Regeringens proposition

1993/94:31

Rätt för enskild utbildningsanordnare att besluta i
fråga om förmåner och ledighet för vapenfria
tjänstepliktiga

Prop.

1993/94:31

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 30 september 1993

På regeringens vägnar

Carl Bildi

Anders Björck
(Försvarsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionen innehåller förslag till ändring i lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst.

Enligt förslaget får det överlämnas till ett bolag, en förening eller en
stiftelse som anordnar vapenfri tjänst att fatta beslut i fråga om förmåner
och ledighet för vapenfria tjänstepliktiga.

Vidare föreslås att bilagan till sekretesslagen (1980:100) ändras så att
enskilda utbildningsanordnare jämställs med myndigheter vid prövning
av frågor om förmåner eller ledighet för vapenfria tjänstepliktiga.
Därmed blir handlingsoffentligheten tillämplig vid utbildningsanordnamas
prövning av dessa ärenden.

Ändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.

1 Riksdagen 1993 94. 1 saml. Nr 31

Prop. 1993/94:31

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut ............................... 3

2 Lagtext............................................... 4

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri

tjänst............................................. 4

2.2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100) .. 5

3 Ärendet och dess beredning............................. 11

4 Bakgrund och gällande rätt.............................. 12

5 Behov av ändring...................................... 14

6 Skall enskilda utbildningsanordnare få utöva myndighet mot

vapenfria? ............................................ 17

7 Specialmotivering...................................... 24

Bilaga 1 Försvarsdepartementets promemoria.................. 25

Bilaga 2 Förteckning över de remissinstanser som avgett yttrande

över Försvarsdepartementets promemoria............. 44

Bilaga 3 Remissammanställning.............................. 45

Bilaga 4 Lagrådsremissens lagförslag.......................... 49

Bilaga 5 Lagrådets yttrande ................................ 56

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde................. 57

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Prop. 1993/94:31

2 Lagtext

Prop. 1993/94:31

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

2
Vapenfri tjänstepliktig skall full-
göra tjänst i verksamhet, som är
betydelsefull för samhället under
beredskap och krig. Tjänstgöringen
skall ske hos statlig, kommunal
eller landstingskommunal myndig-
het eller hos bolag, förening eller
stiftelse som regeringen bestäm-
mer.

Föreslagen lydelse

Vapenfri tjänstepliktig skall full-
göra tjänst i verksamhet, som är
betydelsefull för samhället under
beredskap och krig. Tjänsten skall
fullgöras hos någon statlig eller
kommunal myndighet, hos någon
myndighet hos ett landsting eller
hos bolag, förening eller stiftelse
som regeringen bestämmer.

Det får överlämnas till ett bolag,
en förening eller en stiftelse som
avses i första stycket att fatta
beslut i fråga om förmåner och
ledighet för vapenfria tjänsteplikti-
ga som fullgör vapenfri tjänst hos
bolaget, föreningen eller stiftelsen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

¹ Senaste lydelse 1991:719.

2.2 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till
sekretesslagen (1980:100)¹ skall ha följande lydelse.

Bilaga ²Nuvarande lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs
i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den författning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Prop. 1993/94:31

Organ

Folkbildningsrådet

Folkbildningsförbundet

Handelshögskolan i Stockholm

Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag

Kungliga Skogs- och Lantbruks-
akademien

Kungliga Svenska Aeroklubben

Verksamhet

fördelning av statsbidrag mellan
folkhögskolor och studieförbund
(SFS 1976:1046)

fördelning av statliga medel mellan
länsbildningsförbunden för stöd till
kulturverksamhet genom ideella
föreningar (SFS 1976:1046)

statligt stöd i form av utbildnings-
bidrag för doktorander (SFS
1976:1046)

ärenden om TV-avgifter (SFS
1989:41)

prövning av anställnings- och
arbetsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
akademien

besiktning och tillsyn av luftfartyg
samt utfärdande och förnyande av
luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)

¹ Lagen omtryckt 1992:1474.

² Senaste lydelse 1993:337.

Nuvarande lydelse

Prop. 1993/94:31

Organ	Verksamhet
Länsbildningsförbunden	statligt stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)
Musikaliska akademien	statligt stöd till utbildnings- och utgivningsverksamhet (SFS 1976:1046 och 1992:318)
Notarius publicus	all verksamhet som Notarius publi- cus (SFS 1981:1363)
Regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening	statligt stöd i marknadsreglerande syfte (SFS 1974:226)
Riksprovplatsema Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag	kontroll som riksprovplats (SFS 1992:1119)
Statens Bostadsfinansieringsaktie- bolag, SBAB	förvaltning av statligt reglerade räntebärande lån för bostadsända- mål som beviljats under medverkan av Bostadsstyrelsen eller länsbo- stadsnämnd samt frågor om lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål (SFS 1993:336)
Stiftelsen Svenska institutet	all verksamhet
Stiftelsen Svensk-norska samarbets- fonden	statligt stöd i form av stipendier (SFS 1992:318)
Stiftelsen Lantbrukarnas skörde- skadeskydd	prövning av ärenden om skörde- skadeskydd (SFS 1988:89)
Stiftelserna Nordiska museet, Riksutställningar, Stockholms internationella fredsforskningsin- stitut (SIPRI), Tekniska museet och WHO Collaborating Center on International Drug Monitoring	prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318) 6

Prop. 1993/94:31

Nuvarande lydelse

Organ

Svenska föreningen Norden

Svenska institutet i Rom

Svenska språknämnden

Verksamhet

statligt stöd i form av bidrag till
resor och stipendier (SFS
1976:1046)

statligt stöd i form av stipendier

prövning av anställnings- och
arbetsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
nämnden (SFS 1992:318)

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:31

Organ

Bolag, förening eller stiftelse som
enligt regeringens bestämmande
anordnar vapenfri tjänst

Folkbildningsrådet

Folkbildningsförbundet

Handelshögskolan i Stockholm

Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag

Kungliga Skogs- och Lantbruks-
akademien

Kungliga Svenska Aeroklubben

Verksamhet

prövning av frågor om förmåner
och ledighet för en vapenfri tjän-
stepliktig (SFS 1966:413 och
1993:000)

fördelning av statsbidrag mellan
folkhögskolor och studieförbund
(SFS 1976:1046)

fördelning av statliga medel mellan
länsbildningsförbunden för stöd till
kulturverksamhet genom ideella
föreningar (SFS 1976:1046)

statligt stöd i form av utbildnings-
bidrag för doktorander

(SFS 1976:1046)

ärenden om TV-avgifter

(SFS 1989:41)

prövning av anställnings- och
arbetsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
akademien

besiktning och tillsyn av luftfartyg
samt utfärdande och förnyande av
luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)

Länsbildningsförbunden

statligt stöd till kulturverksamhet
genom ideella föreningar (SFS
1976:1046)

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:31

Organ

Musikaliska akademien

Notarius publicus

Regleringsföreningen Svensk fisk,
ekonomisk förening

Riksprovplatserna Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget Aktiebolag

Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag, SBAB

Verksamhet

statligt stöd till utbildnings- och
utgivningsverksamhet (SFS
1976:1046 och 1992:318)

all verksamhet som Notarius publi-
cus (SFS 1981:1363)

statligt stöd i marknadsreglerande
syfte (SFS 1974:226)

kontroll som riksprovplats

(SFS 1992:1119)

Stiftelsen Svenska institutet

Stiftelsen Svensk-norska samarbets-
fonden

Stiftelsen Lantbrukarnas skörde-
skadeskydd

Stiftelserna Nordiska museet,
Riksutställningar, Stockholms
internationella fredsforskningsin-
stitut (SIPRI), Tekniska museet
och WHO Collaborating Center on
International Drug Monitoring

Svenska föreningen Norden

förvaltning av statligt reglerade
räntebärande lån för bostadsända-
mål som beviljats under medverkan
av Bostadsstyrelsen eller länsbo-
stadsnämnd samt frågor om lån
enligt förordningen (1989:858) om
ersättningslån för bostadsändamål
(SFS 1993:336)

all verksamhet

statligt stöd i form av stipendier
(SFS 1992:318)

prövning av ärenden om skörde-
skadeskydd (SFS 1988:89)

prövning av anställnings- och ar-
betsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
stiftelsen (SFS 1992:318)

statligt stöd i form av bidrag till
resor och stipendier (SFS
1976:1046)

Prop. 1993/94:31

Föreslagen lydelse

Organ	Verksamhet
Svenska institutet i Rom	statligt stöd i form av stipendier
Svenska språknämnden	prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

3 Ärendet och dess beredning

Enligt 2 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst (vapenfrilagen) skall
vapenfri tjänst anordnas för vapenfria tjänstepliktiga (vapenfria) hos
statlig, kommunal eller landstingskommunal myndighet eller hos bolag,
förening eller stiftelse som regeringen bestämmer.

Vid vapenfri tjänstgöring utövas myndighet i olika sammanhang mot de
vapenfria. Så sker bl.a. vid beslut om tillrättavisning och vid tillämpning
av föreskrifter för ledighet och vid bestämmande av förmåner.

Bolag, förening eller stiftelse, som är enskilda rättssubjekt, får inte utan
lagstöd handha förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning
mot enskilda. I dag finns inte något lagstöd som ger enskilda utbildnings-
anordnare rätt att utöva myndighet mot vapenfria. I stället handlägger
Vapenfristyrelsen, som är en central förvaltningsmyndighet med ansvar
för den vapenfria tjänstgöringen, ärenden som utgör myndighetsutövning
mot sådana vapenfria som tjänstgör hos enskilda rättssubjekt.

Vapenfristyrelsen har däremot utnyttjat den rätt man har enligt författning
att överlämna till utbildningsmyndigheter att handlägga ärenden om
förmåner och ledighet.

Vapenfristyrelsen har i en skrivelse den 10 februari 1993 till regeringen
hemställt att styrelsen får överlämna till bolag och andra privaträttsliga
subjekt att utöva förvaltning innebärande myndighetsutövning mot
vapenfria (dnr Fo93/298/CIV).

I en departementspromemoria (dnr FO93/298/CIV) föreslås att Vapen-
fristyrelsen bemyndigas att överlåta åt enskilda utbildningsanordnare att
handlägga dessa slags ärenden samt ärenden om tillrättavisning av
vapenfria. Promemorian finns i bilaga 1.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanser-
na finns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena finns i
bilaga 3. Remissyttrandena finns tillgängliga hos Försvarsdepartementet,
dnr FO93/298/CIV.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 2 september 1993 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 4,

Lagrådet har i sitt yttrande lämnat förslagen utan erinran. Lagrådets
yttrande finns i bilaga 5. Lagrådets granskning har föranlett vissa
redaktionella ändringar av remissens lagförslag.

Prop. 1993/94:31

4 Bakgrund och gällande rätt Prop.

Vapenfristyrelsen bestämmer med stöd av 9 § kungörelsen (1966:414)
med vissa bestämmelser om vapenfri tjänst (vapenfrikungörelsen) vid
vilka myndigheter den vapenfria tjänsten skall anordnas. Vapenfri tjänst
anordnas för närvarande hos 16 olika myndigheter. Av dessa är tolv
myndigheter hos landsting och kommuner. Övriga myndigheter är de
statliga förvaltningsmyndigheterna Statens räddningsverk, Banverket,
Styrelsen för u-landsutbildning i Sandö och affärsverket Luftfartsverket.

Av 9 § kungörelsen framgår vidare att vapenfri tjänst dessutom får
anordnas hos Svenska röda korset, Sveriges civilförsvarsförbund,
Sveriges kristna ungdomsråd och hos sådana aktiebolag inom total-
försvaret där staten ensam har ett bestämmande inflytande.

Den 1 januari 1992 ombildades det statliga affärsverket Statens vatten-
fallsverk till ett bolag, Vattenfall AB. Av regeringens proposition
1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt framgår att bolagiseringen av
de statliga affärsverken var en av de åtgärder som vidtogs för utveckling
av statens affärsdrivande verksamhet.

