Prop.
1993/94:253
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 juni 1994
Carl Bildt
Bo Könberg
(Socialdepartementet)
Regeringen beslutade den 24 mars 1994 att överlämna en proposition till
riksdagen om psykiskt stördas villkor (prop. 1993/94:218). I pro-
positionen föreslog regeringen bl.a. att kommunerna får ett lagreglerat
obligatoriskt betalningsansvar för vissa psykiskt störda. Det slutliga
ställningstagandet till hur den därav föranledda ekonomiska regleringen
bör utformas borde enligt propositionen beredas vidare. Regeringen avsåg
dock att återkomma under detta riksmöte med förslag om den ekonomiska
regleringen för år 1995.
I denna proposition redovisas en överenskommelse mellan Landstings-
förbundet och Svenska kommunförbundet, som träffades den 3 juni 1994,
om riktlinjer för avtal om överföring av verksamheter och ekonomiska
resurser avseende vissa psykiskt störda.
Regeringen föreslår i anslutning härtill vissa tillägg i ikraftträdande- och
övergångsbestämmelserna till lagen (1994:000) om ändring i lagen
(1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och
sjukvård. Landstingen får härigenom möjlighet att för år 1995 lämna
sådant ekonomiskt bidrag till kommunerna som motiveras av det
utvidgade kommunala ansvaret för långvarigt psykiskt störda. Vidare bör
för år 1995 möjlighet ges för landsting och kommuner att lokalt träffa
avtal om nivån på den ersättning som kommunerna skall utge för
medicinskt färdigbehandlade patienter.
1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 253
Prop. 1993/94:253
1 Förslag till riksdagsbeslut.......................3
2 Lagtext..................................3
3 Ärendet och dess beredning .....................4
4 Föreslagna förändringar beträffande psykiskt stördas villkor . . 4
4.1 Ett förtydligat kommunalt ansvar...............4
4.2 Kommunalt betalningsansvar för vissa långvarigt
psykiskt störda..........................5
4.3 Ett utökat statligt stöd .....................8
5 Den ekonomiska regleringen.....................9
5.1 Allmänna överväganden ....................9
5.2 Ekonomisk reglering för år 1995 .............. 10
Bilaga 1 Redovisning av den nationella kartläggningen av medi-
cinskt färdigbehandlade inom psykiatrisk slutenvård . . 13
Bilaga 2 Överenskommelse mellan Landstingsförbundet och
Svenska kommunförbundet om riktlinjer för avtal om
överföring av verksamheter och ekonomiska resurser
avseende vissa psykiskt störda ...............21
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 1994 ... 25
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:000) om
ändring i lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för
viss hälso- och sjukvård.
Prop. 1993/94:253
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:000) om ändring i lagen
(1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och
sjukvård att ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse'
Denna lag träder i kraft den
1 januari 1995. Om ett landsting
och en kommun träffat överens-
kommelse beträffande psykiatrisk
vård enligt tidigare bestämmelser
skall överenskommelsen tillämpas
även efter ikraftträdandet.
Föreslagen lydelse
1. Denna lag träder i kraft den
1 januari 1995. Om ett landsting
och en kommun träffat överens-
kommelse beträffande psykiatrisk
vård enligt tidigare bestämmelser
skall överenskommelsen tillämpas
även efter ikraftträdandet.
2. För år 1995 får ett landsting
lämna sådant ekonomiskt bidrag
till en kommun som motiveras av
det kommunala ansvaret för medi-
cinskt färdigbehandlade patienter i
psykiatrisk vård.
3. För år 1995 får ett landsting
och en kommun bestämma ersätt-
ningen för medicinskt färdigbe-
handlade patienter i psykiatrisk
vård utan hinder av bestämmelser-
na i 8 §.
' Lydelse enligt prop. 1993/94:218.
1* Riksdagen 1993194. 1 samt. Nr 253
Regeringen bemyndigade den 11 maj 1989 chefen för Socialdepartementet
att tillkalla en särskild utredare med uppgift att överväga och föreslå olika
åtgärder för att uppnå en förbättrad och effektivare service och vård till
psykiskt störda (dir. 1989:22). Den 15 november 1990 beslutade
regeringen om tilläggsdirektiv (dir. 1990:71) till utredningen, som bl.a.
innebar att utredningen förändrades till en parlamentariskt sammansatt
kommitté. Vidare angavs att uppdraget främst skulle inriktas på att
överväga och föreslå åtgärder vad gäller ansvarsfördelning och organisa-
tion av stöd och vård till psykiskt störda.
Den 21 maj 1992 beslutade regeringen om ytterligare tilläggsdirektiv
(dir. 1992:67), som innebar att Psykiatriutredningen inte skulle begränsas
av de s.k. noll-direktiven.
Psykiatriutredningen överlämnade i september 1992 sitt slutbetänkande
Välfärd och valfrihet - service, stöd och vård till psykiskt störda (SOU
1992:73), med förslag till åtgärder som berör psykiskt störda personer till
regeringen.
Betänkandet har remissbehandlats. En remissammanställning - Samman-
ställning av remissyttranden över psykiatriutredningens slutbetänkande -
redovisades år 1993 (Ds 1993:88).
Regeringen beslutade den 24 mars 1994 att överlämna en proposition
till riksdagen om psykiskt stördas villkor (prop. 1993/94:218). I proposi-
tionen föreslås bl.a. att socialtjänstlagen förtydligas genom att det i
21 a § föreskrivs att kommunernas uppgifter avser människor med såväl
fysiska som psykiska funktionshinder. Regeringen konstaterar att det är
av stor vikt att nya boendeformer utvecklas inom kommunerna. För att
påskynda denna utveckling föreslås kommunerna få ett lagreglerat
obligatoriskt betalningsansvar för vissa psykiskt störda som vårdas inom
landstingen. Betalningsansvaret föreslås gälla de långvarigt psykiskt
störda personer som av specialistkompetent psykiatriker bedömts vara
medicinskt färdigbehandlade inom psykiatrisk klinik eller annan enhet
som bedriver aktiv psykiatrisk vård. För att komma ifråga för ett
kommunalt betalningsansvar skall den enskilde ha vårdats samman-
hängande i den slutna vården i minst tre månader.
Prop. 1993/94:253
I regeringens proposition om psykiskt stördas villkor (prop. 1993/94:218)
föreslås ett förtydligat kommunalt huvudansvar för att planera och
samordna insatser till psykiskt funktionshindrade. Detta föreslås ske
genom att det i 21 a § socialtjänstlagen föreskrivs att kommunernas
uppgifter avser människor med såväl fysiska som psykiska funktions-
hinder.
