1993/94
NR1
Nordiska rådets svenska delegation får härmed överlämna bifogade
berättelse angående sin verksamhet efter den 40:e sessionen i mars
1992. Berättelsen redogör särskilt för rådets 41:a session i Arhus den
9—11 november 1992 samt för den 42:a sessionen i Oslo den 1—4
mars 1993.
Stockholm den 26 maj 1993
Sten Andersson
i Stockholm
Bert Isacsson
1 Riksdagen 1993/94. 2 samt. NR 1
A. Inledning...................................... 3
B. Delegationen ................................... 4
C. Presidiet, utskotten och kommittéerna................ 8
C.l Presidiet .................................. 8
C.2 Utskotten ................................. 9
C.2.1 Juridiska utskottet ..................... 9
C.2.2 Kulturutskottet........................ 9
C.2.3 Socialutskottet ........................ 10
C.2.4 Ekonomiska utskottet................... 10
C.2.5 Miljöutskottet......................... 11
C.2.6 Budgetutskottet........................ 12
C. 3 Kommittéer ............................... 12
C.3.1 Redaktionskommittén .................. 12
C. 3.2 Valkommittén ........................ 12
D. 41 :a sessionen .................................. 13
D. l Statsministrarnas redogörelse .................. 13
D.2 Den utrikespolitiska redogörelsen .............. 14
D.3 Generaldebatten............................ 15
D.4 Debatten om den utrikespolitiska redogörelsen .... 19
D. 5 Antagna rekommendationer................... 21
D. 5.1 Budgetutskottet ....................... 21
D.5.2 Ekonomiska utskottet .................. 22
D.5.3 Juridiska utskottet ..................... 24
D.5.4 Kulturutskottet........................ 25
D.5.5 Socialutskottet ........................ 26
D. 5.6 Miljöutskottet......................... 27
E. 42:a sessionen .................................. 30
E. l Generaldebatten ............................ 30
E.2 Inbjudna gäster............................. 36
E.3 Antagna rekommendationer, framställningar och
yttranden..................................... 36
E. 3.1 Kulturutskottet........................ 36
E.3.2 Juridiska utskottet ..................... 42
E.3.3 Budgetutskottet........................ 45
E.3.4 Ekonomiska utskottet................... 52
E.3.5 Miljöutskottet......................... 53
E.3.6 Socialutskottet ........................ 55
F. Nordiska rådets litteraturpris och musikpris ........... 58
1993/94:NR1
Nordiska rådet, vars 40-åriga verksamhet uppmärksammades vid vår-
sessionen i Helsingfors 1992, och Nordiska ministerrådet, som samma
år hade verkat i 20 år, reformerade bägge sin verksamhet under
jubileumsåret.
För Nordiska rådets vidkommande baserades reformerna på dels två
utredningar om europeiska resp, internationella samarbetsfrågor i rå-
det, dels en organisationsutredning. I de förstnämnda värderades beho-
vet av ökade eller samordnade nordiska insatser i det internationella
samarbetet på miljö-, bistånds-, kultur- och jämställdhetsområdet samt
i internationella organisationer. I den senare utredningen behandlades
rådets arbetsformer med målet att ge rådet en effektiv och slagkraftig
organisation anpassad till nya tiders krav.
Organisationskommittén föreslog i oktober 1990 bl.a. att
-ett ministerråd skulle inrättas för utrikesministrarna
-en klausul om det nordiska samarbetet skulle införas i det komman-
de EES-avtalet
- rådet skulle fa beslutsrätt om medelsfördelningen i den nordiska
budgeten inom en av ministerrådet beslutad ram
- två sessioner skulle hållas per år.
Förslagen har samtliga förverkligats, även om utrikesministrarna valt
att delta i rådets sessioner utan att ingå i ett formellt ministerråd.
Dessa och övriga reformer — t.ex. införandet av presidie- och utskotts-
förslag utöver den tidigare ordningen med medlemsförslag för att göra
ärendehanteringen snabbare — har avsevärt förändrat rådets arbete.
Den snabba uppslutningen kring förslagen även från regeringarnas sida
kan också ses som ett uttryck för en gemensam strävan att förstärka
Nordiska rådet som organ för det fortsatta officiella samarbetet.
Vad beträffar Nordiska ministerrådet beslutade statsministrarna i
november 1991 att en utredning skulle företas om de nya förutsätt-
ningarna för nordiskt samarbete till följd av den europeiska integra-
tionsprocessen. En grupp av s.k. personliga representanter tillsattes,
och gruppen fick också i uppgift att värdera de nordiska ländernas
samarbete med Nordens närområden samt behovet av organisatoriska
och avtalsmässiga förändringar. Arbetsgruppens arbete redovisades för
statsministrarna i augusti 1992, varvid dessa gav sitt stöd för huvudlin-
jerna i rapporten. En uppföljningsgrupp fick därefter i uppdrag att
konkretisera och fördjupa statsministerrapporten. Detta arbete redovi-
sades vid rådets 41:a session i Århus i november 1992. Vid detta
tillfälle ägde en första diskussion rum mellan rådets medlemmar och
regeringarnas företrädare, varefter de slutliga besluten om organisato-
riska och formella frågor fattades vid den 42:a sessionen i Oslo i mars
1993.
Som övergripande mål för reformerna kan följande redovisas:
-det formella nordiska samarbetet på regeringssidan förbättras,
- kontakterna mellan regeringar, parlamentariker, företag och organi-
sationer ges ökad betydelse under de kommande åren,
1993/94: NR 1
- parlamentarikerna får ett ökat inflytande i arbetet med den nordiska
budgeten,
-statsministrarna påtar sig ett direkt ansvar för den politiska styrning-
en av det nordiska samarbetet,
-en bättre koordinering av samarbetet mellan regeringarna uppnås
genom att ett aktivt ordförandeskap införs i alla möten med minist-
rar och ämbetsmannakommittéer,
-ett nära nordiskt samarbete upprättas om frågor som är på dagord-
ningen i EES, EG och andra regionala samarbetsfora,
-det nordiska regeringssamarbetet om utrikes- och säkerhetspolitiska
frågor förstärks,
-samarbetet mellan Nordiska rådet och regeringarna intensifieras
genom att regeringarna lämnar rådet breda redogörelser för samarbe-
tet bl.a. om europeiska och andra utrikespolitiska frågor,
-samarbetet mellan folkrörelser och frivilligorganisationer stimuleras.
Nordiska rådet ställde sig i princip positivt till statsministrarnas förslag
att vissa områden skulle prioriteras i det fortsatta samarbetet, nämligen
kultur, forskning och utbildning, miljö, medborgarnas rättigheter, eko-
nomi, fiske och juridiska frågor. Man var också ense om att lägga
särskild vikt vid utvecklingen av infrastrukturen i Norden och samar-
betet om resursfrågor, energi och regionala samarbetsfrågor.
Enighet råder mellan statsministrarna och rådets parlamentariker
om att det nordiska kultursamarbetet skall förstärkas ytterligare och
den nordiska identiteten betonas i den fortsatta europeiska integra-
tionsprocessen. Däremot uttalades från rådets sida tveksamhet till att
kultur- och utbildningssamarbetet skulle få kraftigt ökade resurser på
bekostnad av andra samarbetssektorer.
Sammanfattningsvis kan man konstatera, att formerna för och inne-
hållet i det nordiska officiella samarbetet har förnyats på ett högst
påtagligt sätt under det gångna verksamhetsåret. Detta innebär också
avsevärda fördelar för de nordiska ländernas agerande i europeiska och
andra internationella sammanhang.
1993/94:NR1
Riksdagen valde den 20 oktober 1992 Nordiska rådets svenska delega-
tion.
Till medlemmar utsågs Wiggo Komstedt (m), Sten Andersson i
Stockholm (s), Hans Nyhage (m), Ingvar Carlsson (s), Elver Jonsson
(fp), Lahja Exner (s), Marianne Andersson (c), Per Olof Håkansson (s),
Sten Svensson (m), Ingrid Näslund (kds), Lena Öhrsvik (s), Richard
Ulfvengren (nyd), Arne Andersson (m), Mats Hellström (s), Hugo
Bergdahl (fp), Birgitta Dahl (s), Inger Koch (m), Berith Oscarsson (s),
Anders Svärd (c) och Lars Werner (v).
Till suppleanter utsågs Filip Fridolfsson (m), Hans Gustafsson (s),
Göthe Knutson (m), Anita Johansson (s), Gudrun Norberg (fp), Karl-
Erik Svartberg (s), Stina Gustavsson (c), Yvonne Sandberg-Fries (s),
Ingrid Hemmingsson (m), Liisa Rulander (kds), Jan Fransson (s), Lars
Moquist (nyd), Bertil Danielsson (m), Bruno Poromaa (s), Isa Halvars-
son (fp), Birthe Sörestedt (s), Ingvar Eriksson (m), Nils T Svensson (s),
Agne Hansson (c) och Berith Eriksson (v).
Delegationen har hållit åtta sammanträden sedan den 40:e sessionen.
Statsministrarnas utredningsarbete om de nordiska samarbetsformerna,
interna diskussioner om Nordiska rådets framtida uppgifter, struktur
och den nationella uppföljningen har i hög grad präglat delegationens
arbete under verksamhetsperioden. Såväl utredningsarbetet som de
förda diskussionerna har bl.a. föranletts av den pågående integrationen
i Västeuropa och den ökade internationaliseringen av rådets arbete.
Delegationen har vid ett antal möten diskuterat behovet av att förändra
rådets arbetsformer inte minst i syfte att uppnå ett snabbare tempo i
arbetet. Delegationen har vidare understrukit vikten av att stärka
parlamentarikerinflytandet. Delegationen har också diskuterat presi-
diets roll som övergripande organ för Europafrågornas hantering,
rådsmedlemmarnas utskottsmedlemskap i motsvarande nationella ut-
skott, partigruppernas roll samt den utåtriktade informationsverksam-
heten. Under diskussionerna i rådet hade det framgått att olika synsätt
fanns på det nordiska samarbetets förhållande till Europasamarbetet.
Somliga ansåg att samarbetet med Europaparlamentet borde läggas
utanför Nordiska rådet, andra att Europasamarbetet skulle utgöra en
del av Nordiska rådets verksamhet. Delegationen ansåg för sin del att
om den senare linjen följdes krävdes snabbare och effektivare besluts-
former i rådet.
Vid delegationens möte den 20 januari 1993 diskuterades uppfölj-
ningen av statsministrarnas rapport om det nordiska samarbetet. Dis-
kussionen utmynnade i ett uppdrag till delegationens arbetsutskott att
väcka en motion i riksdagen om förstärkning av det fortsatta nordiska
samarbetet. I motionen föreslås bl.a. att riksdagen för att effektivisera
beredningen av och markera sambandet mellan de nordiska och euro-
peiska frågorna genomför en samordning mellan Nordiska rådets
svenska delegations kansli och riksdagens internationella sekretariat.
Till delegationens möte den 3 december 1992 hade statsminister
Carl Bildt inbjudits för att informera om regeringens syn på det
framtida nordiska samarbetet. Härvid framkom att arbetet med en
nyvärdering av det nordiska samarbetet nu befann sig i ett implemen-
teringsskede och att förberedelser pågick för att från svensk sida överta
det aktiva ordförandeskap som skulle inledas vid sessionen i Oslo.
Såvitt gällde den nya kultursatsningen hade kulturministrarna fått i
uppdrag att utarbeta ett konkret förslag till åtgärder att framläggas vid
42:a sessionen i Oslo. När det gällde frågan om en eventuell samiokali-
1993/94:NR1
sering av Nordiska ministerrådets sekretariat och presidiesekretariatet
ansåg statsministern att det hittills presenterade underlaget inte var
tillräckligt för ett beslut.
Delegationen framförde för sin del att det skulle bli svårt att på ett
seriöst sätt behandla de ministerrådsförslag som skulle föreläggas 42:a
sessionen för beslut då förslagen först skulle komma att presenteras i
mitten på februari.
Till delegationens möte den 17 februari 1993 var statsrådet Olof
Johansson inbjuden för att redogöra för aktuella nordiska samarbets-
frågor. Olof Johansson redogjorde för de viktigaste frågorna inför 42:a
sessionen och anmälde att Carl Bildt vid sessionens inledning den 1
mars skulle hålla ett anförande på de nordiska statsministrarnas vägnar
och ange vissa riktlinjer för arbetet inom Nordiska ministerrådet
under det förestående verksamhetsåret då Sverige innehar ordförande-
skapet. Sex ministerrådsförslag skulle behandlas under Oslosessionen
varav de viktigaste gällde nysatsningen på kulturområdet och ändring-
ar i Helsingforsavtalet.
Vid delegationens konstituerande möte den 21 oktober 1992 valdes
Sten Andersson i Stockholm till delegationens ordförande och Wiggo
Komstedt till vice ordförande. Till medlemmar i arbetsutskottet utsågs,
tillsammans med ordförande och vice ordförande, Per Olof Håkans-
son, Elver Jonsson och Anders Svärd.
Arbetsutskottet har hållit åtta möten sedan 40:e sessionen och därvid
förberett bl.a. delegationens budget, andra ekonomiska frågor, perso-
nalärenden, valfrågor och beslutat om utdelningen av Nordiska rådets
journaliststipendium.
Information om det nordiska samarbetet har lämnats till press, skola,
organisationer och allmänhet. Medlemmar av delegationen och perso-
nal vid sekretariatet har hållit föredrag över hela landet om det
nordiska samarbetet. Ett föredragstema som ofta efterfrågas är "Norden
i det nya Europa". Service till massmedier och andra mottagare har
lämnats bl.a. i form av pressmeddelanden, nyhetsbrev och pressöver-
sikter. Sju journalister fick sommaren 1992 dela på Nordiska rådets
svenska journaliststipendium på 70 000 kronor.
Läromedelshäftena Tema Nord, framställda av sekretariatet i samar-
bete med Föreningen lärare i samhällskunskap (FLS), har distribuerats
till svenska skolor, sammanlagt i ca 20 000 ex. Ämnena har varit
narkotika, Öresundsbron samt flyktingar och invandring. Samarbetet
med FLS-lärare har fortsatt och resulterat i att lärare i Göteborg inlett
ett studiebesöksutbyte med Lettland. Sekretariatet har också påbörjat
samarbete med mellanstadielärare för ett informationsprojekt riktat till
eleverna.
Sekretariatets programplanering för individuella parlamentarikerbe-
sök inom Nordiska rådets stipendieordning för Ryssland, Estland,
1993/94:NR1
Lettland, Litauen och Polen inleddes med de tre första besökarna i
februari 1993. Ytterligare 13 parlamentariker anmäldes samtidigt som
stipendiater under våren.
Delegationen anordnade den 19 november 1992 ett seminarium om
Arktis med deltagande av bl.a. professor Anders Karlqvist från Polar-
forskningssekretariatet, forskare Pertti Joenniemi från fredsforsknings-
institutet i Tammerfors och Terje Tveito från Stiftelsen för industriut-
veckling i Norden.
Den 17 februari 1993 var representanter för Landsrådet för Sveriges
ungdomsorganisationer inbjudna för att presentera angelägna frågor i
ungdomsorganisationernas nordiska samarbete. Ungdomsrepresentan-
terna underströk bl.a. behovet av att skapa opinion i viktiga nordiska
frågor för att stärka den nordiska profilen. Vidare berördes samernas
situation i det nordiska samarbetet, särskilt med tanke på att 1993
proklamerats som urbefolkningarnas år. Ungdomarna framförde också
behovet av att utveckla samarbetsprojekt med Baltikum och särskilt att
ge ungdomar från de tre baltiska republikerna möjlighet att studera i
Norden. Ungdomsrepresentanterna underströk också vikten av att pro-
jekt som Nordplus, Nordjobb och Nordpraktik prioriterades i det
nordiska samarbetet och att Norden som helhet vidtog åtgärder för att
komma till rätta med ungdomsarbetslösheten.
Delegationen inbjöd de nordiska kontaktmännen i departementen
till möte den 24 februari 1993 för ömsesidig information om aktuella
frågor inför 42:a sessionen.
Delegationen har också varit representerad vid
- Norsk-svensk gränskonferens den 1 — 2 april 1992 på Voksenåsen
-Samernas landsmöte den 10—12 juni 1992 i Östersund
- Konferens om turistsamarbete i norsk-svenska gränsområden den
22—23 mars 1993 i Norge.
Den svenska delegationen bestod vid 41 :a sessionen av följande rege-
ringsrepresentanter: statsminister Carl Bildt samt statsråden Gun Hells-
vik, Margaretha af Ugglas, Ulf Dinkelspiel, Mats Odell och Inger
Davidson. Följande valda medlemmar deltog: Wiggo Komstedt, Sten
Andersson i Stockholm, Hans Nyhage, Hans Gustafsson (ersättare för
Ingvar Carlsson), Elver Jonsson, Lahja Exner, Marianne Andersson,
Per Olof Håkansson, Sten Svensson, Liisa Rulander (ersättare för
Ingrid Näslund), Lena Öhrsvik, Richard Ulfvengren, Arne Andersson,
Mats Hellström, Hugo Bergdahl, Anita Johansson (ersättare för Birgitta
Dahl), Inger Koch, Berit Oscarsson, Anders Svärd och Berith Eriksson
(ersättare för Lars Werner). Dessutom var följande suppleanter närvaran-
de: Filip Fridolfcson, Stina Gustavsson, Karl-Erik Svartberg och Nils T
Svensson.
Vid 42:a sessionen bestod den svenska delegationen av följande
regeringsrepresentanter: statsminister Carl Bildt samt statsråden Gun
1993/94:NR1
Hellsvik, Ulf Dinkelspiel, Görel Thurdin, Bengt Westerberg, Bo Kön-
berg, Mats Odell, Per Unckel, Börje Hörnlund, Per Westerberg, Olof
Johansson och Birgit Friggebo. Följande valda medlemmar deltog:
Wiggo Komstedt, Sten Andersson i Stockholm, Hans Nyhage, Ingvar
Carlsson, Elver Jonsson, Lahja Exner, Marianne Andersson, Per Olof
Håkansson, Sten Svensson, Ingrid Näslund, Lena Öhrsvik, Richard
Ulfvengren, Arne Andersson, Mats Hellström, Hugo Bergdahl, Birgitta
Dahl, Inger Koch, Berit Oscarsson, Anders Svärd och Berith Eriksson
(ersättare för Lars Werner). Dessutom var följande suppleanter närvaran-
de: Filip Fridolfcon, Hans Gustafsson, Agne Hansson, Gudrun Nor-
berg, Bruno Poromaa, Liisa Rulander och Karl-Erik Svartberg.
Delegationen biträddes vid sessionerna av sin sekreterare, kanslichef
Bert Isacsson, och övrig kanslipersonal. Vid 42:a sessionen valdes
ordförande och vice ordförande i rådets utskott. Till ordförande valdes
i juridiska utskottet Hans Nyhage och i socialutskottet Lena Öhrsvik.
Val företogs vidare till Nordisk Kontakts redaktionskommitté. Till
svenska medlemmar i kommittén utsågs Karl-Erik Svartberg och Sten
Svensson. Till kommitténs ordförande utsågs Karl-Erik Svartberg.
Slutligen företogs val av medlemmar i Nordiska investeringsbankens
kontrollkommitté för perioden den 1 maj 1993—den 30 april 1995.
Till svensk medlem utsågs Elver Jonsson.
1993/94:NR1
Medlemmar och möten
Nordiska rådets presidium består av elva medlemmar. Svenska med-
lemmar i presidiet har varit riksdagsledamöterna Sten Andersson (s)
och Elver Jonsson (fp).
Presidiet har hållit sammanlagt tio möten mellan den 40:e och den
42:a sessionen. Två möten har ägt rum med statsministrarna och två
med samarbetsministrarna. Ett möte har hållits med utskottsordföran-
dena i rådet.
Presidiet har under verksamhetsperioden haft det övergripande an-
svaret för rådets internationella kontakter. Dessa har omfattat Europa-
rådet, Baltiska parlamentariska församlingen, Europaparlamentet och
IPU. Den andra parlamentarikerkonferensen om samarbete i Östersjö-
området anordnades i Oslo i april 1992. I maj samma år deltog några
presidiemedlemmar i Baltiska parlamentariska församlingens andra
session i Palanga, Litauen, varvid ett samarbetsprotokoll underteckna-
des.