Inför den statliga bolagiseringsreformen framhölls från statsmakterna att
det var angeläget att de statliga affärsverk som utbildade vapenfria, t.ex.
Vattenfallsverket, också i fortsättningen kunde bedriva sådan utbildning.
Man ändrade därför 2 § vapenfrilagen så att regeringen bemyndigades att
på samma sätt som i fråga om föreningar och stiftelser, bestämma vilka
bolag som skulle få anordna den vapenfria tjänsten. Ändringen trädde i
kraft den 1 juli 1991 (prop. 1990/91:169, bet. 1990/91 :FöU9, rskr.
1990/91:347). Med stöd av detta bemyndigande införde regeringen i
9 § vapenfrikungörelsen möjligheten att anordna vapenfri tjänst hos
aktiebolag inom totalförsvaret där staten ensam har ett bestämmande
inflytande.

Sedan den 1 januari 1992 har vapenfri tjänst varit anordnad hos
Vattenfall AB. Bland övriga enskilda utbildningsanordnare anordnas
vapenfri tjänst för närvarande endast hos Sveriges kristna ungdomsråd.
Tidigare har sådan tjänst förekommit även hos Svenska röda korset och
Sveriges civilförsvarsförbund.

Televerket ombildades den 1 juli i år till bolag, Telia AB. Ansvaret för
teleförsvarskommunikationer fördes då över till den statliga myndigheten
Telestyrelsen. Telestyrelsen tar inom kort ställning till om fortsatt
utbildning av vapenfria bör ske hos bolaget.

Under bugetåret 1992/93 tjänstgjorde sammanlagt 325 vapenfria hos
Vattenfall AB, hos Televerket och hos Sveriges kristna ungdomsråd på
40 olika platser i landet.

1993/94:31

Under budgetåret 1993/94 tjänstgör enligt tjänstgöringsplan våren 1993 Prop. 1993/94:31
270 vapenfria hos dessa utbildningsanordnare. Viss osäkerhet råder alltså
ännu beträffande Telia AB:s fortsatta utbildningsverksamhet.

Utbildningsanordnare, som är enskilda rättssubjekt, får inte utan lagstöd
handha förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning. Detta
följer av 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen. Sådant lagstöd finns
inte i dag. I föregående stycke nämnda utbildningsanordnare får således
i dag inte utöva myndighet mot vapenfria.

Vid utbildning av vapenfria utövas myndighet bl.a. vid beslut om
tillrättavisning, tillämpning av föreskrifter för ledighet samt vid
bestämmande av förmåner.

Vapenfristyrelsen beslutar om uttagning av vapenfria och har tillsyn över
deras utbildning och tjänstgöring.

Enligt 6 § vapenfrilagen bestämmer Vapenfristyrelsen när en vapenfri
skall tjänstgöra. Styrelsen får överlämna denna uppgift på annan statlig
myndighet i fråga om tjänstgöring där.

Av 12 § vapenfrikungörelsen framgår att Vapenfristyrelsen bestämmer
närmare om utbildningstidens fördelning på grundutbildning och
repetitionsutbildning. Vidare föreskrivs i 13 § vapenfrikungörelsen att
Vapenfristyrelsen prövar frågor om anstånd med vapenfri tjänstgöring.

Enligt 17 § vapenfrikungörelsen beviljas ledighet från vapenfri tjänst-
göring av Vapenfristyrelsen efter samma grunder som gäller i fråga om
ledighet från värnpliktstjänstgöring. Vapenfristyrelsens beslut får
överklagas till Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Nämndens beslut får
inte överklagas. Av bestämmelsen framgår att styrelsen får överlåta åt
annan myndighet där den vapenfrie tjänstgör att bevilja ledighet. Ett
beslut som fattas av en sådan myndighet får överklagas hos Vapen-
fristyrelsen. Styrelsens beslut får inte överklagas.

Enligt 8 a § vapenfrilagen har en vapenfri rätt till samma förmåner i
samband med tjänstgöring som tillkommer värnpliktiga i samband med
värnpliktstjänstgöring. Bland dessa förmåner kan nämnas reseförmåner,
fri förplägnad, fri inkvartering, fri utrustning samt fri hälso- och
sjukvård.

Vidare föreskrivs att vid tillämpningen av vämpliktsförmånsförordningens
bestämmelser skall med myndighet inom försvarsmakten avses Vapen-
fristyrelsen.

Detta har tolkats som att styrelsen får föreskriva att annan Prop. 1993/94:31

myndighet får handlägga ärenden om förmåner (jfr 39 § andra stycket
vämpliktsförmånsforordningen). Ett beslut i fråga om en förmån som har
fattats av Vapenfristyrelsen får överklagas hos kammarrätt. Om en annan
myndighet har fattat ett sådant beslut får det överklagas hos Vapen-
fristyrelsen (40 § vämpliktsförmånsförordningen).

Av 18 § vapenfrilagen framgår att en vapenfri kan meddelas tillrättavis-
ning i form av varning, extratjänst eller utegångsförbud. Innan någon
meddelar tillrättavisning, skall han vid förhör med den felande lämna
denne tillfälle att förklara sig.

Befogenhet att meddela en vapenfri tillrättavisning tillkommer enligt
19 § vapenfrilagen hos staten eller hos kommun anställd civilförsvars-,
räddnings- eller arbetschef i fråga om underställd personal. Med
kommuner likställs landsting, kommunalförbund, församlingar, kyrkliga
samfälligheter och allmänna försäkringskassor.

I 20 § vapenfrilagen föreskrivs att en vapenfri som meddelats till-
rättavisning får begära omprövning av tillrättavisningen. Om han
tjänstgör hos statlig myndighet, skall omprövningen begäras hos denna
och i annat fall hos Vapenfristyrelsen.

I lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän m.m. (disciplin-
lagen), som bl.a. tillämpas på värnpliktiga, finns regler om disciplin-
ansvar som på följande väsentliga punkter skiljer sig från motsvarande
regler för vapenfria.

Till skillnad från disciplinsystemet enligt vapenfrilagen, som grundas på
ett straffrättsligt synsätt, vilar disciplinsystemet i disciplinlagen helt på
förvaltningsrättslig grund. Utöver de former för tillrättavisning som finns
i vapenfrilagen finns i disciplinlagen disciplinpåföljden löneavdrag.
Disciplinpåföljderna extratjänst och utegångsförbud i disciplinlagen
innebär att längre tid får tas i anspråk av den felandes fritid jämfört med
vad som är tillåtet vid motsvarande former av tillrättavisning enligt
vapenfrilagen. För att biträda de myndigheter som har att handlägga
disciplinärenden enligt disciplinlagen skall finnas auditörer. En vapenfri
som har ålagts disciplinpåföljd kan liksom en värnpliktig få beslutet
omprövat. I motsats till en vapenfri kan en värnpliktig dessutom
överklaga ett beslut om disciplinpåföljd hos allmän domstol.

Slutligen skall nämnas att Vapenfristyrelsen enligt 30 § vapenfrikungörel-
sen får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av kungörelsen.

5 Behov av ändring

Enskilda utbildningsanordnare, som utbildar vapenfria, får som framgått
i dagsläget inte utöva myndighet mot de vapenfria. Detta innebär bl.a. att
de inte får handha frågor om tillrättavisning, förmåner eller ledighet.

Ärenden härom handläggs av Vapenfristyrelsen. Styrelsen handlägger Prop.
ärenden om tillrättavisning i sin egenskap av ytterst ansvarig utbildnings-
myndighet. Den har i de fall där en myndighet anordnar utbildning
använt sin rätt att överlämna åt utbildningsmyndigheten att besluta om
förmåner och ledighet. Även beslut om tillrättavisning meddelas - med
stöd av 19 § vapenfrilagen - av utbildningsmyndighetema.

Som antytts vid redogörelsen för gällande rätt innefattar en tillämpning
av disciplinsystemet en rad olika frågor. Förhör skall hållas med den
felande. För att en tillrättavisning i form av extratjänst skall kunna
verkställas måste möjligheter skapas för handräckningsarbete eller annan
särskild uppgift.

Administrationen av förmåner innefattar ett flertal olika beslut. För-
månerna avser frågor som resor, förläggning, hälso- och sjukvård samt
förplägnad. Det skall exempelvis tas ställning till vilka färdmedel som
den vapenfrie får använda vid tjänstledighets-, förläggnings- samt in- och
utryckningsresor. Rutiner för beställning av resor skall skapas. Frågor
som gäller förläggning är t.ex. ordningsregler och skötsel. Bland frågor
som uppkommer inom hälso- och sjukvården kan nämnas kostnadsersätt-
ningar för läkemedel och tandvård.

Myndighetsutövning framträder för den vapenfrie som mest påtaglig vid
meddelande av tillrättavisning. Även i beslut som rör t.ex. innehållande
av fria resor eller vid olika former av återkrav av utbetald ersättning som
riktas mot den vapenfrie, är myndighetsutövningen påtaglig.

Av lätt insedda skäl är många praktiska fördelar förknippade med att
ärenden om tillrättavisning, förmåner och tjänstledighet handläggs av
utbildningsanordnaren själv. Denne har ju direkt kontakt med den
vapenfrie och känner därför väl till hans förhållanden. Även för den
vapenfrie måste det vara en klar fördel att kunna kommunicera direkt
med en beslutsfattare som finns hos utbildningsanordnaren.

Den omfattande verksamheten i samband med myndighetsutövning
gentemot vapenfria hos enskilda utbildningsanordnare medför stora
praktiska svårigheter för Vapenfristyrelsen. Personal från Vapen-
fristyrelsen måste ofta resa till de olika orter där de enskilda
utbildningsanordnama bedriver verksamhet för att t.ex. utreda ärenden
om tillrättavisning. Beslutsprocessen i dessa och andra ärenden där
myndighetsutövning förekommer blir fördröjd till men för de vapenfria.

Om de enskilda utbildningsanordnama fick handlägga dessa ärenden,
skulle i allt väsentligt hithörande frågor kunna lösas genom direktkontakt
mellan utbildningsanordnaren och de vapenfria. Vapenfristyrelsen har på
dessa grunder begärt att styrelsen bemyndigas att överföra uppgiften att
handlägga ärenden om tillrättavisning, förmåner och ledighet till de
enskilda utbildningsanordnama.

1993/94:31

Något behov att därutöver överlämna myndighetsutövande uppgifter till Prop. 1993/94:31
enskilda utbildningsanordnare har inte ansetts föreligga.

I linje med statens strävan till affärsmässig verksamhet på många olika
områden kan ytterligare bolagisering av myndigheter förväntas.

I budgetpropositionen (1992/93:100, bil.7, bet. 1992/93:TU19, rskr.
1992/93:245) konstateras att de kommersiella delarna av Luftfartsverket
bör kunna bolagiseras. Enligt förslaget skall Luftfartsverket även i
fortsättningen vara ett affärsverk, men vissa verksamheter skall drivas i
aktiebolagsform. Hos verket utbildas för närvarande vapenfria vid brand-
och räddningsskolan samt vid verkets flygplatser.

I och med att bolagiseringen av myndigheter som utbildar vapenfria
fortsätter accentueras de nackdelar som är förenade med att all myndig-
hetsutövning gentemot vapenfria hos enskilda organ utövas av Vapen-
fristyrelsen.

I detta sammanhang bör nämnas att såväl värnplikten som pliktsystemet
i övrigt för närvarande är föremål för översyn.

När Vämpliktslagutredningen under hösten 1990 lade fram sitt be-
tänkande En ny vämpliktslag (SOU 1990:89) föreslogs att disciplin-
systemet för vapenfria skulle anpassas till vad som gäller för de
värnpliktiga och att disciplinpåföljderna i princip skulle beslutas av
Vapenfristyrelsen, som dock i viss utsträckning skulle få delegera
beslutanderätten till den myndighet där den vapenfrie tjänstgjorde. Om
denne inte tjänstgjorde vid en myndighet, borde enligt betänkandet alltid
Vapenfristyrelsen handlägga ärendet. Här gavs alltså inte möjlighet att
delegera ett åläggande av disciplinpåföljd till en enskild utbildningsa-
nordnare. Vapenfristyrelsens beslut att ålägga en vapenfri disciplinpåföljd
skulle få överklagas hos tingsrätt.

