Riksdagens protokoll

<h1><a name="caption1"></a>Riksdagens protokoll</h1>
<h1>1993/94:115</h1>
<p>Onsdagen den 1 juni</p>
<h2>Kl. 9.00-17.58</h2>
<h2>19.00-21.13</h2><img src="https://data.riksdagen.se/fil/GH09115/prot_199394__115-1.png" style="width:37pt;height:22pt;"/>
<p>Protokoll</p>
<p>1993/94:115</p>
<h3>1 § Justering av protokoll</h3>
<p>Justerades protokollet för den 26 maj.</p>
<h3>2 § Anmälan om kompletteringsval till Nordiska rådets svenska dele-<br>gation</h3>
<p>Talmannen meddelade att socialdemokratiska riksdagsgruppen på grund<br>av uppkommen vakans anmält Marianne Carlström som suppleant i Nor-<br>diska rådets svenska delegation efter Jan Fransson.</p>
<p>Talmannen förklarade vald till</p>
<p>suppleant i Nordiska rådets svenska delegation</p>
<p>Marianne Carlström (s)</p>
<h3>3 § Förnyad bordläggning</h3>
<p>Föredrogs men bordlädes åter</p>
<p>Konstitutionsutskottets betänkande 1993/94:KU39</p>
<p>Lagutskottets betänkanden 1993/94:LU31, LU34 och LU35<br>Socialutskottets betänkanden 1993/94:SoU27 och SoU28<br>Utbildningsutskottets betänkanden 1993/94:UbUll-UbU15, UbU18 och</p>
<p>UbU20</p>
<p>Trafikutskottets betänkande 1993/94:TU35</p>
<p>Jordbruksutskottets betänkande 1993/94:JoU29</p>
<p>Näringsutskottets betänkande 1993/94:NU25</p>
<p>1 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 115</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>4 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den<br>26 maj</p>
<p>JoU21 Åtgärder mot buller i fjällområden och skärgårdar m.m.</p>
<p>Mom. 1 (bullerproblemen i samband med snöskotertrafik i vissa fjällområ-<br>den)</p>
<p>Yrkanden:</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. (nyd)</p>
<p>3. utskottets hemställan med den ändring däri som föranleddes av bifall till<br>mot. Jo57 yrk. 1 och 2 (s)</p>
<p>Förberedande votering:</p>
<p>26 för res.</p>
<p>25 för mot.</p>
<p>269 avstod</p>
<p>29 frånvarande</p>
<p>Kammaren biträdde res.</p>
<p>Huvudvotering:</p>
<p>293 för utskottet</p>
<p>22 för res.</p>
<p>4 avstod</p>
<p>30 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 122 s, 74 m, 29 fp, 28 c, 26 kds, 12 v, 2 -</p>
<p>För res.:      21 nyd, 1-</p>
<p>Avstod:       4 s</p>
<p>Frånvarande: 12 s, 6 m, 4 fp, 3 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Övriga moment</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>JoU25 Lag om behörighet att utöva veterinäryrket</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>JoU27 Licensområden för älgjakt m.m.</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>AU15 Ändringar i arbetsmiljölagen</p>
<p>Mom. 2 (skyddsansvar för den som anlitar entreprenörer)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 1 (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>179 för utskottet</p>
<p>142 för res. 1</p>
<p>28 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 1 s, 74 m, 29 fp, 29 c, 25 kds, 20 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 1:     128 s, 12 v, 2 -</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 1 kds, 3 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 3 (rådighetsansvar för ägare eller nyttjare av bostadsfastighet)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 2 (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>180 för utskottet</p>
<p>143 för res. 2</p>
<p>26 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 74 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 21 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 2:     129 s, 12 v, 2 -</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 8 (personalekonomiska redovisningar)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Votering:</p>
<p>271 för utskottet</p>
<p>17 för men.</p>
<p>33 avstod</p>
<p>28 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 91 s, 74 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 21 nyd, 1 -</p>
<p>För men.:     3 s, 12 v, 2-</p>
<p>Avstod:       33 s</p>
<p>Frånvarande: 11 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 9 (skyddsombud)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Votering:</p>
<p>306 för utskottet</p>
<p>14 för men.</p>
<p>2 avstod</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 127 s, 74 m, 28 fp, 29 c, 26 kds, 21 nyd, 1 -</p>
<p>För men.:     12 v, 2 -</p>
<p>Avstod:       2 s</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 5 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Mom. 12 (företagshälsovård)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.</p>
<p>Övriga moment</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>5 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den</p>
<p>30 maj</p>
<p>AU13 Bygder och regioner i utveckling</p>
<p>Mom. 2 (målen för regionalpolitiken)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 1 (s)</p>
<p>3. res. 2 (nyd)</p>
<p>4. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Förberedande votering 1:</p>
<p>21 för res. 2</p>
<p>14 för men.</p>
<p>287 avstod</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biträdde res. 2.</p>
<p>Förberedande votering 2:</p>
<p>142 för res. 1</p>
<p>21 för res. 2</p>
<p>159 avstod</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biträdde res. 1.</p>
<p>Huvudvotering:</p>
<p>158 för utskottet</p>
<p>143 för res. 1</p>
<p>21 avstod</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 74 m, 29 fp, 29 c, 25 kds, 1 -</p>
<p>För res. 1:     129 s, 12 v, 2-</p>
<p>Avstod:       21 nyd</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 1 kds, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 3 (det regionalpolitiska företagsstödet)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 3 (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>191 för utskottet</p>
<p>131 för res. 3</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 74 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 20 nyd, 12 v, 1 -</p>
<p>För res. 3:     129 s, 2 -</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 3 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 4 (företagsinriktade åtgärder)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 4 (nyd)</p>
<p>Votering:</p>
<p>301 för utskottet</p>
<p>21 för res. 4</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 128 s, 74 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 12 v, 3 -</p>
<p>För res. 4:    21 nyd</p>
<p>Frånvarande: 10 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 9 (forskningsresurser vid mindre och medelstora högskolor)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Votering:</p>
<p>309 för utskottet</p>
<p>13 för men.</p>
<p>1 avstod</p>
<p>26 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 128 s, 74 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 21 nyd, 2 -</p>
<p>För men.:     12 v, 1 -</p>
<p>Avstod:       1 s</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 10 (forskningsresurser till Högskolan i Luleå)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 7 (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>177 för utskottet</p>
<p>145 för res. 7</p>
<p>1 avstod</p>
<p>26 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 74 m, 28 fp, 29 c, 26 kds, 19 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 7:     128 s, 1 fp, 2 nyd, 12 v, 2 -</p>
<p>Avstod:        1 s</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Frånvarande: 9s,6m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 13 (kommunikationer och transporter)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 8 (s)</p>
<p>3. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Förberedande votering</p>
<p>Men. ställdes mot res. 8 som biträddes med acklamation.</p>
<p>Huvudvotering:</p>
<p>180 för utskottet</p>
<p>132 för res. 8</p>
<p>11 avstod</p>
<p>26 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 1 s, 73 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 21 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 8:     128 s, 2 v, 2 -</p>
<p>Avstod:      lm, lOv</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 14 (avreglering och regional utveckling)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 9 (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>178 för utskottet</p>
<p>144 för res. 9</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 73 m, 29 fp, 28 c, 26 kds, 21 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 9:     129 s, 1 c, 12 v, 2 -</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 7 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 16 (riskkapitalförsörjning)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 11 (s)</p>
<p>3. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Förberedande votering:</p>
<p>135 för res. 11</p>
<p>12 för men.</p>
<p>176 avstod</p>
<p>26 frånvarande</p>
<p>Kammaren biträdde res. 11.</p>
<p>Huvudvotering:</p>
<p>179 för utskottet</p>
<p>134 för res. 11</p>
<p>9 avstod</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 73 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 21 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 11:    129 s, 3 v, 2 -</p>
<p>Avstod:       9 v</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 7 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 18 (differentiering av bensinskatten)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 13 (nyd)</p>
<p>3. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Förberedande votering:</p>
<p>27 för res. 13</p>
<p>16 för men.</p>
<p>275 avstod</p>
<p>31 frånvarande</p>
<p>Kammaren biträdde res. 13.</p>
<p>Huvudvotering:</p>
<p>299 för utskottet</p>
<p>22 för res. 13</p>
<p>28 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 127 s, 74 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 12 v, 2 -</p>
<p>För res. 13:   21 nyd, 1 -</p>
<p>Frånvarande: 11 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 19 (energibeskattning i övrigt)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.</p>
<p>Mom. 20 (avgifter för vattenkraftsproduktion)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 14 (s)</p>
<p>3. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Förberedande votering:</p>
<p>131 för res. 14</p>
<p>13 för men.</p>
<p>178 avstod</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biträdde res. 14.</p>
<p>Huvudvotering:</p>
<p>179 för utskottet</p>
<p>142 för res. 14</p>
<p>2 avstod</p>
<p>26 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 2 s, 74 m, 29 fp, 28 c, 25 kds, 20 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 14:    127 s, 1 nyd, 12 v, 2 -</p>
<p>Avstod:       1 c, 1 kds</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 23 (satsningar och aktiviteter på landsbygden)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.</p>
<p>Mom. 50 (inplacering av Fyrstadsregionen i tillfälligt stödområde)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Votering:</p>
<p>311 för utskottet</p>
<p>12 för men.</p>
<p>26 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 129 s, 74 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 21 nyd, 3 -</p>
<p>För men.:    12 v</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 61 (sysselsättningsbidrag)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 23 (nyd)</p>
<p>Votering:</p>
<p>299 för utskottet</p>
<p>21 för res. 23</p>
<p>2 avstod</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 127 s, 73 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 12 v, 3 -</p>
<p>För res. 23:   21 nyd</p>
<p>Avstod:       2 s</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 7 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 69 (ekonomisk förstärkning av Norrlandsfonden och utvidgning av<br>dess verksamhetsområde)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 25 (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>180 för utskottet</p>
<p>143 för res. 25</p>
<p>26 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 74 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 21 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 25:    129 s, 12 v, 2 -</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 80 (regionalpolitisk forskning)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 29 (s)</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.</p>
<p>Mom. 81 (regionalpolitiken i ett EU-perspektiv)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Votering:</p>
<p>307 för utskottet</p>
<p>15 för men.</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 127 s, 73 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 21 nyd, 2 -</p>
<p>För men.:    2s, 12 v, 1-</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 7 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 82 (regionala åtgärder för utveckling och tillväxt under budgetåret<br>1994/95)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 30 (m, fp, c, kds)</p>
<p>Votering:</p>
<p>142 för utskottet</p>
<p>164 för res. 30</p>
<p>17 avstod</p>
<p>26 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll reservation 30.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 125 s, 1 fp, 2 nyd, 12 v, 2 -</p>
<p>För res. 30:   4 s, 74 m, 28 fp, 29 c, 26 kds, 2 nyd, 1 -</p>
<p>Avstod:       17 nyd</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Ylva Annerstedt (fp) anmälde att hon avsett att rösta nej men markerats ha<br>röstat ja.</p>
<p>Mom. 85 (anslag till lokaliseringsbidrag)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 31 (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>179 för utskottet</p>
<p>140 för res. 31</p>
<p>30 frånvarande</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 73 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 21 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 31:    128 s, 10 v, 2 -</p>
<p>Frånvarande: 10 s, 7 m, 4 fp, 2 c, 2 nyd, 4 v, 1 -</p>
<p>Mom. 87 (anslag till regionala utvecklingsinsatser)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Votering:</p>
<p>273 för utskottet</p>
<p>13 för men.</p>
<p>30 avstod</p>
<p>33 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 110 s, 73 m, 29 fp, 28 c, 26 kds, 5 nyd, 2 -</p>
<p>För men.:     12 v, 1 -</p>
<p>Avstod:       14 s, 16 nyd</p>
<p>Frånvarande: 14 s, 7 m, 4 fp, 3 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 91 (anslag till Glesbygdsmyndigheten)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 35 (s)</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.</p>
<p>Mom. 92 (anslag till Expertgruppen för forskning om regional utveckling<br>(ERU))</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 36 (s)</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.</p>
<p>Mom. 100 (åtgärder i län och regioner)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Votering:</p>
<p>291 för utskottet</p>
<p>13 för men.</p>
<p>18 avstod</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 126 s, 74 m, 29 fp, 28 c, 26 kds, 6 nyd, 2 -</p>
<p>För men.:     12 v, 1 -</p>
<p>Avstod:       3 s, 15 nyd</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 4 fp, 3 c, 2 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>10</p>
<p>Övriga moment</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>UU23 Ändringar av avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet<br>(EES-avtalet) m.m.</p>
<p>Detta beslut krävde kvalificerad majoritet.</p>
<p>Mom. 1, 2 och 3 (protokoll 4 till övervakningsavtalet m.m.)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. (v)</p>
<p>Votering:</p>
<p>309 för utskottet</p>
<p>11 för men.</p>
<p>29 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 127 s, 74 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 20 nyd, 2 v, 2 -</p>
<p>För men.:     1 s, 9 v, 1 -</p>
<p>Frånvarande: 10 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 3 nyd, 3 v, 1 -</p>
<p>Eva Zetterberg (v) anmälde att hon avsett att rösta nej men markerats vara<br>frånvarande.</p>
<p>Mom. 4</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>SfU15 Föräldraförsäkring</p>
<p>Mom. 1 (delad föräldrapenning)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 1 (nyd)</p>
<p>Votering:</p>
<p>295 för utskottet</p>
<p>20 för res. 1</p>
<p>34 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 128 s, 73 m, 29 fp, 26 c, 25 kds, 11 v, 3 -</p>
<p>För res. 1:    20 nyd</p>
<p>Frånvarande: 10 s, 7 m, 4 fp, 5 c, 1 kds, 3 nyd, 3 v, 1 -</p>
<p>Göran Hägglund (kds) anmälde att han avsett att rösta ja men markerats<br>vara frånvarande.</p>
<p>Mom. 2 (nivå på föräldrapenning m.m.)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. i motsvarande del (v)</p>
<p>Votering:</p>
<p>292 för utskottet</p>
<p>13 för men.</p>
<p>17 avstod</p>
<p>27 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 129 s, 74 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 3 nyd, 2 -</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>11</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>För men.:     12 v, 1 -</p>
<p>Avstod:       17 nyd</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 6 m, 4 fp, 2 c, 3 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 3 (föräldrapenning under arbetsfri tid)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 3 (nyd)</p>
<p>Votering:</p>
<p>302 för utskottet</p>
<p>19 för res. 3</p>
<p>28 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottet hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 129 s, 73 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 1 nyd, 12 v, 3-</p>
<p>För men.:    19 nyd</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 7 m, 4 fp, 2 c, 3 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 6 (överlåtelse av tillfällig föräldrapenning)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 5 (nyd)</p>
<p>Votering:</p>
<p>299 för utskottet</p>
<p>20 för res. 5</p>
<p>1 avstod</p>
<p>29 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottet hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 128 s, 73 m, 29 fp, 29 c, 26 kds, 11 v, 3 -</p>
<p>För men.:    20 nyd</p>
<p>Avstod:       1 s</p>
<p>Frånvarande: 9 s, 7 m, 4 fp, 2 c, 3 nyd, 3 v, 1 -</p>
<p>Övriga moment</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>SfU19 Finansiell samordning mellan socialförsäkring, hälso- och sjukvård<br>och socialtjänst</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>SfU20 Vissa socialförsäkringsfrågor</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>SfU21 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmötet 1994/95</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>NU26 Vissa lagstiftningsfrågor på energiområdet</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<h3>Meddelande om samlad votering</h3>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Talmannen meddelade att bostadsutskottets betänkanden BoU18 och<br>BoU21 skulle avgöras i ett sammanhang efter avslutad debatt.</p>
<h3>6 § Ändring i plan- och bygglagen m.m.</h3>
<p>Föredrogs<br>bostadsutskottets betänkande<br>1993/94:BoU18 Ändring i plan- och bygglagen m.m. (prop. 1993/94:178).</p>
<p>Anf. 1 RUNE EVENSSON (s):</p>
<p>Fru talman! Plan- och bygglagen, PBL, har varit i kraft sedan 1987. Lag-<br>förslaget föregicks av en lång behandlingsprocess som pågick i nästan 20 år.</p>
<p>PBL antogs av en riksdagsmajoritet bestående av Socialdemokraterna,<br>Centerpartiet och Vänsterpartiet. Moderaterna och Folkpartiet yrkade av-<br>slag på propositionen. Vem minns inte alla de rättsövergrepp och andra<br>hemskheter som skulle drabba invånarna? Vem minns inte Näringslivets<br>Byggnadsdelegation och dess talesman Ulf Brunfelter, som beskrev den lag-<br>löshet som skulle uppkomma?</p>
<p>Alla dessa farhågor har kommit på skam. Utskottet skriver nu i betänkan-<br>det att lagen åtnjuter betydande legitimitet. I dag står en samlad riksdag<br>bakom PBL. Klagokören från moderater och folkpartister har tystnat. De<br>har insett att de hade fel. Detta är en seger för de partier som framsynt förde<br>lagen genom riksdagen vid beslutstillfället 1986.</p>
<p>Att lagen nu efter sju år behöver ses över är i sin ordning; det är en helt<br>naturlig åtgärd. Under den socialdemokratiska regeringsperiod när lagen<br>beslutades, var vi måna om att nå en så stor parlamentarisk bredd som möj-<br>ligt. Detta tyckte vi socialdemokrater var viktigt, och det tyckte också Cen-<br>terpartiet och den dåvarande ordföranden i bostadsutskottet Kjell Mattson.<br>Vi gav och vi tog. Slutresultatet kan vi i dag vara mycket nöjda med.</p>
<p>Den utredning som föregick PBL och som jag tidigare nämnt var parla-<br>mentarisk. Vi var måna om en sådan medverkan och insyn i en så viktig lag-<br>stiftning.</p>
<p>Efter regeringsskiftet 1991 har detta förändrats. Den regering vi nu har<br>tyckte uppenbarligen inte att detta var lika viktigt. Man tillsatte en utredare,<br>en lantmätare, vilken som expert ensam skulle se över denna digra lagstift-<br>ning. Denne utredare har dålig kontakt med folk som praktiskt jobbar med<br>dessa frågor ute i kommunerna. Det visar remissomgången med all önskvärd<br>tydlighet.</p>
<p>En borgerlig regering tycker således inte att parlamentarisk medverkan är<br>lika viktig som den socialdemokratiska regeringen tyckte.</p>
<p>Jag har i skarpa ordalag framfört detta till Görel Thurdin och påmint<br>henne om vilka partier som genomförde PBL. Jag har även framfört dessa<br>synpunkter till Centern i bostadsutskottet. Resultatet blev långt om länge en<br>referensgrupp där företrädare för de borgerliga partierna och Socialdemo-</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>13</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>kraterna ingår. Detta är en gisslangrupp utan reella möjligheter till påver-<br>kan.</p>
<p>Jag har vid de få tillfällen som denna grupp har sammankallats spontant<br>framfört synpunkter som borde ha beaktats i detta skede. Då hade många<br>av de negativa remissynpunkter som inkommit kunnat undvikas. Men man<br>har inte tagit några hänsyn till de synpunkter jag framfört.</p>
<p>Jag tycker att detta handlande är anmärkningsvärt, speciellt som frågorna<br>handläggs av en centerpartistisk minister. Kjell Mattson var mån om samar-<br>bete med socialdemokraterna. Nu är högerburen viktigare. Vi har ytterli-<br>gare ett ärende senare på dagordningen som visar detta.</p>
<p>Utredaren har lagt fram två betänkanden. Ytterligare ett kommer senare<br>i höst. Dagens utskottsbetänkande bygger på det första utredningsbetänkan-<br>det. Vi anser - och den uppfattningen delas av de flesta som jobbar med<br>dessa frågor - att utredaren och regeringen har böljat i fel ända. Det betän-<br>kande som lades fram först borde ha lagts fram sist. Dessutom har utredaren<br>tidigarelagt lokaliseringsprövning och lovbefrielse i förhållande till utred-<br>ningsdirektiven.</p>
<p>Vi anser att man genom att böija med bygglov och lokalisering börjar i fel<br>ända. De ändringar som föreslås bör först prövas i översiktsplanen. Denna<br>behandlas först i utredningens betänkande nummer två. Vi anser att föränd-<br>ringar som görs måste ha en bred förankring och upplevas som meningsfulla<br>av medborgarna. De bör leda till förenklingar för de enskilda, och tid måste<br>ges för information om förändringarna.</p>
<p>Att komma med dessa förändringar i tre steg blir mycket förvirrande för<br>både användare och medborgare. Vi tycker att regeringen bör återkomma<br>med alla ändringsförslag i ett sammanhang. Risken är att beslutade änd-<br>ringar i denna proposition kan behöva göras om, när vi får se helheten. Detta<br>kommer att ytterligare förvirra allmänheten.</p>
<p>Vi är inte avvisande till allt som föreslås i denna proposition, men vi anser<br>att vi måste avvakta hela förslaget. Vi är inte emot avreglering och förnyelse.<br>Vi föreslår avslag på propositionen och att regeringen återkommer med ett<br>sammanhållet förslag. Om detta är vi överens med Ny demokrati, åtmin-<br>stone i våra motioner.</p>
<p>Vi har tillsammans med Dan Eriksson i Stockholm, som företräder Ny de-<br>mokrati, försökt skriva en gemensam majoritetstext. Våra två partier utgör<br>ju en majoritet för ett avslag på propositionen. Vi har diskuterat, ändrat och<br>jämkat. Vi har stundtals varit överens. Vi har föreslagit ett i det närmaste<br>blankt avslag. Dan Eriksson har slingrat sig som en ål för att hitta nya motiv<br>för att ej hamna på samma skrivning som vi. Han har lyckats med detta.</p>
<p>Detta kan tolkas på många vis. Jag tolkar det så, att Ny demokrati nu för-<br>söker hitta vägar för att i slutändan lägga ner sina röster och på det sättet<br>rösta emot sin egen motion om avslag på propositionen. Vad som ligger<br>bakom detta kan vi bara gissa. I det kaos som råder i detta parti är inget<br>längre förvånande.</p>
<p>Efter ordförandevalet i Ny demokrati nyligen deklarerades högtidligt att<br>partiet nu skulle bli ett renodlat oppositionsparti, dvs. att man självständigt<br>skulle ta ställning i olika frågor. I stället har partiet blivit en vindflöjel som<br></p>
<p>14</p>
<p>lätt svänger i den politiska vinden. Så snart partiet hamnar på samma sida<br>som socialdemokraterna böljar krumbukterna.</p>
<p>Det här betyder att Ny demokrati - som är ett parti i upplösning - på detta<br>sätt kan hjälpa regeringen att få igenom ett dåligt förslag här i kammaren.</p>
<p>Fru talman! Vi står givetvis bakom de socialdemokratiska motionerna<br>men yrkar bifall till reservation nr 1.</p>
<p>Anf. 2 DAN ERIKSSON i Stockholm (nyd):</p>
<p>Fru talman! Konkurrens ger alltid bättre service och lägre priser. Två av<br>de viktigaste branscherna, nämligen livsmedels- och byggbranschen, präglas<br>mest av monopolism och oligopolism. I slutändan får folk betala genom att<br>det blir högre priser än vad som skulle vara nödvändigt.</p>
<p>Det är otroligt att de branscher som står för basbehoven, dvs. mat och<br>bostäder, tillhör de branscher som fungerar sämst i konkurrenhänseende.</p>
<p>Riksdagen har genom ett tillkännagivande våren 1992 i frågan om han-<br>delsändamål i äldre detaljplaner uttalat sig för behovet att genom lagändring<br>undanröja möjligheterna att i en detaljplan begränsa konkurrensen inom<br>områden för handelsändamål.</p>
<p>Nu har det gått två år. Saken är utredd, och alla borde vara överens. Ut-<br>skottet har i majoritetstexten angivit att man bör avvakta resultatet av en<br>ytterligare beredning. Jag förstår inte vad man genom denna ytterligare be-<br>redning skall komma fram till som inte redan i dag är känt. Om det blir en<br>socialdemokratisk regering i höst kommer tyvärr det här förslaget att läggas<br>i byrålådan, och konsumenterna kommer att få betala genom högre priser i<br>minst fyra år till. Det vore i och för sig inte det sorgligaste med en social-<br>demokratisk regering, men det vore sorgligt nog.</p>
<p>Ett utredningsarbete avseende en översyn av plan- och bygglagstiftningen<br>pågår. Denna utredning görs av en särskild utredare. Han avgav i oktober<br>1993 ett delbetänkande om anpassad kontroll av byggandet. Delbetänkan-<br>det och remissvaret ligger till grund för de förslag som läggs fram i den nu<br>aktuella propositionen. Utredningen har nyligen lagt fram sitt andra delbe-<br>tänkande om miljö och fysisk planering. Det remissbehandlas för närva-<br>rande. Utredningen fortsätter, och slutbetänkandet kommer senare i höst.</p>
<p>Det utredningsarbete som nyligen har avslutats, och det som pågår, är av<br>grundläggande karaktär och av stor betydelse bl.a. för hur ett kontrollsystem<br>enligt PBL bör utformas. Som vi har framhållit i vår partimotion bör försla-<br>gen övervägas i samlad form. Också många remissinstanser delar denna upp-<br>fattning. Även lagrådet har riktat kritik mot propositionen.</p>
<p>Det är viktigt att fortsätta arbetet med avreglering och förenklingar och<br>att utveckla den tekniska tillsyns- och kontrollverksamheten. Till Rune<br>Evensson skall jag säga att det för vår del är viktigt att poängtera detta när<br>vi nu rekommenderar ett avslag. På den här punkten kunde vi inte förena<br>oss. Socialdemokraterna har nämligen andra motiv försitt avslag. Det är all-<br>tid litet känsligt när det blir så här, men vi har valt den här vägen. Vi vill<br>nämligen poängtera att vi står för avreglering. Det är viktigt.</p>
<p>Vi anser att övervägandena bör göras i ett sammanhang. Därför yrkar vi<br>avslag på propositionen och bifall till reservationerna 2 och 4.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>15</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>16</p>
<p>Anf. 3 RUNE EVENSSON (s) replik:</p>
<p>Fru talman! Jag vill ställa en fråga till Dan Eriksson i Stockholm.</p>
<p>Det finns en majoritet för ett avslag på propositionen, men vi har inte kun-<br>nat nå fram till samma skrivningar. Det innebär att det blir en första votering<br>där socialdemokraternas reservation ställs mot Ny demokratis. Det är inte<br>svårt att räkna ut hur den voteringen kommer att sluta. Det är intressant<br>att veta hur Dan Eriksson ställer sig vid nästa votering. Kan Dan Eriksson<br>redogöra för det? Kommer partiet att agera enigt eller falangvis? Jag har<br>inget begrepp om hur många falanger som finns. Är avsikten trots allt att ni<br>skall hjälpa regeringen att få igenom denna proposition genom att ni i slutän-<br>dan lägger ner rösterna, Dan Eriksson? Om ni gör det är också det ett ställ-<br>ningstagande. Att lägga ner sina röster och inte rösta är faktiskt också ett<br>ställningstagande.</p>
<p>Anf. 4 DAN ERIKSSON i Stockholm (nyd) replik:</p>
<p>Fru talman! Socialdemokraterna är naturligtvis i sin fulla rätt att stödja s.<br>Vi kan inte stödja s, så som reservationen är skriven. Om vår reservation<br>faller kommer vi att avstå från en vidare omröstning.</p>
<p>Anf. 5 RUNE EVENSSON (s) replik:</p>
<p>Fru talman! Det var ett besked som jag nästan hade befarat. Det betyder<br>att Ny demokrati kommer att rösta emot sin egen motion om avslag på pro-<br>positionen.</p>
<p>Anf. 6 DAN ERIKSSON i Stockholm (nyd) replik:</p>
<p>Fru talman! Det innebär det inte alls. Vi kommer att rösta förvår reserva-<br>tion.</p>
<p>Anf. 7 LARS WERNER (v):</p>
<p>Fru talman! Det är i och för sig frestande att lägga sig i diskussionen om<br>vad som har förevarit i utskottet, men jag skall avstå. Inför dem som är här<br>i kammaren kan jag dock garantera att det inte har varit någon uppbygglig<br>tillställning.</p>
<p>Vi har från vårt parti sagt i motionen att vi välkomnar den utvärdering<br>och uppföljning som nu sker av plan- och bygglagen. PBL har under flera år<br>utvecklats och förändrats, vilket inte är särskilt anmärkningsvärt med tanke<br>på den snabba utveckling som sker på dessa områden. Det handlar om områ-<br>den som rör byggande, fysisk planering, boendets villkor och hatthyllornas<br>planering, fru statsråd.</p>
<p>Inte minst energiminimeringen ställer krav på nya gränser och villkor när<br>det gäller hur lagstiftningen skall skrivas och tolkas.</p>
<p>Men vi har en invändning mot hanteringen av detta. Man tar loss en utred-<br>ning och bygger propositionen på den, men det är egentligen två utredningar<br>som bör och skall ingå i PBL.</p>
<p>Ändå har vi sagt i en motion att man skulle kunna genomföra en del av<br>förslagen i propositionen med vissa ändringar. Vi har tagit upp en del sådana<br>ändringar. När regeringen föreslår att ett automatiskt användningsförbud<br>skall gälla nya byggnader om det finns brister, föreslår vi t.ex. det omvända,</p>
<p>dvs. att byggnaderna skall få användas om inte byggnadsnämnden specifikt<br>förbjuder det.</p>
<p>Regeringen har tagit upp frågan om att en särskild kvalitetsansvarig skall<br>utses vid byggen. Jag tycker att det är oklart vilka förhållanden som skall<br>gälla mellan kvalitetsansvarig byggherre, byggnadsnämnd och kontrollanter.<br>Innan ytterligare en ny funktion införs tycker vi att saken måste utredas vi-<br>dare.</p>
<p>Regeringen vill också förändra förhandsprövningen. Ett stort antal re-<br>missinstanser har visat att det inte är lämpligt att minska förhandspröv-<br>ningen. Förhandskontroll tycker man är det bästa instrumentet för att före-<br>bygga fel. Tillgänglighetskravet bör omfattas av en förhandskontroll. An-<br>nars innebär det att mindre byggnadsföretag och engångsbyggare åläggs ett<br>alltför stort ansvar, enligt vår mening. Därför menar vi att regeringen bör<br>återkomma med ett annat förslag, där bl.a. detta tillgodoses.</p>
<p>Regeringen föreslår också förändringar i egenskapskraven på byggnader.<br>Det är oklart, tycker vi, vilken effekt de här förslagen får i verkligheten.<br>Även här är en majoritet av remissinstanserna kritiska. Vi vill avstyrka den<br>här delen av propositionen i avvaktan på ytterligare utredning.</p>
<p>Vi försökte lägga fram en del konkreta förslag, men de har avvisats av ut-<br>skottsmajoriteten. Därför ansluter vi oss till den socialdemokratiska reserva-<br>tionen om avslag på hela propositionen.</p>
<p>Anf. 8 BERTIL DANIELSSON (m):</p>
<p>Fru talman! Det är nu ett antal år sedan det stora och omfattande lagkom-<br>plexet PBL antogs av riksdagen. Förberedelserna hade varit omfattande och<br>arbetet hade tagit lång tid. Enigheten var dock inte total i riksdagen, utan<br>invändningar restes från flera håll på en rad punkter, inte minst från Mode-<br>rata samlingspartiets sida.</p>
<p>Lagen antogs likväl och har nu verkat i ett antal år. Vissa förändringar har<br>också genomförts på en del områden, men någon genomgripande översyn<br>har inte skett förrän nu.</p>
<p>Man kan då fråga sig: Är det nödvändigt att nu ge sig på PBL? Det kanske<br>är onödigt att förändra i ett så här komplicerat och stort lagkomplex. De som<br>har att hantera och använda PBL har kanske först nu till fullo lärt sig att<br>hantera lagen. Varför då ställa till med förändringar som gör att nya kurser<br>måste anordnas, ny information spridas för att snabbt och säkert få ut kun-<br>skapen om de nya lagparagraferna? Hade det inte varit bättre att avvakta<br>och ta det litet lugnare?</p>
<p>Självfallet ligger det en del i den kritiken, men den får inte utgöra något<br>hinder för att genomföra en behövlig översyn av plan- och bygglagen. Stora<br>lagkomplex inte bara bör utan måste bli föremål för omprövning och översyn<br>från tid till annan.</p>
<p>Motiven till detta är bl.a. att det samhälle som lagen verkar i förändras.<br>Likaså förändras människornas syn i en rad hänseenden. Dessa nya ström-<br>ningar och insikter måste tas till vara och få sitt utflöde i ett förändringsar-<br>bete.</p>
<p>Synsättet och medborgarnas uppfattning om relationerna mellan staten<br>och medborgarna är annorlunda nu än på mitten av 8O-talet. På en rad områ-</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>2 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 115</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>18</p>
<p>den finns det nu en uttalad strävan att förenkla, avbyråkratisera och öka val-<br>friheten för de enskilda människorna.</p>
<p>Som framgår av propositionen och av betänkandet är det viktigt att inom<br>ramen för de krav som samhället bör hävda ge den enskilde större valfrihet<br>och ökat handlingsutrymme samt i möjligaste mån också bidra till en ökad<br>effektivitet och till en decentralisering av offentliga uppgifter.</p>
<p>Det är dessa grundläggande motiv som legat bakom utredningsarbetet och<br>regeringens proposition. Givetvis kan man diskutera utformningen av försla-<br>gen, antalet områden som skall prövas eller om valet av objekt är det exakt<br>rätta. Några kanske hävdar att reformarbetet går för snabbt och omfattar för<br>stort område. Andra åter anser kanske att betydligt större förändringar<br>borde genomföras.</p>
<p>Den diskussionen kan vi nu lämna därhän. Det är förslagen i propositio-<br>nen och i utskottets betänkande som riksdagen har att ta ställning till i dag.</p>
<p>Förslagen är i korthet följande:</p>
<p>- Den nuvarande bygglovsprövningen inskränks till att avse endast en pröv-<br>ning av lokaliseringen.</p>
<p>- Ett särskilt system införs för kontroll av de tekniska egenskapskraven.</p>
<p>- Möjlighet till förhandsbesked bibehålls.</p>
<p>- Kommunerna kan helt befria från bygglov inom planområde.</p>
<p>- Byggherren ges det fulla ansvaret för byggnadens tekniska egenskaper.</p>
<p>- Byggnadsnämnden får ett renodlat tillsynsansvar.</p>
<p>- Ett nytt kontrollsystem utformas med utgångspunkt i byggherrens ansvar.</p>
<p>- Trevnads- och ändamålsenlighetskraven ersätts med användbarhetskrav.</p>
<p>- Kravet på driftsekonomi upphävs.</p>
<p>Dessa förändringar uttrycker två huvuddrag, dels en klarare rollfördel-<br>ning mellan alla inblandade parter i byggprocessen, dels en betydande för-<br>enkling och avbyråkratisering.</p>
<p>Majoriteten i utskottet tillstyrker dessa förslag. Invändningar har dock<br>rests i en rad motioner.</p>
<p>Den socialdemokratiska kritiken är i huvudsak av tidtabellskaraktär.<br>Gärna reform, men inte nu, är budskapet. Den pågående översynen sker<br>genom en etappindelad utredning. Innan hela utredningsarbetet är slutfört<br>bör ingenting genomföras, anser Socialdemokraterna, liksom i övrigt Ny de-<br>mokrati.</p>
<p>Funnes det ett oavvisligt samband mellan de nu föreslagna förändringarna<br>och dem som kan förväntas längre fram, borde man tillmäta invändningarna<br>en viss tyngd. Men ett sådant samband finns knappast, i varje fall är det så<br>svagt att ett avvisande av förslaget i dess helhet måste anses omotiverat.</p>
<p>Att det just är tidpunkten för reformen som är huvudinvändningen fram-<br>går tydligt av den socialdemokratiska motionen och reservation och av det<br>inlägg som Rune Evensson tidigare har gjort. Det heter exempelvis i reserva-<br>tionen att Socialdemokraterna ser positivt på att ett arbete med att refor-</p>
<p>mera PBL har inletts. I motionen förs en rad förslag fram som sammanfaller<br>med propositionens. Jag tror att det inte är mindre än fyra delområden där<br>socialdemokraterna stöder regeringsförslaget.</p>
<p>Detta är positivt och borde ha resulterat i ett gemensamt ställningstagande<br>på en rad punkter. Dess värre blev det inte så. I stället yrkar socialdemokra-<br>terna avslag på hela propositionen.</p>
<p>Två motiv kan finnas för detta ställningstagande. Dels kanske socialdemo-<br>kraterna anser nackdelarna med vissa delförslag vara så stora att helheten<br>måste avvisas. Detta motsägs av de konkreta förslag som finns i motionen.<br>På väsentliga punkter finns det faktiskt en samsyn med regeringen och ut-<br>skottsmajoriteten.</p>
<p>Dels kan det vara så enkelt som att en reformering av plan- och byggla-<br>gen - som ursprungligen en socialdemokratisk regering lade fram förslag<br>om - inte tillåts göras av en borgerlig regering. Man vill invänta höstens val<br>i förhoppning om en valseger och först därefter själv genomföra en efterläng-<br>tad och välmotiverad reformering av plan- och bygglagen.</p>
<p>Inget av dessa motiv anser jag vara hållbart, varför de bör avvisas.</p>
<p>Ny demokrati å sin sida har också som huvudmotiv för sitt avslagsyrkande<br>att hela reformeringen bör göras i ett sammanhang. Jag vill hävda att man<br>härmed riskerar att kasta ut barnet med badvattnet. Genom att haka upp sig<br>på att helheten måste föreligga innan något över huvud taget kan genomfö-<br>ras kan följden bli att ingenting genomförs av det de själva så gärna vill ge-<br>nomföra. Det bästa blir det godas fiende.</p>
<p>Förändringar i gamla planer för handelsändamål vill Ny demokrati ge-<br>nomföra redan nu, men det är någonting som ligger i ett senare skede i utred-<br>ningsarbetet. Jag håller med om att frågan snarast bör få sin lösning. Men<br>innan remisstiden är till ända och innan regeringen gjort sina överväganden<br>bör riksdagen inte genomdriva några förändringar.</p>
<p>Litet märkligt är Ny demokratis ställningstagande. Dels avvisar man hela<br>propositionen och en rad förslag som ligger i linje med vad nydemokraterna<br>själva vill med hänsyn till att helheten är viktig. Dels vill man bryta ut en del<br>i ett kommande förslag, som ännu inte förberetts, och fatta beslut om det<br>nu. Logiken är milt uttryckt litet svag. I ena fallet avvisas en rad angelägna<br>förslag, trots att det föreligger både proposition och betänkande. I det andra<br>fallet reserverar sig Ny demokrati till förmån för ett förslag som verkligen<br>brutits ut ur helheten och som bara föreligger i form av ett utredningsförslag.</p>
<p>Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottes hemställan och avslag på reserva-<br>tionerna.</p>
<p>Sedan vill jag säga några ord om Rune Evenssons inlägg. Han uttalar och<br>visar prov på en viss besvikelse, och det kan man förstå. Det gick ju inte<br>socialdemokraternas väg. Nu vet vi det inte säkert, för voteringen har ännu<br>inte skett.</p>
<p>När utskotten behandlar frågor förs diskussionen på olika sätt. Att ut-<br>trycka sin besvikelse på det sätt som Rune Evensson gjorde kan jag ha för-<br>ståelse för, men jag tycker att det är litet av ”Surt, sa räven om rönnbären”<br>över hans inlägg.</p>
<p>Jag beklagar verkligen att inte Rune Evensson och socialdemokraterna<br>över huvud taget var intresserade av att ta vara på det gemensamma som</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>19</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>trots allt fanns i propositionen och i socialdemokraternas motion. Men nu är<br>vi där vi är. Uppenbarligen väljer socialdemokraterna att avvisa hela försla-<br>get på det sätt som kommit till uttryck i reservationen och i anförandena här<br>i kammaren. Det är bara att beklaga.</p>
<p>Fru talman! Jag yrkar än en gång bifall till utskottets hemställan och avslag<br>på reservationerna.</p>
<p>Anf. 9 RUNE EVENSSON (s) replik:</p>
<p>Fru talman! Det är roligt med ett annat tonläge från moderaterna i dag än<br>i den stora PBL-debatten i mitten på 80-talet. Borta är alla domedagsprofe-<br>tier om vad som skulle hända. I dag förklarar sig Bertil Danielsson nöjd med<br>lagen. Det är en stor reträtt. Verkligheten har tvingat moderaterna till denna<br>reträtt.</p>
<p>Vi spekulerar inte i situationen efter höstens val, utan vi vill utforma PBL<br>med så stor bredd som möjligt. Jag har sagt det vid alla tillfällen, och det står<br>jag fortfarande för.</p>
<p>Vi säger att vi kan tänka oss anta vissa delar av propositionen. Vi säger<br>t.ex. att idén att dela på lokalisering och kontroll kan vara bra. Det är vi inte<br>avvisande till. Vi tycker också att det är bra att byggherrarna får ett större<br>ansvar, för det är mycket oklart i PBL i dag hur det skall vara.</p>
<p>Vad vi är bekymrade för är hur man skall göra med de över 90 % av bygg-<br>lovsärendena som är småärenden och som inte omfattas av den hantering<br>som föreslås i den nya lagen. Byggnadsinspektionerna kommer att till stor<br>del försvinna. Byggnadsnämndens uppgift i dag är rådgivande. Folk rådgör<br>i förväg med tjänstemän och byggnadsinspektörer om hur man skall utforma<br>byggnader. Den uppgiften kommer att ändras så att byggnadsnämnden kom-<br>mer in i ett mycket senare skede. Det blir på något sätt en mer fiskal uppgift<br>som byggnadsnämnder och byggnadsinspektörer får.</p>
<p>Enligt de nya byggregler som är beslutade av en borgerlig majoritet i Bo-<br>verkets styrelse skall funktionskraven kontrolleras av byggnadsnämnder. In-<br>förs bygglovsbefrielse kommer byggnadsnämnden att granska kraven först i<br>det skede då man kallar till samråd. Mycket av förarbetet är då gjort, och<br>man kommer i en väldigt konstig situation. Varför inte pröva detta i några<br>län i landet under en tid för att se hur det fungerar, innan man slutgiltigt tar<br>ställning i frågan? Den uppfattningen har vi fört fram.</p>
<p>Om man skall genomföra en bygglovsbefrielse bör det förankras i en över-<br>siktsplan där medborgarna har kunnat säga sitt. Det finns ingen möjlighet<br>till det nu. En översiktsplan kommer att tas upp i nästa betänkande från utre-<br>daren och behandlas av riksdagen först i höst. Vi tycker att man har börjat<br>i fel ända.</p>
<p>Detta med ändamålsenlighet och trevnad bör finnas kvar. Det är viktigt<br>speciellt med tanke de nya byggregler som den borgerliga majoriteten i Bo-<br>verkets styrelse har infört. Likadant tycker vi att kravet på materialbestän-<br>dighet bör finnas kvar. Det är inte alltid samma människor som bygger huset<br>som förvaltar det. Därför är det ett väldigt viktigt krav som bör finnas kvar.</p>
<p>Anf. 10 BERTIL DANIELSSON (m) replik:</p>
<p>Fru talman! Rune Evensson vill återuppväcka 80-talets diskussion för att<br>provocera fram ställningstaganden och sådana stämningar som då rådde.</p>
<p>Det är några år sedan dess. Som jag anförde och som det också anförs i både<br>propositionen och betänkandet förändras tiderna. Vi har haft lagen en tid.<br>Huruvida jag är nöjd eller inte nöjd kan vi lämna därhän. Men att vi nu med<br>stor tillfredsställelse hälsar de förändringar som är på gång tyder ändå på att<br>lagen måste reformeras. Helt nöjd med en lag kan man ju inte vara om man<br>på en rad punkter vill göra förändringar och förbättringar. Det är så det skall<br>vara.</p>
<p>Rune Evensson ger sig in i en diskussion om olika detaljer och delförslag.<br>Det kan säkert ligga en del i vad Evensson säger. Men det är kanske litet<br>sent påtänkt att nu föra en diskussion om att kunna komma fram till gemen-<br>samma ståndpunkter i dessa frågor. Det hade funnits underlag och möjlighet<br>till det. Det fanns ju motionskrav som på några punkter i stort sett samman-<br>föll med propositionens innehåll. Det hade som sagt varit möjligt då, men<br>det är något sent att nu ta upp en sådan debatt. Det kan finnas möjlighet till<br>det i ett senare skede och på ett mera resonabelt sätt, om Rune Svensson kan<br>lämna 80-talets konfrontationer bakom sig och vill diskutera sakfrågorna.</p>
<p>Anf. 11 RUNE EVENSSON (s) replik:</p>
<p>Fru talman! Jag förstår mycket väl varför Bertil Danielsson inte vill disku-<br>tera 80-talets debatt om PBL, så vi kan lämna det därhän.</p>
<p>Många av de saker som nu förmodligen kommer att beslutas av riksda-<br>gen - Dan Eriksson i Stockholm har ju deklarerat hur han tänker rösta - är<br>jag rädd för att vi kommer att få ändra i fortsättningen. Det kommer kanske<br>två ytterligare propositioner om PBL. Det tycker jag är olyckligt. Det kom-<br>mer att förvirra vid tillämpningen av lagen. De som hanterar dessa frågor<br>ute i kommunerna och medborgarna i kommunerna kommer att få svårt att<br>hänga med i alla svängar, om vi i en omfattande lagstiftning genomför för-<br>ändringar så tätt. Varför denna brådska? Vi hade väl kunnat avvakta tills<br>utredningen var klar.</p>
<p>Det har väckts motioner i detta ärende om handikappkraven. Man påpe-<br>kar att handikapppkraven är mer kortfattade i denna utformning av lagen<br>än i den gamla lagen. Utformningen av regler och föreskrifter skall skötas<br>av en annan myndighet än riksdagen. Riksdagens inflytande tas bort i stor<br>utsträckning. Men det tycker vi bör finnas kvar.</p>
<p>Anf. 12 BERTIL DANIELSSON (m) replik:</p>
<p>Fru talman! Jag tror att Rune Evenssons farhågor är betydligt överdrivna.<br>Han spekulerar i vad som eventuellt skall komma senare och att det då inte<br>skulle stämma överens med dagens beslut. Jag tror att vi kan lämna den frå-<br>gan därhän. Man kommer säkert att ta hänsyn till olika faktorer. Det är<br>ingen fara för att frågan kommer att bli illa behandlad när det gäller de han-<br>dikappade.</p>
<p>Jag vill använda en återstående minut till att erinra om att jag höll mitt<br>första anförande i kammaren hösten 1979. Anförandet gällde fysisk rikspla-<br>nering och användningen av jordbruksmark. Diskussionen gällde på vilket<br>sätt jordbruksmark skulle skyddas från exploatering eftersom den var så vär-<br>defull för livsmedelsproduktionen.</p>
<p>Detta speglar i ett nötskal det förändrade synsätt som jag har upplevt över</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>21</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>22</p>
<p>tiden. Under denna 15-årsperiod har såväl samhället som riksdagens synsätt<br>förändrats i olika frågor. Men det finns ändå ett visst intresse i att erinra om<br>att såväl mitt första som mitt sista inlägg i denna kammare berör frågor om<br>mark, planering, planfrågor och äganderätt.</p>
<p>Jag vill samtidigt passa på att tacka de meddebattörer, inte minst Rune<br>Evensson, som jag har mött ett antal gånger under de gångna åren för upp-<br>friskande och sakliga diskussioner. Jag önskar de som är kvar i bostadsut-<br>skottet en lyckosam framtid.</p>
<p>Anf. 13 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):</p>
<p>Fru talman! Jag tycker att det är bra att kammaren diskuterar frågor om<br>samhällsplanering och byggplanering och hur byggandet skall gå till osv. Jag<br>tror att det har varit för få diskussioner om detta i kammaren.</p>
<p>Det är bra att det har satts i gång ett arbete som har föranlett riksdagsleda-<br>möterna att gå i clinch med frågorna. Det är så avgörande för hur vi skall<br>hantera miljöfrågorna i framtiden.</p>
<p>Jag tycker att Bertil Danielsson har beskrivit innehållet i propositionen<br>och försvarat den så bra att jag inte behöver göra en fullständig redogörelse<br>för den. Men jag skall gå in på vissa frågor.</p>
<p>De grundläggande samhällsplaneringslagarna, plan- och bygglagen och<br>naturresurslagen, är bärande och oerhört viktiga. Jag vill också berömma<br>Socialdemokraterna för att det blev en sådan lagstiftning i mitten av 80-talet.<br>Det skedde med hjälp av ett samarbete mellan Centern och Socialdemokra-<br>terna.</p>
<p>Jag har hela tiden sagt att plan- och bygglagens grundläggande struktur är<br>helt riktig. Men när lagen trädde i kraft hade inte miljöfrågorna växt fram<br>på samma sätt som i dag. Vid utvärderingar av plan- och bygglagen visade<br>det sig att vissa saker inte fungerade alldeles bra. I dag finns det kopplingar<br>till övriga Europa via EES-avtalet, vilka gör att lagstiftningen måste föränd-<br>ras och moderniseras.</p>
<p>Jag tycker att den debatt ni har haft belyser varför det skall läggas fram<br>ett förslag nu som inte innehåller hela utredningsmaterialet. Det framgick<br>med stor tydlighet att det brådskar att klarlägga ansvarsfrågan inom byggan-<br>det. Det brådskar att verkligen lyfta fram producentansvaret.</p>
<p>Låt oss ställa oss frågan om vi verkligen har lyckats bli av med sjuka hus.<br>Hur är det med radonhus? Hur är det med byggfel? Hur är det med små<br>byggföretag eller de som själva beställer ett hus? Vilka rättigheter har de att<br>få ändringar gjorda? Hur lätt är det att få ändringar gjorda? Att döma av de<br>brev som jag har fått till departementet är dessa frågor inte så enkla att han-<br>tera här i Sverige - även om man skulle kunna tro det. Därför tror jag att<br>det är viktigt att snabbt konkret belysa att det råder ett fullständigt produ-<br>centansvar hos dem som bygger husen. Det skall skapas en lagstiftning där<br>alla tekniska krav är samlade - som i byggproduktlagen.</p>
<p>Kravet på ändamålsenlighet finns kvar fast i form av ett nytt begrepp,<br>nämligen användbarhet. Ändamålsenligheten var tidigare indelad i hur bo-<br>städerna skulle se ut kopplat till en materiell upprustning av boendemil-<br>jöerna. Men funktionerna som sådana har inte alltid visat sig leva upp till<br>kraven. Under nuvarande lagstiftning byggs det fortfarande så att det inte</p>
<p>går att komma in med en rullstol genom ytterdörren till en lägenhet i ett hy-<br>reshus. Sådana fel och brister visar att dagens kontroll inte är hundraprocen-<br>tigt effektiv. Därför tycker jag att det är lämpligt att diskutera frågan om<br>kontroll.</p>
<p>Centern och Socialdemokraterna lade tillsammans fast den plan- och<br>bygglag som gäller i dag. Men jag ser att Socialdemokraterna i den motion<br>de har väckt egentligen ställer upp på det mesta. Jag skall inte använda<br>mycket tid till att citera vad som står i motionen. Men jag kan konstatera<br>följande:</p>
<p>”Vi delar uppfattningen att man vid bygglovsprövningen klarare bör skilja<br>mellan lokaliseringsprövningen,---, och kontrollen av att byggnaden upp-</p>
<p>förs enligt de byggnadstekniska krav som gäller.</p>
<p>Vi delar uppfattningen att kommunerna i ökad omfattning bör kunna<br>medge lättnader i tillståndsplikten---.</p>
<p>Vi delar uppfattningen att PBL:s intentioner i fråga om byggherrens an-<br>svar för sitt byggnadsverk behöver förtydligas.</p>
<p>Vi delar uppfattningen att kvalitetssäkringen i byggprocessen behöver för-<br>stärkas.</p>
<p>Vi anser att det bör öppnas möjligheter för ett mer diversifierat kontroll-<br>system, ---.” Osv.</p>
<p>Jag upplever inte att kritiken är så våldsam som Rune Evensson vill få den<br>att framstå. Den kraftigaste kritiken är att förslaget har lagts fram i dag och<br>att vi inte har inväntat huvudbetänkandet i översynen av plan- och bygglagen<br>för att då lägga fram en jättelik proposition.</p>
<p>Jag tycker att det är intressant att titta på kopplingarna mellan de två pro-<br>positionerna och vad som kommer sedan. Vad finns det för kopplingar som<br>skall föranleda oss att dröja med förslaget? Egentligen finns det inte särskilt<br>starka kopplingar. Möjligen går det att urskilja något samband. Det är t.ex.<br>förslaget om att kommunen genom beslut i detaljplan skall kunna besluta<br>om befrielse från kravet på bygglov. Det hänger indirekt samman med för-<br>slagen i det andra delbetänkandet. Det gäller själva detaljplaneregleringen,<br>planprocessen och medborgarinflytandet. Men kopplingen är svag, och<br>ibland är den obefintlig. Medborgarinflytandet är löst i förevarande fall. Vi<br>skall förändra och förbättra medborgarinflytandet. Det gör ingenting om det<br>kommer i ett senare skede. Det förslag som är framlagt i dag försämrar inte<br>möjligheterna att senare lägga fram bra förslag på dessa områden.</p>
<p>Det finns kommuner som i dag ägnar sig åt ett slags bygglovsbefrielse och<br>som tycker att det fungerar väldigt bra. Det finns t.o.m. socialdemokratiska<br>kommuner som tycker att vi inte har gått tillräckligt långt när det gäller möj-<br>ligheterna till bygglovsbefrielse. Men jag kan hålla med om att man måste<br>ha någon liten kontroll även i detta avseende. Man måste i grunden ställa<br>stora krav för tillåtande av bygglovsbefrielse också inom detaljplan. Man<br>kan inte åsidosätta möjligheterna för grannar att ha åsikter om vad som till-<br>låts, om deras tillvaro påverkas.</p>
<p>Förslagen i det andra delbetänkandet om tillgänglighet för t.ex. handikap-<br>pade har ett indirekt samband med de tekniska kraven på byggnaderna och<br>även med kontrollkraven på byggherren. Men i propositionen föreslås ju<br>inga förändringar på området i förhållande till vad som gäller i dag, utan för-</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>23</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>24</p>
<p>ändringarna kommer ju senare. Därför är det utifrån dessa två punkter svårt<br>att se varför vi skulle ha skjutit upp framläggandet av propositionen.</p>
<p>Som sagt tror jag att det brådskar att få ansvarsfrågan fastslagen, eftersom<br>en del byggföretag nu börjar jobba med byggmaterial och märkning. Vi har<br>också böljat diskutera miljömärkning av hus. Vi har ju en omfattande mil-<br>jöutveckling i samhället som gör att vi naturligtvis måste ha producentansvar<br>på alla områden.</p>
<p>Jag skall sedan övergå till att tala om kontrollen, som naturligtvis blir an-<br>norlunda än i dag. I dag är det kommunerna, byggnadsnämnden, bygglovs-<br>granskare osv. som utövar kontrollen. Med nuvarande förslag blir andra in-<br>volverade i kontrollen.</p>
<p>De som kritiserar förslaget säger att kontrollen kommer för sent. Men det<br>är faktiskt fråga om en missuppfattning om vad förslaget står för, därför att<br>den som satt sig in i frågan vet att det går att ingripa i mycket tidigare skeden<br>även med nuvarande lagstiftning.</p>
<p>I dag går det normalt till så, att husets projektering granskas vid bygglovs-<br>prövningen, varefter utförandet diskuteras vid ett samråd efter det att lån<br>har beviljats.</p>
<p>Det nya systemet innebär att projekteringen skall diskuteras vid ett tek-<br>niskt samråd tillsammans med byggherrarna. Det innebär att projekteringen<br>kan förläggas redan före bygglovet. Därigenom blir det en tidigare kontroll-<br>station än vad vi har i dag.</p>
<p>I dag kontrolleras utförandet av en ansvarig arbetsledare. I det nya syste-<br>met skall det finnas en kvalitetsansvarig som måste vara med redan på pro-<br>jekteringsstadiet. I dag finns ingen kontrollplan. I det nya systemet krävs att<br>man redan under projekteringen tänker på hur kontrollplanen skall se ut och<br>vad man skall kontrollera, vilket är av yttersta vikt för att byggnaden skall<br>uppfylla de krav som ställs i lagstiftningen.</p>
<p>Också projekteringen i sig omfattas av kontrollplanen. I dag riskerar den<br>som gör en felprojektering att inte få byggnadslov, utan projekteringen<br>måste göras om. I det nya systemet riskerar den som gör en felprojektering<br>inte bara att få göra om projekteringen, utan man riskerar också, om man<br>byggt huset utifrån felaktiga grunder, att tvingas bygga om huset innan man<br>får använda det.</p>
<p>Jag är övertygad om att här kommer ekonomiska intressenter in. Försäk-<br>ringsföretagen kommer att engagera sig i kontrollen på ett helt annat sätt,<br>vilket sker på andra områden i samhället som inte har med byggande av hus<br>att göra.</p>
<p>I Norge har låneinstituten egna kontrollsystem. Det innebär att man inte<br>får vettiga lån på huset förrän man har visat att huset är byggt på ett riktigt<br>sätt. Jag har fått brev om att det inte riktigt fungerar på det sättet i Sverige.</p>
<p>Jag tror att man med denna nyordning kommer att börja tänka efter vad<br>man egentligen skall kontrollera i stället för att detaljkontrollera varenda<br>sak när det gäller byggandet. Jag är övertygad om att man, när ett samarbete<br>etableras mellan kommunerna och de stora byggherrarna, nu kommer att få<br>en helt annan möjlighet att verkligen sätta sig ner och diskutera hur kontrol-<br>len exakt skall gå till.</p>
<p>Jag har förståelse för att man frågar sig hur man skall klara av att ge de</p>
<p>små byggarna den service som man egentligen inte får ge. Men kommunen<br>har ju även i fortsättningen rätt att alldeles själv bestämma hur man vill orga-<br>nisera, vilka kontakter man vill ha utåt med medborgarna och med dem som<br>vill göra olika saker på detta område i samhället. Så det går precis lika bra<br>som tidigare att vara beredvillig när det gäller att ge service, råd och informa-<br>tion på detta område. Det är faktiskt upp till kommunen själv att bestämma.<br>Situationen är kanske inte lika i alla kommuner i dag heller. Vissa kommuner<br>är väldigt serviceinriktade, medan andra inte är det. Vissa kanske tar mycket<br>betalt för tjänsterna medan andra inte gör det. Därför tycker jag inte att<br>denna fråga är relevant att diskutera i detta sammanhang. Man måste också<br>titta på dagens system för att få en riktig diskussion.</p>
<p>Jag ser med tillfredsställelse fram emot att vi i dag får ett beslut i kamma-<br>ren som slår fast ansvarsfrågorna, kontrollmöjligheten och renodlingen av<br>byggproduktlagen. Det skulle ge en bra grund för fortsatt diskussion.</p>
<p>Beträffande enmansutredare vill jag säga att även bostadsfinansieringssys-<br>temet utreddes med hjälp av enmansutredare under Ulf Lönnqvists tid, och<br>vi vet ju vilken kritik som har vidlått detta system.</p>
<p>Min ambition har inte varit att jobba i slutna rum. Arbetet har varit av-<br>hängigt av en ömsesidig kommunikation och att inititativ tas från båda håll.<br>Som Rune Evensson vet har jag tagit initiativ till diskussioner innan proposi-<br>tionen skrevs.</p>
<p>Anf. 14 RUNE EVENSSON (s):</p>
<p>Fru talman! Centern är ett parti som inte är att lita på, vilket handlägg-<br>ningen av detta ärende tydligt har bevisat.</p>
<p>Vi valde en gång att göra upp med Centern om PBL för att få samstämmig-<br>het kring en så stor lagstiftingsfråga. Men när Centern kom i regeringsställ-<br>ning höll inte detta. Då hade man glömt och visste över huvud taget inte om<br>att uppgörelsen hade träffats.</p>
<p>Görel Thurdin säger att hon har tagit initiativet till överläggningar före<br>propositionsskrivandet. Detta är fel. Jag har vid ett flertal tillfällen gjort på-<br>stötningar om att vi borde ha överläggningar, men det har inte kommit några<br>reaktioner från departementet.</p>
<p>Nu kommer förmodligen detta lagförslag att passera riksdagen tack vare<br>Ny demokratis krumbuktande, som innebär att man kommer att rösta emot<br>sin egen avslagsmotion. Tycker Görel Thurdin att det är en bra fortsättning<br>på PBL-uppgörelsen med Socialdemokraterna 1986, att ni nu med Ny demo-<br>kratis vinglande hjälp får igenom propositionen i riksdagen?</p>
<p>Görel Thurdin har föreslagit samråd med oss socialdemokrater när det<br>gäller de två kommande propositionerna, dvs. de två kommande delarna av<br>PBL som egentligen borde ha kommit först. Jag kan förstå Görel Thurdins<br>intresse av en senareläggning, eftersom det då kanske kommer att sitta en<br>annan regering i kanslihuset. Då vill Centern plötsligt vara med. Men när<br>Centern själv sitter i kanslihuset är intresset inte alls lika stort. I hela PBL-<br>Sverige, om man så får kalla det, är människor som jobbar med dessa frågor<br>mycket förvånade över Centerns agerande.</p>
<p>De detaljer som Görel Thurdin tog upp vill jag återkomma till i en senare<br>replik.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>25</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>Anf. 15 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):</p>
<p>Fru talman! Det låter på Rune Evensson som om plan- och bygglagen bara<br>berör Socialdemokraterna och kanske Centerpartiet. Men för min del anser<br>jag att den faktiskt rör hela svenska folket, alla partier och alla som är enga-<br>gerade i det politiska arbetet. Det har varit utgångspunkten för vårt arbete.</p>
<p>En referensgrupp tillsattes ju i samband med utredningen, och självfallet<br>är det viktigt att man från början kommer in i den och får uttrycka sina åsik-<br>ter. Jag vet inte hur aktiva ni har varit under det att utredningen vuxit fram.</p>
<p>Även jag är ute och träffar hela det s.k. PBL-Sverige, som Rune Evensson<br>säger, och jag möter inte den inställning som han påstår finns runt om i<br>landet. Jag möter många olika företrädare och många olika yrkesgrupper<br>som har med området att göra. Ibland möter jag kritik, men då lyfter vi fram<br>sakfrågan och diskuterar den. Det är sällan de är missnöjda med den diskus-<br>sion som vi har fört utifrån de förslag som har lagts fram.</p>
<p>Jag är övertygad om att man ute i kommunerna med denna nyordning vad<br>gäller t.ex. kontrollen kommer att kunna utveckla arbetet för dem som hål-<br>ler på med bygglovsgranskning osv. och för byggnadsinspektörerna. Arbetet<br>kan utvecklas utifrån de ökade miljökraven, t.ex. kravet på att vi inte skall<br>tillåta sjuka hus eftersom människor mår illa.</p>
<p>Jag ser därför framför mig att denna förändring leder till utveckling, inte<br>till avveckling. Den skapar också större resurser för kontroll, eftersom de<br>som blir kontrollerade nu får vara med och betala kontrollen. Ibland har ju<br>kommunerna haft begränsade resurser, vilket har gjort att kontrollen inte<br>alltid har blivit hundraprocentig. På så sätt har vi fått de fel och brister som<br>vi nu kan konstatera ändå finns.</p>
<p>Jag hoppas att vi får tillfälle att diskutera det fortsatta arbetet med att för-<br>ändra plan- och bygglagen, antingen det blir jag eller någon annan som kom-<br>mer att ha ansvaret för det i framtiden. För min del vill jag än en gång säga<br>att det är högst väsentligt att föra öppna diskussioner om detta. Det finns<br>ingenting att dölja, och detta är naturligtvis ett sätt att försöka förbättra för-<br>utsättningarna för ett bra byggande i Sverige.</p>
<p>Anf. 16 RUNE EVENSSON (s) replik:</p>
<p>Fru talman! Utredningens referensgrupp, som Görel Thurdin pratade om,<br>tillsattes efter många påstötningar från vår sida. Görel Thurdin var inte den<br>som tog initiativet till att tillsätta den, utan hon gjorde det först efter påtryck-<br>ningar.</p>
<p>Vi har varit aktiva i denna referensgrupp. Eftersom vi sällan får materialet<br>utsänt så att vi har möjlighet att läsa in det i förväg, har vi fått reagera spon-<br>tant. Men vi har fört fram många åsikter i gruppen. I remissomgången har<br>det också visat sig att våra synpunkter har delats av många människor; man<br>har dömt ut förslagen. Mycket av det som vi har påtalat finns inte med i pro-<br>positionen, eftersom förslagen blev så nedsablade i remissomgången. Man<br>vågade helt enkelt inte ta med det.</p>