En arbetsgrupp inom presidiet har utarbetat ett förslag angående
rådets framtida struktur och arbetsuppgifter med anledning av i minis-
terrådet genomförda reformer. Förslaget syftar till att skapa rationella-
re former för samarbetet.
1993/94:NR1
C.2.1 Juridiska utskottet
Juridiska utskottets viktigaste uppgift under verksamhetsperioden har
varit att diskutera statsministrarnas rapport om det framtida nordiska
samarbetet och att behandla det ministerrådsförslag om ändringar i
Helsingforsavtalet som blev resultatet av regeringssidans olika utred-
ningar och förhandlingar. Utskottet har vidare följt upp Helsingforsses-
sionens rekommendation (nr 20/1992) om stöd till rättsutvecklingen i
Estland, Lettland och Litauen genom att bjuda in representanter för de
baltiska staterna till en överläggning med utskottet vid Oslosessionen.
Utskottet har även prioriterat de rättsliga aspekterna hos de nordiska
ländernas förhållande till EG och EES-avtalet.
Jämställdhetsfrågorna har behandlats genom en rekommendation
om nordisk beräkningsmodell för obetalt arbete vid Århussessionen
samt vid ett möte med jämställdhetsministrarna i samband med janua-
rimötena. Vidare arbetas med förberedelserna för Nordiskt forum i
Åbo 1994. Vid sommarmötet 1992 överläde utskottet med representan-
ter för samernas organisationer.
Svenska medlemmar i juridiska utskottet har under verksamhetspe-
rioden varit Lahja Exner (s), Hans Nyhage (m), som inträdde som
utskottets ordförande vid vårsessionen 1992, samt Lars Werner (v).
Utskottet har sedan 40:e sessionen hållit nio möten, varav ett med
resp, justitieministrarna och ministrarna för konsumentfrågor vid 41:a
sessionen och ett med jämställdhetsministrarna den 27 januari 1993.
C.2.2 Kulturutskottet
Kulturutskottets arbete har under verksamhetsperioden i hög grad
dominerats av statsministergruppens rapport om det framtida nordiska
samarbetet och planerna på en nyvärdering av det framtida nordiska
kultursamarbetet. Enligt de framlagda förslagen skall kulturbudgeten
få en 25-procentig ökning 1994 och utgöra 50 % av den nordiska
budgeten 1996. Kulturutskottet tillsatte en särskild arbetsgrupp med
uppgift att utarbeta förslag och synpunkter på det framtida nordiska
kultursamarbetet. Särskilt prioriterade sakområden är mediasamarbe-
tet, NORDPLUS, språksamarbete samt barn- och ungdomssamarbete.
Utskottets internationella verksamhet har fortsatt inom de år 1991
tillsatta arbetsgrupperna för relationer till EG-parlamentet, Europarå-
det och Baltikum. Arbetsgruppernas representanter har företagit stu-
diebesök i Bryssel, Strasbourg och Baltikum.
Den 12—14 oktober 1992 hölls en internationell konferens om
nordiska och europeiska kulturfrågor. Konferensens höjdpunkt var
besöket av den dödsdömde engelske författaren Salman Rushdie. Det
var första gången Rushdie inviterades av en internationell politisk
organisation, och han såg det som mycket betydelsefullt att kunna tala
till ett forum av detta slag. Förutom ministerrådsförslaget om nysats-
ning och ny struktur på kultur-, utbildnings- och forskningsområdet
hade utskottet att behandla ett antal förslag bl.a. om nya riktlinjer för
forskningspolitiska rådet, klarare profilering av den nordiska dimen-
sionen i läroplanerna och hushållsundervisning i de baltiska länderna.
Svenska medlemmar i kulturutskottet har varit Marianne Andersson
(c), Berit Oscarsson (s), Anne Rhenman (nyd) t.o.m. den 20 oktober
1992 och Richard Ulfvengren (nyd) fr.o.m. den 21 oktober 1992.
Kulturutskottet har sedan den 40:e sessionen hållit åtta möten varav
ett med kultur- och undervisningsministrarna. Vid detta möte diskute-
rades bl.a. utkastet till ministerrådsförslag om det framtida nordiska
samarbetet.
C.2.3 Socialutskottet
Socialutskottet har under året lagt stor vikt vid arbetsmarknadsfrågor,
bl.a. arbetslösheten och socialt utsatta gruppers problem. Utskottet har
därvid bl.a. tagit ställning för ett bevarande av den nordiska arbetsrätts-
modellen i ett Europaperspektiv. Vid ett av utskottet arrangerat semi-
narium i Ålborg redovisades nya forskningsrön om arbetslöshetens
negativa effekter på befolkningens fysiska och psykiska hälsa.
Utskottet har vidare uttalat sig för särskilda insatser för utsatta
grupper i samhället och för åtgärder för att uppnå WHO:s målsättning
om jämställdhet i hälsa och levnadsvillkor. Utskottet har också upp-
märksammat de äldres villkor och den vårdutmaning som det ökande
antalet äldre innebär. Utskottet har även uttalat sig för åtgärder för att
stärka verksamheten inom FN:s regionala organ för Europa (ECE),
särskilt på det sociala området.
Alkoholpolitiken har fortsatt varit föremål för utskottets intresse.
Efter bl.a. en hearing med nordiska experter på området har utskottet
tillstyrkt en samstämd argumentering i planerade EG-förhandlingar
och informationskampanjer i syfte att minska alkoholkonsumtionen
inom vissa "zoner". Utskottet har vidare följt upp sitt tidigare engage-
mang i handikappfrågor och fortsatt sina kontakter med handikapprö-
relsen.
En arbetsgrupp inom utskottet har avlagt ett besök hos Europakom-
missionen och Europaparlamentet som inledning till fortsatta kontak-
ter.
Socialutskottet har sedan den 40:e sessionen i Helsingfors hållit fem
möten varav ett tillsammans med hälso- och sjukvårdsministrarna och
ett tillsammans med arbetsmarknadsministrarna.
Svenska medlemmar i socialutskottet har varit Ingrid Näslund (kds),
Sten Svensson (m) och Lena Öhrsvik (s). Lena Öhrsvik har varit
utskottets ordförande.
C.2.4. Ekonomiska utskottet
Ekonomiska utskottet har under verksamhetsperioden behandlat sär-
skilt energifrågor (genom två medlemsförslag som utmynnade i en
rekommendation vid 41 :a sessionen om energi- och miljöpolitiskt
samarbete och ett möte med energiministrarna vid samma tillfälle)
1993/94:NR1
10
samt valuta- och finanspolitik vid ett möte med finansministrarna i
samband med 41:a sessionen. Utskottet har aktivt följt arbetet med
EES-avtalet mellan EG och EFTA-länderna.
Nordiska insatser för de baltiska staterna som dryftats av utskottet
med representanter för Baltiska församlingens ekonomiska och sociala
kommitté vid 40:e sessionen togs även upp vid utskottets besök i Riga i
september/oktober 1992.
Svenska medlemmar i utskottet har varit Arne Andersson (m),
Ingvar Carlsson (s) och Mats Hellström (s).
Utskottet har sedan 40:e sessionen hållit åtta möten, varav tre med
resp, finans-, industri- och energiministrarna i samband med 41:a
sessionen. Vid 42:a sessionen sammanträffade utskottet med Norges
handelsminister.
C.2.5 Miljöutskottet
Miljöutskottets arbete under året har dominerats av de ökande hoten
mot miljön i Norden och dess närområden. Utskottet har bl.a. till-
styrkt ett ministerrådsförslag om arbetsprogram för en långsiktig mil-
jökvalitetsövervakning i Norden. Utskottet har också tagit ställning för
utformandet av en strategi för att påskynda internationella uppförande-
koder inom miljösektorn och i internationella fora verka för genomfö-
rande av Agenda 21 m.fl. konventioner antagna vid Riokonferensen.
Utskottet har vidare med skärpa påtalat behovet av åtgärder för att
främja atomsäkerheten i Nordområdena bl.a. genom att verka för
bindande internationella avtal om atomsäkerhet och om hantering av
avfall från civil och militär verksamhet. Utskottet har också uttalat sig
för snabbast möjliga åtgärder för att modernisera kärnkraftverken i
Sosnovy Bor och Ignalina. Vidare har utskottet anslutit sig till miljö-
ministrarnas uttalande från 1990 att miljöfarligt avfall skall tas om
hand i upphovslandet och yrkat omedelbart förbud av export av
miljöfarligt avfall till länder utanför OECD, dvs. Östeuropa och ut-
vecklingsländer.
Slutligen har utskottet följt upp sitt tidigare engagemang för Öster-
sjön och föreslagit en nordisk samverkan om ett finansieringssystem
för att genomföra åtgärderna inom HELCOM:s aktionsprogram för
Östersjön.
Utskottet har sedan den 40:e sessionen i Helsingfors hållit sex
möten, varav ett med ämbetsmannakommittéerna för regionalpolitik
och jord- och skogsbruksfrågor, ett med miljövårdsministrarna och ett
med jordbruksministrarna.
Svenska medlemmar i miljöutskottet har varit Birgitta Dahl (s),
Wiggo Komstedt (m) och Anders Svärd (c).
1993/94:NR1
11
C.2.6 Budgetutskottet
1993/94:NR1
Budgetutskottets arbete har till stor del inriktats på budgeten för 1993.
Vidare har budgetproceduren och rådets budgetkompetens varit före-
mål för diskussioner.
Utskottet har under verksamhetsperioden ägnat stor uppmärksamhet
åt statsministrarnas rapport om det framtida nordiska samarbetet.
Arbetet har också i hög grad präglats av diskussioner kring vilka
konsekvenser ett utökat internationellt samarbete kommer att få på det
formella nordiska samarbetet.
Utskottet har inom ramen för sin kontrollerande funktion granskat
det nordiska forskningssamarbetet inom jord- och skogsbruksforsk-
ningen. Utskottet har även påbörjat en utvärdering av NordREFO
(Nordiska institutet för regionalpolitisk forskning).
Svenska medlemmar i utskottet har varit Ylva Annerstedt (fp) t.o.m.
den 20 oktober 1992, Hugo Bergdahl (fp) fr.o.m. den 21 oktober 1992,
Per Olof Håkansson (s) och Inger Koch (m).
Utskottet har under verksamhetsperioden hållit sex möten. Därut-
över har utskottet hållit ett möte med representanter för fackutskotten
och ett möte med representanter för ministerrådet (samarbetsministrar-
na). Vid mötet med samarbetsministrarna den 29 september 1992
diskuterades, förutom budgetförslaget för 1993, disponeringen av bud-
getöverskottet för 1991 samt statsministergruppens rapport om det
framtida nordiska samarbetet.
Den 14—15 september 1992 deltog flertalet av utskottets medlem-
mar i en studieresa till Europaparlamentets session i Strasbourg. I
programmet ingick bl.a. ett möte med representanter för Europaparla-
mentets budgetutskott.
C.3.1 Redaktionskommittén
Nordisk Kontakts redaktionskommitté sammanträdde i anslutning till
höstsessionen i Århus och sessionen i Oslo. I kommittén har från
svenska delegationen ingått Karl-Erik Svartberg (s) som ordförande
och Hans Nyhage (m) som vice ordförande. Efter höstsessionen efter-
träddes Hans Nyhage av Sten Svensson (m).
C.3.2 Valkommittén
Enligt arbetsordningen för Nordiska rådet skall plenarförsamlingen vid
sin första årliga session välja en valkommitté bestående av sju medlem-
mar. Valkommittén förbereder val som skall beslutas av plenarförsam-
lingen.
Svenska medlemmar av valkommittén har varit Ylva Annerstedt (fp)
t.o.m. den 20 oktober 1992, Hugo Bergdahl (fp) fr.o.m. den 21 oktober
1992 och Per Olof Håkansson (s).
12
1993/94:NR1
I enlighet med rådets beslut att hålla två sessioner per år hölls den 41 :a
sessionen i Århus den 9—11 november 1992. Den inleddes med dels
en redogörelse lämnad å statsministrarnas vägnar, dels en utrikespoli-
tisk redogörelse.
Rådets president Ilkka Suominen konstaterade i sitt öppningsanfö-
rande att denna session var historisk. För första gången skulle rådet i
plenarförsamlingen diskutera utrikes- och säkerhetspolitiska frågor på
basen av en redogörelse som utrikesministrarna lämnat.
Sessionen utgjorde enligt presidenten också slutpunkten för det
förnyelsearbete som pågått inom rådet och ministerrådet. Det var
angeläget att rådet debatterade såväl prioriteringar och innehåll i det
nordiska samarbetet som organisationen av detta.
Statsminister Gro Harlem Brundtland, som lämnade statsministrarnas
redogörelse, redovisade den utredning om vidareutvecklingen av det
nordiska samarbetet som statsministrarnas personliga representanter
lagt fram. Arbetet hade bedrivits mot bakgrund av de förändringar som
pågick i det europeiska samarbetet. Dessa hade lett till att länderna
hade valt att lösa vissa frågor i andra fora än i nordiska men detta
skulle inte ses som uttryck för att det nordiska samarbetet fungerade
dåligt. Tvärtom kunde det ses som en styrka och inte som en svaghet
att viktigare nordiska intressen kunde tillgodoses i bredare fora som
EFTA, EG, GATT och FN. Det vore i strid med nordiska intressen om
vi slöt oss inne i vår egen nordiska krets.
EES-avtalet var ett viktigt avtal inte bara för EFTA och EG, utan
det var också det viktigaste nordiska samarbetsavtalet på många år. Vi
uppnådde med det en nordisk hemmamarknad, till nytta för nordiska
företag, organisationer och Nordens invånare.
Utredningen om det nordiska samarbetet uppvisade stor enighet
kring reformförslagen. Dessa gick ut på att uppgifterna skulle lösas på
den nivå som var bäst lämpad för dem. Vi borde sörja för ett nära
samarbete i Norden om frågor av gemensamt intresse, samtidigt som vi
borde inrätta nya samarbetsformer för att tillvarata nordiska intressen i
det europeiska samarbetet.
En viktig del av det nordiska samarbetet bestod av informella
kontakter mellan länderna och dessa var kanske det viktigaste nätver-
ket. De öppnade för snabba initiativ och samarbete mellan två eller
flera länder kring gemensamma intressen. Samarbetet kring utrikes-
och säkerhetspolitiska frågor hade på senare år fått en central roll i
detta informella samarbete.
När det gällde det formella samarbetet rådde enighet om en starkare
koncentration, mer politiskt engagemang från regeringarna och en viss
nedskärning av sekretariatsfunktionerna. Fackministrarna skulle i hög-
re grad engageras på sina områden. Politiska behov skulle i större grad
styra samarbetet. Statsministrarna hade därför beslutat att samarbetet
skulle koncentreras på kultur, forskning och utbildning, miljö, med-
borgarnas rättigheter, ekonomi, infrastruktur och regionala frågor,
fiske och juridiska frågor. Hittills hade regeringarnas samarbete varit
splittrat på tjugo sektorer, men i fortsättningen skulle det koncentreras
på de sju nämnda områdena.
Dialogen med Nordiska rådet skulle bii mer meningsfull, och rådet
borde kunna få rätt att föreslå omprioriteringar inom budgetramen.
Nordiska rådets debatter om europeiska och regionala samarbetsfrå-
gor kunde bidra till att skapa gemensamma nordiska referenser för
ländernas Europapolitik. En viktig förutsättning härför var att parla-
mentarikerna tog med sig erfarenheterna från rådet till sina nationella
parlament och att man förankrade gemensamma nordiska uppfattning-
ar där. Detta skulle stärka den nordiska dimensionen i nationell
politik när länderna vart för sig drog upp linjerna för sin energipoli-
tik.
Statsministrarna förordade en väsentlig nysatsning på kultursamarbe-
tet med målet att 50 % av budgetmedlen år 1996 gick till kultur och
forskning. Satsningen på miljöområdet borde hållas på minst oföränd-
rad nivå. Nödvändiga nedskärningar skulle fördelas på övriga budget-
poster.
Som andra dagordningspunkt följde en utrikespolitisk redogörelse av
utrikesminister Thorvald Stoltenberg. I det följande återges avsnitten
särskilt rörande Norden och nordiskt samarbete. Som huvudtema hade
valts "Norden i Europa" vilket återspeglade den ställning som relatio-
nerna till och samarbetet med andra europeiska länder hade i de
nordiska ländernas inrikes- och utrikespolitik. Norden måste bidra till
att bygga upp ett Europa som präglades av fred, arbete, fördelning,
miljöskydd, tolerans och trygghet. Under 1990-talet skulle ett förplik-
tande samarbete mellan länderna i Västeuropa utvecklas och troligen
före årtiondets slut omfatta även länder i Östeuropa.
Europeiskt samarbete verkade också stimulerande på samarbetet i
Norden. Lösningar för att främja en positiv ekonomisk utveckling
kunde inte skapas enbart i Norden. Nordiskt samarbete framstod nu
mindre än någon gång tidigare som ett alternativ till europeiskt
samarbete.
EES-avtalet etablerar ett regelverk som sätter ramar för marknaden i
hela Västeuropa men redan innan det träder i kraft kommer de flesta
av EFTA-länderna att ha ansökt om medlemskap i EG. Strävan att
uppnå detta skall ses i ljuset av att ett medlemskap gör det möjligt att
starkare delta i utformningen av de politiska beslut i Europa som vi
under alla omständigheter kommer att bli berörda av. Sådant som
Europa blir, sådant blir Norden.
På 1990-talet blir nordiskt samarbete antagligen mycket mer ett
samarbete om Nordens förhållande till sin omgivning, och Norden far
en starkare europeisk anknytning. Detta gäller inte bara det ekonomis-
ka området. Ju mer de nordiska länderna låter sig integreras i europe-
1993/94:NR1
iskt samarbete, desto större blir möjligheterna till nordiskt samarbete.
Vi måste in i EG för att bli med i Norden. Om alla nordiska länder
inte blir medlemmar i EG, kan detta resultera i ett ökande avstånd
mellan de nordiska länderna i och de utanför EG. Denna risk gör det
desto viktigare att bygga ut det politiska samarbetet om europeiska
frågor och stärka det nordiska regeringssamarbetet om utrikes- och
säkerhetspolitiska frågor.
En rad samarbetsordningar har vuxit fram mellan regioner och
områden i Europa tvärs över nationella gränser. Vi håller på att fa ett
"Regionernas Europa". Vi måste också få ett "Regionernas Norden".
Ett viktigt steg mot det senare togs när Östersjörådet grundades på
danskt och tyskt initiativ i mars 1992. Nästa steg tas i januari 1993 med
utrikesministermötet i Kirkenes om Barentsregionen.
Samarbetet i Östersjöregionen har en nykter och pragmatisk karak-
tär. Barentsinitiativet lägger två nya dimensioner till det traditionella
Nordkalottsamarbetet: en östdimension genom att Ryssland kommer
med som likvärdig partner i ett samarbete till ömsesidig nytta och en
syddimension genom att Barentsregionens utveckling förs in i en
bredare europeisk samarbetsram. Det regionala samarbetet i norr blir
också en del av utrikespolitiken.
Samerna är det historiska minoritetsfolket i Barentsregionen. En rad
exempel finns i Europa som visar att minoritetsfolk har stärkt sina
rättigheter och möjligheter genom regionaliseringen. Samerna och
deras institutioner skall få sin rättmätiga plats i samarbetet och nordis-
ka samerådet bli en drivkraft vid utvidgningen av detta samarbete.
En breddning av EG med en grupp välmående och starka demokra-
tier som EFTA-länderna kommer att stärka EG:s förmåga att svara på
önskemålen från Östeuropa. Som en del av det förpliktande samarbe-
tet i Europa kan Norden göra sin mest effektiva insats hittills för att
bidra till en lösning även av de globala problemen.
1 den efterföljande debatten konstaterade rådets president Ilkka Suomi-
nen att de föreslagna reformerna gav rådet bättre förutsättningar än
tidigare att upprätthålla ett aktivt nordiskt samarbete i ett alltmera
integrerat Europa. Parlamentarikerinflytandet i det nordiska samarbe-
tet är ett resultat av traditioner och bygger endast i liten grad på
formella regler. Integrationsutvecklingen i Europa gör det viktigt att ge
det nordiska samarbetet en klar koppling till statsministrarnas arbete. I
framtiden behövs snabba och direkta kontakter mellan de nordiska
ländernas parlament och regeringar. En distinktion måste göras mellan
konkret projektsamarbete och samarbete i syfte att utforma en gemen-
sam politik eller gemensamma förhandlingspositioner. Projektsamarbe-
tet kommer att på vissa områden ersättas av program administrerade
av europeiska organ. På dessa områden byter det europeiska samarbe-
tet skepnad och blir därmed inte mindre viktigt. Alla omprioriteringar
måste genomföras så att relevanta parlamentarikerorgan har insyn i
samarbetet och möjligheter att påverka utvecklingen.
