Prop.
1993/94:51
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 oktober 1993
Carl Bildt
Birgit Friggebo
(Kulturdepartementet)
I propositionen läggs fram förslag om överföring till Sverige av upp till
6 OCX) skyddsbehövande personer under budgetåret 1993/94 utöver den
flyktingkvot på ca 1 800 personer som riksdagen tidigare beslutat om. Av
dessa skall upp till 5 500 personer kunna föras över från f.d. Jugoslavien och
ca 500 personer från andra områden i världen som i första hand FN:s
flyktingkommissarie bedömer behöva skydd i ett tredje land.
I propositionen föreslås också att ett särskilt stimulansbidrag bör ges till
kommuner som under det närmaste året kraftigt utökar sitt flyktingmottagande
och till kommuner som redan nu har överenskommelse om ett stort flykting-
mottagande och som ändå ökar detta. För detta ändamål och för förstärkning
av bl.a. ambassaden i Zagreb till följd av en förväntad ökning av anknyt-
ningsärenden föreslås att riksdagen anvisar 1 758,7 miljoner kronor, på ett
nytt reservationsanslag. Härav avser 1 750 miljoner kronor stimulansbidrag
till kommuner som ökar sitt flyktingmottagnade. Genom stimulansbidraget
beräknas förläggningskostnadema kunna minskas med totalt ca 2 600
miljoner kronor under innevarande och nästa budgetår.
1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 51
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner den huvudsakliga inriktningen av ett handlingsprogram med
syfte att det till Sverige skall kunna föras över upp till 6 000 skydds-
behövande inom ramen för en utökad flyktingkvot (avsnitten 4 och 5),
2. godkänner att ett tillfälligt stimulansbidrag införs för att öka kom-
munernas flyktingmottagande (avsnitt 6),
3. till Särskilda åtgärder i flyktingmottagandet m.m. för budgetåret
1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett reservationsanslag på
1 758 700 000 kronor.
Regeringen fattade den 21 juni 1993 ett principbeslut om asylsökande från
Bosnien-Hercegovina i ett ärende som överlämnats från Statens invandrar-
verk. Beslutet innebär under rådande läge att skyddsbehövande bosnier som
sökt asyl i Sverige efter prövning i de enskilda ärendena kommer att beviljas
permanent uppehållstillstånd. Bakgrunden till detta beslut var att regeringen
inte ville låta de asylsökande från Bosnien-Hercegovina vänta längre på
besked om under vilka omständigheter de skulle få vistas i Sverige. Det fanns
varken då eller nu något som tyder på att de inom den närmaste framtiden
kommer att kunna återvända till sitt hemland. Det vore därför orimligt att låta
dessa människor under lång tid avvakta beslut på svenska förläggningar.
Regeringen beslutade samtidigt att införa krav på visering för medborgare i
Bosnien-Hercegovina. Chefen för Kulturdepartementet uttalade i samband
med detta beslut att riksdagen under hösten skulle få ta ställning till ett förslag
om en väsentligt utökad flyktingkvot för att möjliggöra överföring till Sverige
av skyddsbehövande bosnier.
Till följd av regeringsbeslutet att bevilja permanent uppehållstillstånd för
skyddsbehövande bosnier kommer utflyttningen i kommunerna av personer
som beviljats uppehållstillstånd att behöva öka i väsentlig omfattning. Detta
kommer att ställa särskilda krav på kommunerna. En ytterligare följd av
regeringsbeslutet är att anhöriginvandringen kommer att öka. Detta innebär att
de svenska utlandsmyndigheterna i närområdet kommer att få en ökad mängd
anknytningsärenden.
I budgetpropositionen 1992/93 föreslog regeringen att riksdagen skulle
anslå medel för överföring av ca 1 800 flyktingar. Mot bakgrund av kriget
och övergreppen i Bosnien-Hercegovina och krisen i övrigt i f.d. Jugoslavien
uppdrog regeringen den 1 juli 1993 åt Statens invandrarverk att inrikta hela
denna kvot på överföring av flyktingar och andra skyddsbehövande från f.d.
Jugoslavien. I beslutet aviserade regeringen att den under hösten 1993 skulle
återkomma till riksdagen med förslag om utvidgning av flyktingkvoten av
skyddsbehövande från f.d. Jugoslavien till Sverige samt redovisa sin fram-
Prop. 1993/94:51
tida syn på överföringen till Sverige av andra flyktingar och skydds-
behövande än de som kommer från f.d. Jugoslavien.
Med hänsyn till det akuta behovet av insatser i f.d. Jugoslavien har för-
slaget av tidsskäl inte remissbehandlats. Inför ärendets beredning har Sverige
och Danmark gemensamt inhämtat information om behovet av insatser i f.d.
Jugoslavien. Vidare har yttrande inhämtats från Statens invandrarverk.
Svenska kommunförbundet har givit in en skrivelse till regeringen där man
pekar på de krav som den utökade utflyttningen kommer att ställa på kom-
munerna.
Under förra budgetåret sökte totalt 80 600 personer asyl i Sverige, varav fler
än 80% kom från f.d. Jugoslavien. Vid tiden för regeringens vägledande
beslut den 21 juni i år väntade 66 400 personer på att få sin asylansökan
prövad av Statens invandrarverk i första instans. Den största gruppen -
42 000 personer - utgjordes av personer från Bosnien-Hercegovina.
I slutet av juni 1993 hade Invandrarverket ca 270 utredningsslussar och
förläggningar i drift med sammanlagt ca 90 000 asylsökande och flyktingar.