I propositionen konstateras vidare att landstingen idag finansierar Prop. 1993/94:253
och/eller driver verksamheter som är att betrakta som ett kommunalt
ansvar. Orsakerna till detta står att söka dels i den snabba omstruk-
tureringen från ett institutionsbundet omhändertagande till vård och stöd
i mera öppna former, dels i den oklara ansvarsfördelning mellan
kommuner och landsting som har funnits på detta område.
De verksamheter som det oftast rör sig om är olika former av anpassat
boende och omvårdnad t.ex. kollektivboende, familjehem, enskilda
vårdhem eller sjukhem. Det kan också vara frågan om olika verksamheter
för daglig sysselsättning eller arbete. Då förhållandena varierar stort
mellan olika delar av landet konstaterar regeringen i propositionen att
överenskommelser bör träffas lokalt om vilka verksamheter som bör byta
huvudman. Regeringen vill i detta sammanhang framhålla att det bör
gälla verksamheter som landstingen den 15 februari 1994 drev i egen regi
eller upphandlade från enskild eller annan vårdgivare. I propositionen
anges att arbetet med att definiera dessa verksamheter bör ske skyndsamt.
Vid vissa enskilda vårdhem ges dock en aktiv psykiatrisk vård. Dessa
enheter bör förbli ett landstingskommunalt ansvar.
I propositionen anger regeringen vidare att man kommer att följa
utvecklingen inom detta område med stor uppmärksamhet och återkomma
till riksdagen med förslag till hur överförandet bör ske om det inte kan
lösas lokalt.
I syfte att bl.a. förbättra de psykiskt stördas boendesituation och skapa
bättre förutsättningar för ett omhändertagande i det lokala samhället har
regeringen i propositionen om psykiskt stördas villkor föreslagit att ett
kommunalt betalningsansvar skall införas vad avser vissa långvarigt
psykiskt störda. Betalningsansvaret skall avse långvarigt psykiskt störda
som av en specialistkompetent psykiatriker bedömts vara medicinskt
färdigbehandlade inom sluten psykiatrisk vård som bedrivs vid psykiatrisk
klinik eller annan enhet där aktiv psykiatrisk vård ges.
För att en enskild skall omfattas av det kommunala betalningsansvaret
skall han ha vårdats sammanhängande inom psykiatrin under minst tre
månader. I de fall patienten inte flyttar från landstingets inrättning bör det
kommunala betalningsanvaret inträda två veckor efter det att landstinget
hos kommunen anmält patienten som medicinskt färdigbehandlad.
Socialstyrelsens inventering i mars 1991
Socialstyrelsen genomförde i mars 1991 en inventering av antalet vårdade
i sluten psykiatrisk vård. Av inventeringen framgick att cirka 7 200
patienter hade en vårdtid på sex månader eller mer vilket motsvarar i
genomsnitt 84 personer per 100 000 invånare. Variationerna var
emellertid stora när man ställde vårdutnyttjandet i relation till be-
folkningen. Tre grupper av landsting/landstingsfria kommuner kunde
särskiljas. En grupp hade ett vårdutnyttjande som var mindre än hälften Prop. 1993/94:253
av riksgenomsnittet. Till denna grupp hörde Gotlands kommun, Skara-
borgs, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Väster-
bottens läns landsting. En andra grupp hade dubbelt eller närmare dubbelt
så stort vårdutnyttjande som landet som helhet. Till denna grupp hörde
Jönköpings, Kronobergs, och Kristianstads läns landsting samt Malmö
kommun och Göteborgs kommun. En tredje grupp utgjordes av övriga
landsting som låg närmare riksgenomsnittet.
Variationerna mellan länen avspeglade sig även på kommunal nivå där
vissa kommuner hade ett extremt högt vårdutnyttjande medan andra hade
ett mycket lågt vårdutnyttjande.
Socialdepartementets kartläggning i februari 1994
I detta avsnitt redovisas resultatet av den nationella kartläggning av
antalet medicinskt färdigbehandlade personer inom psykiatrisk slutenvård
som genomfördes tidigare i år. Resultatet redovisades inte i propositionen
om psykiskt stördas villkor eftersom underlaget vid propositionens
överlämnande analyserades inom regeringskansliet. Syftet med kartlägg-
ningen har varit att ta fram ett underlag som gör det möjligt att bedöma
omfattningen av de ekonomiska resurser som bör föras över från
landsting till kommuner med anledning av förslaget om kommunalt
betalningsansvar. Samtliga landsting samt Malmö, Göteborgs och
Gotlands kommuner har beretts tillfälle att lämna uppgifter till Social-
departementet om hur många patienter som kl. 12.00 den 15 februari
1994 bedömdes vara medicinskt färdigbehandlade inom psykiatrisk
slutenvård och enskilda vårdhem. Någon medicinsk bedömning av
patienter inom familjevården gjordes inte men antalet patienter inom
denna vårdform har angetts.
I bilaga 1 lämnas en redovisning av den nationella kartläggningen av
antalet medicinskt färdigbehandlade personer inom psykiatrisk slutenvård.
I sammanställningen saknas dock uppgifter från Malmö kommun.
Socialstyrelsens patientinventering som genomfördes i mars 1991
redovisas också i sammanställningen. Denna inventering gäller - till
skillnad från kartläggningen i februari 1994 - antalet personer som
vårdats sex månader eller mer inom psykiatrin och patienter som
genomgår tvångsvård.
Av kartläggningen i februari 1994 framgår att totalt 2 742 patienter har
bedömts vara medicinskt färdigbehandlade inom den slutna psykiatriska
vården. Detta är färre patienter än det antal som hade vårdats sex
månader eller längre enligt Socialstyrelsens inventering. Vid denna
inventering framkom att 6 908 personer hade vårdats i sex månader eller
längre inom den slutna psykiatrin (exkl. Malmö kommun). Det bör dock
understrykas att kartläggningen 1994 och Socialstyrelsens inventering
1991 har haft olika inriktning och därför inte är helt jämförbara.
Kartläggningen i februari 1994 visar att Stockholms läns landsting hade
det största antalet färdigbehandlade patienter - 737 personer. Detta
motsvarar 27 % av samtliga medicinskt färdigbehandlade patienter i riket.