1993/94:NR1
15
När följande steg i integrationsprocessen tas är det skäl att mera i
detalj återkomma till det nordiska samarbetets innehåll och uppbygg-
nad.
Mittengruppens talesman Halldör Asgrimsson betonade att det sak-
nats en politisk styrning av det nordiska samarbetet och därför är det
positivt att statsministrarna tar på sig ett större ansvar för detta.
EES-avtalet bedöms komma att ställa nya och ökade krav på det
nordiska samarbetet och därmed ett behov av större resurser på alla
områden om de nordiska länderna skall kunna främja sina gemensam-
ma uppfattningar i EES- och EG-sammanhang. Det är en felbedöm-
ning att tro, att nordiska intressen härvidlag bättre tillvaratas genom ett
informellt samarbete. För att detta skall vara möjligt krävs starka
samarbetsinstitutioner. Om en stor del av samarbetet skall bedrivas
informellt minskar parlamentarikernas inflytande. EES-avtalet Sr inte
bli en formell barriär mot nordiskt samarbete.
Många ämbetsmannakommittéer kan slås samman eller nedläggas
men det Sr inte leda till att handläggningstiden förlängs och att
ansvarsförhållandena blir oklara. Risk finns för att detta inte leder till
den starkare politiska styrning som föreslås. Denna måste också följas
upp av samarbetsministrarna. Det inofficiella samarbetet i Norden bör
också förstärkas.
Den konservativa gruppens talesman Jan P Syse framhöll att det
nordiska samarbetet inte längre är något alternativ till nordiskt samar-
bete. Nu gäller både—och. Statsministrarnas beslut om det aktiva
ordförandeskapet bör följas upp även på parlamentarikersidan.
Utrikesministrarnas ökade roll i det nordiska samarbetet reducerar
behovet av en funktion som samarbetsminister. Budgetfunktionen i det
nordiska samarbetet bör läggas under finansministrarna om samarbets-
ministerfunktionen läggs om. Parlamentarikerna skall i större grad
kunna påverka den nordiska budgeten genom att få en roll vid
resursfördelningen inom en av regeringarna fastställd ram. Det parti-
politiska samarbetet bör ges ökad prioritet.
Vänstersocialistiska gruppens talesman Birgitle Husmark konstatera-
de att statsministerrapporten frånsett flera förtjänster inte tillräckligt
behandlade de nordiska ländernas ökade möjligheter till samarbete
inom utrikespolitiken även utanför EG-området särskilt inom bi-
ståndspolitiken.
Gruppen kan inte acceptera att den nordiska ekonomiska handlings-
planen inte får en fortsättning. Ej heller godtar man att en framtida
kulturfond skulle få två tredjedelar av nuvarande medel för samarbe-
tet. Rapporten borde ha beskrivit hur den nordiska modellen skall
bevaras och hur välfård, mänskliga värden och jämlikheten utvecklas.
Att statsministrarna tar sig an det nordiska samarbetet är bra, men
det är oklart hur arbetsfördelningen med samarbetsministrarna skall
ske. Gruppen ogillar tillsättandet av en statssekreterarkommitté.
Det nordiska samarbetet bör ej bindas ensidigt till EG utan den
nordiska modellen skall ligga som grund för Nordens samarbete i alla
internationella fora.
1993/94:NR1
16
Pia Kjcersgaard, liberalistiska gruppens talesman, ansåg att rådet
utvecklades i motsatt riktning mot vad som gällde i resten av världen,
nämligen ökat statsingripande. Statsministerrapporten var uttryck för
detta.
Det är bra att statsministrarnas aktiva roll förstärks men gruppen är
skeptisk till att samarbetsministrarna bibehålls. Det partipolitiska arbe-
tet bör byggas ut på bekostnad av de nationella delegationerna. De
nationella sekretariaten bör nedläggas och uppgifterna överföras till
nationella ämbetsverk och presidie- och ministerrådssekretariat. Någon
ny kulturfond behövs ej och inte heller ökade medel för kultursamar-
bete i rådets regi.
Socialdemokratiska gruppens talesman Kirsti Kolle Gr0ndahl konstate-
rade att en ny situation inträtt när det gällde de nordiska ländernas
Europapolitik. Nu stod länderna inför samma utmaningar och svarade
också i stor grad på samma sätt på dessa. Det ger också nytt ljus åt det
nordiska samarbetet.
EES-avtalet skapar nödvändiga instrument för att omsätta beslut i
praktisk politik, vilka vi har saknat i det nordiska samarbetet, och
detta innebär ökade rättigheter och skyldigheter.
Det är nödvändigt att definiera en ny plattform för det nordiska
samarbetet. Detta bör ge mer handfasta resultat på områden av gemen-
samt intresse. Samtidigt bör en starkare politisk styrning, bättre koor-
dinering och mindre byråkrati uppnås.
Aktivt ordförandeskap även på parlamentarikersidan stärker samar-
betsprofilen och upprätthåller balansen mellan parlamentariker och
ministrar.
Nordiska rådet bör bestå av parlamentariska ledare för de olika
partierna och av centrala utrikes- och Europapolitiker. De som sitter i
rådets olika utskott bör rekryteras från motsvarande utskott i de
nationella parlamenten med hänsyn till den nationella uppföljningen.
Partipolitiseringen bör utvecklas och det är positivt att rådet far en
förstärkt roll i budgetbehandlingen.
Per Olof Håkansson konstaterade att rådets verksamhet tidigare i allt
väsentligt varit inåtvänd. I dag är det inte rådet självt som bestämmer
dagordningen, när besluten skall vara klara och dikterar inte heller
innehållet i dem.
Rådet bör i framtiden sikta på att producera program och handlings-
planer och sedan bör medlemmarna i sina nationella parlament ta
ansvar för rådets ståndpukter. De nationella parlamentsbesluten skall
leda rådets verksamhet framåt så att den fungerar på ett bättre sätt.
Basen för aktiviteterna ligger på det nationella planet. I rådet behövs
både nordiska och s.k. Europapolitiker. Det är i de nationella parla-
menten och i partigrupperna som den reella maktbasen ligger.
Statsminister Carl Bildt framhöll att det nu gällde att förändra
formerna för det nordiska samarbetet, som hade stelnat, blivit litet för
byråkratiskt och litet för formellt. Samarbetet måste fyllas med inne-
håll och koncentreras. Utrymme måste skapas för nya arbetsområden.
Att utrikespolitiken nu förs in som ett samarbetsområde är ett viktigt
steg.
2 Riksdagen 1993194. 2 saml. NR 1
1993/94:NR1
17
1993/94:NR1
Det är angeläget att göra en satsning på kulturpolitiken. Den nordis-
ka identiteten och särarten bör stärkas och vidareutvecklas och göras
synlig för det övriga Europa. Det ger oss styrka nationellt men också i
det europeiska samarbetet.
Vi befinner oss i en period som mycket liknar den då det nordiska
samarbetet växte fram och fick sin form. Nu skall vi stärka vårt
samarbete för att göra det möjligt för oss att hävda våra nationella och
nordiska intressen inom en vidare europeisk ram.
Elver Jonsson framhöll att EES-avtalet leder till att ett stort ekono-
miskt samarbetsområde skapas i Västeuropa, vilket är ett viktigt steg
mot fred och ekonomisk utjämning. Men beslutsfattandet tenderar att
föras allt längre bort från de människor som berörs av besluten, vilket
kan leda till bakslag om den allmänna opinionen inte får tid på sig att
ta till sig förslagen. EES-avtalets parlamentariska kommitté har inte
stor makt, vilket innebär ett demokratiskt underskott. Det starka
folkliga inflytandet i gemensamma frågor och i den politiska processen
är tradition i Norden och bör bevaras och utvecklas.
Miljöminister Olof Johansson konstaterade att det nordiska och det
europeiska samarbetet har ett samband. I den nya situationen kommer
samarbetet att ske inom en vidgad ram och delvis på annat sätt. Den
nordiska klausulen i EES-avtalet har stor betydelse. Vi kan fortsätta
det nordiska samarbetet, gå in på nya områden, ingå nya avtal osv.
Detta är meningsfullt så länge det nordiska samarbetet har ett mervär-
de, så länge det går längre, täcker bredare områden, ger resultat
snabbare osv.
Resultaten beror inte minst på i vilken grad ett nordiskt perspektiv
får vägleda politiken, t.ex. när det gäller infrastruktur och energipoli-
tik. Vi borde snart kunna få beslut som främjar ett nordiskt gassamar-
bete.
Anders Svärd ansåg att samarbetsministrarna bör ha det övergripan-
de ansvaret för den nordiska budgeten. Parlamentarikerna i rådet har
att tillse att samarbetet har ett innehåll. Regionalpolitiken tillhör de
områden som kommer att växa i betydelse och några nedskärningar
finns det inget utrymme för. En kontinuerlig uppföljning av nordiska
institutioner och projekt bör komma till stånd. Utskotten måste kom-
ma in tidigt i processen när en budgetprioritering inom givna ramar
skall göras.
Mats Hellström underströk att ett av målen för programmet Norden
i Europa var att koncentrera samarbetet så, att nordiska värden skulle
kunna påverka den europeiska utvecklingen där detta var realistiskt
och där den nordiska modellen var attraktiv också för andra gruppe-
ringar och länder i Europa. Det gäller miljöpolitik, arbetsmiljö och
arbetsvillkor, konsumentpolitik och sysselsättning.
Rådets rekommendation om en handlingsplan för infrastruktur och
kommunikationer måste följas upp för att inte Norden skall bli en
isolerad periferi. Större klarhet bör också skapas i rådet beträffande
rollfördelningen mellan presidiet och utskotten.
Hans Nyhage framhöll att det med hänsyn till de internationella 18
samarbetsfrågornas ökade tyngd i alla länder var angeläget att frågorna
rörande utrikes- och säkerhetspolitik diskuterades även i rådet. Inom 1993/94:NR1
Norden måste det europeiska och det nordiska samarbetet prioriteras
lika högt och Nordens ekonomiska intressen bevakas. Den gemensam-
ma nordiska sakberedningen i utskotten är viktig.
Lusa Rulander erinrade om flyttningsrörelserna i Norden och mino-
riteternas existens. Med ökade flyktingströmmar kommer ännu fler
minoritetsgrupper att uppstå. Dessa kan inte garanteras en likvärdig
behandling i hela Norden, inte ens inom varje land. Stödet kan redan i
dag variera så kraftigt från år till år att t.ex. undervisningen för barnen
kan vara svår för föräldrarna att planera.
En av rådets viktigaste uppgifter är att värna om kulturen för att
därigenom stärka självtilliten och den kulturella identiteten hos män-
niskor som skall fungera och samarbeta i större sammanhang. I ett
nytt Europa kan några konflikter undvikas om de kulturella villkoren
för språkliga och etniska minoritetsgrupper blir likvärdiga i skilda
länder och regioner. Nordiska rådet borde kunna arbeta fram riktlin-
jer för en minoritetspolitik som sedan kunde antas av de olika länder-
nas regeringar.
Lagstiftningssamarbetet måste beaktas i perspektivet av EES-avtalet
och EG-medlemskap.
Statsminister Gro Harlem Brundtland gjorde en uppsummering av
debatten och konstaterade bl.a. att rädslan för att Nordiska rådets
inflytande skulle minskas genom det ökade informella samarbetet
mellan regeringarna var obefogad. Såväl statsministrarnas som utrikes-
ministrarnas redogörelser och debatten kring dessa var uttryck för
viljan att ge mer innehåll och substans i debatten i rådet. Det aktiva
ordförandeskapet innebar ett ökat ansvar härvidlag.
Inrättandet av en samarbetskommitté under samarbetsministrarna
och statsministrarna gör att politiska frågor Sr större utrymme och att
administrativa detaljer tar mindre tid i anspråk. Satsningen på kultur
har välkomnats från alla håll och är en viktig signal om att nordisk
identitet, kultur och språkgemenskap skall profileras ytterligare i fram-
tiden.
Förändringarna i Europa och Nordens deltagande i det europeiska
samarbetet är en orsak till att nya riktlinjer för det nordiska samarbe-
tet dras upp. Men det bör också erkännas att det fanns ett behov av
förnyelse och nya impulser i detta. Bättre organisering av samarbetet,
mindre byråkrati och mer politik är vad som krävs.
Den socialdemokratiska gruppens talesman Sten Andersson uttryckte
sin tillfredsställelse med att utrikes- och säkerhetspolitik nu blivit en
självklar och viktig del av rådets förhandlingar. Även om de nordiska
ländernas närmande till EG för närvarande är den centrala frågan bör
vi inte förlora den globala aspekt på säkerhets- och utrikespolitiken
som i årtionden kännetecknat nordisk utrikespolitik.
Vår vision omfattar hela Europa — ett så nära samarbete mellan
Europas alla länder att det ur detta kan växa fram ett nytt alleurope-
iskt säkerhetssystem. Säkerhet kan inte längre ses enbart i militära
termer. Frågor som miljö, demokrati, mänskliga rättigheter, skillnader
mellan fattiga och rika regioner har stor betydelse även för säkerheten.
Därför måste vi utvidga och effektivisera vårt Östersjösamarbete och
inleda ett samarbete i Barentshavsregionen. Vi måste intensifiera sam-
arbetet kring miljöfrågorna eftersom hoten är en tickande ekologisk
bomb som drabbar oss alla i Nordeuropa om den briserar.
Geir H Haarde, konservativa gruppens talesman, konstaterade att
påpekandet av sambandet mellan marknadsekonomi och politisk frihet
för de nya demokratierna i öst var riktigt. När det gäller situationen
beträffande EG är denna för ögonblicket överskådlig men inte förut-
sägbar. EES-avtalet är viktigt för alla de nordiska länderna men för
världshandeln är det lika viktigt att ett GATT-avtal uppnås.
Om de amerikanska trupperna dras tillbaka från Europa kan det
hända att Europa helt överlämnas åt sig själv. Detta kan skapa en ny
situation som de nordiska länderna måste bemöta med utgångspunkt i
sina egna säkerhetspolitiska intressen och prioriteringar. En given
aktör i detta sammanhang är FN, som vänder sig till NATO och
Västunionen i krissituationer. EG kommer att spela en central roll vid
utformningen av ståndpunkter i konkreta frågor.
Utvecklingen i Ryssland och Jugoslavien är ytterst bekymmersam.
Vi måste därför mobilisera såväl ekonomiskt som moraliskt stöd åt
reformprocessen och demokratin i Ryssland och åt fredsansträngning-
arna i Jugoslavien.
Vänstersocialistiska gruppens talesman Kjellbjorg Lunde polemisera-
de mot Stoltenbergs konstaterande att de nordiska länderna måste in i
EG för att bli med i Norden och konstaterade att majoriteten i Norge
och Sverige var emot medlemskap, i Finland ökade motståndet, i
Island var en klar majoritet emot och Danmark har röstat mot
Maastrichtunionen.
De nordiska länderna har ett särskilt ansvar att vara brobyggare i
den pågående militära och säkerhetspolitiska uppbyggnaden. Nordisk
försvars- och säkerhetspolitik borde sikta till nedrustning och åtgärder
mot den reella fienden, Västunionen.
Vänstersocialisterna arbetar för alternativ till kärnkraften och för att
atomkraftverken skall läggas ned. Åtgärder som återställer freden i
Jugoslavien bör få allt stöd. De nordiska länderna bör i framtiden
spela en ledande roll för solidaritet med de fattigaste i u-länderna.
Utrikesminister Margaretha af Ugglas framhöll att det är genom ett
förpliktande samarbete som Europa kan bemästra 1990-talets svårighe-
ter.
Vi har ett intresse av att fullt ut delta i det utrikes- och säkerhetspo-
litiska samarbetet i Europa och våra länders politik kommer att
samordnas inom Europeiska unionens ram.
Säkerhetsbegreppet har vidgats och omfattar nu även ekonomi,
miljö, mänskliga rättigheter m.m. De största riskerna ligger i dag i de
etniska och nationella motsättningarna i Östeuropa och i det alltmer
1993/94:NR1
20
kritiska ekonomiska läget. Den största välståndsklyftan går längs grän- 1993/94:NR1
sen mellan Finland och Ryssland. Dessa faktorer, liksom den bristande
kärnsäkerheten, har redan föranlett ett starkt nordiskt engagemang.
Säkerhet kan uppnås genom samarbete. De stora problemen i Ryss-
land kan bara lösas genom en samfälld insats av det internationella
samfundet, särskilt EG och USA. Ett ökat regionalt samarbete i
Nordeuropa är ett viktigt bidrag till ökad stabilitet och en bättre
miljösituation.
Statsrådet Ulf Dinkelspiel underströk att medlemskap i Europeiska
unionen ger de nordiska länderna möjligheter att föra ut våra idéer i
Europa och i världen, inte genom att uppträda som ett block utan
genom ett ensartat agerande som bygger på gemensamma värderingar
och en långtgående samsyn i politiska, ekonomiska, sociala och kultu-
rella frågor.
EES-avtalet har fört de nordiska länderna närmare EG men också
närmare varandra. Avtalet skall nu föras i hamn. Samtidigt står Sveri-
ge, Finland och Norge i begrepp att inleda förhandlingar om medlem-
skap i EG/EU. Vi bygger ut förbindelserna med Central- och Östeuro-
pa. På alla dessa områden bör ett nära nordiskt samarbete ske. Det
vore något av en paradox om det nordiska samarbetet skulle försvagas i
ett läge där det europeiska samarbetet breddas och fördjupas och där
Europa måste känna ett ökat ansvar för utvecklingen också i andra
delar av världen.
Marianne Andersson konstaterade att det nordiska samarbetet befann
sig i ett nytt och spännande skede. Ett "regionernas Norden" växer
fram och får allt större betydelse med hänsyn till naturresurser men
också på grund av miljöproblemen. Det är viktigt att ta vara på det
informella samarbete som redan förekommer när fastare strukturer i
samarbetet skall byggas upp.
Det är vår skyldighet att efter förmåga ge stöd till demokratisering
och liberalisering av ekonomin i de grannländer där befrielsen pågår
men friheten ännu inte är tryggad.
När det gäller biståndet till tredje världen spelar de nordiska länder-
na en viktig roll. För att utnyttja de begränsade resurserna effektivt
och kunna hjälpa så många som möjligt är en samordning bl.a. av
biståndskontoren nödvändig.
D.5.1 Budgetutskottet
Rekommendation nr 33/1992 angående Nordiska ministerrådets
budget för 1993 (B 130/b)
Rekommendationen har följande lydelse:
Den logiska slutsatsen för den fortsatta behandlingen av det framlag-
da budgetförslaget vore att föreslå en omarbetning. Utskottet har
allvarligt övervägt ett sådant förslag. Utskottet har därvid tvingats
konstatera att några praktiskt godtagbara möjligheter för en omarbet-
ning inte föreligger. De samlade omständigheterna har således lett
utskottet fram till att utskottet måste finna sig i att tvingas tolerera
budgetförslaget, men enbart under den bestämda förutsättningen att
kommande budgetförslag utformas i enlighet med vad som tidigare
diskuterats med samarbetsministrarna.
Under hänvisning till ovanstående föreslår utskottet att Nordiska
rådet med anledning av Nordiska ministerrådets budgetförslag för 1993
(B 130/b) beslutar om följande uttalande:
att Nordiska rådet med instämmande i vad utskottet ovan anfört
överlämnar utskottets betänkande till Nordiska ministerrådet.
Rådet beslöt i enlighet med budgetutskottets förslag.
I sitt yttrande över ministerrådsförslaget pekade budgetutskottet bl.a.
på att de näringspolitiska och ekonomiska områdena drabbats hårdast
av bortfallet av den ekonomiska handlingsplanen. Det var områden
som hade stor betydelse för en utveckling av den nordiska industrins
konkurrensförmåga och omfattade t.ex. samarbetet kring teknisk-in-
dustriell forskning och utveckling, utveckling av Norden som hemma-
marknad, samarbete kring infrastruktur samt samarbete på energi- och
regionalområdet. Detta var områden som prioriterades både inom EG
och i statsministergruppens rapport, något som borde återspeglas i
ministerrådets budgetförslag.