Regeringsbeslutet den 21 juni 1993 leder till att det stora flertalet av dem
som flytt från Bosnien-Hercegovina kommer att få sina asylansökningar
prövade av Invandrarverket före utgången av mars 1994. I de flesta fall
väntas verkets beslut innebära tillstånd för bosättning i Sverige.
Invandrarverket har försökt uppskatta hur många nära anhöriga till bos-
nierna som kan väntas söka återförena sig med de sina i Sverige. Denna
anhöriginvandring kan enligt Invandrarverkets erfamehetsberäkningar efter
andra grupper komma att uppgå till 45 000-50 000 personer. Det måste dock
understrykas att alla skattningar av möjlig anhöriginvandring är mycket
osäkra. När det gäller bosnierna finns mycket som tyder på att många familjer
redan är samlade i Sverige. Regeringen bedömer därför att anhöriginvand-
ringen till bosnier som beviljas permanent uppehållstillstånd sammanlagt
under budgetåren 1993/94 och 1994/95 kan komma att ligga i intervallet
20 000-30 000 personer.
En ansökan från en anhörig skall prövas individuellt. Flertalet ansökningar
väntas komma från personer som befinner sig i f.d. Jugoslavien. Regeringen
anser därför att en viss temporär förstärkning av bl.a. ambassaden i Zagreb i
syfte att ge förbättrade möjligheter att ta hand om den kraftigt utökade ärende-
mängden. Det ytterligare anslagsbehovet budgetåret 1993/94 beräknas till 8,7
miljoner kronor.
Mot bakgrund av situationen i f.d. Jugoslavien beslutade regeringen den
1 juli 1993 att den redan fastställda flyktingkvoten för budgetåret 1993/94 -
ca 1 800 personer - i första hand skall avse personer från f.d. Jugoslavien. I
det följande kommer regeringen att närmare utveckla skälen till att flykting-
kvoten för budgetåret 1993/94 utökas med ytterligare upp till 6 000 personer.
Prop. 1993/94:51
Kostnaden för den utökade flyktingkvoten beräknas till 830 miljoner kronor,
huvudsakligen ersättningar till kommunerna för mottagandet av flyktingarna.
Utbetalningarna av dessa ersättningar beräknas i huvudsak belasta nästa
budgetårs statsbudget.
Före regeringens beslut om krav på visering för medborgare i Bosnien-
Hercegovina kom det ca 1 700 asylsökande per vecka till Sverige. Nu rör det
sig om i genomsnitt 175. Regeringen finner det därför skäligt att ändra de
antaganden om asyltillströmningen som gjordes i årets budgetproposition och
som fortfarande låg till grund för beräkningarna i den reviderade finans-
planen. I stället för ett grundantagande om 30 000 nya asylsökande budget-
året 1993/94 utgår regeringen nu från att Invandrarverket bör kunna
altemativplanera förläggningssystem och kommunmottagande under den nya
förutsättningen att antalet asylsökande inte kommer att överstiga 15 000.
Under de angivna förutsättningarna bör ambitionsnivån vara att Invand-
rarverket under budgetåret 1993/94 skall kunna kommunplacera åtminstone
30 000 fler personer med permanent uppehållstillstånd än vad som nu finns
avtalat med kommunerna. Antalet disponibla kommunplatser budgetåret
1993/94 uppgår för närvarande till 32 000.
Förutsatt högst 15 000 nya asylsökande även nästa budgetår och en flyk-
tingkvot på 2 000 personer, bör Invandrarverket ha sådana avtal med kom-
munerna att verket kan disponera 47 000 kommunplatser budgetåret 1994/95.
Det kommer därför under de närmaste åren således att ställas stora krav på
kommunerna att ta emot flyktingar i avsevärt större omfattning än man gjort
hittills och än vad nuvarande planering utgår från. Om inte kommunerna ökar
sitt mottagande kommer många flyktingar att bli kvar lång tid på förläggning
sedan de beviljats uppehållstillstånd.
Som en generell regel gäller att kostnaden för att ersätta en kommun för att
den tar emot en flykting är densamma för staten, oavsett när personen i fråga
tas emot. "Onödig förläggningsvistelse" sedan en person fått tillstånd att
stanna i Sverige och skall flytta ut i en kommun ökar alltså statens kostnader,
utan att innebära några fördelar. För att stimulera kommunerna att öka mot-
tagandet kraftigt jämfört med vad som tidigare planerats, föreslår regeringen
att ett stimulansbidrag skall kunna utgå. Ett sådant stimulansbidrag bör kunna
ges till kommuner som för år 1994 träffar överenskommelse med Invandrar-
verket om ett kraftigt utökat flyktingmottagande. Stimulansbidrag bör också
kunna utgå till kommuner som redan nu har ett stort flyktingmottagande men
som ändå ökar detta och som under en viss avgränsad tid tar emot de
flyktingar man träffar överenskommelse om.
Om stimulansbidragen får avsedd effekt förväntas förläggningsvistelsema
kunna avkortas väsentligt och antalet förläggningsplatser vara nere i drygt
23 000 vid utgången av budgetåret 1994/95. Ungefär hälften av dessa bör
kunna avvecklas under den närmaste tiden därefter. De sålunda minskade
förläggningskostnadema för innevarande och nästa budgetår kan beräknas till
2 600 miljoner kronor. De tillkommande kostnaderna för stimulansbidragen
beräknas bli 1 750 miljoner kronor om de utnyttjas fullt ut i kommunerna.