<p>Men även mycket av det som nu står i propositionen kritiserades kraftigt<br>av remissinstanserna. I referensgruppen har vi också påpekat detta. Jag vill<br>påstå att det inte på något sätt har tagits hänsyn till vad vi har sagt i referens-</p>
<p>26</p>
<p>gruppen. Man har i princip bara rapporterat vad man har hållit på med och<br>inte visat sig beredd att göra några ändringar.</p>
<p>Jag vill också säga att Sverige inte ser ut som Norrlands inland, vilket utre-<br>daren tycks tro.</p>
<p>Görel Thurdin sade i sitt första inlägg att det var bråttom med att genom-<br>föra vissa delar av förslaget. Men jag kan inte se att det är mer bråttom än<br>att man kan avvakta det slutbetänkande som skall läggas fram i september-<br>oktober och ha en riksdagsbehandling sent i höst. Jag tror inte att det är mer<br>bråttom än att vi skulle kunna klara det.</p>
<p>Ändamålsenlighet och trevnad har fått en svagare ställning i och med rege-<br>ringens förslag än det hade i det gamla PBL-förslaget. Vi har alltså tagit del<br>av alla dessa negativa remissvar för att kunna försöka få ändringar till stånd.</p>
<p>Många oklarheter kvarstår, trots regeringens proposition, men mycket får<br>sin lösning i ett senare skede när proposition nr 2 och kanske nr 3 kommer.<br>Då kan det bli dags att ändra mycket av det som vi nu står i begrepp att fatta<br>beslut om, och det menar jag är fel. Det är förvirrande för svenska folket<br>och alla handläggare ute i kommunerna.</p>
<p>Jag menar att kopplingen till översiktsplanen är den viktigaste frågan.<br>Medborgarna skall kunna vara med när man gör en översiktsplan, kunna<br>föra fram sina synpunkter och få veta inom vilka områden man kommer att<br>ha bygglovsbefrielse enligt detaljplanen. Det är medborgarnas enda möjlig-<br>het att vara med och påverka ett sådant beslut. Nu kommer man inte att få<br>den möjligheten; detta kommer att införas utan att vara förankrat i över-<br>siktsplanen.</p>
<p>Hur de 90 % av ärendena som är småärenden skall behandlas ges inget<br>svar på i propositionen. Görel Thurdin står här och talar om maximalt 10 %<br>av alla bygglovsärenden.</p>
<p>Anf. 17 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):</p>
<p>Fru talman! Nu kom Rune Evensson in på nästa betänkande och över-<br>siktsplaneringen. Jag vill väldigt bestämt säga att en utredning inte är något<br>färdigt förslag. Socialdemokraterna arbetade i stor utsträckning enligt prin-<br>cipen att en utredning klappade till och sedan skulle det bli på det sättet.</p>
<p>Men så har det inte blivit i det här fallet. Vi har lyssnat på remissinstan-<br>serna och tagit bort just de delar som har en stark koppling till översiktspla-<br>neringen. Jag håller nämligen med Rune Evensson om att den är en fantas-<br>tiskt viktig process och att medborgarna redan där skall få möjlighet att<br>delta. Det har nog funnits en och annan brist i den hanteringen ute i kommu-<br>nerna redan tidigare, med den befintliga plan- och bygglagen.</p>
<p>Men denna process försvåras inte på något sätt av den proposition som nu<br>föreligger. Det är fullständigt felaktigt att påstå något sådant. Jag tycker att<br>det är viktigt att samtliga partier har så gemensamma ståndpunkter som möj-<br>ligt när det gäller denna lagstiftning.</p>
<p>I stundande valtider är det klart att man skall profilera sig på ett eller annat<br>sätt, och då måste man hitta någonting att lyfta fram och kritisera ordentligt.<br>Därför har man valt detta med ändamålsenligheten. Men den finns faktiskt<br>finns kvar, även om begreppet användbarhet också innefattar funktionen<br>och har en koppling till sådant som sjuka hus och tillgänglighet.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>27</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändring i plan- och<br>bygglagen m.m.</p>
<p>28</p>
<p>Jag är inte ett dugg orolig för den kommande processen i samband med<br>nästa proposition. Jag är nämligen helt övertygad om att den kommer att bli<br>alldeles utmärkt att arbeta med, och kommunerna kommer också att hinna<br>jobba med kontrollsystemet. Så när den propositionen börjar gälla finns det<br>dessutom en beredskap ute i kommunerna att börja hantera frågorna inom<br>detta område på rätt sätt.</p>
<p>Anf. 18 DAN ERIKSSON i Stockholm (nyd):</p>
<p>Fru talman! Detta är ingen replik på Görel Thurdins inlägg utan ett anför-<br>ande.</p>
<p>Surt, sade räven om rönnbären - det börjar bli litet väl mycket av det från<br>Rune Evenssons sida.</p>
<p>Vi röstar inte emot utan för en egen reservation. Vi förhandlade med So-<br>cialdemokraterna - det var framför allt jag och Rune Evensson. Det var ett<br>bra förhandlingsklimat, men någon överenskommelse slöts aldrig. Det är ju<br>först när man har ett förhandlingsresultat att ta ställning till som man kan<br>avgöra om man vill säga jag eller nej. Att sätta sig i en förhandling är inte<br>samma sak som att komma överens.</p>
<p>Så småningom bestämde vi oss för en egen reservation av de anledningar<br>som jag har nämnt tidigare. Flera dagar före justeringen i utskottet gjorde<br>vi klart att vi tänkte lägga fram en egen reservation.</p>
<p>Det hade varit intressant om Socialdemokraterna, som det inte är så lätt<br>att få fram till förhandlingsbordet, hade kunnat föra lika konstruktiva samtal<br>om t.ex. ROT-satsningar. Då skulle vi, tror jag, ha kommit fram till mycket<br>bra saker - och dessutom mycket tidigare.</p>
<p>Anf. 19 RUNE EVENSSON (s):</p>
<p>Fru talman! Dan Eriksson i Stockholm gjorde en konstig beskrivning. Han<br>vet mycket väl att vi faktiskt har varit överens om en gemensam reservation.<br>Men efter ytterligare funderande från Dan Erikssons sida ville han inte<br>längre ha en gemensam reservation med Socialdemokraterna. I stället bör-<br>jade han ställa en massa konstiga krav som skulle vara med.</p>
<p>Jag förstod att Dan Eriksson inte ville vara med på en gemensam skriv-<br>ning. Men eftersom vi var överens om att yrka avslag hade vi väl kunnat for-<br>mulera en sådan skrivning utan någon särskild motivering. Då hade vi slup-<br>pit problemen i det avseendet. Inte ens detta ville Dan Eriksson vara med<br>på. Motivet från hans sida är därmed mycket klart: Han vill inte stå för sin<br>motion, utan han vill rösta emot denna för att på det sättet hjälpa regeringen<br>att få igenom sin proposition.</p>
<p>Anf. 20 DAN ERIKSSON i Stockholm (nyd) replik:</p>
<p>Fru talman! Det träffades faktiskt aldrig någon överenskommelse. Det vet<br>Rune Evensson.</p>
<p>I de samtal som Rune Evensson och jag hade kom vi så långt som vi kunde<br>komma. Men det är klart att man i en sådan här fråga måste ”backa hem”.<br>Partiet tyckte inte att det var tillräckligt. Därför gick vi fram med en egen<br>reservation. Jag förstår inte att det skulle vara något konstigt med det. Det<br>är ju först vid justeringstillfället som så att säga en överenskommelse träffas.</p>
<p>Anf. 21 RUNE EVENSSON (s) replik:</p>
<p>Fru talman! Låt oss hoppas att väljarna i kommande val hjälper oss så att<br>vi till hösten slipper förhandla med Dan Eriksson i Stockholm!</p>
<p>Anf. 22 OSKAR LINDKVIST (s):</p>
<p>Fru talman! Jag har inget att tillägga i sak till det som framförts från social-<br>demokratiskt håll av Rune Evensson.</p>
<p>Jag var med när överenskommelsen träffades 1985/86 och förhandlade då<br>med Centerpartiet genom den nuvarande landshövdingen i Göteborg, Kjell<br>Mattsson. Vi var överens om att våga fatta ett beslut i de här viktiga frå-<br>gorna - detta sedan ett par tre statliga utredningar hade havererat när det<br>gällde att komma fram till ett resultat. Vi vågade fatta ett beslut. Jag repre-<br>senterade regeringen och regeringspartiet, och Kjell Mattsson företrädde<br>oppositionen.</p>
<p>Vi hade olika utgångsläge. Men vi bestämde oss för att våga. Vi tar det<br>här, vi driver det här, sade vi. Det är riktigt, som framgått av debatten, att<br>det fanns olika meningar i bostadsutskottet på den här punkten - ja, det<br>fanns mycket starkt delade meningar i bostadsutskottet.</p>
<p>Det är utmärkt att det nu har blivit en annan bedömning. Det är precis<br>som det bör vara. Om man under hand kommer fram till att man kan godta<br>den utveckling som är på gång, tycker jag att det hedrar de politiker som står<br>för den ändrade uppfattningen.</p>
<p>1985/86 trodde jag att den riktning i PBL-frågorna som då grundlädes<br>skulle hålla väldigt länge. Jag är således naturligtvis litet ledsen över att be-<br>slut nu skall fattas utan Socialdemokraterna.</p>
<p>Statsrådet säger att det snart är val och att det gäller att samla poäng osv.<br>Jag tycker att det litet grand är ett slag under bältet. De poäng som samlas<br>i en fråga av den här omfattningen gälle‘r i så fall i lika hög grad för rege-<br>ringen. Och vi vet ju inte om regeringen sitter kvar efter valet. Vi vet heller<br>ännu inte om det blir en socialdemokratisk regering.</p>
<p>Personligen vill jag gärna säga att jag hoppas att den fina och föredömliga<br>samverkan som fanns i mitten av 8O-talet och som ledde fram till PBL-refor-<br>men överlever den kommande valrörelsen samt att det blir möjligt för Cen-<br>tern och Socialdemokraterna att även i fortsättningen hitta viktiga lösningar<br>i PBL-frågorna. Det är det enda som jag för dagen ville ha sagt till riksdagens<br>protokoll.</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>(Beslut fattades efter 7 §.)</p>
<h3>7 § Ändringar i hyresförhandlingslagen m.m.</h3>
<p>Föredrogs<br>bostadsutskottets betänkande<br>1993/94:BoU21 Ändringar i hyresförhandlingslagen m.m. (prop.</p>
<p>1993/94:199 och 1993/94:239).</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>29</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>30</p>
<p>Anf. 23 LARS STJERNKVIST (s):</p>
<p>Fru talman! I den annons som riksdagen satt in med anledning av veckans<br>arbete står det att vi nu skall behandla frågan om hyresförhandlingslagen -<br>om möjligheten för flera organisationer att hyresförhandla, som föränd-<br>ringen beskrevs. Det är naturligtvis rätt. Det låter inte särskilt dramatiskt att<br>diskutera det. Men med ett par exempel skulle jag vilja beskriva vad det som<br>vi därutöver nu har att ta ställning till handlar om.</p>
<p>Det första exemplet har jag hämtat från min egen trappuppgång. Jag bor<br>på fjärde våningen i ett hus utan hiss. Under mig bor det en äldre dam, som<br>heter Anna. Anna är till åren kommen. Jag misstänker att hon så småningom<br>gärna skulle vilja flytta ner till bottenvåningen - även för en vältränad riks-<br>dagsman börjar det bli jobbigt att gå i alla trappor.</p>
<p>I dag är det här komplikationsfritt. Anna vet vilken hyra som gäller för<br>lägenheterna i hela huset. Det är samma hyra för Annas lägenhet på tredje<br>våningen som det är för lägenheten på första våningen.</p>
<p>Vår fastighetsägare har i likhet med väldigt många andra en intern kö som<br>man kan anmäla sig till. Också för fastighetsägaren är det här okomplicerat.<br>Han vet att den hyra som bestämts gäller lägenheten alldeles oavsett vem<br>som bor i den. Om det blir en ny hyresgäst spelar det ingen roll för fastighets-<br>ägaren ekonomiskt. Därför är det mycket som i dag talar för att min granne,<br>om en lägenhet på bottenvåningen skulle bli ledig, får denna. Så fungerar<br>det i dag. Men det här kommer inte att vara en självklarhet i framtiden.</p>
<p>Det förslag som nu ligger på riksdagens bord innebär ökade möjligheter<br>för fastighetsägarna att hyra ut tomma lägenheter till den som bjuder högst.<br>Det betyder att det nu plötsligt blir intressant för fastighetsägaren att fun-<br>dera på om det möjligtvis finns någon annan än Anna som vill ha lägenheten<br>i fråga. Skulle det då visa sig att t.ex. grannen ovanför Anna eller någon an-<br>nan från ett annat område i stan dyker upp och som är beredd att betala säg<br>500 kronor eller 1 000 kronor mer för lägenheten, finns det inte längre något<br>som hindrar fastighetsägaren att träffa en uppgörelse med den här personen.</p>
<p>Jag misstänker, på goda grunder, att detta kanske inte får så stor betydelse<br>nu när vi har många tomma lägenheter. Men i en situation där konjunkturen<br>förhoppningsvis vänder kommer detta att kunna innebära att hyresnivåerna<br>pressas uppåt. Det är en stor förändring, vilket har påpekats av många re-<br>missinstanser. Det här påverkar självklart villkoren för dem som av olika<br>skäl vill flytta. Men i första hand påverkar det villkoren för alla dem som i<br>dag står utanför bostadsmarknaden och som i morgon vill ha tag i en lägen-<br>het. För dem som inte har mycket pengar minskar valfriheten om förelig-<br>gande förslag går igenom.</p>
<p>Det är sant att det föreslås en rad kontrollregler som skall förhindra att<br>människor kommer i kläm. Min fastighetsägare kan ju träffa en överens-<br>kommelse med någon annan än Anna - med någon som har betalat låt oss<br>säga 500 kronor mer. Bostadsutskottet vill att regler införs som gör att man<br>i efterhand kan förhandla ner hyran. Men, handen på hjärtat: Hur många är<br>det i detta land som träffar en uppgörelse med en fastighetsägare, som kom-<br>mer överens om en hyra, som är väl medvetna om att de bjuder mer än andra<br>sökande och som sedan ställer till bråk och vill förhandla ner sin hyra strax<br>efter inflyttningen? Jag tror inte att det är fråga om särskilt många.</p>
<p>Detta var den ena förändringen. Den andra förändringen, som vi social-<br>demokrater tycker är av stor principiell betydelse, handlar om vad som hän-<br>der med alla de hyresgäster som inte är med i någon organisation och som<br>med detta förslag riskerar att - eller kanske vill - ställas utanför de kollektiva<br>förhandlingarna. I dag gäller de hyror som man kommer fram till i kollektiva<br>förhandlingar för alla lägenheter, oavsett om hyresgästerna är medlemmar i<br>någon hyresgästförening eller inte. Så kommer det inte att självklart vara i<br>framtiden.</p>
<p>För dem som verkligen vill förhandla om sin hyra, för dem som är aktiva<br>och som vill ta ansvar och engagera sig i sitt boende, är detta okomplicerat.<br>För dem kommer det här att innebära en större frihet. Men problemet med<br>de förändringar som föreslås är att människor mer eller mindre omedvetet<br>kan hamna utanför det kollektiva systemet, t.ex. därför att de i samband<br>med inflyttningen inte tillräckligt väl bevakar sina rättigheter eller inte kän-<br>ner till vilka regler som gäller.</p>
<p>Om många hamnar utanför det kollektiva systemet skulle fastighetsägarna<br>i framtiden också bli skyldiga att förhandla med alla dessa, och detta bekym-<br>rar regeringen. Den föreslår därför för att undvika trassel, krångel och byrå-<br>krati att det införs en regel om att den som tiger samtycker. Fastighetsägaren<br>skall alltså inte, som det går till i dag, vara skyldig att ta kontakt med dem<br>som står utanför det kollektiva systemet för att tala om vilken hyreshöjning<br>han vill ta ut och därefter förhandla.</p>
<p>För att fastighetsägaren skall slippa byråkrati inför man alltså en regel som<br>får till följd att det räcker med att fastighetsägaren skickar ett meddelande<br>om höjd hyra till min granne Anna, som har ställt sig utanför eller har råkat<br>hamna vid sidan av det kollektiva förhandlingssystemet. Då måste Anna<br>själv protestera för att en förhandling skall komma till stånd.</p>
<p>Jag tror inte att man behöver vara särskilt misstänksam för att komma<br>fram till att detta kommer att försätta många människor i en besvärlig situa-<br>tion. Det gäller t.ex. självklart dem som av olika skäl missar brevet, de som<br>är lika slarviga som jag med att gå igenom posten. Men det gäller inte bara<br>slarvputtarna utan också andra: de som av olika skäl inte vågar eller vill ta<br>en konflikt med fastighetsägaren eller som på grund av språksvårigheter inte<br>förstår innehållet i budskapet. För alla dessa innebär de förändringar som<br>föreslås i betänkandet en kraftig försämring av tryggheten.</p>
<p>Nu frågar sig förstås vän av ordning: Ville inte regeringen ursprungligen<br>ha mycket större förändringar? Planerade man inte t.o.m. att införa mark-<br>nadshyror, att bryta upp det bruksvärdessystem som finns på hyresmarkna-<br>den? Har inte i själva verket de borgerliga ledamöterna i bostadsutskottet<br>egentligen genomfört en ganska heroisk insats, när de har lyckats förmå re-<br>geringen att ta tillbaka en hel del förslag? Det gäller självfallet inte bara de<br>borgerliga utskottsledamöterna utan också alla dem som utanför det här hu-<br>set har protesterat mot regeringens ursprungliga planer. Är inte dramatiken<br>nu borta?</p>
<p>Jag vill gärna ge de borgerliga ledamöterna och alla andra en eloge för att<br>man tvingat regeringen att backa. Det är synd att regeringsföreträdaren inte<br>är här, så att jag hade kunnat säga detta i Reidunn Lauréns närvaro.</p>
<p>Det är bra att man har gjort den här insatsen. Men när jag har hört de</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>31</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>32</p>
<p>borgerliga slå sig för bröstet och beskriva sina insatser har jag kommit att<br>tänka på en sketch av Hasse och Tage, som slutar med att man skall åka till<br>Säffle och dricka kaffe. I den här sketchen beklagar sig Tage Danielsson över<br>att han har fått en spik i foten. Då säger Hasse Alfredson: Spik i foten! Det<br>är ju löjligt! Minns franska revolutionen! Då högg man huvudena av folk<br>som om de varit brödskivor - tjoff, tjoff, tjoff! Och du kommer och klagar<br>över en spik i foten!</p>
<p>Jag inser risken, herr talman, att om man nu beklagar sig över detta för-<br>slag, kommer de borgerliga kollegerna i bostadsutskottet att säga: Men det<br>är väl ändå inte så allvarligt. Kom ihåg vad alternativet är!</p>
<p>Jag tycker att en sådan jämförelse är litet felaktig. Visst hade regeringen<br>ursprungligen planer på att om inte halshugga så åtminstone stympa bruks-<br>värdessystemet rejält, men det kan aldrig vara ett försvar för att man nu inför<br>förändringar som innebär en allvarlig begränsning av tryggheten för många,<br>och som innebär ett rejält kliv mot marknadshyressättning för många lägen-<br>heter. Den spiken i foten för en rättvis och solidarisk hyressättning kan aldrig<br>motiveras med att det skulle kunna vara ännu värre.</p>
<p>Avslutningsvis, herr talman: Vi säger alltså nej till det här förslaget av<br>ideologiska skäl. Det betyder inte att vi motsätter oss förändring av nuva-<br>rande lagstiftning. Vi har i vår motion pekat på en del punkter där vi tycker<br>att den har brister. Vi tycker att det är en besvärande omständighet att den<br>etablerade hyresgäströrelsen i stort sett är ensam. Vi tycker att det vore bra<br>om det kunde bli fler organisationer. Vi tycker att det i och för sig vore bra<br>om man kunde öka de enskildas möjligheter att förhandla själva, men vad<br>vi vill och betonar är att vi vill behålla den grundtrygghet som ligger i nuva-<br>rande system, där de kollektiva förhandlingarna sätter ett tak för hur höga<br>hyror man kan ta ut.</p>
<p>Eftersom vi inte tycker att de föreslagna förändringarna kan ligga till<br>grund för en förändrad lagstiftning, yrkar vi avslag på propositionen, dvs.<br>bifall till reservation nr 1. Skulle detta yrkande av något för mig outgrundligt<br>skäl falla, har vi synpunkter på den praktiska utformningen av den lagstift-<br>ning som nu föreslås. Det finns nämligen inte bara ideologiska utan också<br>rent praktiska invändningar. Om de föreslagna reglerna går igenom, kom-<br>mer det att bli svårt för den enskilde att veta vilka regler som gäller. Det<br>kommer att bli krångligt både för fastighetsägare och för hyresgäster. Därför<br>har vi en rad förslag som skulle förenkla och förtydliga lagstiftningen, om<br>man trots allt driver igenom den.</p>
<p>Jag stödjer naturligtvis alla de reservationer där dessa förslag framförs<br>men nöjer mig med att yrka bifall till reservationerna 2, 8 och 10.</p>
<p>Betänkandet innehåller också en rad andra viktiga frågor, som Marianne<br>Carlström senare kommer att gå in på.</p>
<p>Anf. 24 DAN ERIKSSON i Stockholm (nyd):</p>
<p>Herr talman! Vad är en rättvis hyra? Om det kan man tvista länge. Hyres-<br>marknaden är inte lik många andra marknader. Bostadshus är t.ex. inte så<br>lätta att flytta. Ofta är efterfrågan stor där marktillgången är liten. Ett annat<br>problem är den tid det tar att möta en ökad efterfrågan. Det finns också<br>många andra olikheter.</p>
<p>Jag har dessutom aldrig förstått innebörden i begreppet allmännyttan.<br>Man borde kanske göra en studie där hyresgästerna i Haninge ges tillfälle<br>att tala om hur nyttig deras allmännytta har varit.</p>
<p>Regeringen konstaterar i propositionen att de allmännyttiga bostadsföre-<br>tagen och hyresgästorganisationerna börjat fästa större vikt vid lägesfaktorn<br>än vad som skett tidigare. Även tillgången och efterfrågan på hyresbostäder<br>anses ha fått större betydelse vid hyresförhandlingarna. Enligt utskottets be-<br>dömning finns det tecken som tyder på att utvecklingen är på väg åt rätt håll.<br>Det låter ju vackert, men det faktum att hyrorna i nyproduktionen i mindre<br>centralt belägna områden är för höga i förhållandet till efterfrågan kvarstår.<br>Det förekommer djupa orättvisor. Gör man en studie i kronor och ören, fin-<br>ner man att det fagra talet faller rätt platt till marken.</p>
<p>Det är ju ett faktum att det är väldigt orättvist att människor som bor i<br>relativt nyproducerade bostäder i förorter skall få betala så höga hyror. Hy-<br>ressättningen speglar på ett undermåligt sätt efterfrågan, och de faktorer<br>som folk verkligen värdesätter i sin bostad kommer långt ner.</p>
<p>Här måste tas krafttag, för det är väldigt många människor som i dag beta-<br>lar alltför höga hyror i ett planekonomiskt system. Jag vet att Rom inte bygg-<br>des på en dag. En hel del har gjorts och är på väg åt rätt håll, och en del<br>gör vi i dag också, men det räcker inte. Få frågor är mer komplicerade än<br>hyressättning, och därför borde vi göra ett tillkännagivande i dag, att man<br>skall ta litet nya grepp och göra ytterligare överväganden för att få större<br>rättvisa på hyresmarknaden.</p>
<p>I dag behandlar vi ett betänkande om ändringar i hyresförhandlingslagen.<br>Vissa förändringar är gjorda mot ursprungsförslaget. Det gäller bl.a. passivi-<br>tetsregeln, där hyresgästerna får två månader på sig i stället för sex veckor<br>för att motsätta sig hyresvärdens begäran om hyreshöjning.</p>
<p>Vidare föreslår utskottet att det införs en bestämmelse med innebörd att<br>dröjsmål med betalningen av hyreshöjningen i passivitetsfallet inte skall leda<br>till att hyresgästen vräks från sin lägenhet under de tre första månaderna.<br>Det är bra att det är gjort. Det är tryggare för hyresgästerna, och det är en<br>stor fördel att man öppnar upp för andra aktörer än tidigare att förhandla.<br>Valfriheten ökar, samtidigt som man har möjlighet att organisera sig ungefär<br>som tidigare.</p>
<p>Med detta skulle jag vilja yrka bifall till reservation 9. Givetvis står vi<br>bakom vår andra reservation, men jag nöjer mig med nr 9.</p>
<p>Anf. 25 LARS STJERNKVIST (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag förstår att Dan Eriksson i Stockholm och jag inte kom-<br>mer att mötas i den grundläggande synen på vilken princip man skall ha för<br>hyressättningen. Med rättvisa hyror menar Dan Eriksson vad jag förstår ett<br>system där människors betalningsförmåga avgör vilken hyra man skall sätta.<br>Ett sådant system vill inte jag ha, av det enkla skälet att då blir det bara de<br>som har det väldigt bra ställt som får möjlighet att välja var de vill bo.</p>
<p>Sedan vill jag komma med en sakupplysning. I och för sig innebär redan<br>dagens system ett inslag av marknadshyressättning, nämligen där männi-<br>skors betalningsförmåga kan sänka hyrorna. Det är fullt möjligt redan i dag</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>3 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 115</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Andringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>34</p>
<p>för en enskild att träffa en överenskommelse som ligger under det som de<br>kollektiva förhandlingarna har kommit fram till.</p>
<p>Men jag skulle vilja ta upp de mera praktiska konsekvenserna, för där<br>kanske Dan Eriksson och jag däremot kan finna ett viss samsyn. Majoritets-<br>förslaget innebär, förutom de ideologiska inslagen, en hel del rent praktiska<br>konsekvenser, som jag skulle vilja beskriva dem som. Flera organisationer<br>skall förhandla om trappstädning i samma hus. Var och en förstår vad det<br>innebär.</p>
<p>Förslagen innebär också att en organisation som organiserar hyresgäs-<br>terna inte alltid själv kommer att veta vilka den företräder. Organisationen<br>kommer inte heller att kunna bestämma vad den skall ha betalt för att utföra<br>förhandlingsarbetet.</p>
<p>Ny demokrati kom in i riksdagen med buller och bång för att motverka<br>byråkrati och krångel. Min fråga till Dan Eriksson är: På vilken punkt inne-<br>bär det här förslaget mindre krångel och enklare regler? På vilket sätt bidrar<br>det till att genomföra de som Ny demokrati har lovat genomföra?</p>
<p>Anf. 26 DAN ERIKSSON i Stockholm (nyd) replik:</p>
<p>Herr talman! Vad Lars Stjernkvist och många andra socialdemokrater<br>glömmer bort är att en rättvis hyressättning kan innebära lägre hyror för<br>många. Det är ju faktiskt så att många som bor i nyproduktion inte är de<br>betalningsstarkaste. Det är de som betalar de alltför höga hyrorna.</p>
<p>Jag förstår att Lars Stjernkvist har monopol som ledstjärna. En viktig sak<br>är ju att vi öppnar upp så att man får en större valfrihet, samtidigt som de<br>som inte själva vill ta tag i sina förhandlingar kan organisera sig som förut.<br>Jag förstår inte vad det är för fel med det.</p>
<p>Anf. 27 LARS STJERNKVIST (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag gör ett nytt försök att ställa en rak och enkel fråga till<br>Ny demokrati. Först vill jag bara befria Dan Eriksson i Stockholm från en<br>del myter.</p>
<p>Jag är inte för monopol. Det försökte jag säga i mitt första inlägg och jag<br>upprepar det gärna nu. Dessutom är jag inte för att man kollektivt bestäm-<br>mer alla hyror, tvärtom. Jag tycker att i den mån som enskilda kan förhandla<br>fram bättre resultat än vad man kollektivt har kommit fram till, skall de ha<br>den friheten. Jag vill stärka och utvidga den. Däremot vill jag ha ett tak för<br>hur mycket man kan höja hyrorna med. Det är en väldig skillnad.</p>
<p>Men det var inte på de punkterna som j ag var nyfiken på vad Dan Eriksson<br>tycker, för det vet jag nämligen, utan vad jag ville veta är: På vilket sätt bi-<br>drar det här beslutet till att vi får mindre krångel, mindre byråkrati, enklare<br>regler, dvs. på vilket sätt överensstämmer beslutet med det som åtminstone<br>jag trodde var Ny demokratis politik?</p>
<p>Anf. 28 DAN ERIKSSON i Stockholm (nyd) replik:</p>
<p>Herr talman! Alla beslut som fattas i riksdagen leder inte till mindre<br>krångel, men de kan vara bra för det. Vi har ingen princip om att beslut<br>måste leda till mindre krångel, utan vi röstar för saker som vi tycker är vet-<br>tiga och bra.</p>
<p>Att få in mera valfrihet och att människor kan få större inflytande över<br>sitt boende och ta mera ansvar för det egna boendet, förhandla närmare fa-<br>sighetsägaren och kunna göra överenskommelser åt sig själva är inget fel,<br>Lars Stjernkvist. Tvärtom, det är mycket bra.</p>
<p>Anf. 29 LARS WERNER (v):</p>
<p>Herr talman! Förslagen om ändringar i hyresförhandlingslagen tycker jag<br>man kan karakterisera som att de präglas av det som har kännetecknat den<br>borgerliga regeringens agerande under de senaste tre åren. Det handlar om<br>ideologisk renlärighet, långt borta från vanliga människors vardag, förslag<br>baserade på en renodlad marknadsfundamentalism som i dag är förgången<br>t.o.m. inom EU-länderna. Varken dagens moderna teorier eller villkoren<br>för vanliga människor har den moderatledda regeringen eller dess unga stra-<br>teger från Moderata studentförbundet begripit.</p>
<p>Redan 1973, för 21 år sedan, på HSB:s bostadsriksdag, uttryckte jag oro.<br>Jag såg i protokollet därifrån att jag sade så här: Gud bevare mig, om Mode-<br>raterna helt och hållet skulle leda bostadspolitiken i det här landet! Det var<br>ändå sagt i en debatt och vid en tidpunkt när högerns bostadspolitik företräd-<br>des av så socialt anständiga människor som Alf Wennerfors och Blenda<br>Ljungberg i Uppsala. Då kan ni ju tänka er hur man känner sig i dag.</p>
<p>Nu har vi fått uppleva det här tillståndet i tre år; tyvärr, hade jag rätt. Jag<br>hade förmodligen mer rätt än vad jag visste då. Moderaternas fundamenta-<br>listiska politik har ju inte blivit bättre. Bostadsbyggandet har t.ex. rasat med<br>80 % de senaste åren. Det är en unik och samtidigt katastrofal utveckling.<br>Det är bara att hoppas att den nu snart gångna mandatperiodens bostadspo-<br>litik aldrig kommer att upprepas.</p>
<p>Om man skall ändra lagstiftning som berör hyresgäster, då borde rimligen<br>ändringarna grundas på vad som är bäst för hyresgästerna. Särskilt anmärk-<br>ningsvärt är då att regeringen inte har beaktat hyresgäströrelsens synpunkter<br>i propositionen eller ens egentligen bemödat sig att bemöta hyresgästernas<br>kritik, om nu regeringen anser att hyresgästerna har fel. Det är ändå en orga-<br>nisation som samlar mer än flertalet av de politiska partierna - i vart fall kän-<br>ner Jenevall och jag till hur stora partier är nu för tiden.</p>
<p>Men att inte lyssna på dem är föga demokratiskt. Vem skall man annars<br>lyssna på för att veta vad hyresgästerna eller kunderna, för att tala ett annat<br>språk, önskar?</p>
<p>Vi tolkar betänkandet som ännu ett steg i de borgerliga strävandena att<br>avskaffa den sociala bostadspolitiken. Ett förslag som diskuteras här i kam-<br>maren i dag är förslaget om förändringar i SBAB. Vi har nyss diskuterat änd-<br>ringarna i plan- och bygglagen som minskar kommunernas inflytande över<br>byggandet. Förslagen i detta betänkande minskar egentligen hyresgästorga-<br>nisationernas och hyresgästernas roll.</p>
<p>Det gör tillsammans med tidigare bostadspolitiska regeringsförslag bilden<br>komplett av en regeringspolitik som syftar till att fastighetsägare, de som vill<br>spekulera i mark och välbärgade hushåll, skall få ökad makt och ökat infly-<br>tande över byggande och boende.</p>
<p>Det är självfallet helt emot vårt partis mål. Den borgerliga regeringens<br>förslag leder till ökad segregation och bäddar för en kommande bostadsbrist</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>35</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>36</p>
<p>i våra större tätorter. För oss är det oacceptabelt. Vi ser med stor oro på hur<br>skillnaden växer fram mellan olika bostadsområden.</p>
<p>En av de allvarligaste effekterna av förslagen i det här betänkandet är att<br>kravet i hyreslagen på lika hyra för lika lägenhet blir mycket svårare att upp-<br>fylla. Jag menar att det strider mot den grundläggande bruksvärdesprinci-<br>pen.</p>
<p>En annan allvarlig effekt är att hyresvärden vid nyupplåtelse av lägenhe-<br>ten kan ge den till den hyresgäst som vill betala mest. Med andra ord är vi på<br>väg mot rena marknadshyror. Segregeringen - ekonomiskt styrd åtskillnad<br>mellan människor - kommer att bli fullbordad. Vi kommer att få ett alltmer<br>uppdelat samhälle på detta område.</p>
<p>En tredje allvarlig effekt som också hyresgäströrelsen har pekat på är att<br>hyresgästorganisationen blir förhandiingsskyldig vad gäller icke medlem-<br>mar. Jag tycker att det är oerhört märkligt. Är det något slags försök av rege-<br>ringen att skriva in sig i juridikens historia? Ur egoistisk synpunkt kan man<br>möjligtvis förstå det, men man kan inte acceptera det.</p>
<p>Herr talman! Det här är väl förmodligen - jag höll också på att säga för-<br>hoppningsvis - mitt sista anförande i denna riksdag. Det blev några år. Det<br>hade naturligtvis varit mycket roligare att sluta en debatt om vi hade kunnat<br>diskutera mer konstruktiva och uppbyggliga regeringsförslag än dem som vi<br>diskuterar i dag.</p>
<p>Jag har varit inne på det tidigare: Det är egentligen för mig en gåta att<br>utskottets centerpartistiske ordförande accepterar att leda en moderatledd<br>bostadspolitik. Det blir mycket Hasse och Tage här i dag. Jag skulle med en<br>lätt travestering av titeln på Hasse och Tages film Släpp fångarne loss, det är<br>vår! vilja vädja till den borgerliga majoriteten inom borgerligheten - jag<br>skall inte säga vem som leder den: Släpp Centern loss, det är sommar! Det<br>tycker jag att Agne Hansson och andra hedervärda centerpolitiker är värda.</p>
<p>Nu tror jag inte att de kommer att göra det, utan det är nog andra saker<br>som kommer att lösa den frågan.</p>
<p>Till sist: Jag har hopp om en bättre framtid både för mig själv, för landet<br>och för riksdagen. Det är ju snart val. Det finns nämligen en vilja till föränd-<br>ring och en styrka hos inte minst unga människor i det här landet och i våra<br>grannländer, i Europa, i USA och i Södra Afrika. Det finns en ökad medve-<br>tenhet om behovet av mer samarbete och om behovet av kollektiva sats-<br>ningar och investeringar. Dessa ökade tendenser tror jag gör att vi både i<br>vårt land och i andra länder i framtiden kommer att slippa regeringar som<br>den som vi nu har haft i tre år.</p>
<p>Min utgångspunkt är att framtida regeringar förmodligen kommer att for-<br>mas utifrån en ökad hänsyn till dem som har det sämst. Hänsynen till miljön<br>kommer att sätta gränser. Internationell solidaritet och rättvisa kommer att<br>vara ledstjärnor inte minst inom svensk bostadspolitik, hoppas jag.</p>
<p>Anf. 30 MIKAEL ODENBERG (m):</p>
<p>Herr talman! För de allra flesta av oss är bostaden - det egna hemmet -<br>någonting som vid sidan om vår familj och våra anhöriga ligger oss väldigt<br>varmt om hjärtat. Det är väl kanske därför som många naturligen strävar<br>efter att äga sitt eget hem, att inte behöva bo hos någon och inte behöva</p>
<p>fråga någon annan om lov när man vill styra och ställa, ändra och göra om.<br>Bostaden har på något sätt med vår integritet som enskilda människor att<br>göra.</p>
<p>Nu är det inte alla som likt exempelvis Lars Werner äger sin bostad. Några<br>av oss strävar kanske dit. En del av oss tycker inte att vi i dag har råd att<br>göra den investering som det innebär att skaffa sig sin första ägda bostad.<br>Andra drar sig för det ansvar och det krav på egna arbetsinsatser som ett<br>eget, ägt hem innebär. En del tycker att det är bekvämt att hyra. Man får<br>kanske betala litet extra, men man får mycket service - i varje fall om man<br>har en anständig hyresvärd. Fungerar inte toalettstolen på morgonen kan<br>man lyfta på telefonluren och så kommer någon och ordnar problemet åt en.</p>
<p>Jag säger detta därför att det är klart att man aldrig kan få samma infly-<br>tande om man lånar någonting mot pengar, dvs. hyr, som när man äger. Att<br>man inte kan få samma inflytande när man lånar någonting mot en ersättning<br>är naturligtvis inget skäl för att totalt omyndigförklara enskilda hyresgäster<br>och helt lägga deras öde i händerna på stora intresseorganisationer.</p>
<p>Det är just det vi har gjort i Sverige och i svensk hyreslagstiftning, och det<br>är det som dagens ärende handlar om.</p>
<p>För att göra det begripligt kan jag säga att Lars Stjernkvist är hyresgäst på<br>fyra trappor, om jag förstod det rätt. Jag är också hyresgäst - på bottenvå-<br>ningen. Lars Stjernkvist var ordförande i Östra Östergötlands hyresgästföre-<br>ning. Jag har varit, men är inte längre, medlem i Storstockholms hyresgäst-<br>förening. Lars Stjernkvist är eller har i varje fall varit en hyresgäst med<br>makt, inflytande och stora möjligheter att påverka sitt eget och framför allt<br>andra hyresgästers boende. Jag har inga som helst möjligheter att påverka<br>mitt eget hyresboende.</p>
<p>Sanningen är den, att jag i lag förbjuds rätten att förhandla om hyran och<br>villkoren för mitt eget hem. En organisation - i mitt fall Hyresgästföreningen<br>i Storstockholm - har genom lagar och avtal givits rätten och makten att föra<br>min talan. Jag har ingen talan själv. Jag tillfrågas över huvud taget inte. Jag<br>betalar vaije månad till den organisation som företräder mig, i värsta fall<br>mot min egen vilja. Om jag skulle låta bli att betala kommer hyresvärden att<br>beröva mig mitt hem. Då kommer jag att vräkas från min bostad.</p>
<p>Jag är bunden till allt Hyresgästföreningen och Fastighetsägareföreningen<br>kommer fram till om min lägenhet - mitt hem. Det är jag genom en särskild<br>klausul i mitt hyreskontrakt. Hade jag inte accepterat den klausulen hade<br>jag aldrig fått hyreskontraktet.</p>
<p>Teoretiskt kan jag nu vända mig till domstol - till Hyresnämnden - och<br>begära att den förhandlingsklausulen stryks. Men domstolen kommer med<br>hänvisning till dagens utformning av lagstiftningen att avslå min begäran och<br>säga nej.</p>
<p>Det hjälper inte ens om alla mina grannar i huset tycker som jag och vill stå<br>utanför den etablerade hyresgäströrelsen. Även om inte en enda hyresgäst i<br>huset vill vara företrädd av rörelsens ombudsman kommer vi i alla fall att bli<br>det.</p>
<p>Vi kan naturligtvis, men det är mest i teorin, bilda en alternativ hyresgäst-<br>organisation och kräva att få ta över den förhandlingsordning som finns.<br>Men då måste vi återigen gå till domstol, till hyresnämnden, och begära det.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>37</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>38</p>
<p>Domstolen, hyresnämnden, kommer enligt lag inte att pröva vad hyresgäs-<br>terna i mitt hus tycker eller vill, utan domstolen kommer att bedöma om vi<br>kan anses ha kompetens att ta våra egna intressen till vara.</p>
<p>Man kommer att bedöma om det, som det heter i lagen, kan anses obilligt<br>mot fastighetsägaren att tvinga honom att traggla med sina hyresgäster i stäl-<br>let för att som vanligt möta sin gamla invanda motpart. Man kommer att<br>göra en bedömning av hur fasta i anden vi hyresgäster i fastigheten är. Är<br>det bara en tillfällig opinion? Har vi bara fått ett ögonblicks fnatt?</p>
<p>Det mest fascinerande av allt är att den domstol som skall göra bedöm-<br>ningen är en domstol som inte bara består av jurister. Det är en domstol som<br>också består av partsföreträdare från den etablerade hyresgäströrelsen och<br>från de organiserade fastighetsägarna, de intressen som i praktiken är vår<br>motpart. Det är de intressen som har givits makten på hyresmarknaden och<br>som har allt intresse av att bevara status quo.</p>
<p>Detta mycket starkt kollektiva, och framför allt mycket starkt korpora-<br>tiva, system på hyresmarknaden har inslag som över huvud taget icke hör<br>hemma i en rättsstat. Sanningen är också den att Sverige har fällts i Europa-<br>domstolen för brott mot mänskliga fri- och rättigheter i likartade mål, vilket<br>bl.a. har att göra med partsrepresentationen i de domstolar som slita tvister<br>på området.</p>
<p>Det regeringsförslag som vi nu skall fatta beslut om handlar om att myn-<br>digförklara Sveriges hyresgäster. De ges efter beslut i kammaren rätten att<br>föra sin egen talan, om de själva vill. De ges rätten att låta sig företrädas av<br>den etablerade hyresgäströrelsen på samma sätt som i dag, om de själva vill.<br>De ges rätten att bilda en alternativ hyresgästorganisation och sluta sig sam-<br>man i nya former, stora eller små, om de själva vill. Makten flyttas från orga-<br>nisationer och domstolar till hyresgästerna själva.</p>
<p>Det fanns formuleringar i Lars Stjernkvists anförande som antydde en in-<br>sikt om att det nuvarande systemet till delar faktiskt är orättfärdigt. Det syns<br>också i den socialdemokratiska huvudreservationen. På något ställe säger<br>man: Visst bör den enskildes möjligheter att själv förhandla förbättras. På<br>något annat ställe säger man: Det bör underlättas för flera föreningar att or-<br>ganisera de boende. Tyvärr dras inte slutsatsen av detta. Alla förslag som<br>framläggs vill socialdemokraterna ändå avslå. Socialdemokraterna fastnar<br>återigen i ett som jag tycker föga konstruktivt nejsägande.</p>
<p>Däremot är det ingen tvekan om att regeringens proposition utmanar<br>starka krafter i vad som skulle kunna kallas för hyresmarknadens privilegie-<br>samhällen. De kommunala bostadsföretagen, de privata fastighetsägarna<br>och den etablerade hyresgäströrelsen har alla från litet olika utgångspunkter<br>kritiska synpunkter på regeringens förslag.</p>
<p>Det har de därför att maktpositioner hotas, och därför att invanda roller<br>ändras. Fastighetsägare kommer med den nya lagstiftningen i ökad utsträck-<br>ning att tvingas möta sina hyresgäster öga mot öga. Hyresgästföreningarna<br>kommer i större utsträckning att tvingas motivera sin ställning med kompe-<br>tens och skicklighet, inte med lagarnas tvång.</p>
<p>Samtidigt står den etablerade hyresgäströrelsen mycket stark. Den har<br>stora ekonomiska resurser. Den har byggt upp en stor kompetens när det<br>gäller hyresjuridik och förhandlingsarbete. Man har många medlemmar.</p>
<p>Väldigt inånga hyresgäster i vårt land hyser en stor tilltro till den etablerade<br>hyresgäströrelsen.</p>
<p>Mot den bakgrunden borde hyresgäströrelsen faktiskt känna en viss till-<br>försikt. Den har en framtid även om staten inte tvingar varje hyresgäst i detta<br>avlånga land att låta sig företrädas av organisationen. Det kollektiva för-<br>handlingssystemet är väl etablerat. Även i morgon kommer flertalet hyres-<br>förhandlingar att ske kollektivt.</p>
<p>Att de som vill får föra sin egen talan är inget hot. Att man i praktiken<br>inte längre får monopol på alla kollektiva förhandlingar kan möjligen upple-<br>vas som litet traumatiskt. Men om hyresgäströrelsen hade samma tilltro till<br>sin egen förmåga som jag har, skulle den inte känna sig hotad att öppna sig<br>för litet konkurrens.</p>
<p>Mot den bakgrunden tycker jag att inslag i den landsomfattande kampanj<br>som hyresgäströrelsen har bedrivit mot det lagförslag som i dag behandlas<br>ter sig exempellös. Inte minst här i Stockholm har det bedrivits ohämmad<br>skrämselpropaganda, där gamla människor skräms från vettet av att de skall<br>tvingas lämna hus och hem, att det skall införas marknadshyror, och lik-<br>nande.</p>
<p>Detta med marknadshyror är i och för sig inte något nytt inslag. Det är nu<br>år 1994, och det är valår. Vi har hört visorna om marknadshyror. Vi hörde<br>dem år 1985, vi hörde dem år 1988, vi hörde dem år 1991, och nu får vi tydli-<br>gen höra dem också år 1994. En lögn blir ju inte sannare av att upprepas hela<br>tiden.</p>
<p>Det betänkande och den proposition vi i dag behandlar berör inte hyressy-<br>stemet. De berör förhandlingssystemet. Det föreslås inga ändringar av den<br>spärr mot oskäliga hyreshöjningar som vi har i vårt land, och som brukar<br>gå under beteckningen bruksvärdesprincipen. Bruksvärdesreglerna är helt<br>oförändrade. De berörs över huvud taget inte i förslaget.</p>
<p>Nu antydde Lars Stjernkvist att det fanns dolska anslag från böljan. Man<br>skulle smyga in ett marknadshyressystem. Inte heller detta är sant. Det fanns<br>tankar på att avskaffa den s.k. allmännyttans hyresledande roll inom ramen<br>för bruksvärdessystemet, dvs. återgå till det sätt på vilket bruksvärdessyste-<br>met fungerade på den tiden Ingvar Carlsson var bostadsminister i detta land.</p>
<p>Vi kommer dit så småningom. Det kommer vi att göra även med en social-<br>demokratisk regering, om vi mot förmodan får en sådan, av det enkla skälet<br>att allmännyttans roll har förändrats så kraftigt. Men det ingår inte i detta<br>förslag. Det föreslås över huvud taget inga förändringar av bruksvärdessys-<br>temet. Det finns inte något parti i Sveriges riksdag som ifrågasätter att vi<br>måste trygga besittningsrätten för alla hyresgäster genom att ha ett system<br>med spärr mot oskäliga hyreshöjningar.</p>
<p>Herr talman! Låt mig avslutningsvis beröra en annan fråga, där jag skulle<br>vilja ge Socialdemokraterna och även Vänsterpartiet en eloge.</p>
<p>Det finns vissa problem för kommuner och allmännyttiga bostadsföretag<br>som vill överlåta lägenheter åt hyresgästerna för ombildning till bostadsrätt.<br>Det finns vissa finansieringsproblem som sammanhänger med att det blir en<br>mycket tung ekonomisk börda för de hyresgäster som deltar i ombildningen<br>om inte alla är med.</p>
<p>Regeringen har studerat detta. Det fanns ett utredningsförslag om någon-</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>39</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>40</p>
<p>ting som kallades för bostadsrättsoption ute på remiss för något halvår se-<br>dan. Det förslaget sågades av remissinstanserna, delvis med viss rätt enligt<br>min menig.</p>
<p>Utskottet har därför, när den behandlat en motion från undertecknad som<br>handlar om denna problematik, beslutat att ge ett tillkännagivande till rege-<br>ringen om att den skall se över det förbud mot dubbelupplåtelse av bostads-<br>rätt som infördes i lagstiftningen i oktober 1981.</p>
<p>Jag vill gärna understryka den glädje jag känner över att utskottet över<br>parti- och blockgränser har kunnat ena sig om detta. Det är en kraftfull sig-<br>nal som riksdagen skickar när ett enigt bostadsutskott begär att regeringen<br>skall se över dessa regler i syfte att underlätta för kommunala bostadsföretag<br>som vill överlåta fastigheter till hyresgästerna för ombildning till bostadsrätt.</p>
<p>Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till hemställan i bostadutskottets<br>betänkande och avslag på alla reservationer till betänkandet.</p>
<p>Låt mig sedan säga att jag har varit politiskt verksam ganska länge även<br>om jag inte har haft säte i Sveriges riksdag så länge. När jag var verksam<br>utanför huset var det svårt att undvika att notera vem som var den ständige<br>partiledaren i Sverige under mycket av min aktiva tid, nämligen Lars Wer-<br>ner. För egen del tycker jag att det var roligt att hinna komma in i riksdagen<br>innan Lars Werner lämnande den och få se litet mer av Lars Werner och ta<br>del av de erfarenheter och tankar han har - låt vara att jag kanske inte alltid<br>kommer till samma slutsatser. Jag ber i alla fall att få tacka för det.</p>
<p>Anf. 31 LARS STJERNKVIST (s) replik:</p>
<p>Herr talman! När Mikael Odenberg framställde sig som den svaga, utsatta<br>och ensamma hyresgästen var det nog inte så många som trodde honom. Det<br>fanns en viss diskrepans mellan budskapet i det han sade och hans uttrycks-<br>sätt.</p>
<p>Jag är inte det minsta orolig för Mikael Odenbergs framtid och trygghet.<br>Jag är inte heller särskilt orolig för den etablerade hyresgäströrelsens fram-<br>tid. Jag tror att båda kommer att klara sig alldeles utmärkt oavsett om vi nu<br>genomför de förändringar av hyresförhandlingslagen som föreslås eller inte.</p>
<p>Däremot gäller min oro en rad andra människor. Det är nämligen så, och<br>det är viktigt att upprepa det om inte Mikael Odenberg hörde det i mitt<br>första inlägg, att redan i dag kan Mikael Odenberg förhandla fram ett bättre<br>avtal än det som jag och andra som är medlemmar i Hyresgästföreningen<br>har kommit fram till. Hans frihet är redan tillgodosedd i dagens lagstiftning.</p>
<p>Det som däremot oroar mig är de förändringar som innebär att fastighets-<br>ägaren nu får ökade möjligheter att hyra ut till högstbjudande. Det kan på-<br>verka situationen för min granne, som kanske inte riktigt besitter samma<br>egenskaper, kunskaper och styrka som Mikael Odenberg, när hon vill flytta<br>ner på första våningen. Jag är orolig för att det innebär att hennes frihet att<br>förhandla bara blir en formell frihet. Jag är orolig för att det i praktiken kom-<br>mer att innebära att hennes trygghet och valfrihet begränsas. Det är detta<br>det handlar om.</p>
<p>Jag har en direkt fråga till Mikael Odenberg. Han tycker inte att vi skall<br>kalla detta för marknadshyror, och det är inte renodlade sådana. Men detta<br>innebär ändå ett steg emot marknadshyror, vilket man också skriver på flera</p>
<p>ställen i propositionen. Det är ingenting som jag eller någon annan kommit<br>på. Tycker Mikael Odenberg att det här steget är tillräckligt? Räcker detta,<br>eller är det så att han vill gå ännu längre? Innebär detta första steget eller<br>innebär det steget, för att travestera ett känt citat?</p>
<p>Anf. 32 MIKAEL ODENBERG (m) replik:</p>
<p>Herr talman! Lars Stjernkvist lekte inledningsvis med orden. Han sade att<br>jag har en frihet att förhandla ner min hyra. Sanningen är den att jag som<br>enskild hyresgäst icke har rätten och möjligheten, framför allt inte rätten,<br>att förhandla med hyresvärden om min hyra och hyresvillkor i övrigt. Ett<br>hyresförhållande handlar ju också om väldigt mycket annat än hyra. Den<br>rätten och den makten är lagd i händerna på andra. Det må vara bra, om det<br>sker med mitt samtycke. Men det är ingen som frågar mig om jag samtycker<br>eller inte. Lagstiftaren, Lars Stjernkvist och riksdagen, har bestämt att det<br>skall vara så - punkt och slut.</p>
<p>Det är inte Lars Stjernkvist, riksdagen eller domstolar som skall recensera<br>mina möjligheter att föra min egen talan. Det är ju roligt för mig att Lars<br>Stjernkvist tror att jag skall klara mig. Men Lars Stjernkvist är inte vald till<br>Sveriges riksdag för att ha synpunkter på det. Vi vill ge enskilda hyresgäster<br>som vill förhandla för sig själva den rätten som de i dag förnekas. Vi tycker<br>att det är en ganska fundamental rättighet. De människor som vill skall<br>kunna föra talan om sitt eget hem. Varför skall hyresgäster sättas i strykklas-<br>sen?</p>
<p>Lars Stjernkvist frågar om detta med tomma lägenheter är ett steg mot<br>marknadshyror eller det enda steget. Jag uppfattar det över huvud taget inte<br>som ett steg mot marknadshyressättning. Bruksvärdessystemet ligger fast -<br>det ändras inte. Det finns alltid en möjlighet för en hyresgäst som anser att<br>han har en för hög hyra att gå till Hyresnämnden och få sin hyra prövad enligt<br>bruksvärdesreglerna. Ingenting i detta förändras. Då skall man hålla sig för<br>god för att försöka tuta i människor i vårt land att dessa förändringar, som<br>syftar till att myndigförklara enskilda hyresgäster, handlar om marknadshy-<br>ror. Det är en fri fantasi, herr talman.</p>
<p>Anf. 33 LARS STJERNKVIST (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Den grundläggande skillnaden mellan en moderat och en<br>socialdemokratisk syn på dessa frågor är, att medan moderaterna framställer<br>det som att den enskilde hyresgästen och fastighetsägaren är jämbördiga<br>parter menar vi att det behövs en skyddslagstiftning som gör att hyresgäster-<br>nas position stärks. På en helt fri marknad är de inte jämbördiga.</p>
<p>Vi menar att de förslag som nu föreligger faktiskt försämrar hyresgäster-<br>nas ställning. Det behövs en skyddslagstiftning, inte för att förhindra eller<br>förneka Mikael Odenbergs och andras rätt att förhandla utan för att se till<br>Mikael Odenberg - hur mycket det än må vara en frihetlig rätt - inte får<br>möjlighet att köpa sig före eller att höja hyran för att på det viset komma i<br>åtnjutande av en lägenhet som han vill ha. Den möjligheten skall han inte<br>ha. På den punkten går våra meningar isär.</p>
<p>På en punkt är vi helt överens. Det gäller tacket till de ledamöter som av-<br>går. Som bostadsutskottets yngste ledamot tycker jag också att det har varit</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>41</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>42</p>
<p>oerhört lärorikt att få jobba i ett utskott där det har funnits ledamöter som<br>Oskar Lindkvist, Bertil Danielsson och Lars Werner. Trots att de har mycket<br>olika ideologiska utgångspunkter har de lärt mig väldigt mycket på en punkt.<br>Jag vill påstå att det har funnits en vilja i utskottet, och den finns fortfarande,<br>att trots olika ideologiska utgångspunkter hitta praktiska och breda lös-<br>ningar. Jag hoppas att inte Mikael Odenberg och jag skall förstöra den i<br>framtiden. Särskilt nu när det finns mycket hårda motsättningar tycker jag<br>att det finns alla skäl i världen att värna om det som jag skulle vilja kalla för<br>bostadsutskottsanda. Jag vill tacka de avgående ledamöterna för att jag, i<br>likhet med Mikael Odenberg, hann få ta del av den.</p>
<p>Anf. 34 MIKAEL ODENBERG (m) replik:</p>
<p>Herr talman! Så visar det sig då att Lars Stjernkvist och jag dokumenterar<br>bostadsutskottsandan genom att vara överens på båda punkterna, dels på<br>den sista om tacket till de avgående ledamöterna, dels på den första.</p>
<p>Även jag anser att skyddslagstiftning behövs. Även jag anser att hyresgäs-<br>ternas besittningsskydd skulle vara totalt innehållslöst om vi hade en helt fri<br>hyressättning. Det behövs skyddsmekanismer. Vi har det i form av bruksvär-<br>dessystemet.</p>
<p>Det har funnits en del synpunkter på hur bruksvärdessystemet har funge-<br>rat i praktiken. Det har fungerat litet annorlunda än vad det var tänkt. Nu<br>förändras tillämpningen återigen. Men det råder inget tvivel om att skydds-<br>lagstiftningen behövs. Det är just därför som regeringen behåller de reglerna<br>samtidigt som man myndigförklarar de enskilda hyresgästerna och ger dem<br>rätten att, om de vill, föra sin talan själva. Man ger dem rätten att själva<br>välja vem som skall föra deras talan om de inte vill göra det själva.</p>
<p>Lars Stjernkvist kan ju inte gärna undgå att ta intryck av att inslag i vårt<br>hyresförhandlingssystem faktisk har lett till att Sverige har fällts i Europa-<br>domstolen. Det är ett ganska allvarligt memento.</p>
<p>Det borde göra att Lars Stjernkvists anslutning till den enskildes rätt att<br>föra sin talan och till ökad konkurrens mellan olika organisationer inte bara<br>stannade vid två meningar i anförandet och två meningar i reservationerna.<br>Det borde ha lett till att Lars Stjernkvist och Socialdemokraterna gick in i<br>en mer konstruktiv dialog om hur hyresförhandlingssystemet skulle kunna<br>förändras i den riktning som regeringen nu har föreslagit.</p>
<p>Anf. 35 LARS WERNER (v) replik:</p>
<p>Herr talman! Tack, Mikael Odenberg, för hälsningen och tacket för de här<br>åren. Det värmer särskilt när det kommer från en halvideolog på detta om-<br>råde.</p>
<p>Jag vill också tacka Lars Stjernkvist, som sade att han var glad att han<br>hann in i utskottet innan vi hann ut. Jag är ledsen över att jag inte stannade<br>kvar i civilutskottet för 24 år sedan. Då hade jag lärt mig mycket mer än det<br>andra jag sysslade med under en del år.</p>
<p>Jag vill ta upp det som Mikael Odenberg talade om. Han sade att han har<br>stort förtroende för hyresgäströrelsen. Min fråga är: Var det därför Mikael<br>Odenberg lämnade Hyresgästföreningen i Stockholm?</p>
<p>Mikael Odenberg kände sig bunden av hyresgäströrelsen. Han kunde inte</p>
<p>förhandla själv. Samtidigt fick jag en liten släng för att jag äger min bostad.<br>Ja, jag äger min bostad. Men jag kan garantera Mikael Odenberg att när jag<br>skall sätta om lånen är det inte mycket att förhandla om med Gota Bank.<br>Det kan jag lova.</p>
<p>Mikael Odenbergs anförande var intressant på det viset att det var ett för-<br>sök att ideologiskt försvara den moderata regeringspolitiken på detta om-<br>råde. Regeringen konstaterar i sin proposition att dagens system har många<br>väl dokumenterade fördelar, men att det från principiella utgångspunkter<br>måste starkt ifrågasättas. Tydligare än så kan det inte sägas.</p>
<p>Regeringens förslag motiveras inte med hyresgästernas vilja eller med att<br>systemet fungerar dåligt. Regeringens förslag läggs fram av ideologiska skäl.<br>Man tror, utifrån sin marknadsliberala övertygelse, att de föreslagna föränd-<br>ringarna skall utgöra förbättringar. Men det finns inget seriöst utrednings-<br>material som analyserar effekterna av förslagen eller en vilja hos de berörda<br>parterna att genomföra dessa förändringar. Regeringens förslag står med<br>andra ord långt ifrån verkligheten.</p>
<p>Anf. 36 MIKAEL ODENBERG (m) replik:</p>
<p>Herr talman! Anledningen till att jag personligen valde att inte vara med-<br>lem i hyresgäströrelsen har väl i och för sig begränsat intresse för kammaren.<br>För Lars Werner kan jag i förtroende avslöja att det störde mig litet när min<br>hyresgästförening valde att ganska ohämmat ägna sig åt renodlad partipoli-<br>tisk kampanjverksamhet till förmån för socialdemokratin. Jag kände inte<br>riktigt att jag ville stödja detta med min medlemsavgift.</p>
<p>Detta handlar inte om moderat regeringspolitik. Förvisso handlar det om<br>regeringspolitik, och visst finns det en ideologisk underton i det förslag som<br>regeringen har lagt fram. Men förslaget är inte ideologiskt i den meningen<br>som Lars Werner ansåg, nämligen att detta skulle vara någon sorts mark-<br>nadsliberalismens triumf. Det är inte alls vad det handlar om. Det är ideolo-<br>giskt i den meningen att regeringen tycker att det är viktigt att värna den<br>enskildes rätt och ställning, att ha ett rättssystem som gör att den enskilde,<br>om han vill, kan föra sin egen talan och att ingen mot sin vilja kan tvingas<br>låta sig företrädas av organisationer som han inte vill bli företrädd av. Detta<br>kan man naturligtvis se som en ideologisk fråga. Gör man det är det beklag-<br>ligt att vi inte alla på den punkten står för samma ideologi.</p>
<p>Herr talman! I sak är de förändringar som föreslås i regeringens proposi-<br>tion egentligen ganska blygsamma. I huvudsak behåller man konturerna i<br>det kollektiva förhandlingssystemet, men man tar bort en del tvångsregler<br>och öppnar systemet, så att det ges en frihet att välja andra lösningar. Mycket<br>av grundvalarna behålls.</p>
<p>Det intressanta är att mycket av den kritik som hyresgäströrelsen, Social-<br>demokraterna och Vänsterpartiet har fört fram mot regeringsförslaget är kri-<br>tik mot regler som finns i dag och som egentligen inte ändras. Hårdrar man<br>det kan man säga att essensen i den kritik som förs fram egentligen är att<br>regeringsförslaget inte är tillräckligt långtgående utan bara krafsar på ytan<br>av det system som vi har. Jag är inte övertygad om att Lars Stjernkvist och<br>Lars Werner riktigt instämmer i den analysen. Men mycket av de konkreta<br>invändningar som framförs mot olika regler, som har att göra med förhand-</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>43</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>44</p>
<p>lingsersättning, lika hyra för lika lägenhet osv., gäller regler som finns redan<br>i dag och som vi behåller också i morgon.</p>
<p>Anf. 37 LARS WERNER (v) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag skall fatta mig kort. Jag vill yrka bifall till de socialdemo-<br>kratiska reservationerna.</p>
<p>Anf. 38 MARIANNE CARLSTRÖM (s):</p>
<p>Herr talman! Jag skall ta upp en del av den viktiga fråga som diskuteras<br>här i dag, nämligen vräkningama. Jag tänker börja med att yrka bifall till<br>reservation 12.</p>
<p>Antalet vräkningar har ökat oroande mycket under senare år. Frågan har<br>uppmärksammats både här i riksdagen, genom flera interpellationer, och i<br>den allmänna debatten. Nu skall vi behandla ärendet i samband med hyres-<br>förhandlingslagen och de två motioner som väcktes i frågan under allmänna<br>motionstiden.</p>
<p>Vaije vräkning är en mänsklig tragedi, socialt och ekonomiskt, både för<br>de drabbade och för samhället. Vaije vräkning måste förhindras. Det finns<br>förslag på hur man skall gå till väga, men den nuvarande majoriteten verkar<br>inte intresserad. Det enda man gör är att tillsätta en arbetsgrupp på Finans-<br>departementet som skall följa utvecklingen. Bengt Westerberg sade här i<br>kammaren i förra veckan att Socialstyrelsen kommer att få i uppdrag att gå<br>ut med information i kommunerna om hur socialtjänsten kan arbeta med<br>dessa frågor.</p>
<p>Det är ett bra tag sedan det kom ut en forskningsrapport som heter I laga<br>ordning. Där har man kartlagt vräkningarna, och det finns också förslag på<br>olika åtgärder som man kan vidta. Trots det har regeringen inte gjort särskilt<br>mycket.</p>
<p>Orsaken till vräkningarna är både ekonomiska och sociala. Det kan t.ex.<br>vara arbetslöshet och ändrade familjeförhållanden.</p>
<p>År 1990 hade vi 5 000 vräkningar i landet. Under 1991 och 1992 var det<br>drygt 6 000 vräkningar per år. Nu har det ökat till 7 610 genomförda vräk-<br>ningar under 1993. Då skall man veta att den ekonomiska skulden i allmän-<br>het är ganska liten. En majoritet av de vräkta har en skuld som understiger<br>20 000 kr, enligt denna utredning.</p>
<p>En åtgärd som föreslås är t.ex. en vräkningsakut. Det skulle vara för att<br>ge bättre hjälp och handläggning åt de drabbade. Då skulle man kunna bölja<br>med en försöksverksamhet i storstäderna. Ett annat förslag är retroaktivt<br>bostadsbidrag. Det visar sig nämligen att av de som vräks är det bara 30 %<br>som har bostadsbidrag, även om det med all säkerhet är många fler som<br>skulle vara berättigade till bostadsbidrag.</p>
<p>Ännu ett förslag är att resurserna till socialtjänsten och Konsumentverket<br>skulle ökas, så att man t.ex. kan ge mer omfattande ekonomisk rådgivning,<br>ett behov som verkar vara oändligt. Man kan också göra ändringar i hyresla-<br>gen, t.ex. när det gäller tidsfristerna vid dröjsmål med hyresbetalning, som<br>kan förlängas. Man kan ändra i reglerna om påminnelse vid betalningsför-<br>summelse.</p>
<p>Nu kan vi inte avvakta och utreda längre. Jag frågar därför utskottsmajori-</p>
<p>teten - som vanligt är ingen ansvarig minister närvarande när vi diskuterar<br>bostadsfrågor - vad den tänker göra för att förhindra att flera människor<br>vräks. Är ni beredda att inrätta en vräkningsakut? Är ni villiga att pröva re-<br>troaktivt bostadsbidrag? Kan ni tänka er att ändra tidsfristerna och göra<br>andra förenklingar i hyreslagen?</p>
<p>Vi socialdemokrater kan inte tillåta att människor får gå ifrån sina hem på<br>grund av de små summor som det faktiskt oftast är fråga om. Det innebär<br>stora följdkostnader både för den enskilde och för samhället. Vi anser att<br>man måste pröva de förslag och idéer som har kommit fram. Jag ser fram<br>emot att få se vad majoriteten tänker göra åt detta problem som blir alltmer<br>akut.</p>
<p>Anf. 39 OLLE SCHMIDT (fp):</p>
<p>Herr talman! Under min korta tid här i riksdagen har jag då och då åter-<br>kommit till en till synes mindre fråga. Jag har envist försökt påverka riksda-<br>gen att komma med lagstiftning till skydd för den enskilde individen så till<br>vida att både hyresgäster och bostadsrättshavare skall kunna säga nej till in-<br>nehav av kabel-TV. Även om antalet ledamöter som stöder mina tanke-<br>gångar blivit allt fler, har en förkrossande majoritet röstat ner förslaget. Den<br>nya hyresförhandlingslagen stärker hyresgästernas inflytande, vilket vi tidi-<br>gare har hört. Man kan säga att även möjligheten att säga nej till kabel-TV<br>ökar genom den nya lagen.</p>
<p>Min motion Bo404, som jag nu vill ta upp, handlar bara om bostadsrättsla-<br>gen. Behandlingen av lagen ingår i betänkandet. Utskottet avfärdar mo-<br>tionskravet om ett minoritetsskydd i bostadsrättslagen med några korta ra-<br>der.</p>
<p>Herr talman! Jag begär att de bostadsrättshavare som inte vill ha kabel-<br>TV skall kunna säga nej. Deras rätt skall garanteras genom ett minoritets-<br>skydd, som skrivs in i bostadsrättslagen. Det handlar om såväl installation<br>av som abonnemang på kabel-TV. Jag skall inte trötta kammaren med att<br>upprepa alla mina argument från tidigare kammardebatter. Jag vill bara kon-<br>statera att utskottet återigen väljer att ställa sig på kollektivets sida mot den<br>enskilde individen. Jag har funnit detta stötande tidigare, och det gör jag<br>även i dag.</p>
<p>Det man inte vill ha skall man inte heller behöva betala för. Svårare än så<br>är det egentligen inte. Kabel-TV går enligt min mening inte att jämföra med<br>värme, vatten eller el. Ingen tvingas t.ex. att betala för telefon trots att det<br>finns ett uttag i lägenheten.</p>