Utskottet noterade att det i statsministergruppens rapport föreslogs
att alla institutioner och projekt inom den nordiska budgeten skulle
utvärderas. Det kunde vara intressant med en samlad granskning av
institutionerna, konstaterade utskottet, men framhöll att ett flertal
institutioner under senare år granskats både av ministerrådet och av
budgetutskottet. Vissa av de frågor som arbetsgruppen ville få belysta
hade funnits med som en naturlig del i budgetutskottets gransknings-
uppdrag. Dessa utvärderingar som gjorts de senaste åren borde därför
kunna utgöra en del av den totala utvärderingen.
När det gällde projektverksamheten instämde utskottet i att en
genomgång var nödvändig. Sammanlagt ca 800 projekt finansierades
över ministerrådets budget. Utskottet var övertygat om att en genom-
gång kunde ge både besparingar och möjligheter att koncentrera
verksamheten till prioriterade områden.
D.5.2 Ekonomiska utskottet
Rekommendation nr 34/1992 angående samiska intressen i
nordiska turistkampanjer (A 985/e)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att man i samband med gemensamma nordiska turistkampanjer tar
hänsyn till de samiska intressena i en utbyggd turistnäring.
Ekonomiska utskottet noterade att Nordiska ministerrådet 1990 antagit
ett nytt nordiskt samarbetsprogram på turistområdet, som bl.a. resulte-
rat i nordiska marknadsföringskampanjer i USA och Tyskland och att
Nordkalottkommittén hade en plan för att i Europa marknadsföra
1993/94:NR1
22
turismen på Nordkalotten. Båda dessa planer ansågs ha problem med
pengar till kampanjerna, och utskottet ville därför inte stödja förslaget
som avsåg stöd till den samiska turistnäringen, men föreslog att de
samiska intressena skulle beaktas i samband med såväl Nordkalottens
som Nordiska turistrådets planerade kampanjer.
Rekommendation nr 35/1992 angående energi- och miljöpolitiskt
samarbete (A 991/e och A 999/e)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att till Nordiska rådet i anledning av medlemsförslagen utarbeta en
energimiljöpolitisk rapport, som belyser läget vad gäller genomföran-
det av målsättningar, analyserar svårigheterna därmed samt innehåller
förslag till ökat nordiskt samarbete på området särskilt angående
framtiden för den nordiska elmarknaden och ökat samarbete med
övriga Östersjöländer.
Rekommendationen grundades på utskottets behandling av två med-
lemsförslag angående en rad såväl nationella som internationella åtgär-
der på energiområdet.
Ekonomiska utskottet konstaterade att de områden som förslagsstäl-
larna ville prioritera alla ingick i det nordiska samarbetet på energi-
och miljöområdet och att en så väsentlig höjning av ambitionsnivån
som förslagen gick ut på skulle kräva en grundlig debatt om mål,
medel och samhälleliga konsekvenser. Utskottet stannade därför vid att
rekommendera ministerrådet att utarbeta en rapport som bl.a. tog upp
den nordiska elmarknadens utveckling. På grundval av denna rapport
skulle utskottet senare i samarbete med miljöutskottet undersöka vilka
uppföljningsåtgärder på nordiskt plan som erfordrades. Mot utskottets
beslut reserverade sig vänstergruppens representanter som ansåg att
man borde ta ställning till medlemsförslagens konkreta innehåll och
mot bakgrund därav uppmana regeringarna att vidta en rad förpliktan-
de planer i enlighet därmed.
Rekommendation nr 36/1992 angående samarbete om
biståndsområdet (A 1006/e)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar och
Nordiska ministerrådet
att arbeta för en större samordning av de nordiska ländernas bistånd
och biståndskontor och
att arbeta för att de nordiska representationerna ökar nödvändig
assistans till representanter för nordiska hjälporganisationer, när dessa
ber om detta.
Medlemsförslaget avsåg samordning av administration och lokalresur-
ser i mottagarländerna samt assistans från nordiska beskickningar och
biståndskontor till hjälporganisationer. Ekonomiska utskottet konstate-
rade att det redan förekom omfettande samarbete mellan de nordiska
ländernas ambassader i konsulära frågor som även innefattade hjälp i
praktiskt biståndsarbete. Det borde dock i enskilda fell vara möjligt att
1993/94:NR1
23
upprätta gemensamma ambassader eller biståndskontor, vilket borde
diskuteras. När de nordiska länderna alltmera valde att låta privata
organisationer svara för biståndsarbetet var detta bl.a. för att utnyttja
deras oavhängighet och flexibilitet. Detta förutsatte att det fanns en
klar åtskillnad mellan privata organisationer och officiella representa-
tioner. De privata organisationerna hade möjlighet att få assistans från
de officiella organen men detta begränsades av resurserna och de
praktiska förhållandena.
Medlemsförslag i övrigt
Ekonomiska utskottet hade också haft att behandla ett medlemsförslag
som inte föranledde någon åtgärd från rådets sida, nämligen
- Medlemsförslag om konkreta biståndseffekter i Baltikum (A 1000/e)
D.5.3 Juridiska utskottet
Rekommendation nr 37 angående beräkningsmodell för värdering
av obetalt arbete (A 983/j)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att tillse att arbetet med att ta fram så likartade tidsanvändningsstu-
dier som möjligt fortsätter,
att det tillsätts en arbetsgrupp, som undersöker möjligheterna att
utarbeta en beräkningsmodell,
att samordna ovannämnda aktiviteter med motsvarande aktiviteter
inom EG,
att följa utvecklingen inom OECD och FN vad gäller värderingen av
det obetalda arbetet och sambandet med nationalräkenskaperna,
att tillse att man utnyttjar den kunskap som redan finns i form av
forskningsresultat m.m. samt att man värderar konsekvenserna av en
beräkningsmodell,
att presentera en första delrapport om projektet i samband med
Nordiskt Forum 1994.
Förslagsställarna förordade ett gemensamt nordiskt projekt för att
utveckla och upprätta räkenskaper över det obetalda arbetet och infoga
dem i nationalräkenskaperna. Juridiska utskottet konstaterade i sitt
betänkande att flera remissinstanser var skeptiska till att inkludera det
obetalda arbetet i nationalräkenskaperna, varför tiden inte var mogen
för nordiska initiativ. Från nordisk sida borde man följa pågående
arbete inom OECD och FN. Men detta hindrade inte att man försökte
komma fram till gemensamma nordiska principer för en beräknings-
modell för att värdera obetalt arbete. Förutom jämställdhetsaspekten
berörde det föreslagna projektet flera områden inom samhällsekono-
min. Utskottet förutsatte att projektet inte enbart skall finansieras över
jämställdhetsbudgeten utan att också andra viktiga sektorer skulle
bidra till finansieringen. En första delrapport borde presenteras i
förbindelse med Nordiskt forum 1994, som skall vara en del av de
nordiska förberedelserna inför FN:s kvinnokonferens 1995.
1993/94:NR1
24
D.5.4 Kulturutskottet
1993/94:NR1
Rekommendation nr 38/1992 angående hushållsundervisning i de
baltiska länderna (A 989/k)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att ge Nordiska högskolan för hushållsvetenskap i uppdrag att orga-
nisera projekt för utvecklandet av hushållsundervisning i de baltiska
länderna med stöd från Baltikum/Osteuropaprogrammet.
I sitt betänkande över medlemsförslaget konstaterade kulturutskottet
att behoven var oerhört stora i de baltiska staterna när det gällde
undervisning inom många områden. Vidare ansåg utskottet att med-
lemsförslagets åtgärder kunde bidra till att underlätta pågående refor-
mer. Med tanke på Baltikumprogrammets låga ekonomiska nivå var
det nödvändigt att stödja prioriterade områden. Eftersom behov av
hushållsundervisning tydligen förelåg och den Nordiska högskolan för
hushållsvetenskap kunde åta sig organiseringsarbetet till en liten kost-
nad, ansåg kulturutskottet emellertid att förslaget borde stödjas.
Rekommendation nr 39/1992 angående stöd till folkrörelsernas
nordiska samarbete (A 1008/k)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att med tillräckligt ekonomiskt stöd aktivera medborgarorganisatio-
nernas nordiska samarbete och utnyttja det i det officiella nordiska
samarbetet efter 1992.
Kulturutskottet har vid flera tillfällen understrukit folkrörelsernas
betydelse för det nordiska kultursamarbetet. Enligt utskottet intog
Norden här en särställning i Europa. Kulturutskottet prioriterar en
förstärkning av Nordiska kulturfonden och betonade i sitt betänkande
behovet av att kunna öka stödet till mindre, frivilliga organisationer
som önskade etablera ett nordiskt samarbete.
Rekommendation nr 40/1992 angående Nordjobb som permanent
ordning (A 1009/k)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att snarast besluta om att göra projektet Nordjobb permanent och ge
projektet en ekonomisk grundtrygghet också efter försöksperiodens
avslutning.
I sitt betänkande över medlemsförslaget uttalade kulturutskottet sitt
stöd för förslaget att göra projekt Nordjobb permanent. Utskottet
pekade särskilt på att kunskaper om de nordiska länderna bland unga
människor bidrog till att öka intresset för nordiskt samarbete. Den
samlade effekten av Nordjobb och stipendieprogrammet Nordplus för
att stärka den nordiska kulturidentiteten kunde inte nog värderas.
25
Rekommendation nr 41/1992 angående höjning av prissumman för
Nordiska rådets musik- och litteraturpris (A 1015/k)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att Nordiska rådets musik- och litteraturpris fr.o.m. år 1993 höjs till
200 000 DKK vartdera samt
att priserna inom en nära framtid höjs så att de motsvarar det värde
de hade vid inrättandet.
I sitt betänkande över medlemsförslaget konstaterade utskottet att
erfarenheterna av litteraturpriset var genomgående positiva. De belöna-
de verken hade tack vare priset nått en betydligt större läsekrets i
Norden än vad som annars skulle ha blivit fallet. Några verk hade
också getts ut på något av världsspråken, vilket priset har bidragit till.
Beträffande musikpriset hade det inte minst medverkat till att väcka
intresse internationellt för nutida nordisk musik. En sida av priserna
som emellertid inte hade beaktats tillräckligt var prissumman. När
priserna inrättades var 50 000 DKK ett betydande belopp. Indexerat
skulle priserna i dag uppgå till ca 350 000 i stället för nuvarande
150 000 DKK. En höjning av prissumman var därför enligt kulturut-
skottets uppfattning angelägen, om priserna skulle kunna behålla sin
status som viktiga nordiska priser.
Kulturutskottet hade erfarit att en höjning av prissummans storlek
till 200 000 DKK vore möjlig redan i dag inom ramarna för de för
musik- och litteraturpriserna beviljade anslagen. En vidare höjning av
priserna så att de motsvarar det värde de hade vid inrättandet borde
gradvis genomföras.
Medlemsförslag i övrigt
Kulturutskottet hade dessutom haft att behandla två medlemsförslag
som inte föranlett någon åtgärd från rådets sida, nämligen
- Medlemsförslag om ett nordiskt notbibliotek (A 993/k)
-Medlemsförslag om att öka utbudet av TV-program på teckenspråk
och textning av program i Norden (A 1011/k).
D.5.5 Socialutskottet
Rekommendation nr 42 angående insatser för socialt utsatta
grupper (A 987/s)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att företa en kartläggning av de socialt utsatta gruppernas omfång
och villkor i de nordiska länderna samt göra denna tillgänglig genom
ett ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte för att främja insatser
för socialt utsatta grupper.
1993/94:NR1
26
Rekommendation nr 43 angående jämlikhet i hälsa och
levnadsvillkor (A 987/s)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att vidta åtgärder för att uppnå WHO:s målsättning om jämlikhet i
hälsa och levnadsvillkor.
Socialutskottet underströk i sitt betänkande att åtgärder för de allra
svagaste sociala grupperna borde prioriteras. Enligt utskottet borde
regeringarna uppmanas att vidta åtgärder för att nå dessa grupper och
härvid använda den kunskap som den i medlemsförslaget angivna
utredningen skulle komma att leda till. Utskottet framhöll särskilt
möjligheten att utnyttja redan existerande institutioner och utveckla
erfarenhetsutbyte mellan dessa. I arbetet borde man sikta mot att
uppnå den av WHO uppställda målsättningen jämställdhet i hälsa.
Rekommendation nr 44 om den nordiska arbetsrätten och EG
(A 995/s)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet och de nordis-
ka ländernas regeringar
att verka för att säkra den nordiska arbetsmarknads- och arbetsrätts-
modellen såväl inom EES-avtalets ram som i förekommande fall vid
EG-medlemskap för enskilda nordiska länder.
Enligt socialutskottet borde de nordiska länderna arbeta för att påver-
ka den europeiska utvecklingen i riktning mot den nordiska modellen,
vilket var en naturlig uppföljning av utskottets uttalande i anledning
av medlemsförslag A 978/e om stärkande av den nordiska modellen
(behandlat under extrasessionen i Mariehamn 1991). Utskottet åbero-
pade härvid de nordiska ländernas närmare anknytning till EG genom
EES-avtalet och eventuellt senare medlemskap. Ett positivt intresse
från EG:s sida för de nordiska lösningarna på arbetsmarknadsområdet,
med hög sysselsättning och stabilitet mellan parterna, hade noterats.
Bl.a. Sten Svensson (m) reserverade sig och ifrågasatte det arbets-
rättsliga regelsystemet i den nordiska modellen. Nordiska rådet borde
därför inte företa sig något i anledning av det bakomliggande medlems-
förslaget.
D.5.6 Miljöutskottet
Rekommendation nr 45 angående arbetsprogram för
miljökvalitetsövervakning 1993—1995 (B 131/m)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att fastställa ett arbetsprogram för uppbyggandet av gemensamma
nordiska metoder och system för långsiktig miljökvalitetsövervakning i
enlighet med ministerrådsförslag B 131/m och med beaktande av de
synpunkter som framförts av miljöutskottet.
Enligt miljöutskottet illustrerade problemen med försurning, algblom-
ning och säldöd, som man sett i Norden på 1980- och början av
1993/94:NR1
27
1990-talet, behovet av en långsiktig och kontinuerlig miljöövervakning. 1993/94:NR1
Utskottet välkomnade den föreslagna handlingsplanen men framhöll
att de största behoven gällde skogarnas tillstånd, utsläpp från vissa
industrier och utsläpp från trafiken. Geografiskt var hela Östersjöom-
rådet, inkl. S:t Petersburg och Baltikum, centralt och ett samarbete
med länderna i Östeuropa borde utredas. Det var här avgörande att
använda samma mätmetoder för att få fram jämförbara data.
Rekommendation nr 46 om internationella uppförandekoder inom
miljösektorn (A 997/m och B 131/m)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att utarbeta ett gemensamt nordiskt förslag och en strategi för att
påskynda etablerandet av internationella uppförandekoder inom miljö-
sektorn samt i relevanta internationella fora verka för genomförandet
av Agenda 21 och de konventioner som antogs i samband med
Riokonferensen.
Enligt miljöutskottets mening fanns det skäl att inom ramarna för det
internationella miljösamarbetet utarbeta internationella uppförandeko-
der inom sektorn, något som också låg i linje med vad som föreslagits
(Agenda 21) vid den internationella miljökonferensen i Rio de Janeiro
i juni 1992. De nordiska länderna borde aktivt medverka i det arbete
som OECD satt i gång för att finna former för koncisa beskrivningar
av ländernas miljöpolitik. Generellt borde man bygga vidare på etable-
rade organisationer och inte upprätta nya.
Rekommendation nr 47 om kärnsäkerhet i Nordområdena
(A 1007/m)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att följa upp och koordinera nordisk aktivitet och nya initiativ vad
gäller kärnsäkerhet inom ramen för internationellt pågående samar-
bete
att med kraft fullfölja arbetet med att minska riskerna från atom-
drivna fartyg, på fartyg lagrat material samt dumpat material i Ishavet
samt
att fullfölja ansträngningarna att fa till stånd bindande internationel-
la avtal om kärnsäkerhet och hantering av avfall från all civil och
militär verksamhet.
Miljöutskottet instämde med förslagsställarna att frågan var av yttersta
vikt och påpekade att riskerna från atomdrivna fartyg, på fartyg lagrat
kärnmaterial och dumpning av radioaktivt material i Ishavet hade ökat
sedan förslaget väckts. Samtidigt noterade utskottet att arbete satts i
gång i olika internationella fora såsom G-7-gruppen och ESK för att
förhindra radioaktiva utsläpp. Enligt utskottet förelåg därför inte be-
hov av något nytt handlingsprogram, utan de nordiska regeringarna
borde uppmanas att prioritera arbetet i olika relevanta internationella
fora. Utskottet fäste särskild vikt vid ingåendet av internationella
kärnsäkerhetsavtal på såväl det civila som det militära området. Ytterst
viktigt var också att de nordiska länderna drev på arbetet inom LAEA
med att utarbeta en global konvention om atomsäkerhet och avfalls-
hantering.
Rekommendation nr 48 om begränsning av export av miljöfarligt
avfall (A 10121m)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar
att omedelbart förbjuda export av miljöfarligt avfall, oavsett syfte
och innefattande även återanvändning, till icke OECD-länder samt
att arbeta för ett juridiskt bindande förbud, inom Baselkonventio-
nens ramar, mot export av miljöfarligt avfall från OECD-länderna till
länder som inte är medlemmar i OECD.
Miljöutskottet anslöt sig till de nordiska miljöministrarnas uttalande
1990 om att avfall skall tas om hand i producentlandet och menade att
tiden nu var mogen för att följa upp detta uttalande med konkreta
åtgärder. Utskottet noterade att Norge för sin del ratificerat Basel-
konventionen och att ratifikationsprocessen pågick i de övriga nordis-
ka länderna.
Rekommendation nr 49 angående skydd av fredade fågelarter
(A 1013/m)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att verka för att de nordiska ländernas regeringar spelar en ledande
roll i att tillförsäkra att internationella överenskommelser om vilda
djur uppfylls av ratifikationsländerna
att inom fora för internationella konventioner (speciellt Bern- och
Bonnkonventionena) aktivt verka för att alla länder uppfyller konven-
tionernas bestämmelser om jakt på fredade fågelarter
att kräva större aktivitet i genomförandet av EG:s fågeldirektiv, samt
att i internationella fora verka för en intensifiering av FoU-verksam-
heten om omfattning och konsekvenser av jakten på flyttfåglar vid
Medelhavet.
I utskottsförslaget anfördes att den omfattande jakten i länderna runt
Medelhavet på bl.a. nordiska flyttfåglar utgjorde ett hot mot beståndet
av flera av dessa fågelarter. Många olovliga men effektiva fångstmeto-
der och brist på respekt för såväl nationell lagstiftning som internatio-
nella överenskommelser på detta område hade lett till utrotningshot
mot ca 144 fågelarter.
Medlemsförslag i övrigt
Miljöutskottet hade dessutom haft att behandla ett medlemsförslag som
inte föranledde någon åtgärd från rådets sida, nämligen
-Medlemsförslag om ett renare Västerhav (A 1010/m).
1993/94:NR1
29
1993/94:NR1
Generaldebatten inleddes med att statsminister Carl Bildt i egenskap av
ordförande för de nordiska statsministrarna avgav en redogörelse för
regeringarnas syn på det nordiska samarbetet och för samarbetet röran-
de europeiska och andra internationella frågor.
Statsministern konstaterade beträffande det förstnämnda, att det är
bara genom förmågan till förändring och nytänkande som vi kan
värna och utveckla det nordiska samarbetet i ett Europa under snabb
förändring.
Det är viktigt att EES-avtalet träder i kraft så snabbt som möjligt,
eftersom det är av stor betydelse för utvecklingen av sysselsättning,
tillväxt och ekonomi i de nordiska länderna. Avtalet innebär också att
målet Norden som en hemmamarknad förverkligas. Vi bör snabbt och
smidigt säkra nationella och nordiska intressen inom ramen för EES-
processen och genom egna samarbetsinitiativ utnyttja de nya möjlighe-
ter som avtalet ger oss. Det gäller områden som arbetsförmedlingssam-
arbete, standardiseringsarbete inom arbetsmiljön, erkännande av ex-
amina, jämställdhet, samarbete om avfallshantering och andra miljöfrå-
gor.
Att följa och vid behov samordna Finlands, Sveriges och Norges
förhandlingar om medlemskap i EG kommer att vara den viktigaste
frågan för såväl statsministersamarbetet som rådets arbete. Ett förhand-
lingsmål bör vara en nordisk klausul liknande EES-avtalets i fördragen
om anslutning till EG.