Prop. 1993/94:51
Prop. 1993/94:51
Regeringens förslag: Flyktingkvoten för budgetåret 1993/94 skall
kunna utökas med upp till 6 000 personer. Av dessa skall upp till 5 500
kunna föras över från f.d. Jugoslavien.
Skälen för regeringens förslag:
Den aktuella flyktingsituationen
Kriget i Bosnien-Hercegovina och den allvarliga konflikten i resten av f.d.
Jugoslavien har lett till en mycket allvarlig flyktingsituation. Totalt finns i f.d.
Jugoslavien närmare fyra miljoner intemflyktingar, dvs människor som
tvingats fly från sina hem och som sökt skydd på annan ort i f.d.
Jugoslavien. Ytterligare ca 800 000 människor har lämnat landet. Dessa har
huvudsakligen sökt sig till ett fåtal länder i Europa. Cirka 40 000 har sökt och
kan bedömas komma att erhålla skydd i Sverige. Det stora flertalet av intern-
flyktingarna i f.d. Jugoslavien får betecknas som utsatta även om de i
dagsläget fått skydd i närområdet. Om inte en snar lösning på krisen inne-
fattar en hållbar fredsuppgörelse, så kan den kommande vintem få katastro-
fala följder för stora grupper av befolkningen. En sådan situation kan komma
att ställa stora krav på omfattande hjälpinsatser i närområdet men kan också
öka behovet av skydd i andra delar av Europa.
Internationell samverkan
Sverige är en av de största bidragsgivarna till humanitära insatser för
flyktingar i f.d. Jugoslavien. Det svenska biståndet har främst kanaliserats
genom FN, Röda Korset samt enskilda svenska organisationer. Under
budgetåret 1992/93 var det svenska biståndet över 400 miljoner kronor. Detta
bistånd har främst gått till hjälpinsatser i närområdet. Det är fråga om om-
fattande insatser för att skydda personer och varutransporter samt vård-
insatser.
Insatser i närområdet kan vara att föredra t.ex. om man kan hjälpa samma
antal flyktingar och andra skyddsbehövande till en lägre kostnad. En annan
viktig princip är att skapa förutsättningar för flyktingar att leva kvar i
familjegemenskapen i närområdet bl.a. för att de så snart konflikten lösts
skall kunna återvända hem. Det är regeringens mening att hjälpinsatserna i
närområdet även i fortsättningen skall komma att utgöra den viktigaste delen i
de svenska insatserna till förmån för flyktingarna i f.d. Jugoslavien. Inställ-
ningen att insatser i närområdet måste prioriteras delas av FN:s flykting-
kommissarie, EG, den bosniska regeringen och flera av hjälporganisationerna
på plats.
Sverige är i dagsläget ett av de länder i Västeuropa som tagit emot flest
asylsökande från f.d. Jugoslavien räknat i förhållande till invånarantalet. Den
ojämna fördelningen vad gäller mottagandet av skyddsbehövande från f.d.
Jugoslavien och övriga hjälpinsatser har av regeringen påtalats i inter-
nationella fora. Sveriges statsminister framhöll redan vid ESK-toppmötet i
Helsingfors sommaren 1992 att situationen påkallar ett betydligt förstärkt
europeiskt samarbete. Senare har regeringen bl.a. vid FN:s flykting-
kommissaries konferens för humanitär hjälp i f.d. Jugoslavien påtalat behovet
av en beredskap att kunna ta emot skyddsbehövande som inte kan beredas
skydd i närområdet och att detta måste ske i en anda av internationell
solidaritet. Sverige har tillsammans med Danmark, Schweiz, Tyskland och
Österrike tagit emot ca 90 % av de människor som lämnat närområdet.
Sonderingar pågår f.n. mellan bl.a. dessa länder för att utveckla ett mera
formellt system för fördelning av flyktingar från f.d. Jugoslavien i Europa att
ha i beredskap för att t.ex. kunna möta de behov som kan komma att uppstå
under den kommande vintem.
Insatser i Sverige
Även om insatser i närområdet är viktigast, eftersom de når flest flyktingar
och en mer solidarisk fördelning av flyktingar från f.d. Jugoslavien mellan
länderna eftersträvas, kan det komma att finnas ett fortsatt behov av insatser i
Sverige. Krisen i f.d. Jugoslavien har som ovan nämnts lett till att den
beslutade flyktingkvoten för budgetåret 1993/94 tas i anspråk för överföring
av människor från f.d. Jugoslavien. Det bör dock finnas en beredskap för att
täcka uppkommande behov, därför föreslår regeringen nu en utökad flykting-
kvot för att vid behov möjliggöra överföring till Sverige av flyktingar och
andra skyddsbehövande från f.d. Jugoslavien.
Sverige är ett av de få länder i Europa som prövar asylärenden angående
medborgare i Bosnien-Hercegovina och som därvid beviljar permanent uppe-
hållstillstånd av humanitära skäl. Dessa beslut fattas bl.a. mot bakgrund av att
det i dagsläget inte finns något som tyder på att de bosnier som befinner sig i
Sverige kommer att kunna återvända inom den närmaste framtiden. I juni
1993 beslutade regeringen att införa krav på visering för medborgare i
Bosnien-Hercegovina. I bakgrunden till detta beslut ingick att flertalet av de
bosnier som kommit till Sverige inte kommit direkt från hemlandet utan redan
tidigare haft skydd i annat land. Chefen för Kulturdepartementet uttalade
samtidigt att regeringen kommer att föreslå riksdagen en väsentligt utökad
flyktingkvot inriktad på medborgare i f.d. Jugoslavien. Regeringen vill
möjliggöra ett mottagande av verkligt skyddsbehövande i mer ordnade
former. Regeringen har instruerat Invandrarverket att den beslutade kvoten
för innevarande budgetår skall användas för uttagning av personer från f.d.