I Jönköpings läns landsting fanns vid kartläggningstillfället 295 patienter
vilket motsvarar 11 % av det totala antalet färdigbehandlade patienter Prop. 1993/94:253
som redovisas i kartläggningen. Jönköpings läns landsting är också det
landsting som har redovisat flest färdigbehandlade patienter per 100 000
invånare nämligen 98 patienter. De landsting som efter Jönköping
redovisade flest färdigbehandlade personer per 100 000 invånare är
Västernorrland och Halland (54), Blekinge (44) och Stockholm (43).
Landstinget Dalarna har redovisat den lägsta förekomsten av medicinskt
färdigbehandlade patienter inom den slutna psykiatriska vården per
100 000 invånare. Detta landsting har lämnat uppgift om att totalt 14
patienter är färdigbehandlade inom de nämnda vårdformerna. Detta
innebär att det inom Dalarna fanns 5 färdigbehandlade patienter på 100
000 invånare. De landsting som efter Dalarna redovisar lägst antal
färdigbehandlade per 100 000 invånare är i nämnd ordning Söderman-
lands och Jämtlands läns landsting. Dessa båda landsting har lämnat
uppgift om att det finns 8 respektive 11 medicinskt färdigbehandlade
patienter på 100 000 invånare inom de aktuella vårdformerna.
Vidare kan nämnas att antalet färdigbehandlade patienter för riket som
helhet är 32 per 100 000 invånare. Som framgått tidigare visade Social-
styrelsens inventering 1991 att 84 personer per 100 000 invånare hade
vårdats sex månader eller längre inom sluten psykiatrisk vård.
Vid en analys av resultatet av kartläggningen på kommunnivå finner
man att det inom vissa kommuner finns en förhållandevis stor andel
färdigbehandlade patienter som utnyttjar sluten psykiatrisk vård. Som
exempel på kommuner med ett omfattande vårdutnyttjande kan nämnas
Sävsjö med 233, Värnamo med 134 och Eksjö med 121 färdigbehandlade
patienter per 100 000 invånare. Samtliga dessa kommuner finns i
Jönköpings län. I Hultsfreds kommun i Kalmar län finns det en jämförel-
sevis stor andel färdigbehandlade patienter nämligen 173 per 100 000
invånare.
Resultatet av kartläggningen visar också att det i ca 30 kommuner helt
saknas patienter som är inskrivna i sluten psykiatrisk vård och är
medicinskt färdigbehandlade.
Sammanfattande bedömning
Socialstyrelsens inventering 1991 och den nationella kartläggningen 1994
beskriver situationen inom psykiatrin vid vissa tidpunkter. Det är viktigt
att notera att antalet färdigbehandlade patienter kan variera över tiden och
att undersökningarna inte speglar ett tillstånd som är bestående en längre
tid. Som nämnts tidigare är grunderna för mätningarna åren 1991 och
1994 olika vilket innebär att jämförelser försvåras. Resultatet av den
nationella kartläggningen 1994 bör tolkas med viss försiktighet eftersom
det finns risk för att riktlinjerna inte har tolkats enhetligt av landstingen.
Vidare har tidplanen för genomförandet av kartläggningen varit snäv
vilket kan ha påverkat bedömningarna.
Sedan mars 1991 har omfattande förändringar genomförts inom vård
och omsorg som har påverkat antalet inneliggande inom sluten psykiatrisk
vård. Den 1 januari 1992 genomfördes Ädelreformen som innebar en
förändring av ansvars- och uppgiftsfördelningen vad gäller service och
1** Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 253
vård till äldre, handikappade och långtidssjuka. Denna reform har vidare Prop. 1993/94:253
inneburit att vissa dagverksamheter riktade till psykiskt störda och
renodlade boendeformer för psykiskt störda som vissa landsting tidigare
svarade för ingår i de obligatoriska överföringar som genomförts i vissa
län. Vidare kan nämnas att ett inte obetydligt antal åldersdementa tidigare
vårdades inom psykiatrin.
Enligt uppgifter från Landstingsförbundet har ca 1 700 patienter som
ingick i 1991 års inventering förts över från landsting till kommuner i
samband med Ädelreformen.
I Ädelreformen ingår också ett särskilt statligt bidrag för utbyggnad av
särskilda boendeformer. Detta bidrag omfattar även gruppbostäder för
psykiskt långtidssjuka. En effekt av det särskilda bidraget är att kommu-
nerna har byggt ut sina boendealternativ för människor med psykiska
funktionshinder om än i begränsad omfattning. Landstingen har därmed
fått möjlighet att reducera antalet vårdplatser inom psykiatrin.
Regeringen har i propositionen om psykiskt stördas villkor lämnat förslag
med innebörd att staten skall anslå 400 miljoner kronor årligen under
kalenderåren 1995 - 1997. Syftet med de anslagna medlen är att de skall
användas som stöd för genomförandet av de förslag som regeringen
presenterar i propositionen.
Stimulansåtgärderna föreslås utfalla enligt följande (miljoner kronor):
|
1995 |
1996 |
1997 |
1995 - 1997 | |
|
Utveckling av arbets- |
285,0 |
335,0 |
335,0 |
955,0 |
|
Rehabilitering av |
50,0 |
50,0 | ||
|
Psykiskt störda |
15,0 |
15,0 |
15,0 |
45,0 |
|
Anhörigstöd |
15,0 |
15,0 |
15,0 |
45,0 |
|
Kamratstödjande |
15,0 |
15,0 |
15,0 |
45,0 |
|
Personligt ombud |
8,0 |
8,0 |
8,0 |
24,0 |
|
Internationell |
5,0 |
5,0 |
5,0 |
15,0 |
|
Översyn av innehållet |
2,0 |
2,0 |
2,0 |
6,0 |
|
Uppföljning,utvärdering |
5,0 |
5,0 |
5,0 |
15,0 |
|
SUMMA |
400,0 |
400,0 |
400,0 |
1 200,0 |
Som framgår av tabellen innebär regeringens förslag att ett särskilt statligt Prop. 1993/94:253
bidrag lämnas för de ökade kostnader som under en period kan upp-
komma till följd av omstruktureringen och vidareutvecklingen av
arbetsformerna inom socialtjänsten och psykiatrin. Regeringen vill i detta
sammanhang framhålla att medlen även bör kunna användas för att
utveckla vård och stöd till psykiskt störda inom den kommunala hälso-
och sjukvården. I propositionen anges vidare att bidraget inte skall
lämnas till löpande driftskostnader utan användas till att stimulera och
påskynda förändringar i verksamhetsinnehåll och arbetsorganisation.