Sedan betänkandet remitterats under våren 1991, tillsattes under hösten
samma år en utredning som skulle se över totalförsvarets personalförsörj-
ning genom pliktsystem, Pliktutredningen (dir. 1991:40). I direktiven till
utredningen sades att ställning borde tas till om olika utbildnings-
anordnare som inte är statliga eller kommunala skulle få ägna sig åt
myndighetsutövning gentemot den pliktpersonal som tjänstgör hos dem.
Pliktutredningen har den 28 januari 1993 överlämnat sitt betänkande
TotalfÖrsvarsplikt till Försvarsdepartementet (SOU 1992:139).

Vid sidan av Pliktutredningen har Utredningen (Fö 1992:01) om
författningsreglering av totalförsvarsplikten (UFT) den 1 april 1993
överlämnat sitt betänkande med förslag till författningsändringar med
anledning av Pliktutredningens förslag.

I Pliktutredningens betänkande föreslås att en allmän totalförsvarsplikt
skall införas. Detta innebär dock inte att möjligheterna för en tjänstgöring
utan vapenbruk försvinner.

Totalförsvarsplikten skall kunna fullgöras också hos enskilda organ. Prop. 1993/94:31
Vidare lämnas förslag om att Vapenfristyrelsen skall upphöra. Dess
uppgifter skall enligt förslaget övertas av en ny myndighet, Total-
försvarets personalverk, som skall administrera all pliktpersonal.

I UFT:s betänkande lämnas förslag till en lag om disciplinansvar inom
totalförsvaret. Förslaget innebär att privaträttsliga subjekt, som handhar
utbildning av pliktpersonal, skall vara behöriga att utöva myndighet mot
den personalen. Bland den personalen finns vapenfria. Vidare innehåller
lagförslaget bestämmelser om medverkan av auditör när en disciplinpå-
följd beslutas samt rätt till överklagande av disciplinbeslut till domstol.

Betänkandena har remissbehandlats och bereds för närvarande i
Försvarsdepartementet.

6 Skall enskilda utbildningsanordnare få utöva
myndighet mot vapenfria?

Regeringens förslag: Vapenfrilagen ändras så att det får överlämnas
till ett bolag, en förening eller en stiftelse som anordnar vapenfri
tjänst att fatta beslut i fråga om förmåner och ledighet för de vapen-
fria.

Vidare föreslås att ett tillägg i bilagan till sekretesslagen införs. Ge-
nom tillägget blir rätten att ta del av handlingar tillämplig också hos
enskilda utbildningsanordnare när de prövar frågor om ledighet och
förmåner för vapenfria.

Promemorians förslag: Förutom de av regeringen föreslagna ändringar-
na föreslås i promemorian att Vapenfristyrelsen skall bemyndigas
delegera beslutanderätt i frågor om tillrättavisning av vapenfria. Förslaget
innebär bl.a. att om det åt en enskild utbildningsanordnare har överlåtits
att meddela vapenfria tillrättavisning tillkommer sådan befogenhet hos
utbildningsanordnaren anställd ansvarig utbildningschef eller närmast
ansvarig utbildningsledare.

I övrigt innehåller förslaget inte några nya särskilda regler i vapen-
frilagen för handläggningen, när en enskild utbildningsanordnare
anförtros att meddela tillrättavisning. Detta innebär att ett beslut om
tillrättavisning får omprövas, men inte överklagas. Någon regel om
medverkan av jurist, när tillrättavisning meddelas, föreslås inte heller.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser tillstyrker eller lämnar utan
erinran promemorians förslag såvitt gäller förmåner och ledighet. Dock
anser bl.a. Riksdagens ombudsmän (JO) och Justitiekanslem (JK) att

2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 31

beredningen av Pliktutredningens och UFT:s förslag bör avvaktas innan Prop. 1993/94:31
förslaget genomförs.

Styrelsen för Sveriges vapenfria tjänstepliktigas medinflytandeorganisa-
tion (VMO) tillstyrker promemorians förslag endast under förutsättning
att offentlighetsprincipen tillämpas på alla frågor som rör den vapenfrie
hos en enskild utbildningsanordnare.

Flera remissinstanser, bl.a. JO och JK, avstyrker främst av rättssäker-
hetsskäl ändringarna såvitt avser tillrättavisning av vapenfria. JO anför
att det är otillfredsställande att låta enskilda utbildningsanordnare
administrera ett på straffrättsligt synsätt grundat sanktionssystem utan
möjlighet för den vapenfrie att få saken prövad i domstol. JO har
dessutom - bl.a. med hänvisning till en inspektion som JO har gjort vid
en utbildningsanordnare som ombildats till bolag - satt i fråga om
utbildningsanordnaren över huvud är tillräckligt kompetent att handlägga
disciplinärenden. Slutligen har JO anfört att förslaget även i denna del i
vart fall bör anstå tills översynen av reglerna om vapenfri tjänst har
slutförts.

JK har i allt väsentligt anfört samma skäl som JO har gjort mot förslaget
såvitt gäller tillrättavisning. Därutöver har JK ifrågasatt om frånvaron av
en överklaganderegel av en tillrättavisning enligt förslaget kan anses
förenlig med den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Skälen för regeringens förslag: Med hänsyn till rådande ovisshet om
vad som i framtiden skall gälla för den vapenfria tjänsten, har man från
regeringens sida hittills bedömt det mest lämpligt att tills vidare inte
anförtro åt enskilda utbildningsanordnare att pröva frågor som innebär
myndighetsutövning.

Det hade i och för sig varit bra om man hade kunnat avvakta be-
redningen av Pliktutredningens och UFT:s förslag, innan man tog
ställning till de frågor som behandlas i denna proposition.

Emellertid är det - med hänsyn till vad bl.a. Vapenfristyrelsen har anfört
- angeläget att redan nu överväga åtgärder.

Den situation, som styrelsen har beskrivit, innebär utdragna hand-
läggningstider i ärenden som avser viktiga frågor både för den vapenfrie
och utbildningsanordnaren. Handläggningen är också mycket resurs-
krävande.

I samband med bolagiseringen av affärsverken har olika statliga
myndigheter inrättats för att överta uppgifter som innefattar myndig-
hetsutövning från de tidigare affärsverken.

Uppgifterna har i regel anknytning till den rent affärsmässiga verksam-
heten. Vapenfriutbildningen är en i förhållande till den verksamheten helt
artskild uppgift. Det är därför inte lämpligt att åt dessa myndigheter

anförtro den myndighetsutövning som vapenfriutbildningen innebär. En Prop. 1993/94:31
sådan ordning skulle inte heller tillgodose önskemålet om ett decentralise-
rat beslutsfattande.

Det är i stället att föredra att den enskilde utbildningsanordnaren själv får
handlägga ärenden, som också innebär myndighetsutövning. Bortsett från
Televerket (nu Telia AB) - som utan att ha motsatt sig förslaget ändå har
uttryckt visst tvivel om att utöva myndighet i bolagsform mot enskild -
har samtliga enskilda utbildningsanordnare förklarat sig positiva till att
i handläggningen av vapenfriärenden utöva myndighet mot vapenfria.

En ovillkorlig förutsättning för att enskilda utbildningsanordnare skall få
handlägga sådana ärenden är dock att kraven på rättssäkerhet är
uppfyllda. Dessa krav är särskilt långtgående vid handläggningen av
disciplinärenden.

Vid bolagisering av en myndighet uppstår ett flertal problem vad gäller
bolagets möjlighet att inom sitt verksamhetsområde behålla uppgifter som
innebär myndighetsutövning. Ett aktiebolag är en självständig juridisk
person skild från statsförvaltningen och det särskilda regelverk som gäller
för myndigheter är inte automatiskt tillämpligt på aktiebolaget.

En första förutsättning för att annat rättssubjekt än myndighet skall få
handha förvaltningsuppgift är att uppgiften överlämnats till rättssubjektet.
Om förvaltningsuppgiften innefattar myndighetsutövning, skall överläm-
nandet som tidigare anförts ske med stöd av lag. Detta följer av 11 kap.
6 § tredje stycket regeringsformen. Ett överlämnande kan ske till bolag,
förening, samfallighet, stiftelse eller enskild individ.

Vad innebär begreppet myndighetsutövning ?

Begreppet infördes genom 3 § i 1971 års förvaltningslag och definieras
såsom offentlig verksamhet som innebär utövning av befogenhet att för
enskild bestämma förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd eller
annat jämförbart förhållande (prop. 1971:30).

Utbildningsverksamheten för vapenfria är en förvaltningsuppgift som
också kan innefatta myndighetsutövning vid tillämpning av de be-
stämmelser som gäller för tjänsten. Som tidigare nämnts blir myndig-
hetsutövningen mest påtaglig vid tillämpningen av disciplinsystemet men
omfattar såsom också nämnts även tillämpningen av bestämmelser om
tjänstgöringstid, ledighet och förmåner.

Vilka är rättssäkerhets garantierna ?

skyldigheten att inom den offentliga förvaltningen iaktta normmässighet Prop. 1993/94:31
och objektivitet. Emellertid gäller denna skyldighet också för ett privat
subjekt som enligt 11 kap. 6 § tredje stycket regeringsformen anförtrotts
förvaltningsuppgift (Petrén/ Ragnemalm, Sveriges grundlagar, 1980, s.

38).

Brottsbalkens 20 kap. innehåller straffbestämmelser om tjänstefel m.m.
för brott begångna vid myndighetsutövning. Enskild befattningshavare
hos ett privat subjekt som med stöd av bemyndigande ägnar sig åt
myndighetsutövning omfattas enligt de förutsättningar som närmare anges
i 20 kap. brottsbalken av straffansvar för sitt agerande i myndighetsutöv-
ningsfunktionen.

En ytterligare skillnad mellan privat verksamhet och offentlig förvaltning
är att myndighets beslut alltid kan överklagas, om inte rätten till
överklagande uttryckligen tagits bort i författning. Överlämnas myndig-
hetsutövning till ett privat rättssubjekt finns det en möjlighet att
överklaga dess beslut endast om en särskild bestämmelse härom ges. Ges
en sådan kan lagen (1986:1142) om överklagande av beslut av enskilda
organ med offentliga förvaltningsuppgifter bli tillämplig.

En annan rättssäkerhetsfråga som gör sig gällande på området är frågan
om insyn i verksamheten. Inom offentlig förvaltning gäller offentlig-
hetsprincipen.

Offentlighetsprincipen förknippas i första hand med den i 2 kap. 1 §
tryckfrihetsförordningen fastlagda grundsatsen om allmänna handlingars
offentlighet. Ett annat inslag i offentlighetsprincipen utgör yttrande-
friheten och reglerna om meddelarfrihet.

Rätten att ta del av handlingar gäller inte hos enskilda rättssubjekt,
vilket är en följd av att tryckfrihetsförordningens regler om allmänna
handlingars offentlighet normalt inte gäller hos enskilda organ.

Det är således inte tillräckligt att ett enskilt rättssubjekt utövar myndighet
för att detta skall omfattas av principen. Emellertid finns möjlighet att
låta rätten att ta del av handlingar gälla också handlingar hos enskilda
rättssubjekt. Bestämmelsen härom återfinns i 1 kap. 8 § andra stycket
sekretesslagen (1980:100). Möjligheteten har utnyttjats bl.a i fråga om
AB Svensk Bilprovning. För att rätten att ta del av handlingar skall gälla
även hos en enskild utbildningsanordnare krävs ett tillägg i bilagan till
sekretesslagen.

Offentlighetsprincipen begränsas genom sekretessbestämmelserna i
sekretesslagen - handlingssekretess och tystnadsplikt. Genom att enskild
utbildningsanordnare jämställs med myndighet enligt vad som nyss
angivits blir den underkastad sekretesslagens bestämmelser.

För att offentlighetsprincipen skall kunna upprätthållas blir det be- Prop. 1993/94:31
tydelsefuHt hur det enskilda rättssubjektet registrerar, förvarar och
bevarar allmänna handlingar. Genom att låta det enskilda rättssubjektet
omfattas av offentlighetsprincipen genom utnyttjandet av den möjlighet
som erbjuds i 1 kap. 8 § sekretesslagen blir reglerna i 2 kap. tryck-
frihetsförordningen tillämpliga. Därmed följer en skyldighet även för ett
enskilt rättssubjekt att tillhandahålla allmänna handlingar. Även den
närmare reglering som ges för myndigheter i arkivlagen (1990:782)
kommer att gälla för det enskilda rättssubjektet. Detta framgår av
2 § 2 arkivlagen och regeringens proposition 1989/90:72, s. 69.