<p>Herr talman! Det som föranledde mig att engagera mig i den här frågan<br>var situationen för en gammal dam i Hässleholm, Martha Högberg. Hon ho-<br>tades med vräkning från sin bostadsrätt för att hon inte ville betala för den<br>kabel-TV som hon inte ville ha. I över två år har hon kämpat för sin rätt att<br>själv välja och att säga nej - men förgäves. Trots löften från Riksbyggen cen-<br>tralt vilar vräkningshotet fortfarande över henne.</p>
<p>Nu orkar inte Martha Högberg längre. Hon har just sålt sin lägenhet och<br>kommer att flytta i slutet av den här månaden. När jag pratade med henne<br>i går sade hon att det är den här kampen mot överhet och oskäliga bestäm-<br>melser som har knäckt henne. Martha Högberg är i dag 87 år, och hon mår</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>45</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994<br>Ändringar i hyres-<br>förhandlingslagen<br>m.m.</p>
<p>inte bra vare sig psykiskt eller fysiskt. En helt avgörande orsak är just den<br>här striden om att hon själv skall få bestämma om hon vill ha eller inte ha<br>kabel-TV. I Martha Högbergs fall handlar det endast om abonnemangsavgif-<br>ten - således inte om installationsavgiften.</p>
<p>Herr talman! Martha Högberg och andra i hennes situation borde kunna<br>förlita sig på att denna församling skulle ta deras problem på allvar, men så<br>har inte skett. Hon är besviken på riksdagen, och jag vet att många är det.<br>Jag tycker att Martha Högberg har fog för sin besvikelse. Jag har sagt tidi-<br>gare, men det tål att upprepas, att det är tur att det finns oppositionella per-<br>soner som Martha Högberg i Hässleholm som orkar - så länge hon nu or-<br>kade - och vågar säga emot när etablissemang och beslutsfattare marscherar<br>fram. Men nu orkar hon inte längre.</p>
<p>Det finns dock, ärade ledamöter, flera Marthor i Sverige. Därför är det<br>här en viktig fråga. Den är viktig för individens valfrihet och integritet. I<br>denna kammare borde vi, precis i linje med den lagstiftning om en ny för-<br>handlingsordning som vi är beredda att fatta beslut om, ställa oss på inidivi-<br>dens sida mot kollektivet och mäktiga organisationer. Riksdagen borde slå<br>vakt om den interna föreningsfriheten. För mig handlar det om ideologi<br>framför det pragmatiska och praktiska. För mig är frågan om kabel-TV både<br>ideologisk och principiell.</p>
<p>Herr talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till reservation nr 11 un-<br>der mom. 17 i hemställan.</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>46</p>
<p>Beslut</p>
<p>BoU18 Ändring i plan- och bygglagen m.m.</p>
<p>Mom. 1 (avslag på propositionen m.m.)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 1 (s)</p>
<p>3. res. 2 (nyd)</p>
<p>Förberedande votering:</p>
<p>139 för res. 1</p>
<p>19 för res. 2</p>
<p>153 avstod</p>
<p>38 frånvarande</p>
<p>Kammaren biträdde res. 1.</p>
<p>Huvudvotering:</p>
<p>161 för utskottet</p>
<p>142 för res. 1</p>
<p>18 avstod</p>
<p>28 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 73 m, 30 fp, 30 c, 25 kds, 1 nyd, 2 -</p>
<p>För res. 1:     128 s, 1 nyd, 12 v, 1-</p>
<p>Avstod:       18 nyd</p>
<p>Frånvarande: 10 s, 7 m, 3 fp, 1 c, 1 kds, 3 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 2 (handelsändamål i äldre detaljplaner)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 4 (nyd)</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan med acklamation.</p>
<p>BoU21 Ändringar i hyresforhandlingslagen m.m.</p>
<p>Mom. 1 (avslag på förslaget om ändringar i hyresförhandlingslagen m.m.)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 1 (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>179 för utskottet</p>
<p>141 för res. 1</p>
<p>29 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 73 m, 30 fp, 30 c, 25 kds, 20 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 1:     127 s, 12 v, 2 -</p>
<p>Frånvarande: 11 s, 7 m, 3 fp, 1 c, 1 kds, 3 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 2 (hyresgästorganisationers ställning)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 2 (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>179 för utskottet</p>
<p>141 för res. 2</p>
<p>29 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 73 m, 30 fp, 30 c, 25 kds, 20 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 2:     128 s, 11 v, 2 -</p>
<p>Frånvarande: 10 s, 7 m, 3 fp, 1 c, 1 kds, 3 nyd, 3 v, 1 -</p>
<p>Mom. 8 (hyresgästinflytande vid ombyggnad m.m.)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 8 (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>178 för utskottet</p>
<p>142 för res. 8</p>
<p>29 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 73 m, 29 fp, 30 c, 25 kds, 20 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 8:     128 s, 12 v, 2-</p>
<p>Frånvarande: 10 s, 7 m, 4 fp, 1 c, 1 kds, 3 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>47</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>48</p>
<p>Mom. 10 (bruksvärdessystemet)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 9 (nyd)</p>
<p>Votering:</p>
<p>300 för utskottet</p>
<p>20 för res. 9</p>
<p>29 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 127 s, 73 m, 30 fp, 30 c, 25 kds, 12 v, 3 -</p>
<p>För res. 9:    20 nyd</p>
<p>Frånvarande: 11 s, 7 m, 3 fp, 1 c, 1 kds, 3 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 12 (tidpunkten för ikraftträdandet)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 10 (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>178 för utskottet</p>
<p>142 för res. 10</p>
<p>29 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 73 m, 30 fp, 30 c, 24 kds, 20 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 10:    128 s, 12 v, 2 -</p>
<p>Frånvarande: 10 s, 7 m, 3 fp, 1 c, 2 kds, 3 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Mom. 17 (minoritetsskydd i bostadsrättslagen vid beslut om kabel-TV)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 11 (fp, kds)</p>
<p>Votering:</p>
<p>259 för utskottet</p>
<p>59 för res. 11</p>
<p>1 avstod</p>
<p>30 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 127 s, 73 m, 3 fp, 27 c, 18 nyd, 9 v, 2 -</p>
<p>För res. 11:    27 fp, 3 c, 25 kds, 1 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Avstod:        1 s</p>
<p>Frånvarande: 10 s, 7 m, 3 fp, 1 c, 1 kds, 4 nyd, 3 v, 1 -</p>
<p>Mom. 18 (förverkande av hyresrätt)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. 12 (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>178 för utskottet</p>
<p>142 för res. 12</p>
<p>29 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 73 m, 30 fp, 29 c, 25 kds, 20 nyd, 1 -</p>
<p>För res. 12:    128 s, 12 v, 2 -</p>
<p>Frånvarande: 10 s, 7 m, 3 fp, 2 c, 1 kds, 3 nyd, 2 v, 1 -</p>
<p>Övriga moment</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<h3>Beslut om samlad votering</h3>
<p>På förslag av förste vice talmannen medgav kammaren att bostadsutskot-<br>tets betänkanden BoU20, BoU19 och BoU22 samt justitieutskottets betän-<br>kanden JuU29, JuU30 och JuU32 fick avgöras i ett sammanhang efter avslu-<br>tad debatt.</p>
<h3>8 § Ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB</h3>
<p>Föredrogs<br>bostadsutskottets betänkande<br>1993/94:BoU20 Ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag,</p>
<p>SBAB (prop. 1993/94:228).</p>
<p>Anf. 40 MAGNUS PERSSON (s):</p>
<p>Herr talman! Bostadsutskottets betänkande BoU20 behandlar Statens<br>Bostadsfinansieringsaktiebolag, förkortat och i dagligt tal kallat SBAB. Re-<br>geringen har i sin proposition fört fram ändringsförslag till viss ombildning av<br>bolaget. Från bostadsutskottets sida har vi i stort sett accepterat regeringens<br>förslag, med ett undantag som jag här närmare kommer att redogöra för.</p>
<p>För det första godkänner vi regeringens förslag om ett aktieägartillskott på<br>500 miljoner kronor, även om vi rent principiellt hade sett en annan tingens<br>ordning även på denna punkt.</p>
<p>I Socialdemokraternas särskilda yttrande, som finns fogat till betänkan-<br>det, har vi socialdemokrater utförligt redogjort för vårt ställningstagande i<br>denna del. Vi accepterar under viss vånda trots allt regeringens förslag, även<br>om vi gärna hade sett en annorlunda ordning för att infria nu aktuella garan-<br>tiåtaganden från statens sida.</p>
<p>Vi socialdemokrater har, som jag tidigare har sagt, nöjt oss med ett särskilt<br>yttrande i slutomgången när det gäller frågan om aktieägartillskottet till<br>SBAB, den statliga kreditgarantin och infriandet av garantiåtaganden i öv-<br>rigt. Den som är intresserad kan ta del av vår principiella uppfattning, som<br>finns beskriven i vårt särskilda yttrande i denna del.</p>
<p>Herr talman! För det andra har vi socialdemokrater en annorlunda syn på<br>ägarförhållandet inom SBAB än vad utskottsmajoriteten förordar. Social-<br>demokraternas reservation åskådliggör våra tankar och värderingar när det<br>gäller framtida ägarförhållanden avseende K-SBAB.</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Ombildning av<br>Statens Bostads-<br>finansieringsaktie-<br>bolag, SBAB</p>
<p>4 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 115</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ombildning av<br>Statens Bostads-<br>finansieringsaktie-<br>bolag SBAB</p>
<p>50</p>
<p>Regeringen föreslår en ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktie-<br>bolag. SBAB ombildas genom att SBAB blir moderbolag till två nybildade<br>kreditmarknadsbolag. Det ena bolaget, K-SBAB, övertar de lån som SBAB<br>beviljat i hård konkurrens, utanför det statliga regelsystemet. Det andra bo-<br>laget, M-SBAB, övertar de lån som är beviljade inom ramen för det statliga<br>regelsystemet, som gällde fram till utgången av år 1991. Det är de gamla<br>länsbostadslånen som riksdag och regering ålagt SBAB att mer eller mindre<br>mot sin vilja ärva och förvalta på bästa sätt. Många av dessa lån är betung-<br>ande för SBAB; det har jag full förståelse för. Så långt är allt gott och väl,<br>och vi är överens om tagen fram tills framtida ägarförhållanden dyker upp<br>och förmörkar himlen.</p>
<p>Den borgerliga majoriteten med godkännande och stöd av Ny demokrati<br>för fram frågan om en eventuell framtida försäljning av K-SBAB. Privatise-<br>ring är ju på modet. Även här vill regeringen visa sina framfötter, och på<br>grund av ideologiska skäl vill man i första hand med biträde av SBAB nu<br>utreda frågan huruvida förutsättningarna för en framtida utförsäljning av K-<br>SBAB finns. Vi har mött frågan förr, om än i mer inlindade termer och orda-<br>lag. Men först nu finns det på pränt att man i vaije fall vill utreda frågan.</p>
<p>Centern har i denna fråga vikt sig för de moderata tankegångarna och lo-<br>jalt ställt in sig i fållan. Centern vill nu utreda frågan. Frågan har, som jag<br>tidigare sade, dykt upp till och från på den politiska arenan men tidigare av-<br>förts från dagordningen. Men nu är man tydligen överens i det borgerliga<br>lägret om att förr eller senare försälja SBAB.</p>
<p>Inte heller personalen vid SBAB hyser någon större entusiasm och större<br>förståelse för en framtida försäljning av SBAB. Ingemar Eliasson är inte hel-<br>ler särskilt entusiastisk. Han är ordförande i SBAB, landshövding och libe-<br>ral, och han tycker att SBAB fungerar bra i dag.</p>
<p>Från socialdemokratisk sida delar vi den uppfattningen. Vi säger att det<br>fungerar bra och att det inte finns några skäl att förändra ägarförhållandena.<br>Vi menar tvärtom att en försäljning genom statens inhopp och agerande kan<br>förorsaka SBAB och dess låntagare stor skada. Ingen, inte ens staten, är det<br>minsta betjänt av de mer eller mindre opreciserade överväganden som rege-<br>ringen här föreslår och den oro som aviserad utredning har förorsakat, och<br>troligen än mer kommer att förorsaka.</p>
<p>Herr talman! Vad skulle staten, samhället och i sista hand den enskilde<br>låntagaren tjäna på en privatisering av SBAB? Frågan är naturligtvis berätti-<br>gad och ställer kyrkan mitt i byn. Var hittar man en lämplig köpare, som<br>kan förena kravet på konkurrens och effektivitet? Det bör ge den borgerliga<br>majoriteten visst huvudbry. Eller kommer man enbart att lyssna till andra<br>aktiva aktörer, Bankföreningen och andra närstående kreditbolag, och deras<br>propåer om att så snabbt som möjligt avliva SBAB?</p>
<p>Herr talman! Det är inga direkta småsmulor som SBAB har att förvalta i<br>dagsläget. De nuvarande 60 miljarder kronor som det är fråga om kommer<br>under en övergångstid att ytterligare öka med ett par miljarder kronor.</p>
<p>I det ansträngda budget- och finansläge som Moder Svea befinner sig i<br>borde det rimligen finnas andra angelägna arbetsuppgifter att syssla med för<br>en borgerlig ministär.</p>
<p>Vi tror inte heller att en ytterligare koncentration av kredittillförseln till</p>
<p>och från de boende skulle ge vare sig staten, låntagarna eller skattebetalarna<br>några egentliga pluspoäng eller väsentliga fördelar med förändrade ägarför-<br>hållanden. Tvärtom anser vi att SBAB har skött sina kort mycket väl i hård<br>konkurrens med de stora drakarna, jättarna och utlånarna av kapital på bo-<br>stadskreditförsöijningens område. Vi är väl medvetna om att Stadshypotek<br>och Spintab m.fl. gärna vill bli än större och helst vill slippa andra aktörer<br>och aggressiva konkurrenter på marknaden.</p>
<p>Herr talman! Att SBAB är vårt skötebarn är allom bekant. SBAB har en<br>gång initierats från Socialdemokraternas sida, och vi vill även i fortsätt-<br>ningen slå vakt om SBAB. Det var för övrigt Oskar Lindkvist som gick i<br>bräschen för bildandet av SBAB och som såg till att det slutligen blev en<br>vettig produkt för att finansiera boendet. Äras den som äras bör; Oskar<br>Lindkvists namn står för evigt inristat när SBAB:s framtid en gång skall<br>komma att diskuteras i både riksdagssammanhang och på annat håll.</p>
<p>Herr talman! Vi anser i motsats till de borgerliga att staten alltjämt bör ha<br>ägaransvaret och att vi inte nu bör skjuta SBAB i sank. Att skjuta ansvaret<br>ifrån sig till andra aktörer på finansmarknaden torde knappast lösa några<br>problem.</p>
<p>Vi är också medvetna om det resonemang som förs inom vissa kretsar. Vi<br>påminns ständigt och jämt om att det finns många hungriga aktörer på den<br>övriga finans- och bostadsmarknaden som helst av allt vill sluka SBAB med<br>både hull och hår.</p>
<p>Man kan i sammanhanget påminna om hur det gick med Rödluvan och<br>vargen. Är det den uppmärksammade sagan, som många minns från barn-<br>domsåren och sagoläsandet, som man vill återuppliva? Är det den ryktbara<br>bravaden som Birger Andersson och hans borgerliga systrar och bröder nu<br>vill upprepa, men i något annorlunda tappning? Är det så man ser på SBAB?<br>Är det via en privatisering som våra politiska motståndare tror sig kunna lösa<br>finansieringen av både gamla och nya lån?</p>
<p>Herr talman! Det skall bli intressant att senare i debatten höra Birger An-<br>derssons version och hur han och Centern, tillsammans med de andra bor-<br>gerliga partierna, har tänkt sig framtiden för SBAB. Nu lutar man sig mot<br>Ny demokrati, och med Ny demokratis hjälp lotsar de borgerliga sitt och<br>regeringens propositionsförslag igenom riksdagen för att få sin fullmakt och<br>mellan skål och vägg böija utreda, förhandla och förändra de nuvarande<br>ägarförhållandena inom K-SBAB. Av ideologiska skäl, herr talman, är man<br>så förblindad i sitt synsätt att man vill avhända staten SBAB. Vi kan dra vissa<br>långtgående slutsatser av de få rader som står i propositionen och betänkan-<br>det och av resonemanget i samband med behandlingen av motioner och be-<br>tänkande i vårt utskott.</p>
<p>Herr talman! Vi har slutligen från socialdemokratiskt håll stannat inför<br>den enda logiska slutsatsen, nämligen att vi fortsättningsvis skall bibehålla<br>SBAB intakt med ett statligt ägarförhållande. I vår utmärkta s-reservation<br>har vi utförligt redogjort för vårt ställningstagande i denna del.</p>
<p>Jag yrkar bifall till hemställan i bostadsutskottets betänkande 20, med till-<br>lägget att jag även yrkar bifall till vår reservation som är fogad till betänkan-<br>det.</p>
<p>Som framgår av betänkandet har vi även fått stöd från Vänsterpartiet i en</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ombildning av<br>Statens Bostads-<br>finansieringsaktie-<br>bolag, SBAB</p>
<p>51</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ombildning av<br>Statens Bostads-<br>finansieringsaktie-<br>bolag, SBAB</p>
<p>52</p>
<p>meningsyttring, som gäller både reservationen och vårt särskilda yttrande.<br>Våra socialdemokratiska motionsförslag har utmynnat i dels vår reservation,<br>dels vårt särskilda yttrande.</p>
<p>Anf. 41 BIRGER ANDERSSON (c):</p>
<p>Herr talman! Jag vill inleda med att något beröra SBAB:s utveckling. Den<br>nuvarande situationen har givetvis inte uppkommit helt plötsligt. Föränd-<br>ringarna i bostadsfinansieringen och utvecklingen på fastighets- och kredit-<br>marknaden har skett under de senaste tio åren.</p>
<p>SBAB, som är ett av svenska staten helägt bolag, böljade sin operativa<br>verksamhet den 1 juli 1985. SBAB bildades med uppgift att på den svenska<br>marknaden anskaffa kapital för de statliga bostadslånen. De statliga bostads-<br>lånen utbetalades fram t.o.m. budgetåret 1984/85 via statsbudgeten. Fr.o.m.<br>budgetåret 1985/86 lyftes bostadslångivningen ut ur statsbudgeten, och det<br>var då SBAB började sin operativa verksamhet.</p>
<p>Bostadssektorn var på den tiden fortfarande ett av statsmakterna priorite-<br>rat kreditområde. Det fanns kvar olika regleringar för bostadsobligationer.<br>Vid årsskiftet 1986/87 avskaffades emellertid regleringarna för bostadsobli-<br>gationer. I fortsättningen skulle erforderligt kapital till bostadssektorn lånas<br>upp i konkurrens med andra låntagare på den svenska kreditmarknaden.</p>
<p>Valutaregleringen avskaffades år 1989. Den internationella kapitalmark-<br>naden blev tillgänglig också för bostadsfinansiering. SBAB etablerade sig då<br>snabbt på den internationella kreditmarknaden. En annan sak som jag vill<br>nämna, och som Magnus Persson också berörde, är att SBAB övertog för-<br>valtningen av de statliga bostadslånen i juli 1989, men länsbostadsnämn-<br>derna fortsatte att utföra kredit- och bidragsprövningen.</p>
<p>Den kanske största förändringen av bostadsfinansieringssystemet under<br>de här åren genomfördes vid årsskiftet 1991/1992. SBAB deltar vid bostads-<br>finansieringen från den tidpunkten på samma villkor som andra långivare.<br>All långivning för bostadsbyggandet sker fr.o.m. 1992 på den allmänna låne-<br>marknaden.</p>
<p>När det gäller utvecklingen på fastighetsmarknaden har ett markant pris-<br>fall ägt rum under de senaste åren. Experterna tvistar om en vändning har<br>inträffat eller om prisfallet kommer att fortsätta ytterligare en tid. Det har<br>givetvis påverkat bostadsfinansieringsinstituten. Prisfallet har drabbat alla<br>typer av fastigheter. Det böljade med kommersiella fastigheter och hyres-<br>hus, för att senare också drabba småhus och bostadsrätter.</p>
<p>SBAB:s lånestock består av två skilda delar, som har tillkommit under helt<br>olika förutsättningar. Lånestocken består dels av myndighetsbeslutade lån -<br>det är först och främst länsbostadsnämnderna som har haft hand om kredit-<br>prövningen - dels av konkurrensutsatt utlåning, som beslutats av SBAB i<br>egen regi.</p>
<p>Det är mot denna bakgrund som förslaget till ombildning av SBAB skall<br>ses. Av den här korta redogörelsen för vad som har inträffat under SBAB:s<br>nioåriga tillvaro framgår också att förändringarna inom valuta- och kredit-<br>marknaden har varit många och omfattande. Det har givetvis påverkat<br>SBAB, liksom det har berört samtliga bostadsinstitut.</p>
<p>Förslaget i propositionen, som tillstyrks i betänkandet, innebär att SBAB</p>
<p>bildar två dotterbolag. Ett av dotterbolagen skall ta hand om SBAB:s kon-<br>kurrensutsatta utlåning, som i dag omfattar knappt 50 miljarder. Till det<br>andra dotterbolaget förs alla myndighetsbeslutade lån, som omfattar ca 90<br>miljarder. Alla utgivna obligationer och övriga åtaganden ligger kvar i mo-<br>derbolaget SBAB. Moderbolaget får enligt förslaget i propositionen - det<br>har vi tillstyrkt i betänkande - ett kapitaltillskott från staten på 500 miljoner.<br>Det innebär att säkerheten för innehavare av SBAB:s obligationer ytterli-<br>gare förbättras.</p>
<p>Ett enigt utskott har ställt sig bakom regeringens förslag, bl.a. när det gäl-<br>ler riktlinjerna för ombildning av SBAB, aktieägartillskottet på 500 miljoner<br>samt en statlig garanti och eventuella infrianden av garantiåtaganden. Det<br>är som jag ser det värdefullt att vi är så eniga i bostadsutskottet - det tror jag<br>att vi alla är överens om. Det är värdefullt med hänsyn till de olika aktörer på<br>marknaden som tar del av vad bostadsutskottet har tyckt och tänkt och vad<br>riksdagen har bestämt i de här frågorna.</p>
<p>I stort sett är vi eniga i alla frågor utom en, och den berörde Magnus Pers-<br>son något. Jag återkommer kanske till den senare i en replik. Det är alltså<br>viktigt att vi från bostadsutskottets sida visar stor enighet när det gäller<br>SBAB:s framtid. Socialdemokraterna har i ett särskilt yttrande klart dekla-<br>rerat att den breda enighet i bostadsutskottet som utgör underlaget för da-<br>gens beslut ligger fast, även om det skulle bildas en socialdemokratisk rege-<br>ring efter valet. Det är en ytterst värdefull markering från socialdemokrater-<br>nas sida.</p>
<p>Det finns också en reservation från socialdemokraterna i betänkandet.<br>Den är, som jag uppfattar det, av ideologisk karaktär och berör kanske mer<br>de allmänna ideologiska synpunkterna och inte enbart SBAB, även om Mag-<br>nus Persson tog upp ganska så mycket som diskuteras i detta sammanhang.<br>Givetvis är jag beredd att ta upp en ideologisk debatt i det här samman-<br>hanget, men jag tycker att den kunde föras i vilket sammanhang som helst.<br>I nuläget har den, som jag ser det, inte något samband med SBAB.</p>
<p>Helt allmänt vill jag framhålla att statens viktigaste allmänpolitiska upp-<br>gift är att utforma stabila regelsystem och skapa förutsättningar för väl<br>fungerande marknader. Det tror jag att Magnus Persson och jag är överens<br>om. Vi politiker har, oberoende av parti, en tendens att lägga oss i litet väl<br>mycket och att ändra spelreglerna litet väl ofta. Jag redovisade också vad<br>som har hänt under SBAB:s nioåriga tillvaro - det är en hel del som har<br>förändrats under den ganska korta tidsperioden.</p>
<p>Det är självklart att företagare har rätt att kräva att vi lägger fast spelregler<br>som blir stabila och att våra beslut blir av någorlunda långsiktig karaktär.<br>Men jag vill samtidigt understryka att statens primära uppgift inte är att driva<br>företag - det tror jag att vi alla är överens om. Men jag vill avslutningsvis än<br>en gång understryka att jag tycker att vi skulle kunna hålla den allmänna<br>ideologiska debatten i många olika sammanhang, men vi kan mycket väl<br>hålla den också i anslutning till SBAB. Eftersom jag misstänkte att det skulle<br>bli en debatt om de här frågorna har jag plockat fram proposition 1991/92:69,<br>där regeringen har lagt fram förslag till privatisering av statligt ägda företag.<br>Där finns en lång lista, och i det sammanhanget finns inte SBAB med.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Ombildning av<br>Statens Bostads-<br>finansieringsaktie-<br>bolag, SBAB</p>
<p>53</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p></td><td>
<p>Herr talman! Avslutningsvis vill jag yrka bifall till bostadsutskottets hem-<br>ställan i BoU20.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ombildning av<br>Statens Bostads-<br>finansieringsaktie-<br>bolag SBAB</p></td><td>
<p>Anf. 42 MAGNUS PERSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Birger Andersson säger att vi inte skall ändra spelreglerna.<br>Men det är ju det regeringen gör i det här fallet; man vill nu ändra spelreg-<br>lerna.</p>
<p>SBAB påböijade sin operativa verksamhet 1985 - det är riktigt. Då är min<br>fråga: När anser Birger Andersson då att SBAB skall avsluta sin operativa<br>verksamhet?</p>
<p>Anser Birger Andersson att en eventuell privatisering av SBAB skulle öka<br>konkurrensen? Det är ideologiska skäl till det förslaget, herr talman. Det<br>finns bland de borgerliga en principiell uppfattning att regeringen inte skall<br>äga företag som agerar i konkurrens på marknaden, och den uppfattningen<br>har Centern slutit upp bakom. Det är det hela frågan gäller. Så lätt är det<br>inte att man kan komma ifrån den saken utan att gå i clinch, Birger Anders-<br>son. Tala om som det är - att det är av rent ideologiska skäl som man vill<br>privatisera!</p>
<p>Birger Andersson säger att SBAB inte finns på den lista som regeringen<br>har gjort upp. Nej, men man vill i vaije fall utreda frågan. Och när man har<br>utrett den är det väl dags att komma med ett förslag; man säger då exempel-<br>vis att man lyssnar till vad Spintab, Stadshypotek och alla de andra anser och<br>säljer SBAB. Anser Birger Andersson att en privatisering av SBAB skulle<br>öka konkurrensen? Jag skulle gärna vilja höra vad Birger Andersson säger<br>om det.</p>
<p>Anf. 43 BIRGER ANDERSSON (c) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag vill än en gång understryka att vi i det här betänkandet<br>är i stort sett eniga. Jag tror inte att SBAB är betjänt av en alltför lång och<br>detaljerad diskussion om en eventuell privatisering. Som jag sade i mitt tidi-<br>gare inlägg är det ingenting som är aktuellt i nuläget. Det har säkert också<br>Magnus Persson klart för sig.</p>
<p>Vi får väl se vad utredningen kommer fram till. För min personliga del<br>hade jag gärna sett att varken regeringen eller den socialdemokratiska oppo-<br>sitionen hade oroat SBAB och marknaden med de här synpunkterna. Men<br>på s. 4 i betänkandet sägs det när det gäller K-SBAB:</p>
<p>”Två förutsättningar bör enligt propositionen vara uppfyllda för att ak-<br>tierna i K-SBAB skall avyttras eller att verksamheten skall säljas. Den ena<br>är att köparen är finansiellt stark och har en långsiktig uthållighet i sin äga-<br>rambition. Den andra är att köparen är en ny eller för närvarande en mindre<br>aktör på det segment av bostadskreditmarknaden som SBAB i dag agerar<br>på.”</p>
<p>Det innebär att regeringen - liksom oppositionen enligt vad jag kan för-<br>stå - slår vakt om konkurrensen inom den här sektorn.</p>
<p>Men jag vidhåller att vi skulle kunna ta en principiell ideologisk diskussion<br>i samband med i stort sett varje betänkande i sådana här sammanhang, Mag-<br>nus Persson. Jag tycker därför att vi skall göra klart för aktörerna på markna-</p></td></tr>
</table>
<p>54</p>
<p>den att det här inte är aktuellt i nuläget. En utredning kan kanske så små-<br>ningom framföra vissa synpunkter, och sedan får vi väl se om de förverkligas.</p>
<p>Anf. 44 MAGNUS PERSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Birger Andersson säger att vi är eniga. Vi är eniga om kapi-<br>talägartillskottet om 500 miljoner kronor, men vi är långt ifrån eniga när det<br>gäller ägarförhållandena. Det är på den punkten vi socialdemokrater har re-<br>serverat oss.</p>
<p>Sedan vill jag bara säga att om det är någon som har skapat oro och svårig-<br>heter för SBAB att gå ut och få lån både inom och utom landet så är det<br>regeringen, och det har man gjort med vad man skriver i sin proposition om<br>de framtida ägarförhållandena. Kommer staten att ha samma garantiåtagan-<br>den? Kommer man att stötta SBAB? Det är väldigt viktigt när SBABzs låne-<br>finansiärer åker världen runt för att bärga lån, både för de långsiktiga lån<br>som man mer eller mindre har påtvingats och för de andra lånen.</p>
<p>Herr talman! Vi är alltså långt ifrån eniga när det gäller just ägarförhållan-<br>dena. Som jag sade tidigare är SBAB vårt skötebarn, och vid ett eventuellt<br>regeringsskifte kommer vi att slå vakt om SBAB. Därför tycker vi att det är<br>onödigt att över huvud taget utreda frågan om ägarförhållandena.</p>
<p>Anf. 45 BIRGER ANDERSSON (c) replik:</p>
<p>Herr talman! Det finns något som rent konkret skiljer oss åt i detta sam-<br>manhang. Det finns ett förslag om en utredning. Magnus Persson vänder sig<br>mot det.</p>
<p>Jag skall avsluta detta replikskifte. Riksdagen har det slutgiltiga avgöran-<br>det om regeringen någon gång i framtiden skulle aktualisera en förändring av<br>ägarförhållandena i K-SBAB, dvs. det dotterbolag som är konkurrensutsatt.</p>
<p>Anf. 46 BO G JENEVALL (nyd):</p>
<p>Herr talman! Det är alltid en fördel att vara sist i en debatt. Då finns det<br>inte så mycket mer att tillägga.</p>
<p>Eftersom vi har ställt oss bakom hemställan i detta betänkande vill jag<br>säga att det faktiskt är ett bra förslag. Uppdelningen är bra, eftersom SBAB<br>får överta lån som man över huvud taget inte själv har varit med om att bear-<br>beta. SBAB har dessutom agerat på den öppna marknaden. Därför tycker<br>vi att den här uppdelningen är bra.</p>
<p>Det finns en bred enighet; det har tidigare debattörer redan sagt. Jag kan<br>bara tala om för Magnus Persson att det inte är särskilt konstigt att Ny demo-<br>krati ställer sig bakom tanken på en privatisering. Det är faktiskt någonting<br>som finns med i vårt program.</p>
<p>Detta är ett led i vad man kan kalla ett systemskifte. Därför uppkommer<br>den här diskussionen. Borgerligheten och Ny demokrati är för ett privat<br>ägande, men i nuläget är det inte fråga om någon privatisering. Betänkandet<br>handlar inte heller om det. Man öppnar för möjligheten. Sett i ett kort per-<br>spektiv kommer ingenting att ske. Birger Andersson citerade nyss ur betän-<br>kandet. Precis som han sade är siktet i så fall inställt på att konkurrensen<br>inte skall försämras.</p>
<p>Herr talman! Det finns inte någon anledning att förlänga debatten ytterli-</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Ombildning av<br>Statens Bostads-<br>finansieringsaktie-<br>bolag, SBAB</p>
<p>55</p>
<table border="1">
<tr><td>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p></td><td>
<p>gare. Jag vill bara yrka bifall till hemställan i dess helhet i betänkandet och<br>avslag på reservationen.</p></td></tr>
<tr><td>
<p>Ombildning av<br>Statens Bostads-<br>finansieringsaktie-<br>bolag, SBAB</p></td><td>
<p>Anf. 47 MAGNUS PERSSON (s):</p>
<p>Herr talman! Bo Jenevall säger att det inte finns mycket att tillägga när<br>man är den siste talaren. Han säger att Ny demokrati är för en privatisering<br>och ett systemskifte.</p>
<p>Ibland undrar man om inte Bo Jenevall tillsamans med sina partikamrater<br>i sin kammare borde ställa sig frågan om de för en riktig politik. Är det rätt<br>att privatisera? Är det rätt med ett systemskifte, när SIFO-siffrorna visar ett<br>tydligt mönster?</p>
<p>Jag tror att man skall komma ihåg att de låntagare som SBAB och andra<br>har sitter ute i sina stugor, både i glesbygd och i tätort. De följer frågan i den<br>allmänna debatten. Man kan inte påvisa att en privatisering av SBAB skulle<br>öka konkurrensen. Jag fick inget svar från Birger Andersson. Jag lär knap-<br>past få det från Bo Jenevall heller.</p>
<p>Jag vill ge Bo Jenevall ett gott råd. Han bör tillsammans med andra parti-<br>vänner grunna på om Ny demokratis politik ha hamnat snett i och med att<br>man alltid ställer upp på privatiseringar och systemskiften.</p>
<p>Anf. 48 BO G JENEVALL (nyd):</p>
<p>Herr talman! Jag sade alldeles nyss att det inte är säkert att det i förläng-<br>ningen blir någon privatisering. Det är det som man skall utreda. Det kanske<br>ligger någonting i det som Magnus Persson säger.</p>
<p>Erfarenheter av andra beslut har visat att det ibland kanske har varit<br>mindre bra. Det är just därför som detta skall utredas. Man skall se om det<br>går att finna de rätta lösningarna. Jag nämnde den mer principiella inställ-<br>ningen. Jag tror att Magnus Persson och andra har lärt känna mig och vet<br>att jag mer ser till saken än till principen.</p>
<p>Anf. 49 MAGNUS PERSSON (s):</p>
<p>Herr talman! Jag skall fatta mig mycket kort. Jag tror att det är bra att Bo<br>Jenevall drabbas av eftertankens kranka blekhet och att han böljar rannsaka<br>Ny demokratis politiska agerande, såväl rikspolitiskt som länspolitiskt och<br>lokalt.</p>
<p>Jag vill tacka för den här debatten. Birger Andersson, Bo Jenevall och<br>jag lär knappast delta tillsammans i någon kommande debatt. Det har varit<br>stimulerande att jobba med er i utskottet och i andra sammanhang i riksda-<br>gen. Tack för ett fint samarbete!</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>(Beslut fattades efter 13 §.)</p></td></tr>
</table>
<p>56</p>
<h3>9 § En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet<br>m.m.</h3>
<p>Föredrogs</p>
<p>bostadsutskottets betänkande</p>
<p>1993/94:BoU19 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverk-<br>samhet m.m. (prop. 1993/94:214).</p>
<p>Anf. 50 RUNE EVENSSON (s):</p>
<p>Herr talman! I detta betänkande behandlas en ny organisation för lantmä-<br>teri- och fastighetsdataverksamhet. I regeringens proposition förs delar av<br>den utredning som föregått propositionen fram. Andra delar avser rege-<br>ringen att återkomma med senare. Det handlar om inskrivningsmyndighe-<br>terna och om kommunalt huvudmannaskap.</p>
<p>Gränsdragningen mellan lantmäteriets och kommunernas verksamhets-<br>områden har länge varit en het fråga. Den får inte sin lösning nu heller, utan<br>regeringen skall återkomma. Utskottet säger i denna fråga att fastighetsbild-<br>ningsverksamheten i framtiden bör organiseras så att dubbla roller i största<br>möjliga mån undviks.</p>
<p>Viss bolagisering genomförs. Det är bra att den del som kan uppfattas som<br>tveksam ur objektivitetssynpunkt lyfts ur verksamheten och att denna på det<br>sättet blir mer renodlad. Inför fortsatta bolagiseringar är det viktigt att detta<br>sker så, att inte underlaget för den regionala och framför allt den lokala ver-<br>kamheten rubbas.</p>
<p>Det här är hela lantmäteriverksamhetens viktigaste uppgift. Om underla-<br>get för verksamheten lokalt skulle minska för mycket äventyras verksamhe-<br>ten på de lokala kontor som är verksamhetens stora tillgång. Den närhet till<br>människorna och verksamhetsområdena som man i dag har är oerhört vär-<br>defull. Utan den kan detta svårligen fungera. Om detta råder enighet i ut-<br>skottet.</p>
<p>Detta bör vara en positiv skrivning för dem som i motioner framfört farhå-<br>gor för att den lokala verksamheten skall äventyras.</p>
<p>I Norrbotten upplevs den lokala verksamheten som väl fungerande. Man<br>vill, som många andra, slå vakt om den. I hela Norrbottens län sköter också<br>lantmäteriet den kommunala mätningsverksamheten.</p>
<p>När det gäller frågan om en sammanläggning av Lantmäteriverket och<br>Centralnämnden för fastighetsdata är utskottet inte enigt. Vi socialdemokra-<br>ter och Ny demokrati har i motioner framfört att man bör skjuta på ställ-<br>ningstagandet till sammanläggningen tills bättre klarhet har nåtts om den<br>framtida verksamheten.</p>
<p>Enligt Lantmäteriverkets uppfattning är den stora framtida produkten ett<br>blad där både fastighetsdata och kartbild finns med. Denna produkt kan bäst<br>utvecklas om dessa myndigheter sammanläggs.</p>
<p>CFD å sin sida anser att behovet av denna produkt är ringa, enligt den<br>kontakt som man har med sina kunder. Man hävdar också att en samman-<br>läggning med Lantmäteriverket skulle hämma CFD:s utveckling. Lantmäte-<br>riverket och CFD har alltså diametralt motsatta uppfattningar.</p>
<p>Många av CFD:s kunder har också hotat med att ompröva sina beställ-</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>57</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>ningar om sammanläggningen blir ett faktum. I denna situation har vi sagt<br>att vi avvaktar med ställningstagandet till sammanläggningen. Att tvinga in<br>en part i ett äktenskap slutar sällan lyckligt. Äktenskap bör ske när båda<br>säger ja.</p>
<p>Vi säger också att utvecklingen av nya produkter bör ske gemensamt oav-<br>sett detta.</p>
<p>Frågan får slutgiltigt avgöras senare, när regeringen återkommer med de<br>andra frågor som återstår, dvs. frågorna om inskrivningsmyndigheterna och<br>om det kommunala huvudmannaskapet.</p>
<p>Om detta fanns det en majoritet i utskottet, bestående av socialdemokra-<br>ter och Ny demokrati, fram till dess att betänkandet skulle justeras. Då med-<br>delade Bo Jenevall att han hade bytt åsikt och tänkte rösta mot sin egen mo-<br>tion. Ny demokrati hade gjort ett nytt lappkast och hade nu en helt annan<br>uppfattning.</p>
<p>Hur kan man skriva en motion och föra fram en uppfattning på så dålig<br>grund som Ny demokrati här har gjort? Efter samtal med två generaldirektö-<br>rer som inte var överens tar Jenevall nyckfullt ställning för den ene. Han<br>vänder 180 grader och byter därmed åsikt.</p>
<p>Denna nyck sänder nu CFD in i en oviss framtid. CFD avskaffas av riksda-<br>gen och bostadsutskottet, som varit en av dess främsta tillskyndare. CFD<br>är världsledande inom sitt område. Vi är ödmjuka inför detta. Vi vill vara<br>övertygade om att vi fattar ett riktigt beslut. Det är vi inte nu. Men det är<br>tydligen Bo Jenevall. Med denna Jenevallska nyck försvinner nu CFD,<br>denna nyck som svänger bostadsutskottet och riksdagen till en annan majori-<br>tet.</p>
<p>Låt oss hoppas att väljarna i höstens val befriar riksdagen från dessa vind-<br>flöjlar.</p>
<p>Vi menar att frågan om sammanläggning inte tar någon skada av att vi<br>väntar något. Även i detta ärende har regeringen börjat i galen ända med<br>att bestämma den centrala organisationen utan att veta hur den lokala skall<br>se ut. Mer avväganden behövs.</p>
<p>Många frågor i detta ämne återstår att lösa. Varför då inte vänta med<br>detta?</p>
<p>Med det anförda yrkar jag bifall till den socialdemokratiska reservationen.</p>
<p>Anf. 51 LARS WERNER (v):</p>
<p>Herr talman! För att inte förstöra mitt goda rykte tänker jag försöka hålla<br>den anmälda taletiden på en minut.</p>
<p>När det gäller inskrivningsverksamheten vill jag bara säga att min me-<br>ningsyttring bygger på att jag tror att den av regeringen föreslagna reformen<br>skulle kunna få konsekvenser för de små tingsrätternas fortlevnad. Vid<br>många tingsrätter, inte minst i glesbygden, utgör inskrivningsverksamheten<br>en så stor del av den totala verksamheten att den är en förutsättning för tings-<br>rättens fortsatta existens.</p>
<p>Med detta vill jag, utöver att jag ansluter mig till den socialdemokratiska<br>reservationen, yrka bifall till meningsyttringen, som innebär bifall till motio-<br>nerna Bo35, Bo36 och Bo38.</p>
<p>58</p>
<p>Anf. 52 BIRGER ANDERSSON (c):</p>
<p>Herr talman! Jag vill böija med att uttrycka min stora glädje över att stats-<br>rådet Thurdin har möjlighet att vara med och delta i debatten under förmid-<br>dagen. Vi har vid upprepade tillfällen fått kritik från oppositionens sida för<br>att inte regeringens företrädare har varit närvarande. Jag tycker att den kriti-<br>ken har varit befogad många gånger. Det kan jag villigt erkänna. Men jag<br>hade kanske väntat mig att det i dag, när ett statsråd följer debatten, skulle<br>komma något berömmande ord från oppositionens sida. Men nu har jag<br>framfört mina synpunkter. Jag uttrycker min stora glädje över att vi har Gö-<br>rel Thurdin här.</p>
<p>Den nuvarande organisationen på lantmäteriområdet är från böljan av<br>1970-talet. Om man tittar på organisationen ser man en ganska splittrad bild.<br>Verksamheten är till större delen statlig men också kommunal. Det statliga<br>lantmäteriet omfattar Statens lantmäteriverk, som ligger i Gävle. Det finns<br>en överlantmätarmyndighet i vaije län, det finns en fastighetsregistermyn-<br>dighet i vaije län och ca 80 fastighetsbildningsmyndigheter. Dessutom finns<br>det kommunala fastighetsbildningsmyndigheter och kommunala fastighets-<br>registermyndigheter. Inskrivning av lagfarter och inteckningar sker vid in-<br>skrivningsmyndigheter som är knutna till tingsrätterna.</p>
<p>En särskild utredare har haft regeringens uppdrag att lämna förslag om<br>en ny organisation. Ett första betänkande med det långa namnet Kart- och<br>fastighetsverksamhet i myndighet och bolag har lämnats av utredaren. Be-<br>tänkandet har varit ute på en omfattande remissomgång.</p>
<p>Regeringens proposition bygger på förslag från utredaren, men givetvis<br>har stor hänsyn också tagits till remissutfallet. Vårt system här i Sverige är<br>mycket värdefullt. Vi har omfattande remissomgångar och sedan har i det<br>här fallet regeringen möjlighet att ta del av de synpunkter som kommer fram<br>från olika håll. När det gäller bostadsutskottets ställningstagande till rege-<br>ringens proposition kan jag slå fast att vi i stort sett är eniga med regeringen,<br>och därför kommer jag endast översiktligt att beröra några frågor som tas<br>upp i bostadsutskottets betänkande.</p>
<p>Jag böljar med huvudmannaskapet för fastighetsbildningsverksamheten.<br>Enligt propositionen bör rättssäkerheten utgöra grunden för en reformerad<br>organisation för fastighetsbildningen. Det tror jag är viktigt att slå fast.<br>Verksamheten bör betraktas som myndighetsutövning. Den myndighet som<br>handhar fastighetsbildningar bör därför vara obunden av andra statliga eller<br>kommunala intressen.</p>
<p>I propositionen förs en diskussion om övergripande riktlinjer som skall<br>vara underlag i det kommande beredningsarbetet. I regeringsförslaget säger<br>man att man vill fortsätta att bereda hur huvudmannaskapsfrågan skall lösas.<br>I allt väsentligt instämmer vi från bostadsutskottet i regeringsförslaget. Bo-<br>stadsutskottet anser, liksom regeringen, att rättssäkerheten bör utgöra grun-<br>den för en reformerad organisation.</p>
<p>Vi preciserar våra synpunkter i ett tillkännagivande till regeringen. Jag ci-<br>terar direkt ur betänkandet: ”En viktig del i det fortsatta beredningsarbetet<br>blir att skapa en väl fungerande och över tiden stabil framtida organisation<br>för fastighetsbildningen. Detta förutsätter enligt utskottets mening att de in-<br>tressemotsättningar som trots allt finns, i möjligaste mån kan överbryggas -</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdata verk-<br>samhet m.m.</p>
<p>59</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>något som i sin tur förutsätter att den nya organisationen upplevs som ända-<br>målsenlig. För att redan från början ge frågan om huvudmannaskapet för<br>fastighetsbildningen en så bred förankring som möjligt bör den fortsatta be-<br>redningen av frågan ske i sådana former att den ger utrymme för insyn och<br>inflytande från politiska och andra berörda intressen.”</p>
<p>Vi lägger fram detta tillkännagivande för regeringen.</p>
<p>En annan sak som regeringen föreslår i propositionen är att fastighetsbild-<br>ning och fastighetsregistrering bör sammanföras från den 1 juli 1995. Ett<br>enigt bostadsutskott ställer sig bakom förslaget.</p>
<p>Ytterligare en fråga som bostadsutskottet i enighet tillstyrker är regering-<br>ens förslag rörande bolagisering av vissa verksamheter. Regeringsförslaget<br>innebär att en begränsad bolagisering genomförs från den 1 juli 1995. I ett<br>första steg avskiljs sådana verksamheter som kan skada förtroendet för myn-<br>dighetsutövningen men också sådana uppgifter som av andra skäl lämpligen<br>bör bolagiseras. Verksamheter som redan nu bör föras över från myndighets-<br>form till bolagsform är fastighetsekonomisk uppdragsverksamhet, kartogra-<br>fisk uppdragsverksamhet och fristående förlagsverksamhet. Inom bostadsut-<br>skottet råder en bred enighet om att ytterligare verksamhetsgrenar efter-<br>hand bör bolagiseras.</p>
<p>Avslutningsvis vill jag beröra myndighetsorganisationen. I den frågan är<br>vi inom utskottet både överens och oense. Jag börjar med den del av organi-<br>sationen som vi är överens om, nämligen den lokala myndighetsorganisatio-<br>nen. Förslaget innebär att dagens överlantmätar-, fastighetsbildnings- och<br>fastighetsregistermyndigheter sammanförs till nya lantmäterimyndigheter<br>med länen som verksamhetsområden. De nya myndigheterna skall också få<br>vidgade samordningsuppgifter när det gäller landskapsinformation.</p>
<p>Jag vill gärna understryka det som Rune Evensson också var inne på, att<br>utskottet förutsätter att en decentraliserad verksamhet kan behållas och ut-<br>vecklas i framtiden.</p>
<p>Bostadsutskottet får möjlighet att under nästa riksmöte ta del av regering-<br>ens ytterligare tankegångar, eftersom regeringen avser att återkomma med<br>de närmare förslag som behövs för att genomföra organisationsförändring-<br>arna.</p>
<p>När det gäller den centrala myndighetsorganisationen föreligger en reser-<br>vation från socialdemokraterna. Bostadsutskottets majoritet tillstyrker rege-<br>ringens förslag att sammanföra Statens lantmäteriverk och Centralnämnden<br>för fastighetsdata till en ny central myndighet. Här delar bostadsutskottets<br>majoritet regeringens grundläggande syn på sambandet mellan fastighetsfrå-<br>gor och landskapsinformation. Sambanden är enligt bostadsutskottets majo-<br>ritets bedömning redan i dag starka, och de växer i styrka.</p>
<p>Den socialdemokratiska reservationen är mycket utförlig och välskriven.<br>Det vill jag gärna understryka. Men jag uppfattar reservationen som att vi<br>är överens i sak om en sammanläggning av Statens lantmäteriverk och Cen-<br>tralnämnden för fastighetsdata. Däremot går våra åsikter isär vad avser tid-<br>punkten. Socialdemokraterna vill avvakta och fatta beslut vid senare till-<br>fälle. Så har jag uppfattat innehållet i reservationen.</p>
<p>Herr talman! Jag yrkar bifall till bostadsutskottets hemställan i bostadsut-<br></p>
<p>60</p>
<p>skottets betänkande nr 19 och avslag på de socialdemokratiska reservatio-<br>nerna.</p>
<p>Anf. 53 RUNE EVENSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Mycket av det Birger Andersson har sagt är vi överens om.<br>Det är bra att fastighetsvärderingen plockas bort, för man kan hamna i en<br>jävssituation. Vi är också överens om att lägga samman fastighetsregister-<br>myndigheter, fastighetsbildningsmyndigheter och lantmäterimyndigheter<br>regionalt. Vad vi däremot inte är överens om är sammanläggningen av de<br>centrala verken: CFD och Lantmäteriverket.</p>
<p>Vi har lyssnat på alla synpunkter som förts fram. Många farhågor har<br>framförts till oss ifrån framför allt CFD:s kunder, som säger att de inte är<br>intresserade av de produkter som Lantmäteriverket vill att man skall ta<br>fram. Det är alltså diametralt skilda uppfattningar mellan Lantmäteriverket<br>och CFD. Så länge vi inte har ett bättre beslutsunderlag vill vi inte ta ställ-<br>ning till frågan om de skall sammanläggas eller inte. Därför kan jag inte hålla<br>med Birger Andersson när han säger att vi är överens om att verken skall<br>läggas samman. Vi skjuter på ställningstagandet tills regeringen kommer till-<br>baka med de frågor som handlar om kommunala huvudmannaskap och in-<br>skrivningsmyndigheterna. Då har vi förhoppningsvis fått ett så bra besluts-<br>underlag att vi kan ta ställning i denna fråga.</p>
<p>Anf. 54 BIRGER ANDERSSON (c) replik:</p>
<p>Herr talman! Det är riktigt, som Rune Evensson säger och som även jag<br>har sagt tidigare, att vi i stort sett är överens när det gäller den centrala myn-<br>dighetsorganisationen. Jag vill läsa direkt ur socialdemokraternas reserva-<br>tion. Jag tror att jag har uppfattat den rätt. Så här skriver socialdemokra-<br>terna: ”Utskottet är med hänvisning till det ovan anförda inte nu berett för-<br>orda att Centralnämnden för fastighetsdata och Lantmäteriverket skall sam-<br>manföras.”</p>
<p>Jag uppfattar det på det sättet - jag respekterar att vi kan ha olika uppfatt-<br>ningar - att ni tycker att vi bör vänta litet. Därefter är det dags för en sam-<br>manläggning. Så uppfattar jag innehållet i reservationen. Citatet kan inte,<br>såvitt jag förstår, tolkas på annat sätt.</p>
<p>Sedan säger Rune Evensson att Centralnämnden för fastighetsdata är oro-<br>lig när det gäller möjligheterna att ge service till en del intressenter. Man är<br>orolig för att servicen skulle försämras om man kommer under en gemensam<br>ledning. Jag tror för min del att socialdemokraternas farhågor i det avseen-<br>det är överdrivna. Den nuvarande servicen till olika intressenter fungerar<br>väl, såvitt jag kan förstå. Jag är övertygad om att god service kommer att<br>kunna ges även i en sammanhållen central enhet.</p>
<p>Jag vill påminna om att det har varit en hel del uppvaktningar från olika<br>håll. Det har varit en viss oenighet, olika synpunkter, vid de uppvaktningar<br>som gjorts hos bostadsutskottet. Men bl.a. har de fackliga organisationerna<br>från Lantmäteriverket klart understrukit att man ser väldigt positivt på sam-<br>manförandet av de två centrala enheterna.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>61</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>Anf. 55 RUNE EVENSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag vill bara kort till Birger Andersson säga att det han läste<br>upp ur vår reservation inte skall uppfattas som att vi redan har tagit ställning.<br>Vi skjuter på ställningstagandet.</p>
<p>Däremot uppfattar jag och många med mig vad gäller sammanläggningen<br>av Lantmäteriverket och CFD det så, att Lantmäteriverket haft stort infly-<br>tande när det gäller propositionens innehåll. Man kanske har lyssnat mer på<br>det verket än på CFD.</p>
<p>Anf. 56 BIRGER ANDERSSON (c) replik:</p>
<p>Herr talman! Avslutningsvis vill jag säga att det för mig förefaller något<br>egendomligt att vi skall ta ett halvt steg, att vi skall sammanföra enheterna<br>på länsplanet och få en gemensam verksamhet. Jag ser det i sammanhanget<br>som ganska så naturligt att vi även försöker bilda en central gemensam en-<br>het. Jag tror att det snart kommer att visa sig att de organisatoriska föränd-<br>ringar som nu föreslås, och som riksdagen förhoppningsvis ställer sig bakom,<br>är riktiga.</p>
<p>Anf. 57 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):</p>
<p>Herr talman! Lantmäteri- och fastighetsdataverksamheten är en viktig del<br>i infrastrukturen i Sverige. Fastighetsindelning utgör ett underlag för ägan-<br>derätten och de rättsliga befogenheterna att utnyttja marken. Den är en av<br>grundstenarna i marknadshushållningen och vårt demokratiska samhällssys-<br>tem. Den utgör även en grund för samhällsplaneringen och miljöarbetet och<br>det sakägar- och medborgarinflytande som lagstiftningssystemet bygger på.<br>Det är därför som rättssäkerheten är så oerhört betydelsefull i dessa sam-<br>manhang. Jag tror inte att det är så olika uppfattningar härvidlag i riksdagen.<br>Man måste skilja på myndighetsuppgifter och uppdragsverksamhet på ett<br>tydligt sätt, så att ingen missuppfattar och tappar förtroendet för den här<br>viktiga verksamheten.</p>
<p>Det svenska systemet med marklagstiftning, med fastighetsbildning och<br>fastighetsregistrering samt geografisk information om landskapet i form av<br>kartsystem m.m. väcker ett väldigt stort intresse utomlands. Den svenska<br>regeringen ger stöd till bl.a. landskapsinformationsprojekt i utvecklingslän-<br>der och i länderna i Östeuropa. Ett institutionellt samarbete utvecklas vid<br>Swede Survey kring rådgivning, utbildning samt utveckling av system och<br>metoder. CFD och Lantmäteriverket i en gemensam organisation har samar-<br>betat med Swede Survey det senaste året. Och det har visat sig gynna arbetet<br>internationellt. Erfarenheterna av de genomförda samarbetsprojekten är<br>väldigt positiva.</p>
<p>Jag hade för en tid sedan glädjen att vara i S:t Petersburg och få överlämna<br>den första lagfarten i Ryssland till en lantbrukare, en lagfart vars tillkomst<br>bygger på samarbete med ryska lantmätare och erfarenheter och teknik från<br>Sverige.</p>
<p>I går hade vi på besök från Nepal ministern för landreformer och hans<br>medhjälpare. Gästerna har varit och kommer att vara många som intresserat<br>vill följa hela fastighetsbildningssystemet från beslutet om förrättning, själva</p>
<p>62</p>
<p>fastighetsregistreringen, inskrivningen och till panträttsverksamheten. Allt<br>utgör egentligen en samlad institution i Sverige.</p>
<p>Propositionen bygger på att både de svenska kunderna och de utländska<br>vill ha en samlad information om fastigheter. Såväl traditionellt skrivna upp-<br>gifter om fastigheter som uppgifter med geografisk anknytning efterfrågas.<br>Sambanden mellan fastighetsfrågor och landskapsinformation är starka. Det<br>har fått genomslag i propositionen på både central och lokal myndighets-<br>nivå.</p>
<p>När vi i januari 1993 presenterade direktiven till utredningen om en orga-<br>nisationsöversyn möttes det initiativet väldigt positivt. Den nuvarande orga-<br>nisationen på t.ex. lantmäteriområdet är från början av 70-talet. CFD har<br>nått fram till ett stadium där det kan finnas all anledning att se på dess verk-<br>samhet och på utvecklingsmöjligheterna hos både Lantmäteriverket och<br>CFD samt på deras beröringspunkt.</p>
<p>Utredningen kom, helt i enlighet med direktiven, med förslag om en ge-<br>nomgripande förändring. Remissutfallet när det gäller den principiella lös-<br>ningen var positivt. Men man kände stor oro för vad som skulle hända med<br>den lokala organisationen, framför allt för inskrivningsmyndigheterna kopp-<br>lade till tingsrätternas verksamhet. Den delen har inte tagits med, eftersom<br>vi har lyssnat på vad remissinstanserna har sagt.</p>
<p>Men detta betyder inte att propositionen inte tar ett rejält steg för att för-<br>ändra och framför allt utveckla verksamheten. Det är ju vad det hela handlar<br>om. Som mark- och planminister har jag upptäckt att utvecklingen hämmas<br>av att vi i dag har två organisationer. Utvecklingen kommer att befrämjas av<br>samorganisationen.</p>
<p>Rune Evensson säger att CFD kommer att avskaffas. I så fall är det nam-<br>net CFD som avskaffas. Men det är inte fråga om verksamheten. Den kom-<br>mer att vara kvar. Det är inte någon oviss framtid som CFD har framför sig.<br>Man vet exakt vilka uppgifter man kommer att fortsätta att handlägga på<br>precis samma sätt som förut. Det finns användare som är oroliga. De har fått<br>en information om att det skall bli något annat slags ordning bara för att det<br>är fråga om en samlad myndighet i stället för två myndigheter. Det blir inte<br>mindre seriöst eller mindre integritet i utövandet av verksamheten bara för<br>att de två delarna slås ihop.</p>
<p>Det är inte bara de nuvarande användarna som kommer att vara använ-<br>dare. Det låter som om det skulle vara fråga om något slags status quo-verk-<br>samhet som skall fortsätta precis som tidigare. Jag håller med om att det var<br>väldigt bra att CFD lades in i en särskild organisation när det tekniska under-<br>laget skulle byggas upp, dvs. basen i fastighetsregistret. Registret har kunnat<br>arbetas fram i lugn och ro. Nu har en bas tagits fram. Den information som<br>Fastighetsdata lägger in i systemet tas fram av andra myndigheter. En del<br>myndigheter tar inte fram egen information, utan den förs in i systemet av<br>bl.a. Lantmäteriet och inskrivningsmyndigheterna. På så sätt utvecklas sy-<br>stemet.</p>
<p>Nu har vi kommit till den punkten där miljöfrågorna kräver att vi fogar<br>samman fastighetsinformation och landskapsbunden information. Den de-<br>len skall utvecklas. Detta anser man också på CFD, och även på Lantmäte-<br>riet. Kopplingen är oerhört stark, men den är inte utvecklad. Det går inte</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>63</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>64</p>
<p>att säga att här tas ett visst område med för att få den starka kopplingen i<br>den nuvarande verksamheten. Den kopplingen skall utvecklas i och med för-<br>ändringen. Det finns stöd hos remissinstanserna för just den förändringen i<br>organisationen. Det skapas en fristående myndighet som kan tillgodose an-<br>vändarna.</p>
<p>Det är kanske på sin plats att säga följande. Det har sagts att det skulle<br>vara ett slag mot staden Gävle att slå ihop de två organisationerna. Det blir<br>inte så. Däremot kommer sammanslagningen att möjliggöra en utveckling<br>så att det kan bli en ökad sysselsättning med utgångspunkt i att det gemen-<br>samma området utvecklas. Jag hävdar bestämt att den utvecklingen inte är<br>möjlig utan sammanslagningen. Jag säger inte detta bara därför att denna<br>fråga utreds, utan det är min erfarenhet från dessa år. Jag har sett att Sverige<br>har en stor möjlighet att internationellt lyfta upp det geografiska informa-<br>tionssystemets användbarhet, tillämpning och analyserna. Men detta förut-<br>sätter en sammanslagning av dessa två organisationer.</p>
<p>Jag är övertygad om att vi kommer att fortsätta att vara världsledande och<br>att vi kommer att lyfta fram vår position som land. Jag tycker att både tidi-<br>gare regeringar och denna regering ibland inte har gjort tillräckligt. Verk-<br>samheten i Sverige har ett grundmurat gott rykte.</p>
<p>I propositionen betonas att en decentraliserad organisation skall eftersträ-<br>vas. Jag lyssnade så intensivt och beredvilligt på remissinstanserna och reak-<br>tionerna i riksdagen när det gäller inskrivningsmyndigheterna, därför att jag<br>tycker att det är väsentligt att utvecklingen av den lokala organisationen ses<br>över innan en förändring görs därvidlag. Organisationen skall kunna garan-<br>tera den lokala befolkningen service från lantmäteri, inskrivningsmyndighe-<br>ter, tingsrätter osv. Det är essentiellt att dessa myndigheter finns tillgängliga.<br>Strävan är att ha en decentraliserad organisation. Den möjligheten blir än<br>starkare. Vi kan t.o.m. förstärka den lokala organisationen med hjälp av<br>denna sammanslagning.</p>
<p>Vi har lagt fram en principproposition. Lagstiftnings- och finansieringsfrå-<br>gor kommer att tas upp till nästa riksmöte. Min förhoppning är naturligtvis<br>att vi med utgångspunkt i en gemensam grund skall fortsätta att jobba med<br>dessa frågor.</p>
<p>Anf. 58 RUNE EVENSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Först vill jag hålla med Birger Andersson att det är trevligt<br>att se Görel Thurdin här i riksdagen och att hon deltar i denna debatt. Jag<br>tror - men jag kan ha fel - att det är första gången ett statsråd är med i en<br>bostadspolitisk debatt sedan valet 1991.</p>
<p>Jag håller med Görel Thurdin att vi har duktiga verk i Lantmäteriverket<br>och Centralnämnden för fastighetsdata. Görel Thurdin säger att beställare<br>inomlands och utomlands kräver att få en gemensam information. Detta är<br>säkert rätt från Lantmäteriverkets synpunkt. Men CFD har en helt annan<br>uppfattning. CFD säger att deras kunder inte vill ha denna produkt. De sä-<br>ger att det inte finns något intresse hos deras kunder av att få den sortens<br>information. Om de tvingas få denna information är de beredda att ”öppna<br>eget” och skaffa fram den information de anser sig behöva på annat sätt.</p>
<p>Om det finns ett stort behov av denna produkt, kan det inte ensamt vara</p>
<p>ett skäl för att lägga samman verken. Den produkten måste ändå tas fram<br>med hjälp av samarbete mellan de två verken.</p>
<p>Jag tycker att Görel Thurdins inlägg i stor utsträckning var ett inläggg för<br>Lantmäteriverket. Jag sade tidigare i en replik till Birger Andersson att jag<br>anser att starka lantmäteriintressen har varit med i ärendebehandlingen me-<br>dan det andra verket inte har haft samma inflytande. Jag uppfattar det hela<br>så.</p>
<p>Vi är inte för status quo. CFD har visat och visar en positiv utveckling.<br>CFD är rädd för att utvecklingen skall avstanna om man tvingas att gå sam-<br>man med Lantmäteriverket. Om det Görel Thurdin sade i sin oförblomme-<br>rat positiva framställning av sammanslagningen stämmer, då skall naturligt-<br>vis verken läggas samman. På grund av de stora motsättningar som råder<br>mellan verken anser vi inte att underlaget är så pass klart att vi kan ta ställ-<br>ning.</p>
<p>Det som Görel Thurdin sade i slutet av inlägget var bra, att vi skall ha den<br>decentraliserade organisationen kvar, vilket utskottet uttalat. Det tycker jag<br>att vi skall jobba för.</p>
<p>Anf. 59 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):</p>
<p>Herr talman! Jag tror inte alls att det har varit någon skillnad i fråga om<br>inflytandet i utredningen. Jag har inte fått några sådana signaler från utreda-<br>ren Kjell Larsson, som Rune Evensson känner ganska väl. Man har snarare<br>kommit med direkt motsatta uppfattningar från alla möjliga håll. När man<br>vet att man skall utsättas för en förändring är det många i vårt land som tror<br>att förändringarna alltid leder till något negativt. Men det är ju inte så, utan<br>det leder ofta till någonting positivt.</p>
<p>Min positiva inställning och min, enligt Rune Evensson, oförblommerade<br>attityd har vuxit fram utifrån min erfarenhet från omfattande internationellt<br>arbete liksom arbete här på hemmaplan med dessa frågor. Det bottnar inte<br>alls i någon extrem koppling till Lantmäteriverket, utan det bottnar i att jag<br>ser möjligheterna till utveckling genom denna koppling. Utvecklingen har<br>inte möjliggjorts riktigt ännu, därför att en konkurrenssituation uppstått<br>mellan myndigheterna, eftersom man inte vet var gränsen går mellan dem.<br>Detta framkommer tydligt när Rune Evensson säger att CFD har förklarat<br>att man inte vill bilda någon egen organisation, om användarna frågar efter<br>detta som han påstår att de inte frågar efter, eftersom det finns liknande in-<br>formation att erhålla från någon annan myndighet.</p>
<p>Denna diskussion visar att det kommer att bli överlappningar, otydlighe-<br>ter och hämmande av den utveckling som jag vill möjliggöra med denna för-<br>ändring. Jag känner mig inte ett dugg orolig för den kritik som Rune Evens-<br>son framför, därför att jag känner att vi står på mycket stadig mark när vi<br>skall genomföra förändringen. Jag vet inte om alla myndigheter och de som<br>var berörda applåderade när förändringen i Boverket genomfördes.</p>
<p>Här handlar det om att vi politiskt ser till möjligheterna att ha bra struktu-<br>rer. Vi vet att de personliga inställningarna i de berörda myndigheterna inte<br>alltid befrämjar rätt utveckling i samhället. Därför fattar vi olika beslut som<br>är kopplade till organisationsförändringar.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>5 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 115</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>Anf. 60 RUNE EVENSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag är inte negativ utan tvärtom positiv till förändringar. Vi<br>politiker måste hela tiden jobba för att göra förändringar i det bestående.<br>Gör man inte det, blir det ett stillastående.</p>
<p>Görel Thurdin säger att en möjlighet till en positiv utveckling för verken<br>är en sammanslagning. Skulle det vara så, vilket jag inte håller för alldeles<br>otroligt, vore det bra om bägge verken var överens om detta innan man<br>tvingar samman dem. Det kommer att bli problem med produkter. Det kom-<br>mer också att bli problem med samarbete, där vissa kommer att tjura - hur<br>länge man håller på med det vet jag inte. Därför vore det bättre om man<br>kunde avvakta något för att ta ställning när man får ett bättre beslutsunder-<br>lag.</p>
<p>Bankföreningen, som såvitt jag förstår är en stor kund hos CFD, har hotat<br>att lämna CFD som kund om det går samman med Lantmäteriverket.</p>
<p>Jag vidhåller den uppfattning som vi har framfört i reservationen.</p>
<p>Anf. 61 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):</p>
<p>Herr talman! Ju mer jag lyssnar på Rune Evensson, desto mer övertygad<br>blir jag om fördelen med den förändrade organisationen.</p>
<p>Rune Evensson har framställt att det finns samarbetsproblem och problem<br>med att få organisationen att fungera på ett bra sätt. Det enda sättet att över-<br>brygga problemet är att ordna en samorganisation, så att man kan medverka<br>till både goda relationer och en bra utveckling.</p>