Många nordiska överenskommelser innebär större åtaganden visavi
övriga nordiska stater än visavi EES-länderna, t.ex. arbetsmarknads-
och trygghetsöverenskommelserna. Genom en nordisk klausul skapas
möjligheter till fortsatt nära nordiskt samarbete inom en vidare euro-
peisk ram.
Dubbelarbete bör undvikas och sådant som kan skötas effektivare i
andra politiska sammanhang än genom nordiskt samarbete bör inte
belasta detta. Inför varje förslag bör prövas om ämnet är bäst ägnat för
nordiskt samarbete eller om det bör behandlas nationellt eller i andra
internationella organisationer. Statsministrarnas ambition är att kon-
centrera det nordiska samarbetets resurser till ett antal utvalda viktiga
samarbetsområden.
Åtskilligt finns alltjämt att göra när det gäller gränsformaliteter. Vi
bör redan nu sätta i gång arbetet med att avlägsna hindrande regler om
att utveckla samverkan mellan kommuner och länsmyndigheter i
gränsregionerna. Investeringarna i infrastruktur bör ökas också för att
bekämpa arbetslösheten. Genom att fortsätta att utveckla en aktiv
arbetsmarknadspolitik kan Norden både hindra problemen på hemma-
plan och ge ett viktigt bidrag till den europeiska politiken.
30
Utbildning och forskning bör utvecklas med målet att skapa en
nordisk gemenskap. Språkförståelsen måste förbättras. Ett vidgat nor-
diskt TV-utbyte bör komma till stånd.
Rådets avgående president Ilkka Suominert konstaterade att det fanns
mycket litet kvar av de av statsministrarnas arbetsgrupp framförda
förslagen. I stället ökar antalet ämbetsmannakommittéer och vid sidan
av samarbetsministrarna ett nytt styrande organ på hög ämbetsmanna-
nivå.
I och med att samarbetet intensifierats blir det allt viktigare att
upprätthålla snabba och direkta kontakter mellan de nordiska länder-
nas parlament och regeringar. Tiden ser ut att ha gått ifrån en struktur
med stora sekretariat och ett omfattande nätverk av ämbetsmannakom-
mittéer. Oförmågan att genomföra förändringar leder så småningom
till att denna del av samarbetsorganisationen blir marginell vad uppgif-
terna beträffar.
Med rådande opinionsläge står det klart att eventuellt medlemskap i
EG är förbundet med det nordiska samarbetet. Opinionerna i länderna
påverkar starkt varandra.
Det finns skäl att återkomma till frågan om det nordiska samarbetets
roll när resultatet av pågående förhandlingar föreligger.
Socialdemokraternas talesman Kirsti Kolle Gröndahl konstaterade att
den internationella utvecklingen ger en helt ny frihet till nyorientering
och reformer. Därför finns det ingen anledning att invänta resultatet
av medlemskapsförhandlingarna med EG innan nyorienteringen av det
nordiska samarbetet genomförs. Nordiska rådet skall vara ett forum för
diskussion och planering av gemensamma nordiska insatser och en bas
för initiativ i andra internationella organisationer. De gemensamma
nordiska värderingarna, de väl fungerande nätverken och den traditio-
nella folkliga förankringen skall brukas. Genom en vitalisering av det
nordiska samarbetet når vi mer handfasta resultat på områden av
gemensamt nordiskt intresse.
Internationellt samarbete krävs för att nå målen full sysselsättning,
välfärd och miljö. Vi bör utarbeta en bred internationell strategi för
detta med Norden som utgångspunkt. Ett bättre investeringsklimat
måste utvecklas i nära samarbete med övriga europeiska länder. En
upprustning av transport- och kommunikationssystem och investering-
ar i energisparande och andra miljöförbättringar bör komma till stånd.
Nordiska rådets betydelse står och faller med vår förmåga att förnya
och omforma vårt samarbete. Därför är det riktigt att koncentrera
samarbetet till konkreta frågor som med fördel kan och bör lösas på
nordisk nivå.
Halldör Asgrimsson, mittengruppens talesman, uttryckte tillfredsstäl-
lelse över att reformarbetet nu präglades av större realism men bekla-
gade att man inte kunnat gå längre, t.ex. i fråga om samlokaliseringen
av de två sekretariaten. EES-avtalet ställer nya krav på det nordiska
samarbetet, och hårt arbete krävs för att Norden skall kunna nå ut
med sina synpunkter.
De nordiska länderna står inför stora strukturella problem. Låg
arbetslöshet, ett tryggt socialt nätverk och en ständigt växande statsbud-
1993/94:NR1
31
get är självklarheter som i dag måste omprövas. Hög arbetslöshet
skapar grogrund för främlingsfientlighet och växande rasism. Sysselsätt-
ningsfrågan prioriteras av alla regeringar i Norden och detta borde
också avspeglas i det nordiska samarbetet. Där vill regeringarna dock
kraftigt betona kulturen på bekostnad av andra sektorer. Det vore i
dagens läge bättre att satsa på åtgärder för att främja näringslivet.
Det gränsregionala samarbetet inom näringslivssektorn bör utvecklas
såväl i Norden som i de nordiska närområdena. Mycket kan göras för
att främja småföretagandet och en gemensam transportmarknad.
Vänstersocialistiska gruppens talesman Kjellbj0rg Lun.de konstatera-
de att de nordiska länderna stod inför valet att följa regeringarna in i
EG, och därmed underkasta sig Maastrichtavtalet, eller att bygga vidare
på ett fördjupat samarbete med utgångspunkt i den nordiska välfårds-
modellen.
Ett samlat Norden råder över stora naturresurser, vilket ger en god
utgångspunkt men också stort ansvar. Därför bör länderna utveckla sitt
energi- och miljöpolitiska samarbete. Kön av arbetslösa måste kopplas
till kön av olösta miljöuppgifter. Vi bör också utveckla ett starkare
handelspolitiskt samarbete i Norden med målet att producera fler av
de varor som förbrukas. En sådan marknad vore lättare att styra än
EG-marknaden. Miljövinsterna skulle bli stora eftersom transportbeho-
vet blir mindre.
Geir H Haarde, talesman för konservativa gruppen, framhöll att
reformarbetet för att anpassa det nordiska samarbetet till en ny europe-
isk verklighet har utvecklats tillfredsställande. Målet måste fortsatt vara
att undgå dubbelarbete.
Den stora arbetslösheten, inte minst bland de unga, är ett av de
allvarligaste problemen i de nordiska länderna. Därför måste den
ekonomiska politiken inriktas på ökad tillväxt och större investerings-
vilja och aktivitet i den privata sektorn.
Det är oroande att rasistiska tendenser dyker upp i vår del av
världen. Det bästa medlet mot dessa är att tillämpa en handfast och
konsekvent politik för förståelse och tolerans. Till grund för denna
politik bör Genévekonventionen om flyktingar ligga. På nordisk nivå
behövs en större grad av samordning, bl.a. genom utbyte av erfarenhe-
ter.
Liberalistiska gruppens talesman Carl I Hagen konstaterade att EES-
avtalet innebär att ett av de viktigaste målen för många års nordiskt
samarbete, Norden som hemmamarknad, blir förverkligat. Det är
också ett exempel på den brist på förmåga att åstadkomma egna
lösningar som har präglat det nordiska samarbetet.
Ingvar Carlsson refererade till det program som arbetarrörelsens
nordiska samarbetskommitté hade överlämnat till statsministrarna och
som bl.a. redovisade förslag till åtgärder för att få ned arbetslösheten.
De nordiska länderna har ett särskilt ansvar för att vara pådrivande i
ansträngningarna att rädda Östersjön. Ett starkt västeuropeiskt engage-
mang måste mobiliseras för att avvärja de miljöhot som Central- och
Östeuropas industri- och energistruktur utgör för hela Europa.
1993/94:NR1
32
Norden har mycket att bidra med när det gäller att i arbetsliv och
samhällsarbete få genomslag för kraven på jämställdhet mellan män
och kvinnor.
Samarbetsminister Olof Johansson påpekade att riksgränser fortfa-
rande tilläts utgöra hinder t.ex. på samfärdselns område. Dessa hinder
måste övervinnas genom politiskt samarbete. Det förutsätter att nordis-
ka hänsyn tas när regeringar och parlament fastställer nationella prio-
riteringar. Arbetet på en nordisk plattform för att främja investeringar
som ett bidrag till en europeisk politik för ökad sysselsättning och
ekonomisk utveckling är viktigt. Vi kan inte välja mellan investeringar
för att trygga antingen sysselsättningen eller miljön; vi måste välja
båda, annars förlorar vi båda. Ekonomi och ekologi är två sidor av
samma sak, vilket bör beaktas vid bl.a. investeringar i kommunikatio-
ner och på energiområdet. Det nordiska TV-samarbetet kommer att
byggas ut, troligen i form av en nyhetskanal som inte inrymmer
upphovsrättsliga problem.
Elver Jonsson efterlyste krafttag för att vända krisläget och för en
tillväxt och förnyelse av näringslivet. Satsning på nyföretagande och
utbyggd infrastruktur är en bra startpunkt. Att bekämpa särskilt ung-
domsarbetslösheten med aktiva åtgärder på utbildningsområdet är vik-
tigt och ministerrådets redovisning av åtgärder är värdefull.
Som ett led i gränsöverskridande infrastruktursatsningar kunde
övervägas att "exportera" yrkeskunniga ingenjörer och arbetsledare för
att göra pilotinsatser inom industrin och arbetsmarknaden i de baltiska
länderna och närområdet i Ryssland. Detta skulle både vara en bi-
ståndsinsats och överbrygga en svår arbetsmarknadssituation för dessa
grupper.
När det gäller flyktingområdet borde ett samnordiskt utbildnings-
och arbetsprogram utarbetas för invandrare med bristfällig utbildning.
Detta skulle bidra till att motverka "vi och dom"-andan och därmed
främlingsfientlighet och rasism.
Statsrådet Ulf Dinkelspiel konstaterade att de nordiska länderna ge-
nom EES-avtalet omsätter många av de tankar som låg bakom det
havererade Nordekprojektet. EES-avtalet innebär ett välkommet när-
mande till EG och är också en god plattform för de länder som siktar
på medlemskap i EG. Genom ett sådant öppnas förutsättningar för ett
förstärkt utrikes- och säkerhetspolitiskt samarbete, ett ekonomiskt och
monetärt samarbete och fördjupat samarbete på en rad andra områden
samt för en förstärkt nordisk röst i det europeiska samarbetet.
Lena Öhrsvik uttryckte sin tillfredsställelse över att arbetslösheten
ägnades särskild uppmärksamhet och pekade på arbetslöshetens inver-
kan på folkhälsan och på demokratiuppfattningen.
Arbetslösheten påverkar folkhälsan. Det finns ett samband mellan
ofrivillig arbetslöshet och förekomsten av hjärt- och kärlsjukdomar,
psykisk ohälsa och risken för för tidig död.
Arbetslösheten minskar ungdomars tro på framtiden och deras till-
tro till demokratin som samhällsform. Politikerna måste se till att
insatserna ökas och att full sysselsättning åter ställs upp som mål för
den ekonomiska politiken.
3 Riksdagen 1993/94. 2 saml. NR 1
1993/94:NR1
33
Wiggo Komstedt konstaterade att förändringarna i Europasamarbetet
påverkar förutsättningarna även för det nordiska samarbetet. Den av
statsministrarna initierade utvärderingen av det nordiska samarbetet
har resulterat i ett antal rapporter och deklarationer. Mycket tyder
dock på att flera av de föreslagna åtgärderna aldrig kommer att
realiseras.
Förslaget att 50 % av budgeten år 1996 skall tillfalla kultur, utbild-
ning och forskning väcker tveksamhet om att låsa budgetdiskussionen
vid festa procentsatser för olika områden. Det måste vara de konkreta
åtgärderna som är utslagsgivande.
Det är positivt att rådet får ett ökat inflytande på budgeten. Beträf-
fande dennas storlek bör det uppmärksammas att det i det nordiska
samarbetet inte finns någon överstatlighet. Konsekvensen är att det
land som vill minst blir vägledande. Detta måste bearbetas nationellt
och inte enbart genom kritik av ministerrådet.
Anders Svärd ifrågasatte att kultursamarbetet skulle få hälften av
budgetmedlen, eftersom detta innebar minskade anslag på övriga områ-
den. Inte minst miljösamarbetet kommer att kräva mer resurser än
hittills.
Det borde vara dags att pröva tanken att rådet på vissa områden får
överstatlig makt. Trafiksäkerhetsarbetet skulle kunna göras till en
gemensam nordisk angelägenhet. Typgodkännande av fordon är ett
annat område som borde gå att samordna. En gemensam nordisk
haverikommission och en gemensam nordisk väderlekstjänst borde
också kunna övervägas. Pengar kunde sparas om man på några praktis-
ka områden överlät beslutanderätten till Nordiska rådet.
Berith Eriksson pläderade för att ländernas samepariament skulle få
plats i ländernas delegationer. Den pågående nedrustningen av väl-
färdssamhället skakar folkhemmet i grunden och gör att känslan av
oro och vanmakt växer. För många blir invandrare och flyktingar
symboler för ett upplevt hot. De främsta angreppspunkterna är kostna-
den och kulturskillnader.
Nordens länder bör samarbeta kring bistånd och ekonomiska sats-
ningar i potentiella krigshärdar mot bakgrund av erfarenheterna i f.d.
Jugoslavien.
Birgitta Dahl betonade att arbetslösheten målmedvetet måste bekäm-
pas med satsningar som stärker den enskilde och som innebär nyttiga
samhällsinvesteringar för framtiden. Ett nytt miljövänligt transport-
och energisystem i Norden, Nordosteuropa och hela Europa är lämpli-
ga investeringsområden. Ny teknik och ny infrastruktur bör Norden
satsa på för att förbättra sin egen livsmiljö och uppfylla sina åtaganden
i olika internationella avtal.
Vi skall avveckla kärnkraften och minska beroendet av olja och kol
till förmån för ny miljöriktig och energisnål teknik, komma bort från
beroendet av bensin och diesel och satsa mer på järnvägar och kollek-
tivtrafik samt sjöfert. En naturgasledning till nytta för Sverige, Finland
och Baltikum—S:t Petersburg är angelägen. En ny infrastruktursats-
ning skulle ge miljoner européer arbete under 20—30 år framåt och
vara det bästa bidraget till förbättrandet av Europas miljö.
1993/94:NR1
34
Hans Nyhage konstaterade att de nordiska samhällena står inför
utmaningar av en helt annan omfattning än vi varit vana vid. Arbets-
lösheten har stigit till 30-talsnivå och tidigare okända spänningar har
uppstått i Norden.
Flyktingströmmen till våra länder har ökat mångdubbelt och flyk-
tingpolitiken är ett viktigt politikområde både på nationellt och nor-
diskt plan. En följd av arbetslösheten och den ekonomiska krisen är
förändringarna i attityden till invandrare och flyktingar. Främlings-
fientlighet och rasism måste bekämpas gemensamt i Norden. Ett pro-
gram omfattande en rad åtgärder bör upprättas.
Marianne Andersson framhöll beträffande kulturen att det är gamla
uttalanden om att kulturen skall prioriteras i det nordiska samarbetet
som nu skall förverkligas. De prioriterade områdena barn och ung-
dom, media och språksamarbete är viktiga för att stärka den nordiska
sammanhållningen och den nordiska identiteten. Satsningen på en
nordisk TV-kanal är välkommen.
Ingrid Näslund berörde den nya flyktingsituationen i Europa och
konstaterade att behovet av att i de nordiska länderna ta emot männi-
skor på flykt kommer fortsatt att vara stort. Det bör bli en bättre
nordisk samordning av flykting- och asylpolitiken med sikte på en
jämnare fördelning mellan länderna. Därigenom skulle vi kunna hjäl-
pa fler människor på ett mer humanitärt men också mer effektivt sätt.
Mats Hellström ansåg att rådet inte borde ägna så mycken tid åt rena
formffågor när EG-förhandlingarna för Sveriges, Finlands och Norges
del står för dörren. Presidieförslaget om Nordiska rådets arbetsuppgif-
ter är ett exempel. Diskussionen borde vara mer operativ och handla
om sakfrågor: om hur Nordiska rådet kan och skall ha en roll i
samband med den europeiska integrationen. Nationellt ordnar parla-
menten hearingar och utfrågningar och försöker påverka regeringarna.
En liknande roll kan rådet fylla på nordiskt plan och lyfta fram de
frågor som har en gemensam nordisk modell, t.ex. arbetsrätten, regio-
nalpolitiken, den aktiva arbetsmarknadspolitiken, konsumentpolitik
och miljövärn.
Ett aktivt Norden kommer också att bidra till att EG blir ett system
mer öppet för sina medborgare.
Kommunikationsminister Mats Odell betonade att Norden gemen-
samt behöver behandla transport- och kommunikationsfrågorna ur
delvis nya infallsvinklar. En utveckling av förbindelserna med det nya
Östeuropa måste ske men den bör ske i miljö- och säkerhetsmässigt
acceptabla former.
Infrastrukturen tillhör de viktigaste frågorna på dagordningen och
utreds nordiskt. Arbetet med ett antal viktiga projekt har inletts, t.ex.
förbindelsen över Öresund och förbättringen av vägar och järnvägar
mellan södra Norge och Sverige.
En fortsatt utbyggnad av telekommunikationerna är också av bety-
delse. En undersökning av möjligheterna att genomföra ett antal klart
definierade väg- och järnvägsprojekt i Norden har påbörjats och är en
gemensam fortsatt utveckling av infrastrukturen i Norden.
1993/94:NR1
35
Statsminister Carl Bildt summerade generaldebatten och konstatera- 1993/94:NR1
de att man nu började se ett skifte i hur relationerna mellan det
nordiska och det europeiska samarbetet skall uppfattas. Den europe-
iska dimensionen har blivit allt tydligare i det nordiska samarbetet och
berikat detta.
Vi bör nu inte framför allt diskutera vad det europeiska samarbetet
betyder för vårt nordiska samarbete utan vad det senare kan tillföra det
förra. Vi skall självklart inrikta arbetet på att tillföra det europeiska
samarbetet viktiga nordiska dimensioner. Detta är en uppgift för såväl
rådet som ministerrådet.
Bland utländska gäster till sessionen i Oslo bjöd Nordiska rådets
presidium in presidenten för Internationella parlamentariska unionen
(IPU) Sir Michael Marshall och talmannen i Rysslands parlament
Ruslan Chasbulatov. I sitt tal framhöll Chasbulatov vikten av en
demokratisk utveckling i det f.d. sovjetimperiet. Han underströk de
parlamentariska församlingarnas stora betydelse för denna utveckling.
Han ansåg t.o.m. att huvudansvaret för att bevara de demokratiska
värdena i OSS-länderna låg på parlamenten.
Sir Michael Marshall framhöll Nordens viktiga roll i det internatio-
nella arbetet för fred och avspänning, särskilt inom ramen för FN, och
noterade att de nordiska länderna sänt en gemensam fredsstyrka till
Makedonien.
E.3.1 Kulturutskottet
Rekommendation nr H1993 angående nysatsning och ny struktur
på kultur-, utbildnings- och forskningsområdet (B 137/k)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
1. att fastställa ministerrådsförslaget om nysatsning och ny struktur
på kultur-, utbildnings- och forskningsområdet i enlighet med minis-
terrådsförslag B 137/k och med beaktande av de synpunkter som
anförts av kulturutskottet och att genomföra nysatsningen under perio-
den 1994-1996
2. att undanröja alla hinder för ett homogent nordiskt kultur-,
utbildnings- och forskningsområde
3. att tillföra den nordiska kulturfonden kraftigt ökade medel avsed-
da för det folkkulturella samarbetet samt säkra kulturutskottets direkta
representation i kulturfondens styrelse
4. att vidta åtgärder för att kraftigt öka det nordiska TV-samarbetet i
syfte att möjliggöra en överföring av grannländernas TV-program mel-
lan de nordiska länderna
5. att utvidga och komplettera nordiska utväxlingsprogram i syfte att 36
öka nordisk språkförståelse och nordiskt barn- och ungdomssamarbete
6. att i skyndsam ordning lägga fram detaljerade förslag och plan om
budgetfördelningen inom kultursektorn för 1994.