Till ovan nämnda fråga hör även handläggningsrutiner för ärendena.
Förvaltningslagen (1986:223) gäller endast för förvaltningsmyndigheter
och domstolar. Lagen är således inte formellt tillämplig för enskilda
rättssubjekt även om de har anförtrotts offentliga förvaltningsuppgifter.
Ges ett enskilt rättssubjekt bemyndigande att ägna sig åt myndighetsutöv-
ning följer emellertid av detta en skyldighet att följa de bestämmelser
som finns på området, inklusive de närmare verkställighetsföreskrifter
som meddelas med stöd av de förordningar som gäller för verksamheten.
I vapenfrikungörelsen finns t.ex. närmare bestämmelser om hur
tillrättavisning skall bringas till verkställighet och om skyldighet att
fora register över dylika.

Enskilda rättssubjekt är undandragna JO:s och JK:s tillsyn. Emellertid
står den som innehar tjänst eller uppdrag varmed följer myndighetsutöv-
ning under JO:s tillsyn. Detta gäller självfallet endast såvitt avser den
myndighetsutövande verksamheten vilket framgår av 2 § 3 lagen
(1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän. Härigenom
kvarstår en viktig kontrollfunktion för det allmänna och en möjlighet for
den enskilde att genom klagomål till JO fästa uppmärksamhet på
eventuella missförhållanden i myndighetsutövningen hos enskilt rätts-
subjekt.

Enligt lagen (1975:1339) om justitiekanslems tillsyn har även
JK tillsyn över den som har uppdrag eller tjänst varmed följer myndig-
hetsutövning.

Genom de olika former av rättssäkerhetsgarantier som finns och som kan
åstadkommas när en enskild utövar myndighet anser regeringen att
kraven på rättssäkerhet är tillräckligt tillgodosedda när det gäller att
anförtro åt enskilda utbildningsanordnare att handlägga ärenden om
förmåner och ledighet. Härtill kommer att en handläggning av bl.a.
frågor om förmåner och ledighet inte innebär någon nyhet för de statligt
helägda bolagen.

Det kan därför på goda grunder antas att kompetens i dessa frågor redan
finns hos dem. Det skall därvid anmärkas att JO:s kritik vid inspektionen
av utbildningsanordnaren tar sikte på handläggningen av disciplin-
reglerna.

Övriga enskilda utbildningsanordnare har visserligen inte tidigare fått Prop. 1993/94:31
utöva myndighet mot en vapenfri. Med hänsyn till den långa erfarenhet
som dessa ändå har av vapenfriutbildning kan det förväntas att man
snabbt sätter sig in i vad myndighetsutövning innebär. Vapenfristyrelsen
spelar därvid en viktig roll, dels som tillsynsmyndighet, dels som den
myndighet som meddelar föreskrifter om verksamheten.

Kraven på rättssäkerhet i frågor om förmåner och ledighet innefattar för
den enskilde även rätten till en skyndsam handläggning. Inför en
utveckling mot ytterligare bolagisering av affärsverken kan den redan
ansträngda Vapenfristyrelsen förväntas få svårt att uppfylla ett sådant
krav.

Regeringen bedömer med hänsyn till det anförda att behovet av en snabb
handläggning av ärendena är så påkallad att det inte är lämpligt att
avvakta beredningen av Pliktutredningens och UFT:s förslag.

Övervägande skäl talar därför för att åt enskilda utbildningsanordnare
skall anförtros att handlägga ärenden om förmåner och ledighet.
Regeringen föreslår därför att vapenfrilagen ändras så att det blir möjligt
att överlämna till ett bolag, en förening eller en stiftelse som anordnar
vapenfri tjänst att fetta beslut i fråga om förmåner och ledighet för de
vapenfria. Regeringen avser att meddela bestämmelser om överklagande
av sådana beslut.

Vidare föreslås att ett tillägg görs till bilagan i sekretesslagen så att
dessa enskilda utbildningsanordnare blir jämställda med myndigheter i
fråga om vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del
av allmänna handlingar när de prövar frågor om förmåner och ledighet
för en vapenfri tjänstepliktig.

Regeringen ser inte någon anledning att i detta lagstiftningsärende
därutöver göra tryckfrihetsförordningen tillämplig i fråga om rätten att
ta del även av andra handlingar hos de enskilda utbildningsanordnama.

Vad däremot gäller frågan om enskilda utbildningsanordnare bör få
handlägga ärenden om tillrättavisning anser regeringen att det är lämpligt
att avvakta den fortsatta beredningen av utredningarnas förslag innan
ställning tas. Ett starkt skäl för detta ställningstagande är att det
nuvarande disciplinsystemet for vapenfria inte är särskilt utförligt
reglerat. Det är därför väsentligt att inte sprida tillämpningen på alltför
många organ, då man då riskerar att få en oenhetlig rättstillämpning.

Om utredningarnas förslag genomförs innebär detta en helt ny reglering
av disciplinsystemet för vapenfria och andra som tjänstgör i det civila
försvaret. Frågan kommer då i ett helt annat läge. Med hänsyn härtill och
till vad remissinstanserna i övrigt anfört lämnar regeringen inte något
förslag om rätt for enskilda att besluta om tillrättavisning.

Detta ställningstagande torde inte få några större negativa konsekvenser. Prop. 1993/94:31
Antalet ärenden om tillrättavisning är väsentligt färre än antalet ärenden
som rör förmåner och ledighet.

7 Specialmotivering

Prop. 1993/94:31

Förslaget till ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

2 §

Ändringen i första stycket är en följdändring till den nya kommunallagen
(1991:100).

Genom ett nytt andra stycke ges möjlighet att överlämna till enskilda
utbildningsanordnare som anordnar vapenfri tjänst att besluta i fråga om
förmåner och ledighet för vapenfria.

Förslaget till ändring i sekretesslagen (1980:100)

Ändringen innebär att ett tillägg görs i bilagan till sekretesslagen enligt
vilket handlingsoffentligheten blir tillämplig när enskilda utbildnings-
anordnare enligt regeringens bestämmande prövar frågor om förmåner
och ledighet för vapenfria.

Prop. 1993/94:31

Bilaga 1

ang. bemyndigande för
bolag, förening eller
stiftelse att utöva myndig-
het mot vapenfri tjänsteliktig

1 Inledning

Vapenfria tjänstepliktiga (vapenfria) utbildas bl.a. hos det statligt helägda
bolaget Vattenfall AB och hos stiftelsen Sveriges kristna ungdomsråd.
Bolag och stiftelse, som är enskilda rättssubjekt, får inte utan lagstöd
handha förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning mot
enskild. Det finns i dag inte något lagstöd som ger nyssnämnda eller
andra enskilda utbildningsanordnare rätt att utöva myndighet mot
vapenfria.

I denna PM behandlas frågan om enskilda utbildningsanordnare bör
anförtros att utöva myndighet mot vapenfria.

För utbildning av vapenfria sker myndighetsutövning bl.a. vid till-
ämpning av föreskrifter om att meddela tillrättavisning och vid till-
ämpning av föreskrifter för ledighet, samt vid bestämmande av förmåner.

1 det följande redogörs för dessa föreskrifter och andra regler, som gäller
vid vapenfri tjänst. Därefter beskrivs hur kraven på rättssäkerhet kan
tillgodoses, om en enskild utbildningsanordnare anförtros myndighets-
utövande uppgifter. Slutligen görs överväganden och lämnas förslag till
ändringar.

2 Hos vilka anordnas vapenfri tjänst?

Enligt 2 § lagen (1966:413) om vapenfri tjänst (vapenfrilagen) skall
vapenfri tjänst anordnas för vapenfria hos statlig, kommunal eller
landstingskommunal myndighet eller hos bolag, förening eller stiftelse
som regeringen bestämmer.

Vapenfristyrelsen, som är en central förvaltningsmyndighet med ansvar
för den vapenfria tjänstgöringen, har med stöd av 9 § kungörelsen
(1966:414) med vissa bestämmelser om vapenfria tjänstepliktiga
(vapenfrikungörelsen) bestämt att den vapenfria tjänsten skall anordnas

hos 17 olika myndigheter. Av dessa är 12 myndigheter hos landsting eller Prop. 1993/94:31
kommuner. Övriga myndigheter är de statliga affärsverken Luftfarts- Bilaga 1

verket, Banverket, Televerket, den centrala förvaltningsmyndigheten
Statens räddningsverk samt Styrelsen for u-landsutbildning i Sandö.

Av 9 § kungörelsen framgår vidare att vapenfri tjänst dessutom får
anordnas hos Svenska röda korset, Sveriges civilförsvarsförbund,
Sveriges kristna ungdomsråd och hos sådana aktiebolag med uppgifter
inom totalförsvaret där staten ensam har ett bestämmande inflytande.

Den 1 januari 1992 ombildades det statliga affärsverket Statens vatten-
fallsverk till ett bolag, Vattenfall AB. Av regeringens proposition
1990/1991:87 om näringspolitik för tillväxt framgår att bolagiseringen av
de statliga affärsverken var en av de åtgärder som vidtogs för utveckling
av statens affärsdrivande verksamhet.

Den 1 juli 1993 ombildas Televerket till olika statliga aktiebolag.

Avsikten är att vapenfri tjänst skall anordnas hos dessa bolag.

3 Bestämmelser om ledighet, förmåner och tillrättavisning m.m.

Vapenfristyrelsen beslutar om uttagning av vapenfria och har tillsyn över
deras utbildning och tjänstgöring.

Enligt 6 § vapenfrilagen bestämmer Vapenfristyrelsen när en vapenfri
skall tjänstgöra. Styrelsen får överlämna denna uppgift på annan statlig
myndighet i fråga om tjänstgöring där.

Enligt 17 § vapenfrikungörelsen beviljas ledighet från vapenfri tjänst- Prop. 1993/94:31
göring av Vapenfristyrelsen efter samma grunder som gäller i fråga om Bilaga 1

ledighet från värnpliktstjänstgöring. Vapenfristyrelsens beslut får över-
klagas till Totalförsvarets tjänstepliktsnämnd. Nämndens beslut får inte
överklagas. Av bestämmelsen framgår vidare att styrelsen får överlåta åt
annan myndighet där den vapenfrie tjänstgör att bevilja ledighet. Ett
beslut som fattas av en sådan myndighet får överklagas hos Vapen-
fristyrelsen. Vapenfristyrelsens beslut får inte överklagas.

Enligt 8 a § vapenfrilagen har en vapenfri rätt till samma förmåner i
samband med tjänstgöring som enligt 33 § första stycket vämpliktslagen
(1941:967) tillkommer värnpliktiga i samband med värnpliktstjänstgöring.
Bland dessa förmåner kan nämnas reseförmåner, fri förplägnad, fri
inkvartering, fri utrustning samt fri hälso- och sjukvård.

I 18 § vapenfrikungörelsen föreskrivs att vämpliktsförmånsförordningen
(1976:1008) tillämpas i fråga om förmåner till vapenfria i samband med
tjänstgöring i den mån regeringen inte meddelar särskilda bestämmelser.
Vidare föreskrivs att vid tillämpningen av vämpliktsförmånsförordningens
bestämmelser skall med myndighet inom försvarsmakten avses Vapen-
fristyrelsen. Detta har tolkats som att Styrelsen får föreskriva att annan
myndighet får handlägga ärenden om förmåner (jfr 39 § andra stycket
vämpliktsförmånsförordningen).

Det skall anmärkas att det i vämpliktsförmånsförordningen finns
bestämmelser om förmåner som Vapenfristyrelsen inte har befogenhet att
bevilja, t.ex. dagpenning. I denna PM avses med förmåner endast sådana
förmåner som Vapenfristyrelsen beslutar om.