Enligt förslaget skall detta bidrag uppgå till totalt 955 miljoner kronor
och utgå från och med den 1 januari 1995 till och med den 31 december
1997.
I prop. 1993/94:218 lämnas också förslag om att totalt 300 miljoner
kronor av det stimulansbidrag till anordnande av gruppbostäder och andra
alternativa boendeformer som riksdagen beslutade i samband med
Ädelreformen, skall förbehållas långvarigt psykiskt störda. Medlen
anvisas under anslaget Stimulansbidrag inom äldreomsorgen inom en total
ram av 900 miljoner kronor för budgetåret 1994/95.
Regeringens bedömning: Den ekonomiska regleringen från och med
år 1996 bör beredas vidare tillsammans med förslagen från bered-
ningen (Fi 1993:24) om statsbidrag och utjämning i kommunsektorn.
Skälen för regeringens bedömning: Förtydligandet av det kommunala
ansvaret för service och vård till psykiskt störda och betalningsansvaret
får ekonomiska konsekvenser för huvudmännen. För att kommunerna
skall ges möjlighet att leva upp till de i propositionen preciserade
åtagandena bör medel föras över från landstingen till kommunerna.
Samtidigt bör resurser finnas kvar inom landstingen för att dessa skall
kunna driva och vidareutveckla den psykiatriska vården.
Den reglering som här redovisas utgår från att staten inte skall behöva
tillskjuta ytterligare resurser till huvudmännen utan att lika mycket medel
som tas från landstinget skall tillskjutas kommunerna inom landstingsom-
rådet. De landstingsfria kommunerna (Gotland, Göteborg och Malmö)
berörs inte av regleringen.
Den ekonomiska regleringen skall ske i två steg. Detta har i första hand
sin grund i det utredningsarbete som nu pågår bl.a. vad avser stats- och
skatteutjämningsbidragen till kommuner och landsting. Enligt regeringens
förslag bör en tillfällig lösning väljas för år 1995. Den slutgiltiga
regleringen bör ske år 1996 företrädesvis genom skatteväxling och
beredas tillsammans med förslagen från den parlamentariskt tillsatta Prop. 1993/94:253
beredningen om statsbidrag och utjämning i kommunsektorn. Den slutliga
regleringen 1996 bör ske med utgångspunkt i den ekonomiska nivå som
ligger till grund för den ekonomiska regleringen 1995 mellan kommuner
och landsting. För detta förfarande talar också att ett arbete bör ske
gemensamt mellan landsting och kommuner beträffande vilka verksam-
heter som bör överföras till kommunalt huvudmannaskap och de
ekonomiska villkoren härför.
Beredningen om statsbidrag och utjämning i kommunsektorn
Beredningen skall enligt sina direktiv (1993:137) föreslå hur statens
bidrag till kommuner respektive landsting och utjämningen av de
ekonomiska förutsättningarna mellan dem skall utformas från och med
den 1 januari 1996. Förslagen skall utgå från vissa grundförutsättningar
som att bidragens huvudsyfte skall vara att utjämna de ekonomiska
förutsättningarna mellan kommuner respektive landsting. Alla kommuner
respektive landsting skall därmed efter inkomst- och kostnadsutjämning
ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva basverksamhet.
Utjämningen skall däremot inte kompensera för skillnader i servicenivå,
kvalitet, avgiftssättning eller effektivitet. Vidare skall utjämningssystemen
för kommuner respektive landsting samordnas så att de inte utgör ett
hinder för skillnader i fördelning i huvudmannaskap. Ett för kommuner
och landsting gemensamt system kan därför övervägas.
Utjämningen för landstingen skall behandlas av beredningen och vägas
samman med utjämningen för kommunerna. Beredningen skall därför ha
ett nära samarbete med Landstingsekonomiska utredningen (Fi 1993:14).
Utredningens förslag skall därmed utgöra ett av underlagen för be-
redningens slutliga förslag.
Beredningen skall redovisa sitt uppdrag senast den 31 oktober 1994.
Regeringens förslag: Med anledning av överenskommelsen mellan
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet om riktlinjer för
avtal om överföring av verksamheter och ekonomiska resurser
avseeende vissa psykiskt störda ändras lagen (1994:000) om ändring
i lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss
hälso- och sjukvård så att landstingen får möjlighet att för år 1995
lämna sådana bidrag till kommunerna som föranleds av det utökade
kommunala ansvaret för psykiskt störda. Vidare skall för år 1995
möjlighet ges för landsting och kommuner att lokalt träffa avtal om
nivån på den ersättning som kommunerna skall utge för medicinskt
färdigbehandlade patienter.
10
Skälen för regeringens förslag: Den vård, omsorg och övriga insatser
som idag ges till psykiskt störda är som tidigare redovisats mycket olika
organiserad i olika delar av landet. I vissa delar av landet bedriver
landstingen verksamheter som med den i propositionen angivna ansvars-
fördelningen bör bedrivas i kommunalt huvudmannaskap. De undersök-
ningar som har gjorts visar även att antalet medicinskt färdigbehandlade
psykiskt störda varierar stort mellan olika landstingsområden och
kommuner. Detta innebär enligt regeringens mening att det kan vara svårt
att finna generella lösningar och att lokala lösningar bör sökas beträffande
de verksamheter som skall föras över. Regeringen anser mot denna
bakgrund att den ekonomiska regleringen för år 1995 i princip bör ske
genom att landsting och kommuner träffar avtal dels om överförande av
vissa verksamheter och resurser för dessa, dels om överföringsbelopp
med anledning av det kommunala betalningsansvaret i enlighet med vissa
riktlinjer som överenskommits mellan Landstingsförbundet och Svenska
kommunförbundet. Den tillfälliga lösningen för år 1995 bör således vila
på frivillig grund och förutsätta att avtal om medelsfördelning träffas
lokalt. Landstingens möjlighet att lämna ifrågavarande bidrag till
kommunerna till följd av det utvidgade kommunala ansvaret för
långvarigt psykiskt störda bör komma till uttryck på det sätt som framgår
av förslaget till riksdagsbeslut i denna proposition.