<p>I Bankföreningen behöver de inte vara ett dugg bekymrade. De har ju<br>möjlighet att få precis samma tjänster som tidigare, med samma integritet<br>och samma effektivitet etc. Jag förstår inte riktigt kritiken i detta avseende<br>och vet inte heller vad den bottnar i. En myndighet, oavsett om det är CFD,<br>Lantmäteriverket eller en ny sammanslagen myndighet, får ju samma åläg-<br>gande och ansvar och blir lika fristående som CFD är i dag. Det är ingen<br>skillnad på en fristående myndighet i det ena eller det andra fallet, vilket<br>man försöker hävda.</p>
<p>Vi skall komma ihåg att Lantmäteriverket utsätts för stora förändringar,<br>oavsett om det ena eller det andra sker. Det gäller då att det kan klara av<br>att möta förändringarna, när vi nu skall dela upp myndighetsåtaganden och<br>uppdragsverksamhet. Jag tror att det är nyttigt att ta diskussionerna och är<br>övertygad om att vi kommer att få en väl fungerande organisation efter da-<br>gens beslut.</p>
<p>Anf. 62 BO G JENEVALL (nyd):</p>
<p>Herr talman! Först vill jag önska statsrådet välkommen till debatten. Jag<br>är kanske den som i kammaren har varit mest kritisk mot att inga statsråd<br>har deltagit i bostadsdebatterna. Därför är det trevligt att vi nu äntligen, un-<br>der denna debatt, har ett statsråd här.</p>
<p>Jag vill inleda med något som jag finner litet märkligt i det politiska syste-<br>met. Det finns de som är förvånade över att man inte står fast vid den stånd-<br>punkt som man intagit före utskottsarbetet. Det skulle i så fall betyda att<br>utskottsarbetet vore tämligen meningslöst. Jag trodde faktiskt att utskottsar-</p>
<p>66</p>
<p>betet var till för att man skulle fördjupa sig i ärendena och skaffa sig ytterli-<br>gare kunskap för att därefter fatta ett slutgiltigt beslut.</p>
<p>Rune Evensson yvade sig och använde olika, något ovanliga uttryck såsom<br>Jenevallska nycker osv. Jag känner mig närmast hedrad av den kritiken. Jag<br>tror att politiken skulle må ganska bra av att det fanns personer som kanske<br>litet oftare vågade ändra uppfattning när ny information framkommer.</p>
<p>Alla som arbetar i riksdagen vet väl att de resurser som en enskild riks-<br>dagsman har för att i förväg sätta sig in i ärendena är tämligen begränsade.<br>Ju mindre ett parti är, desto mer begränsade resurser har det. I det normala<br>utskottsarbetet består de båda grupperingarna av 15-20 personer som har<br>att arbeta med ärendena medan det i vårt parti är en å två personer som utför<br>samma arbete.</p>
<p>Regeringen har lagt fram 66 propositioner, tror jag det var, under de se-<br>naste två månaderna. Av dessa föll 14 på min lott. Det är inte särskilt mycket<br>tid och inte särskilt stora resurser som man har för att tränga in i ärendena.<br>När man skriver motionerna är det propositionen som man har att utgå från.<br>Det är alltså propositionen som skall värderas när man skriver en motion.</p>
<p>Men systemet får väl inte vara så till den milda grad stelbent att det man<br>har sagt i form av en motion som läggs på utskottets bord obetingat skall<br>utgöra det slutliga beslutet? Vad är det då för mening med att ha utskott?<br>Då kan vi ju lägga ned dem och utgå ifrån att det som vi skriver i förväg skall<br>gälla. Nej, jag tror att det politiska arbetet skulle må väl av att man litet<br>oftare vågade ändra det som har sagts i förväg.</p>
<p>I själva sakfrågan har jag blivit helt övertygad om att vi aldrig hade fått<br>något samarbete mellan CFD och Lantmäteriverket om vi hade stått fast vid<br>det vi sade från början, nämligen att CFD skulle förbli orört.</p>
<p>Det är det som är problemet, och det tydliggjordes mycket väl när jag<br>gjorde det kanske något ovanliga och sammanförde de två generaldirektö-<br>rerna för att få ett gemensamt besked ifrån dem om huruvida detta skulle<br>kunna fungera och leda till en framtida samordning. Detta är också orsaken<br>till förändringen. Om vi inte hade ändrat vår inställning skulle vi gemensamt<br>ha begått ett stort misstag. Det tror jag att Rune Evensson framöver kommer<br>att kunna bekräfta.</p>
<p>LMV och CFD har genom ett gemensamägt bolag utfört vissa arbeten i<br>Ryssland och kunnat konstatera en stor framgång. En samordning mellan<br>dessa två olika system fungerade alldeles utmärkt i detta projekt i Ryssland.<br>Då är det väl ganska märkligt att man inte skall kunna åstadkomma samma<br>sak på hemmaplan?</p>
<p>Denna sammanslagning är alltså en nödvändighet. Men varför har det bli-<br>vit så här? Jo, vi har haft en mycket skicklig lobbyist i generaldirektören för<br>CFD. På ett mycket effektivt sätt har han bedrivit en lobbyingverksamhet<br>och fått aktörerna omkring sig att i stort sett bekräfta vad han påstår.</p>
<p>Häromdagen blev jag uppringd av VD:n för Bankföreningen. Hon bekräf-<br>tade i stort sett mina påståenden och hade, efter vad jag kunde förstå, en<br>helt annan syn på det hela efter samtalet med mig. Visst är det bra och nöd-<br>vändigt med lobbying, men det haltar ibland när den ena parten är duktigare<br>på det än den andra.</p>
<p>Jag är alltså helt övertygad om att detta kommer att fungera bra. Och var-</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>67</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>för skulle produkten från CFD - som är en bra produkt - bli sämre av att<br>man genomför denna sammanslagning? Verksamheten kommer ju att fort-<br>sätta på samma fina sätt som tidigare. Skillnaden är att CFD inte längre är<br>en egen myndighet utan en stor och betydelsefull avdelning i ett annat verk.</p>
<p>Om man skall förenkla det litet grand kan man säga att den samordning<br>som man talar om egentligen sker per kabel, eftersom det är fråga om data-<br>system. Det finns ju redan hos LMV ett utvecklat datasystem för kartering<br>och den delen av landskapsinformationen, som naturligtvis skall samordnas<br>med det andra.</p>
<p>Några menar att det övriga då blir sämre. Hur i herrans namn skulle det<br>kunna bli sämre av att man får tillgång till mer data? Om man påstår det vet<br>man inte särskilt mycket om hur datateknik fungerar över huvud taget. Man<br>använder ju bara den information som man för tillfället behöver.</p>
<p>Jag är övertygad om att även Bankföreningens kunder framöver kommer<br>att efterfråga den utökade informationen, när de väl får klart för sig vad de<br>kan få. Men de behöver inte få mer information än de vill ha. Om de bara<br>vill ha det som de får i dag, så kommer de att få det på samma fina sätt som<br>nu.</p>
<p>I likhet med statsrådet tror jag att detta kan bli en mycket intressant för-<br>säljningsprodukt för svensk myndighetsutövning och byråkrati. Det kan fak-<br>tiskt bli en exportprodukt. Efter vad jag har förstått av det som jag har tagit<br>del av finns det stora möjligheter för den nya sammanslagna organisationen<br>att få uppdraget att bygga upp hela systemet i Ryssland. Det handlar om<br>2 500 områden, och man har gjort ett lyckosamt första försök.</p>
<p>Statsrådet nämnde också Nepal. Det har jag inte hört något om förut, men<br>jag är övertygad om att Sverige ligger långt framme i detta avseende. Genom<br>att knyta ihop dessa datasystem kommer man att få ytterligare värdefulla<br>produkter.</p>
<p>Det är något märkligt att man på CFD slår sig för bröstet för att man har<br>gjort något väldigt bra. Det har man gjort - det skall vi inte ta ifrån dem.<br>Men faktum är att Lantmäteriverket tillhandahåller merparten av den infor-<br>mation som CFD sedan säljer.</p>
<p>Detta kan alltså bara bli bra, och det finns ingen anledning för personalen<br>på CFD att oroa sig. De kommer att kunna fortsätta på samma fina sätt, och<br>de kommer att få utökade arbetsuppgifter. Förmodligen kommer personal-<br>styrkan att växa.</p>
<p>Man skulle kunna tala mycket och länge om detta, men jag tror att jag<br>nöjer mig med detta, herr talman. Slutligen vill jag yrka bifall till hemställan<br>i betänkandet och avslag på reservationen och meningsyttringen.</p>
<p>Anf. 63 RUNE EVENSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Bo G Jenevall talade om hur man arbetar i ett utskott, och<br>det var kanske inte så mycket som var rätt av det. I utskottet lägger varje<br>parti fram sin uppfattning, antingen som regering i form av en proposition<br>eller som opposition i form av motioner. Så har vi gjort även i detta fall.</p>
<p>En av motionerna var skriven av Bo G Jenevall, och han yrkade på samma<br>sätt som vi socialdemokrater. På så sätt blev det i utskottet en majoritet om<br></p>
<p>68</p>
<p>8 röster för att inte slå samman dessa verk, mot 7 röster för regeringens för-<br>slag.</p>
<p>När förslagen har lagts fram i utskottet finns det sedan möjligheter att för-<br>handla, diskutera och jämka sig samman. Men det var inte alls frågan om<br>detta i det här fallet. Bo G Jenevall har ju bytt fot fullständigt, och han stod<br>t.o.m. här i talarstolen och var stolt över det.</p>
<p>Som argument för att slå samman verken tog han ett exempel på hur bra<br>CFD och Lantmäteriverket samarbetade i Ryssland, eller om det var i Nepal<br>eller någon annanstans. Men jag menar att detta inte är ett skäl för samman-<br>slagning - tvärtom! Det fungerar ju alldeles utmärkt ändå! Jag begriper inte<br>varför det skulle vara ett skäl för sammanslagning.</p>
<p>Det finns människor som har ovanan att lyssna till den de sist pratade med.<br>Uppenbarligen är Bo G Jenevall en av dem. Jag hade med spänd förväntan<br>sett fram emot dagens debatt om Jenevall hade talat med ytterligare någon<br>person sedan utskottssammanträdet. Men det har han tydligen inte gjort,<br>och därför har han samma uppfattning i dag.</p>
<p>Bo G Jenevall har tydligen ringt upp de båda generaldirektörerna och kal-<br>lat dem till sig för att visa att han har en viss makt - han är ju den 15:e perso-<br>nen i utskottet när det står 7-7. Generaldirektörerna fick släppa allt de hade<br>för händer där de satt i viktiga sammanträden och åka för att träffa Jenevall.<br>Som genom ett trollslag skulle han försöka avgöra hela denna fråga. Efter<br>diskussionen med dem bytte Jenevall fot med en nyck.</p>
<p>Det är inte bra för riksdagens anseende eller för den allsidiga och seriösa<br>behandlingen av ärendena att vingelpettrar som Bo G Jenevall och Ny de-<br>mokrati i övrigt skall få avgöra så viktiga frågor.</p>
<p>Anf. 64 BO G JENEVALL (nyd) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag tycker nog att det som Rune Evensson sade talar för sig<br>självt, men inte mot mig.</p>
<p>Jag tycker som den jag sist talade med, sade Rune Evensson. Jag talade<br>faktiskt sist med de båda generaldirektörerna samtidigt. Jag lyssnade på bå-<br>das åsikter och ställde kompletterande frågor till dem för att få ett bra under-<br>lag för ett slutligt ställningstagande.</p>
<p>Rune Evensson, ställningstagandet var mycket enkelt när man väl hade<br>tillgång till informationen.</p>
<p>Det är faktiskt inte jag som har ringt upp generaldirektörerna och bett att<br>få träffa dem, utan de har sökt kontakt med mig för att informera. Eftersom<br>jag fick olika besked i samma fråga från båda återstod det för mig i slutskedet<br>bara att be bägge komma, så att jag kunde lyssna på båda samtidigt och dis-<br>kutera frågan på en och samma plats. På det sättet var det möjligt att disku-<br>tera argumenten fram och tillbaka. Jag tycker att det är klokt att göra så.</p>
<p>Jag tror att vi i framtiden kommer att se andra sätt att behandla olika frå-<br>gor. Det gäller även i politiken. Det är för stelbent som det nu är.</p>
<p>Så länge man eventuellt ändrar sig under utskottsarbetet - före juste-<br>ringen - tycker jag att det ligger helt i linje med det arbete som man skall<br>göra. De preliminära ställningstagandena är till för att kanslierna skall få<br>rimlig tid på sig att förbereda skrivningarna i betänkandena. Så länge man</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>69</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>70</p>
<p>tar ställning innan betänkandet föreligger ryms det alltså väl inom det poli-<br>tiska systemet.</p>
<p>Anf. 65 RUNE EVENSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag avser inte att förlänga debatten särskilt mycket mera ge-<br>nom att föra en meningslös debatt med Bo G Jenevall.</p>
<p>Bo G Jenevall säger att han har lyssnat på de två generaldirektörerna och<br>att han därefter tog ställning för den ene. Men vem lyssnade Bo G Jenevall<br>på när han skrev sin motion?</p>
<p>Anf. 66 BO G JENEVALL (nyd) replik:</p>
<p>Herr talman! När jag skrev min motion utgick jag från betänkandet. De<br>som vid den tidpunkten var de enda som hade bibringat mig information,<br>utöver den information som jag fick genom betänkandet, var just CFD som<br>bedrev en mycket omfattande och tydligen också givande lobbying.</p>
<p>Den andra sidan här blev aktuell långt efter det att motionerna var läm-<br>nade och behandlingen hade börjat. Men jag är glad över att jag fick möjlig-<br>het att fördjupa mig i ärendet. Jag är nämligen helt övertygad om att det<br>därigenom blev ett bra beslut - precis som för något år sedan när det gällde<br>ett beslut av liknande karaktär och som också rörde Gävle.</p>
<p>Anf. 67 LEIF BERGDAHL (nyd):</p>
<p>Herr talman! Det är tydligen dags att redovisa bevekelsegrunder för olika<br>ställningstaganden. Det kan väl vara bra att man gör det någon gång. För<br>min del startade det hela med att jag fick reda på att avstyckning av en tomt<br>kostar inte mindre än 12000 kr. Först trodde jag inte att det var sant. Jag<br>ringde därför upp Lantmäteriverket och talade med vice generaldirektören -<br>generaldirektören var inte anträffbar. Jag frågade hur det kan komma sig att<br>det kostar så fruktansvärt mycket - det rör sig ju om oerhört stora belopp.<br>Själv var jag med om en avstyckning på 50-talet, och då var det fråga om<br>hundralappar. Sett till prisutvecklingen har priserna på lantmäteriområdet<br>stigit kraftigare t.o.m. jämfört med klippning hos frisör.</p>
<p>Det hela nystades alltså upp. Det här tyckte jag var en mycket intressant<br>fråga. Man håller på med en omorganisation av hela systemet. Jag undrade<br>för mig själv: Kan det här månntro leda till att det blir billigare för folk? Vi<br>är ju till för att tillvarata folkets intressen. Det är inte fråga om att organisera<br>hit eller dit, utan det är alltså svenska folket som vi företräder. Det enda<br>man pratar om, i alla fall är det så i Norrbotten, är att det är så dyrt med<br>Lantmäteriets tjänster.</p>
<p>Svenskt lantmäteriväsende har mycket stolta traditioner. Jag har studerat<br>kartor från Tyskland, och det visar sig att det är över svenska områden som<br>det egentligen finns riktiga kartor från 1600- och 1700-talet.</p>
<p>Lantmäteriet är en organisation som i stor utsträckning har kunnat vid-<br>makthålla ett mycket decentraliserat kontorsnät, vilket har stor betydelse för<br>befolkningen. Man känner lantmätaren och vet hur denne tänker. Lantmäta-<br>ren förstår folks synpunkter när de går till denne.</p>
<p>Det här har varit ett komplement till fastighetsbildningsverksamheten.<br>Framgångsrikt har en uppdragsverksamhet utvecklats för de små och medel-<br></p>
<p>stora kommunerna. Den här utvecklingen har skett i enlighet med statsmak-<br>ternas inriktning.</p>
<p>Jag menar att det i dag finns behov av att tydligare skilja mellan myndig-<br>hetsutövning och uppdragsverksamhet. De övergripande principerna i pro-<br>positionen i detta avseende tycker jag är bra. Jag tillstyrker på den punkten.</p>
<p>Vidare konstaterar jag med stor tillfredsställelse att man beträffande<br>omorganisationen, såvitt jag förstår efter att ha haft samtal med olika perso-<br>ner som är insatta i dessa frågor, i huvudsak kan behålla det decentraliserade<br>kontorsnätet. Men det är viktigt att man beaktar att synergiema i dagens<br>system i största möjliga utsträckning kan bevaras och att genomförda regio-<br>nalpolitiska satsningar ges möjlighet till fortsatt utveckling i enlighet med de<br>mål som har satts upp.</p>
<p>Den utvärdering som gjordes inom ramen för Lantmäteriets fleråriga an-<br>slagsframställning 1994 visar på att gjorda satsningar har fungerat väl. På<br>många orter i glesbygden har det varit väldigt betydelsefulla satsningar - ex-<br>empelvis Kiruna, Luleå, Lycksele, Ånge och Karlskrona nämns i detta sam-<br>manhang.</p>
<p>Jag konstaterar att det med dagens utveckling inom informationsteknolo-<br>gin finns stora möjligheter till ytterligare spridning av Lantmäteriets s.k.<br>statsuppdrag- dvs. produktion av kartor och medverkan i geografiska data-<br>baser. Man kan här tala om lämplig spridning, produktion, lagring, åjour-<br>hållning och distribution av geografisk information samt om drifts- och dis-<br>tributionsuppgifter inom fastighetsdatasystemet. Här finns det stora samord-<br>ningsfördelar att vinna om t.ex. sådana databaser samlokaliseras med det<br>planerade miljödatacentrumet i Kiruna. Nu kommer vi alltså in på Norrbot-<br>ten.</p>
<p>Lantmäteriet i Norrbotten bedriver tillsammans med Swede Survey verk-<br>samhet i Murmanskregionen, i Karelen, i Archangelskområdet och på Kola-<br>halvön. Samarbetet mellan Tornedalen och Ryssland är inte något nytt.<br>Mina förfäder var birkarlar. En av dem hade affärsverksamhet inom ett om-<br>råde som sträckte sig ända upp till Kolahalvön och Murmanskområdet. Det<br>är alltså mycket gamla traditioner som nu har återupptagits. Tydligen är det,<br>som Bo G Jenevall här nämnde, fråga om så stora möjligheter i framtiden<br>att vi kan medverka till att få ordning på det ryska systemet när det gäller<br>lantmäteriväsendet.</p>
<p>Sammanfattningsvis tillstyrker jag propositionen. Jag tycker att förslagen<br>är bra. Jag hoppas att det här leder till något lägre priser för människor. Inte<br>vet jag om det går, men man kunde väl se över detta och undersöka om det<br>inte går att förenkla förfarandet. Det viktiga är att inriktningen bör vara att<br>med hjälp av modern informationsteknologi ytterligare sprida arbetet med<br>det s.k. statsuppdraget. En sådan spridning bör ske så att man därmed stöder<br>en fortsatt utveckling av en decentraliserad lantmäteriorganisation för både<br>myndighets- och uppdragsverksamhet. Dessutom skall regionalpolitiskt be-<br>tydelsefulla organisationsdelar ges en regional styrning. Där tycker jag att<br>man skall överväga att bolagisera denna uppdragsverksamhet regionalt, så<br>att man kan styra det här från de olika länen.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdata verk-<br>samhet m.m.</p>
<p>71</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>72</p>
<p>Anf. 68 LENNART ROHDIN (fp):</p>
<p>Herr talman! Frågan om den organisatoriska hemvisten för inskrivnings-<br>verksamheten har stötts och blötts alltsedan början av 70-talet. Det har i sär-<br>skilt hög grad gällt de senaste åren, vilket har skapat både en onödig och en<br>betydande oro ute i verksamheten.</p>
<p>Inskrivningsverksamheten är, som sagt, sedan länge knuten till domsto-<br>larna. Men förslag har vid upprepade tillfällen framlagts om att skilja bort<br>inskrivningsverksamheten från domstolarna. Särskilt när det gäller de<br>mindre tingsrätterna har inskrivningsverksamheten varit en värdefull, stabi-<br>liserande och av allmänheten mycket uppskattad faktor. En organisatorisk<br>åtskillnad skulle dramatiskt kunna underminera grundvalen för flera små<br>tingsrätter.</p>
<p>Bakom förslagen att organisatoriskt skilja verksamheterna ligger tydligen<br>något slags organisationsestetiskt tänkande. Det är tydligen stötande att två<br>så till karaktären olika verksamheter samverkar inom samma organisations-<br>struktur. Från centrala instansnivåer ger man uppenbarligen inte upp tanken<br>att få till stånd en organisationsschematisk renodling.</p>
<p>Herr talman! I den senaste i raden av utredningar behandlar Lantmäteri-<br>och inskrivningsutredningen i sitt principbetänkande frågan ännu en gång.<br>Som så mången gång förut konstaterar utredningen att verksamheten i sin<br>nuvarande form fungerar utmärkt. Några behov utifrån verksamheten av or-<br>ganisatoriska förändringar föreligger inte. Och, tro det eller ej, trots detta<br>föreslår utredningen att verksamheten skall skiljas från domstolarna. Skälen<br>är dels de organisationsestetiska, dels att tidpunkten kan vara lämplig.</p>
<p>Då inga väsentliga skäl utifrån verksamheten redovisats, avstår regeringen<br>i nu föreliggande proposition från att föreslå en organisatorisk förändring.<br>Så långt är allt väl. Men regeringen redovisar ändå som sin bedömning att<br>inskrivningsverksamheten på sikt bör föras samman med fastighetsbild-<br>ningen och fastighetsregistreringen. Skälet är återigen säkerligen det över-<br>gripande principiella synsättet ovanifrån att domstolarnas verksamhet så<br>långt möjligt bör renodlas.</p>
<p>Då inga bärande skäl utifrån verksamheten med inskrivning framförts för<br>en organisatorisk förändring, utan verksamheten tvärtom är en viktig del av<br>samhällets lokala service till medborgarna och en organisatorisk åtskillnad<br>skulle kunna riskera de små tingsrätterna, borde frågan om att skilja verk-<br>samheten från domstolarna avföras från dagordningen.</p>
<p>Herr talman! Det här är bakgrunden till min och ett par andra motioner i<br>samma riktning. Ett enhälligt utskott försöker nu slingra sig ur genom att<br>påstå att det är motionerna som initierat att riksdagen skall uttala sig om vad<br>som skall gälla fortsättningsvis. Man säger att frågan måste få prövas när den<br>blir aktuell.</p>
<p>Javisst. Och det är ju precis därför som det är så märkligt att regeringen i<br>sin proposition redovisar som sin bedömning om inskrivningsmyndigheten<br>att den ”på sikt bör föras samman med fastighetsbildningen och fastighetsre-<br>gistreringen”. Utskottet anser sig inte berett att förorda att riksdagen gör ett<br>uttalande om den framtida situationen och ansluter sig, tro det eller ej, till<br>regeringens proposition samt avstyrker motionerna.</p>
<p>Att regeringen inte kan bespara sig denna knäpp på näsan på alla de små</p>
<p>och väl fungerande tingsrätterna med sina inskrivningsmyndigheter är, för-<br>modar jag, bara ett uttryck för besvikelse över att frågan hittills avförts vaije<br>gång den prövats. Det bör ske igen.</p>
<p>Utskottet spelar med i regeringens småaktiga och kitsliga spel. Som mo-<br>tionerna och Lars Werner i sin meningsyttring visat saknas sakskälen.</p>
<p>Herr talman! Jag yrkar bifall till Lars Werners meningsyttring.</p>
<p>Anf. 69 BO G JENEVALL (nyd) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag vill med anledning av Lennart Rohdins anförande<br>nämna att jag tycker att det är synd att regeringen inte redan vid denna tid-<br>punkt också har fått med inskrivningsmyndigheterna. Den framtida utveck-<br>lingen måste ju innebära att även inskrivningsmyndigheterna kommer att<br>beröras. Man kan inte stoppa utveckling. Man kan inte alltid bli kvar vid det<br>gamla. Jag tror att det verkliga skälet till att man inte tar tag i detta nu är att<br>det är valår. Jag hoppas verkligen att man tar tag i denna fråga så snart som<br>möjligt under nästa riksmöte.</p>
<p>Anf. 70 LENNART ROHDIN (fp) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag befarar att Bo G Jenevall har rätt i sin fundering om skä-<br>len till att frågan inte tas upp. Till skillnad från Bo G Jenevall ser jag inte<br>alltid centralisering som något positivt och som en nödvändig utveckling. Vi<br>ser många exempel ute i landet på att de små tingsrätterna, för att rädda<br>servicen i glesbygden, i stället för att centralisera försöker att åstadkomma<br>samverkan mellan statliga och andra myndigheter och även med banker och<br>liknande inrättningar som tidigare har agerat var och en för sig.</p>
<p>Detta visar att utvecklingen kan leda till att man inte behöver hålla sig till<br>gamla, renodlade organisationsstrukturer. Det går att vara pragmatisk och<br>att komma fram till samarbetsformer. En fortsatt samlokalisering av inskriv-<br>ningsmyndigheter och tingsrätter skulle inte på något sätt strida mot en så-<br>dan utveckling.</p>
<p>Anf. 71 BO G JENEVALL (nyd) replik:</p>
<p>Herr talman! Inte centralisering men rationalisering. Jag tror inte att vi<br>kommer ifrån en rationalisering, och det behöver inte ligga något negativt i<br>det. Eftersom Lantmäteriverkets nya organisation verkligen skall vara de-<br>centraliserad, kanske mer än många andra organs, tror jag att man kan<br>komma fram till en praktisk lösning.</p>
<p>Jag är inte särskilt väl insatt i Domstolsverkets förhållanden och ger mig<br>därför nu kanske ut på tunn is, men jag vill ändå säga att det inte får vara så<br>att denna typ av verksamhet skall vara en förutsättning för att tingsrätterna<br>skall få finnas kvar.</p>
<p>Anf. 72 LENNART ROHDIN (fp) replik:</p>
<p>Herr talman! Bo G Jenevall har ju tidigare i debatten urskuldat sig med<br>att man inte kan sätta sig in i precis hur mycket som helst, och det har jag<br>förståelse för. Visst kan det vara bra med rationalisering, även om det ordet<br>många gånger används som täckord just för centralisering. Men om man lä-<br>ser Lantmäteri- och inskrivningsutredningens principbetänkande och stude-</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>73</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>rar vad den som lagt fram utredningens förslag skriver, finner man att denne<br>inte kan redovisa några skäl utifrån inskrivningsverksamheten vilka på något<br>speciellt tungt sätt talar för en förändring.</p>
<p>En rationalisering måste väl utgå från verksamhetens behov och skall inte<br>grundas på något som är störande i ett slags ovanifrånperspektiv. Det har<br>varit det grundläggande skälet till att man vid upprepade tillfällen har för-<br>sökt att renodla verksamheten i domstolarna och lyfta ut inskrivningsverk-<br>samheten. Så länge verksamheten själv inte föranleder ett behov av föränd-<br>ringar är det inte en rationalisering att centralisera.</p>
<p>Anf. 73 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):</p>
<p>Herr talman! Jag vill med anledning av Lennart Rohdins inlägg säga att<br>det från regeringens sida inte visats någon småaktighet i hanteringen av<br>dessa frågor. Som jag beskrev i mitt inledningsanförande har vi sett fastig-<br>hetsbildningsområdet som en helhet. Men diskussionen är ju inte avförd<br>med denna proposition. Det låter som om Lennart Rohdin skulle ha kastat<br>in handduken och nu genomgår något slags sorgearbete, men det handlar<br>inte om det.</p>
<p>Vi har inte konkret föreslagit hur detta skall se ut. Inskrivningsmyndighe-<br>terna är fortlöpande utsatta för en teknisk förändring som påverkar dem i<br>allra högsta grad, också i deras lokala verksamhet.</p>
<p>En anledning till att vi inte har lagt fram ett sådant förslag är denna föränd-<br>ringsprocess. Därtill kommer att vi måste ha en decentraliserad organisation<br>och måste kunna tillgodose behovet av den service som folket kan kräva lo-<br>kalt. Jag håller med Lennart Rohdin om att detta inte var ordentligt penetre-<br>rat i utredningen.</p>
<p>Jag tycker att vi har haft en upplysande och bra debatt här i kammaren<br>i dag. Vi har i den berört myndighetsområden som ibland inte lyfts fram i<br>massmedierna på ett sätt som motsvarar deras betydelse i samhällsarbetet.<br>Det har varit en bra diskussion bl.a. om inskrivningsmyndigheterna. Den<br>politiska viljeinriktningen kommer sedan att avgöra om det blir en decentra-<br>liserad organisation och om man vill tillgodose de lokala servicebehoven på<br>olika områden.</p>
<p>Vi kan här se två olika frågeställningar: dels tillgodoseendet av behoven<br>på det lokala planet, dels huruvida verksamheten skall ligga under domsto-<br>larna eller inte. Som Lennart Rohdin helt riktigt säger är dessa båda fråge-<br>ställningar grundläggande. Förhoppningsvis skall vi lösa dessa frågor i en öp-<br>pen och bra debatt.</p>
<p>Anf. 74 LENNART ROHDIN (fp) replik:</p>
<p>Herr talman! Låt mig börja med att säga att jag noterade med tillfredsstäl-<br>lelse och inte helt oväntat att statsrådet Thurdin inte berörde den här frågan<br>i sitt anförande från talarstolen. Jag vill inte heller i onödan provocera stats-<br>rådet Thurdin till att argumentera i frågan, eftersom jag inte tror att det i<br>första hand är därifrån formuleringarna i propositionen och de upprepade<br>propoåerna kommer. Det finns ju andra departement som har drivit frågan<br>om renodling av tingsrätternas verksamhet väsentligt hårdare och mycket<br>mera envist.</p>
<p>Men det jag reagerar mot är att varje gång frågan om tingsrätternas verk-<br>samhet och samlokalisering med inskrivningsmyndigheterna har avförts från<br>dagordningen och man drar en suck av lättnad ute i verksamheterna och kän-<br>ner att man nu kan börja arbeta ostört, då kommer det en ny formulering i<br>en proposition, från ett statsråd eller från någon regeringen närstående som<br>återigen upplivar oron. Det är detta som jag tycker är onödigt.</p>
<p>Vad jag reagerade på var att det som regeringen säger i propositionen<br>kunde ha varit osagt. Det hade inte förändrat beslutet i dag.</p>
<p>Anf. 75 HANS GUSTAFSSON (s):</p>
<p>Herr talman! Birger Andersson tyckte att vi i oppositionen, som ofta har<br>skälig anledning att kritisera att inte statsråden är här, borde uttala vår till-<br>fredsställelse när de är här. Jag uppträder nu som motionär och inte som fö-<br>reträdare för vare sig utskottet eller oppositionen i sin helhet, men låt mig<br>ändå säga att vi självfallet uppskattar att statsrådet är här och också engage-<br>rat försvarar sin proposition.</p>
<p>Jag skulle kunna gå ett steg längre och säga att eftersom Görel Thurdin<br>har övertagit många av de arbetsuppgifter jag tidigare själv svarat för, har<br>jag med stort intresse följt hennes verksamhet och med utomordentlig till-<br>fredsställelse konstaterat att de tankegångar som vi tidigare arbetade efter i<br>stor utsträckning har fullföljts och förverkligats och vidareutvecklats av Gö-<br>rel Thurdin.</p>
<p>Därför tycker jag att det är särskilt beklagligt när jag i en fråga av den<br>här karaktären måste redovisa gentemot propositionen diametralt motsatta<br>uppfattningar, vilket framgår av den motion som jag har väckt.</p>
<p>Orsaken till det är att jag anser att statsrådet i det här ärendet antingen<br>har fått felaktiga råd eller själv blivit felinformerad. Situationen är inte den<br>att utvecklingen går i den riktningen att skälen för en sammanläggning av<br>Lantmäteriverket och Fastighetsdata ökar. Sanningen är att de minskar hela<br>tiden. Verken utvecklar sig i olika riktningar.</p>
<p>Fastighetsdata, som från början var tänkt att kunna avvecklas i mitten av<br>90-talet, därför att fastighetsregisterverksamheten då skulle vara avslutad,<br>har efter vaije prövning kunnat konstatera att man har utvecklat sig åt ett<br>annat håll och skapat nya verksamhetsgrenar, deltagit i mycket konstruktivt<br>utvecklingsarbete. I dag är det 17 av Fastighetsdatas 200 anställda som syss-<br>lar med fastighetsregistrering och resten med uppgifter som legat utanför det<br>som konstituerade att vi en gång bildade Fastighetsdata.</p>
<p>Det finns ingen utveckling som innebär att skälen för en sammanläggning<br>av dessa verk ökar. Den landskapsinformation som det talas så väldigt<br>mycket om från Lantmäteriverkets sida och även i propositionen handlar yt-<br>terst litet om att nyttiggöra sig av den fastighetsregistrering som finns på Fas-<br>tighetsdata. Det handlar om att dra upp riktlinjer för hur man skall dra vägar<br>och järnvägar och liknande ting och lokalisera dem rätt.</p>
<p>Om det nu ändå skulle vara så att man för denna landskapsinformation<br>har stort behov av de register som finns på Fastighetsdata, begriper jag inte<br>varför inte, med modern teknik, två myndigheter som är fysiskt samlokalise-<br>rade skulle kunna föra över den information som behövs utan att slå ihop<br>två verk som har helt olika utvecklingsinriktningar.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>75</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>När det gäller Fastighetsdata ser vi bara början på en utveckling. Verk-<br>samheten kan bli utomordentligt omfattande och betydelsefull. Vi är bara i<br>början. Nya finansieringsprinciper och annat gör att de stora fastighetsbola-<br>gen kan vilja sälja ut hela kvoter av fastigheter och behöver nya informatio-<br>ner. Och Lantmäteriverket får försöka att utveckla sina verksamhetsgrenar.</p>
<p>Jag har, som Görel Thurdin väl vet, följt de härverken i tio år, och jag har<br>tyckt att de har varit två utomordentligt bra och välskötta myndigheter. De<br>har försökt anpassa sig till en ny verklighet. När byggandet har gått ner och<br>lantmäteriet har fått litet att göra, har de försökt hitta annat att arbeta med.<br>Genom att vi kunde ge dem pengar till att upprätta en nationalatlas har det<br>gått att fortsätta. Lantmäteriverket har legat i frontlinjen av den tekniska<br>utvecklingen, liksom Fastighetsdata.</p>
<p>Att det är en felaktig organisation, som kommer att vara till skada både<br>för Lantmäteriverket och för Fastighetsdata, att lägga samman de här myn-<br>digheterna, är jag alldeles övertygad om. Annars hade jag inte motionerat i<br>frågan.</p>
<p>Jag skall inte ta upp alla de punkter som har redovisats här, om myndig-<br>hetsutövningen t.ex. Jag tycker också att det är bra att skilja på myndighets-<br>utövning och uppdragsverksamhet, men vad finns det för myndighetsutöv-<br>ning i Fastighetsdata? Myndighetsutövningen finns på Lantmäteriverket,<br>och att den skall skiljas från uppdragsverksamheten kan jag gott förstå.</p>
<p>Om det är så som statsrådet säger, att man har behov av tätare samarbete<br>för att utveckla ny verksamhet inom ett för Lantmäteriverket och Fastighets-<br>data gemensamt område, vore det i så fall klokt att göra det i form av ett<br>gemensamt utvecklingsbolag. Det har visat sig, som här har sagts, att det har<br>gått bra att utveckla verksamheten på utlandsmarknaden i form av ett sär-<br>skilt bolag. Man skulle kunna skapa ett gemensamt utvecklingsbolag, om det<br>behövs för att uppnå ökad effektivitet eller ökad service åt kunderna.</p>
<p>Jag är ganska övertygad att om vi hade haft möjlighet till diskussioner före<br>propositionen, hade det gått att hitta en lösning som kunnat tillfredsställa de<br>allra flesta.</p>
<p>Sedan vill jag bara säga till Bo G Jenevall att jag tycker att det var en snygg<br>reträtt han gjorde från sin ståndpunkt. Jag förstår gott att trycket har varit<br>hårt på Bo G Jenevall, och han retirerade på ett utomordentligt snyggt sätt.<br>Men när han beträffande inskrivningsmyndigheterna säger att vi inte kan<br>stoppa utvecklingen, vill jag ändå ge Bo G Jenevall rådet att det är klokt att<br>ta reda på vad som är utveckling eller inte. Frågan är om vi skall utveckla<br>ett samhälle för att tillfredsställa datasystemen eller om vi skall använda da-<br>tasystemen för att utveckla det samhälle vi vill ha.</p>
<p>Anf. 76 BO G JENEVALL (nyd) replik:</p>
<p>Herr talman! Här har vi en av de få punkter där Hans Gustafsson och jag<br>har varit oeniga under åren vi har suttit tillsammans i riksdagen, om vi bort-<br>ser från rent ideologiska frågor. Men vi är faktiskt oense på den här punkten.</p>
<p>Jag har den allra största respekt för Hans Gustafsson i allmänhet och na-<br>turligtvis i sådana här frågor i synnerhet, eftersom han är gammal bostadsmi-<br>nister. Men det ändrar inte min ståndpunkt. Det jag sade förut var inte att</p>
<p>76</p>
<p>betrakta som någon form av reträtt, utan det är faktiskt den uppfattning som<br>en fördjupning i ärendet har gett mig.</p>
<p>Sedan vill jag ge Hans Gustafsson rätt på en punkt. Jag är mycket dåligt<br>insatt i det här med inskrivningsmyndigheterna, och det sade jag också i min<br>tidigare replik. Så min uppfattning därvidlag är kanske mindre välgrundad,<br>men man måste ändå titta på allting för att se om man kan göra det bättre.<br>Det var min utgångspunkt när jag gick in i den debatten. Men i huvudfrågan<br>är det min bestämda uppfattning i sak som jag har redovisat.</p>
<p>Anf. 77 HANS GUSTAFSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag vill gärna säga till Bo G Jenevall en sak till som har an-<br>knytning till den diskussion vi för. Bo G Jenevall gjorde gällande att Fastig-<br>hetsdata på den här punkten hade bedrivit en osedvanlig lobbyverksamhet.</p>
<p>Jag tror att man skall konstatera att det är myndigheternas och verkens<br>skyldighet att bedriva en lobbyverksamhet för att tillvarata synpunkter och<br>intressen i de frågor de är berörda av.</p>
<p>När det gäller lobbyverksamhetens fördelning vill jag säga följande. Jag<br>har haft en omfattande brevväxling med Lantmäteriverket. Jag har blivit<br>uppringd av överlantmätare. Jag har hört diskussioner från olika håll. Jag<br>tror att vi kan sluta den diskussionen.</p>
<p>Myndigheterna har arbetat för det som de anser är rätt och riktigt och som<br>gagnar både dem och samhället. Då är de lika goda.</p>
<p>Anf. 78 BO G JENEVALL (nyd) replik:</p>
<p>Herr talman! Om Hans Gustafsson uppfattar mig på det viset måste jag<br>ha varit otydlig. Självfallet skall de ”lobba” för sina idéer. Det jag sade var<br>egentligen att de har varit osedvanligt duktiga i sin lobbying. Jag har inte<br>ifrågasatt lobbyingen. Jag sade bara att de har varit väldigt duktiga.</p>
<p>Om jag går tillbaka till sakfrågan en gång till vill jag säga att jag inte förstår<br>varför CFD och dess arbete på något vis skulle bli sämre av att man så att<br>säga kopplar ihop myndigheten per kabel med LMV. Det har jag svårt att<br>inse.</p>
<p>Anf. 79 HANS GUSTAFSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag ber om ursäkt för att jag är litet skrovlig i rösten, men<br>gårdagskvällen var ju avsedd för festligheter. Det hänger efter.</p>
<p>I övrigt vill jag säga att vår målsättning inte är att försöka undersöka varför<br>det skulle bli sämre utan att undersöka hur det kan bli bättre. Det kan inte<br>ledas i bevis att det blir bättre av att sammanlägga dessa två verk som har<br>två olika utvecklingsinriktningar. Beröringspunkterna mellan de båda ver-<br>ken blir mindre och mindre, och de rör sig åt olika håll. Det är det som är<br>skillnaden.</p>
<p>Jag kan försäkra Bo G Jenevall - det är min bestämda övertygelse - att<br>det när det gäller de nya verksamhetsgrenar som Fastighetsdata har utveck-<br>lat och håller på att utveckla finns en oerhörd potential för en fortsatt utveck-<br>ling. Men den utvecklingen sker ju inte i samband med den utveckling som<br>sker i Lantmäteriverket.</p>
<p>Om det nu finns uppgifter där Lantmäteriverket och Fastighetsdata tange-</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdata verk-<br>samhet m.m.</p>
<p>11</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>78</p>
<p>rar varandra tycker jag att vi skall undersöka vilka möjligheter vi har att till-<br>godose behovet även med självständiga myndigheter, t.ex. genom ett ge-<br>mensamt utvecklingsbolag. Det tycker jag vore konstruktivt. Det vore kon-<br>struktivt därför att man skulle få tid på sig för att göra dessa bedömningar<br>och då också ta med de övriga delar som nu inte är färdiga. Det är ju det<br>som reservanterna begär.</p>
<p>Anf. 80 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):</p>
<p>Herr talman! Hans Gustafsson vet mycket väl att jag sympatiserar med<br>hans åsikter när det gäller plan- och byggfrågorna. Jag tror att vi har många<br>beröringspunkter där. Men ibland har vi absolut inte samma uppfattning.<br>Det gäller den här frågan.</p>
<p>Jag håller med om att det pågår en utveckling och att vi skall styra den<br>utvecklingen. Jag tycker inte om uttrycken ”stoppa utvecklingen” och ”följa<br>med utvecklingen”, utan vi skall styra utvecklingen.</p>
<p>Om jag tittar på de två myndigheter jag som minister i Miljödepartemen-<br>tet nu har ansvar för ser jag inte alls att utvecklingen går i helt olika riktning.<br>Det finns vissa delar - t.ex. de som är kopplade till bankerna och panträtts-<br>verksamheten - som inte är direktkopplade till lantmäteriet. Det kan jag<br>fullständigt hålla med om. Samtidigt tror jag faktiskt att banker och andra<br>har ett stort behov av kartor, uppgifter om hur servitut ligger och informa-<br>tion som är geografiskt kopplad för att kunna se hur grunderna för belåning<br>ter sig.</p>
<p>Det är inte bara nuvarande användare som kommer att ha intresse av fas-<br>tighetsinformation och landskapsinformation. Vi kommer t.ex. att miljö-<br>märka byggnader. Miljömärkning av byggnader kan man inte enbart göra<br>utifrån själva byggnaden, utan man måste också koppla den till landskapet<br>och till lokaliseringsfrågan. Då kommer byggare, försäkringsbolag och<br>andra att bli intresserade av denna miljömärkning.</p>
<p>CFD är naturligtvis beroende av den information som ges till den för att<br>knappas in i registren.</p>
<p>Jag ser dessa beröringspunkter direkt. Verksamheterna har inte olika ut-<br>vecklingsinriktning - då skulle miljöfrågorna inte ha någon betydelse för<br>framtiden - utan de går mot varandra i detta avseende. Därför vidhåller jag<br>att propositionen och förslaget i den syftar till en god framtidsutvecklingoch<br>kommer att stimulera den på bästa möjliga sätt.</p>
<p>Anf. 81 HANS GUSTAFSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag vet av erfarenhet att mina utsikter att övertyga statsrådet<br>om att återkalla sin proposition eller att få regeringspartierna att rösta på<br>den reservation som jag närmast företräder i detta sammanhang inte är sär-<br>skilt stora. Mot den bakgrunden finns det kanske ingen anledning att ta upp<br>ytterligare av kammarens tid.</p>
<p>Jag vill ändå säga att jag tycker att det är intressant att med Görel Thurdin<br>få diskutera en sakfråga som ur kammarens synvinkel kan ses som ganska<br>betydelselös, men som ändå har ganska betydande återverkningar i samhäl-<br>let i sin helhet. Det vet vi båda.</p>
<p>Även om beröringspunkterna mellan lantmäteriet och Fastighetsdata inte</p>
<p>är så stora som görs gällande i den allmänna debatten och i propositionen<br>skall man naturligtvis ta till vara de samordningsfördelar som kan föreligga.<br>Men det är inget skäl att slå ihop två myndigheter. Det är två myndigheter<br>som båda använder sig av den modernaste teknik och som vi fysiskt har sam-<br>lokaliserat intill varandra i Gävle. Det vore väldigt konstigt om de inte skulle<br>kunna utveckla ett samarbete utan att slås ihop som myndigheter.</p>
<p>Jag är ingen anhängare av uppfattningen att stora myndigheter är bra i sig,<br>Görel Thurdin. Lantmäteriverket hade på min tid 2 400 anställda. Jag vet<br>inte hur många det är i dag. Fastighetsdata har 200 anställda. Det är två myn-<br>digheter som kan fungera var för sig på ett tillfredsställande sätt. Vi kommer<br>inte att vinna någonting på att föra ihop myndigheterna. Det kommer<br>tvärtom att skada.</p>
<p>Bankerna har sagt att de kommer att ta över verksamheten själva. Då kan<br>man i diskussionen säga följande: Låt dem göra det! Det spelar ingen roll.</p>
<p>Men det spelar en betydande roll. Det är viktigt att en sådan verksamhet<br>som den som nu växer fram mer och mer, bl.a. med hänsyn till finanskriser,<br>sker i anknytning till en myndighet, så att den utländska kapitalmarknaden<br>får tillräckligt förtroende för verksamheten.</p>
<p>Jag tycker därför att det inte borde har varit svårt för regeringspartierna<br>att gå med på att ge den tid som behövs för att diskutera ytterligare och få<br>fram en bra lösning. Det är det reservationen innebär.</p>
<p>Anf. 82 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):</p>
<p>Herr talman! Jag skall säga Hans Gustafsson att om jag hade blivit överty-<br>gad om att jag måste dra tillbaks propositionen därför att det var ett dåligt<br>förslag hade jag gjort det. Jag vet inte om jag som kvinna därvidlag har<br>mindre prestigetänkande än någon annan, men jag säger att jag hade gjort<br>det.</p>
<p>Men jag har över huvud taget inte blivit övertygad om det. Vi har diamet-<br>ralt motsatta ståndpunkter i denna fråga. Jag anser att jag i dag, utifrån att<br>jag finns i Miljödepartementet och har sett den starka kopplingen mellan<br>miljöfrågorna och de här två myndigheternas uppgifter i samhället, har den<br>information och den erfarenhet som krävs. Det är därför jag är så bestämd<br>och driver argumentationen kring frågan så starkt, vilket påpekades här tidi-<br>gare.</p>
<p>Jag är inte orolig för vad som skall hända efter ett beslut här i kammaren.<br>Jag är fast övertygad om att vi då också kommer att kunna visa att det var<br>en bra åtgärd för kommande utveckling.</p>
<p>Anf. 83 HANS GUSTAFSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag är alldeles övertygad om att Görel Thurdin skulle dra<br>tillbaka propositionen om hon blev övertygad om att den var fel. Det jag<br>menade var att det är nästan orimligt att begära att jag på sex minuter skulle<br>kunna övertyga Görel Thurdin om att den proposition som hon har arbetat<br>med i många månader verkligen är felaktig.</p>
<p>Om jag finge den tid som vi begär i reservationen är det möjligt att jag<br>åtminstone skulle ha en chans att göra det. Görel Thurdin vet att jag har<br>intresserat mig för dessa verk. Mina informationer säger mig motsatsen på</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdata verk-<br>samhet m.m.</p>
<p>79</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>80</p>
<p>denna punkt. Vi gör en dumhet som är onödig och som icke kommer att<br>gagna någonting, utan kommer att skada.</p>
<p>Lantmäteriverket är en tillräckligt stor myndighet för att ha fullt upp med<br>att utveckla sin egen verksamhet. Det är inte orimligt att det gör som Leif<br>Bergdahl sade. Avstyckningskostnaderna och lantmäterikostnaderna börjar<br>bli utomordentligt oroande. Lantmäteriverket borde ägna stort engagemang<br>och intresse åt att studera hur man skall kunna minska kostnaderna för dem<br>som skall bygga och avstycka en tomt.</p>
<p>Lantmäteriverket har gjort ett mycket gott arbete. Jag har inget klagomål.<br>Men det finns problem. Skulle Leif Bergdahl uppe i sina hemtrakter betala<br>vad det kostar, förmodar jag att det skulle kosta 50 000 kr och inte 13 000 kr.<br>Vi har ett utjämningssystem här i landet. Det finns arbetsuppgifter, och det<br>finns möjligheter att samarbeta på olika punkter om man vill det.</p>
<p>Görel Thurdin säger att vi har diametralt olika uppfattningar i den här frå-<br>gan. På en punkt har jag konstaterat att vi har en gemensam uppfattning.<br>Görel Thurdin sade i ett tidigare inlägg att detta inte var det slutliga avföran-<br>det av propositionen. Den uppfattningen delar jag. Vi kommer säkert att få<br>anledning att återkomma till denna proposition.</p>
<p>Anf. 84 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):</p>
<p>Herr talman! Det jag tidigare sade var kopplat till diskussionen om in-<br>skrivningsmyndigheterna. Den diskussionen är inte avförd i och med propo-<br>sitionen.</p>
<p>Det är absolut nödvändigt att agera när man ser att man behöver foga sam-<br>man två organisationer för att verkligen få en stryka i den utveckling som<br>behövs för att tillgodose krav på miljöområdet och en vettig samhällsplane-<br>ring. Jag känner att detta är det enda rätta.</p>
<p>Hans Gustafsson säger att Lantmäteriverket är en stor och tung myndig-<br>het och att det kan finnas uppdrag som kan kosta mycket pengar för en med-<br>borgare. Vi skall minska myndighetsdelens omfattning. Vi skall bryta ut af-<br>färsverksamhet ur denna myndighet, och den blir då smidigare. Då kan man<br>också från båda håll ta itu med utvecklingen, och då kanske också priserna<br>påverkas ute i samhället.</p>
<p>Anf. 85 GULLAN LINDBLAD (m):</p>
<p>Herr talman! Det går långsamt fram, men det går ändå fram! Det skulle<br>kunna vara mitt lilla betyg på propositionens och utskottets avsikter när det<br>gäller att skilja myndighetsutövning från uppdragsverksamhet.</p>
<p>Tillsammans med Göthe Knutson uppmärksammade jag vid förra riksmö-<br>tet riksdagen på att Lantmäteriverket konkurrerar på icke neutrala villkor<br>med fria små företag i samma bransch. Flera av talarna har här tidigare utta-<br>lat att man borde skilja mer mellan myndighetsutövning och uppdrags- och<br>konsultverksamhet.</p>
<p>Vi hade i vårt hemlän fått rapporter om att företag hade stora svårigheter<br>därför att en statlig myndighet i konkurrenssyfte tillämpade underprissätt-<br>ning gentemot privata företag. Vi ansåg att det inte kunde vara rimligt. Vid<br>detta tillfälle avslogs motionen med hänvisning till att en utredning såg på<br>dessa frågor.</p>
<p>Nu föreligger en proposition och ett utskottsbetänkande. Man har nått en<br>bit, men man har icke nått ända fram. Det föreslås en begränsad bolagise-<br>ring. Uppdragsverksamheten - som består av mätningar; kartor och fastig-<br>hetsvärderingar - skall t.ex. inte bolagiseras.</p>
<p>Jag tycker att detta är förvånande. Regeringen har i olika sammanhang<br>fastslagit att konkurrensutsatt verksamhet inte bör bedrivas i myndighets-<br>form och inte av staten. Bland remissinstanserna rådde en mycket stor upp-<br>slutning kring tanken att en klar organisatorisk uppdelning mellan dessa<br>olika uppgifter skulle ske inom lantmäteriets område.</p>
<p>De skäl som har anförts för att inte göra detta fullt ut är bl.a att erfarenhe-<br>terna av den föreslagna bolagiseringen först bör avvaktas. Man har bl.a.<br>framfört att lantmäteriet saknar affärsmognad, trots att verksamheten om-<br>sätter ca 400 miljoner kronor per år.</p>
<p>Utskottet har nu snällt ställt upp bakom propositionen, som sedvanligt är.<br>Såvitt jag förstår sker det vad gäller den här delen i stor enighet. Utskottet<br>säger bl.a. att ytterligare erfarenheter nu kan vinnas av den förordade refor-<br>men. Man menar att bolagiseringen bör genomföras etappvis, där den första<br>etappen genomförs den 1 juni 1995, och därefter vill man vänta och se.</p>
<p>Herr talman! Det är tyvärr mycket stora bekymmer för en del företag i<br>denna bransch. Det finns företag i mitt eget hemlän som bönar för sitt liv,<br>eftersom de av ett offentligt organ är utsatta för fullständig dumping av pri-<br>serna. Det har med skattemedel bakom sig naturligtvis möjlighet att dumpa<br>priserna med 50-70 % mot 1990 års prisnivå. Den privata verksamheten på<br>detta område tycks vara nästan omöjlig att bedriva. Det gäller inte bara<br>Värmland, utan det gäller i Sverige i övrigt.</p>
<p>Vi är nu en bit på väg. Men medan gräset gror kan tyvärr kon dö. Vad jag<br>vill med detta mitt anförande är icke att yrka på något särskilt säryrkande.<br>Jag vill att mitt anförande skall vara ett litet utropstecken. Dra inte detta<br>ärende i långbänk, utan försök att sätta det hela i sjön mycket snabbt! Om<br>det inte sker kommer mängder av företag i denna bransch att dö.</p>
<p>Anf. 86 LEIF BERGDAHL (nyd):</p>
<p>Herr talman! Jag tycker att detta var ett utomordentligt viktigt inlägg. Det<br>som här framkommer är att man med skattemedel skulle subventionera<br>Lantmäteriverket att konkurrera ut privata företagare. Så är inte fallet, en-<br>ligt vad jag vet.</p>
<p>De som betalar för dessa tjänster betalar inte skatter, utan de betalar av-<br>gifter. Det skulle vara anledningen till att avstyckningskostnaderna på 12 000<br>kr, som är samma i hela riket, är så höga. Vi subventionerar alltså med våra<br>avstyckningskostnader den verksamhet Lantmäteriverket bedriver och som<br>konkurrerar ut privata företagare.</p>
<p>Jag tycker att detta är en mycket allvarlig fråga. Statsrådet bör ta itu med<br>detta med en gång, undersöka om det går till på det här viset och klarlägga<br>det hela.</p>
<p>Anf. 87 GULLAN LINDBLAD (m):</p>
<p>Herr talman! Oavsett om det är skatter eller avgifter är det ändå fråga om<br>en offentlig verksamhet som i grunden är delvis finansierad med skatter. Det</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>6 Riksdagens protokoll 1993194. Nr 115</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>En ny organisation<br>för lantmäteri- och<br>fastighetsdataverk-<br>samhet m.m.</p>
<p>kan göra detsamma. Det viktiga är att en verksamhet som bedrivs i offentlig<br>regi inte skall ta död på fria små företag. Här blir det väl konkursförvaltarna<br>som får skörda lagrarna.</p>
<p>Anf. 88 LEIF BERGDAHL (nyd):</p>
<p>Herr talman! Också detta är ett viktigt påpekande. Men det är faktiskt<br>skillnad mellan skatter och avgifter. Skatter drabbar oss alla mer eller<br>mindre lika. Men avgifter får de stackare som råkar avstycka ett visst år stå<br>för. Det tycker jag är ännu mycket värre. Det är avgifterna som får finansiera<br>detta.</p>
<p>Anf. 89 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):</p>
<p>Herr talman! Jag går i replik kring dessa frågor därför att Lantmäteriver-<br>ket har många viktiga ansvarsområden. Dit hör t.ex. kartverksamheten.</p>
<p>Personligen har jag den uppfattningen att det finns en grundläggande del<br>i kartverksamheten där det är ett samhällsansvar att garantera att informa-<br>tionen är riktig. Riksrevisionsverket och Statskontoret tyckte inte att det var<br>lämpligt att genomföra den här förändringen när det gäller kartverksamhe-<br>ten än. Jag tror att det är mycket viktigt att se till att den görs på rätt sätt.<br>Man får inte skapa ett sämre förtroende för den information som ges via kar-<br>tor. Det finns ju vissa kartor där ansvaret ändå måste ligga hos en myndighet.</p>
<p>Det finns en viss erfarenhet av bolagiseringar. Om de genomförs för<br>snabbt hinner man inte ta tag i frågorna på rätt sätt och se hur bolagiseringen<br>skall genomföras. Det är inte alltid det är experter på bolagisering som hand-<br>har dessa frågor. Därför tycker jag att förslaget om den försiktiga bolagise-<br>ringen kopplat till den här verksamheten är väl avvägt. Det möjliggör att<br>man tänker efter medan man förändrar verksamheten och tar det stegvis.<br>Då undviker man att det skapas fler konflikter om vad som är myndighets-<br>verksamhet och inte. Det är därför som vi har gjort detta.</p>
<p>Anf. 90 GULLAN LINDBLAD (m):</p>
<p>Herr talman! Jag skall inte förlänga debatten. Jag talar här endast som<br>motionär. Jag tycker att den här frågan är mycket viktig. Jag har förstått att<br>flera av talarna har varit inne på detta.</p>
<p>Det gäller att skilja dessa verksamheter åt vare sig det är bolag eller ej.<br>Min bön är: Tänk inte efter för länge! Då har vi snart inte någon som helst<br>privat verksamhet på det här området utan det blir offentlig verksamhet av<br>allting.</p>
<p>Anf. 91 LEIF BERGDAHL (nyd):</p>
<p>Herr talman! Jag ger mig in i detta eftersom det handlar om kostnads-<br>aspekten. Gullan Lindblad är min f.d. utskottsordförande. Jag har utomor-<br>dentligt stort förtroende för henne och hennes uppgifter. Jag utgår ifrån att<br>de är sanna.</p>
<p>Kände statsrådet till att man med avgifter på avstyckningar och liknande<br>subventionerar den övriga verksamheten? Kände statsrådet till det som Gul-<br>lan Lindblad framförde här? Om så är fallet, vilka åtgärder tänker statsrådet<br>vidta?</p>
<p>Anf. 92 Statsrådet GÖREL THURDIN (c):</p>
<p>Herr talman! Huruvida man subventionerar eller inte kan kanske diskute-<br>ras på många områden inom myndighetssektorerna.</p>
<p>Jag tycker att det är väsentligt att vi ser till att de avgifter man tar ut är<br>relevanta till det uppdrag som man utför. Det är naturligtvis nödvändigt att,<br>där det är möjligt, utskilja en affärsverksamhet för att öka konkurrensen på<br>ett område och för att få en bra prissättning. Det exempel som Leif Bergdahl<br>tar upp är sådant som är med i översynen när man också skall utveckla verk-<br>samheten.</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>(Beslut fattades efter 13 §.)</p>
<h3>10 § Uppskov med behandlingen av vissa ärenden</h3>
<p>Föredrogs<br>bostadsutskottets betänkande<br>1993/94:BoU22 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden (skr.</p>
<p>1993/94:95).</p>
<p>Anf. 93 BO G JENEVALL (nyd):</p>
<p>Herr talman! Det är kanske något ovanligt att man går upp i debatt i ett<br>sådant här ärende. Jag gör det av den enkla anledningen att jag gärna vill få<br>en liten fokusering i protokollet på en av de motioner som nu förs över till<br>nästa riksmöte. Det gäller motion Bo523 som handlar om Torne träsk och<br>Torne älv.</p>
<p>Vattenkraften är ju den billigaste och renaste formen av elkraftgenerering<br>varför dessa resurser i första hand bör utnyttjas för en utökning av den totala<br>elkraftsresursen. Det är en paradox att samtidigt som vattenkraften är det<br>mest miljövänliga alternativet är det just miljöskäl som stoppar dess vidare<br>utbyggnad.</p>
<p>Vattenmagasinen i norra delen av landet, där de flesta finns, ligger mycket<br>högt i förhållande till vattnet på andra sidan Skandinavien, nämligen i<br>Norge. Vattenmagasinen är huvudsakligen belägna i fjällområdena. Om vi<br>betraktar den topografiska kartan över Sverige och Norge finner vi på ett<br>flertal ställen att avståndet mellan vattenförråd och de norska fjordarna bara<br>varierar mellan 10-25 km med fallhöjder på ända upp till 600 m.</p>
<p>I den här motionen säger jag att man faktiskt skulle kunna utnyttja vatten-<br>resurserna i Torne träsk utan att på något vis påverka älven som sådan. Det<br>är litet grand att både äta upp kakan och ha den kvar. Jag vill verkligen<br>”stressa” för att man tittar noggrant på detta.</p>
<p>Man började ju göra detta redan 1959-1961 i den nordiska vattenkraft-<br>kommittén. Där finns det ett stycke om det här. Jag har med glädje studerat<br>det materialet. Man talade positivt om det redan då, men ingenting har hänt<br>under den här tiden. Vi har ju en energidebatt som kommer att bli allt livli-<br>gare med hänsyn till kärnkraften och om vi skall kunna utnyttja mer av våra<br>vattenresurser. Det finns stora möjligheter här. Jag hoppas att departemen-</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Uppskov med be-<br>handlingen av<br>vissa ärenden</p>
<p>83</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Uppskov med be-<br>handlingen av<br>vissa ärenden</p>
<p>84</p>
<p>tet tittar ordentligt på detta. Vi skulle kunna utvinna en betydande kraft utan<br>att störa våra miljöintressen. Det vore något att ta vara på.</p>
<p>Samtidigt vill jag utnyttja tillfället att framhålla att jag tycker att bostads-<br>utskottet är ett osedvanligt trevligt utskott. Jag har haft förmånen att få delta<br>i några olika utskott, men jag tycker faktiskt att bostadsutskottet är det trev-<br>ligaste. Jag har fått möjligheten att arbeta med sådana giganter som Lars<br>Werner och Oskar Lindkvist samt inte att förglömma vår ”bostadsminister”<br>Agne Hansson. Jag tycker att han sköter sitt uppdrag på ett bra sätt. Dess-<br>utom är det roligt att vår tidigare bostadsminister under så många år Hans<br>Gustafsson har deltagit i debatten i dag. Jag har personligen haft ett alldeles<br>utmärkt samarbete med honom.</p>
<p>Herr talman! Jag har inget yrkande i det här ärendet.</p>
<p>Anf. 94 AGNE HANSSON (c):</p>
<p>Herr talman! Eftersom de här frågorna kommer upp till sakbehandling så<br>småningom och ingen har yrkat på något annat kommer jag inte att gå in i<br>sakfrågorna.</p>
<p>Jag skall ansluta mig till den del som Bo G Jenevall tog upp sist. Jag gläder<br>mig naturligtvis åt Bo G Jenevalls omdöme om vårt arbete i utskottet. Bo<br>G Jenevall har positivt bidragit till att skapa det arbetsklimat som vi har i<br>utskottet.</p>
<p>Herr talman! Detta är den sista sammanhållna behandlingen av bostadsut-<br>skottsärenden under den här mandatperioden. Det innebär också att det är<br>sista gången som några av utskottets ledamöter finns här i kammaren och<br>har deltagit i en bostadspolitisk debatt eftersom de på egen begäran lämnar<br>riksdagen i och med att den här mandatperioden är slut.</p>
<p>Många av er har lagt ner ett mångårigt arbete. Ni har alla gjort gedigna<br>insatser i utskottsarbetet. Jag vill gärna ta tillfället i akt att få fört till kamma-<br>rens protokoll ett tack till er alla för de intressanta debatter som vi har haft<br>i kammaren om de bostadspolitiska frågorna och för det konstruktiva sätt på<br>vilket ni har medverkat i utskottet i arbetet med att ta fram ärendena hit till<br>kammaren.</p>
<p>Utskottets vice ordförande Oskar Lindkvist avgår efter att ha arbetat med<br>de bostadspolitiska frågorna i denna kammare i 27 år i en följd. Han började<br>långt före det att bostadsutskottet tillkom 1971. Självfallet har vi olika upp-<br>fattningar i sakfrågorna i de olika partierna i utskottet. Inte minst genom<br>Oskar Lindkvists pedagogiska förmåga har skillnaderna gjorts mycket tyd-<br>liga, och det har varit till fördel.</p>
<p>Oavsett inställning i sakfrågorna har Oskar Lindkvists insatser präglats av<br>stor integritet och en vilja att skapa ett gott arbetsklimat, som har varit kon-<br>struktivt och till fördel för de bostadspolitiska sakfrågorna här i landet. Ex-<br>empelvis är Oskar Lindkvist en av arkitekterna bakom PBL, som vi diskute-<br>rade alldeles nyss.</p>
<p>Jag vill tacka Oskar Lindkvist för den prägel han har satt på arbetet i ut-<br>skottet. Jag vill tacka för inlevelse och engagemang, särskilt engagemanget<br>för de bostadssociala inslagen.</p>
<p>Lars Werner hade tidigare i debatten bekymmer om mig och Centern i sitt<br>sista inlägg i denna kammare. Det är naturligtvis en ära för min ringa person<br></p>
<p>och för Centern att från en så erfaren politiker få en så varm omtanke i denna<br>sista debatt. Jag vet inte om travesteringen av Hasse Alfredson, att man skall<br>släppa loss Centern denna sommar, följer av erfarenheter från det egna par-<br>tiledararbetet. Jag har inte känt mig särskilt fången i utskottet i dessa sam-<br>manhang. Det finns alltid säkerhetsventiler att använda. Det har jag gjort<br>också. Det har gett resultat ibland, och det kan vara effektivt.</p>
<p>Lars Werners återkomst till bostadsutskottet har också bidragit till att<br>minska känslan av fångenskap. Jag gav även Lars Werner chans att med-<br>verka i frigjordheten när det gällde PBL-ärendet. Jag fick dock inte fullt ge-<br>hör. Centern har frihet som ideologisk grund. Det kan vara intressant att vi<br>är ense om inriktningen just nu.</p>
<p>Lars Werners omtanke om Centern är också ett exempel på de personliga<br>drag som vi i utskottet har uppfattat hos honom, som har bidragit till en at-<br>mosfär av mänsklighet och omtanke. Det har varit en förmån att få arbeta<br>tillsammans med Lars Werner denna tid. Jag vill tacka för det. Hans erfaren-<br>het är känd. Vi har varit imponerade i utskottet av det engagemang och inle-<br>velse som han har gått in i sakfrågorna med, efter att ha jobbat som partile-<br>dare.</p>
<p>Ett tack till Oskar Lindkvist, Lars Werner, Magnus Persson, Bertil Da-<br>nielsson och Birger Andersson, som nu avgår, för det sätt på vilket ni har<br>medverkat i utskottets arbete. Det har varit ett privilegium att vara ordfö-<br>rande i detta utskott, med den anda som präglat utskottsarbetet. Det är till<br>stor del er förtjänst.</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>(Beslut fattades efter 13 §.)</p>
<h3>11 § Jugoslavientribunalen</h3>
<p>Föredrogs<br>justitieutskottets betänkande<br>1993/94:JuU29 Jugoslavientribunalen (prop. 1993/94:142).</p>
<p>Anf. 95 BERITH ERIKSSON (v):</p>
<p>Herr talman! Det är nu litet över ett år sedan FN inrättade den s.k. Jugo-<br>slavientribunalen. Inrättandet var inte i första hand en juridisk utan en poli-<br>tisk åtgärd. Jugoslavientribunalen inrättades med ett klart politiskt syfte,<br>som preciseras i säkerhetsrådets resolution 827: att sätta stopp för fortsatta<br>folkrättsbrott, att lagfora dem som begått sådana brott och därmed bidra till<br>att återupprätta och bibehålla fred.</p>
<p>Vänsterpartiet stöder helhjärtat upprättandet av denna tribunal. Vi har<br>med oro följt de olika turerna med den avhoppade åklagaren och bristerna<br>och oklarheterna runt finansieringen. Vi känner även en otillfredsställelse<br>över att tribunalens arbete med förundersökningar och åtal har skjutits fram<br>i tiden.</p>
<p>Med inrättandet av denna tribunal är det första gången sedan krigsförbry-</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Jugoslavien-<br>tribunalen</p>
<p>85</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Jugoslavien-<br>tribunalen</p>
<p>86</p>
<p>tarrättegångarna efter andra världskriget som det internationella samfundet<br>utkräver ansvar för folkrättsbrott enligt 1949 års Genévekonvention.</p>