Ett beslut i fråga om en förmån som har fattats av Vapenfristyrelsen får
överklagas hos kammarrätt. Om en annan myndighet än central för-
valtningsmyndighet har fattat ett sådant beslut får det överklagas hos
Vapenfristyrelsen (40 § vämpliktsförmånsförordningen).

Befogenhet att meddela en vapenfri tillrättavisning tillkommer enligt

19 § vapenfrilagen hos staten eller hos kommun anställd civilförsvars,-
räddnings- eller arbetschef i fråga om underställd personal. Med
kommuner likställs landsting, kommunalförbund, församlingar, kyrkliga
samfälligheter och allmänna försäkringskassor.

I 20 § vapenfrilagen föreskrivs att en vapenfri som meddelats till-
rättavisning får begära omprövning av tillrättavisningen. Om han
tjänstgör hos statlig myndighet, skall omprövning begäras hos denna och
i annat fall hos Vapenfristyrelsen.

I lagen (1986:644) om disciplinförseelser av krigsmän, m.m.(disciplin- Prop. 1993/94:31
lagen), som bl.a. tillämpas på värnpliktiga, finns regler om disciplin- Bilaga 1

ansvar som på följande väsentliga punkter skiljer sig från motsvarande
regler för vapenfria.

Utöver de former av tillrättavisning som finns i vapenfrilagen finns i
disciplinlagen disciplinpåföljden löneavdrag. Disciplinpåföljderna
extratjänst och utegångsförbud i disciplinlagen innebär att längre tid får
tas i anspråk av den felandes fritid jämfört med vad som är tillåtet vid
motsvarande former av tillrättavisning enligt vapenfrilagen. För att
biträda de myndigheter som har att handlägga disciplinärenden enligt
disciplinlagen skall finnas auditörer. En vapenfri som har ålagts
disciplinpåföljd kan liksom en värnpliktig begära omprövning av beslutet.
I motsats till en vapenfri kan en värnpliktig dessutom överklaga ett beslut
om disciplinpåföljd till allmän domstol.

Slutligen skall nämnas att Vapenfristyrelsen enligt 30 § vapenfrikungörel-
sen får meddela närmare föreskrifter för tillämpningen av kungörelsen.

4 Bolagiseringens konsekvenser for myndighetsutövning

En första förutsättning för att annat rättssubjekt än myndighet skall få
handha förvaltningsuppgift är att uppgiften överlämnats till rättssubjektet.
Om förvaltningsuppgiften innefattar myndighetsutövning, skall överläm-
nandet ske med stöd av lag. Detta följer av 11 kap. 6 § tredje stycket
regeringsformen. Ett överlämnande kan ske till bolag, förening,
samfållighet, stiftelse eller enskild individ.

Vad innebär då begreppet myndighetsutövning?

Begreppet infördes genom 3 § i 1971 års förvaltningslag och definieras
såsom sådan offentlig verksamhet som innebär utövning av befogenhet
att för enskild bestämma förmån, rättighet, skyldighet, disciplinpåföljd
eller annat jämförbart förhållande (prop. 1971:30).

Utbildningsverksamheten för vapenfria är en förvaltningsuppgift som
också kan innefatta myndighetsutövning vid tillämpningen av de
bestämmelser som gäller för tjänsten. Myndighetsutövningen blir som
mest påtaglig vid tillämpningen av disciplinsystemet men omfattar såsom
tidigare nämnts även tillämpningen av bestämmelser angående tjänstgör-
ingstid, ledighet och förmåner.

Av vad som anförts ovan följer att en delegering av förvaltningsuppgifter Prop. 1993/94:31
som innebär myndighetsutövning är möjlig endast om den sker med stöd Bilaga 1

av lag. Om uppgifterna delegeras, måste emellertid även förutsättningar
skapas för att myndighetsutövningen sker under rättssäkra former.

Vilka är då rättssäkerhetsgarantiema ?

Av 1 kap. 9 § regeringsformen följer att den som fullgör uppgifter inom
den offentliga förvaltningen har att beakta allas likhet inför lagen samt
att iaktta saklighet och opartiskhet. Häri ligger en av de avgörande
skillnaderna mellan offentlig förvaltning och privat verksamhet - iaktta-
gandet av normmässighet och objektivitet. Emellertid gäller denna
skyldighet också för ett privat subjekt som enligt 11 kap. 6 § tredje
stycket regeringsformen anförtrotts förvaltningsuppgift (Petrén/Ragne-
malm, Sveriges grundlagar, 1980, s 38).

Brottsbalkens 20 kap. innehåller straffbud om tjänstefel m.m. för brott
begångna vid myndighetsutövning. Enskild befattningshavare hos ett
privat subjekt som med stöd av bemyndigande ägnar sig åt myndig-
hetsutövning omfattas enligt de förutsättningar som närmare anges i 20
kap. brottsbalken av straffansvar för sitt agerande i myndighetsutövnings-
funktionen.

En ytterligare skillnad mellan privat verksamhet och offentlig förvaltning
är att myndighets beslut alltid formellt kan överklagas, om inte annat
angivits så i vart fall till regeringen. Överlämnas myndighetsutövning till
ett privat subjekt upphör möjligheten att överklaga om inte särskild
bestämmelse härom ges. Ges en sådan kan lagen (1986:1142) om
överklagande av beslut av enskilda organ med offentliga förvaltningsupp-
gifter bli tillämplig.

En annan rättssäkerhetsfråga som gör sig gällande på området är frågan
om insyn i verksamheten. Inom offentlig förvaltning gäller offentlig-
hetsprincipen.

Offentlighetsprincipen innebär först och främst envars rätt, att ta del av
allmänna handlingar, vilken princip är grundlagsfäst genom 2 kap.
tryckfrihetsförordningen. Principen anses emellertid också omfatta
yttrandefrihet enligt 2 kap. 1 § regeringsformen och meddelarfrihet enligt
1 kap. 1 § tredje stycket tryckfrihetsförordningen.

Offentlighetsprincipen gäller inte för enskilda rättssubjekt, vilket är en
följd av att tryckfrihetsförordningens regler endast tar sikte på myndig-
heter. Det är således inte tillräckligt att ett enskilt rättssubjekt utövar
myndighet för att detta skall omfattas av principen. Emellertid finns
möjlighet att göra offentlighetsprincipen tillämplig på enskilda rätts-
subjekt. Bestämmelsen härom är inte grundlagsfäst och återfinns i 1 kap.

8 § andra stycket sekretesslagen (1980:100). Möjligheten har utnyttjats 29

bl.a. i fråga om Aktiebolaget Svensk Bilprovning.

För att offentlighetsprincipen skall gälla även en enskild utbildnings- Prop. 1993/94:31
anordnare med bemyndigande krävs således ett tillägg till den bilaga, Bilaga 1

(SFS 1992:319), som anges i nämnda lagrum i sekretesslagen vari det
enskilda rätts-subjektet jämställs med myndighet. Därigenom blir vad
som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av allmänna
handlingar hos myndighet i tillämpliga delar också gällande för hand-
lingar hos enskilt rättssubjekt.

Offentlighetsprincipen begränsas genom sekretessbestämmelserna i
sekretesslagen - handlingssekretess och tystnadsplikt. Genom att enskilt
rättssubjekt jämställs med myndighet enligt vad som nyss angivits blir
detta underkastat sekretesslagens bestämmelser.

För att offentlighetsprincipen skall kunna upprätthållas blir det be-
tydelsefullt hur det enskilda rättssubjektet registrerar, förvarar och
bevarar allmänna handlingar. Genom att låta det enskilda rättssubjektet
omfattas av offentlighetsprincipen genom utnyttjandet av den möjlighet
som erbjuds i 1 kap. 8 § sekretesslagen blir emellertid 2 kapitlets regler
i tryckfrihetsförordningen tillämpliga. Därmed följer en skyldighet även
för ett enskilt rättssubjekt att tillhandahålla allmänna handlingar. Den
närmare reglering som ges för myndigheter i arkivlagen (1990:782)
kommer emellertid inte att gälla för det enskilda rättssubjektet.

Till ovan nämnda fråga hör även handläggningsrutiner för ärendena.
Förvaltningslagen (1986:223) gäller endast för myndigheter. Ges ett
enskilt rättssubjekt bemyndigande att ägna sig åt myndighetsutövning
följer emellertid av detta en skyldighet att följa de bestämmelser som
finns på området, inklusive de närmare verkställighetsföreskrifter som
meddelas med stöd av de förordningar som reglerar verksamheten.

I vapenfrikungörelsen finns t.ex. närmare bestämmelser om hur till-
rättavisning skall bringas till verkställighet och om skyldighet att föra
register över dylika.

Enskilda rättssubjekt är undandragna JO:s och JK:s tillsyn. Emellertid
står den som innehar tjänst eller uppdrag varmed följer myndighetsutöv-
ning under JO:s tillsyn. Detta gäller självfallet endast såvitt avser den
myndighetsutövande verksamheten vilket framgår av 2 § 3. lagen
(1986:765) med instruktion för riksdagens ombudsmän. Härigenom
kvarstår en viktig kontrollfunktion för det allmänna och en möjlighet för
den enskilde att genom klagomål till JO fasta uppmärksamheten på
eventuella missförhållanden i myndighetsutövningen hos enskilt rättssu-
bjekt. Enligt lagen (1975:1338) om Justitiekanslems tillsyn kan även JK
öva tillsyn över den som har uppdrag eller tjänst varmed följer myndig-
hetsutövning.

5 Uppkomna problem

Prop. 1993/94:31

Bilaga 1

Enskilda utbildningsanordnare, som utbildar vapenfria, får i dagsläget
inte handlägga ärenden om tillrättavisning, förmåner eller ledighet. Dessa
ärenden handläggs av Vapenfristyrelsen. Styrelsen handlägger ärenden
om tillrättavisning i sin egenskap av ytterst ansvarig utbildningsmyndig-
het. Den har i de fall där en myndighet anordnar utbildning använt sin
rätt att överlämna åt utbildningsmyndigheten att besluta om förmåner och
ledighet. Även beslut om tillrättavisning meddelas - med stöd av
19 § vapenfrilagen - av utbildningsmyndighetema.

Som antytts vid redogörelsen av bestämmelserna innefattar en tillämpning
av disciplinsystemet en rad olika frågor. En utredning måste göras om
vad som har hänt. Förhör skall hållas med den felande. För att en
tillrättavisning i form av extratjänst skall kunna verkställas måste
möjligheter skapas för handräckningsarbete eller annan särskild uppgift.
Fler exempel kan ges som belyser vilka - inte minst praktiska - frågor
som är förenade med handläggning av disciplinärenden.

Administrationen av förmåner innefattar ett flertal olika beslut. För-
månerna avser som tidigare nämnts områden som resor, förläggning,
hälso- och sjukvård samt förplägnad. Exempelvis skall ställning tas till
vilka färdmedel som den vapenfrie får använda vid tjänstledighets-,
förläggnings- samt in- och utryckningsresor. Vidare skall rutiner for
beställning av resor skapas. Frågor som gäller förläggning är t.ex.
ordningsregler och skötsel. Bland frågor som uppkommer inom hälso-
och sjukvården, kan nämnas kostnadsersättningar för läkemedel och
tandvård.

Av lätt insedda skäl är många praktiska fördelar förknippade med att
ärenden om tillrättavisning, förmåner och tjänstledighet handläggs av
utbildningsanordnaren själv. Denne har ju direkt kontakt med den
vapenfrie och känner därför väl till hans förhållanden. Även for den
vapenfrie måste det vara en klar fördel att kunna kommunicera direkt
med en beslutsfattare som finns hos utbildningsanordnaren.

Enligt Vapenfristyrelsen utbildas for närvarande vapenfria hos Vattenfall
AB, hos Sveriges kristna ungdomsråd och hos Televerket, som inom kort
ombildas till bolag. Dessa utbildningsanordnare utbildar vapenfria på
sammanlagt fyrtio olika platser i landet. Under budgetåret 1992/93
tjänstgör sammanlagt 325 vapenfria hos dessa utbildningsanordnare.
Under budgetåret 1993/94 skall enligt tjänstgöringsplan 270 vapenfria
utbildas hos dem.