Jugoslavien.
Den omständighet att bosnierna beviljas permanent uppehållstillstånd är
inte något som påverkar deras möjlighet att återvända till sitt hemland när
Prop. 1993/94:51
omständigheterna så tillåter. Det är regeringens avsikt att när kriget är slut och
det blir aktuellt med stöd för återuppbyggande av landet också överväga
frågor om stimulanser och stöd för de bosnier som då vill återvända. Om det
skulle bli en snar fred i Bosnien-Hercegovina har regeringen för avsikt att
återkomma till riksdagen. Vid ett fredsslut kan det bli aktuellt med andra
svenska insatser med större inriktning på bl.a. insatser i närområdet och
insatser till förmån för dem som önskar återvända till Bosnien-Hercegovina.
Kvotens utformning och inriktning
På grund av den allvarliga situationen och den svårförutsebara utvecklingen i
f.d. Jugoslavien måste utformningen av beslut om den aktuella kvoten
möjliggöra flexibilitet vad gäller antal beroende på behov, situationens ut-
veckling, eventuella internationella överenskommelser etc. Även själva krite-
rierna för uttagning inom kvotens ram måste vara flexibla beroende på behov
av insatser i och utanför närområdet. De flesta europeiska länder har infört
krav på visering för de nya stater som utgör f.d. Jugoslavien vilket lett till att
möjligheten för skyddsbehövande att lämna området inskränkts. FN:s flyk-
tingkommissarie har påpekat att det finns behov av ett slags säkerhetsventil ut
för personer som ej kan få skydd i närområdet. Genom utökningen av
flyktingkvoten kan, om och när det blir nödvändigt, Sverige bidra till att
trycket på närområdet minskar och att människor utan tillfredsställande skydd
ges sådant skydd i Sverige. Därför förordar regeringen en inriktning som
innebär att det till Sverige skall kunna överföras upp till 5 500 flyktingar och
andra skyddsbehövande från f.d. Jugoslavien. Regeringen förordar att
kvoten tas i anspråk om och efter hand som behov uppstår och avser att ut-
forma närmare instruktioner till Invandrarverket om detta.
Den överföring som nu avses bör, som påpekats ovan, främst ta sikte på
skyddsbehövande som inte kan förväntas få tillfredsställande skydd i
närområdet. Även överföring av människor som är i akut behov av vård skall
kunna komma i fråga. Mot bakgrund av de nya beroendeförhållanden som
kriget i f.d. Jugoslavien kommit att innebära i familje- och vänkretsar bör
även en vidare grupp av anhöriga än vad som annars är aktuell i över-
föringssammanhang kunna komma i fråga för överföring till Sverige. Här
avses bl.a. barn över 20 år, syskon och föräldrar som inte enligt rådande
praxis vid tillämpning av utlänningslagen kan komma i fråga för anhörig-
invandring, dessas familjer samt övriga släktingar och människor som på
grund av den rådande situationen hamnat i beroendeförhållande till här-
varande personer. Kvoten skall inte omfatta anhöriga enligt utlänningslagen
till de bosnier som redan befinner sig i Sverige och har permanent uppehålls-
tillstånd. Dessa ärenden skall prövas på sedvanligt sätt. Däremot bör övriga
anhöriga eller personer i beroendeställning till de härvarande räknas av på
kvoten.
Mot bakgrund av vad som ovan anförts bör arbetet med uttagningen ta
hänsyn till föreliggande omständigheter, utvecklingen i området och vädjan-
Prop. 1993/94:51
den från FN:s flyktingkommissarie. Man bör så långt det är möjligt försöka ta
ut hela familjer och härvid ta hänsyn till de beroendeförhållanden som ovan
redogjorts för. Vid uttagning för överföring bör i största möjliga mån sam-
arbete med FN:s flyktingkommissarie och eventuellt Internationella Röda
Korskommittén eftersträvas.
Regeringen kommer att fortsätta med internationella sonderingar och
överläggningar i syfte att få till stånd bredare överenskommelser om ett
system för fördelning av flyktingar från f.d. Jugoslavien. I detta samman-
hang bör särskild hänsyn tas till fall som någon av de ovan nämnda organisa-
tionerna anvisar, det kan bl.a. vara fråga om att överföring till tredje land är
ett villkor för att skyddsbehövande personer skall kunna lämna f.d.
Jugoslavien. Vid överföring bör, om flyktingkommissarien inte har möjlighet
att medverka vid uttagning till hela eller delar av kvoten, andra vägar för ut-
tagning sökas. Man bör då särskilt överväga överföring av personer som
ingår i de ovan nämnda familje- och vänkretsarna. I denna uttagning bör ut-
tagningsresor eller motsvarande samt samarbete med svenska beskickningar i
närområdet övervägas.
Det måste dock understrykas att överföring till Sverige inte är något själv-
ändamål. Inriktningen skall i första hand vara insatser i närområdet. Först när
dessa inte är tillfredsställande bör överföringar till Sverige eller andra länder
komma i fråga. Endast så stor del av kvoten som kan motiveras utifrån denna
grundsyn och strategiska inriktning bör tas i anspråk. Regeringen kommer
hela tiden att mycket nära följa utvecklingen. Det bör vidare vara en strävan
att inrikta kvoten i samråd med flera länder, så att ett effektivt system för
fördelning av flyktingar från f.d. Jugoslavien kan etableras i Europa.