<p>Den bistra sanningen är ju att det även under mellantiden, efter krigsdom-<br>stolama efter andra världskriget och fram till i dag, har begåtts brott mot<br>folkrättslagama som även de borde uppmärksammas och åtgärdas. Jag vill<br>nämna Saddam Husseins försök till folkmord på den kurdiska och shiamus-<br>limska befolkningen. Om vi ser på vad som händer i dag, vid sidan av f.d.<br>Jugoslavien, kan nämnas som exempel Tbrkiets övergrepp på den civila kur-<br>diska och assyriska befolkningen.</p>
<p>Det som föranledde den motion som jag yrkar bifall till är den oklarhet<br>som råder om hur länge tribunalen skall verka. I propositionen och betän-<br>kandet sägs på denna punkt att när målet att återställa och bevara fred och<br>säkerhet i f.d. Jugoslavien har uppnåtts, torde det inte finnas någon grund<br>för att bibehålla tribunalen. Vi tycker att det är en svaghet i skrivningarna.</p>
<p>Att lägga ner tribunalen så fort vapnen har tystnat anser vi vara för-<br>ödande. Krigsförbrytare är väl krigsförbrytare även när kriget har upphört.<br>Det vore ungefär detsamma som att låta en mördare som har mördat tio per-<br>soner slippa straff om han lovar att inte mörda den elfte. Ett sådant förfa-<br>rande skulle ytterligare urholka folkrätten och folkrättens lagar, och det i en<br>tid då folkrätten behöver stärkas. Signalen till världens diktatorer borde vara<br>att världssamfundet inte accepterar etnisk rensning.</p>
<p>I vår motion vill vi att Sverige i FN skall verka för att det klart uttrycks att<br>tribunalen skall fortsätta att verka även efter det att kriget är slut, alltså fram<br>till dess att de anklagade har lagförts.</p>
<p>Herr talman! Jag yrkar bifall till motion Ju31.</p>
<p>Anf. 96 LENNART ROHDIN (fp):</p>
<p>Herr talman! Det är ingen stor dag för Sveriges riksdag, när vi i dag skall<br>ta ställning till frågan om en krigsförbrytartribunal för kriget i det forna Ju-<br>goslavien. Det är ett rent expeditionsärende, och ingen hade väntat sig nå-<br>gon debatt. Jag kommer inte heller att gå emot förslaget, men jag kan abso-<br>lut inte känna någon stolthet över det kommande beslutet.</p>
<p>Den 22 maj var det två år sedan republiken Bosnien-Hercegovina invaldes<br>i Förenta nationerna och uppnådde fullt folkrättsligt internationellt erkän-<br>nande. Därmed hade omvärlden utsträckt det skydd som FN-stadgan erbju-<br>der också till folken i Bosnien. Då hade den serb-nationalistiska våldtäkten<br>på Bosnien pågått i en och en halv månad, och världen var förstummad.</p>
<p>Sedan dess har folkmordet i Bosnien fortgått i ytterligare två år. Ett folk-<br>mord sker i Europas mitt, mindre än fem år efter Berlinmurens fall och frihe-<br>tens timma för hela Europa. Mer än 200 000 barn, kvinnor och män har mör-<br>dats. Många fler har skändats, misshandlats och torterats. Mer än 3 miljoner<br>människor har fördrivits från sina hem.</p>
<p>Herr talman! Med folkmordet i Bosnien har en myt, som den fria demo-<br>kratiska världen levt på sedan andra världskriget, krossats. Det var en lögn<br>redan då att den demokratiska världen inte kunde förhindra förintelsen i<br>Hitlers utrotningsläger, därför att den inget visste - den myten är nu krossad.</p>
<p>I mer än två år har vi alla dagligen via TV-rutan i våra vardagsrum kunnat<br>följa det fasansfulla. Och vi, den fria världen, har låtit det ske. Vi vet allt,</p>
<p>vi ser allt, men vi har inte ingripit. Först efter 22 månader, när CNN:s TV-<br>bilder från massakern på Sarajevos marknadstorg upprörde TV-tittama runt<br>om i världen, ingrep FN och Europa genom att ställa ultimatum till bödlarna<br>på kullarna runt Sarajevo.</p>
<p>Det är ett ingripande som har full täckning i FN-stadgan. Ingripandet vore<br>dessutom en logisk följd av alla de enhälligt antagna resolutionerna i FN:s<br>säkerhetsråd under mer än två år. Inget veto har hindrat FN från att leva upp<br>till sin stadga och till sina åtaganden. Det är demokratiernas oförmåga att<br>sätta stopp för det brutala, hänsynslösa våldet som varit enda skälet.</p>
<p>Herr talman! Nu reses nya murar i Europas mitt - murar i Sarajevo och i<br>Bosnien. Murar reses av Milosevic och hans handgångna bödlar Karadzic<br>och Mladic. Murar reses under benäget bistånd av John Major, Fran$ois Mit-<br>terrand och deras kolleger i regeringskanslierna i Europas huvudstäder.</p>
<p>Efter murens fall förklarade den amerikanske politologen Francis Fu-<br>kuyama att historien var död. Nu hade freden och friheten segrat slutgiltigt.<br>De gångna tre årens krig i det forna Jugoslavien har visat att de politiska<br>ledarna i den fria världen helt saknat idé om och vilja och förmåga att leva<br>upp till den dröm, som föddes vid Berlinmuren i oktober 1989.</p>
<p>Kommunismens fall blev inte historiens död. Det blev historiens åter-<br>komst med allt det fruktansvärda, som också är en del av det europeiska his-<br>toriearvet. Upplysning och humanism är inte mer betecknande för vårt ge-<br>mensamma europeiska historie- och kulturarv än korståg, kolonialism och<br>förintelse.</p>
<p>Herr talman! För att markera sin avsky inför det som sker har FN beslutat<br>inrätta en krigsförbrytartribunal. Det är den vi nu skall tillskynda.</p>
<p>När kriget en gång är slut, skall FN och de europeiska staterna ställa slak-<br>tarna från avrättnings- och våldtäktsplatserna i Bosniens städer, byar och<br>landsbygd till ansvar inför FN-tribunalen i Haag. Så tvår omvärlden och dess<br>ledare sina händer inför historien, så att de kan fortsätta med sina högtidstal<br>om fred, frihet, demokrati och mänskliga rättigheter.</p>
<p>Samtidigt förhandlar FN:s och EU:s företrädare under sedvanliga diplo-<br>matiska former i eleganta hotell- och konferensrum med de ytterst ansva-<br>riga, de som uppviglat, hetsat och försöijt de enkla mördarna ute på fältet.<br>Omvärlden trycker på ledarna för det våldtagna Bosnien att kompromissa<br>med folkmordets ytterst ansvariga i Belgrad och Zagreb, Pale och Mostar.<br>Som vår tids främste europeiska statsman, den tjeckiske presidenten Vaclav<br>Havel, så tydligt visat upplever vi återigen ett Miinchen 1938-och demokra-<br>tierna spelar åter med.</p>
<p>Krigsförbrytartribunalen är bara ett alibi för demokratiernas ovilja och<br>oförmåga att värna friheten och demokratin när den hotas på allvar. Som<br>Wilhelm Agrell visade i en artikel i Dagens Nyheter för en vecka sedan har<br>tribunalen knappast kommit i gång, ett år efter det att den startade. Omvärl-<br>den har inte förmått att presentera mer än en bråkdel av de finansiella resur-<br>ser som krävs för att tribunalen skall kunna verka. Det är ju knappast heller<br>avsikten. Den skall gå till historiens arkiv som det stycke papper den är av-<br>fattad på i säkerhetsrådets resolutioner.</p>
<p>Herr talman! Så länge inte Milosevic och Tudjman, och deras hantlangare<br>Karadzic, Boban och Mladic är huvudåtalade, blir FN-tribunalen en fars.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Jugoslavien-</p>
<p>tribunalen</p>
<p>87</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Jugoslavien-</p>
<p>tribunalen</p>
<p>88</p>
<p>Det blir en av de svartaste i vår historia. Och varför skulle inte John Major,<br>Frangois Mitterrand och andra europeiska ledare höras som de medbrotts-<br>lingar historien aldrig får glömma att de varit?</p>
<p>Anf. 97 BIRGIT HENRIKSSON (m):</p>
<p>Herr talman! Berith Eriksson inledde sitt anförande med att säga att hon<br>med stor oro följt den utvecklingen att arbetet med att komma i gång med<br>tribunalen har skjutits fram i tiden. Den oron delar vi nog litet till mans.<br>Som Berith Eriksson så riktigt påpekade är det första gången efter andra<br>världskriget som man från FN-håll och i alla våra demokratier har lyckats<br>ena sig om att inrätta något så unikt som en tribunal. Det är något vi inte<br>har haft sedan andra världskrigets slut.</p>
<p>Berith Eriksson talar också om att det är så oklart hur länge denna tribunal<br>skall verka. I det avseendet delar jag inte hennes farhågor. Jag tycker att det<br>framgår mycket klart av justitieutskottets betänkande att verksamheten<br>skall fortsätta tills man har dragit krigsförbrytarna inför rätta.</p>
<p>Berith Eriksson vet också att när en tribunal är avslutad så återstår ändå<br>de civilrättsliga förhållandena. Jag vill erinra Berith Eriksson om alla de do-<br>mar som under en lång följd av år har fallit runt om i världen långt efter<br>andra världskriget. Det har då gällt krigsförbrytare som har dragits inför<br>domstol. Det unika med tribunalen är att den vill väcka till tanke och få<br>stopp för etnisk rensning, systematiska våldtäkter, tortyr och grymheter som<br>begås i det forna Jugoslavien.</p>
<p>Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan i dess helhet och<br>avslag på motionsyrkandet.</p>
<p>Lennart Rohdin säger att han inte känner någon stolthet över hur man har<br>handskats med denna fråga. Sverige har faktiskt mycket aktivt deltagit för<br>att få till stånd denna tribunal och för att puffa på tribunalen. Jag vill poäng-<br>tera vad justitieutskottet också enhälligt har sagt. Justitieutskottet ser mot<br>bakgrund av våld, mord, tortyr osv. med tillfredsställelse att Sverige i alla<br>relevanta fora har givit sitt aktiva stöd till tribunalen både före och efter det<br>att den upprättades.</p>
<p>Det är kanske inte från den här talarstolen som man bör anklaga den<br>svenska regeringen för att inte ha verkat, eftersom den så aktivt har ”puffat<br>på” i dessa fall.</p>
<p>Anf. 98 BERITH ERIKSSON (v):</p>
<p>Herr talman! Misstankarna om att inrättandet av den här tribunalen bara<br>var en bricka i förhandlingsspelet uttalades mycket tidigt från många håll.<br>Enligt skrivningarna i både betänkandet och propositionen bedömer man att<br>när målet att återställa och bevara fred och säkerhet i f.d. Jugoslavien har<br>uppnåtts torde det inte längre finnas grund för att bibehålla tribunalen. Det<br>är just den skrivningen som inger oro hos så många. Framför allt inger den<br>en stor oro hos alla de människor som har råkat ut för övergrepp.</p>
<p>Vi är naturligtvis väldigt intresserade av vilken nivå som domstolen kom-<br>mer att lägga sig på. Det skall bli intressant att se vilka som skall ställas till<br>svars. Är det enbart de som direkt har utfört brotten, eller är det även de<br>som är ansvariga, de som har beordrat brotten, som skall lagforas?</p>
<p>I vår motion säger vi att vi vill att Sverige i FN skall verka för att domstolen<br>fortsätter att arbeta även när kriget är slut. I resolutionen, propositionen och<br>i betänkandet framgår det klart att detta inte riktigt är avsikten med tribuna-<br>len. Vår uppfattning är att det världen i dag behöver är vetskap om att världs-<br>samfundet inte accepterar den här typen av brott mot mänskligheten och att<br>krigsdomstolar med internationella tribunaler är någonting som borde ut-<br>vecklas och som borde användas i mycket större utsträckning. Därför är det<br>så viktigt att tribunalen inte blir en ”flopp” och att man i ett förhandlingsläge<br>inte bara ger amnesti åt dessa krigsförbrytare.</p>
<p>Anf. 99 BIRGIT HENRIKSSON (m):</p>
<p>Herr talman! Jag påpekade nyss att Sverige i alla relevanta fora verkligen<br>har givit sitt aktiva stöd till tribunalen. En tribunal som upprättas på detta<br>sätt har ett speciellt syfte. Enligt stadgan kan i detta fall fysiska personer bli<br>föremål för straffansvar inför tribunalen. De brott som kan bli aktuella skall<br>ha begåtts i f.d. Jugoslavien. Härmed avses det territorium som tidigare ut-<br>gjorde den socialistiska federala republiken Jugoslavien inkluderande land-<br>yta, territorialvatten och luftrum. Detta är naturligtvis i sig en begränsning<br>i tiden, eftersom det rör sig om en tribunal sammansatt just för det som har<br>hänt i det forna Jugoslavien.</p>
<p>Jag sade tidigare att man även långt efter det att krigsförbrytarprocesserna<br>i Nurnberg hade avslutats har ställt många krigsförbrytare inför rätta i olika<br>länders domstolar. Detta med tribunal är någonting unikt som man tar till i<br>vissa fall för att tala om att världen inte accepterar krigsförbrytelser.</p>
<p>Jag delar Berith Erikssons nyfikenhet på vilka som kommer att ställas in-<br>för rätta, hur det skall ske och vilka domar som kommer att falla. Här behö-<br>ver ingen betvivla att Sverige är en pådrivande kraft. Sverige har drivit denna<br>fråga mycket hårt och kommer att fortsätta att göra det.</p>
<p>Anf. 100 LENNART ROHDIN (fp):</p>
<p>Herr talman! Det är kanske inte rätt sammanhang att kräva att justitieut-<br>skottets företrädare skall försvara Sveriges och Europas agerande när det<br>gäller kriget i Jugoslavien.</p>
<p>Det som under de senaste åren har ägt rum i det forna Jugoslavien är nå-<br>gonting unikt sedan andra världskriget. Därför vore det naturligtvis i högsta<br>grad på sin plats med en krigsförbrytartribunal.</p>
<p>Efter andra världskriget var det inte bara folket på fältet som ställdes till<br>ansvar för vad som hade gjorts. Även den högsta ledningen som var ytterst<br>ansvarig ställdes till svars.</p>
<p>Det som sker i det forna Jugoslavien är med all sannolikhet någonting helt<br>annat. De ytterst ansvariga är de som man sitter och förhandlar med, de som<br>man skall göra upp om framtiden med. Det är de ytterst ansvariga som skall<br>företräda dessa stater i FN:s generalförsamling när det återigen har blivit<br>fred.</p>
<p>Det är ingen som inbillar sig, allra minst de ytterst ansvariga i Kroatien,<br>Serbien och Bosnien, att några av dem kommer att ställas till svars inför<br>krigsförbrytartribunalen. Det är aldrig heller någon som har avsett detta. Då<br>blir det samma fars som t.ex. i det forna DDR. Där har enkla värnpliktiga</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Jugoslavien-</p>
<p>tribunalen</p>
<p>89</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Jugoslavien-</p>
<p>tribunalen</p>
<p>90</p>
<p>soldater som har lydit order och skjutit fått stå till svars och bära straffet för<br>sina handlingar, medan statsledningen som har sanktionerat och tvingat fram<br>denna verksamhet går fri.</p>
<p>Det är mot den bakgrunden som jag inte kan känna någon stolthet över<br>det beslut som vi nu skall fatta.</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>(Beslut fattades efter 13 §.)</p>
<h3>12 § Regler för överklagande m.m.</h3>
<p>Föredrogs</p>
<p>justitieutskottets betänkande</p>
<p>1993/94:JuU30 Regler för överklagande m.m. (prop. 1993/94:190).</p>
<p>Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.<br>(Beslut fattades efter 13 §.)</p>
<h3>13 § Rättskapacitet och immunitet och privilegier inom ESK</h3>
<p>Föredrogs</p>
<p>justitieutskottets betänkande</p>
<p>1993/94:JuU32 Rättskapacitet och immunitet och privilegier inom ESK<br>(prop. 1993/94:192).</p>
<p>Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.</p>
<p>Beslut</p>
<p>BoU20 Ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB</p>
<p>Mom. 1 -3</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Mom. 4 (de framtida ägarförhållandena avseende K-SBAB)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>173 för utskottet</p>
<p>137 för res.</p>
<p>39 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 73 m, 28 fp, 29 c, 23 kds, 19 nyd, 1 -</p>
<p>För res.:       125 s, 10 v, 2 -</p>
<p>Frånvarande: 13 s, 7 m, 5 fp, 2 c, 3 kds, 4 nyd, 4 v, 1 -</p>
<p>BoU19 En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet<br>m.m.</p>
<p>Mom. 3 (inskrivningsverksamheten)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. men. (v)</p>
<p>Votering:</p>
<p>289 för utskottet</p>
<p>19 för men.</p>
<p>2 avstod</p>
<p>39 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 120 s, 73 m, 25 fp, 29 c, 21 kds, 19 nyd, 2 -</p>
<p>För men.:     3 s, 3 fp, 2 kds, 10 v, 1 -</p>
<p>Avstod:       2 s</p>
<p>Frånvarande: 13 s, 7 m, 5 fp, 2 c, 3 kds, 4 nyd, 4 v, 1 -</p>
<p>Mom. 5 (den centrala myndighetsorganisationen)</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. res. (s)</p>
<p>Votering:</p>
<p>172 för utskottet</p>
<p>137 för res.</p>
<p>1 avstod</p>
<p>39 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 73 m, 26 fp, 29 c, 23 kds, 19 nyd, 2 -</p>
<p>För res.:       125 s, 1 fp, 10 v, 1 -</p>
<p>Avstod:       1 fp</p>
<p>Frånvarande: 13 s, 7 m, 5 fp, 2 c, 3 kds, 4 nyd, 4 v, 1 -</p>
<p>Övriga moment</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>BoU22 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>JuU29 Jugoslavientribunalen</p>
<p>Mom. 3 (tribunalens verksamhetstid)</p>
<p>Yrkanden:</p>
<p>1. utskottet</p>
<p>2. mot. Ju31 (v)</p>
<p>Votering:</p>
<p>295 för utskottet</p>
<p>14 för mot.</p>
<p>40 frånvarande</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>92</p>
<p>Partivis fördelning av rösterna:</p>
<p>För utskottet: 125 s, 73 m, 26 fp, 29 c, 23 kds, 18 nyd, 1 -</p>
<p>För mot.:     2 fp, 10 v, 2 -</p>
<p>Frånvarande: 13 s, 7 m, 5 fp, 2 c, 3 kds, 5 nyd, 4 v, 1 -</p>
<p>Övriga moment</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>JuU30 Regler för överklagande m.m.</p>
<p>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<p>JuU32 Rättskapacitet och immunitet och privilegier inom ESK<br>Kammaren biföll utskottets hemställan.</p>
<h3>Beslut om samlad votering</h3>
<p>På förslag av tredje vice talmannen medgav kammaren att konstitutionsut-<br>skottets betänkanden KU40, KU41, KU42 och KU38 fick avgöras i ett sam-<br>manhang efter avslutad debatt.</p>
<h3>14 § Lokal demokrati</h3>
<p>Föredrogs<br>konstitutionsutskottets betänkande<br>1993/94:KU40 Lokal demokrati (prop. 1993/94:188).</p>
<p>Anf. 101 CATARINA RÖNNUNG (s):</p>
<p>Herr talman! Kommunernas verksamhet har expanderat kraftigt under ef-<br>terkrigstiden. Den har fått allt större betydelse för människors dagliga liv<br>och sociala välfärd. Allt fler uppgifter har lagts på kommunerna. Antalet för-<br>troendevalda har minskat och antalet tjänstemän har ökat. Den gammaldags<br>kommunalpolitikern, som kände till allt och alla och som människorna<br>vände sig till i djupaste förtroende med sina problem, hör snart till histo-<br>rien - tyvärr, måste man säga. En fjärdedel av alla yrkesverksamma arbetar<br>i den kommunala sektorn. Den är i särklass den största arbetsplatsen för<br>kvinnor.</p>
<p>Riksdagens uppgift är att lägga fast ett ramregelverk för kommunerna, vid<br>behov utvärdera detta och föreslå nödvändiga förändringar. Tillsammans<br>med de övriga skandinaviska länderna är kommunerna i grundlag garante-<br>rade den mest långtgående självständigheten i världen.</p>
<p>Jag har därför i Lokaldemokratikommittén reserverat mig emot en utred-<br>ning som skall syfta till att lägga fram förslag om ett vidgat grundlagsskydd<br>för kommunerna. Civilministern avser enligt propositionen att kalla en utre-<br>dare med denna uppgift.</p>
<p>Den senaste lågkonjunkturen och det tillfälliga skattestoppet för kommu-<br>nerna har tvingat fram besparingar och nedskärningar i verksamheten. Se-</p>
<p>dan 1991 har sysselsättningen för de anställda i kommunerna sjunkit med<br>8 %. För första gången under detta sekel inträffar det att antalet anställda<br>minskas. Det är ett klart trendbrott.</p>
<p>Vad som är nödvändiga rationaliseringar och vad som gått ut över männi-<br>skors service och omvårdnadsbehov låter sig inte säkert sägas - utom på en<br>punkt: vi har i dag en vårdkris. Sjukvård och äldreomsorg måste fungera<br>bättre i en välfärdsstat.</p>
<p>Den nya kommunallagen, som vi i dag beslutar att revidera på några<br>ganska perifera områden, innebar att den kommunala sektorn avreglerades<br>till en del. Borgerligt styrda kommuner har med stor frenesi och glöd kastat<br>sig in i nya styrmodeller, som skall likna privat företagande så mycket som<br>möjligt. Kundvalssystem, skol-, barnomsorgs- och äldreomsorgspeng är<br>företeelser på modet. Även om man når effektivitetsvinster på sina håll -<br>och det skall erkännas att den kommunala beslutsprocessen i vissa fall kan<br>vara en seg historia - så har man inte ökat den lokala demokratin. Snarare<br>har möjligheterna till insyn och inflytande beskurits. Detta kommer Elvy Sö-<br>derström att närmare belysa.</p>
<p>En kraftig förändring i sättet att bedriva kommunal verksamhet har ägt<br>rum. Vi kan med fog kalla det systemskifte.</p>
<p>Hur har kommuninvånarna påverkats?</p>
<p>Hur har det påverkat förtroendet för politikerna och tilltron till det poli-<br>tiska systemet?</p>
<p>Hur garanteras medborgarna insyn och hur garanteras vår offentlighets-<br>princip fullt ut?</p>
<p>Har avregleringen haft någon inverkan på rättssäkerheten i verksamhet<br>som innefattar myndighetsutövning?</p>
<p>Vilka är vinnare och vilka är förlorare på omläggningen?</p>
<p>Har segregationen efter köpkraft, utbildning, etnisk och religiös tillhörig-<br>het ökat?</p>
<p>Har fördyringar inträffat genom lägre kapitalutnyttjande i det kommunala<br>utbudet?</p>
<p>Vilka försämringar har ägt rum för dem som inget val har, t.ex. mycket<br>omsorgsberoende äldre med begränsad ekonomi?</p>
<p>Detta är viktiga frågor, som vi reser i vår motion. Grunden för all kommu-<br>nal verksamhet, den lagfästa likställighetsprincipen, måste upprätthållas.<br>Regeringen bör redovisa resultatet av en utvärdering av dessa frågeställ-<br>ningar före utgången av 1996.</p>
<p>Turligt nog är inte Socialdemokraterna ensamma om att känna oro för den<br>framtida utvecklingen. En utvärdering bör göras av de omfattande föränd-<br>ringar som genomförts, säger vi i KU:s betänkande. Förhoppningsvis har vi<br>1996 en kraftfull regering, som inte bara utvärderar utan också föreslår de<br>förändringar som bedöms nödvändiga.</p>
<p>Medborgarinitiativ i kommunala folkomröstningar förs fram både i Lokal-<br>demokratikommitténs betänkande och i propositionen som den stora saken<br>vad gäller utvidgning av demokratin. Ingenting kan vara felaktigare. Maken<br>till betydelselös skenreform har sällan skådats.</p>
<p>Claes-Göran Kjellander, som är Dagens Nyheters expert på kommunalpo-<br>litik, har slagit huvudet på spiken när han skriver följande:</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>93</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>94</p>
<p>”Folkomröstning ska beslutas av fullmäktige nu som tidigare. Det nya är<br>att 5 % av invånarna i en kommun kan tvinga fullmäktige att ta upp en fråga<br>till prövning. Bestämmelsen saknar naturligtvis reel betydelse. Detta dubbla<br>budskap - folket får gärna begära en omröstning i demokratins namn, men<br>inte bestämma - hänger samman med att folkomröstningen är en omöjlig<br>beslutsform.”</p>
<p>Vi socialdemokrater tycker att den borgerliga majoriteten på ett arrogant<br>sätt kört över Socialdemokraterna i en fråga som rör demokratins spelregler.<br>Sed har annars varit att partierna kommit fram till konsensus. Regeringens<br>förslag om kommunala folkomröstningar är ett exempel på att en ny tingens<br>ordning gäller.</p>
<p>Socialdemokraterna står fast vid riksdagsmajoritetens tidigare uttalande:<br>Folkinitiativ innebär en stor risk för urholkning av den representativa demo-<br>kratin, grundläggande för vårt styrelseskick.</p>
<p>Vi avvisar inte folkomröstningar som sådana, men de bör äga rum i samma<br>utsträckning som förut, dvs. sparsamt, och gälla exempelvis kommunindel-<br>ningsfrågor.</p>
<p>En högljudd minoritet kan genom folkinitiativ driva fram ett ställningsta-<br>gande som inte är särskilt välbetänkt, sett ur det samlade och långsiktiga<br>kommunala perspektiv som fullmäktige och de politiska partierna måste an-<br>lägga.</p>
<p>Herr talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 1 till betänkandet.</p>
<p>Anf. 102 BENGT HURTIG (v):</p>
<p>Herr talman! Den proposition och det betänkande som nu behandlas har<br>varit föremål för förhoppningar om stärkande av den lokala demokratin. I<br>huvudsak har dessa förhoppningar inte infriats, även om det i betänkandet<br>finns enskilda förslag som är bra.</p>
<p>Det är bra att man gör ett tillkännagivande om vikten av uppföljning och<br>utvärdering när det gäller de anställdas yttrandefrihet, insynen i privata ent-<br>repenörers verksamhet, offentlighetsprincip och meddelarskydd m.m. I pro-<br>positionen angavs att man avsåg att utreda de förtroendevaldas arbetsförut-<br>sättningar. Nu måste regeringens granskning av den lokala demokratin bred-<br>das kraftigt.</p>
<p>Demokratin är inte en gång för alla given. Därför är detta betänkande vik-<br>tigt. Demokratin måste ständigt försvaras. Under historiens lopp har den<br>försvunnit på olika sätt. Efter den grekiska demokratin dröjde det 2 000 år<br>innan debatten om demokratin på nytt tog fart.</p>
<p>Nu framträder på den politiska arenan ledande personer som öppet uttalar<br>sitt misstroende mot demokratin. I senaste Kommun-Aktuellt, nr 18, slår<br>kommunalrådet Jerker Swanstein i Hälsingborg fast att det politiska styrsys-<br>temet är bankrutt. Den politiska sfären måste krympas, säger han. Man skall<br>inte fråga Andersson utan ställa honom inför faktum, menar Swanstein. Ma-<br>joriteten är i grunden mot förändring, heter det. Man måste då dra slutsatsen<br>att denne man är emot majoritetsstyre. Swanstein förefaller vara en macho-<br>typ som elitistiskt leker med politiken. Inte mycket av vad han säger ligger<br>i linje med det som alla partier är eniga om i det här betänkandet. Ingen av<br>oss har såvitt jag vet ifrågasatt majoritetsstyret.</p>
<p>Precis som i början av 30-talet skrivs nu artiklar i vår press med budskapet<br>att demokratin är sjuk. Den representativa demokratin måste lämna plats<br>för ett nytt styrsystem, sade moderaten Nic Grönvall den 14 maj på DN:s<br>debattsida. En kommission av byråkrater bör enligt EU-modell få exklusiv<br>rätt att framställa förslag, menar Grönvall. Man får intrycket att han menar<br>att regeringen eller kommunstyrelsen sedan skall fatta de verkliga besluten<br>och att parlamentet respektive fullmäktige får ställa frågor och granska verk-<br>samheten. Därmed skulle folkstyrets princip - att det är en beslutande för-<br>samling som väljs och kan ställas till svars - i praktiken avskaffas. En form<br>av elitstyre skulle införas. Det finns nog tyvärr de i den kommunalt styrande<br>eliten som tilltalas av möjligheterna till ett sådant egenvälde.</p>
<p>I den debatt som förs bland allmänheten och som tar sig uttryck i bl.a.<br>telefonsamtal till oss finns också tongångar som att de valda politikerna<br>måste sättas i karantän och starka män ta över. Jag tycker att det står en odör<br>av unket 30-tal omkring hela den här debatten. Det var just de här argumen-<br>ten som fördes fram i början av 30-talet och som vann ett visst gehör även i<br>vårt land. Man behöver inte heller botanisera länge i bibliotekens bokhyllor<br>för att hitta väl läst litteratur som dömer ut parlamentarism och flerpartisys-<br>tem. Jag menar inte att den litteraturen skall förbjudas - jag vill endast peka<br>på närvaron av dessa idéer.</p>
<p>Det är ingen tvekan om att den nya kommunallag som antogs 1991 har<br>öppnat dörrarna för vissa bakslag i den lokala demokratin. Vårt parti godtog<br>en friare nämndorganisation utom när det gällde miljö- och hälsovårds-<br>nämnd, som vi ville skulle vara obligatorisk. Vi godtog också de ökade dele-<br>gationsmöjlighetema. Den nya friheten har i kommunerna nyttjats för att<br>kommersialisera verksamheten och minska de folkvaldas antal och infly-<br>tande. De mycket starka högertendensema i politiken har underlättat infö-<br>randet av ett system som prioriterar snabbhet, informell handläggning och<br>regellöshet.</p>
<p>Vi tror att det är ett misstag att tro att mindre demokrati leder till ökad<br>effektivitet generellt sett. På kort sikt kan det tyckas så. Men denna konflikt<br>är delvis skenbar. Demokratiskt fattade beslut vinner just genom sitt folkliga<br>stöd styrka och ger sammantaget en ökad effektivitet.</p>
<p>Argumenten för att vi inte längre har råd med en demokratisk beslutspro-<br>cess tycks för närvarande växa i styrka. Tjänstemannastyre och bolag tar<br>över mer och mer av de löpande besluten. Därmed minskas också förtroen-<br>det för de kommunala besluten och för demokratins principer. I längden<br>kommer den kortsiktigt vunna effektiviteten att förbytas i sin motsats.</p>
<p>12 kap. 1 § regeringsformen är medborgarna tillförsäkrade en rad friheter,<br>de s.k. demokratiska fri- och rättigheterna: yttrandefrihet, informationsfri-<br>het, mötesfrihet, demonstrationsfrihet, föreningsfrihet och religionsfrihet.</p>
<p>Mot dessa grundlagslöften står en alltmer skrämmande praxis. Anställda<br>ute i kommunerna hotas och avkrävs tystnad och lojalitet när de kritiserar<br>kommunala beslut. Det finns en risk att yttrandefriheten sätts ur spel. Ett<br>antal JO-ärenden har också visat på övergrepp mot kommunalt anställda.<br>Detta är givetvis totalt oacceptabelt. Likväl nämns inte detta problem i pro-<br>positionen.</p>
<p>Det är kombinationen av minskat anställningsskydd, friare lönesättning,</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>95</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>96</p>
<p>friare behörighetsvillkor för olika arbeten och odemokratiska synsätt som<br>gör att många offentligt anställda nu känner sina demokratiska rättigheter<br>kringskurna.</p>
<p>När offentliganställda demonstrerar med påsar över huvudet visar det hur<br>demokratiska rättigheter håller på att tryckas tillbaka och att rädsla och<br>maktlöshet har blivit vardag.</p>
<p>Vi kan för vår del förstå att folk tar på sig de här påsarna. Men jag menar<br>att rätt väg är att slita av sig påsarna, se motståndarna i ögonen, ställa krav,<br>försvara grundlagsfästa rättigheter, kämpa för den rätt man har som anställd<br>och pressa politiker och kommunala byråkrater på raka besked. Despotiska<br>chefer och kommunalråd måste dras inför Arbetsdomstolen och Justitieom-<br>budsmannen. Om de inte tar reson måste de bytas ut den politiska vägen.<br>Lagstiftningen ger enligt min mening fortfarande ett starkt stöd för just de<br>demokratiska fri- och rättigheterna.</p>
<p>Det är främst genom den lokala politiska kampen som demokratin kan<br>upprätthållas. Det spelar ingen roll hur bra lagstiftning som finns, om den<br>inte utnyttjas på rätt sätt. Det är ytterst medborgarnas aktivitet i politiska<br>partier, i fackliga organisationer och andra folrörelser som bär upp demokra-<br>tin.</p>
<p>Jag hoppas emellertid att det tillkännagivande som regeringen nu får om<br>uppföljning och utvärdering också skall leda till förslag som stärker den<br>kommunala demokratin.</p>
<p>Vi har velat stärka det s.k. folkinitiativets ställning när det gäller folkom-<br>röstningar men samtidigt begränsa möjligheten till folkomröstning till några<br>viktiga områden.</p>
<p>Vi tror inte att närvarorätten för personalföreträdare behöver minskas på<br>det sätt som föreslås i propositionen. Också den utvidgningen av sekretessen<br>som förslås skulle vi vilja avvakta med.</p>
<p>Vi vill också att riksdagen hos regeringen begär ett förslag som avgränsar<br>och preciserar delegeringsrätten, så att missbruket av denna delegeringsrätt<br>kan upphöra.</p>
<p>När det gäller möjligheterna till kommunal uppdragsverksamhet har vi<br>synpunkter som är likartade dem som framgår av den socialdemokratiska<br>reservationen.</p>
<p>Med detta vill jag, herr talman, yrka bifall till meningsyttringen i mom. 3,<br>10 och 23.</p>
<p>Anf. 103 YLVA ANNERSTEDT (fp):</p>
<p>Herr talman! Catarina Rönnung ville i sitt inledningsanförande gå tillbaka<br>till den gamla tidens kommun, där varje politiker var välkänd bland sina<br>grannar. Man måste nog inse att det inte gagnar verksamheten att drömma<br>sig tillbaka. I stället bör man inse att den lokala demokratin av 60-talssnitt<br>inte fyller sin funktion på 90-talet.</p>
<p>Ambitionen är självfallet att väljarna skall känna sina politiker, men vi<br>lever i en annan värld än sockenpolitikerns. Det är bara att inse att vi får<br>välja andra modeller för vår kontakt och vårt nära samarbete med väljarna.<br>I det föreliggande betänkandet finns det flera förslag i den riktningen.</p>
<p>Bengt Hurtig tog avstånd från anslag mot demokratin. Det är bara att vara</p>
<p>tacksam för att en gammal kommunist, som Bengt Hurtig, så klart tar ställ-<br>ning för demokratin, ett flerpartisystem och parlamentarism. Man skulle<br>kunna säga att det faktiskt är på tiden.</p>
<p>En utveckling av den lokala demokratin har varit nödvändig under de se-<br>naste åren för att man skall kunna uppfylla de krav som den nya tiden ställer<br>på de självstyrande kommunerna. Det första steget i den utvecklingen var<br>den nya kommunallagen. Den tog framför allt sikte på att det skulle vara<br>friare arbetsformer och att insynen och kontrollen i de många kommunala<br>företag som då växte upp skulle säkras.</p>
<p>I samband med att den nya kommunallagen antogs uttalade konstitutions-<br>utskottet tydligt att sådana här förändringar måste följas upp. Det var själv-<br>klart. Vi sade att man måste återkomma med förslag till ändringar om det<br>skulle behövas.</p>
<p>På vissa områden tog vi inte ställning; vi förväntade oss förslag senare.<br>Det gällde ytterligare krav på insyn och kontroll, självkostnadsprincipen och<br>sekretesslagstiftningen i kommunerna i och med den nya organisationen.<br>Resultatet har blivit flera utredningar i viktiga frågor när det gäller kommu-<br>nala förhållanden. Några av förslagen tas upp i det föreliggande betänkan-<br>det. Alla syftar till att öka det medborgerliga inflytandet på lokal nivå.</p>
<p>Ett av de förslag som finns i betänkandet gäller regler för de kommunala<br>folkomröstningarna. Folkomröstningar skall kunna användas som ett bered-<br>ningsunderlag i viktiga frågor. Socialdemokraterna vänder sig mot att man<br>inhämtar kommuninvånarnas synpunkter på detta sätt. Vad är det för fel<br>med att låta medborgarna säga sin mening? Vi vet att kommuninvånarnas<br>sätt att engagera sig i lokala frågor är annorlunda i dag jämfört med för 10-<br>20 år sedan. De engagerar sig ofta i en speciell fråga och vill ge sin mening<br>till känna. På det här sättet kan man faktiskt fånga upp det intresse för demo-<br>kratin som finns hos medborgarna. I slutändan är det fortfarande den repre-<br>sentativa demokratin som fäller avgörandet i så måtto att det är kommunfull-<br>mäktige som avgör huruvida och i så fall när en sådan folkomröstning kan<br>äga rum.</p>
<p>Det här förslaget är en bra avvägning mellan representativ demokrati och<br>direktinflytande. Det slutgiltiga beslutet fattas av de valda representanterna.<br>Detta innebär inte att beslutsfunktionen överlämnas. Det innebär att under-<br>laget för det beslut som skall fattas breddas. Man skall inte vara så förtvivlat<br>rädd för att inhämta kommuninvånarnas synpunkter när de engagerar sig i<br>en speciell fråga. Det är viktigt att kanalisera och fånga upp det intresse för<br>demokratin som finns hos medborgarna.</p>
<p>Ett annat område som flera har varit inne på och som har debatterats liv-<br>ligt handlar om insyn och kontroll. Det har kommit ytterligare förslag och<br>beslut om insyn och kontroll i de kommunala bolagen. I propositionen talas<br>det mycket kraftfullt om vikten av att kommuner och landsting t.ex. i avtal<br>försäkrar sig om möjlighet till inflytande och kontroll av sådana verksamhe-<br>ter som har överlämnats till utomstående entreprenörer.</p>
<p>Det är utomordentligt att intresset nu fokuseras på detta område. På<br>många håll har faktiskt kommunerna och landstingen skött kontrollen och<br>insynen litet si och så. Det handlar naturligtvis mycket om att det finns en<br>okunnighet eller en valhänthet när man börjar arbeta på ett nytt sätt. Vi</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>7 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 115</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>tycker att propåerna i propositionen inte är tillräckligt omfattande. Därför<br>har ett enigt utskott föreslagit att dessa frågor skall utredas och följas upp -<br>detta mot bakgrund av de mycket omfattande reformer som har gjorts i kom-<br>munerna. De organisatoriska förändringarna har ju inneburit att de kommu-<br>nala monopolen har brutits upp.</p>
<p>Vi vill alltså att man tittar på offentlighetsprincipens tillämpning och på<br>vilket sätt det går att ytterligare försäkra sig om allmänhetens insyn och kva-<br>litetskontroll i de verksamheter som överlämnas till någon annan producent.<br>Samtidigt är det oerhört viktigt att man hittar en lämplig avvägning mellan<br>denna insyn och kontroll och de privata företagens möjlighet att verka i en<br>konkurrensutsatt sektor.</p>
<p>Som någon redan har påpekat är det inte meningen att kommunerna före-<br>trädesvis skall driva företagsverksamhet. Huvudregeln skall vara att kom-<br>munerna driver verksamhet i normal nämndform, men om verksamheten<br>överlämnas i privat regi skall man försäkra sig om att man kan göra kvalitets-<br>kontroller och andra kontroller på det politiska planet i övergripande form.<br>Det är utomordentligt att det i propositionen finns ett förslag till lagtext som<br>klart och tydligt säger att kommuner och landsting har ansvaret också om de<br>överlämnar produktionen av tjänsten till någon annan.</p>
<p>Herr talman! Jag skulle också vilja säga något om självkostnadsprincipen.<br>Jag nämnde i början att vi, när den nya kommunallagen antogs, lämnade ett<br>uppdrag till regeringen. Man skulle göra en utredning om självkostnadsprin-<br>cipen och sedan återkomma. Därför skrevs det inte in någonting i lagen vid<br>det tillfället.</p>
<p>Det offentliga monopolet fanns vid den tidpunkten fortfarande kvar i<br>kommuner och landsting när det gällde produktion av tjänster, service och<br>omsorg av olika slag. Verksamheten var alltså inte konkurrensutsatt. Det in-<br>nebar att det var oerhört svårt att se vad som egentligen var självkostnader.<br>Det är bakgrunden till att vi då inte sade någonting.</p>
<p>Nu är förhållandet ett helt annat. Den borgerliga regeringen har brutit upp<br>de kommunala monopolen. Vi har också infört ett fritt val för medborgarna.<br>Det betyder att avgifter och priser kontrolleras på ett mycket tydligare och<br>effektivare sätt genom marknaden och genom medborgarnas val.</p>
<p>Nu kommer förslaget om att självkostnadsprincipen skall skrivas in i kom-<br>munallagen. Jag tycker att det är utomordentligt, eftersom det på sina håll<br>faktiskt har rått tveksamhet om att kommunen skulle följa självkostnads-<br>principen, även om vi i motivtexterna skrev att så skulle vara fallet tills nya<br>förslag kom. Det är bra att detta kodifieras.</p>
<p>Vi har, tycker jag, en levande demokrati. Den här propositionen och det<br>betänkande som vi behandlar i dag är ett bevis för att den faktiskt fungerar,<br>att den utvecklas och anpassar sig efter dagens förhållanden, så att den kan<br>tjäna som ett bra instrument för medborgare och politiker. Det är viktigt att<br>vi har en demokrati som kan fördjupas och som kan utvecklas och förändras<br>i takt med både medborgarnas önskemål och tidens krav.</p>
<p>Herr talman! Jag vill därmed yrka bifall till utskottets hemställan och av-<br>slag på reservationerna och Vänsterpartiets yrkande.</p>
<p>98</p>
<p>Anf. 104 BENGT HURTIG (v) replik:</p>
<p>Herr talman! Ylva Annerstedt har en tendens att vilja diskutera historia.<br>Det har jag i och för sig ingenting emot, men det är framtiden som är det<br>centrala.</p>
<p>Jag gjorde mitt politiska ställningstagande i den fasta övertygelsen att re-<br>presentativ demokrati och parlamentarism var det som mitt parti slogs för.<br>Men jag visste också att i vårt lands historia har det varit högern som varit<br>motståndare till det demokratiska genombrottet. Det finns mörka sidor i alla<br>partiers historia. Det var arbetarrörelsen och liberalerna som drev igenom<br>demokratin i Sverige.</p>
<p>Det fanns de som sköt skott mot demonstranter och dödade människor i<br>Ådalen 1931. Det var inte vänstern. Det fanns folk som utövade mordbrand<br>mot en tidningsredaktion och brände ihjäl fem människor 1941. Det var inte<br>vänstern. I de fallen var det högern.</p>
<p>Vi kan fortsätta diskussionen om vem som har mest och vem som har<br>minst på sitt samvete.</p>
<p>Arbetsrättskommittén ville faktiskt försvaga anställningsskyddet, införa<br>skärpta lojalitetskrav i lagstiftningen och införa möjligheten att säga upp<br>människor. Inom Kommunförbundet diskuterade man också löneprinciper<br>där lojalitet gentemot arbetsgivaren skulle vara en grund för lönesättning.<br>Det har också pågått försök i kommuner med detta.</p>
<p>Anser Ylva Annerstedt att de här kraven på lojalitet som grund för löne-<br>sättning är någonting som befrämjar de kommunanställdas möjlighet att<br>delta i den politiska debatten och att även kritisera kommunala beslut? Är<br>det inte en risk förenad med att införa den här typen av krav?</p>
<p>Anf. 105 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:</p>
<p>Herr talman! Som Bengt Hurtig mycket väl vet är Arbetsrättskommitténs<br>förslag just förslag och har inte kommit till uttryck i några beslut när det gäl-<br>ler de frågor som Bengt Hurtig har tagit upp.</p>
<p>När det sedan gäller andra synpunkter på arbetsrättens område kan det<br>inte vara okänt för Bengt Hurtig att vi har haft en del regler som har varit<br>till förfång för verksamheten och även för utvecklingen i företagen, för deras<br>möjlighet att konkurrera och därmed säkra jobben. Det är naturligtvis mot<br>den bakgrunden vi har haft en mycket livlig debatt på arbetsrättens område<br>och fortfarande har det.</p>
<p>Bengt Hurtig vill referera historia. Det är märkligt att han är tvungen att<br>gå tillbaka till 30- och 40-talen för att ta exempel. Det hade också kunnat<br>tas exempel från slutet av 80-talet, när Vänsterpartiet eller Vänsterpartiet<br>kommunisterna som ni då hette varmt omfamnade enpartiföreträdare från<br>Öst- och Centraleuropa.</p>
<p>Anf. 106 BENGT HURTIG (v) replik:</p>
<p>Herr talman! Den fråga som jag ställde handlade också om hur Ylva An-<br>nersted såg på att man ställer lojalitetskrav som grund för lönesättning i<br>kommunerna. Kan det vara någonting som gynnar de anställdas möjlighet<br>att delta i den kommunalpolitiska debatten?</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>99</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>Anf. 107 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:</p>
<p>Herr talman! Självfallet skall också kommunanställda ha möjlighet att<br>delta i den kommunala debatten och i debatten kring viktiga frågor i sin hem-<br>kommun. Självklart skall man kunna göra det. I de enskilda fall där man<br>har upplevt att det har förekommit övertramp har jag inte tillräckligt med<br>information för att över huvud taget kunna kommentera dem. Jag tycker att<br>det är angeläget att vi alla slår vakt om offentlighetsprincipen och möjlighe-<br>ten för alla medborgare att delta i debatten, även de kommunalt anställda.</p>
<p>Anf. 108 CATARINA RÖNNUNG (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag vill i polemik mot Ylva Annerstedt fortsättningsvis också<br>hävda att jag tycker att folkinitiativ när det gäller kommunala folkomröst-<br>ningar är en skenreform, ett slag i luften. Vi är mycket måna om och skriver<br>i vår reservation att vi vill slå vakt om den representativa demokratin. Vi vill<br>slå vakt om de politiska partiernas arbete. De politiska partiernas arbete är<br>grundstenen i en demokrati. Jag tycker att folkinitiativet verkligen är att in-<br>bjuda till att man skall strunta i och gå förbi de politiska partierna. De poli-<br>tiska partierna skall ha så stor kännedom om vad deras väljare i en kommun<br>önskar sig att sådana här kommunala folkomröstningar är överflödiga.</p>
<p>Jag vill dessutom fråga Ylva Annerstedt hur hon har tänkt sig att man skall<br>kunna kontrollera de skriftliga insamlingslistor som skall göras upp om några<br>vill överklaga folkomröstningsbeslutet. Hur skall man kunna kontrollera att<br>alla som har skrivit på listorna bor i kommunen, att de är röstberättigade.<br>Det kommer att vålla åtskilligt huvudbry.</p>
<p>Om tiden medger vill jag gärna fortsätta att läsa ur den artikel som Kjel-<br>lander har skrivit i DN. Där tar han upp de politiska partiernas arbete och<br>påstår att det finns en utbredd defaitism för problemen med de politiska för-<br>troendeuppdragen. Hävdar man det fungerar det som en självuppfyllande<br>profetia. Om man ständigt utgår från att partierna aldrig mer kommer att<br>bygga sitt arbete på en folklig bas, att den politiska styrningen definitions-<br>mässigt är en svag organisationsform, då får vi naturligtvis de märkliga hybri-<br>der som växer upp på olika håll i landet. En handfull politiker i ett fåtal<br>nämnder styr verksamheten. Uppdragen fördelas på så få händer att de bara<br>kan bäras av personer som har politiken som hel- eller deltidsyrke. Tjänste-<br>mannastyret ökar och den politiska kontrollen försvagas. Klyftan mellan väl-<br>jare och valda permanentas. Detta är ett framtidsscenario som vi alla skall<br>hjälpas åt att motarbeta. Därför behöver de politiska partierna stärkas,<br>(forts.)</p>
<h3>Välkomsthälsning</h3>
<p>Anf. 109 TREDJE VICE TALMANNNEN:</p>
<p>Vi har i dag besök i riksdagen av en delegation från det belgiska parlamen-<br>tet, en delegation under ledning av talmännen Frank Swaelen och Charles-<br>Ferdinand Nothomb. Delegationen är nu på läktaren. Jag hälsar talmännen<br>och delegationen från Belgien varmt välkomna till Sveriges riksdag.</p>
<p>100</p>
<p>14 § (forts.) Lokal demokrati<br>(forts. KU40)</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Anf. 110 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:</p>
<p>Herr talman! Catarina Rönnung sade att folkinitiativet skulle vara en<br>skenreform. Varför är Socialdemokraterna så förfärligt rädda för att lyssna<br>på vad folk säger? Catarina Rönnung säger att de politiska partiernas arbete<br>måste stärkas. Ja, det här är ett sätt. Vi vet mycket väl att den tiden är förbi<br>när de politiska mötena var det enda som lockade folk på kvällarna i samhäl-<br>let. Det finns annat som konkurrerar med den politiska verksamheten. Vi<br>skall vara rädda om det engagemang som visas i olika frågor, ta till vara det<br>engagemanget och kanalisera det in i de politiska partierna.</p>
<p>Varför tror Catarina Rönnung att det är hopplöst att använda detta enga-<br>gemang för att få människor att gå vidare och engagera sig också i ett poli-<br>tiskt parti? Det är många som har böljat sin politiska verksamhet med att<br>engagera sig i en politisk fråga eller en angelägen fråga i sin egen kommun.<br>Man skall inte alls bortse från att folkinitiativ mycket väl kan vara inkörspor-<br>ten till ett politiskt arbete i ett politiskt parti. Framför allt har de politiska<br>partierna i Sverige, där vi alla har svårt att engagera människor nu för tiden,<br>all anledning att ta till vara de nya initiativ och möjligheter som visar sig.</p>
<p>Hur skall man kontrollera insamlingslistorna? frågar Catarina Rönnung.<br>Ja, det finns många möjligheter i Sverige i dag, t.ex. när man skall presentera<br>en namnlista för att få registrera ett politiskt parti eller för att hävda andra<br>saker. Det är väl inte svårare att kontrollera i det fallet än i andra?</p>
<p>Catarina Rönnung hänvisar igen till den DN-artikel där man har förutsatt<br>demokratins och de politiska partiernas död. Samtidigt säger hon att om man<br>talar om det tillräckligt många gånger, så blir det en självuppfyllande profe-<br>tia. Då tycker jag faktiskt att Catarina Rönnung skall akta sig för att ständigt<br>upprepa de domedagsprofetior över demokratin som står i den nämnda DN-<br>artikeln. Låt oss i stället samarbeta för att finna former för att utveckla de-<br>mokratin.</p>
<p>Anf. 111 CATARINA RÖNNUNG (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Ylva Annerstedt och jag börjar bli sams. Hon sade nämligen<br>att intresset skall kanaliseras in i de politiska partierna. Just det, Ylva Anner-<br>stedt! De politiska partierna skall engagera sig så mycket, att det inte skall<br>behövas några kommunala folkomröstningar för att pejla en opinion. Där<br>skiljer sig våra åsikter åt ordentligt.</p>
<p>Man kan skapa en opinion i en viss fråga, men det är de politiska partierna<br>som har det långsiktiga ansvaret för att se till att skatter täcker utgifterna.<br>Man kan egentligen kanalisera en opinion i vilken fråga som helst och få full-<br>mäktige att ta upp en fråga om folkomröstning på sitt bord. Men det långsik-<br>tiga rejäla arbetet utförs i de politiska partierna, via den representativa de-<br>mokratin.</p>
<p>Jag har inte förutspått de politiska partiernas död. Tvärtom vill jag verka<br>för att de politiska partierna i stället stärks. Det är den vägen vi skall arbeta.<br>De tillfälliga opinionerna är inte så mycket att bygga ett långsiktigt politiskt</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>101</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>102</p>
<p>arbete på. De politiska partierna skall själva vara så lyhörda att man vet hur<br>man skall agera i sin hemkommun.</p>
<p>Anf. 112 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:</p>
<p>Herr talman! Utskottsmajoriteten understryker att det inte är fråga om<br>någonting antingen-eller utan om både-och. Folkomröstningar kan tjäna<br>som ett sätt att fånga upp folkopinioner, synpunkter som annars kanske inte<br>hade kommit fram. På så sätt får man ett betydligt bättre underlag för beslut<br>i den valda församlingen. Det är inte fråga om att ersätta den representativa<br>demokratin med en direktdemokrati i form av folkomröstningar, tvärtom.<br>De skall vitalisera varandra. Jag tycker att det verkar överlägset att säga att<br>det bara är i de politiska partierna som det utförs rejält arbete. Jag tror visst<br>att många hängivna och engagerade människor kan lägga ner ett mycket gott<br>arbete i en folkomröstningskampanj för att föra fram sina synpunkter.</p>
<p>I dag är det så många intressen som tävlar om människors uppmärksam-<br>het, att många bara orkar engagera sig i en fråga i stöten, den fråga som<br>berör dem just då. De orkar inte med hela det långsiktiga arbete som de<br>politiska partierna står för och som vi bägge är angelägna om skall fortsätta<br>att utvecklas. Men för den skull behöver man inte strunta i det arbetet, utan<br>tvärtom se det som en möjlighet att vitalisera demokratin och de politiska<br>partiernas sätt att arbeta i en modern tid.</p>
<p>Det är därför som utskottet klart och tydligt i majoritetsskrivningen har<br>tagit ställning för att vi skall kunna ha folkomröstningar. De skall kunna<br>åstadkommas med hjälp av ett folkinitiativ. I slutändan är det kommunfull-<br>mäktige som fattar besluten.</p>
<p>Anf. 113 Civilminister INGER DAVIDSON (kds):</p>
<p>Herr talman! Lokal demokrati är en av hörnstenarna i vårt demokratiska<br>samhälle. I ett gott samhälle är det naturligt för alla människor att vara med<br>och dela på inflytande och ansvar. Regeringens och riksdagens uppgift är att<br>stifta lagar som underlättar för och stimulerar medborgarna att ta ansvar för<br>de gemensamma angelägenheterna i kommuner och landsting.</p>
<p>Förutsättningarna och villkoren för lokal demokrati har kommit att disku-<br>teras alltmer under senare år. Det är bra. Det var bl.a. mot den bakgrunden<br>som regeringen år 1992 tillsatte Lokaldemokratikommittén och gav den i<br>uppdrag att kartlägga utvecklingen av den kommunala organisationen och<br>dess arbetsformer men också att föreslå åtgärder för att stärka den lokala<br>demokratin. Det är den kommitténs arbete som ligger till grund för de pro-<br>positioner om lokal demokrati och kommunal biståndsverksamhet som riks-<br>dagen behandlar i dag.</p>
<p>Enligt ett antal forskarrapporter präglas den kommunala verksamheten<br>av att allt fler medborgare väljer att inte engagera sig inom ramen för de<br>politiska partierna. Det är här ett ansvar för partierna att förnya sina verk-<br>samhetsformer och inte minst att bli bättre på måla upp visioner som kan<br>locka nya grupper till det politiska arbetet. Av att människor inte engagerar<br>sig i partierna får man inte dra slutsatsen att medborgarna inte vill komma<br>till tals och påverka sin vardag, tvärtom. Men de traditionella formerna för<br>samspel mellan medborgarna och de förtroendevalda behöver kompletteras</p>
<p>med nya former för att vitalisera och utveckla demokratin och för att locka<br>fler att delta direkt.</p>
<p>Förslaget till försöksverksamhet med medborgarkontor, som riksdagen<br>behandlar först i morgon, är ett första steg i ett långsiktigt utvecklingsarbete<br>som syftar till att skapa en förvaltning som är mer lättillgänglig för medbor-<br>garna bl.a. genom ökat samarbete över sektorsgränserna och genom att man<br>använder informationsteknologin på ett bättre sätt. I glesbygden kan med-<br>borgarkontoren dessutom vara ett sätt att behålla eller utveckla den offent-<br>liga servicen. Det är också en viktig del av en fungerande demokrati.</p>
<p>Arbetet med att utveckla samarbetsformerna med medborgarkontoren<br>bedrivs vidare inom Civildepartementet för att vi skall få fram lösningar som<br>kan leda till ett ökat samarbete med medborgarkontoren.</p>
<p>Genom lagförslagen i de propositioner som är aktuella i dag vill rege-<br>ringen ge kommunerna och landstingen konkreta instrument att använda i<br>arbetet med att öka medborgarnas möjligheter till insyn, inflytande, medan-<br>svar och valmöjligheter. Det är mycket positivt att konstitutionsutskottet,<br>med undantag av ett par förslag, står helt enigt bakom propositionen om lo-<br>kal demokrati. Jag tänkte nämna några av förslagen i propositionen.</p>
<p>Kommuner som så önskar skall få möjlighet att hålla nämndsammanträ-<br>den öppna för allmänheten. I dag har allmänheten bara tillträde till fullmäk-<br>tiges sammanträden. Eftersom antalet fullmäktigesammanträden har mins-<br>kat under den senaste mandatperioden, allt fler ärenden har delegerats från<br>fullmäktige till nämnderna, ger förslaget ökade möjligheter för kommunens<br>invånare att få insyn i de kommunala organens arbete och möjligheter att<br>förbättra kontakten mellan medborgarna och de förtroendevalda.</p>
<p>En allt större del av den kommunala verksamheten bedrivs i privaträtts-<br>liga former. Antalet entreprenader i kommunal verksamhet har ökat. Den<br>friare etableringsrätten för företagare inom skola, barnomsorgen, äldreom-<br>sorgen, hälso- och sjukvård och tandvård har ökat valmöjligheterna för med-<br>borgarna. Men utvecklingen har också lett till farhågor för att den offentliga<br>insynen i verksamheten skall minska.</p>
<p>Regeringen anser att det är självklart att nämndernas verksamhetsansvar<br>enligt kommunallagen även skall omfatta sådan verksamhet som nämnden<br>lägger ut på entreprenad. Därför vill regeringen ställa direkta krav på kom-<br>munerna och landstingen att de skall tillförsäkra sig tillräckliga insyns- och<br>kontrollmöjligheter när de engagerar entreprenörer i sin verksamhet. Ge-<br>nom detta vill regeringen markera att kommunerna och landstingen har det<br>yttersta ansvaret för att den service man ger sina medlemmar skall hålla god<br>kvalitet. Rättssäkerheten för dem som utnyttjar servicen skall garanteras<br>oavsett om verksamheten bedrivs i egen regi eller genom en entreprenör.</p>
<p>Ett sätt att fördjupa den lokala demokratin är att ge kommun- och lands-<br>tingsmedlemmarna rätt att begära hos fullmäktige att det hålls folkomröst-<br>ning i en viss fråga. Regeringen ser, till skillnad från Socialdemokraterna,<br>positivt på en ökad användning av folkomröstningar. Det är ett sätt att få del<br>av medborgarnas synpunkter i frågor som engagerar dem speciellt mycket.</p>
<p>Folkomröstningar är ett bra komplement till den representativa demokra-<br>tins spelregler. De förfaranderegler som regeringen föreslår kommer också<br>att underlätta den framtida användningen av kommunala folkomröstningar.</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>103</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>104</p>
<p>Jag är övertygad om att möjligheten till fler folkomröstningar kommer att<br>leda till vitalare debatter i frågor som medborgarna tycker är viktiga att föra<br>upp på dagordningen.</p>
<p>Förslaget om självförvaltningsorgan innebär att medborgarna inte bara<br>garanteras insyn och öppenhet i den kommunala förvaltningen, utan också<br>ett verkligt inflytande över driften av den kommunala verksamheten. Full-<br>mäktige får rätt att låta en nämnd lämna över driften av en kommunal an-<br>läggning eller institution till ett självförvaltningsorgan. Ett sådant organ skall<br>ledas av representanter för dem som berörs av verksamheten och de an-<br>ställda - med brukarna i majoritet. Det ger reella möjligheter till inflytande<br>och påverkan i vardagen på daghem, skolor, servicehus och andra anlägg-<br>ningar. Det är något som efterfrågas, inte minst av de många byutvecklings-<br>grupper som finns på flera håll i landet.</p>
<p>Regeringens förslag för att införa sekretess för interna erbjudanden vid<br>kommunala upphandlingar och begränsningar i personalföreträdarnas när-<br>varorätt vid nämndernas handläggning av beställnings- och upphandlings-<br>ärenden är ett led i strävandena att ge de kommunala och de externa anbuds-<br>givarna samma förutsättningar i samband med en upphandling. Jag är med-<br>veten om att det finns en konflikt mellan insynsintresset och intresset att ut-<br>sätta den kommunala verksamheten för konkurrens, nämligen i de fall där<br>ett upphandlingsförfarande genom tillämpning av sekretesslagens regler un-<br>dandras allmänhetens, men inte politikernas, insyn under den korta tid som<br>anbuden prövas.</p>
<p>När nu allt fler kommuner och landsting, bl.a. som en följd av EES-avta-<br>let, börjar göra sina upphandlingar i konkurrens, tycker jag att det finns skäl<br>att följa upp hur insyn och sekretess hanteras i praktiken. Det är också ange-<br>läget att få en belysning av om det finns ett behov av ökad insyn. Vi förbere-<br>der ett arbete i Civildepartementet med den inriktningen.</p>
<p>Många kommuner har under senare år knutit nya internationella kontak-<br>ter genom att etablera vänortssamarbete framför allt med de baltiska sta-<br>terna och andra stater inom det forna Östeuropa. Inom ramen för det vä-<br>nortssamarbetet har kommunerna på ett mycket positivt sätt kunnat sprida<br>erfarenheter av vårt svenska system för lokal självstyrelse till andra länder.</p>
<p>De regler som regeringen föreslår om rätten för kommuner, landsting och<br>kyrkliga kommuner att lämna internationell katastrofhjälp och annat bi-<br>stånd innebär att den nuvarande rätten att ge utrustning som kan avvaras<br>kompletteras med en rätt för kommunerna och landstingen att även ge bi-<br>stånd i form av t.ex. utrustning, rådgivning, utbildning eller i form av ekono-<br>miskt stöd som har samband med utbildning och rådgivning. Jag är glad att<br>konstitutionsutskottet i full politisk enighet tillstyrkt även den delen av pro-<br>positionen.</p>
<p>Konstitutionsutskottet anser i sitt betänkande över propositionen om lo-<br>kal demokrati att regeringen bör göra en samlad översyn över hur förnyel-<br>searbetet påverkat det demokratiska systemet i olika avseenden. Det är<br>också meningen att detta skall göras. Arbetet med att utvärdera och utveckla<br>det demokratiska systemet både nationellt och lokalt får inte avstanna. Det<br>måste pågå ständigt. Det är också därför som vi i propositionen om lokal<br>demokrati aviserar att flera frågor behöver utredas ytterligare. En sådan</p>
<p>fråga gäller den rättsliga regleringen av den kommunala självstyrelsen. En<br>annan fråga gäller möjligheten för kommuner och landsting att använda var-<br>andras personal för handläggning av myndighetsutövande ärenden inom<br>t.ex. miljö- och hälsoskyddsområdet. Andra utredningsarbeten handlar om<br>möjligheten att förrätta nyval vid kommundelningar, förtroendevaldas ar-<br>betsförutsättningar, inkluderat rätten till ekonomisk ersättning och partistö-<br>dets funktion, och den kommunala revisionens framtida roll.</p>
<p>Det finns naturligtvis också anledning att noga följa konsekvenserna för<br>kommunerna och landstingen av ett EU-medlemskap. Företrädare för kom-<br>munerna och landstingen kommer att få möjlighet till information om ak-<br>tuella frågor inom den europeiska unionen. Därigenom blir det också möj-<br>ligt för kommunerna och landstingen att påverka sådana EU-frågor som är<br>av betydelse för den kommunala självstyrelsen.</p>
<p>Avslutningsvis vill jag ge regeringens syn på frågan om offentlighetsprinci-<br>pen. Frågan har debatterats under den senaste tiden.</p>
<p>Vissa kritiker har menat att marknadsorienteringen i kommunerna har lett<br>till att allmänhetens insyn har begränsats. Det finns också de som menar att<br>politikerna medvetet har begränsat de anställdas frihet att kritisera föränd-<br>ringar i den kommunala verksamheten.</p>
<p>Regeringen har haft en stark ambition att öka insynen i den kommunala<br>verksamheten under mandatperioden. I slutet av förra året föreslog vi änd-<br>ringar i kommunallagen som syftar till att väsentligt öka insynen i de kommu-<br>nala företagen. Riksdagen antog förslaget.</p>
<p>I Sverige har vi en grundlagsskyddad insyn i den kommunala verksamhe-<br>ten. De offentliganställda har som alla andra medborgare i vårt land rätt att<br>delta i samhällsdebatten. Offentlighetsprincipen och yttrandefriheten är vik-<br>tiga hörnstenar i vår demokratiska modell. Varje gång JO har anledning att<br>rikta kritik mot någon kommun för att man inte har tillämpat offentlighets-<br>principen eller principen om yttrandefriheten kan man naturligtvis tala om<br>ett misslyckande för den kommunala demokratin.</p>
<p>Eftersom det finns en tendens till att JO i ökad utsträckning riktar kritik<br>mot kommunernas sätt att tillämpa offentlighetsprincipen, finns det anled-<br>ning att vidta vissa åtgärder. Jag har därför satt i gång ett arbete med en in-<br>formationsinsats om offentlighetsprincipen inom departementet. Det gäller<br>bl.a. att informera de anställda, politikerna och allmänheten om offentlig-<br>hetsprincipens innebörd. Vissa händelser tyder på att det finns politiker och<br>tjänstemän som inte är riktigt medvetna om vad som gäller i fråga om hand-<br>lingsoffentlighet, meddelandefrihet och yttrandefrihet.</p>
<p>En viktig del av den offentlighetsdebatt som nu pågår är att en del anser<br>att medborgarnas insyn i stora upphandlingar är alltför bristfällig. Jag vill<br>därför nämna att vi i Civildepartementet skall följa upp hur insynskravet har<br>hanterats i samband med kommunala upphandlingar. Om det visar sig att<br>det finns ett behov av att öka insynen är jag givetvis beredd att ta ytterligare<br>initiativ.</p>
<p>En väl fungerande lokal demokrati måste bygga på samspel mellan de för-<br>troendevalda och medborgarna på det lokala planet. Regeringen och riksda-<br>gen kan bara skapa de yttre förutsättningarna för den demokratiska proces-<br>sen. Inte minst i en tid som mer och mer präglas av internationaliseringens</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>105</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>krav på överstatligt beslutsfattande är det viktigt att vi i vårt land kan slå<br>vakt om och utveckla medborgarnas möjligheter att ta samhällsansvar i den<br>lokala miljön. Hur skall den enskilda människan känna sig manad att enga-<br>gera sig i de övergripande frågorna om hon inte känner att hon får vara med<br>och ta ansvar för de allra mest näraliggande frågorna?</p>
<p>Anf. 114 BENGT HURTIG (v) replik:</p>
<p>Herr talman! Civilministern tog upp en del av av de problem som uppstått<br>efter 1991 års beslut.</p>
<p>Antalet förtroendevalda i kommunerna har minskat. Antalet fullmäktige-<br>möten, i vilka allmänheten hittills haft insyn, har på sina håll minskat till tre<br>fyra per år. Antalet nämnder har kraftigt minskat. Verksamheter har privati-<br>serats och bolagiserats, och genom delegering har ett omfattande tjänste-<br>mannastyre införts.</p>
<p>Vi måste vara realistiska och inse att en del kommunalpolitiker bildar bo-<br>lag, inte bara för att få snabbare beslutsgångar utan också för att slippa en<br>del av insynen i den offentliga debatten. Det är bra att man tar itu med frågan<br>om insynen i just bolag och hos entreprenörer.</p>
<p>De offentliganställda har ju en speciell situation. De kommunalpolitiskt<br>aktiva kan hamna i situationen att de tvingas rikta kritik mot den kommun-<br>ledning som är deras arbetsgivare.</p>