Den omfattande verksamheten i samband med myndighetsutövning Prop.
medför stora praktiska svårigheter. Personal från Vapenfristyrelsen måste
ofta resa till de olika orter där de enskilda utbildningsanordnama bedriver
verksamhet för att t.ex. utreda ärenden om tillrättavisning. Besluts-
processsen i dessa och andra ärenden där myndighetsutövning före-
kommer medför vidare en relativt omfattande skriftväxling mellan
Styrelsen och de vapenfria. Om de enskilda utbildningsanordnama fick
handlägga dessa ärenden kunde skriftväxlingen i allt väsentligt ersättas
med en direktkontakt mellan utbildningsanordnama och de vapenfria.
Vapenfristyrelsen har med hänsyn till det anförda begärt att Styrelsen
bemyndigas att överföra uppgiften att handlägga ärenden om tillrätta-
visning, ledighet och förmåner till de enskilda utbildningsanordnama.

6 Överväganden och förslag

I linje med statens strävan till affärsmässig verksamhet på många olika
områden kan ytterligare bolagisering av myndigheter förväntas. Det
pågår t.ex. forhandligar om att ombilda Luftfartsverket till bolag.

Under de senaste åren har olika utredningar varit sysselsatta med bl.a.
de problem som bolagiseringen kan innebära för vapenfriutbildningen.

När Vämpliktslagutredningen under hösten 1990 lade fram sitt be-
tänkande En ny vämpliktslag SOU 1990:89 föreslogs att disciplinpå-
följderna i princip skulle beslutas av Vapenfristyrelsen, som dock i viss
utsträckning skulle få delegera beslutanderätten till den myndighet där
den vapenfrie tjänstgjorde.

Om denne inte tjänstgjorde vid en myndighet, borde enligt betänkandet
alltid Vapenfristyrelsen handlägga ärendet. Här gavs alltså inte möjlighet
att delegera ett åläggande av disciplinpåföljd till en enskild utbildnings-
anordnare.

Sedan betänkandet remitterats under våren 1991, tillsattes under hösten
samma år en ny utredning som skulle se över totalförsvarets personalför-
söijning genom pliktsystem, Pliktutredningen (dir. 1991:40). I direktiven
till utredningen sades att ställning borde tas till om olika utbildnings-
anordnare som inte är statliga eller kommunala myndigheter skulle få
ägna sig åt myndighetsutövning gentemot den pliktpersonal som tjänstgör
hos dem. Pliktutredningen har den 28 januari 1993 överlämnat sitt be-
tänkande (SOU 1992:139) Totalförsvarsplikt till Försvarsdepartementet.

Vid sidan av Pliktutredningen arbetar en särskild utredning (Fö 1992:01)
om författningsreglering med anledning av Pliktutredningens förslag
(dir. 1992:71). Enligt direktiven skall utredningen vara klar senast den
30 april 1993.

1993/94:31

Bilaga 1

I Pliktutredningens betänkande föreslås att bl.a. den vapenfria qänsten Prop. 1993/94:31
skall ersättas av en allmän totalförsvarsplikt. Detta innebär dock inte att Bilaga 1

möjligheterna för en tjänstgöring utan vapenbruk försvinner. Totalför-
svarsplikten föreslås komma att i stor omfattning kunna fullgöras hos
enskilda organ. Vidare lämnas forslag om att Vapenfristyrelsen skall upp-
höra. Dess uppgifter skall enligt förslaget övertas av en ny myndighet -
Totalförsvarets personalverk - som skall administrera all pliktpersonal.
Pliktutredningens betänkande remissbehandlas for närvarande.

Med hänsyn till rådande ovisshet om vad som i framtiden skall gälla för
den vapenfria tjänsten, har man från regeringens sida hittills bedömt det
mest lämpligt att tills vidare inte anförtro åt enskilda utbildnings-
anordnare att handlägga ärenden som innebär myndighetsutövning.

Det hade varit bra om man hade kunnat avvakta beredningen av Pliktut-
redningens och den särskilda författningsutredningens förslag, innan man
tog ställning till de frågor som behandlas i denna PM. Emellertid är det -
med hänsyn till vad bl.a. Vapenfristyrelsen har anfört - angeläget att
redan nu överväga åtgärder. Den situation, som Styrelsen har beskrivit,
kan nämligen innebära utdragna handläggningstider i ärenden som avser
viktiga frågor både för den vapenfrie och utbildningsanordnaren.

I samband med bolagiseringen av affärsverken har olika statliga
myndigheter inrättats för att överta uppgifter som innefattar myndig-
hetsutövning från de tidigare affärsverken. Uppgifterna har i regel
anknytning till den rent affärsmässiga verksamheten. Vapenfriutbild-
ningen är en i förhållande till den verksamheten helt artskild uppgift.

Det är därför inte lämpligt att åt dessa myndigheter anförtro den myndig-
hetsutövning som vapenfriutbildningen innebär. En sådan ordning skulle
inte heller tillgodose önskemålet om ett decentraliserat beslutsfattande.

Det är i stället att föredra att den enskilde utbildningsanordnaren själv får
handlägga ärenden, som också innebär myndighetsutövning. Enligt
Vapenfristyrelsen finns det också ett intresse hos de enskilda utbildnings-
anordnama för en sådan ordning.

Kraven på rättssäkerhet, som i fråga om handläggning av disciplin-
ärenden är särskilt långtgående, måste dock uppfyllas. Genom de olika
former av rättssäkerhetsgarantier som finns och som kan åstadkommas
när en enskild utövar myndighet får dock dessa krav anses vara
tillräckligt tillgodosedda. Härtill kommer att en handläggning av ärendena
innefattande myndighetsutövning inte innebär någon nyhet for de statligt
helägda bolagen. Det kan därför på goda grunder antas att kompetens i
frågorna redan finns hos dem.

Övriga enskilda utbildningsanordnare har visserligen inte tidigare fått
utöva myndighet mot en vapenfri. Med hänsyn till den långa erfarenhet 33

som dessa ändå har av vapenfriutbildning kan det förväntas att man

3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 31

snabbt sätter sig in i vad myndighetsutövning innebär. Vapenfristyrelsen Prop. 1993/94:31
spelar därvid en viktig roll, dels som tillsynsmyndighet, dels som den Bilaga 1

myndighet som meddelar föreskrifter om verksamheten.

Sammanfattningsvis talar övervägande skäl för att anförtro åt enskilda
utbildningsanordnare att handlägga ärenden om tillrättavisning, förmåner
och ledighet.

En sådan förändring kan lämpligen åstadkommas genom de upprättade
lagförslag, som finns i bilaga 1 till promemorian.

Genom ett nytt andra stycke i 2 § vapenfrilagen får regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att överlåta åt enskilda
utbildningsanordnare där vapenfria tjänstgör att besluta i fråga om
tillrättavisning, förmåner och ledighet for de vapenfria.

Ändringen i 2 § första stycket är en följdändring till den nya kommunal-
lagen (SFS 1991:900).

Ett beslut om tillrättavisning som meddelats av enskild utbildnings-
anordnare bör få omprövas av Vapenfristyrelsen. För detta krävs inte
någon lagändring. Det finns inte anledning att nu skapa en särskild
överklaganderegel för beslut om tillrättavisning. Denna fråga bör i stället
tas upp i ett vidare sammanhang i samband med beredningen av
utredningarnas förslag. Som framgått under 3 finns det många skillnader
mellan de olika disciplinsystemen. Man bör kunna förutse att ett mer
enhetligt disciplinsystem blir gällande i framtiden.

I likhet med vad som gäller beträffande övriga utbildningsanordnare bör
i vapenfrilagen anges vem som har befogenhet att meddela tillrättavis-
ning, om det åt en enskild utbildningsanordnare har överlåtits att meddela
ett sådant beslut. Detta görs genom en ändring i 19 § vapenfrilagen. En
ansvarig utbildningschef, som är anställd hos utbildningsanordnaren,
föreslås få befogenhet att meddela tillrättavisning. Om det inte finns
någon sådan chef, bör den som närmast ansvarar för utbildningen få
denna befogenhet.

Vidare föreslås att ett tillägg görs till bilagan till sekretesslagen så att
enskilda utbildningsanordnare blir jämställda med myndigheter i fråga om
vad som föreskrivs i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av
allmänna handlingar.

De förordningsändringar som följer av lagförslagen framgår av bilaga 2
till promemorian. Utöver dessa ändringar görs ett förtydligande i 18 §
vapenfrikungörelsen så att det tydligare än enligt den nuvarande lydelsen
framgår att Vapenfristyrelsen får överlåta åt annan myndighet att besluta
om förmåner.

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst

Prop. 1993/94:31

Bilaga 1

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19§²Befogenhet att meddela vapenfri
tjänstepliktig tillrättavisning till-
kommer hos staten eller hos kom-
mun anställd civilförsvars-, rädd-
nings eller arbetschef i fråga om
underställd personal. Med kommu-
ner likställs landsting, kommunal-
förbund, församlingar kyrkliga
samfalligheter och allmänna för-
säkringskassor.

¹ Senaste lydelse 1991:719.

² Senaste lydelse 1992:1405.

Vapenfri tjänstepliktig skall full-
göra tjänst i verksamhet, som är
betydelsefull för samhället under
beredskap och krig. Tjänstgöringen
skall ske hos statlig myndighet
eller hos myndighet hos kommun
eller landsting eller hos bolag,
förening eller stiftelse som rege-
ringen bestämmer.

Regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer får överlåta
åt ett bolag, en förening eller en
stiftelse där vapenfria tjänsteplikti-
ga tjänstgör att besluta i fråga om
tillrättavisning, förmåner och
ledighet för de vapenfria tjänste-
pliktiga.

Befogenhet att meddela vapenfri
tjänstepliktig tillrättavisning till-
kommer hos staten eller hos kom-
mun anställd civilförsvars-, rädd-
nings eller arbetschef i fråga om
underställd personal. Med kommu-
ner likställs landsting, kommunal-
förbund, församlingar kyrkliga
samfalligheter och allmänna för-
säkringskassor. Om det åt ett
bolag, en förening eller en stiftelse
har överlåtits att meddela vapenfria
tjänstepliktiga tillrättavisning,
tillkommer sådan befogenhet hos
bolaget, förening eller stiftelsen
anställd ansvarig utbildningschef
eller närmast ansvarig utbildnings-
ledare.

Prop. 1993/94:31

Bilaga 1

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Innan någon meddelar tillrättavisning skall han vid förhör med den
felande lämna denne tillfälle att förklara sig.

Denna lag träder i kraft den ...

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till
sekretesslagen (1980:100)' skall ha följande lydelse.

Bilaga ²

Nuvarande lydelse

Prop. 1993/94:31

Bilaga 1

Organ

Folkbildningsrådet

Folkbildningsförbundet

Verksamhet

fördelning av statsbidrag mellan
folkhögskolor och studieförbund
(SFS 1976:1046)

fördelning av statliga medel mellan
länsbildningsförbunden för stöd till
kulturverksamhet genom ideella
föreningar (SFS 1976:1046)

Handelshögskolan i Stockholm

Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag

Kungliga Skogs- och Lantbruks-
akademien

Kungliga Svenska Aeroklubben

statligt stöd i form av utbildnings-
bidrag för doktorander (SFS
1976:1046)

ärenden om TV-avgifter (SFS
1989:41)

prövning av anställnings- och
arbetsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
akademien

besiktning och tillsyn av luftfartyg
samt utfärdande och förnyande av
luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)

¹ Lagen omtryckt 1992:1474.