Avräkning på kvoten
Vid uttagningen bör man sträva efter att i så stor utsträckning som möjligt ta
ut hela familjer. Avräkning på kvoten skall ske av alla som tas ut på kvoten
och dessas anhöriga som får tillstånd att resa in i Sverige under budgetåret.
Som framgår ovan avses avräkning inte ske med anhöriga till de personer
som redan befinner sig i Sverige och som har uppehållstillstånd om dessa
anhöriga har rätt till familjeåterförening enligt rådande praxis vid tillämpning
av utlänningslagen.
Prop. 1993/94:51
Regeringens förslag: Inom ramen för flyktingkvoten skall ca 500
flyktingar från andra delar av världen än f.d. Jugoslavien kunna föras
över till Sverige under budgetåret 1993/94.
Skälen för regeringens förslag: Även i andra delar av världen finns
flyktingar och andra skyddsbehövande som i många fall inte kan återvända till
sina respektive hemländer. Enligt FN:s flyktingkommissaries bedömning bör
dessa erbjudas bosättning i andra länder än de där nu befinner sig, s.k.
resettlément. FN:s flyktingkommissarie genomför varje åren sammanställ-
ning av det globala behovet av resettlement-platser. Sverige är ett av tio länder
som ställt resettlement-platser till flyktingkommissariens förfogande. Under
senare år har Sverige ställt ca 2 000 platser per år till förfogande för denna
globala överföring. Det har främst varit fråga om personer för vilka ingen
annan lösning än resettlement varit möjlig. Mot bakgrund av krisen i f.d.
Jugoslavien och Sveriges betydande åtagande till följd härav finner rege-
ringen att det för närvarande bara är akuta ärenden beträffande personer som
befinner sig i omedelbar fara som kan komma i fråga för överföring hit.
Invandrarverket har bedömt att behovet av sådan överföring uppgår till ca 500
personer. Regeringen anser mot denna bakgrund att omkring 500 personer
bör beredas möjlighet att komma till Sverige inom ramen för flyktingkvoten.
Prop. 1993/94:51
Regeringens förslag: Ett särskilt stimulansbidrag betalas ut till
kommuner som under det närmaste året kraftigt utökar sitt flykting-
mottagande och till kommuner som redan nu har överenskommelse om
ett stort flyktingmottagande men som ändå ökar detta.
Skälen för regeringens förslag:
Ökat behov av kommunplatser
Som nämnts under avsnitt 2 fattade regeringen den 21 juni 1993 ett
principbeslut att skyddsbehövande bosnier som sökt asyl i Sverige skulle
beviljas permanent uppehållstillstånd. Regeringen uttalade vid samma tillfälle
att skyddsbehövande människor från f.d. Jugoslavien skulle ges tillstånd att
resa till Sverige inom ramen för en väsentligt utökad flyktingkvot.
Statens invandrarverk har som en konsekvens av regeringens beslut
ambitionen att kunna träffa överenskommelser med kommunerna om ca
70 000 kommunplatser under kalenderåret 1994. Det sammanlagda behovet
av kommunplatser under budgetåren 1993/94 och 1994/95 bedöms till ca
110 000. Platsbehovet avser kommunplaceringar av såväl kvotflyktingar
som sådana utlänningar som flyttar ut från en förläggning. Även kommun-
platser för anhöriga till flyktingar ingår i det bedömda platsbehovet.
Invandrarverket bedömde inför budgetåret 1993/94 att verket skulle kunna
träffa överenskommelser med kommunerna om ett mottagande i ett intervall
där högsta nivån är 32 000 platser. Den nya situation som uppkommit ställer
stora krav på kommunerna att ta emot flyktingar i avsevärt större omfattning Prop. 1993/94:51
än vad nuvarande planering utgår från.
Kommunernas kostnader vid ett ökat flyktingmottagande
Svenska kommunförbundet har i en skrivelse till regeringen den
13 september 1993 uttalat att ett kraftigt utökat flyktingmottagande i
kommunerna ställer stora krav på en redan ansträngd kommunal ekonomi och
att det därför är nödvändigt att kommunerna fullt ut får täckning för de
kostnadsökningar som följer av ett ökat flyktingmottagande. Kommunför-
bundet anser att kommunerna i rådande arbetsmarknadssituation inte får den
täckning av sina kostnader för flyktingmottagandet som var avsikten när
nivån på nuvarande schablonersättning fastställdes. Ett flyktingmottagande
som nu är aktuellt kräver vidare, enligt Svenska kommunförbundet, stor
flexibilitet och uppfinningsrikedom där temporära lösningar när det gäller
boende och arbete blir nödvändiga. Även investeringar i samband med det
ökade flyktingmottagandet kan bli aktuella. Sammantaget kräver detta att
ökade resurser ställs till kommunernas förfogande. Svenska kommunför-
bundet anser att de medel som frigörs när Invandrarverket reducerar sin
förläggningsverksamhet bör kunna användas för att skapa förutsättningar för
kommunerna att öka sitt flyktingmottagande.