Prop. 1993/94:253
Lokala avtal om överföring av verksamheter och ekonomiska resurser
Som nämnts tidigare bör huvudmannaskapet för vissa verksamheter
överföras från landsting till kommuner i syfte att renodla ansvarsför-
delningen mellan dessa huvudmän. Omfattningen av de verksamheter som
bör föras över till kommunen varierar beroende på de lokala förut-
sättningarna. Enligt regeringens mening bör förhandlingar mellan
kommuner och landsting om vilka verksamheter som bör omfattas av ett
förändrat huvudmannaskap samt kontrakt som bör övertas inledas skynd-
samt. Som nämnts tidigare gäller det verksamheter som landstingen den
15 februari 1994 drev i egen regi eller upphandlade från enskild eller
annan vårdgivare.
Tidigare har också framhållits att en förutsättning för att kommunalt
betalningsansvar för långvarigt psykiskt störda skall kunna införas är att
en ekonomisk reglering genomförs där kommunerna tillförs medel för de
nya åtaganden som föreslås.
Styrelserna för Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet har
den 3 juni 1994 godkänt en överenskommelse om riktlinjer för avtal om
överföring av verksamheter och ekonomiska resurser avseende vissa
psykiskt störda. Överenskommelsen har träffats i samråd med Socialde-
partementet och redovisas i bilaga 2. I överenskommelsen anges att
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet rekommenderar
landsting och kommuner att träffa avtal med anledning av den reform om
psykiskt stördas villkor som avses träda i kraft den 1 januari 1995. De
lokala avtalen kommer att utgöra underlag för reformens ekonomiska
reglering för år 1995. Arbetet bör bedrivas med inriktningen att avtalen
11
skall vara träffade och inkomna till Socialstyrelsen senast den 1 november
1994.
I avtalen skall redovisas de verksamheter som i enlighet med vad som
anges i propositionen är ett kommunalt ansvar. Det gäller verksamheter
som den 15 februari drevs eller kontrakterades av landstingen och där
överenskommelse träffas att en eller flera kommuner skall överta
verksamhet eller kontakt från landstingen. Vidare skall redovisas de
nettokostnader som landstingen avlastas för den verksamhet och de
kontrakt som förs över till respektive kommun. Detaljerade avtal skall
därefter snarast träffas för respektive verksamhet mellan berörda parter.
Berörda verksamheter skall enligt överenskommelsen vara överförda
senast den 31 mars 1995 om inte särskilda skäl talar emot detta.
I avtalen mellan landsting och kommuner redovisas de belopp som skall
föras över från landstingen till kommunerna med anledning av bl.a. det
kommunala betalningsansvar som föreslås införas den 1 januari 1995.
Även det antal patienter och de vårddagskostnader som ligger till grund
för beräkningarna skall framgå av avtalen.
För varje kategori av psykiatrisk vård dvs. klinik- respektive sjukhems-
vård, skall enhetliga vårddagskostnader beräknas inom respektive
landstingsområde. Dessa kostnader skall ligga till grund för beräkning av
såväl de belopp som skall överföras från landstingen till kommunerna
som kommunernas ersättningar till landstingen för medicinskt färdigbe-
handlade patienter. Regeringen anser mot denna bakgrund att möjlighet
bör finnas för landsting och kommuner att för år 1995 avtala om den
ersättning som kommunerna skall utge till landsting för medicinskt
färdigbehandlade patienter. Till följd härav bör i övergångsbestämmel-
serna anges att landsting och kommuner kan träffa sådana överenskom-
melser utan hinder av innehållet i 8 § betalningsansvarslagen.
Enligt överenskommelsen skall resultatet av den nationella kartlägg-
ningen av antalet medicinskt färdigbehandlade patienter inom psykiatrisk
slutenvård den 15 februari 1994 ligga till grund för beräkning av över-
föringsbeloppen. Om parterna är överens kan andra uppgifter än de som
framgår av den nationella kartläggningen ligga till grund för lokala avtal.
I överenskommelsen anges vidare att en plan skall inges till Social-
styrelsen senast den 1 december 1994 om hur kommuner och landsting
under år 1995 skall använda medel från det statliga bidraget för
omstrukturering av verksamheten. Enligt överenskommelsen kan bidrag
även utgå i samband med avveckling av viss verksamhet och för insatser
till psykiskt störda inom den kommunala hälso- och sjukvården.
Slutligen anges att en särskild beredningsgrupp skall inrättas som skall
bistå huvudmännen om tvister uppkommer. Det anges att berednings-
gruppen bör bestå av företrädare för Socialstyrelsen, Landstingsförbundet
och Svenska kommunförbundet. Om huvudmännen ändå inte kommer
överens skall beredningsgruppen rapportera till regeringen.
Regeringen har för avsikt att ge Socialstyrelsen i uppdrag att ingå i
denna beredningsgrupp.
Prop. 1993/94:253
12
Landsting
Medicinskt färdigbehandlade
94-02-15
Socialstyrelsens
patientinventering
91-03-15
antal
patienter
antal patienter
per 100 000
invånare.
(93.11.01)
antal patienter
(vårdade 6 månader
eller mer.)
STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING
|
737 |
43 | |
|
Norrtälje |
35 |
71 |
|
Danderyd |
10 |
35 |
|
Österåker |
3 |
9 |
|
Vaxholm |
3 |
41 |
|
Täby |
15 |
25 |
|
Vallentuna |
4 |
17 |
|
Lidingö |
11 |
21 |
|
Upplands-Väsby |
25 |
70 |
|
Sigtuna |
25 |
77 |
|
Upplands-Bro |
5 |
25 |
|
Järfälla |
4 |
7 |
|
Solna |
5 |
9 |
|
Sundbyberg |
14 |
13 |
|
Sollentuna |
4 |
26 |
|
Nacka |
20 |
30 |
|
Värmdö |
9 |
36 |
|
Haninge |
22 |
34 |
|
Tyresö |
7 |
20 |
|
Nynäshamn |
5 |
22 |
|
Huddinge |
14 |
19 |
|
Botkyrka |
8 |
12 |
|
Södertälje |
73 |
90 |
|
Ekerö |
4 |
20 |
|
Salem |
2 |
4 |
|
Stockholm |
410 |
60 |
UPPSALA LÄNS LANDSTING
|
40 |
14 | |
|
Uppsala |
31 |
17 |
|
Tierp |
3 |
15 |
|
Östhammar |
2 |
90 |
|
Älvkarleby |
0 |
0 |
|
Enköping |
4 |
11 |
|
Håbo |
0 |
0 |
13
SÖDERMANLANDS LÄNS LANDSTING
22
8 117
Prop. 1993/94:253
Bilaga 1
Eskilstuna 6
Strängnäs 2
Oxelsund 4
Nyköping 5
Katrineholm 5
Flen 0
Gnesta 0
Trosa 0
Vingåker 0
6
7
33
10
15
0
0
0
0
ÖSTERGÖTLANDS LÄNS LANDSTING
|
121 | |
|
Norrköping |
45 |
|
Finspång |
5 |
|
Söderköping |
2 |
|
Valdemarsvik |
3 |
|
Linköping |
28 |
|
Kinda |
1 |
|
Ydre |
1 |
|
Åtvidaberg |
1 |
|
Motala |
7 |
|
Mjölby |
13 |
|
Boxholm |
2 |
|
Vadstena |
9 |
|
Ödeshög |
1 |
|
Utomläns |
3 |
30
37
22
14
34
21
9
23
8
16
50
35
117
16
283
JÖNKÖPINGS LÄNS LANDSTING
Jönköping
Aneby
Eksjö
Nässjö
Sävsjö
Tranås
Vetlanda
Gislaved
Vaggeryd
Värnamo
295
90
7
22
30
28
23
28
23
2
42
98
79
96
121
98
233
121
101
78
16
134
428
KRONOBERGS LÄNS LANDSTING
29
16 254
Växjö 5
Ljungby 6
Alvesta 3
Tingsryd
Markaryd 3
Uppvidinge 10
Älmhult 0
Lessebo 0
7
22
15
14
28
96
0
0
14
KALMAR LÄNS LANDSTING
80 33
Kalmar 12 21
Torsås 1 12
Borgholm 3 25
Mörbylånga 2 14
Nybro 8 39
Emmaboda 0 0
Oskarshamn 3 11
Högsby 6 85
Mönsterås 1 7
Hultsfred 29 173
Vimmerby 3 18
Västervik 12 30
GOTLANDS KOMMUN
12 20
BLEKINGE LÄNS LANDSTING
67 44
Karlskrona 27 45
Ronneby 18 62
Karlshamn 10 32
Sölvesborg 4 24
Olofström 8 54
KRISTIANSTADS LÄNS LANDSTING
87 30
Bromölla 2 16
Båstad 4 28
Hässleholm 14 28
Klippan 4 25
Kristianstad 34 47
Osby 2 15
Perstorp 1 13
Simrishamn 5 24
Tomelilla 0 0
Åstorp 7 53
Ängelholm 9 25
Örkelljunga 2 21
Östra Göinge 3 20
23
76
498
MALMÖ KOMMUN
301
Prop. 1993/94:253
Bilaga 1
15
MALMÖHUS LÄNS LANDSTING
|
142 |
25 | |
|
Lund |
40 |
42 |
|
Burlöv |
4 |
28 |
|
Staffanstorp |
4 |
22 |
|
Lomma |
2 |
11 |
|
Käv linge |
3 |
12 |
|
Landskrona |
2 |
5 |
|
Svalöv |
2 |
16 |
|
Trelleborg |
18 |
49 |
|
Vellinge |
2 |
7 |
|
Svedala |
3 |
17 |
|
Helsingborg |
17 |
15 |
|
Höganäs |
9 |
40 |
|
Ystad |
16 |
62 |
|
Sjöbo |
4 |
24 |
|
Skurup |
1 |
7 |
|
Hörby |
6 |
44 |
|
Eslöv |
8 |
30 |
|
Höör |
1 |
4 |
|
Bjuv |
0 |
0 |
386
Prop. 1993/94:253
Bilaga 1
HALLANDS LÄNS LANDSTING
|
144 |
54 | |
|
Kungsbacka |
29 |
50 |
|
Varberg |
35 |
69 |
|
Falkenberg |
25 |
65 |
|
Halmstad |
37 |
45 |
|
Laholm |
10 |
43 |
|
Hylte |
8 |
72 |
GÖTEBORGS KOMMUN
269
161
37
844
GÖTEBORGS- OCH BOHUS LÄNS LANDSTING
|
103 |
31 | |
|
Strömstad |
3 |
28 |
|
Tanum |
4 |
32 |
|
Munkedal |
15 |
136 |
|
Sotenäs |
3 |
30 |
|
Lysekil |
10 |
65 |
|
Uddevalla |
26 |
54 |
|
Orust |
9 |
30 |
|
Tjörn |
7 |
48 |
|
Stenungsund |
3 |
15 |
|
Kungälv |
11 |
31 |
|
Öckerö |
1 |
9 |
|
Mölndal |
9 |
17 |
|
Partille |
1 |
3 |
|
Härryda |
1 |
4 |
220
16
ÄLVSBORGS LÄNS LANDSTING
|
89 |
20 | |
|
Ale |
2 |
8 |
|
Alingsås |
14 |
41 |
|
Bengtsfors |
5 |
43 |
|
Borås |
14 |
14 |
|
Dals Ed |
2 |
37 |
|
Färgelanda |
6 |
80 |
|
Herrljunga |
1 |
10 |
|
Lerum |
1 |
3 |
|
Lilla-Edet |
3 |
23 |
|
Mark |
6 |
18 |
|
Mellerud |
2 |
19 |
|
Svenljunga |
1 |
9 |
|
T ranemo |
4 |
32 |
|
Trollhättan |
6 |
12 |
|
Ulricehamn |
7 |
30 |
|
Vårgårda |
1 |
9 |
|
Vänersborg |
12 |
33 |
|
Åmål |
2 |
15 |
348
Prop. 1993/94:253
Bilaga 1
SKARABORGS LÄNS LANDSTING
|
35 |
13 | |
|
Töreboda |
1 |
9 |
|
Hjo |
1 |
11 |
|
Karlsborg |
0 |
0 |
|
Tibro |
3 |
27 |
|
Tidaholm |
2 |
15 |
|
Skövde |
1 |
2 |
|
Falköping |
8 |
25 |
|
Vara |
2 |
12 |
|
Grästorp |
2 |
32 |
|
Skara |
2 |
11 |
|
Götene |
1 |
7 |
|
Lidköping |
6 |
16 |
|
Mariestad |
3 |
12 |
|
Gullspång |
2 |
31 |
|
Essunga |
1 |
16 |
17
VÄRMLANDS LÄNS LANDSTING
|
101 |
35 | |
|
Arvika |
15 |
56 |
|
Eda |
4 |
43 |
|
Filipstad |
2 |
15 |
|
Forshaga |
3 |
24 |
|
Grums |
1 |
9 |
|
Hagfors |
3 |