4 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 31

Nuvarande lydelse	Prop. 1993/94:31
Organ	Verksamhet Bilaga 1
Länsbildningsförbunden	statligt stöd till kulturverksamhet genom ideella föreningar (SFS 1976:1046)
Musikaliska akademien	statligt stöd till utbildnings- och utgivningsverksamhet (SFS 1976:1046 och 1992:318)
Notarius publicus	all verksamhet som Notarius publi- cus (SFS 1981:1363)
Regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening	statligt stöd i marknadsreglerande syfte (1974:226)
Riksprovplatsema Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag	kontroll som riksprovplats (SFS 1992:1119)
Statens Bostadsfinansieringsaktie- bolag, SBAB	förvaltning av statligt reglerade räntebärande lån för bostadsända- mål som beviljas under medverkan av Bostadsstyrelsen eller länsbos- tadsnämnd samt frågor om lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål (SFS 1993:336)
Stiftelsen Svenska institutet	all verksamhet
Stiftelsen Svensk-norska samarbets- fonden	statligt stöd i form av stipendier (SFS 1992:318)
Stiftelsen Lantbrukarnas skörde- skadeskydd	prövning av ärenden om skörde- skadeskydd (SFS 1988:89)
Stiftelserna Nordiska museet, Riksutställningar, Stockholms internationella fredsforskningsin- stitut (SIPRI), Tekniska museet och WHO Collaborating Center on International Drug Monitoring	prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318) 33

Nuvarande lydelse	Prop. 1993/94:31
Organ	Verksamhet Bilaga 1
Svenska föreningen Norden	statligt stöd i form av bidrag till resor och stipendier (SFS 1976:1046)
Svenska institutet i Rom	statligt stöd i form av stipendier
Svenska språknämnden	prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos nämnden (SFS 1992:318)

Denna lag träder i kraft den...

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till
sekretesslagen (1980:100)’ skall ha följande lydelse.

Bilaga ²

Föreslagen lydelse

I enlighet med vad som anges i 1 kap. 8 § skall vad som föreskrivs
i tryckfrihetsförordningen om rätt att ta del av handlingar hos myndighet
i tillämpliga delar gälla också handlingar hos något av de organ som
nämns nedan i den mån handlingarna hör till där angiven verksamhet hos
organet. Verksamheten anges i förekommande fall med hänvisning till
numret i Svensk författningssamling (SFS) på den forfattning med stöd
av vilken verksamheten har uppdragits åt organet.

Prop. 1993/94:31

Bilaga 1

Organ

Folkbildningsrådet

Folkbildningsförbundet

Handelshögskolan i Stockholm

Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag

Kungliga Skogs- och Lantbruks-
akademien

Kungliga Svenska Aeroklubben

¹ Lagen omtryckt 1992:1474.

Verksamhet

fördelning av statsbidrag mellan
folkhögskolor och studieförbund
(SFS 1976:1046)

fördelning av statliga medel mellan
länsbildningsförbunden för stöd till
kulturverksamhet genom ideella
föreningar (SFS 1976:1046)

statligt stöd i form av utbildnings-
bidrag för doktorander

(SFS 1976:1046)

ärenden om TV-avgifter (SFS
1989:41)

prövning av anställnings- och
arbetsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
akademien

besiktning och tillsyn av luftfartyg
samt utfärdande och förnyande av
luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)

Föreslagen lydelse

Organ

Länsbildningsförbunden

Musikaliska akademien

Prop. 1993/94:31

Bilaga 1

Verksamhet

statligt stöd till kulturverksamhet
genom ideella föreningar (SFS
1976:1046)

statligt stöd till utbildnings- och
utgivningsverkssamhet (SFS
1976:1046 och 1992:318)

Notarius publicus

Enskilda som enligt vad regeringen
föreskriver får anordna vapenfri
tjänst

Regleringsföreningen Svensk fisk,
ekonomisk förening

Riksprovplatsema Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget Aktiebolag

Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag, SBAB

Stiftelsen Svenska institutet

Stiftelsen Svensk-norska samarbets-
fonden

Stiftelsen Lantbrukarnas skörde-
skadeskydd

all verksamhet som Notarius publi-
cus (SFS 1981:1363)

handläggning av ärenden i fråga
om tillrättavisning, förmåner eller
ledighet för en vapenfri tiänsteplik-
tig (SFS 1966:413)

statligt stöd i marknadsreglerande
syfte (1974:226)

kontroll som riksprovplats (SFS
1992:1119)

förvaltning av statligt reglerade
räntebärande lån för bostadsända-
mål som beviljas under medverkan
av Bostadsstyrelsen eller länsbos-
tadsnämnd samt frågor om lån
enligt förordningen (1989:858) om
ersättningslån för bostadsändamål
(SFS 1993:336)

all verksamhet

statligt stöd i form av stipendier
(SFS 1992:318)

prövning av ärenden om skörde-
skadeskydd (SFS 1988:89)

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:31

Bilaga 1

Organ

Stiftelserna Nordiska museet,
Riksutställningar, Stockholms
internationella fredsforskningsin-
stitut (SIPRI), Tekniska museet
och WHO Collaborating Center on
International Drug Monitoring

Svenska föreningen Norden

Svenska institutet i Rom

Svenska språknämnden

Verksamhet

prövning av anställnings- och
arbetsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
stiftelsen (SFS 1992:318)

statligt stöd i form av bidrag till
resor och stipendier (SFS
1976:1046)

statligt stöd i form av stipendier

prövning av anställnings- och
arbetsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
nämnden (SFS 1992:318)

Denna lag träder i kraft den....

Prop.

Förordning

om ändring i kungörelsen (1966:414) med viss bestämmelser

om vapenfria tjänstepliktiga

Regeringen föreskriver att 17 och 18 §§ skall ha följande lydelse.

17¹ § Ledighet från vapenfri tjänstgöring beviljas av Vapenfristyrelsen
efter samma grunder som gäller i fråga om ledighet från värnpliktstjänst-
göring.

Vapenfristyrelsens beslut överklagas till Totalförsvarets tjänsteplikts-
nämnd. Nämndens beslut får inte överklagas.

Vapenfristyrelsen får överlåta åt en annan myndighet eller åt ett bolag,
en förening eller en stiftelse som anges i 9 § andra stycket där den
tjänstepliktige tjänstgör att bevilja ledighet. Ett sådant beslut om
ledighet får överklagas hos Vapenfristyrelsen. Vapenfristyrelsens beslut
får inte överklagas.

18² § I fråga om förmåner till vapenfria tjänstepliktiga i samband med
tjänstgöring skall vämpliktsförmånsförordningen (1976:1008) tillämpas
i den mån regeringen ej meddelar särskilda bestämmelser. Befottnings-
penning utgår dock endast till en vapenfri tjänstepliktig som tjänstgör
inom civilförsvaret. Befattningspenning beräknas därvid enligt de
bestämmelser som gäller för civilförsvarspliktiga. Vapenfria tjänste-
pliktiga får för erhållande av tillägg till dagersättningen tillgodoräkna
sig tidigare tjänstgöring enligt vämpliktslagen (1941:967).

Vid tillämpningen av vämpliktsförmånsförordningens bestämmelser
skall med myndighet inom försvarsmakten avses Vapenfristyrelsen.

Vapenfristyrelsen får överlåta åt en annan myndighet eller åt ett bolag,
en förening eller en stiftelse som anges i 9 § andra stycket där den
tjänstepliktige tjänstgör att besluta om förmåner. Ett sådant beslut
om förmåner får överklagas hos Vapenfristyrelsen. Vapenfristyrelsens
beslut får överklagas hos kammarrätt.

1993/94:31

Bilaga 1

Denna förordning träder i kraft den .....

¹ Senaste lydelse 1991:1388.

² Senaste lydelse 1989:758.

Prop. 1993/94:31

Bilaga 2

Förteckning över remissinstanser som avgett
yttrande över promemorian

1. Riksdagens ombudsmän

2. Justitiekanslem

3. Riksåklagaren

4. Överbefälhavaren

5. Försvarets civilförvaltning

6. Vapenfristyrelsen

7. Televerket

8. Luftfartsverket

9. Banveket

10. VattenfaU AB

11. Sveriges civilförsvarsförbund

12. Styrelsen for Sveriges vapenfria tjänstepliktigas
medin flytandeorganisation

Prop. 1993/94:31

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden över PM angående
förslag till ändringar i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

1. Remissinstansernas synpunkter på förslagen

1.1 Riksdagens ombudsmän

Riksdagens ombudsmän har genom remiss den 24 mars 1993, dnr
Fo93/298/CIV, beretts tillfälle att avge yttrande över förslag angående
bemyndigande för bolag, förening eller stiftelse att utöva myndighet mot
vapenfri tjänstepliktig. Med anledning härav får jag anföra följande.

De principiella invändningar som kan resas, i synnerhet vad gäller att
låta enskilda administrera ett straffrättsligt synsätt grundat sanktions-
system utan möjlighet för den enskilde att få saken prövad i domstol,
förbigås i den remitterade promemorian.

I promemorian anförs att det på goda grunder kan antas att kompetens i
aktuella frågor redan finns i bolagen, vilket bl.a. torde avse det bolag
som ska ersätta Televerket, och att Vapenfristyrelsen spelar en viktig roll
som tillsynsmyndigheti aktuella frågor. Erfarenheterna från JO:s
granskning av formerna för tillrättavisning av vapenfria tjänstepliktiga
hos Televerket och Vpaenfristyrelsens tillsyn härav (se JO:s ämbetesbe-
rättelse 1992-93 s. 278) är dessvärre inte sådana att jag kan instämma i
uttalandet.

De föreslagna författningsändringarna - i synnerhet de som avser
handläggning av disciplinärenden - bör anstå till dess översynen av
reglerna om vapenfri tjänst slutförts.

1.2 Justitiekanslern

Jag har anledning att anföra följande om PM:ns innehåll.

Den myndighetsutövning som skulle komma att utövas av enskilda faller
inte under förvaltningslagen. Det är en svaghet. Åtminstone grund-
läggnade regler om förfarandet bör finnas. Iögonfallande är att det saknas
krav på juristmedverkan när beslut fattas om tillrättavisning av vapenfria.

Det finns i förslaget inte någon möjlighet att påkalla domstplsprövning
i fråga om tillrättavisningar av vapenfria. I promemorian finns inte någon

5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 31

analys av om denna ordning kan anses förenlig med artikel 6 i den Prop. 1993/94:31

europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna Bilaga 3

och de grunläggande friheterna. Innan lagstiftningen går vidare bör denna
fråga klarläggas.

Jag anser vidare att promemorians beskrivning av reglerna om allmänna
handlingars offentlighet och offentlighetsprincipens innebörd i övrigt bör
förtydligas som ett led i en eventuell fortsatt beredning i lagstiftnings-
frågan. Bl.a. synes det som har anförts på s. 5 om arkivlagens tillämplig-
het inte vara riktigt, jämför 2 § 2 st arkivlagen och prop. 1989/90:72 s.

69.

1.4 Riksåklagaren

Med överlämnande av yttranden från överåklagarna i Vänersborg, Gävle
och Luleå får jag för egen del anföra följande.

Jag vill inte motsätta mig en överflyttning av beslutandekompetens i
enlighet med förslaget. En sådan överflyttning bör dock bl.a. av
rättssäkerhetsskäl utvärderas efter en viss tid samt i övrigt följas av det
stattiga tillsynsorganet. Detta organ bör meddela de råd eller föreskrifter
som det kan finnas behov av inom det aktuella området.

Överåklagaren i Vänersborg anser att amn, i vatje fall när det är fråga
om tillrättavisning av vapenfria, kan föreskriva att Vapenfristyrelsen skall
underrättas om beslutet utan dröjsmål.

Överåklagaren i Luleå och Gävle har inget att invända.

1.4 Överbefälhavaren

Överbefälhavaren har inget att erinra mot de föreslagna författnings-
ändringarna.

1.5 Försvarets civilförvaltning

FCF anser det rimligt att avvakta beredningen av Pliktutredningens och
den särskilda författningsutredningens förslag innnan regeringen tar
ställning till föreliggande förslag. Detta inte minst med utgångspunkt i att
såväl den vapenfria tjänsten skall ersättas av en allmän totlaförsvarsplikt
som att Vapenfristyrelsen föreslås upphöra. Frågan om var ansvaret för
ärenden om tillrättavisning, förmåner och ledighet bör avgöras i samband
med tillskapandet av den nya myndigheten- Totalförsvarets personalverk.

1.6 Vapenfristyrelsen

Vapenfristyrelsen tillstyrker de föreslagna ändringarna.