Mot bakgrund av regeringens beslut att ge skyddsbehövande från
Bosnien-Hercegovina permanent uppehållstillstånd har Statens invandrarverk
utfärdat en instruktion till verkets regioner om utbildningsinsatser vid för-
läggningar för asylsökande och flyktingar från Bosnien-Hercegovina. Syftet
med undervisningen skall vara att ge kunskaper och färdigheter i det svenska
språket samt kunskaper om det svenska samhället så att flyktingarna får en
god grund för fortsatta studier eller arbete vid en kommande kommun-
placering. För ungdomar i åldern 16-18 år kommer Invandrarverket att
anordna utbildning motsvarande den introduktionsutbildning som ges inom
ramen för individuella program i gymnasieskolan. Statens invandrarverk
kommer vidare under förläggningstiden att intensifiera kartläggningen av
flyktingarnas utbildningsbakgrund och arbetslivserfarenhet i syfte att under-
lätta kommunernas och arbetsmarknadsverkets arbete med individuella intro-
duktionsplaner. Genom dessa åtgärder under förläggningstiden ökar förut-
sättningarna för att de bosniska flyktingarna skall integreras väl i det svenska
samhället efter utflyttning i en kommun.
Den intensifierade svenskundervisningen och övriga åtgärder under
förläggningsvistelsen innebär också att kommunerna i vissa avseenden kan få
lägre kostnader för en mottagen flykting än man annars skulle ha haft.
Samtidigt innebär rådande arbetsmarknadssituation att även de som lärt sig
svenska och i övrigt har goda förutsättningar att klara av livet i Sverige kan ha
svårigheter att försörja sig själv. Kommunerna kan då drabbas av ökade
kostnader för försörjningsstöd till flyktingarna. Denna osäkerhet om de
ekonomiska konsekvenserna har lett till tveksamhet hos många kommuner
10
när krav ställs på ett ökat flyktingmottagande. De åtgärder som redan vidtagits
av Invandrarverket för att underlätta kommunernas mottagande behöver
därför kompletteras med ett visst resurstillskott till kommunerna.
Om kommunerna inte kan svara upp mot kraven om en kraftig ökning av
flyktingmottagandet innebär det att förläggningsvolymen och förläggnings-
kostnadema under de närmaste åren inte kan minskas i den utsträckning som
Invandrarverket anser vara rimlig med hänsyn till takten i verkets besluts-
fattande. Om inte kommunerna skulle öka sitt mottagande alls jämfört med
den planerade nivån beräknas det leda till ökade förläggningskostnader med
totalt ca 2,6 miljarder kronor under innevarande och nästa budgetår.
Mot denna bakgrund bör kommunerna stimuleras till ett ökat flykting-
mottagande. Inriktningen bör vara att kommunerna skall förmås att ta emot
70 000 personer under år 1994.
Stimulansbidrag m.m.
Regeringen anser att det bör införas ett tillfälligt stimulansbidrag som syftar
till att flyktingar och andra utlänningar med uppehållstillstånd snabbare skall
tas emot i en kommun. Stimulansbidraget bör vara 25 000 kronor per mot-
tagen flykting och kunna ges till kommuner som träffar överenskommelser
med Statens invandrarverk om ett kraftigt utökat flyktingmottagande och till
kommuner som redan nu har ett stort kommunmottagande men som ändå
ökar detta. Stimulansbidraget bör utformas så att det stimulerar dels till att
överenskommelser om ökat flyktingmottagande träffas snabbt, dels att mot-
tagandet sker i så nära anslutning som möjligt till att Invandrarverket fattar
tillståndsbeslut. Detta kan åstadkommas genom att bidraget utbetalas vid två
tillfällen. Den första delen bör utbetalas i anslutning till att kommunen träffar
överenskommelse med Invandrarverket om flyktingmottagande för år 1994.
En förutsättning för bidrag bör vara att överenskommelse träffas under år
1993 eller i böijan av 1994. Bidraget bör vara 12 500 kronor och avse alla de
personer som överenskommelsen omfattar.
Den andra delen av bidraget bör också vara 12 500 kronor och utbetalas
när kommunen faktiskt tagit emot de flyktingar man träffat överenskommelse
om. En förutsättning för att denna del av bidraget skall utgå bör vara att
mottagandet sker före den 1 oktober 1994. Skälet härför är att behovet av nya
kommunplatser i första hand kommer att finnas under första delen av år
1994. För att stimulera kommunerna att ta emot flyktingar redan under
resterande del av år 1993 bör stimulansbidrag med 12 500 kr kunna lämnas
även för flyktingar som tas emot från en förläggning under sista kvartalet
1993. Förutsättningen för sådant bidrag skall dock vara att kommunen för år
1994 träffar överenskommelse om mottagande på en sådan nivå att villkoren
för stimulansbidrag under år 1994 uppfylls eller att kommunen har ett kraftigt
utökat flyktingmottagande i förhållande till tidigare överenskommelse för år
1993. Utbetalning av det stimulansbidrag som är kopplat till själva mot-
tagandet bör ske i samband med att ordinarie schablonersättning utbetalas.
Prop. 1993/94:51
11
Det innebär att stimulansbidrag för mottagande under sista kvartalet 1993
utbetalas under första kvartalet 1994.
Den närmare utformningen av de bestämmelser som skall ange vad som
bör kunna anses vara ett kraftigt utökat mottagande eller ett ökat mottagande
för de kommuner som redan i dag har ett stort mottagande samt utbetalnings-
regler i övrigt bör fastställas av regeringen.
Stimulansbidrag med den konstruktion som här har angetts kan komma att
missgynna invandrartäta storstadskommuner som erfarenhetsmässigt har stor
inflyttning av flyktingar som tidigare tagits emot i en annan kommun, s.k.
sekundärinflyttning, och som därför kanske har överenskommelser med
Invandrarverket om ett direktmottagande som är väsentligt lägre än det fak-
tiska mottagandet. Regeringen bör därför inom ramen för ovannämnda
stimulansbidrag kunna besluta om särskilda regler för bidrag till dessa
kommuner.