<p>Jag förutsätter att man i det fortsatta utredningsarbetet speciellt ser över<br>den här situationen, så att alla som är anställda i offentlig och kommunal<br>verksamhet får fulla möjligheter att vara politiskt aktiva utan att de utsätts<br>för lönesänkning eller bristande karriärmöjligheter etc. Jag hoppas att civil-<br>ministern kan ge besked om att ni skall se över också denna fråga.</p>
<p>Anf. 115 Civilminister INGER DAVIDSON (kds):</p>
<p>Herr talman! Det utredningsarbete som vi drar i gång kommer att bli<br>ganska brett. Det handlar i första hand om en informationsinsats.</p>
<p>Jag tror att det finns både politiker och tjänstemän som inte är fullt med-<br>vetna om vilka lagar och regler som gäller, vilket det finns vissa händelser<br>som tyder på. Därför måste målsättningen vara att ge en så bra information<br>att ingen skall kunna säga att man inte har vetat vilka regler som gällt. Vi<br>håller nu på att lägga upp arbetet för att det skall komma i gång så snart som<br>möjligt.</p>
<p>Jag tror alltså att det i första hand handlar om informationsinsatser. Om<br>inte de hjälper och det fortsätter att droppa in fler JO-anmälningar, framför<br>allt när det gäller offentlighetsprincipen och handlingsoffentligheten, får<br>man naturligtvis fundera över om ytterligare åtgärder behöver vidtas.</p>
<p>Jag har hos JO kontrollerat att antalet anmälningar vad gäller meddelar-<br>och yttrandefriheten ligger på ungefär samma nivå år efter år. När det där-<br>emot gäller utlämnande av handlingar har antalet anmälningar ökat ganska<br>kraftigt. Det kan tyda på att man exempelvis inte vet hur ärenden som kom-<br>mer med elektronisk post samt faxmeddelanden och liknande skall hanteras.<br>Här gäller det att reda ut begreppen och informera om vad som gäller. Vi<br>har tydliga lagar, som alla bör känna till.</p>
<p>106</p>
<p>Anf. 116 BENGT HURTIG (v) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag hoppas att regeringen tar itu med detta, för det är fråge-<br>ställningar som dyker upp i samband med debatter i kommunerna och när<br>man träffar offentligt anställda.</p>
<p>Regeringen har själv sagt att man skall se över de förtroendevaldas arbets-<br>situation. När ledande kommunalpolitiker framträder och säger att det poli-<br>tiska styrsystemet är bankrutt och när majoriteten i grunden är emot föränd-<br>ringar, håller det verkligen på att gå snett. Ett kommunalråd skall ha skyldig-<br>het att följa majoritetsbeslut. Han skall inte själv ta på sig att fatta en massa<br>beslut som inte är förankrade i den politiska församlingen. Sådana tendenser<br>bör kraftfullt motverkas.</p>
<p>Anf. 117 Civilminister INGER DAVIDSON (kds):</p>
<p>Herr talman! Även om det förekommer att enskilda kommunalråd gör ut-<br>talanden som inte är så väl avvägda är det ändå viktigt att betona att vi måste<br>lita på våra kommunalpolitiker. Varför skulle de ha en annan kvalitet än de<br>politiker som sitter i riksdagen? Jag vet att våra kommunalpolitiker är lika<br>måna om att följa de lagar som gäller. De vill också vara med och utveckla<br>demokratin i kommunerna på olika sätt och strävar efter att få med fler med-<br>borgare i den aktiva processen. Detta är viktigt att få sagt i det här samman-<br>hanget.</p>
<p>Anf. 118 CATARINA RÖNNUNG (s) replik:</p>
<p>Herr talman! När man läser propositionen finner man att många små för-<br>ändringar föreslås, medan en del viktiga idéer kanske har stannat halvvägs.<br>Jag tänker särskilt på insynen i entreprenadverksamheten, som Elvy Söder-<br>ström kommer att ta upp litet senare.</p>
<p>Många nya utredningar aviseras också. Jag har en viss förståelse för att<br>regeringen haft ambitionen att lägga fram en proposition före valet. En del<br>av utredningarna tycker jag är onödiga. Men en del är bra, t.ex. den totala<br>översynen av de förtroendevaldas arbetssituation. Som kommittéledamot i<br>Lokaldemokratikommittén måste jag ta på mig ett visst ansvar, för vi kanske<br>tog litet väl lätt på den här uppgiften. Det är bra att man har korrigerat detta<br>i propositionen.</p>
<p>Jag är glad över att civilministern tycker att utvärderingen är positiv. Vi<br>vet alla att det bland allmänheten finns en utbredd oro över vad de nya styr-<br>systemen innebär. Det finns en oro för att politiker delegerar för mycket till<br>tjänstemännen. Gamla människor oroar sig för att man gör för stora ned-<br>skärningar i service och omsorg.</p>
<p>Det är inte bara vi socialdemokrater som vill slå vakt om välfärdsstaten,<br>utan vi har fler partier med oss när det gäller omsorgen om välfärdsstaten.<br>Jag tror att utvärderingen blir värdefull. Dessutom är det bra att vi här disku-<br>terar och debatterar offentlighetsprincipen.</p>
<p>I den allmänna debatten har journalister sagt att politiker på riksplanet är<br>tysta och att politiker på det kommunala planet tillämpar någon sorts mak-<br>tarrogans och sätter munkavle på tjänstemännen, vilket har förekommit i en<br>del fall. Men vi har ju ett JO-ämbete som bevakar detta.</p>
<p>Ingela Mårtensson och jag har tidigare ställt frågor till Inger Davidson om</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>107</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>108</p>
<p>hur man skall öka informationsinsatserna. Jag vill också påminna om att vi<br>faktiskt har skärpt kommunallagen, så att allmänheten har ovillkorlig rätt<br>att ta del av kommunala handlingar i företag där även privata intressen ingår.<br>Tidigare beslutade fullmäktige från gång till gång om detta skulle vara möj-<br>ligt.</p>
<p>I radioprogrammet Vår grundade mening hade man inte detta klart för<br>sig, trots att man sände ett långt program om offentlighetsprincipen. Så det<br>är bra att vi debatterar denna så viktiga princip.</p>
<p>Anf. 119 ELVY SÖDERSTRÖM (s):</p>
<p>Herr talman! Som Catarina Rönnung sade i sitt anförande har ett antal<br>kommuner och landsting runt om i landet sedan en tid tillbaka valt att införa<br>olika former av kundvalssystem - köp-sälj, beställa-utföra, checksystem,<br>skol- och barnomsorgs- eller äldreomsorgspeng. En friare entreprenadrätt<br>och privat konkurrens har också tillkommit inom skol- och omsorgsområ-<br>dena. Tempot mot ökad marknadsorientering i den kommunala omvand-<br>lingen har varit hög.</p>
<p>Man kan säga att det nu råder marknadsvärde i stället för människovärde<br>i många kommuner. Patienten som har brusten blindtarm har helt plötsligt<br>blivit kung. Tant Hanna som bor på ålderdomshemmet är också kung. Aldrig<br>hade vi väl kunnat tro att man skulle organisera kommuner och landsting<br>efter modellen ”leka affär”. Jag lekte affär när jag var barn, men jag tycker<br>inte att vår verksamhet i kommuner och landsting skall få hanteras på det<br>sättet.</p>
<p>Nu finns det som tur är kommuner och landsting som har valt att stå emot<br>den här utvecklingen. Bilden av den kommunala demokratin är i dag minst<br>sagt splittrad. Därför är det viktigt att en sammanhållen uppföljning och ut-<br>värdering görs och att parlamentariker deltar i detta arbete.</p>
<p>Detta är viktigt för att vi socialdemokrater skall få svar på de frågor som<br>vi ställer i vår motion. Det är också viktigt med anledning av de frågor som<br>Catarina Rönnung ställde tidigare i debatten. Det är med stor tillfredsstäl-<br>lelse som jag konstaterar att det är ett enigt utskott som begär denna utvär-<br>dering och uppföljning av hur det ser ut i våra kommuner och landsting.</p>
<p>Kommuner och landsting som har gjort stora organisationsförändringar<br>bör naturligtvis också själva göra utvärderingar, bl.a. från demokratisk syn-<br>punkt. Riksdag och regering har emellertid ett ansvar för den utveckling som<br>har ägt rum. Riksdag och regering ansvarar också för att en av grunderna<br>för all kommunal verksamhet, nämligen den lagfästa likställighetsprincipen,<br>upprätthålls. Likställighetsprincipen får inte bli likgiltighetsprincipen. Där-<br>för måste man noggrant följa upp detta och hela tiden ha med den demokra-<br>tiska aspekten.</p>
<p>När vi talar om effektiviseringar inom den offentliga sektorn är det också<br>viktigt att vi inte talar om dem bara ur ekonomisk synpunkt. Vi måste också<br>göra det ur kvalitets- och verksamhetssynpunkt. Vi måste hela tiden ha med<br>demokratiaspekten. Catarina Rönnung poängterade vikten av att vi slår fast<br>de politiska partiernas betydelse för vår demokrati.</p>
<p>Herr talman! Också när det gäller kommunal verksamhet som läggs ut på<br>entreprenad är det viktigt med medborgerlig insyn. Det borde vara självklart<br></p>
<p>att medborgarna får en chans att diskutera entreprenörernas åtaganden in-<br>nan kommunen binder sig i ett avtal. I vart fall borde detta gälla vid större<br>upphandlingar, där en inte oväsentlig del av kommunens verksamhet över-<br>förs till entreprenörer. Det är då en av skattemedel finansierad verksamhet<br>av större omfattning som förs över. Valet av den som i fortsättningen skall<br>driva verksamheten bör medborgarna kunna ha insyn i.</p>
<p>I Härnösands kommun beslöt den borgerliga majoriteten för en tid sedan<br>att lägga ut hela den tekniska förvaltningen på entreprenad. De borgerliga<br>partierna var stolta över att de nu var i färd med att genomföra Nordens<br>största privata entreprenad. Inte ett ögonblick oroades de över den brist på<br>insyn som medborgarna hade i denna affär. När kommunfullmäktige skulle<br>ta ställning till ärendet, diskuterade man först om man skulle ha sammanträ-<br>det bakom slutna dörrar. När fullmäktige sedan inför öppna dörrar skulle<br>debattera ärendet fick det göras med termer som entreprenör X, Y eller Z.</p>
<p>Inger Davidson sade här i debatten att om det finns behov av att vidta<br>åtgärder när det gäller insynen i samband med att man överlåter kommunal<br>verksamhet till entreprenörer så skall man göra det. Civilministern kan<br>stryka ”om”. Det finns behov av att detta ses över och att man vidtar åtgär-<br>der för att just säkra medborgarnas insyn och inflytande.</p>
<p>Ett av motiven när det gäller entreprenadförfarandet i Härnösands kom-<br>mun var att det skulle bli billigare för skattebetalarna, men det finns många<br>som har sagt att detta bara var en chimär. Företagsutveckling AB i Stock-<br>holm säger: ”Dessa problem löses inte genom en entreprenadisering när per-<br>sonal skall följa med. Behovet av kompetensutveckling ligger kvar för att<br>effektivisera jobbet. Det är med andra ord en chimär att arbetet skulle bli<br>billigare eller bättre utfört av någon annan än kommunen.”</p>
<p>Det är oerhört viktigt att kommunerna i sin verksamhet hela tiden arbetar<br>för att bli effektivare, inte bara från ekonomisk synpunkt. Vi socialdemokra-<br>ter tycker att det är bra att man lämnar ut en del av sin verksamhet på entre-<br>prenad som man gör i dag. Det skall man fortsätta med. Men vi tror inte på<br>att man skall lämna ut så stora delar som man valde att göra i Härnösands<br>kommun.</p>
<p>Nu har civilministern gått. Det skulle ha varit intressant att få veta om ci-<br>vilministern har följt det här ärendet i Härnösand och om regeringen anser<br>att detta är ett bra exempel på hur man tar till vara demokratin. Jag tycker<br>inte det. Vi socialdemokrater tycker inte det.</p>
<p>Vi anser att namnen på de aktuella anbudsgivarna bör offentliggöras sam-<br>tidigt, låt oss säga en månad innan kommunfullmäktige skall fatta sitt beslut.<br>Kommunmedborgarna bör också få insyn i omfattningen och inriktningen av<br>de entreprenader som skall diskuteras. Det kan säkert finnas andra sätt<br>också. Därför bör civilministern, som sagt var, redan nu sätta i gång jobbet.<br>Det finns inga ”om” i detta.</p>
<p>Mycket av det som medborgarna har uppfattat som en självklar del av den<br>offentligt reglerade verksamheten bedrivs nu runt om i landet i privat regi<br>och bekostas av allmänna medel. Medborgarnas rätt till insyn bör inte be-<br>gränsas till att enbart gälla en utbyggnad av meddelarskyddet och medinfly-<br>tandet i de kommunala företagen. Enligt vår mening bör allmänheten även</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>109</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>110</p>
<p>ha insyn i och kontroll av företag som på entreprenad bedriver kommunal<br>verksamhet.</p>
<p>Vi kommer alla ihåg vad som hände när vårdhemmet Trossen debattera-<br>des för en tid sedan. Kommunpolitiker och andra stod där utan att kunna<br>göra något. Vi anser att det inte räcker med ett avtal. Vi anser att medbor-<br>garnas rätt till insyn och inflytande bör fästas i lag.</p>
<p>Herr talman! I betänkandet behandlas också ett antal motioner som tar<br>upp den kommunala uppdragsverksamheten. Jag vill här särskilt beröra si-<br>tuationen för de kommunala trafikbolagen. De kommunala trafikbolagen<br>tvingas nu enligt gällande upphandlingsbestämmelser att utsätta sina egna<br>trafikföretag för konkurrens i den egna kommunen. Samtidigt är de kommu-<br>nala företagen förbjudna att vara med och konkurrera i andra kommuner.<br>Det innebär en allvarlig snedvridning av konkurrensen. Här kan vi minsann<br>inte tala om konkurrens på lika villkor.</p>
<p>De kommunala trafikföretag som bedrivs enligt affärsmässiga principer<br>bör tillåtas att konkurrera utanför den egna kommunen. Om inte, kommer<br>det i längden att skapas ett oligopol på kollektivtrafikens område, eftersom<br>det blir omöjligt för de kommunala trafikbolagen att överleva. Regeringen<br>bör återkomma till riksdagen med ett förslag om försöksverksamhet när det<br>gäller trafikföretagen och även annan kommunal uppdragsverksamhet. Där-<br>för, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 3 som har fogats till betän-<br>kandet.</p>
<p>Herr talman! I betänkandet behandlas också det kommunala vårdnadsbi-<br>draget. Ett enigt utskott avstyrker motionen. Men jag vill än en gång under-<br>stryka vår syn på vårdnadsbidraget och familjepolitiken. Vi socialdemokra-<br>ter anser att familjepolitiken skall göra det möjligt att förena och underlätta<br>föräldraskap och förvärvsarbete. Genom arbete, barnomsorg, föräldraför-<br>säkring och barnbidrag skapas förutsättningar för detta. Samtidigt främjas<br>också jämställdheten. Därför är vi emot både statligt och kommunalt vård-<br>nadsbidrag.</p>
<p>Herr talman! Jag vill också göra en liten kommentar till debatten om att<br>vidga möjligheterna för kommunala folkomröstningar. Kommunstyrelsen<br>och den borgerliga ledningen i Härnösands kommun avslog möjligheten till<br>kommunal folkomröstning med motivet: ”Vi måste slå vakt om den repre-<br>sentativa demokratin som system. Folkvalda politiker har att på medborgar-<br>nas vägnar fatta beslut med ofta avsevärda följder för medborgarna.” Här<br>gäller det att vi tar vårt ansvar.</p>
<p>Anf. 120 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:</p>
<p>Herr talman! Elvy Söderström började sitt anförande med att räkna upp<br>en del negativa företeelser som nu skulle vara för handen i kommunerna.<br>Det här skulle vara konsekvensen av de förändringar som genomförts. Men<br>Elvy Söderström glömde att säga att vi i kommunerna hade en mycket stor<br>kris i den offentliga verksamheten, i de offentliga monopolen - pengar rann<br>ut åt alla håll. Man struntade i medborgarnas önskemål och krav, därför att<br>man som den enda producenten av tjänster och omsorg i kommunen inte<br>behövde bry sig. Men det har vi faktiskt ändrat på nu. Förmynderiet har upp-<br>hört, och medborgarna får själva välja.</p>
<p>Jag kan dock hålla med Elvy Söderström om att misstag har begåtts här<br>och att man behöver komma till rätta med förhållandena. Det handlar då<br>om misstag som i flera fall, enligt min uppfattning, kan hänföras till det fak-<br>tum att kommuner faktiskt inte är företagare. Kommunerna skall bedriva<br>sin verksamhet i kommunal form, i nämndform. Misstag har begåtts vid upp-<br>handlingen, och misstagen är av ett sådant slag att en van företagare aldrig<br>skulle ha gjort samma misstag - t.ex. att man inte i avtal försäkrar sig om<br>den insyn och kvalitetskontroll som måste till när verksamhet överlämnas till<br>annan entreprenör än kommunens egna verksamheter. Det har alltså gjorts<br>misstag.</p>
<p>Här har vi en en möjlighet att rätta till det hela. Vi ändrar lagtexten tydligt<br>genom att säga att kommunen också har ansvar för sådana verksamheter<br>som överlämnas till annan utförare. Ett enigt utskott säger att vi vill ha en<br>bred uppföljning och en utvärdering av de förändringar som är gjorda i den<br>kommunala verksamheten.</p>
<p>Ett helt kapitel i propositionen ägnas åt vikten av att man tillförsäkrar sig<br>möjligheten att kontrollera kvaliteten och verksamheten där man överläm-<br>nar produktionen av tjänster och omsorg. Självklart skall alla organisations-<br>förändringar utvärderas. Det gäller också de stora förändringar som är<br>gjorda i kommunerna. Det är precis det som den här propositionen och det<br>här betänkandet syftar till.</p>
<p>Anf. 121 ELVY SÖDERSTRÖM (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Ja, visst är det bra att ett enigt utskott har kommit fram till<br>att man skall ge regeringen till känna att man vill ha en uppföljning och en<br>utvärdering med parlamentariskt inslag just för att få reda på hur det förhål-<br>ler sig med den kommunala demokratin runt om i landet.</p>
<p>När det gäller Ylva Annerstedts tal om valfrihet måste jag få ställa en<br>fråga: Valfrihet för vem - valfrihet för privata entreprenörer när det gäller<br>att starta eget eller valfrihet för medborgarna i kommunerna när det gäller<br>att få insyn i hur den kommunala entreprenaden sköts?</p>
<p>Det har gjorts ett antal misstag när det gäller den kommunala upphand-<br>lingen, säger Ylva Annerstedt. Det är mycket möjligt att det är så. Men det<br>som vi nu talar om utgör inte någon garanti för att misstag inte görs i fortsätt-<br>ningen också.</p>
<p>Vad händer om en kommun inte avtalar om insyn för medborgarna? An-<br>ser inte Ylva Annerstedt att det vore bättre om rätten till insyn och kontroll<br>även beträffande privata entreprenörer hade kunnat lagfästas?</p>
<p>Anf. 122 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag skall med glädje svara Elvy Söderström när hon frågar:<br>Valfrihet för vem? Jo, nu finns det valfrihet också för dem som inte har en<br>massa pengar. Under den socialdemokratiska regeringsperioden fanns det ju<br>ingen valfrihet alls annat än för dem som hade pengar. I dag kan man välja<br>skola och barnomsorg utan att behöva ta ett djupt tag i plånboken. Här finns<br>alltså en valfrihet för alla, något som inte fanns tidigare.</p>
<p>Elvy Söderström säger: Nog skall vi tvunget ha lagstiftning om att man i<br>avtal skall försäkra sig om insyn och kvalitetskontroll. Men varför skall vi</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>111</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>behöva böija med att avtala? Varför kan vi inte visa våra kommunalpolitiker<br>förtroende och tro att de nu har lärt sig? Och varför kan vi inte genom de<br>påpekanden som görs i propositionen inse att man på ett tidigt stadium måste<br>se till att den här insynen och kontrollen tillförsäkras?</p>
<p>Vi behöver inte nödvändigtvis böija med att lagstifta. De flesta kommu-<br>nalpolitiker vet säkert mycket väl vilka krav som måste ställas. De har insett<br>att de har ett ansvar, och de kan inte leva upp till medborgarnas krav om de<br>inte tar sitt ansvar genom att på förhand försäkra sig om insynsmöjligheter.</p>
<p>Elvy Söderström sade tidigare här att det förekommer hemlighetsmakeri.<br>Ja, det tror jag också att det gör. Jag är verkligen inte för hemlighetsmakeri.<br>Tvärtom tycker jag att öppenhet skall vara regel. När vi förut antog reglerna<br>om offentlighetsprincipen samt om insynen och kontrollen av de kommunala<br>företagen var det min bestämda uppfattning att vi skulle ha haft full offentlig-<br>het och insyn i alla bolag där det finns en offentlig delägare. Men kommunala<br>bolag skall nog, tycker jag, utgöra undantag. Det finns ju de som kan driva<br>den typen av verksamhet bättre än kommunen.</p>
<p>Anf. 123 ELVY SÖDERSTRÖM (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Ylva Annerstedt sade att det numera finns valfrihet. Men<br>jag kan garantera att det inte är många som känner igen sig. Jag tänker då<br>på eleverna i landets skolor där man tvingats till stora nedskärningar för att<br>kommunerna skall ha råd med skolpengen. Det finns exempel på enorma<br>förändringar inom skolan, inte minst här i Stockholmsområdet. Man märker<br>säkert också av förändringarna i Ylva Annerstedts egen kommun.</p>
<p>När det gäller detta med valfrihet för alla får det inte vara pengen som<br>styr. Därför skall vi slå vakt om och värna den offentliga verksamheten när<br>det gäller skolan samt omsorgen om våra barn och våra äldre. Vi är överens,<br>Ylva Annerstedt, om att vi när verksamhet lämnas ut på entreprenad också<br>måste ha insyn och kontroll. Men det fattas en bit för att vi skall bli helt över-<br>ens. Jag anser nämligen att det här skall lagfästas.</p>
<p>(forts.)</p>
<p>112</p>
<h3>Beslut om uppskjuten votering</h3>
<p>På förslag av tredje vice talmannen medgav kammaren att tidigare beslut<br>om samlad votering skulle ändras till beslut om att de ärenden som hann de-<br>batteras färdigt under återstoden av dagens sammanträde fick avgöras vid<br>morgondagens arbetsplenum.</p>
<h3>14 § (forts.) Lokal demokrati</h3>
<p>(forts. KU40)</p>
<p>Anf. 124 INGELA MÅRTENSSON (fp):</p>
<p>Herr talman! Offentlighetsprincipen är en av hörnstenarna i vår demo-<br>krati, och i den deklaration som gjordes inför EU-förhandlingarna deklare-</p>
<p>rade Sverige att offentlighetsprincipen är en omistlig del i vårt kulturella arv<br>och därför inte är förhandlingsbar.</p>
<p>Många har oroat sig och undrat om offentlighetsprincipen kommer att<br>naggas i kanten om vi blir medlemmar i Europeiska unionen. Jag tillhör dem<br>som känner oro för hur det blir med offentlighetsprincipen. Jag är inte helt<br>övertygad om att vi verkligen kan garantera den vid ett medlemskap. Det<br>handlar då inte bara om beslut som fattas i Bryssel när det gäller offentlig-<br>hetsprincipen, utan på samma sätt gäller det också beslut som fattas i kom-<br>muner och landsting och hur de besluten påverkar offentlighetsprincipen.</p>
<p>Det är också minst lika viktigt att vi tillser att offentlighetsprincipen tilläm-<br>pas i våra kommuner och landsting och, för den delen, även på det statliga<br>området, även om det inte är detta som behandlas i det här betänkandet.</p>
<p>Offentlighetsprincipen garanterar medborgarnas rätt att ta del av hand-<br>lingar inom myndigheter och förvaltningar, och den kommer också till ut-<br>tryck i regler om meddelarfrihet, anonymitetsskydd och efterforskningsför-<br>bud. Enligt min uppfattning har offentlighetsprincipen lett till att vi fått det<br>öppna samhälle som vi har i Sverige och på grund av denna öppenhet kanske<br>även till det förhållandet att vi har drabbats mindre av korruption och annat<br>smussel.</p>
<p>Vi skall verkligen slå vakt om vårt öppna samhälle. Men som vi hört tidi-<br>gare i debatten har genom de förändringar som gjorts i kommuner och lands-<br>ting skötseln av allmänna angelägenheter flyttats över från offentligrättsliga<br>till privaträttsliga organ. Genom att offentlig verksamhet bolagiseras eller<br>drivs i stiftelseform kommer andra regler att gälla, och vi har i riksdagen fat-<br>tat beslut för att garantera offentlighetsprincipen i kommunala bolag. Där<br>finns enligt min mening fortfarande en del att göra, och jag utgår ifrån att<br>regeringen skall återkomma till detta. Det var också vår mening i konstitu-<br>tionsutskottet.</p>
<p>Alla dessa förändringar har gjort att offentlighetsprincipen helt eller delvis<br>sätts ur spel. Det är därför bra att alla är överens om att vi skall göra en<br>uppföljning och utvärdering av hur det ser ut i kommuner och landsting, så<br>att medborgarna fortfarande verkligen garanteras möjligheter till insyn.<br>Som civilminister Inger Davidson tog upp har också kritik riktats mot kom-<br>muner som inte har lämnat ut handlingar trots att det finns lagstiftning som<br>säger att man skall göra detta. Det är bra att man studerar också sådana fall,<br>där det kanske räcker med informationsinsatser. På andra områden är det<br>däremot inte fråga om att det saknas information, och där krävs i stället en<br>lagstiftning.</p>
<p>Jag menar att det inte är lokala politiker som skall besluta i frågan om det<br>skall vara insyn eller ej. Offentlighetsprincipen måste vara grundlagsskyd-<br>dad och gälla över hela fältet. Det finns också anledning att undersöka huru-<br>vida man kanske måste komma fram till en förändrad lagstiftning. Den upp-<br>följning och utvärdering som vi nu är överens om är jag mycket glad över,<br>men jag tror inte att det räcker med en utvärdering, utan det gäller också<br>att lägga fram förslag. Jag har för egen del i en motion framfört krav på en<br>utredning.</p>
<p>Jag hoppas att denna utvärdering i nästa steg kan leda fram till förslag om<br>hur vi kan förbättra offentlighetsprincipen så att den inte naggas i kanten.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>113</p>
<p>8 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 115</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>114</p>
<p>För min del tror jag också att det gäller de statliga bolagen, där det finns<br>anledning att undersöka huruvida det på grund av att man har bolagiserat<br>statliga verk behövs en lagstiftning som verkligen garanterar offentlighets-<br>principen.</p>
<p>Jag instämmer med dem som tidigare här har talat för att vi skall uttala att<br>initiativ skall tas från regeringens sida när det gäller offentlighetsprincipens<br>tillämpning i de kommunala företagen och verksamheterna.</p>
<p>Anf. 125 BENGT KINDBOM (c):</p>
<p>Herr talman! Centern har sedan lång tid tillbaka haft ett betydande ansvar<br>i kommuner och landsting, och det leder oss här i riksdagen till att aktivt slå<br>vakt om den kommunala verksamheten och den lokala självstyrelsens for-<br>mer.</p>
<p>Årtionden av centralisering inom den kommunala sektorn har medfört att<br>politikerna kommit allt längre bort från människors vardag. Politikerna har<br>dessutom blivit färre och färre, och allt fler människor känner sig främmande<br>inför det politiska beslutsfattandet och de politiska partierna.</p>
<p>I ett sådant läge växer byråkratin, och överblicken går förlorad.</p>
<p>Om den kommunala självstyrelsen, som är basen för den lokala demokra-<br>tin, inte tillgodoser kraven på närhet och kontakt mellan medborgare och<br>valda representanter och partier, bör kommundelning vidtas, något som den<br>nuvarande regeringen inte avvisar men som socialdemokraterna historiskt<br>inte velat acceptera.</p>
<p>Men det gäller inte bara kommunernas storlek yt-, eller invånarmässigt.<br>Det skall också finnas förtroendevalda som kan hålla kontakten med med-<br>borgarna och inte själva vara inlåsta i den kommunala byråkratin. Till detta<br>återkommer jag.</p>
<p>Först några kommentarer till de senaste årens förändringar av kommunal-<br>lagstiftningen.</p>
<p>Som vi skriver i centermotionen har vi efter hand kunnat se fler och fler<br>av centerinitiativen förverkligade. Själv hade jag förtroendet att delta i 1988<br>års kommunallagskommitté under ordförandeskap av Hans Gustafsson. Vi<br>har inte helt eniga i alla frågor. Dock var det inte vi som föreslog den avregle-<br>ring av den kommunala nämndorganisationen som sedan blev den social-<br>demokratiska regeringens förslag. Kommittén har inte heller ansvar för den<br>trendsättning som förekommit från Kommunförbundet m.fl. när det gäller<br>köp- och säljmetoder, sammanslagning av nämnder m.m.</p>
<p>Det fanns vissa centerreservationer vid utredningens betänkande, och jag<br>finner nu att tankarna i dessa blir förverkligade. Det gäller exempelvis möj-<br>ligheten till öppna nämndsammanträden, en lag om förfarandet vid kommu-<br>nala folkomröstningar och möjligheterna att kontrollera och följa upp verk-<br>samhet som överlåts till annan huvudman. Vi skriver i en motion som be-<br>handlas i dagens betänkande att olika typer av entreprenader, självförvalt-<br>ning och brukarmedverkan aldrig kan ersätta det politiska ansvar som par-<br>tier och förtroendevalda representanter i vår demokrati skall utöva.</p>
<p>Vi tog i en reservation också upp de anställdas representanters närvaro<br>i nämnder och styrelser. Vi noterar att förslagen i den proposition som nu<br>föreligger medför en begränsning i denna närvarorätt.</p>
<p>Jag vill också kommentera offentlighetsprincipen och meddelarfriheten.<br>Det gäller att de regler som finns också tillämpas och att kommunala besluts-<br>fattare tar detta till sig. Det är bra att civilministern kommer att bredda in-<br>formationen till de anställda och till den kommunala organisationen. Jag vill<br>påstå att i den mån kommunalt förtroendevalda inte känner till detta beror<br>det på en brist hos de partier som de representerar. Reglerna är klara. Justi-<br>tieombudsmannen har gjort ett flertal klara uttalanden om att yttrandefri-<br>hetslagstiftningen gäller på det kommunala området.</p>
<p>Herr talman! Jag återkommer till frågan om de förtroendevalda och kon-<br>takten mellan de förtroendevalda och medborgarna. Inom Centern anser vi<br>att en levande demokrati i hög grad bygger på denna kontakt, kanaliserad i<br>direkt kontakt med förtroendevalda eller genom de politiska partierna. Par-<br>tierna måste, inom parentes sagt, dessutom hela tiden förnya och utveckla<br>sitt arbete, eftersom de är en så vital del av en levande lokal demokrati.</p>
<p>Efter det att Anders Svärd och jag hade väckt centermotionen K59 kom<br>uppgifter om att antalet förtroendevalda har minskat efter 1991 års val, alltså<br>under innevarande mandatperiod. Detta faktum har vi inte tagit upp i den<br>motionen men påpekat flera gånger tidigare.</p>
<p>Det finns visserligen debattörer och kanske också partier som menar att<br>det saknar betydelse hur många förtroendeuppdrag det finns. Vi i Centern<br>delar inte den uppfattningen. Ett mindre antal förtroendevalda minskar<br>möjligheten för många att låta sig väljas till kommunala förtroendeuppdrag,<br>och då minskar representativiteten. Då minskar också möjligheten att upp-<br>rätthålla en levande kontakt med medborgarna.</p>
<p>Som en del av EU-debatten förs diskussioner om både det demokratiska<br>underskottet i EU och närhetsprincipen. Jag brukar sällan åberopa tidnings-<br>artiklar i debattinlägg, men i går fanns en artikel på ledarsidan i Expressen<br>med rubriken ”Demokratin på skuggsidan”. Den tar just upp förhållandet<br>mellan medborgarna, deras intressen i lokalsamhället, kontra de politiska<br>beslutsorganen, som inte tar hänsyn till de lokala frågorna.</p>
<p>Återigen vill jag peka på en av reservationspunkterna i 1988 års utredning,<br>den om direktval av lokala organ, en åtgärd som jag tycker seriöst bör prö-<br>vas.</p>
<p>När vi i Centern föreslog en utvärdering och uppföljning av den lokala<br>demokratin, var det därför att det behövs en samlad genomgång av demo-<br>kratifrågorna. Kommunallagen får inte bli ett lappverk, utan då och då<br>måste man titta på helheten. Att begränsa uppföljningen till enbart en utred-<br>ning om de förtroendevaldas arbetsvillkor är enligt konstitutionsutskottet<br>för snävt. Jag delar helt den uppfattningen. Jag tycker att det är bra att KU<br>har kunnat samla sig kring Centerns krav på en samlad uppföljning och ut-<br>värdering av de kommunaldemokratiska frågorna.</p>
<p>Självklart måste en sådan uppföljning följas av krav på åtgärder för att<br>stärka den lokala demokratin, inte kosmetiska sådana som ökad informa-<br>tion, särskilt ordnade debatter etc., för det finns enligt min mening bara en<br>koppling som gäller - med ansvar följer engagemang. Det måste alltid finnas<br>något reellt att besluta om för de förtroendevalda. Delegationsreglerna får<br>då inte vara heliga. Likaså bör fler beslutsfora finnas. Det håller inte att jäm-</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>115</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>116</p>
<p>föra kommunen med ett aktiebolag. Den kommunala självstyrelsen är<br>mycket mer.</p>
<p>I ekonomiskt kärva tider är det alltför lätt att finna stöd för kravet på att<br>minska den demokratiska organisationen i stället för att utnyttja den för att<br>förankra och göra de rätta besparingarna.</p>
<p>Ett antal år har den kommunala diskussionen handlat om att minska de-<br>taljregleringarna i den kommunala sektorn. Även detta bör ifrågasättas.<br>Regler eller frihet är inte till för de förtroendevaldas och den kommunala<br>organisationens skull, utan de är till för invånarna i respektive kommun.</p>
<p>Herr talman! Efter att under 20 år i riksdagen ha tagit del i arbetet för att<br>försvara den kommunala självstyrelsen och detta är mitt sista riksdagsinlägg<br>i denna fråga, vill jag uttrycka tillfredsställelse över att konstitutionsutskot-<br>tet har behandlat motionen från Anders Svärd och mig på ett positivt sätt.<br>Centerpartiet kommer även fortsättningsvis att bevaka den uppföljning och<br>utvärdering som skall ske och ta de initiativ som erfordras för att slå vakt om<br>den kommunala självstyrelsen, så att vars och ens möjlighet att vara delaktig<br>i de gemensamma offentliga besluten främjas.</p>
<p>Därmed yrkar jag bifall till utskottets hemställan.</p>
<p>Anf. 126 BO HOLMBERG (s):</p>
<p>Herr talman! Jag vill böija med att framföra ett tack till Bengt Kindbom<br>och Ingela Mårtensson. Ni har tillfört den här debatten inte bara åsikter utan<br>också insikter. Jag tror att den kommunala demokratin nu står inför en situa-<br>tion där ett antal insikter behövs för att slå vakt om den och utveckla den<br>framåt. Jag vet att Bengt Kindbom har varit med i många utredningar och<br>gjort stora insatser.</p>
<p>För tre veckor sedan åkte jag till Rättvik, där jag skulle hålla ett tal om<br>människovärdet i politiken. Då tog jag med mig regeringens proposition om<br>lokal demokrati. Jag medger att jag hade svårt att koncentrera mig, för Sve-<br>rige böljade bli som vackrast, björkarna slog ut och solen sken över landska-<br>pet, men jag tvingades ändå läsa igenom propositionen.</p>
<p>När jag hade hållit mitt tal på mötet, fick jag frågor på tre områden.</p>
<p>För det första gällde frågorna hur pass medveten jag var om de nedskär-<br>ningar som nu förekommer i kommuner och landsting och vilken inverkan<br>de får på kvaliteten. Det var sjukvårdspersonal som var där, det var företrä-<br>dare för kyrkan, det var ett tvärsnitt av Sveriges befolkning. Jag kunde då<br>svara att det är en brist i Sverige att vi inte har kvalitetsmått, så vi vet inte<br>svaret på detta i dag. Men kommunalpolitikerna verkar mer skylla ifrån sig,<br>fick jag höra.</p>
<p>För det andra var det en professor från Umeå som talade om att den eko-<br>nomistyrning som man har introducerat i kommuner och landsting, med re-<br>sultatenheter och köpa-sälj, tenderar att leva sitt eget liv, vid sidan av verk-<br>samheten och verksamhetsmålen. Då fick jag frågan: Hur pass medvetna är<br>ni riksdagsledamöter om detta, att det har utvecklats ekonomisystem som<br>lever sitt eget liv vid sidan av själva verksamheten?</p>
<p>För egen del instämmer jag i vad den här professorn sade, för jag gör pre-<br>cis samma iakttagelse. Det är på det sättet i Sveriges kommuner och lands-<br>ting i dag.</p>
<p>Det tredje frågeområdet var köpa-sälj-systemen. Väldigt många bland<br>kyrkans folk och bland socialarbetare frågar sig om allt nu skall mätas i<br>köpa-sälj. Vi som jobbar med barnomsorg och ser att barn far illa, vi som<br>arbetar i skolan och ser att man nu tar bort de vuxna som vaktar på skolgår-<br>darna och hur våldet ökar, räknas inte vi? Räknas inte vår erfarenhet?</p>
<p>När jag åkte tillbaka och läste propositionen igen, konstaterade jag att den<br>egentligen inte tar upp de här allvarliga hoten mot den kommunala demo-<br>kratin. Det är i och för sig viktiga saker som tas upp i propositionen, jag kan<br>stämma in i det, men de verkliga hoten och allvarliga sakerna, som männi-<br>skor diskuterar och som handlar om kommunal demokrati, saknas helt. Det<br>verkar som om propositionen har skrivits i något slags seminarierum vid si-<br>dan av den verklighet som människorna upplever ute i kommuner och lands-<br>ting i dag.</p>
<p>Därför är jag glad över att konstitutionsutskottet har vidgat sin skrivning<br>här och sagt att det nu krävs att man stannar upp och utvärderar det som<br>pågår i kommuner och landsting. Jag kritiserar absolut inte initiativrikedom<br>och att det behöver göras förändringar, tvärtom. Men man skall ha kontroll<br>över vad som sker, och jag vill påstå att generellt sett i landets kommuner<br>och landsting har inte de förtroendevalda riktigt kontroll över vilka krafter<br>de har släppt lösa. Därför är det så viktigt med en sådan här utvärdering.</p>
<p>Men jag tycker att hoten hänger kvar. Jag har inom det socialdemokra-<br>tiska partiet haft till uppgift att gå in och titta på köpa-sälj-systemen. Vi<br>valde ut några kommuner och landsting, åkte dit, pratade med tjänstemän,<br>gick igenom beslutsfattandet och vilka motiv man hade när man införde<br>detta.</p>
<p>Vi kunde konstatera i arbetsgruppen att de förtroendevaldas möjlighet att<br>påverka har försvagats i de kommuner och landsting som vi studerade, på<br>grund av köpa-sälj-systemen. Därmed har också den kommunala demokra-<br>tin försvagats, och detta är allvarligt. Jag utgår ifrån att det inte var tanken<br>när man införde de här systemen, utan tanken var att man skulle effektivi-<br>sera, och det är bra. Men har det fått som en sidoeffekt, vilket jag tror att<br>det har fått, att de kommunalt förtroendevalda har klivit upp på läktaren för<br>att sätta sig där och titta på när tjänstemännen köper och säljer, då tycker<br>jag att det är allvarligt för den kommunala demokratin.</p>
<p>Jag har kunnat konstatera, i likhet med professor Benny Hjern, att den<br>ekonomiska styrningen tenderar att leva ett liv vid sidan av verksamheten,<br>och det är en brist. Besluten om fri etablering inom barnomsorgen och på<br>sjukvårdens område har en sådan konstruktion att man får etablera sig fritt,<br>men kommuner och landsting skall betala räkningen, oavsett om det behövs<br>eller inte. Därmed tar man bort totalkostnadskontrollen i kommuner och<br>landsting.</p>
<p>Gunnar Sträng sade en gång att den som beslutar om utgiften också skall<br>ta plånboken och betala räkningen. Man måste hålla ihop det hela.</p>
<p>Vi vill alla ha komplement, t.ex. fria skolor. Jag menar att man då får<br>ordna ett system där man inte stör möjligheterna att hålla totalkostnaderna<br>i ekonomin nere.</p>
<p>Jag har intresserat mig litet grand för de anställdas yttrandefrihet. Frågan<br>har varit uppe i debatten. Jag skall inte upprepa detta. Men jag anser att det</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>117</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>är sorgligt att behöva uppleva att de kommunalt anställda i dag känner att<br>de inte fritt kan tala om vad de tycker och att de hotas öppet eller indirekt<br>av uppsägningar eller omplaceringar. Detta är en realitet i dag. Vi måste<br>rikspolitiskt med kraft markera att det är ett brott mot yttrandefrihet och<br>offentlighetsprincip.</p>
<p>Jag vill också säga, herr talman, att riksdagens socialutskott för en tid se-<br>dan hade en uppvaktning och en hearing om sjukvårdsforskningen. Där sade<br>företrädare för forskarsamhället att risken med de nya ekonomiska styrsys-<br>temen är att basen för den kliniska forskningen eller sjukvårdsforskningen<br>blir för snäv. Var och en förstår vad det innebär för den framtida utveck-<br>lingen av svensk hälso- och sjukvård om de ekonomiska styrsystemen inte<br>ger möjlighet att utveckla den kliniska forskningen i sjukvården.</p>
<p>Vi besökte en kommun för att titta på styrsystemens inverkan på missbru-<br>karvården. När pengarna var slut betalade man inte ut mer. Det fanns ett<br>totalkostnadsansvar. De som jobbar på den sociala sidan sade att det står i<br>socialtjänstlagen att man skall ge alla missbrukare vård. Svaret lydde: Då får<br>väl några av er säga upp sig, så att det går ihop för resultatenheten.</p>
<p>Vi kunde från socialutskottets sida konstatera att man inte följde upp det<br>nationella mål som finns i socialtjänstlagen och som riksdagen har fattat be-<br>slutet om i den kommunen.</p>
<p>Det stora hotet anser jag vara de nyliberala idéer som säger att kommu-<br>nerna utgör monopol som måste brytas upp och att medborgarna skall bli<br>kunder och som ser kommunen som ett företag. Själv är man VD och pekar<br>med hela armen. Man har inte förstått skillnaden mellan ett kommunalt<br>självstyrelseorgan och en organisation vilken som helst. Det är inte underligt<br>att det bär i väg åt fel håll när man inte ser på kommunen som självstyrelseor-<br>gan utan tror att man skall organisera den ungefär som ett företag.</p>
<p>Därför hoppas jag att man i en sådan här utvärdering kikar ordentligt på<br>var gränsen går, så att det inte går att vidta systemförändringar som strider<br>mot den kommunala självstyrelsens idéer. De är ju grundlagsfästa i rege-<br>ringsformen. Där står det att all makt utgår från folket, och där är den kom-<br>munala självstyrelsen en viktig bit.</p>
<p>Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga följande: Om socialdemokra-<br>terna kommer till makten utgår jag ifrån att man kommer att fullfölja utvär-<br>deringen av hur det ser ut med demokratin i det svenska landskapet och att<br>det görs under ledning och ansvar av parlamentariker. Det vore väl konstigt<br>annars! De får kika på hur det ser ut och vad som är bra och dåligt.</p>
<p>Därefter får man återupprätta folkstyrelsens principer på de områden där<br>de har sargats. En viktig sådan är gemenskapsidén. Man bor i en gemenskap<br>i en kommun. Man får rösta fram medborgare. Man får vara med och bygga<br>sin egen framtid i stället för att anses som kund på någon marknad som köper<br>hit och dit. Gemenskapsidén är viktig, och det är viktigt att man kan rösta.</p>
<p>Jag hoppas att det skall bli en bred parlamentarisk uppslutning efter valet<br>och att Socialdemokraterna och andra politiska partier är med och återkom-<br>mer till riksdagen med förslag som stärker den kommunala demokratin och<br>förhindrar att den spårar ur på en marknadsväg långt bort från demokrativä-<br>gen.</p>
<p>118</p>
<p>Anf. 127 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:</p>
<p>Herr talman! I en debatt i konstitutionsutskottsärenden må det vara mig<br>tillåtet att rätta Bo Holmbergs citat ur regeringsformen. Han sade att all<br>makt utgår från folket. Det står faktiskt att all offentlig makt utgår från fol-<br>ket.</p>
<p>Samtidigt vill jag säga att jag tycker att det är utomordentligt att Bo Holm-<br>berg tar ställning för det fria valet i fråga om skolor och i fråga om omsorg<br>ute i kommunerna. Detta har inneburit en väsentlig förändring. Det är ett<br>trendbrott och ett ideologibrott hos socialdemokraterna. Det är alldeles ut-<br>märkt att vi får stöd för tanken att det faktiskt är kommuninvånarna som<br>skall ha rätt att välja och som skall fälla avgörandet när det gäller vilka tjäns-<br>ter de vill att kommunen skall förse dem med.</p>
<p>Bo Holmberg sade att köp-sälj-systemet lever sitt eget liv. Jag kan in-<br>stämma i de farhågor som finns för detta. Det handlar naturligtvis om att<br>vi lever i en brytningstid då politikerrollen förändras. Det krävs att också<br>politikerna utbildas och inser att de måste agera på ett annorlunda sätt. De<br>kan inte överlämna makten till tjänstemännen eller låta sig skjutsas upp på<br>läktaren för att titta på vad som händer. Det är politikerna som skall styra.<br>Det är politikerna som skall göra prioriteringarna. Det är kommunerna som<br>skall ha ansvaret, även om man inte producerar alla tjänster själv.</p>
<p>Det krävs alltså en ny och aktiv politiker som fungerar på ett annat sätt än<br>den gamla bypolitikem som satt och bestämde varenda detalj själv. Nu är det<br>riktlinjerna som skall följas och kvalitetskontrollen som skall utövas under<br>politikernas ansvar. Det innebär naturligtvis att det sker misstag i över-<br>gången. Det innebär att det finns politiker som inte har insett att de måste<br>agera på ett annat sätt och inte bli offer för omständigheterna.</p>
<p>Jag tror att en utvärdering av den typ som utskottet är enigt om är ett<br>utomordentligt instrument för att föreslå förändringar eller ge ytterligare<br>stöttor till politikerna i arbetet med att vara bra politiker och bra företrädare<br>för sina väljare.</p>
<p>Anf. 128 BO HOLMBERG (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag har kunnat följa förändringar ute i kommuner. Jag har<br>kunnat följa dem i min egen kommun Härnösand. Det har skett en utförsälj-<br>ning av bussverksamheten till men för den kommunala ekonomin. Jag har<br>konstaterat att man har skickat ut hela den tekniska verksamheten. Det har<br>inte gjorts i en demokratisk process och med ansvar för varandras åsikter,<br>utan med en bestämd vilja att skicka i väg det hela på entreprenad. Jag har<br>talat med kommunalpolitiker som har gått ute på stan. De har fått frågor av<br>medborgarna om hur det kan se ut som det gör på den tekniska sidan, t.ex.<br>med gatorna, och på det andra området. Politikerna säger: Det har vi lagt i<br>ett kommunalt bolag, så det kan vi inte svara på. Jag har mött kommunalt<br>aktiva som säger att de måste ställa in fullmäktigesammanträden därför att<br>de har skickat i väg så mycket på bolag att de inte har så mycket att göra.</p>
<p>Det är klart, Ylva Annerstedt, att medborgarna efter ett tag frågar varför<br>det skall finnas politiska partier när man inte kan tala med företrädarna. De<br>har ju skickat saker på entreprenad, dvs. frånhänt sig möjligheten att styra.</p>
<p>Jag vill säga att det inte var av illvilja som man inledde den här processen.</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>119</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>120</p>
<p>Man var väl trängd av den ekonomiska verkligheten. Men jag tycker att sig-<br>nalerna är så pass oroande att vi måste ta dem till oss. För mig är faktiskt<br>demokratin viktigare än entreprenadsystem, köpa-sälj-system och sådana<br>saker. Vi får inte förstöra ett viktigt framtidsinstrument för att utveckla Sve-<br>rige framåt.</p>
<p>Jag vill till sist säga följande till Ylva Annerstedt: När jag satt i Hälso- och<br>sjukvårdsutredningen försökte vi att komma fram till vad köpa-sälj-syste-<br>men har betytt. Man har ju sagt att verksamheterna har blivit så mycket ef-<br>fektivare. Vi kunde inte se det. Nu gör Landstingsförbundet en utvärdering.<br>Antagligen är det på det sättet - jag säger antagligen, för jag vet inte - att<br>det är det kommunala skattestoppet och det faktum att regeringen har dragit<br>in pengar från kommuner och landsting som har lett till att verksamheten<br>har blivit effektivare.</p>
<p>Det har nämligen i preliminära studier visat sig att det blivit samma resul-<br>tat oavsett om man genomfört förändringar i organisationen och infört<br>köpa-sälj-system eller om man har suttit och sovit hela tiden med sin gamla<br>organisation. Man har varit lika duktig att spara i den organisation där man<br>har sovit som i den där man har varit aktiv i överkant. Det som har styrt det<br>hela och varit avgörande är skattestoppet i kombination med indragning av<br>pengar.</p>
<p>Anf. 129 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:</p>
<p>Herr talman! Bo Holmberg sade någonting i sitt förra inlägg som jag gärna<br>skulle vilja instämma i. Han sade att kommuner inte skall vara företag. Jag<br>håller helt med Bo Holmberg om detta. Kommuner har inte förutsättningar<br>att arbeta som ett företag. De skall företräda kommuninnevånarnas intresse<br>på bästa möjliga sätt.</p>
<p>Om kommunalt förtroendevalda och tjänstemän hade haft bättre förut-<br>sättningar att vara företagare, hade de säkert varit det. Jag tror att det krävs<br>speciell kompetens för att bevara den kommunala demokratin och ha ansvar<br>inför sina väljare och kommuninnevånarna. Det är en annan typ av männi-<br>ska än den som är företagare. Därför skall man se till att hålla dessa verksam-<br>heter skilda.</p>
<p>Jag är precis lika stor motståndare som Bo Holmberg till den trend som<br>eventuellt finns på en del ställen att man med avsikt att hemlighålla saker<br>och ting för kommuninvånarna lägger verksamheter i kommunala bolag. Jag<br>tycker att det är alldeles förkastligt. Det skall definitivt bekämpas.</p>
<p>Det måste vara varje kommunalpolitikers ansvar att bevaka detta. En av<br>anledningarna till den nya kommunallagens tillkomst år 1991 var bl.a. att vi<br>skulle få in bestämmelser som reglerade politikernas insyn och kontroll i de<br>kommunala bolagen.</p>
<p>Här finns bestämmelser att utnyttja. Det har dessutom kommit ytterligare<br>tillägg under senare tid. Det är de förtroendevaldas ansvar att utnyttja de<br>möjligheter till insyn som lagen faktiskt ger. Det gör man inte, därför att man<br>på många håll inte vet tillräckligt.</p>
<p>Det finns all anledning i världen att vi alla i våra politiska partier, var och<br>en hos sig, medverkar till ett genuint utvecklings- och utbildningsarbete för<br>våra kommunala förtroendevalda, så att de utnyttjar de insynsmöjligheter<br></p>
<p>som finns och motarbetar trenden att lägga verksamheter i kommunala bo-<br>lag för att försvåra insynen.</p>
<p>Att ha kommunala förtroendevalda i kommunala bolagsstyrelser innebär<br>med nödvändighet att man sitter på två stolar. Man har lojalitet dels mot<br>företagets verksamhet, dels mot sina väljare. Det är faktiskt inte alltid som<br>syftet med bolagets verksamhet sammanfaller med kommuninvånarnas<br>bästa.</p>
<p>Anf. 130 BO HOLMBERG (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Det gläder mig att Ylva Annerstedt har inställningen att<br>kommunerna inte skall utveckla några affärsverk. Kommuner är kommu-<br>nala självstyrelseorgan, och ett led i det svenska folkstyret.</p>
<p>Nu anordnar de båda kommunförbunden konferenser, Ylva Annerstedt -<br>och inte en konferens, utan tusen konferenser - där man har konsulter som<br>kliver fram och lägger på over-head-bilder och konstaterar: Nu måste ni<br>tänka om här. Ni måste förstå att kommuner är monopol som måste brytas<br>upp. Ni måste förstå att medborgarna skall bli kunder. Ni måste förstå att<br>barnomsorgen skall bli affärsområde 1 och äldreomsorgen affärsområde 2.</p>
<p>Detta får man höra inte bara på en konferens, utan på tio konferenser.<br>Det är klart att människor då börjar undra om de är till besvär, eller om de<br>har läst alldeles fel. Jag hoppas därför att det nu blir balans, och här tycker<br>jag att konstitutionsutskottet har gjort en viktig insats genom att av rege-<br>ringen beställa en utvärdering.</p>
<p>Jag hoppas att man i lugn och ro kan gå igenom materialet, låta den kom-<br>munala demokratins principer vara riktgivande för utvärderingen och<br>komma med förslag till riksdagen. Riksdagen har då med detta beslut gjort<br>en stor insats.</p>
<p>Jag hör själv till dem som åker runt och säger att man får välja om man<br>skall utveckla kommunen till någon form av affärsverk eller om man skall<br>stå fast vid kommunen som självstyrelseorgan. Vi socialdemokrater tvekar<br>inte var vi står i den frågan. Efter debatten här i dag har jag förstått att det<br>kan bli en rätt så bred majoritet bakom att hålla fast vid demokratins spelreg-<br>ler i kommunerna.</p>
<p>Anf. 131 SIMON LILIEDAHL (nyd):</p>
<p>Herr talman! Ny demokrati har allt sedan sitt inträde i riksdagen i olika<br>partimotioner drivit frågan om en minskning av det statliga och kommunala<br>partistödet. Vi anser att detta är en viktig principiell fråga. Besparing och<br>återhållsamhet bör vara budskapet från politikerna till allmänheten.</p>
<p>Vi har föreslagit att det statliga stödet för budgetåret 1994/95 skall minskas<br>med 10 % utöver den av regeringen redan föreslagna minskningen på 10 %.<br>Beträffande det kommunala stödet har Ny demokrati föreslagit att det skall<br>minskas med 50% under en treårsperiod med start 1995.</p>
<p>Reglerna för fördelningen av de kommunala stödet gynnar i dag otvivelak-<br>tigt de större partierna och missgynnar oss små. Bättre och rättvisare skulle<br>enligt vår mening vara att införa ett system med fasta belopp för grundstöd,<br>lika för alla partier. Annars kan ett litet parti få betydande svårigheter att</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>121</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>122</p>
<p>hävda sig i lokalpolitiken i konkurrens med de stora partierna, vilket är nå-<br>got som i grunden får anses strida mot den kommunala demokratin.</p>
<p>Under detta riksmöte och tidigare riksmöten har våra motioner beträf-<br>fande en minskning av partistödet avstyrkts framför allt med argumentet, att<br>om regeringen skulle besluta om en nedskärning skulle detta innebära en<br>inskränkning i kommunernas kompetensutövning.</p>
<p>Vi har i år liksom tidigare år föreslagit att regeringen skall tillsätta en ut-<br>redning beträffande det kommunala partistödets omfattning. Vi har emeller-<br>tid till vår glädje nu delvis villfarits genom en av Statskontoret nyligen gjord<br>utredning. En utvärdering av denna skall göras inom regeringskansliet. Vi i<br>Ny demokrati är mycket spända på resultatet.</p>
<p>I samma motion där vi berör frågan om det kommunala partistödet har vi<br>yrkat på att riksdagen skall komplettera kommunallagen med bestämmelser<br>som går ut på att ett parti som har erhållit mandat i fullmäktige men som<br>inte är företrätt i kommunstyrelsen skall ha rätt att låta ledamot eller supple-<br>ant som företräder partiet i fullmäktige närvara vid styrelsens sammanträden<br>och även delta i överläggningarna. Efter valet 1991 fanns det många exempel<br>på att partier med få mandat inte ens fått en insynsplats.</p>
<p>Vi anser vidare att även en person som inte är förtroendevald bör ha när-<br>varorätt i nämnd eller styrelse. Vi anser alltså att dessa frågeställningar bör<br>utredas närmare. I likhet med tidigare år har utskottet sagt att närvarorätten<br>endast gäller förtroendevalda. Det är just denna fråga som vi vill ha närmare<br>utredd.</p>
<p>Regeringen har lagt fram ett förslag om offentliga nämndsammanträden.<br>Enligt detta tycks det finnas vissa möjligheter för allmänheten att få närvara<br>under vissa förutsättningar. Vi önskar emellertid att det specifikt skall utsä-<br>gas att det framför allt är representanter för partier som skall få delta. Vi<br>anser att man närmare bör utreda denna fråga.</p>
<p>Slutligen vill jag med anledning av kommentarerna från Lokaldemokrati-<br>kommittén i inledningen av KU:s betänkande i likhet med kommittén un-<br>derstryka vikten av att regeringen tar initiativ till en översyn av den kommu-<br>nala revisionen. Jag instämmer med kommittén som trycker på att den kom-<br>munala revisionen, liksom för övrigt den statliga, bör ha en hög kompetens.</p>
<p>Jag instämmer också med samma kommitté när den föreslår att regeringen<br>skall utreda den kommunala och regionala näringslivspolitiken mot bak-<br>grund av en eventuell EU-anslutning.</p>
<p>Herr talman! Jag vill slutligen yrka bifall till mina två reservationer, nr 2<br>och 4.</p>
<p>Anf. 132 YLVA ANNERSTEDT (fp) replik:</p>
<p>Herr talman! 1 utskottsbetänkandet anser majoriteten, dvs. i det här fallet<br>alla partier utom Ny demokrati, att offentligt stöd skall utgå till partierna för<br>att de skall kunna ha en rimlig verksamhet utan att vara beroende av medel<br>utifrån. När det gäller utformningen av bidraget avgör vaije kommun själv<br>hur man vill utforma det stöd som skall utgå till de partier som är represente-<br>rade i fullmäktige.</p>
<p>Som Simon Liliedahl påpekade ger ju det här förslaget en möjlighet till<br>öppna nämndsammanträden där även Ny demokrati är välkommet att delta.</p>
<p>Vi har inte funnit någon anledning att begränsa närvarorätten till de politiska<br>partierna, utan den gäller samtliga medborgare. Om medborgarna hade<br>tyckt att Ny demokrati skulle vara representerat i form av förtroendevalda<br>i alla nämnder och styrelser hade de röstat så att Ny demokrati hade fått en<br>ökad representation.</p>
<p>Herr talman! Jag yrkar avslag på Ny demokratis reservationer och bifall<br>till hemställan i betänkandet.</p>
<p>Anf. 133 OLA KARLSSON (m):</p>
<p>Herr talman! Den kommunala självstyrelsen är en av hörnpelarna i den<br>svenska demokratiska strukturen och modellen. Den kommunala demokra-<br>tin och självstyrelsen måste därför ha villkor som gör att de lokala politi-<br>kerna känner att deras viktiga uppgift är meningsfull. På riksnivå måste vi<br>därför visa respekt för de kommunala beslutsfattarna och inte lägga oss i och<br>peta i allt för mycket av det som är deras ansvarsområden.</p>
<p>Dagens betänkande behandlar delar av Lokaldemokratikommitténs be-<br>tänkande. Det behandlar också ett antal motioner, både följdmotioner och<br>ett antal motioner från den allmänna motionstiden. Vi kan konstatera att det<br>finns många utestående frågor som kommer att beredas ytterligare. Dit hör<br>den kommunala självstyrelsens rättsliga reglering, de förtroendevaldas ar-<br>betsförutsättningar, den kommunala revisionen m.m.</p>
<p>Kommuner och landsting hanterar i dag en mycket omfattande verksam-<br>het. Det mesta sker i egen regi, men alltmer har kommit att läggas ut på<br>entreprenörer eller upphandlas i viss konkurrens. En så stor verksamhet<br>ställer mycket stora krav på utvärdering och uppföljning. Det gäller både<br>den verksamhet som drivs i egen regi och den som upphandlas från andra.<br>Här är den föreslagna ändringen i kommunallagen bra. Den klargör nämn-<br>dernas ansvar och skyldigheten för fullmäktige att möjliggöra detta via avtal<br>eller på annat sätt innan verksamhet läggs ut på entreprenad.</p>
<p>Vi anser att det är positivt att införa folkinitiativet beträffande kommu-<br>nala folkomröstningar. Det gör det möjligt för 5 % av medborgarna att kräva<br>folkomröstning i en fråga. Att ge möjlighet för medborgarna att direkt få ta<br>ställning i en fråga ser jag som en utveckling och förstärkning av demokratin.<br>Det är verkligt folkstyre.</p>
<p>En annan förbättring är att personalföreträdare inte längre skall ha rätt<br>att närvara vid behandlingen av ärenden som gäller beställning och upp-<br>handling av varor och tjänster. Det är något som varit ett problem vid upp-<br>handling av konkurrensutsatt verksamhet och när man haft renodlade be-<br>ställarnämnder som haft att agera självständigt gentemot utförarnämnder.<br>Vidare föreslås förtydliganden dels när det gäller rätten att ta ut avgifter för<br>tjänster och nyttigheter, dels när det gäller självkostnadsprincipen.</p>
<p>Ett enigt utskott föreslår också att regeringen bör vidta åtgärder för en<br>samlad utvärdering och uppföljning av medborgerlig insyn och kontroll.</p>
<p>Herr talman! Utskottet är i stort sett enigt. Vad gäller folkomröstningar<br>har Socialdemokraterna en reservation, och jag har redovisat vår syn i den<br>frågan. Ny demokrati har en reservation som gäller närvarorätt. Här är det<br>vår uppfattning att det bör gälla förtroendevalda. Det bör vara en fråga för<br>respektive fullmäktige att besluta om. Det är inte en riksdagsfråga att reglera</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>123</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Lokal demokrati</p>
<p>sådana skyldigheter för kommunerna. Möjligheterna att ge närvarorätt finns<br>redan. Vi behöver inte införa någon skyldighet.</p>
<p>Det är samma sak med det kommunala partistödet. Kommunalt självstyre<br>måste innebära att kommunerna själva får bestämma. Det är inte en fråga<br>som vi skall lägga oss i.</p>
<p>Alla frågor som vi hanterar i samhället är inte heller politiska. På den stat-<br>liga nivån skall man inte alltför mycket lägga sig i vad som sker på den kom-<br>munala nivån. På den kommunala nivån måste man också låta bli att lägga<br>sig i frågor som bara medborgarna själva kan hantera. Skolpengen och barn-<br>omsorgspengen är exempel på former att föra ut beslut och ansvar från den<br>politiska sfären ut till medborgarna själva. Här finns det fortfarande mycket<br>att göra.</p>
<p>Sedan tyckte jag att det var intressant att lyssna på Bo Holmbergs åsikter<br>i det här ämnet. Efter några år i kommunalpolitiken kan jag konstatera att<br>det finns ekonomisystem som inte bara lever sitt eget liv utan som i vissa fall<br>har slutat att leva något liv. Där kämpar politikerna glatt vidare utan någon<br>som helst kontroll över det ekonomiska systemet.</p>
<p>Många av de problem som kommunalpolitikerna möter i dag och många<br>av de problem som Bo Holmberg tog upp handlar ju om en annorlunda eko-<br>nomisk situation för kommunerna. Jag kan konstatera att Socialdemokra-<br>terna inte kommer att föreslå några ytterligare medel till kommunerna jäm-<br>fört med vad regeringen gör. Kommunernas ekonomiska situation kommer<br>att vara densamma oavsett vilket parti som är i regeringsställning.</p>
<p>Herr talman! Med det anförda vill jag yrka bifall till hemställan i utskottets<br>betänkande.</p>
<p>Anf. 134 CATARINA RÖNNUNG (s):</p>
<p>Herr talman! Folkinitiativ till en folkomröstning ger möjlighet till verkligt<br>folkstyre, sade Ola Larsson. På vilket sätt blir det ett verkligt folkstyre? Full-<br>mäktige kan ju i alla fall vägra att ta upp frågan till folkomröstning. Då har<br>man ju inte fört frågan ett steg framåt. Det är trots allt fullmäktige som skall<br>besluta om detta.</p>
<p>Anf. 135 OLA KARLSSON (m):</p>
<p>Herr talman! Här är det fråga om en avvägning i systemet. Möjligheterna<br>till en folkomröstning ökar självfallet med det föreslagna folkinitiativet. Ca-<br>tarina Rönnung menar väl inte att folk inte i något fall skall få avgöra frågor<br>i folkomröstningar. Om jag inte minns alldeles fel har även Socialdemokra-<br>terna ställt sig bakom en folkomröstning i EU-frågan. Jag antar att det finns<br>tungt vägande skäl även för det. Jag tror att vi behöver fler folkomröst-<br>ningar, både på de statliga och den kommunala nivån.</p>
<p>Anf. 136 CATARINA RÖNNUNG (s):</p>
<p>Herr talman! Först skall jag be Ola Karlsson om ursäkt för att jag kallade<br>honom vid fel efternamn.</p>
<p>I mitt första inlägg sade jag att vi är anhängare av att folkomröstningsinsti-<br>tutet används i ungefär nuvarande omfattning. Vi skall använda folkomröst-</p>
<p>124</p>
<p>ningen i stora övergripande frågor. Kommunindelningsfrågor är t.ex. bra att<br>folkomrösta om.</p>
<p>Att man skall kunna folkomrösta i vilken fråga som helst tycker vi är att<br>gå för långt. Via den representativa demokratin skall man ha kännedom om<br>vad folk anser, driva de politiska frågorna inom de politiska partiernas ra-<br>mar, för att kunna fatta långsiktiga beslut och väga kostnader mot utgifter<br>på ett långsiktigt sätt.</p>
<p>Anf. 137 OLA KARLSSON (m):</p>
<p>Herr talman! Jag förstår inte riktigt vad Catarina Rönnung är rädd för,<br>eller varför hon är rädd för att medborgare i en kommun skall få säga vad<br>de vill i en folkomröstning efter ett folkinitiativ. Om de politiska partierna<br>och partisystemet fungerar som de skall och kanaliserar viktiga frågor, kom-<br>mer inte några folkinitiativ att behöva tas. Med Catarina Rönnungs modell<br>försvinner möjligheten för medborgarna att begära en folkomröstning när<br>det politiska systemet inte klarar att hantera situationen. Därför innebär den<br>föreslagna modellen en klar förbättring jämfört med dagsläget.</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<h3>15 § Kommunal biståndsverksamhet</h3>
<p>Föredrogs<br>konstitutionsutskottets betänkande<br>1993/94:KU41 Kommunal biståndsverksamhet (prop. 1993/94:189).</p>
<p>Anf. 138 LENNART ROHDIN (fp):</p>
<p>Herr talman! Vi behandlar nu regeringens proposition med förslag att ut-<br>vidga kommunernas möjligheter att ge bistånd till kommuner i andra länder.<br>Ett enigt konstitutionsutskott går utan vidare resonemang på regeringens<br>linje. Jag har därför inga förhoppningar om att kunna förhindra eller avvärja<br>detta beslut.</p>