19 |
|
Hammarö |
3 |
21 |
|
Karlstad |
19 |
24 |
|
Kil |
2 |
16 |
|
Kristinehamn |
21 |
81 |
|
Munkfors |
1 |
21 |
|
Storfors |
2 |
38 |
|
Sunne |
8 |
57 |
|
Säffle |
8 |
45 |
|
Torsby |
8 |
54 |
|
Årjäng |
1 |
10 |
160
Prop. 1993/94:253
Bilaga 1
ÖREBRO LÄNS LANDSTING
|
60 |
22 | |
|
Örebro |
38 |
31 |
|
Lekeberg |
1 |
uppgift saknas |
|
Kumla |
5 |
26 |
|
Hallsberg |
3 |
18 |
|
Askersund |
2 |
16 |
|
Karlskoga |
4 |
12 |
|
Laxå |
1 |
14 |
|
Nora |
1 |
9 |
|
Hällefors |
3 |
33 |
|
Degerfors |
1 |
8 |
|
Lindesberg |
1 |
4 |
|
Ljusnarsberg |
0 |
0 |
89
VÄSTMANLANDS LÄNS LANDSTING
|
49 |
18 | |
|
Västerås |
25 |
20 |
|
Hallstahammar |
3 |
18 |
|
Surahammar |
0 |
0 |
|
Sala |
7 |
31 |
|
Heby |
3 |
21 |
|
Köping |
8 |
30 |
|
Arboga |
1 |
7 |
|
Kungsör |
0 |
0 |
|
Fagersta |
1 |
7 |
|
Norberg |
1 |
15 |
|
Skinnskatteberg |
0 |
0 |
100
18
LANDSTINGET DALARNA
Prop. 1993/94:253
Bilaga 1
14 5
|
Rättvik |
1 |
9 |
|
Mora |
1 |
5 |
|
Orsa |
1 |
13 |
|
Falun |
3 |
5 |
|
Borlänge |
4 |
8 |
|
Säter |
3 |
25 |
|
Hedemora |
1 |
6 |
|
Avesta |
0 |
0 |
|
Gagnef |
0 |
0 |
|
Leksand |
0 |
0 |
|
Ludvika |
0 |
0 |
|
Malung |
0 |
0 |
|
Smedjebacken |
0 |
0 |
|
Vansbro |
0 |
0 |
|
Älvdalen |
0 |
0 |
GÄVLEBORGS LÄNS LANDSTING
|
102 |
35 | |
|
Hudiksvall |
3 |
8 |
|
Ljusdal |
3 |
14 |
|
Nordanstig |
1 |
9 |
|
Söderhamn |
21 |
71 |
|
Bollnäs |
19 |
67 |
|
Gävle |
35 |
39 |
|
Sandviken |
16 |
41 |
|
Hofors |
4 |
34 |
|
Ockelbo |
0 |
0 |
|
Ovanåker |
0 |
0 |
111
LANDSTINGET VÄSTERNORRLAND
|
142 |
54 | |
|
Ange |
6 |
48 |
|
Sundsvall |
64 |
68 |
|
Timrå |
21 |
112 |
|
Härnösand |
14 |
51 |
|
Kramfors |
13 |
54 |
|
Sollefteå |
10 |
41 |
|
Örnsköldsvik |
14 |
24 |
235
JÄMTLANDS LÄNS LANDSTING
|
15 |
11 | |
|
Östersund |
9 |
15 |
|
Strömsund |
2 |
13 |
|
Berg |
2 |
23 |
|
Härjedalen |
1 |
8 |
|
Bräcke |
1 |
12 |
|
Krokom |
0 |
0 |
|
Ragunda |
0 |
0 |
|
Åre |
0 |
0 |
19
VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING
|
25 |
12 | |
|
Umeå |
14 |
14 |
|
Vindeln |
1 |
15 |
|
Vännäs |
2 |
23 |
|
Åsele |
1 |
24 |
|
Robertsfors |
1 |
13 |
|
Skellefteå |
6 |
8 |
Prop. 1993/94:253
Bilaga 1
NORRBOTTENS LÄNS LANDSTING
|
70 |
26 | |
|
Luleå |
5 |
7 |
|
Boden |
10 |
33 |
|
Övertorneå |
5 |
80 |
|
Haparanda |
3 |
28 |
|
Kalix |
2 |
10 |
|
Överkalix |
1 |
21 |
|
Piteå |
24 |
59 |
|
Arvidsjaur |
1 |
13 |
|
Jokkmokk |
1 |
15 |
|
Gällivare |
12 |
54 |
|
Kiruna |
6 |
23 |
|
Arjeplog |
0 |
0 |
|
Pajala |
0 |
0 |
|
Älvsbyn |
0 |
0 |
200
Totalt
2 742
32 7 209
TOTALT 2569 st patienter
exklusive de landstingsfria kommunerna.
Totalt enligt Socialstyrelsens utredning 1991
exklusive de landstingsfria kommunerna
6 041 st
patienter
20
Överenskommelse mellan Landstingsförbundet och
Svenska kommunförbundet om riktlinjer för avtal
om överföring av verksamheter och ekonomiska
resurser avseende vissa psykiskt störda
I propositionen om psykiskt stördas villkor (prop. 1993/94:218)
konstateras att landstingen idag finansierar och/eller driver verksamheter
som är att betrakta som ett kommunalt ansvar. Det gäller verksamheter
inom vilka det inte bedrivs någon aktiv psykiatrisk vård.
De verksamheter som avses ovan är olika former av anpassat boende
och omvårdnad t.ex. kollektivboende, familjehem, enskilda vårdhem eller
sjukhem. Det kan också vara frågan om olika verksamheter för daglig
sysselsättning eller arbete. Då förhållandena varierar stort mellan olika
delar av landet konstaterar regeringen i propositionen om psykiskt stördas
villkor att överenskommelser bör träffas lokalt om vilka verksamheter
som skall byta huvudman och vilka kontrakt som skall övertas. Det gäller
således verksamheter som landstingen den 15 februari 1994 drev i egen
regi eller upphandlade från enskild eller annan vårdgivare. Arbetet med
att definiera dessa verksamheter bör ske skyndsamt.
I syfte att bl.a. förbättra de psykiskt stördas boendesituation och skapa
bättre förutsättningar för ett omhändertagande i det lokala samhället har
regeringen i den nämnda propositionen föreslagit att ett kommunalt
betalningsansvar skall införas vad avser vissa långvarigt psykiskt störda.
Betalningsansvaret skall avse långvarigt psykiskt störda som av en
specialistkompetent psykiatriker bedömts vara medicinskt färdigbehand-
lade inom sluten psykiatrisk vård.