Regeringen har i anslutning till behovet av ett ökat kommunmottagande
övervägt en utökning av anslagsposten för extraordinära kostnader dels
därför att flyktingmottagandet i kommunerna i princip bör fördubblas, dels
därför att det i gruppen mottagna kan finnas personer som har särskilda
behov. Vissa behov av särskilda sjukvårdsinsatser från landstingens sida kan
också bli aktuella och Statens invandrarverk bör därför också ha möjlighet att
använda medlen för detta ändamål. Med hänsyn till att ersättning för extra-
ordinära kostnader enligt nuvarande regelverk betalas ut i efterhand bör en
sådan medelsförstärkning bli aktuell först nästkommande budgetår och
regeringen avser därför att återkomma med mer preciserade beräkningar av
kostnader i budgetpropositionen för budgetåret 1994/95. Möjligheten att i
begränsad omfattning använda medlen för extraordinära kostnader även för
bidrag till sjukvårdshuvudmännen bör införas redan under innevarande
budgetår.
Kostnaderna för stimulansbidragen är beroende av i vilken utsträckning
kommunerna kommer att öka sitt mottagande i enlighet med intentionerna.
Om stimulansbidragen får avsedd effekt i samtliga kommuner beräknas kost-
naderna till 1 750 miljoner kronor, varav 1 250 miljoner kronor kan upp-
skattas falla på budgetåret 1993/94. För stimulansbidrag m.m. bör anvisas ett
reservationsanslag med 1 750 miljoner kronor.
För att flyktingarna inte skall bli beroende av försörjningsstöd från kom-
munerna under lång tid är det angeläget att alla åtgärder vidtas som kan
underlätta för flyktingarna att bli självförsörjande. Regeringen har i olika
sammanhang erfarit många goda exempel från kommuner där en samverkan
mellan flyktingen och olika myndigheter och frivilligorganisationer inom
ramen för det kommunala flyktingmottagandet medverkat till att förkorta flyk-
tingens behov av försörj ningsstöd. Av stor betydelse i sammanhanget är
naturligtvis också insatser inom utbildningsväsendet samt de arbetsmarknads-
politiska åtgärder som Arbetsmarknadsverket förfogar över. Regeringen har
för avsikt att återkomma i budgetpropositionen med en bedömning av behovet
av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för flyktingar och av Arbetsmarknads-
verkets resurser för detta ändamål.
Prop. 1993/94:51
12
När resultat av pågående uppföljning av kommunernas kostnader för flyk-
tingmottagandet under de senaste åren föreligger senare i höst kommer rege-
ringen också att ta ställning till behovet av en mer generell förstärkning av
schablonersättningen. Utgångspunkten för denna bedömning kommer att vara
att staten även fortsättningsvis skall ha det fulla ekonomiska ansvaret för de
kostnader schablonersättningen är avsedd att täcka. I den mån uppföljningen
visar att kommunerna på grund av arbetsmarknadssituationen inte får den
täckning av kostnaderna för mottagandet som varit avsedd, kommer rege-
ringen i budgetpropositionen att lämna förslag om utökad schablonersättning.
Regeringen förutsätter att kommunerna genom dessa stimulansåtgärder
solidariskt åtar sig ett ökat flyktingmottagande i denna extraordinära situation
som uppstått på grund av den stora inströmningen av asylsökande från
Bosnien-Hercegovina. Integrationen av dessa personer bör kunna underlättas
genom att det är fråga om en relativt homogen och välutbildad grupp och att
det redan sedan länge finns många personer i Sverige som kommer från det
tidigare Jugoslavien. För att kommunerna på kort sikt skall kunna öka flyk-
tingmottagandet på det sätt som nu krävs utan att det skapas några stora
problem eller svårigheter är det angeläget att kommunerna samarbetar och tar
hjälp av frivilligorganisationer och föreningsliv som har ett engagemang i
dessa frågor. Föreningsliv och frivilligorganisationer kan bl.a. medverka
genom att skapa sociala nätverk för de nyanlända flyktingarna.
Regeringens förslag: Ett belopp på 8,7 miljoner kronor anslås för
förstärkning av i första hand den svenska ambassaden i Zagreb samt i
viss omfattning även beskickningarna i Belgrad, Prag och Sofia till
följd av den förväntade ökningen av ankytningsärenden.
Skälen för regeringens förslag: Regeringens beslut den 21 juni 1993
i ett överlämnat ärende från Invandrarverket torde innebära att merparten av
de ca 40 000 asylsökande bosniska medborgare som befinner sig i Sverige
kommer att beviljas permanent uppehållstillstånd i Sverige. Detta kommer att
ge upphov till en omfattande invandring av anhöriga till dessa personer.
Flertalet av dem som blir aktuella torde befinna sig i f.d. Jugoslavien. Ansök-
ning om familjeåterförening inges i de flesta fall till svensk utlandsmyndighet.
Denna skall förutom att ta emot ansökan göra en anknytningsutredning.
Väntetiden för intervju bör enligt gällande ordning inte överstiga tre månader.
Ambassaden i Zagreb får ta emot flertalet av de uppkomna och förväntade
anknytningsärendena. Ambassadens ordinarie personalstyrka, som hittills
varit inrymd i provisoriska lokaler, har kapacitet att förutom ordinarie
viseringsverksamhet genomföra ett fåtal intervjuer per dag. Genom förstärk-
Prop. 1993/94:51
13
ning sedan juni 1993 med personal från Invandrarverket och lokalt anställda
tolkar har kapaciteten kunnat ökas till sex å sju intervjuer per dag.