I sitt betänkande över förslaget konstaterade kulturutskottet med till-
fredsställelse att det nu föreliggande ministerrådsförslaget i stora drag
motsvarade utskottets prioriteringar och önskemål om utformning och
innehåll av ministerrådsförslaget. Utskottet hade emellertid önskat en
högre ambition och ett mer förpliktande förslag på vissa områden.
Detta gällde särskilt mediasamarbetet men även barn- och ungdoms-
samarbetet samt språksamarbetet.
Enligt utskottet var en kraftig ökning av utväxlings- och utbytesverk-
samheten en förutsättning för ökad språk- och kulturförståelse mellan
de nordiska länderna samt för att S barn och ungdom medvetna om
sin nordiska gemensamma identitet.
Utskottet uttalade sin besvikelse över bristen på visioner beträffande
närmare TV-samarbete inom Norden. Med nysatsningen på kultur år
1993 var det ett bakslag att ambitionen på mediasamarbetets område
var mycket lägre än i kulturhandlingsplanen 1988 då man arbetade för
gemensam nordisk TV-kanal via satellit. Sedan dess hade de tekniska
förutsättningarna som medförde lägre kostnader ändrats avsevärt, sam-
tidigt som mediautbudet hade blivit oerhört stort och influenser från
andra länder än de nordiska dominerade i de nordiska hushållen.
Utskottet framhöll att ministerrådet skyndsamt borde besluta om över-
föring av grannländernas TV-program och därvid särskilt prioritera
TV-samarbetet inom barn- och ungdomsområdet. Samtidigt kunde
frågan om överföring av nordiska TV-kanaler till de baltiska länderna
diskuteras.
Utskottet underströk att ett väl fungerande nordiskt TV-samarbete
direkt gynnade språk- och kulturförståelsen i vid bemärkelse mellan
de nordiska länderna och nådde samtidigt till barn och ungdom som
målgrupp bättre än något annat medel.
Utskottet ansåg det även vara en brist i ministerrådsförslaget att inga
närmare förslag fanns om hur insatserna på ökad språkgemenskap
skulle företas. Utskottet ansåg att ett aktivt målsättningsprogram måste
utarbetas av kultur- och undervisningsministrarna för att få till stånd
ett väl fungerande språksamarbete. Samtidigt borde ministerrådet lägga
fram förslag till konkreta åtgärder på detta område och ta initiativ i
syfte att effektivisera grannlandsinformationen och öka det nordiska
inslaget i skolundervisningen. Ökat nordiskt stoff i läroplaner och
läroböcker var också en förutsättning för att skolungdom skulle få
bättre och mer nyanserade bilder av grannländerna.
Utskottet delade ministerrådets mål att skapa en nordisk utbildnings-
gemenskap och att förbättra och utveckla utbildningen i Norden på
alla nivåer. Utskottet ansåg också att utväxling av studenter och lärare
var en av de viktigaste åtgärderna för att åstadkomma denna utbild-
ningsgemenskap.
Kulturutskottet hade i förarbetet med ministerrådsförslaget starkt
framhållit vikten av att behålla ett nordiskt ministerråd för såväl
kultur- som utbildningsministrarna. Utskottet ansåg att det fanns risk
1993/94:NR1
4 Riksdagen 1993/94. 2 saml. NR 1
för att vissa områden hamnade mellan två stolar och att en konflikt
om budgetmedlen kunde utgöra stora problem och föranleda att vissa
prioriterade områden inte blev genomförda med samma handlingskraft
som annars.
Rekommendation nr 2/1993 angående arbetsprogram för ändrad
finansiering och organisation av kultursektorns institutioner m.m.
(B 136/k)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
1. att genomföra arbetsprogrammet för ändrad finansiering och
organisation av kultursektorns institutioner, samarbetsprogram och
andra permanenta aktiviteter i enlighet med ministerrådsförslag B
136/k och med beaktande av de synpunkter som anförts av kulturut-
skottet och
2. att därvid beakta följande:
- institutionerna Nordiska högskolan för hushållsvetenskap och Nor-
diska samarbetskommittén för arktisk medicinsk forskning skall
säkras extern finansiering innan nordisk finansiering upphör
-samma institutioner skall få en rimlig tid för de organisatoriska
förändringar som detta föranleder
-ministerrådet skall avge en redogörelse senast den 1 november 1993
till kulturutskottet om samarbetsorganens möjligheter till externt
stöd vid avvecklingen av nordiskt stöd den 1 januari 1994
- ministerrådet skall rapportera till kulturutskottet om alla ekonomis-
ka förändringar som företas enligt detta ministerrådsförslag och
därefter ta hänsyn till utskottets synpunkter på dessa förändringar.
I sitt betänkande över ministerrådsförslaget ansåg utskottet att förslaget
att reducera institutionernas bidrag från ministerrådet med 2 % i
genomsnitt och kompensera med extern finansiering måste vara nog-
grant genomtänkt innan det verkställdes.
Kravet på institutionerna att söka ökad extern finansiering kunde
verka kvalitetsstimulerande och resultatinriktande på institutionernas
verksamhet. Emellertid kunde man inte bortse ifrån fåran att den
nordiska profilen försvagades om finansieringen t.ex. huvudsakligen
kom från ett av de nordiska länderna eller från utomstående företag
och samtidigt förpliktade till forskning på ett avgränsat område. Ut-
skottet ansåg vidare att man borde kunna ställa större krav på stora
och resurskrävande nordiska institutioner att söka extern finansiering
än på mindre institutioner med få anställda.
Beträffande Nordiska högskolan för hushållsvetenskap — NHH —
framhöll utskottet vikten av att den nordiska verksamheten säkrades
även efter det att ministerrådet avvecklade sitt stöd. Institutionen
finansierades endast när det gällde en linje över nordisk budget och
bedrev en verksamhet som var viktig och kunde gynna länderna att
samarbeta om.
Nordiska samarbetskommittén för arktisk medicinsk forskning —
NoSAMF — hade ett politiskt prioriterat verksamhetsområde och låg
1993/94:NR1
38
budget. Utskottet ansåg att sekretariatsfunktioner för NoSAMF i Uleå-
borg borde säkras och att avveckling av de nordiska medlen inte borde
företas förrän detta hade gjorts.
Utskottet underströk beträffande bägge institutionerna att avveck-
lingen av medlen borde ske under en lång tid för att de skulle kunna
anpassas till förändringar och få garantier om externa medel.
Utskottet framhöll vikten av att få belyst om nordiska organ gynna-
de det nordiska samarbetet och utgjorde en fördel för länderna. Man
borde inom det nordiska samarbetet inte bortse ifrån att gemensamma
permanenta institutioner gav samarbetet stadga och skapade förutsätt-
ningar för ett långsiktigt arbete.
Rekommendation nr 3/1993 angående nya riktlinjer för Nordiska
forskningspolitiska rådet för 1994—1995 (B 132/k)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
1. att lägga riktlinjerna för Nordiska forskningspolitiska rådet till
grund för arbetet under verksamhetsperioden 1993—1995, i enlighet
med ministerrådsförslag B 132/k och med beaktande av de synpunkter
som anförts av kulturutskottet och
2. att under den verksamhetsperiod riktlinjerna avser
-analysera EES-avtalets konsekvens för forskningen i Norden forsk-
ningspolitiskt och ekonomiskt och lägga fram förslag som förstärker
den nordiska forskningens ställning i Europa
- kartlägga alla forskningsinstanser och organ inom de nordiska län-
derna och det nordiska samarbetet i syfte att förbättra den nordiska
forskningspolitiska styrningen
- utarbeta en samlad redogörelse om FPR:s verksamhet.
I sitt betänkande över förslaget ansåg kulturutskottet att forskningspoli-
tiska rådet under den kommande perioden borde analysera EES-
avtalets konsekvenser för forskningen i Norden och framlägga förslag
som kan förstärka den nordiska forskningens ställning i Europa.
Dessutom önskade utskottet en kartläggning av alla forskningsinstanser
i Norden för att förbättra den forskningspolitiska styrningen och en
samlad redogörelse över forskningspolitiska rådets verksamhet.
Utskottet efterlyste de strategiska huvudlinjer för forskningspolitiska
rådets verksamhet som varit preciserade i de tidigare riktlinjerna men
antog att rådet fortsatt arbetade efter samma huvudlinjer. Dessa hade
huvudsakligen varit att undanröja existerande hinder för samarbetet
mellan forskare och forskningsinstitutioner i Norden och öka arbets-
delningen mellan länderna, stärka samarbetet på områden där en
gemensam insats kan ge större utbyte för alla nordiska länder, göra de
nordiska ländernas forskning synlig i internationella sammanhang och
arbeta för en ökad flexibilitet i användningen av samnordiska forsk-
ningsresurser för att möjliggöra en målinriktad koncentration om ett
begränsat antal insatsområden.
Med tillfredsställelse konstaterade utskottet att FPR följt upp en stor
del av målsättningarna i tidigare riktlinjer. När det gällde rådets
framtida roll underströk utskottet på nytt att FPR även var ett rådgi-
1993/94: NR 1
39
vande organ till Nordiska rådet. Utskottet ansåg att FPR också borde
skapa en nordisk forskningspolitik. FPR:s roll som utredande och
analyserande organ var viktig men uppföljningen av analyser var minst
lika viktig för det genomförda arbetets ändamålsenlighet. Utskottet
underströk vidare vikten av att resultaten av dessa analyser publicera-
des för att ge de nordiska politikerna möjlighet att följa och prioritera
inom den nordiska forskningspolitiken.
Rekommendation nr 4/1993 angående projekt NORDLIV och den
nordiska dimensionen i läroplanerna (A 1018/k och A 1022/k)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att få till stånd ett samarbete mellan relevanta instanser i syfte att
förstärka och fördjupa det nordiska stoffet och den nordiska dimensio-
nen i läroplaner och läroböcker med särskild hänsyn till ämnena
historia och samhällskunskap
att förstärka det nordiska inslaget i utbildningen av lärare i de
nordiska länderna och initiera kursverksamhet för skolledare i de
nordiska länderna samt
att vid genomförandet av nysatsning på det nordiska kultursamarbe-
tet genomföra projekt NORDLIV helt eller delvis i syfte att stärka den
nordiska allmänhetens intresse för nordisk historia och samhällskun-
skap i samarbete med Föreningarna Nordens Förbund.
Kulturutskottet framhöll vid sin behandling av de två medlemsförsla-
gen att den pågående internationaliseringsprocessen ställde större krav
än någonsin på de nordiska länderna att ge barn och ungdom en
utbildning som kunde konkurrera med utbildningsnivån internatio-
nellt sett, samtidigt som den nordiska identiteten, samhörighetskänslan
och den gemensamma historien måste inplanteras i ännu högre grad
än tidigare hos den unga generationen. Kännedom om nordisk historia
och nordiskt samhällsliv var grundläggande element för den nordiska
identiteten. Kulturutskottet hade under en lång följd av år framhållit
vikten av att det nordiska stoffet i läroplanerna förstärktes och att i
lärarutbildningen betonades den nordiska dimensionen.
Utskottet ansåg att det vid den nu pågående revideringen av läropla-
ner i de nordiska länderna var ytterst nödvändigt att vidta åtgärder för
att inplantera den nordiska profileringen i dessa. Vidare ansåg utskot-
tet beträffande läroplanerna att läroboksförfattare, representanter för
läroplansmyndigheter och bokförlag var huvudpersoner i detta sam-
manhang. Åtgärder borde företas för att få till stånd ett samarbete
mellan dessa i form av t.ex. seminarier, kurser eller arbetsgrupper.
Utskottet fann vidare att en gemensam nordisk produktion av filmer,
videoband och andra läromedel borde företas och distribueras i de
nordiska skolorna. Särskilda åtgärder borde företas beträffande nordisk
samordning vid utbildning av lärare.
Beträffande förslaget om stärkande av nordbornas intresse för histo-
ria och samhälleliga skeenden i de nordiska länderna var utskottet
enigt med förslagsställarna om att aktiviteter var nödvändiga på en rad
delområden, bl.a. kultur, konst- och museiverksamhet, ungdoms- och
1993/94:NR1
idrottsarrangemang, turism, vänortssamarbete samt systerorganisations-
aktiviteter. Utskottet ansåg det synnerligen positivt att offentligt organi-
serade projekt varvades med de folkliga organisationernas initiativ och
verksamhet. Utskottet ville emellertid inte i detta skede ta ställning till
aktion NORDLIV:s närmare genomförande, organisationsmodell eller
finansiering utan ansåg att Nordiska ministerrådet borde involvera
aktion NORDLIV i sina planer på en nysatsning på kulturområdet och
stå för organisation, finansiering och genomförande av en aktion för
att stärka nordbornas intresse för historiska och samhälleliga skeenden
i de nordiska länderna i samarbete med Föreningarna Nordens För-
bund.
Rekommendation nr 6U993 angående samordning av de nordiska
innehaven av handikapplitteratur (A 1017/k)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att utreda hur samordning av de nordiska innehaven och utbudet av
handikapplitteratur kan bli mest ändamålsenlig, organisatoriskt och
finansiellt, och därefter lägga fram ett förslag därom.
I sitt betänkande över medlemsförslaget framförde kulturutskottet att
jämställdhet bör råda mellan olika grupper i samhället beträffande
tillgång till kulturutbud. Litteratur om och för handikappade hade
relevans för många, bl.a. forskare. Det var därför viktigt att denna
litteratur fanns så lättillgänglig som möjligt och att man inom de
nordiska länderna fick en samordning och även fördelning på utbudet
av handikapplitteratur.
Utskottet ansåg att ministerrådet som ett första steg att samordna de
nordiska innehaven av handikapplitteratur kunde tillsätta en arbets-
grupp bestående av representanter från varje nordiskt land och de
självstyrande områdena för ett utredningsarbete om det mest ändamåls-
enliga sättet att samordna denna litteratur.
Medlemsförslag i övrigt
Kulturutskottet hade dessutom haft att behandla ett medlemsförslag
som inte föranledde någon åtgärd från rådets sida, nämligen
-Medlemsförslag om kartläggning av behov och möjligheter för
etablering av ett nordiskt informationscenter i Flensburg (A 1016/k).
Frågor
Inom kulturutskottets område ställdes åtta frågor:
E 2 till Sveriges regering om användning av samiskan i officiella
sammanhang
E 5 till Nordiska ministerrådet om ökat TV-samarbete
E 7 till Nordiska ministerrådet om textning av TV-program
E 8 till Sveriges regering om finska språkets ställning i Sverige
EU till Nordiska ministerrådet om nordiska mediapriser
E 15 till Norges regering om kvänernas ställning
1993/94:NR1
41
E 25 till Nordiska ministerrådet om Nordiska samarbetskommitténs
för arktisk medicinsk forskning fortsatta verksamhet
E 47 till Finlands regering om svenska språkets ställning i Finland
E.3.2 Juridiska utskottet
Rekommendation nr 6 angående arbetsprogram för det nordiska
lagstiftningssamarbetet (B 133/'j)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
-att anta ett nytt femårigt lagstiftningsprogram i överensstämmelse
med ministerrådets förslag och de synpunkter som anförts av Nordis-
ka rådets juridiska utskott
-att fortsatt arbeta på en nordisk prioriteringslista och inte bara
invänta EG-initiativ
-att i övrigt noga överväga om inte det samarbete som pågår vad
gäller stöd till de baltiska länderna bör integreras i det nordiska
lagstiftningssamarbetet, på så sätt att de baltiska länderna på de
områden där behovet är störst kan etablera och uppdatera sina egna
bestämmelser.
Utskottet underströk att ministerrådet borde arbeta vidare med en
nordisk prioriteringsordning. Detta gällde både sådana lagstiftningsom-
råden som omfattas av EES-avtalet, t.ex. bolagsrätt, konkurrensregler,
varumärken, internationell privaträtt inkl, personsäkerhet och konsu-
menträtt, och sådana områden som låg utanför EES-avtalet, t.ex.
familjerätten och straffrätten. Även om reglerna i EES-avtalet skulle
inlemmas i de nordiska ländernas lagstiftning fick det nordiska rättsli-
ga samarbetet inte uteslutande försiggå på de av EG givna premisserna.
EG:s rättssystem byggde i stor utsträckning på den romerska rätten,
som modifierats av kompromisser framför allt med engelsk rätt. Den
nordiska rättsordningen hade dock en lika lång tradition som den
europeiska, och Norden hade därför bidrag att lämna till rättsutveck-
lingen inom EG. Beträffande familjerätten markerade utskottet vikten
av att ministerrådet preciserade vilka regler som erfordrades för sam-
boendes förhållanden särskilt när samboförhållandet upphörde. Vad
gällde straffrätten underströk utskottet att uppmärksamheten alltmer
riktades mot brottsoffrens situation.
Rekommendation nr 7 angående samarbetsprogram på
livsmedelsområdet (B 134/j)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
1. att i frågor om livsmedelspolitiken arbeta för att trygga medbor-
garnas hälsa och säkerhet
2. att prioritera utbildning, information och upplysningverksamhet
gentemot medborgare i alla länder
3. att fortsatt arbeta på en nordisk prioriteringslista
1993/94:NR1
42
4. att arbeta för att trygga livsmedlens kvalitet både vad gäller
produkternas näringmässiga innehåll, hygien och innehållet av oönska-
de ämnen. Som exempel kan nämnas frihet från salmonella, tungme-
taller och rester av bekämpningsmedel
5. att arbeta för att kontrollen av livsmedlen är tillräcklig för att
trygga nordiska medborgares krav och intressen i den internationella
samhandeln
6. att öka samarbetet med de baltiska länderna och söka integrera de
baltiska länderna i det nya samarbetsprogrammet. Utskottet vill här
särskilt fästa uppmärksamheten på dricksvattenområdet i Baltikum.
Utskottet konstaterade att livsmedelsområdet var av stor ekonomisk
betydelse i alla nordiska länder. De nordiska länderna hade fått
anpassa sin lagstiftning till den gällande EG-lagstiftningen i många
avseenden. Utskottet påpekade att EES-avtalet bildade grundvalen för
en förstärkning av det nordiska samarbetet inom livsmedelsområdet.
Ett gemensamt nordiskt ställningstagande skulle i samband med EES
och EG få en avsevärt större genomslagskraft än om länderna talade
vart för sig. Nordisk enighet ökade även möjligheterna att påverka
utvecklingen inom livsmedelsområdet internationellt. Utskottet konsta-
terade med tillfredsställelse att nordiskt samarbete påbörjats vad gällde
Codex Alimentarius och ansåg att det var viktigt att satsa på internatio-
nellt samarbete inte bara inom EG och EES utan även inom WHO.
Det fanns fortfarande vissa handelshinder i Norden som borde avveck-
las.
Utskottet konstaterade med tillfredsställelse att ministerrådet arbeta-
de för att ta upp områden där EG-lagstiftningen ännu inte harmonise-
rats och där man i Norden kunde genomföra nordiska utredningar och
forskning för att påverka förberedelsen av EG-lagstiftning och arbetet
inom Codex Alimentarius.
Utskottet instämde i ministerrådets bedömning att det i alla nordiska
länder fanns behov av upplysning till konsumenter, industrin och
lokala kontrollmyndigheter. Med samnordiska insatser kunde väsentli-
ga besparingar uppnås.
Rekommendation nr 14 angående ändringar i Helsingforsavtalet
(B 135/j)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
1. att artikel 1, artikel 33, artikel 61 och artikel 63 i Helsingforsavta-
let ändras i enlighet med ministerrådsförslaget
2. att artikel 40 får följande ordalydelse: "Samarbetet äger rum inom
Nordiska rådet, inom Nordiska ministerrådet, på statsministrarnas, på
utrikesministrarnas samt på andra ministrars möten, i särskilda samar-
betsorgan och mellan ländernas fackmyndigheter."
3. att företa ändringar i artikel 64 i överensstämmelse med minister-
rådsförslag B 135/j
4. att i artiklarna 47 och 48 ändra "Ålands landsting" till "Ålands
lagting".
1993/94:NR1
43
Juridiska utskottets frågor vid sessionen dominerades av diskussionen
om ministerrådets förslag till ändringar i Helsingforsavtalet. Utskottet
hade föreslagit dels att de paragrafer som innebar att regeringsmedlem-
mar inte deltog som medlemmar i rådet ej skulle genomföras utan att
texten i dessa avseenden skulle förbli den gällande, dels att de ändring-
ar som ministerrådet föreslagit angående rådets budgetkompetens vä-
sentligt skulle skärpas. Det första yrkandet accepterades av ministerrå-
det.