<p>Jag vet dock att åtskilliga ledamöter här i kammaren precis som jag delar<br>den principiella uppfattningen att bistånd i andra länder skall vara en fråga<br>för riksdag och regering och inte för landets kommuner. Jag vill därför yrka<br>bifall till motion K63 och avslag på propositionen och därmed också på ut-<br>skottets hemställan under mom. 1.</p>
<p>I propositionen föreslås att kommunernas möjligheter att ge internatio-<br>nellt bistånd utvidgas ytterligare utöver vad som skett senast i samband med<br>tillkomsten av 1991 års kommunallag. Bakgrunden är det ökade intresse som<br>många kommuner känt att få bistå vänortskommuner särskilt i de baltiska<br>staterna i deras ansträngda utvecklingsarbete.</p>
<p>Herr talman! Internationellt biståndssamarbete bör, som propositionen<br>också pliktskyldigt redovisar, vara ett statligt ansvar inom ramen för utrikes-<br>och biståndspolitiken. Med den successiva uppluckring som skett, och som<br>propositionen är ytterligare ett steg i, urgröps denna grundprincip alltmer.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Kommunal bi-<br>ståndsverksamhet</p>
<p>125</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Kommunal bi-<br>ståndsverksamhet</p>
<p>126</p>
<p>Tunga remissinstanser som SIDA, som onekligen besitter en viss erfaren-<br>het av långsiktigt biståndsarbete i en främmande miljö, avvisar den grund-<br>läggande tanken i propositionen. Också Kammarrätten i Göteborg, Riksre-<br>visionsverket och Företagarnas riksorganisation framhåller denna grund-<br>princip. Som sed är när man har en klar politisk viljeriktning, anser sig var-<br>ken regering eller utskott behöva ödsla någon ingående argumentation på<br>den förskjutning i principiellt avseende som propositionen är uttryck för.</p>
<p>Jag förnekar inte alls att det finns ett mycket starkt och välkommet enga-<br>gemang, framför allt när det gäller vänortskommuner i våra baltiska syster-<br>länder, ute i landets kommuner och bland stora delar av svensk allmänhet.<br>Det engagemanget kan mycket väl kanaliseras via frivilligorganisationer vid<br>sidan om det statliga biståndet. De resurser och det kunnande som föreligger<br>på sina håll i kommuner kan, som ju också SIDA påpekat, kanaliseras i ett<br>verkningsfullt stöd till de statliga biståndsinsatser som görs.</p>
<p>Herr talman! Internationellt biståndssamarbete måste till skillnad från<br>vanligt vänortssamarbete präglas av omfattande kunskap i internationella<br>förhållanden och utvecklingsfrågor. Till detta kommer ett icke oväsentligt<br>mått av utrikespolitiskt kunnande och omdöme, som inte rimligtvis kan för-<br>väntas ingå i reguljär kommunal verksamhet. Riskerna för felbedömningar,<br>säkerligen alltid mot bakgrund av vällovliga ambitioner och starka solidari-<br>tetskänslor, måste därmed vara alldeles för stora.</p>
<p>Propositionen söker undvika dessa risker med restriktioner om vilka kom-<br>muner i vilka stater som får erhålla kommunalt bistånd och om samråd med<br>regeringen. Dessa förslag visar på svårigheterna och undanröjer inte de prin-<br>cipiella invändningarna. Indirekt visar det således på att man här rör sig på<br>ett känsligt principiellt plan, men man låtsas inte om problemet. Man vill inte<br>stöta sig med en entusiastisk allmän opinion genom att hävda grundläggande<br>principer. I stället medverkar man till en successiv förskjutning av perspekti-<br>vet.</p>
<p>Herr talman! Engagemanget för Baltikum kan säkert i de allra flesta fall<br>betraktas som ytterst välkommet och utrikespolitiskt helt oförargligt. Men<br>det som kan ses som oförargligt i dag måste ha generell bäring också i andra<br>sammanhang och i andra opinionslägen. Det som har hänt sedan murens fall<br>i Berlin i oktober 1989 visar också att historien inte är död utan att den i<br>högsta grad har återkommit.</p>
<p>Ingen kunde föreställa sig det som hände hösten 1989 i Öst- och Central-<br>europa eller för den delen det som hände i det forna Sovjetunionen hösten<br>1991. Och då var det ännu svårare att föreställa sig det som sedan hänt i Kau-<br>kasus, det forna Jugoslavien och i Ryssland. Historien är inte död. Det enda<br>vi kan förutsäga är att vi inte vet hur framtiden kommer att te sig. Det manar<br>till försiktighet.</p>
<p>Det kan vidare inte anses principiellt rimligt att man ute i kommunerna,<br>kanske med knappa majoritetsbeslut, skall kunna fatta beslut av denna art.<br>Till skillnad från vad som gäller för närvarande beträffande de baltiska sta-<br>terna, kan samma lagreglering komma att tas i anspråk för liknande bi-<br>ståndsinsatser från kommunal sida till orter i länder för vilka gäller att den<br>politiska opinionen i vårt land är starkt splittrad. Delar regeringen denna<br>opinionsuppfattning blir den trängd att medge kommuner som så önskar</p>
<p>möjlighet att ge bistånd. I annat fall avvisas kommunernas framställningar.<br>Aldrig så vällovliga, men ofta tidsmässigt begränsade och spontana lokala<br>opinioner, bör inte i någon större utsträckning få styra svenskt bistånd till<br>människor i andra länder. Det är inte vårt samvete som skall vara gott, utan<br>resultatet av svenska biståndsinsatser.</p>
<p>(forts.)</p>
<h3>Ajournering</h3>
<p>Kammaren beslöt kl. 17.58 att ajournera förhandlingarna till kl. 19.00 för<br>middagsuppehåll.</p>
<h3>Återupptagna förhandlingar</h3>
<p>Förhandlingarna återupptogs kl. 19.00.</p>
<h3>15 § (forts.) Kommunal biståndsverksamhet</h3>
<p>(forts. KU41)</p>
<p>Anf. 139 INGVAR SVENSSON (kds):</p>
<p>Herr talman! Jag vill bara helt kort yrka bifall till utskottets hemställan.</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<h3>16 § Förvaltningsmyndigheternas ledning</h3>
<p>Föredrogs<br>konstitutionsutskottets betänkande<br>1993/94:KU42 Förvaltningsmyndigheternas ledning (prop. 1993/94:185).</p>
<p>Anf. 140 INGVAR JOHNSSON (s):</p>
<p>Herr talman! Regeringen har föreslagit att centrala förvaltningsmyndighe-<br>ter skall styras som s.k. enrådighetsverk om det inte finns vägande skäl som<br>motiverar att myndigheterna leds på något annat sätt.</p>
<p>Vi socialdemokrater yrkar avslag på detta, därför att vi anser att huvudre-<br>geln skall vara att förvaltningsmyndigheternas ledning skall utgöras av lek-<br>mannastyrelser.</p>
<p>Denna vår ståndpunkt bygger vi på att det svenska förvaltningssystemet<br>är unikt i världen genom att medborgarna har insyn i myndigheternas verk-<br>samhet på en mängd olika sätt. Allmänna handlingar är i princip offentliga<br>och meddelarfrihet råder. Vi anser att denna samhälleliga insyn och detta<br>medborgerliga inflytande bäst garanteras i en ordning där huvudregeln är att<br>statliga myndigheter jämte verkschefen leds av valda lekmannastyrelser.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Förvaltningsmyn-<br>digheternas ledning</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Förvaltningsmyn-<br>digheternas ledning</p>
<p>Inom några områden anser vi dessutom att ett absolut krav på lekmanna-<br>styrelser i myndigheterna bör gälla.</p>
<p>- Det gäller tillsynsmyndigheter som utfärdar integritetskänsliga föreskrif-<br>ter, ingrepp i medborgarnas frihet och ekonomiska situation.</p>
<p>- Det gäller myndigheter som arbetar under affärsliknande förhållanden<br>och har en verksamhet som innebär ett stort finansiellt ansvar.</p>
<p>- Det gäller myndigheter inom områdena forskning och kultur, där det är<br>av stort värde med styrelser, eftersom statsmakterna medvetet valt att ge<br>dessa verksamheter stor frihet.</p>
<p>- Det gäller vidare fall där tidigare undantag gjorts från ordningen med<br>enrådighetsverk, som en del stabsmyndigheter och myndigheter inom för-<br>svarsmakten.</p>
<p>Däremot anser vi att smärre myndigheter som sysslar med rutinärenden<br>kan inrättas som enrådighetsverk, under förutsättning att någon typ av in-<br>synsorgan finns.</p>
<p>Vi har också uppfattningen att någon av de externa styrelseledamöterna<br>bör utses till ordförande i styrelsen, medan verkschefen bör ingå i styrelsen<br>som självskriven ledamot.</p>
<p>Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till reservationen.</p>
<p>Anf. 141 BENGT HURTIG (v):</p>
<p>Herr talman! I den statliga utredningen om förvaltningsmyndigheternas<br>ledning diskuterades behovet av styrelser i statliga myndigheter. Man säger<br>att verksamheter som är av stor ekonomisk betydelse, som berör människors<br>integritet och som allmänt sett har stort inflytande i samhället måste anses<br>vara i behov av styrelser och är mindre lämpliga att organisera som enrådig-<br>hetsstyrelser. Genom en vanlig styrelse får förvaltningsmyndigheten en bred<br>kompetens och erfarenhet till sin ledning. Man kan spegla olika delar av<br>samhället och få en mer sammantagen överblick över sina beslut och en bre-<br>dare förankring.</p>
<p>Jag vill yrka bifall till min meningsyttring.</p>
<p>Anf. 142 INGVAR SVENSSON (kds):</p>
<p>Herr talman! Regeringen vill i sin proposition att man i första hand skall<br>utgå från enrådighetsverk. Det kan finnas skäl till detta, som t.ex. effektivi-<br>tet. Samtidigt pekar regeringen på att man skall vara öppen och flexibel och<br>kunna välja andra former. Men utgångspunkten är enrådighetsverk.</p>
<p>Med detta vill jag yrka bifall till utskottets hemställan.</p>
<p>Anf. 143 CATARINA RÖNNUNG (s):</p>
<p>Herr talman! Som Ingvar Johnsson som vår talesman för reservationen<br>hävdat vill vi att Radio- och TV-verket skall ledas av en parlamentariskt sam-<br>mansatt styrelse.</p>
<p>Radio- och TV-verket är den verkliga maktfaktorn när det gäller att för-<br>dela tillstånd. Men riksdagen kommer mänskligt att döma att besluta att ver-<br>ket trots allt skall organiseras som ett enrådighetsverk, där verkschefen<br>kommer att få stor makt. Därför skulle det vara synnerligen önskvärt att</p>
<p>128</p>
<p>tjänsten som överdirektör annonserades ut och synnerligen önskvärt att<br>denna chef hade erfarenhet och meriter från kulturlivet.</p>
<p>Hon eller han måste göra mycket grannlaga bedömningar. Det vore bra<br>om han eller hon inte bara tog strikt kommersiella hänsyn, utan gjorde så-<br>dana bedömningar som även skulle gynna svenskt kulturliv och vårt språk-<br>område. Vi behöver en motvikt mot det internationella mediebruset som ho-<br>tar att dränka vår kultur och vårt språkområde.</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<h3>17 § Några frågor om sekretess</h3>
<p>Föredrogs<br>konstitutionsutskottets betänkande<br>1993/94:KU38 Några frågor om sekretess (prop. 1993/94:165).</p>
<p>Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<h3>18 § Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt<br>beteende avseende offentlig upphandling</h3>
<p>Föredrogs<br>finansutskottets betänkande<br>1993/94:FiU22 Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt<br>beteende avseende offentlig upphandling (prop. 1993/94:222).</p>
<p>Anf. 144 PER OLOF HÅKANSSON (s):</p>
<p>Herr talman! Det ärende vi nu skall debattera är förnyat förslag till lag-<br>stiftning om ingripande mot otillbörligt beteende avseende offentlig upp-<br>handling. På något sätt är ordet förnyat ett nyckelord i sammanhanget.</p>
<p>Kammaren har hösten 1993 redan avgjort ett exakt likalydande ärende.<br>Den gången sade kammaren nej till förslaget. Man gick på de motiveringar<br>som sammanfattningsvis innebar att man ansåg att förslaget att införa den<br>här typen av lagstiftning bröt mot den kommunala självstyrelsen. Man sade<br>också att det bröt mot en artikel i den europeiska konventionen om kommu-<br>nal självstyrelse. Dessutom kunde man konstatera att det finns lagar och reg-<br>ler som redan styr och reglerar den här verksamheten i tillräcklig omfattning.</p>
<p>Nu återkommer ärendet. Inget nytt har presenterats. Då har man först att<br>försöka hitta ett svar på frågan: Varför återkommer ärendet? Någon kanske<br>kan förledas att tro att det här skulle gälla förhållanden i regeringskansliet.<br>Men det gör det alltså inte. Det är exakt samma ärende som senast. Förhål-<br>landena inom regeringskansliet omfattas inte av denna lag.</p>
<p>Då kvarstår frågorna: Varför nu nagga den kommunala självstyrelsen i</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Fömyat förslag till<br>lagstiftning om in-<br>gripande mot otill-<br>börligt beteende<br>avseende offentlig<br>upphandling</p>
<p>129</p>
<p>9 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 115</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Fömyat förslag till<br>lagstiftning om in-<br>gripande mot otill-<br>börligt beteende<br>avseende offentlig<br>upphandling</p>
<p>130</p>
<p>kanten? Varför bryta mot den europeiska konventionen om kommunal<br>självstyrelse? Varför införa ett onödigt regelverk? Varför öka byråkratin?</p>
<p>Vi från socialdemokratiskt håll ser inte någon mening med detta. Därför<br>yrkar vi avslag på propositionen, vilket innebär att jag här yrkar bifall till de<br>socialdemokratiska reservationer som är fogade till betänkandet.</p>
<p>Anf. 145 BENGT HURTIG (v):</p>
<p>Herr talman! Vänsterpartiet anser inte heller att denna lagstiftning är me-<br>ningsfull. Vi anser att den kränker det kommunala självstyret och att vi har<br>tillräckligt med lagstiftning på detta område som reglerar. Jag yrkar därför<br>bifall till den socialdemokratiska reservationen under mom. 1.</p>
<p>Anf. 146 TOM HEYMAN (m):</p>
<p>Herr talman! I reglerna för den offentliga upphandlingen är detta en viktig<br>bit, som nu återkommer till riksdagen. Under de gångna åren har vi sett en<br>kraftigt ökad upphandling ute i kommunerna. Det har också lett till kraftigt<br>minskade kostnader för skattebetalarna. Det är vi alla överens om; det med-<br>ger även Socialdemokraterna i sin reservation.</p>
<p>Man säger att detta skulle utgöra ett brott mot den kommunala självstyrel-<br>sen. Men det finns fortfarande inget krav på någon kommunal upphandling.<br>Det får kommunen själv bestämma. Lagförslaget innebär att upphand-<br>lingen, om man väljer en sådan, skall vara korrekt.</p>
<p>Den nu gällande lag som det hänvisas till i reservationen ställer kravet att<br>ett företag, som känner sig träffat av otillbörlig upphandling, självt skall av-<br>lämna en anmälan till länsrätten för rättelse. Det kan vara ett nog så svårt<br>ställningstagande för ett mindre företag, ett företag som kanske för sin exi-<br>stens är mycket beroende av goda kontakter med den kommunala upphand-<br>laren.</p>
<p>Man kan komma i ett beroendeförhållande, och det kan från kommunal<br>sida bli ganska lätt att göra ”riggade upphandlingar” på olika sätt, som riktar<br>in sig på en speciell leverantör. Behovet är alltså klart uttalat. Det finns be-<br>hov av en möjlighet för Konkurrensverket att självständigt granska detta,<br>vilket också är avsikten med detta lagförslag.</p>
<p>Herr talman! Därmed yrkar jag bifall till utskottets hemställan och avslag<br>på reservationerna.</p>
<p>Anf. 147 PER OLOF HÅKANSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Tom Heyman säger att om man väljer offentlig upphandling<br>så skall det gå korrekt till. Han försöker därmed säga att den socialdemokra-<br>tiska linjen inte innebär det. På den punkten kan jag lugnt försäkra Tom<br>Heyman, och alla andra som undrar, att jag är helt ense med Tom Heyman<br>om att en upphandling skall gå korrekt till. Men faktum är att denna lag inte<br>reglerar det. Den reglerar något helt annat.</p>
<p>Jag avundas inte Tom Heyman att försöka försvara detta lagförslag. Men<br>nog skulle det vara intressant att få veta varför man återkommer med detta<br>förslag, när riksdagen en gång avvisat det. Varför skall man införa ett onö-<br>digt regelverk? Seriösa affärstidningar har ju kommenterat detta lagförslag<br>såsom en papperstiger, som bara ger marknadsdomstolen en möjlighet som</p>
<p>den redan har. Varför lägger man då fram lagförslaget över huvud taget? Jag<br>avundas verkligen inte Tom Heyman i rollen att försöka försvara förslaget.</p>
<p>Anf. 148 BENGT DALSTRÖM (nyd):</p>
<p>Herr talman! Dan Eriksson i Stockholm har bett mig att ta över här i kam-<br>maren. Han har nämligen fått förhinder. Själv sitter jag med i näringsutskot-<br>tet och sysslar med konkurrens.</p>
<p>Jag tänker fatta mig rätt kort. De reflexioner som en kollega noterat gör<br>att jag konstaterar att det är rätt märkligt att regeringen går emot arbets-<br>gruppen som hade ett lagförslag klart, ett lagförslag som innebär denna skyl-<br>dighet för statliga och kommunala myndigheter, nämligen att upphandla viss<br>verksamhet i konkurrens. Vi har också haft det för yttrande i näringsutskot-<br>tet, vill jag minnas.</p>
<p>Det är den linje som Ny demokrati driver. I detta fall kan vi inte tänka oss<br>något annat än att yrka bifall till vår egen reservation nr 2 i ärendet.</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<h3>19 § Ändringar i skatteregisterlagen</h3>
<p>Föredrogs<br>skatteutskottets betänkande<br>1993/94:SkU42 Ändringar i skatteregisterlagen (prop. 1993/94:224).</p>
<p>Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<h3>20 § Utbildning för fredsbevarande verksamhet</h3>
<p>Föredrogs</p>
<p>försvarsutskottets betänkande</p>
<p>1993/94:FöU12 Utbildning för fredsbevarande verksamhet (prop.<br>1993/94:244).</p>
<p>Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<h3>21 § Uppskov med behandlingen av vissa ärenden</h3>
<p>Föredrogs</p>
<p>försvarsutskottets betänkande</p>
<p>1993/94:FöU13 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden.</p>
<p>Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Fömyat förslag till<br>lagstiftning om in-<br>gripande mot otill-<br>börligt beteende<br>avseende offentlig<br>upphandling</p>
<p>131</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Bolagisering av<br>Vägverkets pro-<br>duktionsdivision<br>m.m.</p>
<p>132</p>
<h3>22 § Övergång till kapitalkostnader för lokaler, m.m.</h3>
<p>Föredrogs<br>försvarsutskottets betänkande<br>1993/94:FöU14 Övergång till kapitalkostnader för lokaler, m.m. (prop.</p>
<p>1993/94:150 delvis).</p>
<p>Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<h3>23 § Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.</h3>
<p>Föredrogs<br>trafikutskottets betänkande<br>1993/94:TU32 Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m. (prop.</p>
<p>1993/94:180).</p>
<p>Anf. 149 BO NILSSON (s):</p>
<p>Herr talman! Eftersom vi socialdemokrater anser att propositionen om<br>bolagisering av Vägverkets produktionsdivision saknar viktiga besked före-<br>slår vi att propositionen avslås. Skälet för avslaget är alltså bl.a. att vi måste<br>få besked på fler områden.</p>
<p>Vad gäller de ekonomiska frågorna vill vi ha nöjaktiga besked om hur bo-<br>laget skall uppnå en soliditet om 30 % eller skaffa sig en stark balansräkning,<br>om man vill uttrycka sig så. Det finns en stor pensionsskuld som skall klaras<br>upp. Det finns en semesterlöneskuld på 200 miljoner kronor. Det behövs ett<br>kapitaltillskott i detta bolag. Vad kostar det att bygga upp ett sådant här nytt<br>bolag? Handlar det om 100 miljoner kronor, Elving Andersson? Eller hur<br>mycket kan det kosta? Var skall alla pengarna komma ifrån? Vi socialdemo-<br>krater vill gärna ha ett besked på denna punkt. Det är avgörande för oss när<br>vi tar ställning i detta ärende.</p>
<p>Till sist undrar jag om det är rimligt att vi här i riksdagen skall bestämma<br>vilken dag som denna verksamhet skall bolagiseras. Är det inte viktigare att<br>de som sysslar med detta bolagiserar när de känner att tiden är inne, i stället<br>för att riksdagen beslutar om tidpunkten? Jag tror inte det är bra.</p>
<p>Jag vill också ha svar på några ideologiska frågor. Är det så att regeringen<br>redan nu förbereder en privatisering av denna verksamhet? Det är lätt att<br>misstänka att bolaget ges så dåliga ekonomiska villkor att endast privatise-<br>ring återstår år 1996.</p>
<p>Bl.a. Riksrevisionsverket konstaterar att regeringskansliet är en dålig<br>ägare - för att inte tala om Kommunikationsdepartementet. Detta kan man<br>varmt instämma i.</p>
<p>I en tidningsintervju säger statssekreteraren i Kommunikationsdeparte-<br>mentet att ”vi privatiserar av ideologiska skäl”. Han fortsätter: ”monopol<br>är inte effektiva” och ”allt är bättre med konkurrens”. Detta är ett utmärkt<br>exempel på den krämarmentalitet som präglar den borgerliga politiken. Var<br>kommer de trafikpolitiska målen om trafiksäkerhet, framkomlighet, kvalitet</p>
<p>och regional balans in i bilden? Varför är det, enligt borgerlig ideologi, fult<br>med statliga monopol men ett himmelrike med privata sådana?</p>
<p>Tror verkligen Elving Andersson, som tydligen är utskottets talesman, att<br>detta föreslagna bolag, med dåliga ekonomiska förutsättningar och dåliga<br>ägare skall klara konkurrensen med de stora byggdrakarna? Jag tvivlar på<br>det, men jag vill ha ett svar.</p>
<p>Låt mig så gå över till mer praktiska problem. Produktionsdivisionen syss-<br>lar ju till mer än 90 % med drift och underhåll. Detta skall nu till stor del<br>utföras av privata entreprenörer. Jag vill understryka att det finns många skäl<br>att ifrågasätta om t.ex. vinterväghållning är lämplig att upphandla i konkur-<br>rens.</p>
<p>Låt mig ta två exempel på vad jag menar: I det första fallet som gäller<br>vinterväghållning larmas polis till en olycksplats. Det råder lokal blixthalka,<br>och polismännen slår omedelbart larm med begäran om saltning. Efter 40<br>till 45 minuter kommer en representant för Elving Anderssons favoriter. Det<br>kommer en privat entreprenör till platsen. Han kommer i en vanlig privatbil<br>för att besiktiga vägbanan! När detta är gjort kallar han på en saltbil, vars<br>förare efter ytterligare 20 minuter äntligen ser till att vägbanan försätts i sä-<br>kert, farbart skick. I mer än en timme får den ishala vägen, en tättrafikerad<br>väg i ett storstadsområde, förbli utan utgärd. Detta är en verklig händelse.<br>Ridå, Elving Andersson!</p>
<p>Låt mig ta ytterligare ett exempel. Nyligen blev, mitt i majvärmen, ett<br>drygt två kilometer långt avsnitt på E 6:an glashalt sedan en bil tappat plug-<br>gen till oljetråget. Polis och brandkår konstaterar läget och larmar: Körba-<br>nan måste sandas för att undvika olyckor. Efter 50 minuter - 50 minuter,<br>Elving Andersson! - dyker entreprenören upp med sand som knappt räcker<br>för att fylla en skottkärra. Efter en överläggning med polisen och brandmän<br>kommer så småningom en sandbil till platsen. Detta är inget skämt, utan det<br>är ett skrämmande exempel från verkligheten.</p>
<p>När man ”till varje pris” måste ta det lägsta anbudet och bortse från trafik-<br>säkerhet och miljö blir resultaten därefter. Vaije utryckning tär på den för<br>entreprenören magra kakan. Frågan är dessutom om det alltid finns tillräck-<br>liga resurser hos dessa s.k. seriösa entreprenörer. I en situation med en allt-<br>mer intensiv biltrafik, inte minst i den tid som nu ligger framför oss, duger<br>det inte att privata entreprenörer ifrågasätter polismäns eller räddningsper-<br>sonals omdömen för att spara pengar.</p>
<p>Här vill jag ha ett rakt svar från Elving Andersson. Är det krämaren El-<br>ving Andersson som företräder utskottsmajoriteten eller är det trafiksäker-<br>hetsivraren? Jag vill ha ett rakt och ärligt svar! Tidningen I dag har konstate-<br>rat att privat väghållning hotar säkerheten.</p>
<p>Herr talman! Jag vill ta upp några frågor kring handläggningen av ärendet.<br>Vid så här stora systemskiften brukar det finnas gott om tid. En ordentligt<br>bred remiss med rejält tilltagen remisstid är det minsta som kan begäras.<br>Detta har den borgerliga regeringen inte tid med. Det är ju snart val. En<br>hearing kan man möjligen klara. Vid denna hearing ställdes en lång rad krav<br>och villkor från t.ex. en av näringslivets företrädare i Vägverkets styrelse.<br>Jag skall ge några exempel.</p>
<p>Det saknas en rejäl nulägesbeskrivning där verksamhetens förtjänster och</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1 juni 1994</p>
<p>Bolagisering av<br>Vägverkets pro-<br>duktionsdivision</p>
<p>m.m.</p>
<p>133</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Bolagisering av<br>Vägverkets pro-<br>duktionsdivision</p>
<p>m.m.</p>
<p>brister redovisas. Målsättningen måste väl vara att etablera en tredje stark<br>aktör. Denna utgångspunkt är central för hela ansatsen. Det är inte alltid<br>enkelt att skapa konkurrens och attrahera villiga aktörer till olönsamma pro-<br>jekt. Det är bara Vägverket som i dag har tillräcklig kompetens och erfaren-<br>het inom branschen. Sådant tar lång tid att bygga upp. Det är sannolikt ingen<br>tillfällighet att länder som t.ex. USA och England har valt att inte privatisera<br>detta område.</p>
<p>Så till sist det allra viktigaste. Dessa förutsättningar måste uppfyllas och<br>tillfredsställande svar på frågorna måste ges innan en bolagisering kan ske.<br>Detta säger en vän till Elving Andersson, men så mycket mera ansvarsfull<br>och seriös. Men för er är väl dogmatiken viktigare än verkligheten?</p>
<p>I propositionen står det också, trots vad utredningen På väg har påpekat,<br>att det nya bolaget skall ägas direkt av staten. Det tas alltså ingen hänsyn<br>till utredningen, ingen hänsyn till Riksrevisionsverket och ingen hänsyn till<br>oppositionen. Regeringskansliet har, som jag har sagt tidigare, ingen erfa-<br>renhet av att utöva ägarrollen i ett kommersiellt bolag. Men det går inte att<br>lyssna och ta hänsyn.</p>
<p>Även när det gäller den formella hanteringen finns många frågetecken och<br>otillräckliga besked. Men här har som vanligt hastigheten fått gå före kvalite-<br>ten.</p>
<p>Herr talman! När det gäller huvudmannaskapet för det nya bolaget - Väg-<br>verket eller regeringskansliet - kände borgarna risken för ett nytt nederlag<br>som en kall kåre utmed ryggraden. Nydemokraten hade i ett kort ögonblick<br>av klarsyn insett att Vägverket kunde vara en bättre ägare och att bolaget<br>skulle ge ett bättre resultat än med regeringskansliet som ägare. Men då<br>lyckades borgarna, som vanligt, att lura Kenneth Attefors med ett nytt<br>penndrag. Resultatet i betänkandet är i denna del, enligt en högt uppsatt<br>person på Vägverket, ingenting annat än en krigsförklaring mot verket och<br>de anställda.</p>
<p>Det finns rader i propositionen och betänkandet som kunde ha varit posi-<br>tiva, nämligen avsnittet om att bolaget ges möjlighet att agera inom ett ut-<br>ökat verksamhetsområde. Det avser arbeten inom mark- och anläggnings-<br>området och rör vägar, järnvägar, flygplatser, hamnar, parker samt vatten-<br>och avloppsledningar. Hade regeringssidan också varit beredd att ge ekono-<br>miska förutsättningar att jobba på det sättet, hade det möjligen funnits till-<br>fälle att få en diskussion över blockgränserna.</p>
<p>Herr talman! Vi socialdemokrater håller fast vid att ett statligt bolag kan<br>vara en lösning för att undvika ett privat monopol i framtiden, inte minst<br>därför att den nuvarande organisationen är sargad av redan gjorda hårda ra-<br>tionaliseringar och hyser en oro för vad som är på väg att hända. Men då<br>måste vi först ha svar på följande frågor.</p>
<p>Klarar förslaget målen om trafiksäkerhet, kvalitet, framkomlighet, ser-<br>vice, regional balans och miljö? Klarar bolaget sig med de ekonomiska förut-<br>sättningar som jag har redovisat och som regeringen ger det nya bolaget?<br>Varför har man inte tagit hänsyn till att nästan alla anser att det eventuella<br>bolaget bör ligga inom Vägverkets ramar - åtminstone tills vidare? Är det<br>lämpligt, Elving Andersson, att konkurrensutsätta vinterväghållning? Är</p>
<p>134</p>
<p>inte risken stor att Vägverket förlorar kompetens om organisationen splitt-<br>ras för snabbt?</p>
<p>Herr talman! Så länge som varken propositionen, betänkandet eller majo-<br>ritetens företrädare kan ge bra svar på frågorna eller bra lösningar för framti-<br>dens produktionsverksamhet, yrkar jag avslag på propositionen och därmed<br>bifall till vår reservation till TU:s betänkande 32.</p>
<p>Anf. 150 ELVING ANDERSSON (c):</p>
<p>Herr talman! Efter att ha lyssnat på Bo Nilssons inlägg kom jag att tänka<br>på det gamla debattknepet att när argumenteringen är svag skall man höja<br>rösten. Det var väl litet grand det Bo Nilsson tillämpade här med ett högt<br>tonläge. Han valde att ibland polemisera mot propositionen, ibland mot ut-<br>skottsbetänkandet osv.</p>
<p>Som ett exempel på Bo Nilssons retoriska förmåga att föra diskussionen<br>pratade han ibland om Socialdemokraternas motion i ärendet. I motionen<br>hävdas det att entreprenörerna utgör stora företag med oligopoltendenser.<br>I talarstolen pratade Bo Nilsson om svaga och kraftlösa entreprenörer. Det<br>får väl vara litet stringens i argumenteringen.</p>
<p>Herr talman! Jag tror att vi är överens över partigränserna om att vi på<br>olika sätt måste höja effektiviteten i den offentliga verksamheten. Jag tror<br>också att vi är överens om att ett bra sätt att höja effektiviteten är att utsätta<br>verksamheten för konkurrens. Men jag tycker också att det är viktigt att ut-<br>öva konkurrensen på ett sådant sätt att inte samhället avhänder sig möjlighe-<br>terna att följa upp mål och kvalitetskrav och att samma service ges oavsett<br>landsdel. Det gäller drift och underhåll av vägar men också andra områden<br>där olika offentliga verksamheter konkurrensutsätts.</p>
<p>Konkurrens är ett sätt att höja effektiviteten. Om konkurrensen skall vara<br>framgångsrik måste vi se till att skapa förutsättningar för konkurrensen att<br>ske på lika villkor. En första förutsättning är att man arbetar inom samma<br>associationsform som sina konkurrenter. Det är därför vi väljer att göra ett<br>bolag av Vägverkets produktionsdivision, så att divisionen kan arbeta på<br>samma sätt som sina konkurrenter.</p>
<p>Jag tycker att det finns anledning att notera att det var den socialdemokra-<br>tiska regeringen som väckte dessa tankegångar om att bolagisera delar av<br>den offentliga verksamheten och då även Vägverkets produktionsverksam-<br>het. Jag tycker att det var ett klokt steg, och det är det vi fullföljer.</p>
<p>Men detta är inte okomplicerat. Bo Nilsson pekade på en mängd praktiska<br>problem och svårigheter. Jag håller gärna med om att det finns ett antal prak-<br>tiska svårigheter.</p>
<p>Det handlar dels om att ge det nya bolaget en struktur och funktion som<br>gör att det kan fungera på marknaden. Men det handlar lika mycket om att<br>den del av Vägverket som blir kvar, myndighetsdelen, utvecklar sin kompe-<br>tens när det gäller upphandling av olika typer av drift och underhåll. Det<br>gäller också att få en klar gränsdragning mellan vad som är entreprenörens<br>ansvar respektive myndighetsansvar. Detta är inte klart i alla delar. Det är<br>bl.a. därför som vi sätter datumet för ikraftträdandet mycket långt fram.<br>Man har nu ett och ett halvt år på sig att lösa de praktiska problemen, att<br>hitta de rätta gränsdragningarna osv.</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Bolagisering av<br>Vägverkets pro-<br>duktionsdivision</p>
<p>m.m.</p>
<p>135</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Bolagisering av<br>Vägverkets pro-<br>duktionsdivision</p>
<p>m.m.</p>
<p>136</p>
<p>Bo Nilsson frågade om det verkligen är vi som skall fastställa datum för<br>när detta skall ske. Det tycker jag att vi skall göra, eftersom det inte finns<br>någon annan som gör det. Det bör vara riksdagens uppgift att ange datum.<br>Om vi skulle vänta tills de från Vägverket själva kom och knackade på riks-<br>dagens dörr och snällt bad om att få bli bolagiserade, så tror jag att vi fick<br>vänta väldigt länge. Därför är det viktigt att riksdagen ger signalen att bolagi-<br>sering skall ske. Men Vägverket får ett och ett halvt år på sig att lösa de prak-<br>tiska problem som återstår.</p>
<p>Vi fick ett antal exempel på sådana problem, när Vägverkets generaldi-<br>rektör Per Anders Örtendahl besökte trafikutskottet. Det handlade om var<br>vägmästarorganisationen skall höra hemma rent praktiskt och om gräns-<br>dragningsproblemen när det gäller vad som är entreprenörskap respektive<br>myndighetsutövande. Detta får man nu tid på sig att lösa.</p>
<p>Jag vill understryka för Bo Nilsson att det inte är ett dugg bättre med pri-<br>vata monopol än med statliga monopol. Det är t.o.m., om möjligt, ännu<br>sämre med privata monopol än med statliga.</p>
<p>Men i det förslag som vi nu diskuterar ser jag inte något som leder till att<br>privata monopol tar över detta. Det blir ett statligt bolag som skall uppträda<br>som en bland andra aktörer på marknaden. Jag tror att de kommer att göra<br>det bra.</p>
<p>När det gäller frågan om vem som skall vara huvudman för det nya bolaget<br>är det inte så, Bo Nilsson, att vi i fyrpartigruppen i trafikutskottet ändrar<br>uppfattning för att undvika nederlag, utan vi har mycket allvarligt diskuterat<br>frågan. Det finns utan tvekan ett antal fördelar med att t.ex. Vägverket är<br>huvudman för det nya bolaget, men det finns också vissa nackdelar.</p>
<p>Det finns vissa fördelar med att regeringskansliet eller regeringen är hu-<br>vudman för det nya bolaget, men det finns också vissa nackdelar med detta.<br>Vi tycker att frågan behöver belysas ytterligare innan vi tar slutgiltig ställ-<br>ning, eftersom det finns både för- och nackdelar med de båda olika konstel-<br>lationerna.</p>
<p>Eftersom vi ändå har ett och ett halvt år på oss tills bolagiseringen skall<br>träda i funktion har vi tid att överväga huvudmannaskapsfrågan ytterligare.<br>Det är därför som vi skickar tillbaka frågan till regeringen för ytterligare fun-<br>dering och analys. De får sedan återkomma till riksdagen med förslag.</p>
<p>Herr talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets hemställan och av-<br>slag på reservationen.</p>
<p>Anf. 151 BO NILSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag vill rikta några kommentarer till Elving Andersson, som<br>började med att tala om att när argumenten är svaga blir tonläget högt. Jag<br>förstår inte riktigt detta. Jag har ställt en rad frågor som jag tycker att det är<br>rimligt att få svar på innan man beslutar om så viktiga förändringar. Det är<br>högst rimligt att oppositionen får svarpå sådana frågor. Dessutom gjorde jag<br>en inbjudan till Elving Andersson och hans borgerliga kamrater, när jag sade<br>att vi var beredda att diskutera bolagisering. Jag bestred inte på något sätt<br>denna tanke, utan jag tycker att det är rimligt att få svar på de båda frågorna<br>inför genomförandet av så stora och viktiga förändringar.</p>
<p>Manar inte exemplen till eftertanke, Elving Andersson? Kan man verkli-</p>
<p>gen nonchalera verkligheten på det sätt som Elving Andersson gjorde? Jag<br>fick inga kommentarer, trots att jag kunde peka på hur allvarliga sådana här<br>situationer kan bli.</p>
<p>Det är inte så enkelt som att konkurrens är det viktigaste och bästa i alla<br>lägen. Det kan vara så att de politiska mål som vi riksdagsmän har satt upp<br>för trafikpolitiken ibland kan vara viktigare än konkurrensen. Därför måste<br>man bedöma de två alternativen och välja det som i det här fallet är bäst för<br>trafikanterna. Trafiksäkerheten måste väl stå i första rummet!</p>
<p>Jag pekade på en rad praktiska svårigheter men också på en rad ekono-<br>miska svårigheter. Om vi nu skall tro på det som Elving Andersson så vackert<br>säger, att det skall bli en bra aktör osv., måste man ju ge ekonomiska förut-<br>sättningar. Jag menar att det, i vart fall i det som finns skrivet, finns massor<br>av brister och stora risker för att ett sådant här bolag blir en papperstiger.<br>Det får aldrig chansen att bli en stark konkurrent till de stora byggdrakarna,<br>vilket åtminstone vi hade hoppats skulle bli verklighet.</p>
<p>Elving Andersson sade: Vi lyssnade på Vägverkets generaldirektör när<br>han var i utskottet. Ja, det är möjligt. Men i den allra viktigaste frågan lyss-<br>nade ni tydligen inte. Per Anders Örtendahl sade klart och tydligt att förut-<br>sättningen för att ett bolag skulle lyckas var att det skulle ligga under Vägver-<br>ket. Detta tycks ni ha nonchalerat fullständigt.</p>
<p>Elving Andersson sade att vi inte tänker på detta med förlorare etc., utan<br>att det handlade om att vi skulle diskutera frågan om huvudman en gång till.<br>Men ni måste väl långt tidigare ha känt till att detta måste övervägas ytterli-<br>gare. Först skriver ni propositionen och sedan backar ni. Visst var ni rädda<br>för nederlag! Ni var litet rädda för Kenneth Attefors. Det är sanningen, El-<br>ving Andersson.</p>
<p>Anf. 152 ELVING ANDERSSON (c) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag vill ge en kommentar till Bo Nilssons inlägg, där han sade<br>att vi inte lyssnade på generaldirektören vid Vägverket i den viktiga frågan<br>om vem som skall vara huvudman för det nya bolaget.</p>
<p>Man får väl ändå lyssna litet grand kritiskt, Bo Nilsson, även på generaldi-<br>rektörer som uppträder. Det hade ju varit nästan sensationellt om Vägver-<br>kets generaldirektör hade sagt att det nya bolaget skulle fungera bättre med<br>någon annan än han som huvudman. Det är ganska självskrivet att man får<br>den typen av uttalande, som vi fick, från en generaldirektör.</p>
<p>Vi skall lyssna på våra verk och myndigheter. De har mycket fackkunskap,<br>men vi måste också värdera vad de säger utifrån vissa utgångspunkter.</p>
<p>Bo Nilsson frågade om de exempel som han beskrev i sitt huvudanförande<br>inte manar till eftertanke. Jo, det gör de verkligen. Jag tycker att detta är<br>exempel på det som jag tidigare sade, att Vägverket som beställare måste<br>utveckla sin beställarkompetens på området. Det skall inte fungera på det<br>sätt som Bo Nilsson beskriver. Anledningen måste i första hand vara att man<br>inte har beställt tjänsterna på rätt sätt.</p>
<p>I propositionen och i utskottsbetänkandet tas också upp att beställarkom-<br>petensen måste utvecklas. Vi skall inte eftersätta de centrala målen för tra-<br>fiksäkerheten, tillgängligheten, miljön osv. Därför är det viktigt att Vägver-<br>ket ges möjlighet att utveckla sin beställarkompetens.</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Bolagisering av<br>Vägverkets pro-<br>duktionsdivision</p>
<p>m.m.</p>
<p>137</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Bolagisering av<br>Vägverkets pro-<br>duktionsdivision</p>
<p>m.m.</p>
<p>138</p>
<p>Jag tror att det nya bolaget kommer att bli framgångsrikt. Bo Nilsson har<br>helt rätt i att det kommer att besitta en oerhörd kompetens. Denna kompe-<br>tens bör vara en mycket klar konkurrensfördel.</p>
<p>Om man jobbar i bolagsform, har man också möjlighet att konkurrera på<br>andra områden än ren vägunderhållningsverksamhet, som Bo Nilsson be-<br>skrev i sitt inledningsanförande.</p>
<p>Om vi medverkar och ger de rätta förutsättningarna, vilket jag tycker att<br>vi gör, har detta bolag i vardande alla möjligheter att bli en mycket fram-<br>gångsrik aktör på marknaden. Det bådar gott inför framtiden.</p>
<p>Anf. 153 BO NILSSON (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag hade inte tänkt begära någon mer replik, men det här<br>var så skämtsamt att jag inte kan låta bli att göra en liten kommenter till.</p>
<p>Elving Andersson skyller på beställaren i de exempel som jag gav. Jag<br>måste säga att det var kvällens skämt.</p>
<p>Anf. 154 ELVING ANDERSSON (c) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag har litet svårt att förstå Bosse Nilssons sinne för humor.<br>Han måste ha en alldeles särskild form av skånsk humor som upplever det<br>här som ett skämt. Det är faktiskt mycket allvarligt. Vägverkets generaldi-<br>rektör har i olika sammanhang vidhållit att verket är dåligt på att beställa<br>den typen av tjänster. Man har aldrig har gjort det, eftersom man har haft<br>tillgång till dessa tjänster inom sin egen organisation. Detta behövs utvecklas<br>och specificeras. Vilket ansvar gäller för entreprenören? Vilka krav kan man<br>ställa? Det där var inget skämt, Bo Nilsson. Det var mycket allvarligt menat.</p>
<p>Anf. 155 INGER HESTVIK (s):</p>
<p>Herr talman! Utskottsmajoriteten stöder tyvärr i betänkandet regeringens<br>dåligt underbyggda förslag om bolagiseringen av Vägverkets produktdivi-<br>sion. Skälen till att avslå propositionen är redan framförda av Bo Nilsson.<br>Jag skall inte upprepa dem.</p>
<p>Eventuellt kommer riksdagens majoritet att välja att avslå den social-<br>demokratiska reservationen och fatta beslut om att ett bolag skall bildas.<br>Med tanke på den fortsatta behandlingen av ärendet vill jag i förebyggande<br>syfte framföra några synpunkter på huvudmannaskapet för det nya even-<br>tuella bolaget.</p>
<p>Regeringen föreslår i propositionen att det nya bolaget skall vara fristå-<br>ende från Vägverket. Utskottet är tveksamt till förslaget och förordar att hu-<br>vudmannaskapsfrågan skall övervägas ytterligare. Det är bra. Då kan konse-<br>kvenserna av beslutet hinna analyseras och dokumenteras innan beslut tas,<br>något som regeringen inte har bevärdigat sig med.</p>
<p>I min hemkommun Borlänge har vi två stora, progressiva verk, Vägverket<br>och Banverket. De har skapat möjligheter för Borlänge att utvecklas till ett<br>nationellt kompetenscentrum för transportteknik. Ur den kompetensmassa<br>som finns, bl.a. i de båda verken, har nya verksamheter i form av utbild-<br>ningslinjer och forskningsverksamhet vuxit fram inom Högskolan i Falun/-<br>Borlänge.</p>
<p>En av huvudprofilerna vid högskolan är transportteknik. På forskningssi-</p>
<p>dan har ett centrum för transport- och samhällsforskning etablerats. Jag an-<br>ser därför att Borlänge är en naturlig lokaliseringsort för nya statliga organ<br>som skall administrera, planera och ha tillsynen över det svenska väg- och<br>järnvägsnätet och dess trafikanter.</p>
<p>Det är också naturligt att det nya produktionsbolaget - om det bildas -<br>underställs Vägverket och att det får sitt säte i Borlänge.</p>
<p>Om regeringens förslag om att bolaget skall vara helt fristående från Väg-<br>verket skulle vinna gehör, betyder det att den regionalpolitiska satsning som<br>utlokaliseringen till Borlänge av de två verken innebar helt sätts ur spel. Vår<br>högskola försvagas, men också det fristående bolaget förlorar nödvändiga<br>samarbetsmöjligheter och närhet till den kompetens som finns uppbyggd och<br>inbyggd i bl.a. Vägverket och i högskolan. Det skulle innebära slöseri med<br>knappa resurser för både högskola och bolag.</p>
<p>Herr talman! Trots mina framförda tankar kring lokaliseringen av det nya<br>bolaget stöder jag naturligtvis den socialdemokratiska reservationen.</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<h3>24 § Avskaffande av diskriminering såvitt avser fraktsatser och be-<br>fordringsvillkor</h3>
<p>Föredrogs<br>trafikutskottets betänkande<br>1993/94:TU33 Avskaffande av diskriminering såvitt avser fraktsatser och be-<br>fordringsvillkor (prop. 1993/94:194).</p>
<p>Anf. 156 KARL-ERIK PERSSON (v):</p>
<p>Herr talman! Man skulle kunna säga att Kommunikationsdepartementet<br>återigen har lyckat framställa en proposition som är mer eller mindre obe-<br>griplig. I betänkandet har vi rättat till en del av obegripligheterna.</p>
<p>När en proposition kommer och vi har möjlighet att skriva motioner med<br>anledning av den, bör den åtminstone vara så pass begriplig att man kan läsa<br>ut vad som menas med den. Om man försöker studera de här akterna i EG:s<br>regelverk, måste de finnas översatta till svenska. Så har icke varit fallet. Det<br>är faktiskt en sensation! Hur skall man då, på ett vettigt sätt, kunna skriva<br>en motion och på så sätt eventuellt kunna förändra något?</p>
<p>Jag vill ta ett exempel ur propositionen. På s. 4 under lagtexten står det:<br>”Bestämmelser enligt EES-avtalet skall gälla som svensk rätt.” I 3 § står det<br>att den svenska texten till de i 2 § angivna rättsakterna finns i bil. 1 och bil.<br>2 till denna lag. Vid rättsakterna finns det en fotnot så att man skall kunna<br>titta efter vad det handlar om längre fram i propositionen. Längst ned på<br>sidan kan man läsa följande: ”Texterna på finska, isländska och norska finns<br>tillgängliga hos Utrikesdepartementet. Texterna på de övriga språken finns<br>publicerade i Europeiska gemenskapens officiella tidning (EGT).” Då är det<br>tydligt och klart var man skall läsa!</p>
<p>Av två saker har man gjort tre fel här. Borde det inte stå en hänvisning till</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Avskaffande av dis-<br>kriminering såvitt<br>avser fraktsatser<br>och befordrings-<br>villkor</p>
<p>139</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Avskaffande av dis-<br>kriminering såvitt<br>avser fraktsatser<br>och befordrings-<br>villkor</p>
<p>en svensk text? Jag tror inte att svenska riksdagsledamöter som skall motio-<br>nera med anledning av en proposition är intresserade av i vilken tidskrift<br>man publicerar texterna på andra europeiska språk. Det ger väl inte en tydli-<br>gare bild av vad propositionen handlar om?</p>
<p>Herr talman! Såvitt jag förstår skall jag få en utförlig förklaring av Ken-<br>neth Lantz, eftersom han försvarar utskottet. Jag gratulerar honom. Han<br>kanske kan ta den finska texten och jämföra med den isländska. Vi gjorde<br>verkligen en liten rättelse i utskottsbetänkandet. På s. 2 skriver utskottet:<br>”Med anledning av motionsyrkandet” - det är alltså Vänsterpartiets mo-<br>tion - ”vill utskottet understryka vikten av att innebörd och konsekvenser<br>av regeringens förslag redovisas på ett tillfredsställande sätt.” Detta kan man<br>inte vara nöjd med ens med bästa vilja i världen.</p>
<p>Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till den meningsyttring som är<br>fogad till detta betänkande.</p>
<p>Anf. 157 KENNETH LANTZ (kds):</p>
<p>Herr talman! Jag får inleda med att tacka för uttalandet från herr Persson.<br>Jag kan bjuda på att jag inte klarar av isländska eller finska, men vi kan ta det<br>på franska. Det går litet bättre. Det är ju ett känt språk i EG-sammanhang.</p>
<p>Trafikutskottet har haft att bereda proposition 194 och lägger nu enigt<br>fram betänkande TU 33, angående avskaffande av diskriminering såvitt av-<br>ser fraktsatser och befordringsvillkor. Jag yrkar bifall till utskottets hemstäl-<br>lan och avslag på motion T72 av Karl-Erik Persson.</p>
<p>Det skall inte råda någon tveksamhet om att ämnet har en viss svårighets-<br>grad. Det inser utskottet också. Dock vill vi utgå från att regeringen inom<br>ramen för det fortsatta europeiska samarbetet aktivt verkar för att regelver-<br>ket skall ”vidareutvecklas och anpassas till förändrade villkor och den mark-<br>nadssituation som råder på transportområdet”.</p>
<p>Som framgår av betänkandet är det en gammal förordning, den har nr 11<br>av EG:s förordningar och meriteras med ca 30 år på nacken. Den anses av<br>många vara obsolet. Eftersom det pågår en översyn av författningssystemet<br>bör vi vara eniga om att det blir bättre och säkert mer förståeligt framöver.</p>
<p>Enligt propositionen torde det i dag inte förekomma någon diskriminering<br>avseende fraktsatser och befordringsvillkor. Men det bör vara klart för oss<br>alla vad propositionen avser, nämligen förbud mot högre priser eller sämre<br>villkor grundat på godsets ursprungs- eller bestämmelseland. Med ovanstå-<br>ende som grund, kommer sannolikt denna förordning inte att få någon prak-<br>tisk betydelse.</p>
<p>Karl-Erik Persson har med omsorg om riksdagen påtalat svårigheten att<br>förstå propositionen. Som svar på detta vill jag helt kort referera till vad ut-<br>skottet förutsätter, nämligen att regeringen aktivt bör verka för att regelver-<br>ket vidareutvecklas. Det vore kanske på sin plats att även göra litet reklam<br>för Riksdagens utredningstjänst, RUT.</p>
<p>Därmed vill jag, herr talman, på intet sätt negligera eller ens hindra Karl-<br>Erik Perssons och Vänsterpartiets fortsatta, och säkert välbehövliga, omsorg<br>om Sveriges parlament.</p>
<p>Jag yrkar bifall till hemställan i trafikutskottets betänkande 33.</p>
<p>140</p>
<p>Anf. 158 KARL-ERIK PERSSON (v):</p>
<p>Herr talman! Jag skall inte förlänga debatten särskilt mycket. Jag måste<br>dock få säga att det hela blir litet konstigt. Men när kommunikationsminis-<br>tern är så otydlig blir man kanske lika otydlig själv. Kenneth Lantz säger ju<br>i böljan av sitt anförande att trafikutskottet har lagt fram ett enhälligt betän-<br>kande. Ändå yrkar han avslag på min meningsyttring. Alltså finns det inte<br>något enhälligt betänkande i det här sammanhanget.</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<h3>25 § Överflyttning av fartyg mellan fartygsregister</h3>
<p>Föredrogs<br>trafikutskottets betänkande<br>1993/94:TU37 Överflyttning av fartyg mellan fartygsregister (prop.</p>
<p>1993/94:202).</p>
<p>Tredje vice talmannen konstaterade att ingen talare var anmäld.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<h3>26 § Nedrustning</h3>
<p>Föredrogs<br>utrikesutskottets betänkande</p>
<p>1993/94:UU19 Nedrustning.</p>
<p>Anf. 159 INGER KOCH (m):</p>
<p>Herr talman! I utrikesutskottets betänkande om nedrustning behandlas en<br>rad frågor som rör nedrustningssträvandena vid den pågående nedrustnings-<br>konferensen i Geneve och Sveriges pådrivande roll och stora engagemang i<br>dessa sammanhang. Men även Sveriges agerande vid den kommande över-<br>synskonferensen med anledning av 1980 års FN-konvention om särskilt inhu-<br>mana vapen behandlas.</p>
<p>En av de frågor som blivit aktuell vid denna konferens och som också de-<br>batteras mycket i massmedierna är frågan om användningen av minor, och<br>då särskilt av antipersonella minor - eller truppminor, som de också kallas.<br>Rädda barnen och Röda korset har också bidragit till att denna fråga upp-<br>märksammats.</p>
<p>Ett hundratal miljoner odetonerade minor ligger kvar i jorden efter krig<br>i mer än 60 länder. Värst är minsituationen i Afghanistan, Angola, Kam-<br>bodja, Irak - speciellt i Kurdistan - Kuwait, Mogambique, Somalia och Su-<br>dan men även i Bosnien och Kroatien. Dessa kvarliggande minor medför ett<br>svårt lidande för civilbefolkningen. De drabbar människors liv och utveck-<br>ling i dessa länder från alla aspekter. Kvinnor vågar t.ex. inte plocka ved,<br>och bönder vågar inte odla jorden av rädsla för att trampa på minor. När</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>141</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>142</p>
<p>jordbruket hindras ökar svälten, och landet blir beroende av import. Åter-<br>uppbyggnaden av länder efter krig fördröjs och fördyras. Flyktingarna stan-<br>nar kvar i grannländerna ovilliga att återvända hem till en mark full av minor.</p>
<p>Enbart i Afghanistan, ett av världens fattigaste länder, finns det i dag en-<br>ligt FN 10 miljoner minor spridda över hela det krigshärjade landet. Andra<br>bedömare talar om 20, 30 eller 40 miljoner minor.</p>
<p>Många års krig och nära nog tio år av sovjetisk ockupation på 1980-talet<br>har skapat en situation där vaije mänskligt steg blir en minundersökning.<br>Många år efter det att striderna har upphört fortgår denna terror mot civilbe-<br>folkningen. Hittills har enligt FN:s bedömningar ca 200 000 civila dödats och<br>ca 400 000 blivit handikappade av exploderade minor i Afghanistan. Många<br>av dessa människor är barn.</p>
<p>Även i Mozambique finns det stora områden som på grund av minering<br>inte kan bebos inom överskådlig tid.</p>
<p>Sverige deltar i minröjningsprogram i flera av de värst drabbade länderna.<br>Genom betydande bidrag till minröjning och hjälp till de skadade bidrar Sve-<br>rige konstruktivt till att minska lidandets omfattning. Inom FOA bedrivs<br>också forskning som kan leda till att man effektivare än i dag kan röja de<br>utspridda minorna. Detta kommer att öka Sveriges möjligheter att göra<br>ännu större insatser inom detta område.</p>
<p>På grund av de svåra och stora problem som truppminoma skapar antog<br>FN:s generalförsamling i höstas fyra resolutioner. FN:s generalsekreterare<br>fick i uppdrag att utarbeta en rapport om hur de problem som orsakas av<br>landminor skall lösas. En studie skall också göras rörande barn i väpnade<br>konflikter och då särskilt uppmärksamma offer för landminor.</p>
<p>I resolutionen om ett exportmoratorium - Sverige var medförslagsstäl-<br>lare - uppmanas alla länder att inte exportera antipersonella minor som kan<br>förorsaka stor fara för civilbefolkningen.</p>
<p>FN:s konvention om särskilt inhumana vapen, vilken antogs 1980, inne-<br>håller också förbud och begränsningar när det gäller minor. Men nuvarande<br>konventioner har, som påpekas i utskottets betänkande, inte hindrat en ur-<br>skillningslös minkrigföring i många länder under senare år.</p>
<p>Sverige har också aktivt arbetat för att få till stånd den översynskonferens<br>som kommer att hållas under 1995. Sverige verkar dessutom för en ökad an-<br>slutning till konventionen samt till att den utsträcks till att täcka även interna<br>konflikter. Det är framför allt i länder som har drabbats av inbördeskrig som<br>de antipersonella minorna utgör ett allvarligt hot mot civilbefolkningen.<br>Detta betonas också i utskottet.</p>
<p>Ett enigt utrikesutskott anser att Sverige i samband med denna konferens<br>bör klargöra att ett internationellt totalförbud mot antipersonella minor ut-<br>gör den enda verkliga lösningen på de humanitära problem som använd-<br>ningen av minor ger upphov till och därför lägga fram förslag i syfte att få<br>till stånd ett sådant förbud.</p>
<p>Herr talman! Ett annat område som ingående har diskuterats i utrikesut-<br>skottet är kärnvapen och folkrätten. Det är viktigt att på alla sätt försöka<br>stödja de insatser som görs för att förhindra användningen av kärnvapen.<br>Arbetet med att förhindra en kärnvapenspridning är nu den mest centrala<br>frågan på den internationella nedrustningsagendan. Att stärka och förlänga</p>
<p>icke-spridningsfördraget, NPT, samt att söka förmå alla stater att ansluta sig<br>till fördraget är därför en viktig uppgift för Sverige.</p>
<p>Sverige har försökt att få till stånd ett avtal om ett fullständigt stopp för<br>alla kärnvapenprov. I juni 1993 presenterade Sverige vid nedrustningskonfe-<br>rensen i Geneve ett förslag som innebar att alla kärnvapensprängningar,<br>även s.k. fredliga kämsprängningar, skulle förbjudas. I december 1993 kom-<br>pletterades detta med ett detaljerat förslag om hur efterlevnaden av ett så-<br>dant förbud kan kontrolleras. Detta förslag innebär den enda fullständiga<br>avtalstext som hittills har presenterats vid nedrustningskonferensen.</p>
<p>Frågan om kärnvapenanvändning är förbjuden i folkrätten har diskuterats<br>vid olika tillfällen. Frågan har nu blivit aktuell genom att WHO vid sitt möte<br>i maj förra året beslöt att begära ett yttrande av Internationella domstolen i<br>Haag i frågan. Alla medlemsstater har givits tillfälle att avge ett yttrande i<br>denna fråga.</p>
<p>Socialdemokraterna föreslår i en motion att den svenska regeringen i ett<br>yttrande till Internationella domstolen klarlägger att kärnvapenanvändning<br>inte står i överensstämmelse med internationell rätt. Den fråga som WHO<br>ställer till Internationella domstolen i Haag avser innehållet i nu gällande<br>folkrätt.</p>
<p>Herr talman! Det råder olika uppfattningar bland världens ledande folk-<br>rättsexperter om vad som enligt folkrätten kan läggas till grund för ett ställ-<br>ningstagande rörande kärnvapenanvändning.</p>
<p>Inom den internationella rätten existerar sedan länge en princip om att<br>krigförande länder inte har oinskränkt rätt att välja stridsmedel eller strids-<br>metoder. Sedvanerättsliga distinktionsprinciper och proportionalitetsprinci-<br>per begränsar användningen av kärnvapen. Vid en attack mot militära mål<br>får t.ex. inte oproportionerligt stora skador tillfogas civilbefolkningen eller<br>civil egendom.</p>
<p>Enligt vår uppfattning står det klart att användning av kärnvapen i många<br>fall får konsekvenser som otvetydigt står i strid med olika delar av folkrätten.<br>Men det är också uppenbart att det kan finnas fall av kärnvapenanvändning<br>där rättsläget inte är lika självklart, eftersom kärnvapen som sådana inte är<br>förbjudna i folkrätten.</p>
<p>Samtidigt ligger det i Sveriges, liksom i alla små nationers, intresse att<br>folkrätten tolkas strikt och inte urvattnas genom politisering.</p>
<p>När det gäller kärnvapen vill jag säga att en entydig reglering av kämva-<br>penanvändningen måste eftersträvas i folkrätten, inte en tolkning som vilar<br>på tveksamt underlag. Vi anser att regeringen mot denna bakgrund bör över-<br>väga lämpligheten av att svara Internationella domstolen.</p>
<p>Tyvärr, herr talman, delar inte utskottets majoritet denna vår uppfattning.<br>Jag yrkar därför bifall till reservation nr 1.1 övrigt yrkar jag bifall till utskot-<br>tets hemställan i utrikesutskottets betänkande.</p>
<p>Jag vill till slut, herr talman, fästa kammarens uppmärksamhet på att un-<br>der den tid som jag har talat har ytterligare en eller två människor dödats<br>eller skadats av antipersonella minor, kanske en av dem ett barn.</p>
<p>Anf. 160 BERTIL MÅBR1NK (v):</p>
<p>Herr talman! Aktiv nedrustningspolitik har under lång tid varit en viktig<br>del av svensk utrikespolitik. Sverige kom tidigt med i Genéve-förhandling-</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>143</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>arna om begränsning av kärnvapenupprustningen och kom snart att röna ett<br>mycket gott rykte som en initierad och engagerad part i dessa förhandlingar.<br>Orsaken till detta var bl.a. att Sverige hade det tekniska kunnandet för att<br>föra dessa samtal. En ännu viktigare orsak var att Sverige var en alliansfri<br>nation som av stormakterna inte kunde misstänkas ha några skumma avsik-<br>ter i dessa förhandlingar.</p>
<p>I likhet med många andra områden av utrikespolitiken har alliansfriheten<br>och neutraliteten i nedrustningspolitiken varit en ovärderlig resurs. Jag kom-<br>mer att i mitt politiska arbete fortsätta att agera för att Sverige inte lämnar<br>ifrån sig denna resurs, som enligt min mening är en förutsättning för en aktiv<br>nedrustningspolitik.</p>
<p>Ett av de absolut viktigaste målen i nedrustningspolitiken är att få till stånd<br>kämvapennedrustning. Ett viktigt led i det arbetet är att få användningen av<br>kärnvapen olagligförklarad. Skälen för detta är så uppenbara att det enligt<br>min mening inte skulle behövas någon längre diskussion om detta. Jag vill<br>ändå poängtera vad jag anser vara det starkast vägande skälet till olagligför-<br>klaringen, nämligen att användning av kärnvapen helt enkelt skulle förstöra<br>livsbetingelserna på vår jord.</p>
<p>Det är med glädje jag konstaterar att utskottsmajoriteten beslutat enligt<br>förslaget i bl.a. flerpartimotionen U415 och alltså nu föreslår riksdagen att<br>uppmana regeringen att i sitt svar till Internationella domstolen klargöra att<br>kämvapenanvändning inte står i överensstämmelse med internationell rätt.<br>Jag kan bara beklaga - även om jag inte förvånas över det - att Moderata<br>samlingspartiet inte vill ställa sig bakom det beslutet. Det är minst sagt märk-<br>ligt att moderaterna i denna för mänskligheten avgörande fråga talar om att<br>folkrätten politiseras. Här är det snarare moderaterna som politiserar och<br>sin vana trogen är rädda för att Sverige skall hamna på kollisionskurs med<br>USA och de mäktiga EU-staterna Frankrike och England.</p>
<p>Under de senaste åren har vi lyckligtvis sett en del konkreta åtgärder på<br>kämvapennedrustningens område: avtalet mellan USA och Sovjet om ned-<br>rustning av medeldistanskärnvapen; godkännande av START 1-avtalet;<br>Rysslands och USA:s presidenters underskrift av START 2-avtalet; initiativ<br>från både USA och Ryssland att minska antalet taktiska kärnvapen samt<br>båda staternas förlängning av provstoppet.</p>
<p>Tyvärr ser vi också orosmoln på kämvapenhimlen. Icke-spridningsavtalet,<br>som skall förnyas nästa år, har ännu inte undertecknats av ett flertal poten-<br>tiella kärnvapenmakter. Mest alarmerande är det att Ukraina ännu inte an-<br>slutit sig. Nordkoreas vägran att låta IAEA analysera bränslestavarna från<br>Yongbyon-reaktorn är oacceptabel. Det bästa regimen i Nordkorea kan göra<br>är att tillåta denna analys och därmed öppna för möjligheterna att bryta lan-<br>dets isolering, till gagn för Nordkoreas medborgare. Jag stödjer förslagen<br>om att göra koreanska halvön till en kärnvapenfri zon. För att detta förslag<br>skall tas på allvar och inte bara bli en till intet förpliktigande paroll bör regi-<br>men i Nordkorea låta IAEA analysera bränslestavarnas innehåll.</p>
<p>Även Indiens och Pakistans vägran att skriva under icke-spridningsavtalet<br>är oroande. Båda länderna förfogar med all säkerhet över kärnvapen. Ex-<br>empelvis uttalade Pakistans inrikesminister nyligen att man inte tänker av-</p>
<p>144</p>
<p>bryta landets kärnvapenprogram, eftersom terrorbalansen med Indien då<br>skulle rubbas.</p>
<p>Sverige säljer, som alla vet, vapen till såväl Indien som Pakistan. Kockums<br>har just nu en stor och av regeringen godkänd ubåtsaffär på gång med Paki-<br>stan. Ubåtar kan - som också alla vet - bära kärnvapen. Jag förutsätter att<br>regeringen inhämtar garantier om att de svenska ubåtarna till Pakistan inte<br>ingår i det kärnvapenprogram som den pakistanska inrikesministern talar<br>om.</p>
<p>För övrigt anser jag att Sverige inte skall sälja vapen över huvud taget till<br>vare sig Indien eller Pakistan eller någon annan stat. Den exporten ingår ju<br>som en del i den internationella vapenhandeln och bidrar därmed till upp-<br>rustningen i världen. Ett stopp för den svenska vapenexporten är det bästa<br>bidrag vi kan ge till ansträngningarna att stoppa denna upprustning. Det be-<br>tänkande vi debatterar i dag behandlar visserligen inte svensk krigsmateriel-<br>export, men jag vill ändå ta tillfället i akt att betona vårt partis krav på stopp<br>för svensk vapenexport.</p>
<p>Efter det kalla krigets slut har den internationella vapenhandeln minskat<br>något. Huvudorsaken är den kraftiga minskningen av handeln med ryska va-<br>pen efter Sovjetunionens upplösning. Den här minskningen är dock med all<br>sannolikhet tillfällig. USA framstår nu som den överlägset största vapenspri-<br>daren i världen och står exempelvis för mer än hälften av försäljningen till<br>tredje världens länder. Ryssland, som i dag står för endast 10 % av försälj-<br>ningen till de fattiga staterna, försöker nu genom aggressiv marknadsföring<br>återuppta konkurrensen med USA. Andra aggressiva exportörer är Kina,<br>Frankrike, Israel och Japan. Dessutom ökar vapenhandeln kraftigt mellan<br>länderna i tredje världen.</p>
<p>Den här dödsbringande handeln måste kontrolleras och få ett slut. FN:s<br>register över handeln med tyngre vapen är ett - om än litet - steg mot att<br>få kontroll. Nästa steg måste vara - precis som utskottet betonar - att göra<br>anslutningen till registret bindande för FN:s medlemsstater. Första året re-<br>gistret var i funktion, 1992, rapporterade regimerna i stater som Thailand,<br>Nordkorea, Saudiarabien, Kuwait, Syrien, Iran, Sudan, Rwanda och Ma-<br>rocko inte in till registret. Någon FN-kontroll över dessa för folken inom och<br>utanför dessa länder livsfarliga regimers vapenhandel finns alltså inte. En<br>orsak är självklart att rapporteringen inte är bindande. Rapporteringen för<br>1993 tycks bli minst lika bristfällig. Den 10 maj i år, två veckor efter det att<br>tiden för rapportering gått ut, hade endast 47 stater offentliggjort sin vapen-<br>handel. Resultatet är alltså nedslående.</p>
<p>Herr talman! FN-registret över vapenhandel innehåller endast tyngre va-<br>pen. I dagens krig, som till nästan 100 % är inbördeskrig, används i huvud-<br>sak s.k. lätta vapen för upprorsbekämpning.</p>
<p>Exempel på sådana vapen är personminor, lätta granatkastare och hand-<br>eldvapen, dvs. automatgevär av olika slag. Det är dessa vapen som sprider<br>mest död och lemlästning över världen. Vänsterpartiet har i en motion före-<br>slagit att Sverige bör agera för att FN-registret skall utvidgas till att gälla<br>även dessa vapen.</p>
<p>Utskottsmajoriteten har inte tillstyrkt det förslaget utan nöjer sig med en<br>luddig formulering om att det i framtiden kan finnas skäl för prövning av</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>145</p>