Arrangemanget, som inkluderar temporär förhyrning av hotellutrymme, har
kunnat finansieras av medel - totalt 3 miljoner kronor - som Utrikesdeparte-
mentet disponerar för säsongsförstärkning av utlandsmyndigheternas hand-
läggning av utlänningsärenden fram till utgången av augusti.
Ambassaden i Zagreb har de senaste månaderna tagit emot ett 3O-tal an-
sökningar per dag, vilket efter en viss bearbetning ger ett 20-tal ärenden per
dag. Balansen av obehandlade ärenden kommer således med nuvarande
resurser att ta flera månader att behandla. Med nuvarande utveckling innebär
detta att väntetiden vatje månad ökar med två månader.
Situationen framtvingar en mer permanent organisatorisk lösning. Det är
ofrånkomligt i dagsläget och på minst ett års sikt att ambassaden får väsentligt
förstärkta resurser för ändamålet. Bemanningen behöver nu utökas med tre
utsända och fem lokalanställda tjänstemän samt två vaktmän. Ambassadens
kansli kan inte hysa ett sådant personaltillskott. Behov finns därmed av
särskilda lokaler för verksamheten. Kostnaderna för erforderlig personal och
lokaler har i dagsläget beräknats till 8,7 miljoner kronor för budgetåret
1993/94. Beloppet inkluderar även utsänd förstärkningstjänst från Invandrar-
verket till ambassaden i Belgrad och en utbyggnad av kapaciteten för
anknytningsutredningar vid ambassaderna i Prag och Sofia.
ELFTE HUVUDTITELN
D. Invandring m.m.
Under förutsättning av att de föreslagna stimulansbidragen leder till att
utflyttning från förläggning sker i någorlunda takt med att uppehållstillstånd
beviljas skulle förläggningskostnadema under innevarande budgetår kunna
bli ca 800 miljoner kronor lägre än det anslag som anvisats av riksdagen.
Kommunersättningarna enligt nuvarande villkor utgår via två anslag, D 4
Överföring av och andra åtgärder för flyktingar m.m. samt D 5, Ersättning till
kommunerna för åtgärder för flyktingar m.m. I det förstnämnda anslaget
ingår kommunersättningar för kvotuttagna flyktingar, medan det andra
anslaget finansierar ersättningarna till kommunerna för övriga utlänningar.
Omständigheterna är sådana att överföringarna av kvotflyktingar till
Sverige och kommunutflyttningama av övriga utlänningar bedöms till största
delen äga rum under senare delen av budgetåret 1993/94. Detta, i kombina-
tion med regelsystemet för när kommunerna får sina ersättningar utbetalade,
gör att regeringen räknar med att ersättningsutbetalningama under budgetåret
1993/94 kommer att inrymmas i de anslag som redan anvisats på stats-
budgeten.
De föreslagna stimulansbidragen kommer att börja utbetalas under första
kvartalet 1994 vilket föranleder ett anslagstillskott under innevarande budget-
Prop. 1993/94:51
14
år. Eftersom det är fråga om särskilda åtgärder i en extraordinär situation bör
medlen anvisas på ett nytt särskilt anslag skilt från ordinarie anslag för
ersättning till kommunerna.
Genom detta nya anslag kommer den totala medelsanvisningen på stats-
budgeten budgetåret 1993/94 för littera D. Invandring m.m. att öka. Kost-
nadsreduceringar på i första hand förläggningsanslaget och tidpunkten för
utbetalningarna av kommunersättningar gör dock att de totala utgifterna under
littera D. bedöms hålla sig inom ramen för anvisade medel.
D 12. Särskilda åtgärder i flyktingmottagandet m.m.
1993/94/ Nytt anslag (förslag) 1 758 700 000
I det föregående har regeringen redovisat behovet av särskilda stimulans-
bidrag till kommunerna för att påskynda utflyttningen från flyktingförlägg-
ningarna av personer med uppehållstillstånd. Detta har kostnadsberäknats till
totalt 1 750 000 000 kronor, förutsatt att stimulansbidragen utnyttjas i full
utsträckning av kommunerna. Beräkningen avser ersättningsutbetalningar
som spänner över såväl budgetåret 1993/94 som 1994/95.
Regeringen har även redovisat nödvändigheten av att tillfälligt förstärka
vissa ambassader, bl.a. den i Zagreb, till följd av den förväntade ökningen av
anknytningsärenden. Kostnaden för detta beräknas till sammanlagt 8 700 000
kronor för budgetåret 1993/94. Ändamålet med förstärkningen bör föranleda
att anslagsmedel anvisas under elfte huvudtiteln.
Fördelningen av anslagsutbetalningama mellan budgetåren 1993/94 och
1994/95 är svår att precisera i fråga om stimulansbidragen till kommunerna.
Det är i detta läge lämpligt att anslagsmedlen anvisas vid ett tillfälle -
budgetåret 1993/94 - på reservationsanslag. Härigenom lämnas en total ram
för ändamålet, samtidigt som utbetalningarna kan ske utan beaktande av
budgetårsgränsen.
Det riksdagsbeslut som nu behövs går ut på att riksdagen till Särskilda
åtgärder i flyktingmottagandet m.m. för budgetåret 1993/94 anvisar ett
reservationsanslag på 1 758 700 000 kronor.
Prop. 1993/94:51
15
Prop. 1993/94:51
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 oktober 1993.
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell,
Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Friggebo
Regeringen beslutar proposition 1993/94:51 Överföring och mottagande av
flyktingar från f.d. Jugoslavien m.m.
gotab 45075, Stockholm 1993
16