Vad gäller budgetkompetensen hade ministerrådet föreslagit nya
bestämmelser som i huvudsak gick ut på att Nordiska rådet kunde
föreslå prioriteringar inom ramen för den av ministerrådet fastställda
ramen och att ministerrådet endast om särskilda skäl förelåg skulle
avvika från rådets prioriteringar. Utskottet hade vid sin första diskus-
sion av förslaget beslutat föreslå att artikeln om budgetkompetensen
skulle avslutas med två stycken innebärande att Nordiska rådet fast-
ställde prioriteringarna inom ramen för den av ministerrådet bestämda
budgetramen samt att ministerrådet skulle vara förpliktigat av Nordis-
ka rådets prioriteringar. Ministerrådets talesman i plenardebatten fram-
höll att man från regeringssidan ej var beredd att utforma ändringarna
i Helsingforsavtalet i enlighet med utskottets förslag i denna del. Redan
ministerrådets ursprungliga förslag innebar att rådets position vad
gällde budgetmakten flyttades fram avsevärt. Ett genomförande av
utskottets förslag skulle innebära att samarbetet inom Nordiska rådet
principiellt ändrade karaktär. Rådet beslöt att återremittera minister-
rådsförslaget till juridiska utskottet.
Utskottet höll ett extra möte som utmynnade i att ministerrådets
ändringsförslag accepterades, men i utskottets betänkande infördes
kritiska formuleringar vad gällde ministerrådets uttalade ovilja att följa
det förslag som ett enhälligt utskott tidigare framlagt. Vidare framhöll
utskottet att uttrycket "särskilda skäl" skulle tolkas som extraordinära
omständigheter och att ministerrådet, om det avsåg att avvika från
rådets prioriteringar, skulle motivera detta skriftligt och även ta upp
en förhandling med rådet.
På utskottets förslag beslöt rådet att avskriva rekommendation nr
14/1991 angående rösträtt vid parlamentsval i annat nordiskt land.
Frågor
Inom juridiska området ställdes sju frågor:
E 6 till Nordiska ministerrådet om gemensam flyktingstrategi för att
komma till rätta med den illegala flyktingtrafiken över Östersjön
E 10 till regeringarna i de nordiska länderna om samnordiska regler
för att motarbeta s.k. fallskärmsavtal
E 13 till regeringarna i de nordiska länderna om illegal smuggling
av flyktingar från Baltikum
E 34 till Nordiska ministerrådet om upphävande av dödsdomen över
Salman Rushdie
E 35 till Norges regering om ansvar för Kosovo-albanska flyktingar
E 41 till Danmarks regering om offentlighetsprincipen inom EG
1993/94:NR1
44
E 46 till Nordiska ministerrådet om människorättssituationen i
Östra Timor
E.3.3 Budgetutskottet
Yttrande nr II1993 angående Nordiska ministerrådets berättelse
om det nordiska samarbetet (Cl)
Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet
att ministerrådet, innan definitivt beslut fattas om en ökning av
kulturbudgeten med 25 % 1994, ger rådet det underlagsmaterial som
erfordras för att rådet skall kunna göra en bedömning av rimligheten i
denna satsning,
att ministerrådet upplyser om vilka konsekvenser den kraftiga ök-
ningen på kultursektorn lär på andra sektorer,
att budgetutskottet, som inom rådet ansvarar för behandlingen av
ministerrådets budget, fortlöpande får ta del av rapporter och hand-
lingsplaner av betydelse för budgetbehandlingen.
I likhet med föregående år har budgetutskottet avgivit ett samlat
betänkande över C 1 med hänsynstagande till fackutskottens yttranden.
Dessa återges kort i det följande.
I sitt betänkande över C 1 konstaterar budgetutskottet inledningsvis
att arbetet under 1992 präglats av statsministrarns beslut att låta
utvärdera de ändrade förutsättningarna för det nordiska samarbetet i
samband med att den europeiska integrationsprocessen vidareförs.
Utskottet har noterat att statsministrarna vill säkra en starkare
politisk styrning av samarbetet genom att ta ett direkt ansvar för att
dra upp riktlinjerna för samarbetet. Vidare att statsministrarna betonat
vikten av det omfattande informella samarbetet. I det formella nordis-
ka samarbetet vill statsministrarna särskilt satsa på kultur, forskning
och utbildning, miljö, medborgarnas rättigheter, ekonomi, fiske och
juridiska frågor.
Budgetutskottet delade uppfattningen att det informella samarbetet
skulle komma att öka när EES-avtalet trädde i kraft och fler av de
nordiska länderna eventuellt blev medlemmar i EG.
Utskottet ställde sig emellertid tveksamt till att det formella samarbe-
tet begränsades redan nu till ett fåtal sa mar betsom råden. Utskottet
ansåg att det kunde vålla stora problem att redan 1994 öka kulturbud-
geten med 25 % utan att totalbudgeten blev större. Utskottet menade
att det fanns bindningar både i projekt och institutioner inom andra
sektorer som inte utan vidare kunde avslutas eller nonchaleras och var
inte berett att ta ställning till den stora satsningen på kultursektorn
innan relevant underlagsmaterial erhållits.
Däremot ställde utskottet sig positivt till att de självstyrande område-
na förutsattes behålla sin position i det nordiska samarbetet samt att
parlamentarikerna skulle ges en mer framskjuten plats i budgetbe-
handlingen.
För övrigt hade utskottet noterat att det baltiska investeringspro-
grammet (BIP) startat under 1992 och att arbetsprogrammet för Balti-
1993/94:NR1
5 Riksdagen 1993194. 2 samt. NR 1
kum och Östeuropa reviderats under året. Genom att 16,9 MDKK av
överskottet från 1990 hade kunnat utnyttjas till insatser i Baltikum
hade miljösamarbete och industrisamarbete fatt ökat stöd.
Den nordiska utbytestjänstgöringen hade visat sig ge så värdefulla
bidrag till statsverksamheten att ordningen fatt stå som modell vid
uppbyggnaden av ett internationellt system för tjänstemannautbyte.
Under året hade även en försöksordning med utbytestjänstgöring för
kommunalt anställda genomförts och införts även inom EG. Utskottet
förutsatte att denna verksamhet även i fortsättningen skulle bekostas
med nordiska medel, i synnerhet som verksamheten under 1992 utvid-
gats till att omfatta även Grönland och Färöarna.
Den 1991 påbörjade försöksverksamheten med flerårig mål- och
ramstyrd budgetering hade fortsatt. Under 1992 hade försöksverksam-
heten bedrivits vid elva institutioner.
Denna budgeteringsform var enligt utskottet till fördel både för
institutionerna och för dem som skulle bedöma verksamheten.
Ekonomiska utskottet anslöt sig fullt ut till tanken att statsministrar-
na skulle ha ett konkret ansvar för det nordiska samarbetet. Detta fick
dock inte leda till att samarbetet begränsades till politiska program-
förklaringar som inte raskt och effektivt omsattes i operationella
lösningar. Utskottet efterlyste ett närmare klargörande av vad som
kunde anses som "genuina nordiska intressen" i ett europeiskt per-
spektiv. Vad gällde konkreta åtgärder uttalades uppskattning av insat-
serna inom Baltikumprogrammet. I ljuset av de ändrade europeiska
marknadskonstellationerna var det naturligt att ministerrådet gjorde en
viss omprövning av det nordiska näringspolitiska samarbetet även om
det inte fanns anledning att omedelbart försvaga den näringspolitiska
samordningen i Norden. Vidare påpekade utskottet att en insats inom
speciellt nordiska nischer av Nordisk Industrifond förutsatte att till-
räckliga medel ställdes till dennas disposition.
Juridiska utskottet påpekade att lagstiftningsarbetet av betydelse för
EES-avtalet hade utgjort grundval för ökat samarbete mellan länderna
även på områden där avtalet gav olika valmöjligheter. Utskottet ansåg
att familjerätten borde ges hög prioritet bl.a. på grund av stigande
internationalisering och flyttning. Insatserna för att stärka den nordis-
ka konsumenträtten borde ökas då det på konsumentområdet behövdes
stark nordisk påverkan på EG-samarbetet. Ministerrådet borde förstär-
ka insatserna för att få in nya produktgrupper i det nordiska miljö-
märkningsarbetet. Utskottet uttalade tillfredsställelse med att minister-
rådet sökt finna nischer där EG-lagstiftningen ännu inte harmoniserats
och där Norden kunde genomföra forskning och utredningar för att
därigenom kunna påverka EG-lagstiftningen.
Kulturutskottet framhöll att 1992 utmärkt sig som ett nysatsningsår
och att det för kultursamarbetet varit särskilt glädjande att ministerrå-
det på sikt ville öka budgetsatsningarna på kultursektorn. Utskottet
noterade med tillfredsställelse den stora insatsen i Baltikum och påpe-
kade att de nordiska informationskontoren delvis fått en funktion som
kulturcentra och förmedlare av kunskap om Norden.
1993/94:NR1
46
Utskottet konstaterade att handlingsprogrammet för NordMÅL fort-
skred planenligt men efterlyste de föreslagna insatserna på mediaområ-
det, t.ex. arbetet med textning på originalspråk.
Utskottet uttryckte stor besvikelse över ministerrådets rapportering
om de nordiska forskningsinstitutionerna. Rådet måste få en viss
översikt över institutionernas verksamhet, om möjlighet skall ges att
följa och kontrollera verksamheten.
Även miljöutskottet påpekade att de beslut som under 1992 fattats av
statsministrarna skulle komma att få stora återverkningar på det fram-
tida formella nordiska samarbetet. Förändringarna rörde nästan alla
sektorer och gav följdverkningar även på det parlamentariska samarbe-
tet. Det arbetsprogram om långsiktig övervakning av Nordens yttre
miljö som framlagts under året utgjorde en viktig plattform för inrikt-
ning och val av insatser för det framtida nordiska miljösamarbetet. Det
var vidare viktigt med samverkan mellan sektorerna för att få genom-
slag för ett miljötänkande inom flertalet sektorer. Därför var det av
betydelse att den pågående omläggningen av arbetsformerna inom
ministerrådet inte resulterade i att sektorsamarbetet försvårades.
Utskottet noterade vidare att en försöksordning för cabotage med
lastbil skulle starta 1993 samt att luftfartens och sjöfartens miljöpro-
blem uppmärksammats. När det gällde fiskerisektorn menade utskottet
att det var angeläget att det nya samarbetsprogrammet verkligen använ-
des till att utveckla den näringspolitiska dialogen.
Socialutskottet uttalade tillfredsställelse över att statsministrarna pla-
nerade att överta rollen som motor för det nordiska samarbetet. Bland
de prioriterade områdena ville utskottet betona att medborgarpolitiken
omfattade social trygghet, hälso- och sjukvård, arbetsmarknad, arbets-
miljö samt jämställdhet. Utskottet ansåg emellertid att ministerrådets
förslag om det framtida samarbetet hade vissa svagheter, t.ex. bristen på
analys av innehållet i det konkreta samarbetet och konsekvenserna av
de olika förslagen. Utskottet ställde sig kritiskt till att man var beredd
att utan vidare väsentligt öka kultursektorns andel av den totala
budgeten.
Utskottet konstaterade att arbetslösheten i de nordiska länderna ökat
avsevärt under det gångna året samt att arbetsmarknadspolitiska åtgär-
der för att främja sysselsättningen vidtagits i alla länder, bl.a. i form av
ökade utbildningsinsatser, för att förbättra arbetskraftens kvalifikatio-
ner.
Utskottet konstaterade att 1981 års nordiska konvention om social
trygghet delvis upphävs när EES-avtalet träder i kraft. För att situa-
tionen för dem som bor i Norden inte skulle försämras underströk
utskottet vikten av att det etablerades nya ordningar som omfattade
samma personkrets som 1981 års konvention.
1993/94:NR1
47
Yttrande nr 2/1993 angående Nordiska ministerrådets redogörelse
om planerna för det nordiska samarbetet (C 2)
Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet
1. att ministerrådet, innan definitivt beslut fattas om den kraftiga
ökningen på kultursektorn, presenterar ett underlagsmaterial som gör
det möjligt att bedöma rimligheten i denna satsning,
2. att ministerrådet i god tid underrättar rådet om nedskärningar
och avvecklingar och att de verksamheter som inte ryms inom minis-
terrådets framtidsplaner far rimlig tid för avveckling,
3. att ministerrådet tar initiativ till en gemensam nordisk satsning
för att minska arbetslösheten i Norden,
4. att rådet ges möjligheter att göra omfördelningar inom en given
budgetram,
5. att Helsingforsavtalet ändras på de punkter som rör rådets budget-
inflytande,
6. att arbeta för att C 2-dokumentet i fortsättningen blir ett reellt
planläggningsdokument, som kan ligga till grund för rådets priorite-
ringar,
7. att ministerrådet i övrigt beaktar de synpunkter som framförs i
betänkandet.
Fyra av rådets fem fackutskott hade behandlat sina resp, fackområden
medan budgetutskottet gav allmänna synpunkter och kom med en
samlad prioritering på ministerrådets planer för det fortsatta samarbe-
tet. Kulturutskottet hade avstått ifrån att yttra sig över redogörelsen
eftersom planerna för det framtida kultursamarbetet saknades. Budget-
utskottet konstaterade att den präglades av det förnyelsearbete som
pågick för att göra det nordiska samarbetet mer rationellt både organi-
satoriskt och innehållsmässigt men att den i liten grad uppfyllde de
krav som kunde ställas på ett planeringsdokument.
Budgetutskottet instämde i statsministrarnas prioritering av kultur
samt forskning och utbildning, områden som tidigare prioriterats av
utskottet. Eftersom någon redogörelse för kommande års verksamhet
inom dessa områden inte lämnats hade utskottet dock svårt att bedöma
om det fanns behov av en 25-procentig budgetökning 1994. Utskottet
var inte heller berett att utan vidare acceptera att kultursektorn skulle
S 50 % av budgetmedlen 1996. Det kunde på sikt bli problematiskt
med flexibiliteten i budgeten om 50 % av medlen är bundna i en
sektor oberoende av sektorns behov.
Även miljö var ett av budgetutskottet prioriterat område och man
instämde i åsikten att det var ett område som lämpade sig väl för
nordiskt samarbete och i internationella fora.
Budgetutskottet instämde även i att fiskenäringen var av stor bety-
delse för flertalet nordiska länder.
Beträffande övriga satsningsområden kunde utskottet i stort instäm-
ma i huvudrubrikerna men ville peka på det näringspolitiska samarbe-
tets betydelse för de nordiska ländernas konkurrenskraft. Utskottet
påpekade att arbetslösheten var ett problem i hela Norden, varför en
gemensam nordisk satsning borde prioriteras.
1993/94:NR1
48
Utskottet var berett att acceptera en nollbudget men ansåg att
fördelningen av budgetmedlen borde vara mer flexibel än den av
statsministrarna föreslagna. Behoven och kvaliteten skulle vara avgö-
rande kriterier vid medelsfördelningen.
För att rådet skall få ett reellt inflytande på den nordiska budgeten
och innehållet i det nordiska samarbetet krävdes enligt budgetutskottet
att rådet fick möjligheter att göra omfördelningar inom en given
totalram samt att ministerrådet beaktade rådets omfördelningar vid
fastställandet av budgeten. Ett ökat budgetinflytande krävde också att
rådet fick den information som behövs för att kunna göra ompriorite-
ringar.
Ett ökat budgetansvar krävde också ökade insatser från rådets parla-
mentariker. Fackutskotten måste göra noggranna prioriteringar inom
sina områden och det måste finnas en beredskap att acceptera att det
fanns ett budgetutskott som hade mandat att föreslå omprioriteringar
mellan sektorerna.
Ekonomiska utskottets flertal föreslog:
att ministerrådet borde grunda sin verksamhet på de riktlinjer som
drogs upp i statsministerrapporten men med hänsyn till de synpunkter
som framfördes vid 41:a sessionen och rådets centrala rekommendatio-
ner, särskilt nr 32/1992 om Norden i det nya Europa,
att man borde företa en helhetssatsning i nordiskt samarbete så att
även ekonomisk, industriell och handelspolitisk samordning sågs som
en grundval för övriga samarbetssektorer,
att ministerrådet borde samordna och framföra nordiska synpunkter
på europeiskt plan och avgöra vilka frågor som i enlighet med närhets-
principen bäst kunde lösas på nordiskt plan,
att ministerrådet borde prioritera ökade investeringar i långsiktiga
program för att främja en hållbar ekonomisk utveckling som ett led i
kampen mot arbetslösheten,
att ministerrådet förutsättningslöst borde bedöma möjligheterna för
utveckling av en nordisk gasmarknad samt arbeta för en bred interna-
tionell samordning av energifrågorna,
att anslagen till Nordiska Industrifonden inte fick minskas så mycket
att fonden ej kunde genomföra de uppgifter som förväntades,
att ministerrådet borde tillse att kvarvarande tekniska handelshinder
i Norden snarast avskaffades.
Juridiska utskottet föreslog
att ministerrådet arbetar för att säkra barnens rättsställning särskilt i
anslutning till föräldrarnas skilsmässa samt för en rättslig reglering av
olika samlivsformer,
att ministerrådet utvidgar samarbetet för en effektiv beredskap för
ökade flyktingströmmar,
att ministerrådet utarbetar ett nytt handlingsprogram på jämställd-
hetsområdet fram till år 2000,
att ministerrådet går i spetsen för ett effektivt konsumentskydd som
når längre än vad som följer av EG/EES.
1993/94:NR1
49
Vidare pekar utskottet på vikten av forskning om europeisk integra-
tionsrätt, våldsoffrens rättsställning, livsmedelsområdets intressen gent-
emot EG och internationellt samt förbättrat personskydd på dataregis-
terområdet.
Socialutskottets flertal anslöt sig till följande konklusioner:
Socialutskottet fann det anmärkningsvärt att statsministrarna priori-
terade områden som ingick i utskottets verksamhetsområde samtidigt
som ministerrådets planeringsdokument lyfte fram kultur, miljö och
Baltikum.
Utskottet ställde sig mycket kritiskt till planerna att tillskjuta kultur-
sektorn 60 MDKK 1994 och ytterligare 23 MDKK senast 1996. Utskot-
tet utgick från att noggranna analyser av effekterna genomfördes innan
beslut fattades om att överföra medel från andra prioriterade sektorer
till kultursektorn. Vidare krävde utskottet att parlamentarikersidan
skulle beredas tillfälle att framföra sina synpunkter på genomförandet
av den planerade omläggningen.
Utöver detta föreslog socialutskottet att speciell hänsyn togs till
följande:
att ministerrådet klargör vilken status C 2-dokumentet skall ha i
framtiden
att nysatsningar på det kulturpolitiska området underkastas lika
höga kvalitetskrav som övrig nordisk verksamhet
att ministerrådet tar ställning till vilken typ av planeringsinstrument
som skall ligga till grund för det arbetsmarknads- och arbetsmiljöpoli-
tiska samarbetet i framtiden
att arbetet med ett nytt samarbetsprogram för social- och hälsovårds-
sektorn slutförs under innevarande år
att ministerrådet i sitt arbete håller fast vid grunden för den nordis-
ka modellen, innebärande bl.a. att bibehålla välfärdsstatens generella
karaktär
att ministerrådet säkerställer förutsättningarna för genomförandet av
bygg- och bostadssektorns nya samarbetsprogram.
Miljöutskottet framförde följande synpunkter:
- Utskottet ställde sig av principiella skäl tveksamt till att det på
förhand gjordes en procentuell fördelning av den framtida budgeten.
För varje sektor som hade verksamhet, som bedöms ha genuint
nordiskt intresse, borde en bedömning göras av budgetbehovet.
- Utskottet var till freds med att det skulle upprättas ett strategipro-
gram som underlag för det nordiska miljösamarbetet. Detta program
borde ges en sådan form att det inte endast utgjorde underlag för en
dialog mellan miljöutskottet och miljöministrarna, det borde även
kunna utgöra underlag för en bred debatt i Nordiska rådets plenum.
- Utskottet ville ha en konstruktiv dialog mellan transport- och miljö-
sektorn och ansåg att ministerrådet borde arbeta för utvecklandet av
miljövänliga transportsystem i hela Östersjöområdet.