I förordningen om ändring i kungörelsen (1966:414) med vissa be- 46

stämmelser om vapenfria tjänstepliktiga bör införas ett bemyndigande för

Vapenfristyrelsen att ät enskild utbildningsanordnare överläta att belsuta Prop. 1993/94:31
i fråga om tillrättavisning. Bilaga 3

I förtydligande syfte framhåller Vapenfristyrelsen angående den relativt
omfattande skriftväxling som förekommer i samband med att styrelsen
svarar för myndighetsutövning gentemot vapenfria att det inte är
skriftväxlingen i sig som utgör det största problemet, utan fastmer den
fördröjning av beslutandeprocessen som uppstår när frågorna hanteras
centralt. En sådan fördröjning är till men för den vapenfrie.

1.7 Televerket

När Televerket blir bolag bedöms våra förutsättningar för att hantera
frågor som gäller tillämpningen av förvaltningslagen, offentlighetsprin-
cipen och sekretesslagen försämras. Mot den bakgrunden är det tveksamt
om myndighetsuppgifter med därtill knutna rättssäkerhetsgarantier bör
överlämnas till företag som bedriver utpräglad affärsverksamhet.
Televerket vill ändå inte motsätta sig förslaget.

1.8 Luftfartsverket

Luftfartsverket har inget att erinra mot de föreslagna författnings-
ändringarna, men påpekar att den remitterade PM:n innehåller två smärre
fel. Dels är Luftfartsverket ett affärsdrivande verl (jfr s 1), dels avses
inte hela Luftfartsverket bli ombildat till bolag (jfr s. 7 st 5).

1.9 Banverket

Banverket har inga synpunkter på PM:n. Verket är en statlig anslagsmyn-
dighet och inte ett affärsverk.

1.10 Vattenfall AB

Vattenfall AB stöder till fullo föreslagna ändringar och anser att det är
angeläget att den nya lagen träder i kraft senast den 1 januari 1994.

1.11 Sveriges Civilförsvarsförbund

Sveriges Civilförsvarsförbund har intet att erinra mot de föreslagna
ändringarna.

1.12 Sveriges vapenfria medinflytandeorganisation

VMO anför med anledning av den remitterade PM:n följande.

Då enskild får möjligheten att bedriva myndighetsutövning måste samma
krav på insyn i den vapenfria verksamheten gälla som för statliga
myndigheter. Det är därför helt otillräckligt att offentligheten endast ska
gälla de ärenden som Försvarsdepartementet föreslår. I stället bör

offentligheten enligt tryckfrihetsförordningen gälla all verksamhet hos den Prop. 1993/94:31
enskilde utbildningsanordnaren som rör den vapenfria tjänsten. Bilaga 3

Förutsatt att kravet på offentlighet tillgodoses har VMO inget att anföra
mot de föreslagna ändringarna i övrigt.

2, Sammanfattade kommentar

De remissinstanser som avstyrker de föreslagna ändringarna är huvud-
sakligen tveksamma till om det är möjligt att, med bibehållen rättssäker-
het, låta enskilda utbildningsanordnare besluta om disciplinåtgärder.

Flera remissinstanser anser att det är olämpligt att genomföra ändringarna
innan översynen av reglerna om vapenfri tjänst slutförts.

Lagrådsremissens lagförslag

Prop. 1993/94:31

Bilaga 4

Förslag till

lag om ändring i lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

2§
Vapenfri tjänstepliktig skall full-
göra tjänst i verksamhet, som är
betydelsefull för samhället under
beredskap och krig. Tjänstgöringen
skall ske hos statlig, kommunal
eller landstingskommunal myndig-
het eller hos bolag, förening eller
stiftelse som regeringen bestäm-
mer.

Vapenfria tjänstepliktiga skall full-
göra tjänst i verksamheter, som är
betydelsefulla för samhället under
beredskap och krig. De skall full-
göra tjänsten hos någon statlig
eller kommunal myndighet, hos
någon myndighet inom ett landsting
eller hos de bolag, föreningar eller
stiftelser som regeringen bestäm-
mer.

Det får överlämnas till ett bolag,
en förening eller en stiftelse som
anordnar vapenfri tjänst att fatta
beslut i fråga om förmåner och
ledighet för de vapenfria tjänste-
pliktiga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

¹ Senaste lydelse 1991:719.

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till
sekretesslagen (1980:100)’ skall ha följande lydelse.

Bilaga²

Nuvarande lydelse

Prop. 1993/94:31

Bilaga 4

Organ

Folkbildningsrådet

Folkbildningsförbundet

Handelshögskolan i Stockholm

Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag

Kungliga Skogs- och Lantbruks-
akademien

Kungliga Svenska Aeroklubben

Verksamhet

fördelning av statsbidrag mellan
folkhögskolor och studieförbund
(SFS 1976:1046)

fördelning av statliga medel mellan
länsbildningsförbunden för stöd till
kulturverksamhet genom ideella
föreningar (SFS 1976:1046)

statligt stöd i form av utbildnings-
bidrag för doktorander (SFS
1976:1046)

ärenden om TV-avgifter (SFS
1989:41)

prövning av anställnings- och
arbetsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
akademien

besiktning och tillsyn av luftfartyg
samt utfärdande och förnyande av
luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)

Länsbildningsförbunden

statligt stöd till kulturverksamhet
genom ideella föreningar (SFS
1976:1046)

Prop. 1993/94:31

Nuvarande lydelse		Bilaga 4
Organ Musikaliska akademien	Verksamhet statligt stöd till utbildnings- och utgivningsverksamhet (SFS 1976:1046 och 1992:318)	Bilaga 4
Notarius publicus	all verksamhet som Notarius publi- cus (SFS 1981:1363)
Regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening	statligt stöd i marknadsreglerande syfte (SFS 1974:226)
Riksprovplatserna Aktiebolaget Svensk Anläggningsprovning, Aktiebolaget Svensk Bilprovning och Apoteksbolaget Aktiebolag	kontroll som riksprovplats (SFS 1992:1119)
Statens Bostadsfinansieringsaktie- bolag, SBAB	förvaltning av statligt reglerade räntebärande lån för bostadsända- mål som beviljats under medverkan av Bostadsstyrelsen eller länsbo- stadsnämnd samt frågor om lån enligt förordningen (1989:858) om ersättningslån för bostadsändamål (SFS 1993:336)
Stiftelsen Svenska institutet	all verksamhet
Stiftelsen Svensk-norska samarbets- fonden	statligt stöd i form av stipendier (SFS 1992:318)
Stiftelsen Lantbrukarnas skörde- skadeskydd	prövning av ärenden om skörde- skadeskydd (SFS 1988:89)
Stiftelserna Nordiska museet, Riksutställningar, Stockholms internationella fredsforskningsin- stitut (SIPRI), Tekniska museet och WHO Collaborating Center on International Drug Monitoring	prövning av anställnings- och arbetsvillkor och andra frågor som rör statligt reglerad anställning hos stiftelsen (SFS 1992:318)

Svenska föreningen Norden

statligt stöd i form av bidrag till
resor och stipendier

(SFS 1976:1046)

Organ

Nuvarande lydelse

Verksamhet

Svenska institutet i Rom

statligt stöd i form av stipendier

Svenska språknämnden

prövning av anställnings- och
arbetsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
nämnden (SFS 1992:318)

Prop.

1993/94:31

Bilaga 4

¹ Lagen omtryckt 1992:1474.

² Senaste lydelse 1993:337.

Prop. 1993/94:31

Bilaga 4

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom föreskrivs att bilagan till
sekretesslagen (1980:100)* skall ha följande lydelse.

Bilaga²Föreslagen lydelse

Organ

Bolag, förening eller stiftelse som
anordnar vapenfri tjänst

Folkbildningsrådet

Folkbildningsförbundet

Handelshögskolan i Stockholm

Radiotjänst i Kiruna Aktiebolag

Kungliga Skogs- och Lantbruks-
akademien

Verksamhet

prövning av frågor om förmåner
och ledighet för en vapenfri
tjänstepliktig (SFS 1966:413)

fördelning av statsbidrag mellan
folkhögskolor och studieförbund
(SFS 1976:1046)

fördelning av statliga medel mellan
länsbildningsförbunden för stöd till
kulturverksamhet genom ideella
föreningar (SFS 1976:1046)

statligt stöd i form av utbildnings-
bidrag för doktorander

(SFS 1976:1046)

ärenden om TV-avgifter

(SFS 1989:41)

prövning av anställnings- och
arbetsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
akademien

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:31

Bilaga 4

Verksamhet

Organ

Kungliga Svenska Aeroklubben

Länsbildningsförbunden

Musikaliska akademien

besiktning och tillsyn av luftfartyg
samt utfärdande och förnyande av
luftvärdighetsbevis (SFS 1957:297)

statligt stöd till kulturverksamhet
genom ideella föreningar

(SFS 1976:1046)

statligt stöd till utbildnings- och
utgivningsverksamhet (SFS
1976:1046 och 1992:318)

Notarius publicus

Regleringsföreningen Svensk fisk,
ekonomisk förening

Riksprovplatserna Aktiebolaget
Svensk Anläggningsprovning,
Aktiebolaget Svensk Bilprovning
och Apoteksbolaget Aktiebolag

Statens Bostadsfinansierings-
aktiebolag, SBAB

Stiftelsen Svenska institutet

Stiftelsen Svensk-norska samarbets-
fonden

Stiftelsen Lantbrukarnas skörde-
skadeskydd

all verksamhet som Notarius publi-
cus (SFS 1981:1363)

statligt stöd i marknadsreglerande
syfte (SFS 1974:226)

kontroll som riksprovplats

(SFS 1992:1119)

all verksamhet

statligt stöd i form av stipendier
(SFS 1992:318)

prövning av ärenden om skörde-
skadeskydd (SFS 1988:89)

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:31

Bilaga 4

Organ

Verksamhet

Stiftelserna Nordiska museet, Riks-
utställningar, Stockholms interna-
tionella fredsforskningsinstitut
(SIPRI), Tekniska museet och
WHO Collaborating Center on
International Drug Monitoring

Svenska föreningen Norden

Svenska institutet i Rom

Svenska språknämnden

prövning av anställnings- och ar-
betsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
stiftelsen (SFS 1992:318)

statligt stöd i form av bidrag till
resor och stipendier (SFS
1976:1046)

statligt stöd i form av stipendier

prövning av anställnings- och
arbetsvillkor och andra frågor som
rör statligt reglerad anställning hos
nämnden (SFS 1992:318)

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.

¹ Lagen omtryckt 1992:1474.

² Senaste lydelse 1993:337.

Prop. 1993/94:31

Bilaga 5

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-09-21

Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Ä. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 2 september 1993 har
regeringen på hemställan av statsrådet Björck beslutat inhämta lagrådets
yttrande över förslag till

1. lag om ändring i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst,

2. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Förslagen har infor lagrådet föredragits av hovrättsassessorn
Thomas Johansson.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1993/94:31

Försvarsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 1993

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg,
Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Björck

Regeringen beslutar proposition 1993/94:31 Rätt för enskild utbildnings-
anordnare att besluta i fråga om förmåner och ledighet för vapenfria
tjänstepliktiga.

gotab 45030, Stockholm 1993

Regeringens proposition

1993/94:31

Propositionens huvudsakliga innehåll

Innehållsförteckning

1 Förslag till riksdagsbeslut

2 Lagtext

2.1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) omvapenfri tjänst

2.2 Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

3 Ärendet och dess beredning

4 Bakgrund och gällande rätt Prop.

5 Behov av ändring

6 Skall enskilda utbildningsanordnare få utövamyndighet mot vapenfria?

7 Specialmotivering

1 Inledning

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966:413) omvapenfri tjänst

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Förordning

om ändring i kungörelsen (1966:414) med viss bestämmelser

om vapenfria tjänstepliktiga

Förteckning över remissinstanser som avgettyttrande över promemorian

Sammanställning av remissyttranden över PM angåendeförslag till ändringar i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

Lagrådsremissens lagförslag

Förslag till

lag om ändring i lagen (1966:413) omvapenfri tjänst

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Lag om ändring i lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst

6 Skall enskilda utbildningsanordnare få utöva
myndighet mot vapenfria?

Lag om ändring i lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst

Förteckning över remissinstanser som avgett
yttrande över promemorian

Sammanställning av remissyttranden över PM angående
förslag till ändringar i lagen (1966:413) om vapenfri tjänst

lag om ändring i lagen (1966:413) om
vapenfri tjänst