<p>10 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 115</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>146</p>
<p>frågan om utökad ambitionsnivå. Det är synd, tycker jag, att utskottet här<br>missat en chans att föreslå att Sverige vidtar en konkret åtgärd för att kon-<br>trollera och begränsa den internationella vapenhandeln.</p>
<p>Åtskilligt mer positivt är det då att utskottsmajoriteten i fråga om interna-<br>tionellt förbud mot antipersonella minor gått på bl.a. Vänsterpartiets linje.<br>Inga vapen är humana. Men ett vapen som i sin inhumanitet är värre än anti-<br>personella minor är svårt att föreställa sig. Det känns hoppfullt att konsta-<br>tera att riksdagen är överens om detta.</p>
<p>Men låt oss nu inte nöja oss med att i internationella sammanhang kräva<br>totalförbud. Nu måste vi fortsätta sopa framför vår egen dörr och kontrollera<br>att svenska vapenproducenter inte exporterar vare sig minor eller sprängme-<br>del till minor. Nu måste vi också med alla tänkbara medel försöka bistå alla<br>hundratusentals män, kvinnor och barn i Kambodja, Afghanistan, Irak, An-<br>gola, Mozambique osv. som lemlästats och hotas av lemlästning av dessa<br>grymhetens symboler på jorden.</p>
<p>Herr talman! För att spara tid yrkar jag inte bifall till min meningsyttring.</p>
<p>Låt mig slutligen säga att jag inte på något sätt är de stora ordens mästare,<br>men några ord i all enkelhet är kanske lika värdefulla som stora bombastiska<br>tal. Vad jag vill komma till är att det här är min sista debatt i kammaren när<br>det gäller utrikesutskottets ärenden. Som bekant slutar jag i riksdagen i och<br>med denna mandatperiods utgång - dessutom, kan jag tillägga, helt frivilligt.</p>
<p>Därför vill jag i all enkelhet men direkt från hjärtat tacka mina utskotts-<br>kolleger för ett mycket fint kamratskap och för många fina och intressanta<br>debatter.</p>
<p>Jag vill speciellt tacka utrikesutskottets ordförande Daniel Tarschys för<br>hans låt mig säga mjuka och behagliga sätt att sköta ordförandeskapet i ut-<br>skottet. Tack för ditt helt oauktoritära sätt, som har skapat ett mycket fint<br>klimat!</p>
<p>Allra sist vill jag naturligtvis också tacka alla de anställda på utskottets<br>kansli som med sina insatser möjliggör att utskottsarbetet kan fungera och<br>att de olika partiernas reservationer och den där meningsyttringen som jag<br>avlämnar blir begripliga och hanterbara vid voteringar i kammaren.</p>
<p>Anf. 161 INGER KOCH (m) replik:</p>
<p>Herr talman! I fråga om att tolka folkrätten är det inte vår önskan som<br>gäller, även om vi skulle tycka att det vore väldigt bra, utan där måste vi<br>förlita oss på internationella och nationella experter, och bland dessa råder<br>det faktiskt oklarhet om hur folkrätten skall tolkas.</p>
<p>Därför kan vi inte säga så kategoriskt som man gör i utrikesutskottets be-<br>tänkande, att användningen av kärnvapen inte skulle stå i överensstämmelse<br>med internationell rätt. Det är helt och hållet dessa experters utlåtande som<br>har varit ledstjärna för oss i den här frågan.</p>
<p>Jag vill också tacka Bertil Måbrink för många intressanta debatter här i<br>kammaren. Vi tycker inte alltid likadant, men våra debatter för frågorna<br>framåt. Jag vill önska Bertil Måbrink lycka till. Vi kommer att sakna dig!</p>
<p>Anf. 162 DANIEL TARSCHYS (fp):</p>
<p>Herr talman! Att förebygga konflikter, att främja avspänning och att<br>verka för nedrustning är sedan länge viktiga mål för svensk utrikespolitik.<br></p>
<p>Det är mål som vi verkar för på flera olika områden. Vi gör det i FN och vi<br>gör det i den europeiska säkerhetskonferensen, ESK.</p>
<p>Där handlar det om förebyggande diplomati och akut konfliktlösning men<br>också om ett mera långsiktigt arbete för att finna nya fredsbefrämjande me-<br>kanismer och bygga upp ett förtroende mellan staterna. Vi arbetar också ak-<br>tivt inom nedrustningskonferensen och inom FN för att begränsa spridning<br>och användning av olika vapen.</p>
<p>Viktiga framsteg på nedrustningsområdet beror inte minst på en ökad för-<br>ståelse mellan de militära supermakterna. Om START-avtalen genomförs,<br>leder det till en minskning av de amerikanska och ryska strategiska kärnva-<br>penstridsspetsarna med två tredjedelar. Andra viktiga avtal är avtalet om<br>icke-spridning av kärnvapen, MPT, som nu har tillträtts av 157 länder - ty-<br>värr fattas några viktiga - och kemivapenkonventionen som förbjuder en hel<br>vapenkategori. Exportkontrollregimer har byggts upp för alla slags massför-<br>störelsevapen och för missiler, och FN har också upprättat ett register över<br>den internationella handeln med konventionella vapen.</p>
<p>Det här är en bra böljan, men mycket återstår att uträtta. En vapentyp<br>som behandlas i vårt betänkande är personminorna, som bl.a. Rädda barnen<br>har uppmärksammat i en lovvärd kampanj. Här är det enligt utskottets me-<br>ning viktigt att regeringen skärper tonen och intensifierar arbetet för ett in-<br>ternationellt totalförbud mot detta inhumana vapen. Samtidigt behövs det<br>stora insatser för minröjning i länder där enorma arealer och delar av vägnä-<br>tet har förstörts av långvariga inbördeskrig.</p>
<p>Bortåt 10 000 människor dör vaije år av minexplosioner, och lika många<br>skadas. Men minorna är inte bara ett svårt hälsoproblem och en dödsbring-<br>ande olycksorsak, utan de är också ett ekonomiskt och politiskt hot mot åt-<br>skilliga länders fortbestånd. I stater som Afghanistan, Angola, Mozambique<br>och Kambodja finns så många minor nedgrävda att det i stora områden är<br>omöjligt att bedriva jordbruk eller röra sig fritt. Därmed förhindras också<br>repatriering av flyktingar och återuppbyggnad efter de brutala krig som har<br>utkämpats.</p>
<p>Mot den bakgrunden borde minröjning bli en än mer prioriterad uppgift<br>i den rika världens biståndsinsatser. Kanske kan också den minröjningsma-<br>skin som är under utveckling i Sverige bli ett verkningsfullt redskap. De<br>första rapporterna är i varje fall mycket löftesrika.</p>
<p>En än allvarligare källa till oro är förstås kärnvapenspridningen. De på-<br>tryckningar som för närvarande pågår gentemot Nordkorea visar hur viktigt<br>det är att icke-spridningsavtalet respekteras och kompletteras med en effek-<br>tiv övervakning. För Sverige är det en självklarhet att ge ett starkt stöd både<br>åt IAEA, kärnkrafts- och kärnvapenorganet i Wien, och åt förlängningen av<br>icke-spridningsavtalet, som går ut nästa år.</p>
<p>Huvudvägen att begränsa kärnvapenhotet är och förblir bindande interna-<br>tionella avtal och internationell samverkan i olika praktiska frågor, t.ex.<br>konvertering av industrin och destruktion av befintliga arsenaler.</p>
<p>Ökad offentlighet kring produktion och vapenhandel är också ett viktigt<br>instrument. Här finns det anledning att erinra om det betydelsefulla arbete<br>som SIPRI - Stockholms fredsforskningsinstitut - har utfört i mer än ett</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>147</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>148</p>
<p>kvartssekel. Det är en svenskfinansierad insats i de internationella nedrust-<br>ningsansträngningarna som vi har anledning att vara mycket stolt över.</p>
<p>En annan väg som nu prövas för att motverka kärnvapenhotet är WHO:s -<br>Världshälsoorganisationens - framställning till Internationella domstolen i<br>Haag, där man begär en prövning av kärvapenanvändningen från folkrättslig<br>synpunkt. Det ligger säkert goda intentioner bakom det här initiativet, men<br>det var också på goda grunder som Sverige avstod från att stödja förslaget i<br>WHO:s folkhälsoförsamling. Vägen är osäker och kan mycket väl visa sig<br>bli en återvändsgränd helt enkelt därför att det sakliga underlaget för fram-<br>ställningen är relativt bräckligt.</p>
<p>Nu har emellertid den procedur inletts som leder fram till ett avgörande<br>av frågan om domstolen skall ta upp saken till prövning. Sverige har då an-<br>modats att ge underlag. Självfallet bör vi göra det. Vi bör bidra med de be-<br>dömningar som svenska folkrättsexperter kan erbjuda. Vi bör påminna om<br>att det finns grundsatser i folkrätten som begränsar rätten att utföra strids-<br>handlingar med mycket skadliga effekter.</p>
<p>Samtidigt vet vi att sådana grundsatser enligt all normal rättskällevärde-<br>ring har en relativt svag normativ kraft. Några avtal som mera direkt och<br>preciserat förbjuder kärnvapenanvändning existerar inte. Var domstolens<br>bedömning landar får därför betraktas som osäkert. Risken för att det blir<br>en bakstöt för initiativet finns självfallet.</p>
<p>Utskottets skrivning på denna punkt bör uppskattas som en politisk vil-<br>jeyttring, en mycket klar markering och om man så vill ett önsketänkande.<br>Men jag anser det väsentligt att vi klargör att Sverige kraftfullt måste stödja<br>kampen mot kärnvapenspridning och kärnvapenanvändning. Det framgår<br>tydligt av utskottets betänkande.</p>
<p>Jag vill erinra om det särskilda yttrande som Håkan Holmberg och jag har<br>fogat till betänkandet, där vi utvecklar några kompletterande tankar i just<br>denna fråga.</p>
<p>Herr talman! Jag yrkar bifall till hemställan i utskottets betänkande i dess<br>helhet.</p>
<p>Jag vill allra sist återgälda den vänlighet som Bertil Måbrink visade mig.<br>Jag vill tacka honom för hans insatser i utskottet. Han har förvisso varit mjuk<br>och behaglig, men också effektiv och envis i sina ståndpunkter. Jag vill gratu-<br>lera honom till ett fint arbete i utrikesutskottet under de gångna åren.</p>
<p>Anf. 163 MAJ BRITT THEORIN (s):</p>
<p>Herr talman! I det här betänkandet behandlas nedrustningsfrågorna i sin<br>helhet. Den heltäckande socialdemokratiska partimotionen går på flera om-<br>råden längre än vad utskottet varit villigt att göra. Att vi inte har reserverat<br>oss betyder inte att vi övergivit vår uppfattning - tvärtom - men vi finner en<br>bred enighet väsentlig.</p>
<p>I det stora hela har utskottet nu återställt ordningen när det gäller freds-<br>och nedrustningsfrågorna, dvs. vi är eniga med undantag för moderaterna.<br>Detta är positivt. Sverige kan på nytt bli aktivt, återta den position vi alltid<br>tidigare haft på den internationella arenan och driva nedrustningsfrågorna<br>konstruktivt. Det gäller framför allt på kärnvapenområdet, men också frå-<br>gan om särskilt inhumana personminor som bör totalförbjudas.</p>
<p>På två områden ger vi regeringen någonting till känna, dvs. vi beställer av<br>regeringen att den skall agera. Det gäller dels kärnvapenanvändningen och<br>folkrätt, dels totalförbud mot personminor.</p>
<p>Låt mig innan jag går in på dessa områden åberopa den socialdemokra-<br>tiska partimotionen U403. Där säger vi att stater inte längre kan klara sin<br>säkerhet om gångna tiders maktpolitik får fortsätta att styra de framtida in-<br>ternationella relationerna. De viktigaste uppgifterna blir nu att förebygga<br>och lösa konflikter, att demilitarisera internationella relationer genom aktiv<br>nedrustning och att undanröja massförstörelsevapen.</p>
<p>I motionen visar vi hur fred med fredliga medel kan uppnås genom före-<br>byggande av våld, fredsbevarande insatser, fredsskapande och fredsbyg-<br>gande. Vi lägger fram konkreta förslag om begränsning av vapenhandeln<br>och av biologiska och kemiska vapen, om hur militära resurser kan användas<br>för miljön och om ett program för en kämvapenfri värld.</p>
<p>Biologiska och kemiska vapen är totalförbjudna. Tiden har nu kommit att<br>ta upp frågan om förbud mot kärnvapen och som ett första steg ett förbud<br>mot användning av kärnvapen. Också flerpartimotionen 415 från medlem-<br>mar av svenska PGA-gruppen - Parliamentarians for Global Action - kräver<br>ett förbud mot användning av kärnvapen.</p>
<p>Bakgrunden är denna: 1990-talet är decenniet för internationell rätt, och<br>FN:s generalsekreterare har rekommenderat FN-organen att vända sig till<br>Internationella domstolen i Haag för yttrande. Världshälsoorganisationen<br>beslöt i maj förra året att begära ett yttrande från Internationella domstolen<br>om huruvida användning av kärnvapen av en stat i krig eller i annan väpnad<br>konflikt - mot bakgrund av vapnens medicinska och miljömässiga effekter -<br>skulle vara ett brott mot internationell rätt.</p>
<p>Sveriges regering röstade först i kommittén mot förslaget och med kärnva-<br>penmakterna för att senare i plenardebatten avstå med hänvisning till att frå-<br>gan hörde hemma i FN:s generalförsamling. Nåja, FN:s generalförsamling<br>deklarerade redan 1961 att användning av kärnvapen skulle vara ett brott mot<br>FN:s stadga och ett brott mot mänskligheten. Frågan har behandlats i FN:s<br>generalförsamling flera gånger.</p>
<p>Domstolen har därefter vänt sig till medlemsstaterna för att de skall lämna<br>sin uppfattning senast den 10 juni i år, så att domstolen därefter skall kunna<br>svara på frågan. Det är alltså domstolen som fäller utslaget - inte regering-<br>arna. Regeringarnas uppgift är att ge sin syn på frågan till domstolen. Det<br>är således hög tid för riksdagen att fatta beslut och ge regeringen uppdraget<br>att formulera ett svar grundat på vad riksdagen anser, alldenstund utrikesmi-<br>nistern och moderaterna inte vill detta.</p>
<p>Motståndet har varit hårt och många krystade argument har använts mot<br>det beslut vi nu skall fatta. I moderaternas reservation sägs t.o.m. att det kan<br>finnas fall av kärnvapenanvändning där rättsläget ingalunda är lika självklart<br>eftersom kärnvapen som sådana inte är förbjudna i folkrätten. De säger sig<br>vilja ha en entydig reglering av kärnvapenanvändningen i folkrätten - obser-<br>vera att de inte vill ha ett förbud. Ränderna går aldrig ur, skulle man kunna<br>säga. Moderaterna har inte ställt upp på inskränkningar av kärnvapen tidi-<br>gare och gör det inte nu heller.</p>
<p>Moderaterna har rätt på en punkt: det finns ingen skriven internationell</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>149</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>konvention som uttryckligen förbjuder användning av kärnvapen, men det<br>finns inte heller någon konvention som tillåter kämvapenanvändning. Men<br>den internationella folkrätten består nu inte bara av skrivna konventioner<br>eller överenskommelser. Den består också av internationell sedvänja - en<br>allmän praxis, godtagen som gällande rätt. Den består av allmänna erkända<br>rättsgrundsatser och av de mest sakkunniga författares lärosatser.</p>
<p>Krigets lagar och mänskliga rättigheter finns reglerade i en serie deklara-<br>tioner som Haagkonventionen, Genéveprotokollet från 1925, FN-stadgan,<br>Nurnbergprinciperna, Genévekonventionema från 1949, konventionen om<br>civila och politiska rättigheter från 1966 m.fl. Användning av kärnvapen bry-<br>ter mot dessa principer och står därför inte i överensstämmelse med interna-<br>tionell rätt.</p>
<p>Kämvapenanvändning bryter mot principen om moderation i krig. Vapen<br>som inte kan skilja mellan civila och militärer är förbjudna. Kärnvapen dö-<br>dar oskyldiga och skiljer inte mellan civila och militära mål, och deras an-<br>vändning är ett brott mot distinktionsprincipen. Användning av vapen som<br>kränker icke-deltagande stater är förbjuden. Radioaktivitet från en kärnva-<br>penanvändning stoppar inte vid neutrala staters gränser, och användning är<br>också av detta skäl förbjuden. Användning av vapen som åstadkommer onö-<br>digt lidande måste anses vara förbjuden. Vapen som orsakar omfattande,<br>långvarig och allvarlig skada på miljön är förbjudna sen deklarationen från<br>FN:s miljökonferens 1972. Alla dessa principer gäller användning av kärnva-<br>pen.</p>
<p>Utskottet har valt att utförligt redogöra för varför användning av kärnva-<br>pen skulle vara ett brott mot internationell rätt och kräver slutligen att rege-<br>ringen i sitt svar till Internationella domstolen skall klargöra att användning<br>av kärnvapen inte skulle stå i överensstämmelse med internationell rätt.<br>Detta beslut är historiskt och får betydelse långt utanför Sveriges gränser<br>och är ett viktigt steg mot kärnvapnens avskaffande. Jag är i dag uppriktigt<br>glad för denna kraftiga majoritet i utskottet bakom detta förslag.</p>
<p>Det andra tillkännagivandet gäller personminor. Där kräver utskottet -<br>numera enigt, men efter segt motstånd och mycket arbete - att regeringen<br>skall lägga fram förslag om totalförbud mot personminor. Enligt FN dödas<br>mer än 800 människor vaije månad av personminor, och mångdubbelt fler<br>lemlästas och skadas.</p>
<p>Mer än 100 miljoner personminor har spridits i huvudsak i fattiga länder<br>och oftast utan kartläggning. 67 länder har drabbats, och 48 länder har pro-<br>ducerat personminor ej bara för eget bruk, däribland Sverige. Det urskilj-<br>ningslösa spridandet av personminor har lett till en humanitär katastrof där<br>civila drabbas värst, och i synnerhet barnen. Minorna känner inte skillnad<br>mellan ett lekande barn och en framrusande soldat. Personminor ligger kvar<br>långt efter det att ett krig är slut och leder till extremt allvarliga skador, ofta<br>till amputation, men sällan till rehabilitering. Flyktingar kan inte återvända<br>till sina hemländer, och bönder kan inte bruka sin jord.</p>
<p>Personminor är så inhumana vapen, och riskerna för civilbefolkningen,<br>framför allt för barnen, är så stora att ett totalförbud bör införas - dvs. såväl<br>innehav, tillverkning, export, import och användning bör förbjudas. Detta</p>
<p>150</p>
<p>är den enda verkliga lösningen på det humanitära problem som använd-<br>ningen av personminor ger upphov till.</p>
<p>Jag skulle i dag gärna vilja tacka Rädda barnen, Röda korset, Läkare mot<br>kärnvapen, Svenska freds- och skiljedomsföreningen samt andra organisa-<br>tioner och enskilda människor som verksamt har bidragit till dagens beslut<br>genom ett kunnigt och engagerat opinionsarbete.</p>
<p>Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.</p>
<p>Till sist vill också jag ta tillfället i akt och tacka Daniel Tarschys för det<br>goda samarbetet i utrikesutskottet. Jag håller gärna med Bertil Måbrink att<br>det inte har varit några prestigefyllda sammanträden, utan i stället fram-<br>gångsrika, bra och konstruktiva sammanträden. Jag vill önska Daniel Tar-<br>schys lycka till med den nya arbetsuppgiften som generalsekreterare i Euro-<br>parådet.</p>
<p>Jag vill instämma med Daniel Tarschys i tacket till Bertil Måbrink för in-<br>tressanta, givande och bra debatter och ett gott arbete i utrikesutskottet. Jag<br>önskar honom lycka till i hans fortsatta uppgifter.</p>
<p>Anf. 164 INGER KOCH (m) replik:</p>
<p>Herr talman! Det är inte alls på det sättet att vi moderater önskar att kärn-<br>vapen vore tillåtna, Maj Britt Theorin.</p>
<p>Det skulle tvärtom vara mycket bra om vi kunde tolka all rätt, alla regle-<br>ringar och sedvanerätt så, att de vore förbjudna. Det skulle förenkla vårt<br>arbete väldigt mycket. Tyvärr anser inte, som jag tidigare sade, internatio-<br>nell expertis och våra nationella experter att det är så enkelt. Det sade också<br>Daniel Tarschys i sitt anförande. Det är en förenkling.</p>
<p>Denna uppfattning har tidigare delats av Socialdemokraterna. Statsminis-<br>ter Palme sade t.ex. vid FN:s 40-års-jubileum att man borde överväga möj-<br>ligheten att i folkrätten förbjuda användning av kärnvapen. Det skulle han<br>inte ha sagt om sedvanerätten och alla regleringar som finns var till fyllest.</p>
<p>Detta upprepades också 1988 vid FN:s generalförsamlings extra nedrust-<br>ningssammanträde, då statsminister Carlsson tog upp denna fråga. Han erin-<br>rade om de folkrättsliga begränsningar som redan i dag finns i fråga om kärn-<br>vapenanvändningen.</p>
<p>Men han sade också att det var den svenska regeringens uppfattning att<br>det skulle vara bra och av stor betydelse om man kunde träffa ett avtal om<br>förbud mot användning av kärnvapen. Vi moderater delar den uppfatt-<br>ningen, Maj Britt Theorin.</p>
<p>Anf. 165 MAJ BRITT THEORIN (s) replik:</p>
<p>Herr talman! Det är mycket positivt att höra att moderaterna nu delar den<br>uppfattningen. Det har ni inte gjort tidigare.</p>
<p>Vi socialdemokrater har fört fram förslag, och de står vi fortfarande fast<br>vid. Det allra bästa vore en internationell konvention, dvs. en lagtext, där<br>man förbjuder kärnvapen som sådana. Det är målet vi inriktar oss mot.</p>
<p>Sådana internationella avtal finns för kemiska vapen och biologiska va-<br>pen. Sådana avtal eftersträvar vi när det gäller personminor, och sådana av-<br>tal eftersträvar vi också när det gäller kärnvapen.</p>
<p>Man kan komma fram antingen direkt eller via steg-för-steg-processen.</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>151</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>152</p>
<p>Vi socialdemokrater har i våra motioner tidigare pekat på - och det står<br>också i vår motion nu i år - att man för att nå ett internationellt avtal i första<br>steget kan komma fram till en utfästelse från kärnvapenmakterna att inte<br>först använda kärnvapen, därefter att inte använda kärnvapen, och slutligen<br>reglera detta i bindande avtal.</p>
<p>Detta utesluter inte att man reser frågan huruvida den nuvarande rätten<br>skulle visa att användning av kärnvapen skulle biyta mot internationell rätt.<br>Det är precis det som Världshälsoorganisationen har gjort.</p>
<p>Vi har enligt min uppfattning inte bara en rätt utan också en skyldighet att<br>svara Internationella domstolen. Riksdagen är inte någon utövande dom-<br>stol. Vi ger våra synpunkter till känna, och det kommer denna riksdag att<br>göra med en mycket kraftig majoritet. Det kommer att hjälpa till att avskaffa<br>kärnvapnen så småningom.</p>
<p>Anf. 166 INGER KOCH (m) replik:</p>
<p>Herr talman! Jag tycker det är viktigt att regeringen får avgöra vad den<br>skall svara Internationella domstolen, Maj Britt Theorin.</p>
<p>Finner regeringen att den kan ge domstolen ytterligare kompletterande<br>underlag för den rättsliga bedömningen, är det en självklarhet att regeringen<br>skall svara. Men anser den att man inte har någonting nytt att tillföra, är det<br>regeringens sak att bestämma hur den vill göra. Jag tycker att en regering<br>skall få regera.</p>
<p>Anf. 167 MAJ BRITT THEORIN (s) replik:</p>
<p>Herr talman! För att det inte skall råda några som helst missförstånd vill<br>jag säga följande. Riksdagen kommer med detta beslut att ge regeringen i<br>uppdrag att svara. Sedan kan Inger Koch önska hur mycket som helst att<br>regeringen skulle slippa att svara.</p>
<p>Det är precis vad moderaterna vill, där de sitter ansvariga i Utrikesdepar-<br>tementet. De vill inte svara på den här frågan. De har klargjort att de inte<br>vill göra det. Men riksdagen beställer av regeringen att svara. Riksdagen ta-<br>lar t.o.m. om för regeringen vad den skall svara, nämligen att användning<br>av kärnvapen inte kan stå i överensstämmelse med internationell rätt. Ut-<br>skottet har utförligt redogjort för allt det underlag det menar är till fyllest<br>för att regeringen skall svara på denna fråga.</p>
<p>Kärnvapenmakten Ukraina har för några veckor sedan svarat Internatio-<br>nella domstolen att det för sin del utan någon stor motivering anser att an-<br>vändning av kärnvapen inte skulle stå i överensstämmelse med internationell<br>rätt. Det vore bedrövligt om Sverige inte skulle kunna ge sin syn till känna.</p>
<p>Jag kan inte förstå annat än att det beslut riksdagen fattar i morgon bitti<br>gör det bindande för regeringen att svara, och svara på det sätt som utskottet<br>här föreslår och som det finns en klar majoritet för.</p>
<p>Den nuvarande regeringen har tyvärr inte alls varit pådrivande när det gäl-<br>ler vare sig kärnvapenfrågor eller minorna. Inger Koch hade fel i sin inled-<br>ning när hon sade det. Sverige har inte sedan 1991 haft en stor och pådri-<br>vande roll i dessa internationella frågor. Tyvärr är det så.</p>
<p>Men det finns nu med riksdagens beställning en möjlighet att återta den<br>position som vi tidigare haft. Det gäller även förbud mot personminor. Där<br></p>
<p>skall regeringen lägga fram ett konkret förslag - inte ta initiativ till förbud<br>eller tala om, utan lägga fram ett konkret förslag. Det är vad utskottet begär<br>och som riksdagen enhälligt kommer att fatta ett beslut om. Det gäller även<br>frågan om kärnvapens olaglighet.</p>
<p>Anf. 168 CHRISTINA LINDERHOLM (c):</p>
<p>Herr talman! Det är en liten men viktig del av utrikesutskottets betän-<br>kande nr 19 som jag helt kort vill ta upp här. Jag yrkar för övrigt bifall till<br>hemställan i betänkandet i dess helhet. Det är med glädje och tacksamhet<br>som jag noterar inte bara att utrikesutskottet enhälligt har bifallit min mo-<br>tion om att Sverige skall arbeta för förbud mot personminor utan också att<br>Sverige återigen ställer sig i frontlinjen i kampen mot inhumana vapen.</p>
<p>Det är ett hoppfullt beslut som riksdagen skall fatta i morgon. Det är<br>hoppfullt för alla de barn naturligtvis även för vuxna - som drabbas i många<br>av världens fattigaste länder. Detta drabbar även dessa länder i form av lång-<br>variga åtaganden för att ta hand om handikappade barn som får lida hela<br>livet på grund av de minor som ligger kvar runt om i marken i Afganistan<br>och många andra länder.</p>
<p>Jag instämmer för övrigt i vad både Daniel Tarschys och Maj Britt Theorin<br>har sagt om personminor och vilka åtgärder som behövs utöver att fatta be-<br>slut om ett totalförbud mot dessa inhumana vapen. Det behöver också vidtas<br>åtgärder för att komma till rätta med alla de tusentals minor som finns i mar-<br>ken i många länder.</p>
<p>Det har också betonats här vilken betydelse Rädda barnen, Svenska<br>Freds- och Skiljedomsföreningen m.fl. organisationer har haft för att väcka<br>opinion och påverka när riksdagen nu skall fatta detta beslut. Även interna-<br>tionella organisationer har krävt åtgärder. Det ligger också väl i linje med<br>barnkonventionens intentioner och betoningen på barnens uppväxt och sär-<br>skilda behov av skydd i krigssituationer och efter det att krig har drabbat<br>deras länder.</p>
<p>Det är viktigt för barnen, men det är också viktigt för Sverige som nation,<br>att vi får detta arbete till stånd. Jag hoppas på Sveriges insats i det här arbetet<br>i höst när man skall titta över de regler som finns för personminor.</p>
<p>Men det är inte bara personminorna som är inhumana. Alla vapen är för-<br>visso inhumana på sitt sätt. Det gäller också att gå vidare med åtgärder för<br>att bli av med den typen av minor som ligger i gränslandet mellan personmi-<br>nor och fordonsminor. Det finns ett helt batteri av minor som kan användas<br>på olika sätt. De kan också drabba personer och inte bara tyngre fordon,<br>stridsvagnar och annat. De kan försåtmineras med snubbeltråd och drabba<br>civilbefolkningen på olika sätt.</p>
<p>Den typen tillverkas och marknadsförs även av Bofors. Jag för min del<br>tycker att det borde vara nästa steg för Sverige att gå vidare på andra minom-<br>råden och se till att vi blir av med det elände so,r. minor av olika slag orsakar<br>i de krig som förs och förmodligen kommei a;.t föras i framtiden runt om i<br>världen. Jag yrkar som sagt bifall till hemställan i utrikesutskottets betän-<br>kande nr 19. Jag är glad att Sverige tar ett steg i den riktnmg som betänkan-<br>det anger.</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>153</p>
<p>11 Riksdagens protokoll 1993/94. Nr 115</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>Anf. 169 MARGARETA VIKLUND (kds):</p>
<p>Herr talman! Kärnvapen och antipersonella minor har det talats om vid<br>åtskilliga tillfällen här i kammaren. Historien bakom dessa frågor är både<br>lång och innehållsrik. Även jag tänker beröra dessa ämnen. Men jag tänker<br>också beröra ett annat ämne, nämligen frågan om genetisk krigföring. Det<br>har inte talats lika mycket om den här i kammaren.</p>
<p>Herr talman! Det som har med människors tillblivelse och framtida förut-<br>sättningar att göra är mycket lockande områden för forskning och spekula-<br>tioner. Men all forskning är inte god och har inte mänsklighetens bästa som<br>utgångspunkt. Det kan tyckas självklart att genforskningen skall stå i mänsk-<br>lighetens tjänst. Det vore djupt olyckligt om den nya ökade kunskapen om<br>arvsmassan som projektet HUGO, Human Genome Organization, väntas<br>ge oss fick militära tillämpningar. Utnyttjande av genetisk kunskap för att<br>utveckla vapen bör helt förbjudas.</p>
<p>De toxiner, gifter, som i dag kan produceras med genteknik överträffar<br>nervgaserna i giftighet. Det går att framställa mosaikvapen, dvs. skräddar-<br>sydda gifter, komponerade från ormar, alger, skorpioner och hormoner. Vac-<br>ciner som bara skyddar de egna soldaterna och inte fiendens är andra exem-<br>pel.</p>
<p>Gentekniken gör det också möjligt att knyta samman virulensfaktorer,<br>dvs. specifika egenskaper i form av DNA-sekvenser eller DNA-delar som<br>gör att en viss organism framkallar en viss sjukdom. Utifrån det kan man<br>skapa en helt ny organism. På så sätt kan man också framställa skräddar-<br>sydda vapen som är nästan omöjliga att diagnostisera för fienden. Genom<br>att komponera ihop anlag från olika organismer omintetgör man nästan alla<br>chanser till upptäckt, även med de mest avancerade gentekniska metoder.<br>Den ökade kunskapen om den mänskliga arvsmassan kan således få militära<br>tillämpningar, vilket vore förödande.</p>
<p>Herr talman! Med genteknik går det således att tillverka biologiska vapen<br>som mosaikvapen, supertoxiner, specialanpassade vacciner och vapenhor-<br>moner. Den senaste forskningen har också gjort det möjligt att målstyra toxi-<br>ner till olika organ eller strukturer i människokroppen. Enligt Hans Wigzell,<br>professor i immunologi, skall det också vara möjligt att utveckla biologiska<br>stridsmedel som utnyttjar genetiska skillnader mellan olika folkslag. Det är<br>synnerligen allvarligt och även ganska okänt tyvärr.</p>
<p>Ett problem i sammanhanget är vad som i verkligheten kan klassas som<br>offensiv försvarsforskning eller defensiv skyddsforskning. Skillnaden mellan<br>det är mycket svår att avgöra. Tyvärr är mycket av skyddsforskningen hem-<br>lig. En motivering för sekretessen är att man inte vill oroa befolkningen och<br>de egna soldaterna. Jag anser att reglerna rörande sekretessen för skydds-<br>forskning bör ses över.</p>
<p>Ytterligare ett problem är att det saknas ett effektivt kontrollsystem. Från<br>svenskt håll har B- och toxinvapenkonventionen från år 1972 länge kritise-<br>rats för brist på kontroll och verifikationsprocedurer.</p>
<p>Många länder, framför allt u-länder, är mycket tveksamma till långtgående<br>verifikationsmetoder då de kan användas som förevändning för att få otill-<br>börlig insyn i u-ländernas biotekniska industri eller användas för att få till-</p>
<p>154</p>
<p>gång till unikt genetiskt material. Detta är viktiga politiska frågor som måste<br>lösas. Det handlar faktiskt om olika gruppers möjligheter till överlevnad.</p>
<p>Herr talman! Jag har inget att anföra mot utskottets behandling av min<br>motion U4O5 om genetik och genteknologi som krigsvapen eller i krigets<br>tjänst. Utskottet säger att det är ”angeläget att man från svensk sida fortsatt<br>verkar för att konventionen mot biologiska vapen förstärks med kontroll-<br>möjligheter samt att genteknologins framsteg inte används för utvecklande<br>av nya biologiska vapen”.</p>
<p>Herr talman! Jag anser att denna fråga är utomordentligt allvarlig. Den<br>måste fram i ljuset ännu mer än i dag.</p>
<p>Herr talman! Det har talats om antipersonella minor här i dag också. De<br>vållar ju ett oerhört lidande för miljoner människor i framför allt tredje värl-<br>dens länder. Rapporterna om hur plastminor som ser ut som leksaker explo-<br>derar i händerna på barn, hur kvinnor som samlar ved och bönder som arbe-<br>tar på fälten förlorar armar och ben när minor helt utan förvarning explode-<br>rar är förfärande. Under långvariga inbördeskrig i Nicaragua, El Salvador,<br>Somalia, Etiopen, Eritrea, Namibia, Kurdistan, Afganistan och Kambodja<br>har miljontals minor spridits. Detta har ofta skett helt utan kontroll, minkar-<br>tor och hänsyn till civilbefolkningen. I länderna i det forna Jugoslavien finns<br>också minor utplacerade.</p>
<p>Minorna ligger kvar långt efter att krigen är slut och gör det omöjligt för<br>flyktingen att återvända hem, bonden att bruka jordarna, kvinnan och bar-<br>net att valla boskapen, samla ved och leka i dikeskanterna. Efter vapenstille-<br>stånd ligger minor kvar som dödsfällor i årtionden, kanske ännu längre.</p>
<p>Minorna leder också till stora ekonomiska skador, då man inte kan driva<br>jordbruk och genomföra transporter på grund av minrisken.</p>
<p>Herr talman! Jag är mycket glad över att utskottet har kunnat ena sig om<br>att det vid den översynskonferens om särskilt inhumana vapen som skall äga<br>rum nästa år bör klargöras att ett internationellt totalförbud mot antiperso-<br>nella minor utgör den enda verkliga lösningen på det humanitära problem<br>användningen av minor ger upphov till och att Sverige skall lägga fram ett<br>förslag med syfte att åstadkomma ett sådant förbud. Jag är glad för det ställ-<br>ningstagandet, som nästan känns som om det vore historiskt.</p>
<p>Dessutom anser jag att den svenska regeringen måste agera både i Sverige<br>och internationellt för att underlätta saneringen av minor i de värst drabbade<br>länderna. Efter vad jag kan förstå finns planer på ett konkret engagemang<br>från Sveriges sida i denna fråga.</p>
<p>Herr talman! En värld helt fri från kärnvapen är tyvärr fortfarande en ut-<br>opi. Det betyder inte att alla nedrustningsansträngningar har varit förgäves.<br>Tvärtom, de är välbehövliga, eftersom de markerar omvärldens starka oro<br>och sätter press på världens reella och potentiella kärnvapeninnehavare.</p>
<p>Sedan kommunismens fall har också stora framsteg gjorts inom området.<br>Men vi måste våga se sanningen i vitögat. Den huvudsakliga anledningen till<br>att USA:s och f.d. Sovjetunionens arsenal har reducerats är inte omvärldens<br>tryck, även om det hjälper till en viss del, utan det förändrade säkerhetspoli-<br>tiska läget. Mindre spänning och mera tillit öppnar nya möjligheter inom<br>nedrustningens område. Men vi får inte blunda för det faktum, hur illa vi än<br>sympatiserar med det, att en av de viktigaste faktorerna som ligger till grund</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>155</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>156</p>
<p>för ett lands ställning som stormakt är innehavet av kärnvapen. För varje<br>land i FN:s säkerhetsråd finns det ett starkt nationellt intresse att bibehålla<br>landets status som stormakt. Så länge den situationen råder, tror jag att kärn-<br>vapen kommer att finnas kvar. Oavsett hur starkt och välformulerat omvärl-<br>dens moraliska tryck på stormakterna är, kommer det att väga lätt i jämfö-<br>relse med det nationella egenintresset och kravet att vara högt placerad på<br>stormakternas statusstege.</p>
<p>Ändå är jag optimistisk och tror att Sverige genom sitt goda internatio-<br>nella rykte har stora möjligheter att påverka. Men problemen är många.</p>
<p>Ett exempel: När inte ens västvärldens hot om ekonomiska sanktioner för-<br>mår Kina att respektera de mänskliga rättigheterna och när USA kryper till<br>korset och förnyar Kinas status som mest gynnad nation, kan ju inte heller<br>trycket vara tillräckligt starkt för att helt eliminera stormakternas innehav<br>av kärnvapen.</p>
<p>Kunskapen om hur kemiska och biologiska vapen framställs är spridd över<br>hela världen. Trots det har världssamfundet förhandlat om ett internationellt<br>totalförbud. Men kärnvapnens relativa exklusivitet och enorma skadeverkan<br>samt att de skiljer ut stormakter från andra länder gör att problemet är mera<br>komplext. Måhända och förhoppningsvis kan ett mera bestående klimat med<br>universell demokrati och respekt för mänskliga rättigheter skapas i framti-<br>den, så att kärnvapnen helt kan försvinna. Men under tiden måste vi vara<br>realistiska och mera inrikta oss på att arbeta för att hanteringen av den över-<br>gripande kärnvapensituationen blir bättre.</p>
<p>Bl.a. därför tycker jag att det är bra att vi i dag kan lägga fram ett förslag<br>från utrikesutskottet med en uppmaning till regeringen att i sin tur klargöra<br>för Internationella domstolen att användning av kärnvapen inte skulle stå i<br>överensstämmelse med internationell rätt.</p>
<p>Herr talman! Framstegen inom kärnvapenprovstoppet måste också beva-<br>ras och förstärkas. Ryssland, Frankrike, England och USA har varit åter-<br>hållsamma. Nyligen upprepade Frangois Mitterrand att Frankrike kommer<br>att fortsätta på den inslagna vägen. Tyvärr är Kinas hållning mycket oklar.</p>
<p>Det är av yttersta vikt att denna fråga får en definitiv lösning, eftersom<br>provstoppsfrågan är så intimt förknippad med spridningsproblematiken och<br>icke-spridningsavtalets, NPT:s, fortlevnad. Såväl kärnvapenmakter som<br>icke-kärnvapenmakter anser att icke-spridningsfördraget, NPT, är mycket<br>viktigt. I det avtalet förbinder sig kärnvapenmakterna att starta en konkret<br>och verklig kärnvapennedrustning mot att icke-kärnvapenstater förbinder<br>sig att inte skaffa kärnvapen. Här ligger den mest centrala punkten i kärnva-<br>penfrågan totalt sett.</p>
<p>Det gäller således att verka för bevarat provstopp samtidigt som allt som<br>rör kärnvapen som teknologi, vapenbärare, kärnbränsle, komponenter osv.<br>begränsas till befintliga kärnvapenländer. Här finns mycket att göra. Trots<br>att de båda koreanska staterna enades om att Koreahalvön skall vara en<br>kärnvapenfri zon och Nordkorea ratificerade NPT i april 1992, utmanar<br>Nordkorea i dag världssamfundet. Det finns även andra länder som mörkar<br>den inhemska situationen beträffande kärnvapen. Kina stöder till det yttre<br>övriga medlemmar i FN:s säkerhetsråd i deras politik mot Nordkorea men<br>bromsar när det gäller att införa verkliga sanktioner. Ett annat problem, och</p>
<p>det finns fler, är alla arbetslösa atomexperter i det förra Sovjetunionen. Ris-<br>ken för att de sprider kärnvapenteknologi är fortfarande stor.</p>
<p>Herr talman! Så sent som för ett par dagar sedan gick det ut en varning i<br>Sveriges Radio och andra massmedier att kärnbränsle som stulits i Ryssland<br>var i omlopp. Vårt lands gränser bevakades extra noga.</p>
<p>För att lösa kärnvapenfrågans alla olika delar och dimensioner krävs ännu<br>mycket och tålmodigt arbete. Men jag tycker ändå att utskottets betänkande<br>kommit en bit på väg.</p>
<p>Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets hemställan.</p>
<p>Till sist vill jag också instämma i Maj Britt Theorins tack till Daniel Tar-<br>schys. Hans mjuka men ändå fasta ledarskap i utrikesutskottet är värt all<br>beundran.</p>
<p>Det verkade ofta vid sammanträdena som om Daniel Tarschys i förväg<br>visste vad alla utskottsledamötema skulle säga och på så sätt med lätthet<br>kunde lotsa fram till bra förslag och beslut. Jag beundrar verkligen Daniel<br>Tarschys taktik och teknik i ledarskapet.</p>
<p>Jag vill också tacka Bertil Måbrink för ett mycket gott kamratskap. Det<br>har varit mycket trevligt att få lära känna Bertil Måbrink.</p>
<p>Anf. 170 LARS MOQUIST (nyd):</p>
<p>Herr talman! I det nedrustningsbetänkande vi nu behandlar är det två frå-<br>gor som känns synnerligen väsentliga för mig. Det är dels frågan huruvida<br>kämvapenanvändning står i överensstämmelse med internationell rätt, dels<br>frågan om åtgärder avseende antipersonella minor.</p>
<p>Kärnvapenanvändningens laglighet har ju aktualiserats genom att WHO<br>under försommaren 1993 beslöt att av Internationella domstolen i Haag be-<br>gära ett uttalande huruvida kämvapenanvändning står i överensstämmelse<br>med internationell rätt.</p>
<p>Utskottet har dryftat frågan ur de sedvanerättsliga distinktions- och pro-<br>portionalitetsprinciperna. För vanliga människor är detta ett fikonspråk som<br>är svårt att tillgodogöra sig. Krigföring enligt distinktionsprincipen innebär<br>tydligen att det är förbjudet att attackera civilbefolkningen och att förorsaka<br>svåra skador på civila mål. Proportionalitetsprincipen skall förstås som att<br>kämvapenanvändning inte står i proportion till den konflikt man avser att<br>lösa på icke-fredlig väg.</p>
<p>För de allra flesta människor är ju detta självklarheter, dvs. att kärnvapen-<br>användning får effekter utanför de militära mål man vill slå ut. Det går ju<br>inte att bygga milshöga murar runt omkring det militära mål där man fäller<br>bomben. Att kämvapenanvändning är en enorm upptrappning av en kon-<br>flikt och att den inte står i proportion till konventionell krigföring är så själv-<br>klart att det borde vara onödigt att nämna det.</p>
<p>Oavsett om kämvapenanvändning skulle stå i strid med internationell lag<br>och med folkrätten eller ej bör Sverige, enligt min mening, hävda stånd-<br>punkten att kämvapenanvändning skall anses stå i strid med internationell<br>lag och med folkrätten. Det är möjligt att Internationella domstolen i Haag<br>kommer fram till en annan ståndpunkt. Men då är det, enligt min mening,<br>viktigt att vi väcker opinion i den här frågan. De flesta jurister och ämbets-<br>män - överallt i världen - som sysslar med dessa frågor är alltid så försiktiga</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>157</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>i sina uttalanden och ageranden. Man är rädd att bryta ny mark. Man är<br>ängslig över att kanske stöta sig med mäktiga grannländer. Men med denna<br>försiktiga linje händer ju inget, och om det mot förmodan händer något sker<br>det med en snigels fart.</p>
<p>Jag tycker att Sverige skall gå i bräschen för att bilda opinion i den här<br>frågan. Svenskt agerande har ju i årtionden präglats av en klart uttalad anti-<br>kämvapenhållning. Men låt oss nu flytta fram positionerna. Nu - efter<br>Sovjetunionens fall - när de frostiga relationerna mellan världens stormakter<br>tinat upp, borde nya svenska initiativ se dagens ljus.</p>
<p>Argument för att väcka opinion saknas inte. Utskottet har pekat på Haag-<br>konventionerna om att neutrala staters territorier är okränkbara och att ra-<br>dioaktivitet inte låter sig stoppas av territoriella gränser. Att kärnvapenan-<br>vändning förorsakar onödigt lidande för människor och djur ser vi ju stän-<br>diga bevis på från Japan, trots att det nu är snart 50 år sedan de båda bom-<br>berna fälldes över Hiroshima och Nagasaki. Att miljön tar allvarlig och lång-<br>varig skada vid kämvapenanvändning konstaterade FN:s miljökonferens re-<br>dan 1972.</p>
<p>Men det är nu mycket viktigt att regeringen inte förfuskar det initiativ som<br>utskottet tar genom detta betänkande. Det ledande regeringspartiet ser ut<br>att känna viss olust inför majoritetsskrivningen i betänkandet, eftersom tre<br>av dess utskottsledamöter avgivit särskild reservation. Även Folkpartiets<br>båda representanter tycks känna viss olust inför texten i betänkandet, vilket<br>de visar genom att avge särskilt yttrande. Om riksdagen beslutar i enlighet<br>med utrikesutskottets betänkande förutsätter jag att regeringen avger ett så-<br>dant yttrande till Internationella domstolen som utskottsmajoriteten syftat<br>till.</p>
<p>Herr talman! I ett av betänkandets avsnitt berörs frågan om ett fullständigt<br>provstopp. Sverige har vid nedrustningskonferensen i Geneve aktualiserat<br>frågan genom att föreslå att alla kärnsprängningar - även fredliga sådana -<br>skall förbjudas.</p>
<p>Utskottet lär tidigare ha understrukit att kärnvapenprovens effekter på<br>miljö och hälsa skall undersökas noggrant. Enligt min mening behövs inga<br>ytterligare undersökningar. Det är väl uppenbart för alla att kärnvapenprov<br>har negativa effekter på miljö och hälsa. Att då hålla på med en mängd stu-<br>dier om hur stora de negativa effekterna är anser jag vara ett fullkomligt<br>onödigt slöseri med FN-resurser.</p>
<p>Herr talman! Så var det detta med antipersonella minor. Vi har i utskottet<br>haft föredragningar som visat de ohyggliga konsekvenserna för främst barn<br>och kvinnor av minsprängningar åratals efter det att den konflikt vid vilken<br>minorna använts har bilagts. Syftet med personminor är ju inte att döda fien-<br>der. Nej, minan har utformats för att invalidisera. Människor får sina fötter<br>eller ben bortsprängda, ofta kombinerat med skador i underlivet. Det anses<br>vara bättre att handikappa fienden än att döda honom. Den som skadas be-<br>höver medicinsk vård, transport och evakuering. Den skadade tar därige-<br>nom i anspråk resurser som skulle ha använts i andra sammanhang. Den som<br>skadats har också en psykologisk effekt på sina medsoldater. Man har också<br>anpassat mängden sprängämne precis för att nå den effekt man avsett, dvs.</p>
<p>158</p>
<p>att skada och invalidisera en fiende - men inte att döda honom. Mer än 30 %<br>av alla minsprängningar leder till amputation av ett ben.</p>
<p>Bruket av personminor har lett till en katastrofal situation i en mängd län-<br>der. Minorna drabbar främst civila och detta långt efter det att minorna lagts<br>ut eller fällts från flygplan. De som drabbas är, som jag nämnde inlednings-<br>vis, främst kvinnor och barn. Det uppges att omkring 100 miljoner minor<br>spritts i ett 60-tal länder. Tusentals människor lemlästas vaije år - många dör<br>också. Minutläggning har lett till att hela regioner blivit oanvändbara för<br>jord- och skogsbruk. I Cambodja lär det finnas 40 000 benamputerade män-<br>niskor. I Afghanistan hävdas från FN-håll att minor har dödat 200 000 män-<br>niskor. Hela landet beskrivs som ett enda stort minfält.</p>
<p>Det som nu måste ske genom internationell påverkan är ett totalförbud<br>mot tillverkning, handel, lagring och användning av personminor. En över-<br>synskonferens - översyn av 1980 års konvention om särskilt inhumana va-<br>pen - skall äga rum 1995. Inför denna konferens är det viktigt att Sverige<br>pläderar för en tuff linje, nämligen det totalförbud som jag nyss nämnde.<br>Kravet på totalförbud stöds av flera FN-organ, bl.a. Unicef. Från ett antal<br>olika länder har det framlagts förslag om partiella förbud - det kan röra sig<br>om exportförbud, krav på självförstörande mekanismer m.m. Men många<br>organisationer - bl.a. Rädda barnen - hävdar att endast ett internationellt<br>sanktionerat totalförbud leder till att så inhumana vapen som personminor<br>på sikt försvinner ur vapenarsenalen.</p>
<p>Jag anser att Sverige bör gå i bräschen genom att införa ett nationellt total-<br>förbud samt väcka internationell opinion för samma sak inför översynskon-<br>ferensen 1995. Jag anser också att Sverige skall satsa på att utveckla nya me-<br>toder för röjning av personminor. Med tanke på det oerhörda antal oröjda<br>minfält som finns överallt i världen, kanske nya minsprängningsmetoder<br>också leder till nya svenska minröjningsprodukter som ger nya jobb inom<br>svensk försvarsindustri. Ett förbud mot tillverkning av personminor skulle<br>inte få några negativa effekter för svensk industri, eftersom det hävdas att<br>några personminor inte tillverkats i Sverige under de senaste 15 åren och att<br>någon export inte förekommit under 20 års tid. Enligt min mening borde<br>Sverige föregå med gott exempel och i lag förbjuda export av personminor.<br>Om vi skall hävda att andra länder inte får tillverka och exportera personmi-<br>nor vore det väl skräp om vi inte själva kunde ställa upp med ett formellt<br>exportförbud.</p>
<p>Herr talman! Jag vill avslutningsvis yrka bifall till utskottets hemställan.</p>
<p>Men, herr talman, Bertil Måbrink hade den goda smaken att rikta ett tack<br>till utskottets ordförande Daniel Tarschys, till utskottsledamöterna och till<br>personalen på utrikesutskottets kansli. Jag hade gärna rest mig upp för ett<br>instämmande, men eftersom ett instämmande hade inneburit en accept på<br>allt det Bertil Måbrink framförde vill jag i stället nu säga att jag helt instäm-<br>mer i Bertil Måbrinks avslutning av sitt anförande.</p>
<p>Anf. 171 INGELA MÅRTENSSON (fp):</p>
<p>Herr talman! Jag är också mycket glad över det ställningstagande som ut-<br>skottet har gjort både när det gäller kärnvapen och folkrätt och när det gäller<br>minorna. Minorna har så vältaligt beskrivits av Margareta Viklund och kärn-</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>159</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>160</p>
<p>vapen och internationell rätt av Maj Britt Theorin att jag kan instämma i det<br>de har sagt. Jag skall ta upp några andra frågor i utskottsbetänkandet.</p>
<p>Jag har föreslagit i en motion att man också skulle ha ett förbud mot att<br>ha kärnvapen på svenskt territorium. Nu svarar utskottet att enligt utskottets<br>uppfattning är lagen om kärnteknisk verksamhet, kärntekniklagen, till fyl-<br>lest för de syften som jag och Charlotte Branting har framfört i vår motion.</p>
<p>Jag anser inte att det finns någon lag som är tillämplig på det här området.<br>När vi tidigare hade mycket aktiva diskussioner om örlogsfartyg och kärnva-<br>pen konstaterade svenska experter just att något förbud i lag inte fanns mot<br>att ha kärnvapen på svenskt territorium. Det var därför som jag i motionen<br>skrev just den här klämmen om att man skulle ha en sådan lag.</p>
<p>Eftersom det fortfarande har dykt upp diskussioner om det finns örlogs-<br>fartyg som kommer in med kärnvapen, tycker jag att det vore bra att ha den<br>här lagen. Visserligen är den frågan mer eller mindre avförd från agendan,<br>men det finns fortfarande de som hävdar att det hade kunnat hända. Inte<br>minst kan det tänkas om Sverige t.ex. blir medlem i Europeiska unionen och<br>man kommer in i ett gemensamt försvarssamarbete att det där finns förslag<br>om att man skulle kunna utplacera kärnvapen. Jag tycker att det vore bra om<br>vi hade en sådan lag här i Sverige. Jag tycker inte riktigt att kämtekniklagen<br>uppfyller det kravet.</p>
<p>Det är naturligtvis viktigt att man från svensk sida verkar för icke-sprid-<br>ning av kärnvapen, att man gör något när det gäller det totala provstoppet<br>och även när det gäller kärnvapenkrig av misstag. Detta är olika krav, som<br>också har framförts i motioner, som i och för sig har fått en positiv hantering<br>i utskottet. Men jag tycker att det är viktigt att man verkligen agerar starkt<br>från svensk sida på de här punkterna och ser till att kärnvapen helst försvin-<br>ner totalt från jordklotet, därför att de utgör ett sådant hot mot hela mänsk-<br>ligheten. Men så länge det finns kärnvapen måste man se till att de inte sprids<br>vidare och att de tillfälliga provstopp som nu råder förlängs efter september<br>1995.</p>
<p>I det sammanhanget skulle det också vara på sin plats att studera vilka<br>effekter sprängningarna i provområdena har haft på befolkningarna. Inte<br>minst tycker jag att det skulle vara på sin plats med en oberoende studie av<br>de franska proven i Polynesien, där befolkningen under åratal har oroat sig<br>för vad detta har kunnat innebära. Man har bara sagt att det inte finns några<br>läckage och att sprängningarna inte har någon påverkan alls. Där skulle man<br>kunna hjälpa befolkningen med de effekter som kärnvapenproven har gett.</p>
<p>Om Sverige skall kunna vara trovärdigt och verka för nedrustning, kan<br>Sverige inte hålla på och exportera vapen i den omfattning som görs i dag.<br>Sverige borde verka för att minska och på sikt också helt avveckla den<br>svenska vapenexporten. Först då blir Sverige trovärdigt när vi i Sverige talar<br>om att Sverige vill ha nedrustning.</p>
<p>För att kunna göra detta krävs det att man förverkligar den idé som utskot-<br>tet skriver om, nämligen att Sverige tagit initiativ i FN till att verka för en<br>omställning från militär till civil produktion. Sverige har inte mycket att yvas<br>över. Vi i Sverige har gjort några studier, som vi har lagt i byrålådan utan att<br>göra något åt det. Sverige skulle kunna vara föregångare. Det talas mycket<br>från utskottets sida om behovet när det gäller forna öststater, exempelvis</p>
<p>Ryssland och andra tidigare republiker i Sovjetunionen. Sverige skulle också<br>självt kunna vara ett föredöme genom att verkställa och ta initiativ till denna<br>omställningsprocedur.</p>
<p>Även när det gäller FN:s register för internationell vapenhandel borde<br>Sverige vara mycket mer pådrivande. Jag tror att det var Daniel Tarschys<br>som sade att detta var en bra böljan. Man kan visserligen säga att det är en<br>bra böljan att ett sådant register är upprättat, men det är långt ifrån tillräck-<br>ligt såsom det fungerar. Här handlar det om frivillighet. Det skulle vara obli-<br>gatoriskt för dem som säljer vapen att också redovisa detta i registret.</p>
<p>Det borde inte heller bara vara de konventionella vapnen som ingick, utan<br>även kärnvapnen borde finnas med i registreringen. Det finns här anledning<br>att från Sveriges sida trycka på.</p>
<p>Vi i Sverige är inte heller särskilt bra på att vara öppna när det gäller den<br>svenska vapenexporten. Man skulle kunna kräva en större öppenhet även<br>på det området. Inte minst när vi i konstitutionsutskottet har granskat, har<br>vi haft svårigheter att få ta del av vissa uppgifter. Man borde sträva efter en<br>större öppenhet även när det gäller den svenska vapenexporten.</p>
<p>Anf. 172 DANIEL TARSCHYS (fp):</p>
<p>Herr talman! Detta är den sista utrikespolitiska debatten under denna<br>mandatperiod. Jag vill ta tillfället i akt att tacka alla mina kolleger i utskottet<br>för den fina kamratskap, det konstruktiva samarbete, det starka engage-<br>mang och det stora samförstånd som har rått i utskottet. Vi har kunnat reso-<br>nera oss fram till gemensamma ståndpunkter i de allra flesta frågor. Jag tror<br>att det samförståndet har varit till gagn för svensk utrikespolitik, där samsy-<br>nen mellan partierna är en stor styrka.</p>
<p>Överläggningen var härmed avslutad.</p>
<p>(Beslut skulle fattas den 2 juni.)</p>
<h3>27 § Bordläggning</h3>
<p>Anmäldes och bordlädes</p>
<p>Konstitutionsutskottets betänkanden</p>
<p>1993/94:KU47 Statligt bidrag till partigrupperna i riksdagen<br>1993/94:KU48 Nordiska rådets svenska delegation</p>
<p>Finansutskottets betänkande</p>
<p>1993/94:FiU24 Försäljning av AB Tipstjänst till svenskt föreningsliv m.m.</p>
<p>Socialutskottets betänkanden</p>
<p>1993/94:SoU24 Legitimation för vissa naprapater och kiropraktorer m.m.<br>1993/94:SoU26 Åligganden för personal inom hälso- och sjukvården m.m.<br>1993/94:SoU32 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden till riksmötet<br>1994/95</p>
<p>1993/94:SoU33 Vissa frågor rörande bestämmelserna om arvoden till privat-<br>praktiserande läkare och sjukgymnaster m.m.</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Nedrustning</p>
<p>161</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>Kulturutskottets betänkanden</p>
<p>1993/94:KrU32 Ny lotterilag</p>
<p>1993/94:KrU35 Statlig garanti för anordnande av olympiska vinterspel i Sve-<br>rige år 2002</p>
<p>Jordbruksutskottets betänkanden</p>
<p>1993/94:JoU28 Strandskydd m.m.</p>
<p>1993/94:JoU30 Uppskov med behandlingen av vissa ärenden</p>
<p>1993/94:JoU31 Handlingsplan mot buller</p>
<p>1993/94:JoU32 Kompletteringspropositionen</p>
<p>Försvarsutskottets betänkande</p>
<p>1993/94:FöU10 JAS-projektet</p>
<h3>28 Meddelande om FöUlO</h3>
<p>Anf. 173 TREDJE VICE TALMANNEN:</p>
<p>Beträffande försvarutskottets betänkande FöUlO avser talmannen att i<br>morgon föreslå kammaren att detta ärende får företas till avgörande efter<br>endast en bordläggning.</p>
<p>29 § Kammaren åtskildes kl. 21.13.</p>
<p>Förhandlingarna leddes</p>
<p>av talmannen från sammanträdets böljan t.o.m. 7 § anf. 23 (delvis),<br>av förste vice talmannen därefter t.o.m. 9 § anf. 50 (delvis),<br>av andre vice talmannen därefter t.o.m. 11 § anf. 95 (delvis),<br>av tredje vice talmannen därefter t.o.m. 14 § anf. 124 (delvis),<br>av förste vice talmannen därefter t.o.m. ajoumeringen kl. 17.58 och<br>av tredje vice talmannen därefter till sammanträdets slut.</p>
<p>Vid protokollet</p>
<p>GUNNAR GRENFORS</p>
<p>/Barbro Nordström</p>
<p>162</p>
<h1>Innehållsförteckning</h1>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Onsdagen den 1 juni</p>
<p>1 § Justering av protokoll................................ 1</p>
<p>2 § Anmälan om kompletteringsval till Nordiska rådets svenska dele-</p>
<p>gation .......................................... 1</p>
<p>3 § Förnyad bordläggning ............................... 1</p>
<p>4 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 26</p>
<p>maj ............................................ 2</p>
<p>Jordbruksutskottets betänkande JoU21</p>
<p>Jordbruksutskottets betänkande JoU25</p>
<p>Jordbruksutskottets betänkande JoU27</p>
<p>Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU15</p>
<p>5 § Beslut rörande utskottsbetänkanden som slutdebatterats den 30<br>maj ............................................ 4</p>
<p>Arbetsmarknadsutskottets betänkande AU13</p>
<p>Utrikesutskottets betänkande UU23</p>
<p>Socialförsäkringsutskottets betänkande SfU15</p>
<p>Socialförsäkringsutskottets betänkande SfU19</p>
<p>Socialförsäkringsutskottets betänkande SfU20</p>
<p>Socialförsäkringsutskottets betänkande SfU21</p>
<p>Näringsutskottets betänkande NU26</p>
<p>Meddelande om samlad votering .......................... 13</p>
<p>6 § Ändring i plan- och bygglagen m.m...................... 13</p>
<p>Bostadsutskottets betänkande BoU18</p>
<p>Debatt</p>
<p>Rune Evensson (s)</p>
<p>Dan Eriksson i Stockholm (nyd)</p>
<p>Lars Werner (v)</p>
<p>Bertil Danielsson (m)</p>
<p>Statsrådet Görel Thurdin (c)</p>
<p>Oskar Lindkvist (s)</p>
<p>Beslut fattades efter 7 §</p>
<p>7 § Ändringar i hyresförhandlingslagen m.m.................. 29</p>
<p>Bostadsutskottets betänkande BoU21</p>
<p>Debatt</p>
<p>Lars Stjernkvist (s)</p>
<p>Dan Eriksson i Stockholm (nyd)</p>
<p>Lars Werner (v)</p>
<p>Mikael Odenberg (m)</p>
<p>Marianne Carlström (s)</p>
<p>Olle Schmidt (fp)</p>
<p>Beslut ............................................... 46</p>
<p>163</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>164</p>
<p>Bostadsutskottets betänkande BoU18</p>
<p>Bostadsutskottets betänkande BoU21</p>
<p>Beslut om samlad votering ...............................</p>
<p>8 § Ombildning av Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB</p>
<p>Bostadsutskottets betänkande BoU20</p>
<p>Debatt</p>
<p>Magnus Persson (s)</p>
<p>Birger Andersson (c)</p>
<p>Bo G Jenevall (nyd)</p>
<p>Beslut fattades efter 13 §</p>
<p>9 § En ny organisation för lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet</p>
<p>m.m...........................................</p>
<p>Bostadsutskottets betänkande BoU19</p>
<p>Debatt</p>
<p>Rune Evensson (s)</p>
<p>Lars Werner (v)</p>
<p>Birger Andersson (c)</p>
<p>Statsrådet Görel Thurdin (c)</p>
<p>Bo G Jenevall (nyd)</p>
<p>Leif Bergdahl (nyd)</p>
<p>Lennart Rohdin (fp)</p>
<p>Hans Gustafsson (s)</p>
<p>Gullan Lindblad (m)</p>
<p>Beslut fattades efter 13 §</p>
<p>10 § Uppskov med behandligen av vissa ärenden..............</p>
<p>Bostadsutskottets betänkande BoU22</p>
<p>Debatt</p>
<p>Bo G Jenevall (nyd)</p>
<p>Agne Hansson (c)</p>
<p>Beslut fattades efter 13 §</p>
<p>11 § Jugoslavientribunalen ...............................</p>
<p>Justitieutskottets betänkande JuU29</p>
<p>Berith Eriksson (v)</p>
<p>Lennart Rohdin (fp)</p>
<p>Birgit Henriksson (m)</p>
<p>Beslut fattades efter 13 §</p>
<p>12 § Regler för överklagande m.m.........................</p>
<p>Justitieutskottets betänkande JuU30</p>
<p>Beslut fattades efter 13 §</p>
<p>13 § Rättskapacitet och immunitet och privilegier inom ESK.....</p>
<p>Justitieutskottets betänkande JuU32</p>
<p>Beslut ...............................................</p>
<p>Bostadsutskottets betänkande BoU20</p>
<p>Bostadsutskottets betänkande BoU19</p>
<p>Bostadsutskottets betänkande BoU22</p>
<p>Justitieutskottets betänkande JuU29</p>
<p>Justitieutskottets betänkande JuU30</p>
<p>49</p>
<p>49</p>
<p>57</p>
<p>83</p>
<p>85</p>
<p>90</p>
<p>90</p>
<p>90</p>
<p>Justitieutskottets betänkande JuU32</p>
<p>Beslut om samlad votering ............................... 92</p>
<p>14 § Lokal demokrati................................... 92</p>
<p>Prot. 1993/94:115<br>1juni 1994</p>
<p>Konstitutionsutskottets betänkande KU40</p>
<p>Debatt</p>
<p>Catarina Rönnung (s)</p>
<p>Bengt Hurtig (v)</p>
<p>Ylva Annerstedt (fp)</p>
<p>(forts.)</p>
<p>Välkomsthälsning ...................................... 100</p>
<p>Tredje vice talmannen</p>
<p>14 § (forts.) Lokal demokrati (forts. KU40).................. 101</p>
<p>Civilminister Inger Davidson (kds)</p>
<p>Elvy Söderström (s)</p>
<p>(forts.)</p>
<p>Beslut om uppskjuten votering............................ 112</p>
<p>14 § (forts.) Lokal demokrati (forts. KU40).................. 112</p>
<p>Ingela Mårtensson (fp)</p>
<p>Bengt Kindbom (c)</p>
<p>Bo Holmberg (s)</p>
<p>Simon Liliedahl (nyd)</p>
<p>Ola Karlsson (m)</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>15 § Kommunal biståndsverksamhet ....................... 125</p>
<p>Konstitutionsutskottets betänkande KU41</p>
<p>Debatt</p>
<p>Lennart Rohdin (fp)</p>
<p>(forts.)</p>
<p>Ajournering .......................................... 127</p>
<p>Återupptagna förhandlingar .............................. 127</p>
<p>15 § (forts.) Kommunal biståndsverksamhet (forts. KU41) ...... 127</p>
<p>Ingvar Svensson (kds)</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>16 § Förvaltningsmyndigheternas ledning.................... 127</p>
<p>Konstitutionsutskottets betänkande KU42</p>
<p>Debatt</p>
<p>Ingvar Johnsson (s)</p>
<p>Bengt Hurtig (v)</p>
<p>Ingvar Svensson (kds)</p>
<p>Catarina Rönnung (s)</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>17 § Några frågor om sekretess ........................... 129</p>
<p>Konstitutionsutskottets betänkande KU38</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>18 § Förnyat förslag till lagstiftning om ingripande mot otillbörligt be-</p>
<p>teende avseende offentlig upphandling................. 129</p>
<p>Finansutskottets betänkande FiU22</p>
<p>Debatt</p>
<p>Per Olof Håkansson (s)</p>
<p>165</p>
<p>Prot. 1993/94:115</p>
<p>1 juni 1994</p>
<p>166</p>
<p>Bengt Hurtig (v)<br>Tom Heyman (m)</p>
<p>Bengt Dalström (nyd)</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>19 § Ändringar i skatteregisterlagen........................</p>
<p>Skatteutskottets betänkande SkU42</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>20 § Utbildning för fredsbevarande verksamhet...............</p>
<p>Försvarsutskottets betänkande FÖU12</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>21 § Uppskov med behandlingen av vissa ärenden.............</p>
<p>Försvarsutskottets betänkande FÖU13</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>22 § Övergång till kapitalkostnader för lokaler, m.m...........</p>
<p>Försvarsutskottets betänkande FÖU14</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>23 § Bolagisering av Vägverkets produktionsdivision m.m.......</p>
<p>Trafikutskottets betänkande TU32</p>
<p>Debatt</p>
<p>Bo Nilsson (s)</p>
<p>Elving Andersson (c)</p>
<p>Inger Hestvik (s)</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>24 § Avskaffande av diskriminering såvitt avser fraktsatser och be-</p>
<p>fordringsvillkor ...................................</p>
<p>Trafikutskottets betänkande TU33</p>
<p>Debatt</p>
<p>Karl-Erik Persson (v)</p>
<p>Kenneth Lantz (kds)</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>25 § Överflyttning av fartyg mellan fartygsregister.............</p>
<p>Trafikutskottets betänkande TU37</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>26 § Nedrustning ......................................</p>
<p>Utrikesutskottets betänkande UU19</p>
<p>Debatt</p>
<p>Inger Koch (m)</p>
<p>Bertil Måbrink (v)</p>
<p>Daniel Tarschys (fp)</p>
<p>Maj Britt Theorin (s)</p>
<p>Christina Linderholm (c)</p>
<p>Margareta Viklund (kds)</p>
<p>Lars Moquist (nyd)</p>
<p>Ingela Mårtensson (fp)</p>
<p>Beslut skulle fattas den 2 juni</p>
<p>27 § Bordläggning .....................................</p>
<p>28 § Meddelande om FöUlO .............................</p>
<p>131</p>
<p>131</p>
<p>131</p>
<p>132</p>
<p>132</p>
<p>139</p>
<p>141</p>
<p>141</p>
<p>161</p>
<p>162</p>
<p>Tredje vice talmannen</p>
<p>gotab 46895, Stockholm 1994</p>