- Beträffande miljöutskottets övriga ansvarsområden framhölls bl.a. att
insatser för att utveckla det gränsregionala samarbetet borde ges hög
prioritet, att FoU-samarbetet inom SNS gavs hög prioritet, framför
1993/94:NR1
50
allt vad gällde forskning om luftföroreningarnas inverkan på skogar
samt att forskning fortsatt skulle bedrivas vad gällde förhållandet
mellan fiskbestånd och miljöutveckling i Västnorden.
Yttrande nr 3/1993 angående Nordiska ministerrådets redogörelse
om planerna för det nordiska samarbetet (C 2) och
statsministrarnas redogörelse (Dokument 3)
Nordiska rådet hemställer till Nordiska ministerrådet
1. att ministerrådet senast vid den 43 :e sessionen i Mariehamn ger
rådet en redogörelse för resultaten från det planerade mötet om
samordning av förhandlingarna om EG-medlemskap
2. att de nordiska länderna i kommande EG-medlemsförhandlingar
arbetar för att fä in en klausul om det nordiska samarbetet, som
motsvarar den klausul som finns i EES-avtalet och som bygger på
Romfördragets klausul om bl.a. Beneluxsamarbetet
3. att initiativ tas för att samordna de nationella insatserna i Balti-
kum
4. att ministerrådet arbetar för fri handel mellan Norden och
Baltikum
5. att ministerrådet påskyndar avvecklingen av handelshinder och
gränskontroller
6. att ministerrådet för att minska arbetslösheten verkar för en aktiv
nordisk arbetsmarknadspolitik samt att nya initiativ tas för tillväxt och
sysselsättning. Det kan gälla avveckling av handelshinder, stöd till
investeringar av olika slag och en öppen arbetsmarknad inom Norden
7. att ministerrådet beaktar att utbildning och forskning bedrivs
inom många sektorer och att denna forskning är väl så viktig som den
som bedrivs inom kultursektorn
8. att ministerrådet avstår från en strikt procentuell uppdelning av
budgetmedlen samt att budgetbehovet inom de sektorer som bedöms
vara av nordiskt intresse lär vara vägledande för medelstilldelningen.
Budgetutskottet ansåg att det var positivt att statsministrarna gått in för
en aktivare roll i det nordiska samarbetet. Utskottet kunde också
konstatera att det fanns ett antal konkreta förslag till samarbetsaktivite-
ter i redogörelsen. En del lämpade sig bäst för ett informellt samarbete
medan övervägande delen borde komma inom ramen för det formella
nordiska samarbetet.
Utskottet noterade att statsministrarna ansåg att de nordiska länder-
na aktivt måste stödja den ryska utvecklingen mot demokrati och
marknadsanpassning och de baltiska staternas självständighet och möj-
lighet till utveckling. Budgetutskottet hade prioriterat Baltikumsamar-
betet och också pläderat för att Baltikumprogrammet borde fortsätta
ytterligare några år. Man hade emellertid erfarit att det förekom en del
dubbelarbete. En samordning av de nationella insatserna borde kunna
ge ett ökat utbud med samma insatser.
Utskottet välkomnade förslaget att redan nu sätta i gång arbetet med
att undanröja existerande hinder vid de nordiska nationsgränserna och
att underlätta och utveckla samverkan mellan kommuner och läns-
1993/94:NR1
51
myndigheter i de olika nordiska gränsregionerna. Det nordiska kultur- 1993/94:NR1
samarbetet hade stor betydelse, men något underlag som visade på
behovet av att kanalisera en så stor del av den nordiska budgeten till
kultursektorn hade ej framlagts. Eftersom man inte under de närmaste
åren kunde förvänta sig en ökning av denna innebar en storsatsning på
kultursidan att andra områden, även prioriterade, skulle få nedskär-
ningar. Noggranna analyser av vilka konsekvenser detta skulle få för
samarbetet inom dessa områden måste därför göras, innan man beslu-
tade om överföringar till kultursektorn.
Enligt budgetutskottet var detta även en fråga som i hög grad hängde
samman med rådets inflytande på den nordiska budgeten. Enligt
ministerrådets förslag skulle rådet kunna föreslå förändrade priorite-
ringar inom en av ministerrådet angiven finansiell ram. Om en större
del av budgeten redan nu bands till kultur-, miljö- och Baltikumsam-
arbete blev det inte mycket kvar för omprioriteringar. Det innebar att
rådets budgetinflytande skulle bli mindre än det var i dag.
Rekommendation nr 8/1993 angående budgetutskottets
kontrolluppgift 1992 (A 1029/b)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att i det fortsatta arbetet inom jord- och skogsbrukssektorn beakta de
synpunkter och förslag som framförts dels i föreliggande rapport, dels i
budgetutskottets redogörelse för kontrolluppgiften 1992 samt att rap-
portera till utskottet om vilka åtgärder som vidtagits med anledning av
utvärderingen.
Utskottet redovisade sin kontrollverksamhet under 1992 i form av ett
utskottsförslag. Utskottet hade låtit granska det nordiska forsknings-
samarbetet inom jord- och skogsbrukssektorn. Utvärderingen, som
hade gjorts i form av intervju- och enkätundersökningar, hade mynnat
ut i en rapport.
Budgetutskottet ansåg att många av de synpunkter som kommit fram
i utvärderingen kunde appliceras även på andra delar av det nordiska
samarbetet. Det gällde t.ex. avsaknaden av ordentliga handlingsplaner
med konkreta riktlinjer för verksamheten. Utskottet instämde också i
flertalet av de förslag som förts fram i rapporten.
Utskottet konstaterade bl.a. att handlingsplaner och direktiv borde
bli mer precisa. Det borde finnas klara mål och riktlinjer för en
verksamhet, och en koncentration till färre områden kunde vara en
fördel.
E.3.4 Ekonomiska utskottet
Rekommendation nr 9 angående Nordels framtid (A 1021 le)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar
att före utgången av 1993 lägga fram en gemensam studie av utveck-
lingen av Nordelsamarbetet och utvecklingstendenser under komman-
de år. Studien skall också innehålla regeringarnas syn på mål och 52
samarbetsformer för det nordiska elsamarbetet.
I förslaget påpekades att Nordelsamarbetet inleddes 1963. Det infor-
mella och obyråkratiska samarbetet hade gjort det möjligt att utnyttja
fördelarna när det gäller olika produktionsformer och behov i de
enskilda länderna samt gett betydande ekonomiska och miljömässiga
vinster.
Ekonomiska utskottet noterade i sitt betänkande över medlemsförslaget
att Nordelsamarbetet möjliggjort en viss ekonomiskt och miljömässigt
ändamålsenlig planering på nordisk bas av produktion och efterfrågan
på elenergi. Utskottet noterade vidare både inom Norden och inom
EG en tendens till avreglering och ökad betoning av konkurrensen på
elmarknaden. Detta skulle påverka förutsättningarna för efterfrågan,
produktion och distribution av elenergi även om det fanns olika
bedömningar av hur snabba och genomgripande dessa förändringar
skulle bli. I ett läge där villkoren för samarbetet förändrades var det
viktigt med en löpande politisk övervakning av utvecklingen. Därför
var det väsentligt att man noga sökte kartlägga vad man önskade
bevara och vad man ville förändra i de nuvarande elsystemen för att
åstadkomma optimalt resursutnyttjande. Därvid borde man utöver
ekonomiska och tekniska hänsyn även ta hänsyn till de miljömässiga
konsekvenserna.
Frågor
Inom ekonomiska utskottets område ställdes sju frågor:
E 3 till Norges regering om utökade fiskekvoter för svenska fiskare
inom norsk zon
E 12 till Nordiska ministerrådet om att trygga det gränsregionala
samarbetet
E 17 till regeringarna i de nordiska länderna om automatisk återbe-
talning av skatter
E 26 till Sveriges regering om handelsdiskriminerande avgift på
norska entreprenörers arbete i Sverige
E 28 till Nordiska ministerrådet om snar avveckling av vissa tull-
och gränskontroller mellan de nordiska länderna
E 40 till Nordiska ministerrådet om åtgärder för att åstadkomma en
nordisk näringspolitisk handlingsplan för infrastrukturen i Norden
E 45 till de nordiska ländernas regeringar om drivgarnsfiske i
Östersjön
E.3.5 Miljöutskottet
Rekommendation nr 10 angående insatser för ökad säkerhet vid
kärnkraftverken i Sosnovy Bor och Ignalina (A 19201m)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar
att snarast verka för att förhandlingar om att avhjälpa de mest akuta
säkerhetsproblemen vid kärnkraftverken i Sosnovy Bor och Ignalina
fortsätter och fullföljs samt att, om dessa ger resultat, arbeta för att
nödvändiga internationella resurser tas fram.
1993/94:NR1
53
Enligt miljöutskottets uppfattning var den dåliga atomsäkerheten i 1993/94:NR1
Nordens närområden en av de mest centrala frågorna inom såväl
utskottets arbetsområde som hela det nordiska samarbetet. Risken för
olyckor krävde att mera allmänna åtgärder kompletteras med direkta
åtgärder på platsen, och en samordning av resurserna var nödvändig
med tanke på de enorma behoven. Genomgripande moderniseringsåt-
gärder för att avhjälpa de mest angelägna säkerhetsproblemen vid
kärnkraftverken i Sosnovy Bor och i Ignalina borde enligt utskottet
kunna sättas i gång utan att pågående projekt tog skada. Utskottet
underströk att oro över ansvarsfrågan, om i trots av förbättringsåtgär-
der en olycka skulle inträffa, inte fick leda till overksamhet från
nordisk sida.
Rekommendation nr 11 angående finansieringssystem för räddning
av Östersjön (A 1025/m)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att agera vid den av HELCOM anordnade konferensen i Gdansk den
25—26 mars för att ett finansieringssystem upprättas för genomföran-
det av HELCOMzs aktionsprogram för räddning av Östersjön,
att efter konferensen inleda förhandlingar med regeringarna i alla
Östersjöländer, med länderna inom havets avrinningsområde samt med
EG med sikte på etablerandet av ett finansieringssystem för Östersjön,
att se till att finansieringssystemet behandlar de enskilda länderna
rättvist,
att använda influtna medel enligt den av HELCOM föreslagna
prioriteringen enligt principen för den största kostnadsnyttan.
Miljöutskottet framhöll i sitt betänkande HELCOM:s synnerligen vär-
defulla arbete och behovet av snara insatser mot de 132 identifierade
svåra föroreningskällorna. Enligt utskottet kunde den antydda 20-års-
perioden visa sig vara en alltför lång tid för att genomföra nödvändiga
åtgärder. Nya finansieringskällor borde därför övervägas, då det kunde
visa sig svårt att inom ramen för statsbudgetarna lösgöra medel för
snabbare insatser.
Enligt utskottets uppfattning borde de nordiska regeringarna vid den
förestående av HELCOM arrangerade s.k. finansieringskonferensen i
Gdansk med fördel främja en gemensam ståndpunkt om att upprätta
ett finansieringssystem för åtgärder inom HELCOM:s aktionsprogram
för Östersjön.
Frågor
Inom miljöutskottets område ställdes fyra frågor:
E 3 till Norges regering angående utökade fiskekvoter
E 22 till Nordiska ministerrådet angående kärnkraftssäkerhet på
Kolahalvön
E 40 till Nordiska ministerrådet angående en nordisk näringspolitisk
handlingsplan för infrastrukturen i Norden
E 43 till de nordiska ländernas regeringar angående finansiering av 54
HELCOMis aktionsprogram för Östersjöns rening
E.3.6 Socialutskottet
1993/94:NR1
Rekommendation nr 12 angående framtidens äldreomsorg
(A 1005Is)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att aktivt medverka till ett erfarenhetsutbyte mellan de nordiska
länderna i syfte att lösa den utmaning som vård och omsorg av ett
ökande antal äldre utgör.
Enligt socialutskottet vore det till nytta för de nordiska länderna att
utbyta erfarenheter om de äldres bo- och vårdformer, utvecklingsarbe-
te för de äldre m.m. Planerna för äldreomsorgen borde, enligt utskot-
tets mening, baseras på lagfästa rättigheter och arbetsföra äldre kunna
användas som en resurs.
Utskottet uttryckte också sin tillfredsställelse med att de nordiska
länderna på detta sätt kom med i det sociala samarbetet inom EG,
inom vars ram 1993 utlysts till "äldreår". Samtidigt deltog alla EFTA-
länderna som observatörer i EG-kommissionens rådgivande kommitté
under året. Utskottet avsåg vidare att i samarbete med Nordiska
ministerrådet arrangera ett seminarium om framtidens äldreomsorg,
varvid remissinstansernas synpunkter på medlemsförslaget kunde kom-
ma till nytta. Genom ett sådant seminarium borde man, enligt utskot-
tet, kunna komma längre i fråga om erfarenhetsutbyte.
Rekommendation nr 13 om stärkt samarbete kring sociala frågor
inom ECE (A 1024/s)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att aktivt medverka till att stärka verksamheten inom FN:s ekono-
miska kommission för Europa (ECE), särskilt på det sociala området.
I sitt betänkande anförde socialutskottet att FN:s ekonomiska kommis-
sion för Europa (ECE) förväntades få mer att göra med sociala frågor
när Europa inte på samma sätt som tidigare var uppdelat i öst och
väst. Ett önskemål från FN:s generalsekreterare att de regionala kom-
missionerna skulle spela en mera utvidgad roll förutsatte en analys av
hur kommissionerna fungerade och passade samman med övriga inter-
nationella aktiviteter. Mot bakgrund av att ECE var inblandat i förbe-
redelserna för flera globala FN-manifestationer de närmaste åren me-
nade sig utskottet kunna skönja en utveckling av ECE i riktning mot
en regional kommission som också arbetar med sociala frågor. Enligt
utskottet borde de nordiska regeringarna främja en sådan utveckling.
Eftersom kommissionerna vägde tungt i FN:s budget var det viktigt att
de nordiska länderna medverkade i en bedömning av kommissionerna
och deras utvecklingsmöjligheter samt av FN-systemets möjligheter att
säkra en stabil utveckling i Central- och Östeuropa.
55
Framställning nr 15 om handlingsplan för minskad
alkoholkonsumtion i Norden (A 1014/s)
Nordiska rådet rekommenderar Nordiska ministerrådet
att utarbeta en handlingsplan för att koordinera sina insatser för att
minska alkoholkonsumtionen i Norden, innefattande bl.a. insatser för
att bibehålla en ambitiös alkoholpolitik i enlighet med WHO:s europe-
iska aktionsplan mot alkoholskador.
Framställning nr 16 om åtgärder för en ambitiösare alkoholpolitik
(A 1014ls)
Nordiska rådet rekommenderar de nordiska ländernas regeringar
att i de pågående och planerade förhandlingarna om EG-medlem-
skap uppträda med en samstämd argumentation i alkoholfrågan samt
att i sina informationskampanjer för att minska alkoholkonsumtio-
nen i länderna inrikta informationen främst på arbetslivet, graviditet,
småbarnsföräldrar, barn och ungdom samt trafiken, inkl, fritidsbåtar.
Utskottet åberopade i sitt betänkande sin tidigare kritik mot minister-
rådets passiva hållning i frågan och underströk att den europeiska
integrationsprocessen i ökande grad berörde de alkoholpolitiska frågor-
na. Utskottet ansåg det viktigt att de nordiska länder som nu ansökt
om EG-medlemskap kunde vinna gehör för folkhälsoargumentet som
utgångspunkt för den nordiska alkoholpolitiken. De nordiska länderna
borde härvid argumentera för att de nordiska alkoholmonopolen hade
en hälsopolitisk grund och inte tog sikte på att trygga inhemska
alkoholhaltiga drycker gentemot utländsk konkurrens.
Utskottet anförde också att 45 europeiska länder, däribland samtliga
EG-länder, ställt sig bakom den aktionsplan mot alkoholskador som
WHO:s regionalkommitté antog hösten 1991. I planen lades vikt vid
att länder med en mera ambitiös alkoholpolitik skulle kunna fortsätta
med denna oberoende av Europaintegrationen.
Vidare framhöll utskottet att informationskampanjer för att minska
alkoholkonsumtionen huvudsakligen var en nationell uppgift, där mi-
nisterrådet kunde bidra med att svara för möjligheter till erfarenhetsut-
byte mellan ländernas experter.
Frågor
Inom socialutskottets område ställdes nio frågor:
E 14 till Nordiska ministerrådet angående en nordisk åtgärdsplan
för reumatiska sjukdomar
E 18 till Danmarks regering angående ILO-konventionerna
163-166
E 19 till Norges regering angående ILO-konventionerna 164—166
E 20 till Finlands regering angående ILO-konventionerna 165—166
E 21 till Sveriges regering angående beskattning av norsk pension i
Sverige
E 27 till Nordiska ministerrådet angående EG:s direktivförslag om
tillfälligt arbete i annat land
1993/94:NR1
56
E 32 till Finlands regering angående olika avgiftsregler i Finland
och Sverige för pensioner
E 33 till Nordiska ministerrådet angående genomförandet av nor-
diskt samarbetsprogram inom bygg- och bostadssektorn
E 42 till Nordiska ministerrådet angående semester- och fritidsguide
för handikappade
1993/94:NR1
57
Vid en högtidlighet på Det norske teatret den 2 mars 1993 utdelades
Nordiska rådets litteraturpris och musikpris om 200 000 danska kro-
nor vartdera. Till litteraturpriset hade bedömningskommittén nomine-
rat följande verk:
Danmark
Peer Hultberg: Byen og Verden, roman (Lindhardt og Ringhof)
Jens Smaerup S0rensen: Breve, noveller (Lindhardt og Ringhof)
Finland
Olli Jalonen: Far med dotter, roman (Bonniers/Alba)
Tua Forsström: Parkerna, diktsamling (Söderströms/Bonniers)
Norge
Stein Mehren: Nattsol, diktsamling (Aschehoug)
Bergljot Hobaek Haff: Renhetens pris, roman (Gyldendal Norsk Forlag)
Island
Ingibjörg Haraldsdöttir: Nå er det andre tider, diktsamling (Mal og
Menning)
Gudbergur Bergsson: Svanen, roman (Forlagid)
Sverige
Olof Lagercrantz: Att läsa Proust (Wahlström & Widstrand)
Sven Lindqvist: Utrota varenda jävel, roman (Bonniers)
Grönland
Mariane Petersen: Den berusede flue og andre digte, diktsamling (For-
lag Ulo)
Samiska språkområdet
Synnpve Persen: vindlps sti, diktsamling (Idut)
Färöarna
Gunnar Hoydal: Stjernerne over Andes, roman (Arting)
Litteraturpriset tilldelades den danske författaren Peer Hultberg för
romanen "Byen og verden" med följande motivering:
"Byen og Verden är en kompromisslös roman, rik och underhållan-
de i sin spänning mellan stoff och form. Med staden Viborgs röst
berättas till synes sakligt om invånarna i olika socialgrupper i ett
1993/94:NR1
58
hundratal miniromaner från födelse till död. En intensiv inlevelse i
varje enskilt öde där några möter varandra och andra förblir ensam-
ma."
Till musikpriset som i år skulle tillfalla en utövande musiker eller
orkester hade följande nominerats:
Danmark
Erling Blondal Bengtsson: violoncellist
KontraKvartetten: stråkkvartett
Finland
Kari Kriikkui: klarinettist
Mellersta Österbottens Kammarorkester: stråkorkester
Island
Hamrahlidarkörinn: blandad kör
Einar Johannesson: klarinettist
Norge
Jan Garbarek: jazzsaxofonist
Knut Skram: operasångare
Sverige
KammarensembleN; ensemble nutida musik
Möller, Willemark & Gudmundson: ensemble folkmusik
Musikpriset tilldelades Mellersta Österbottens Kammarorkester med
följande motivering:
"Mellersta Österbottens Kammarorkester är en ensemble på hög
konstnärlig nivå och har under den korta tid den verkat professionellt
uppnått en enastående position i finskt musikliv. Vid turnéer i och
utanför Norden har den bevisat sin internationellt höga kvalité och
verkat som god ambassadör för nordisk tonkonst.
Kammarorkesterns tillkomst och verksamhet, utanför traditionella,
stora musikcentra, är frukten av ett mångårigt, medvetet pedagogiskt
grundarbete, vilket kan tjäna som modell för hela Norden.
Mellersta Österbottens Kammarorkester visar en stor bredd i sitt
repertoarval och framför musik från skilda tidsepoker. Ensemblen
lägger stor vikt på framförande av samtida nordisk musik och medver-
kar också aktivt i skapandet av nya nordiska verk."
1993/94: NR 1
59
gotab 45005, Stockholm 1993