I propositionen föreslås vidare att regeringen årligen fastställer ersätt-
ningen för psykiatrisk vård som lämnas vid inrättning som tillhör ett
landsting. Regeringen fastställer årligen de belopp som avses.
Regeringen föreslår vidare att ett särskilt statligt bidrag bör lämnas för
de ökade kostnader som under en period kan uppkomma till följd av
omstruktureringen och vidareutvecklingen av socialtjänstens, psykiatrins
arbetsformer. Bidraget skall inte lämnas till löpande driftskostnader utan
användas till att stimulera och påskynda förändringar i verksamhets-
innehåll och arbetsorganisation. Enligt förslaget skall detta bidrag uppgå
till totalt 955 miljoner kronor och utgå från och med den 1 januari 1995
till och med den 31 december 1997.
Beslut om utbetalning av ekonomiska medel bör fattas av Socialstyrel-
sen efter det att inkomna avtal från landsting och kommuner har
granskats och godkänts.
Den ekonomiska regleringen med anledning av det kommunala betal-
ningsansvaret och överföringen av verksamheter och kontrakt bör ske
genom att landsting och kommuner träffar avtal med anledning av den
psykiatrireform som avses träda ikraft den 1 januari 1995. Avtal skall
träffas dels om överförande av vissa verksamheter och de ekonomiska
villkoren för detta, dels om överföringsbelopp med anledning av det
kommunala betalningsansvaret. Dessutom skall det i en särskild plan
Prop. 1993/94:253
Bilaga 2
21
anges hur det statliga stimulansbidraget skall användas. De lokala
överenskommelserna skall bilda underlag för den centrala regleringen av
psykiatrireformen som avses ske företrädesvis genom skatteväxling från
och med 1996.
De förslag till lagändringar som lämnas i propositionen föreslås träda
1 kraft den 1 januari 1995. Den slutgiltiga regleringen 1996 bör ske med
utgångspunkt i den ekonomiska nivå som ligger till grund för den
ekonomiska regleringen 1995 mellan kommuner och landsting.
Mot denna bakgrund enas parterna om följande avtal:
Allmänt
Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet rekommenderar
landsting och kommuner att träffa avtal på sätt som nedan anges med
anledning av den psykiatrireform som avses träda i kraft den 1 januari
1995.
De lokala avtalen kommer att utgöra underlag för reformens ekono-
miska reglering för år 1995.
Upprättade avtal skall vara inkomna till Socialstyrelsen senast den
1 november 1994. Kopia av upprättande avtal skall lämnas till Social-
departementet.
Verksamhetsansvar
I avtalen skall i fråga om verksamhetsansvar redovisas
A. De verksamheter som enligt propositionen skall vara ett kommunalt
ansvar och som drevs eller kontrakterades av landstingen den 15 februari
1994 och där överenskommelser träffas att en eller flera kommuner skall
överta verksamhetsansvaret från landstingen.
B. De nettokostnader landstingen avlastas för den verksamhet och de
kontrakt som förs över till respektive kommun.
Sedan överenskommelse träffats enligt 3 § skall detaljerade avtal snarast
träffas för respektive verksamhet mellan berörda parter.
Berörda verksamheter skall vara överförda senast den 31 mars 1995 om
inte särskilda skäl talar däremot.
Prop. 1993/94:253
Bilaga 2
Kommunalt betalningsansvar
I avtalen skall redovisas de belopp som skall överföras från landstingen
22
till kommunerna med anledning av att kommunalt betalningsansvar för
vissa medicinskt färdigbehandlade patienter införs från den 1 januari
1995. Även det antal patienter och de vårddagskostnader som ligger till
grund för beräkningarna skall framgå av avtalen.
För varje kategori av psykiatrisk vård dvs. klinik- respektive sjukhems-
vård, skall enhetliga vårddagskostnader beräknas inom varje lands-
tingsområde. Dessa skall ligga till grund för beräkning av såväl de belopp
som skall överföras från landstingen till kommunerna som kommunernas
ersättningar till landstingen för medicinskt färdigbehandlade patienter.
Resultatet av den nationella kartläggningen av antalet medicinskt
färdigbehandlade personer inom psykiatrisk slutenvård den 15 februari
1994 skall ligga till grund vid beräkning av överföringsbelopp för att
täcka kostnaderna för vissa medicinskt färdigbehandlade psykiatriska
patienter.
Om parterna är överens kan andra uppgifter än de som framgår av den
nationella kartläggningen ligga till grund för lokala avtal.
A. Överföringsbeloppen från landstingen till kommunerna för betal-
ningsansvar avseende medicinskt färdigbehandlade vid psykiatrisk klinik
eller annan enhet som bedriver aktiv psykiatrisk vård fastställs till 1 500
kronor per dag. Detta belopp kan ökas eller minskas med högst 20 %.
Den ersättning som kommunerna lämnar till landstingen för vård av
medicinskt färdigbehandlade inom psykiatrisk klinik eller motsvarande
skall i avtalen fastställas till ett belopp som är 10 % högre än över-
föringsbeloppet.
B. Överföringsbeloppet från landstingen till kommunerna för betalnings-
ansvar avseende medicinskt färdigbehandlade vid sjukhem eller sjukhems-
liknande enhet skall i avtalen fastställas till 1 200 kronor per dag. Detta
belopp kan ökas eller minskas med högst 20 %.
Den ersättning som kommunerna lämnar till landstingen för vård av
medicinskt färdigbehandlade vid sjukhem eller sjukhemsliknande enhet
skall i avtalen fastställas till samma belopp som överföringsbeloppet för
denna vård.
Överföringsbeloppet för 1995 skall reduceras med 4 % med hänsyn till
att varseltiden om två veckor innebär att betalningsansvaret kan träda i
kraft tidigast den 15 januari 1995.
Statliga bidrag för utveckling av arbetsformerna inom psykiatri och
socialtjänst
En gemensamt upprättad plan mellan landsting och kommuner om hur
medel från det statliga bidraget för omstrukturering och utveckling av
verksamheten skall utnyttjas under kalenderåret 1995 skall vara inlämnad
Prop. 1993/94:253
Bilaga 2
23
till Socialstyrelsen senast den 1 december 1994 för att medel skall kunna
börja utbetalas senast i februari 1995. Bidrag kan även utgå i samband
med avveckling av viss verksamhet och för insatser till psykiskt störda
inom den kommunala hälso- och sjukvården. Kopia av upprättade avtal
skall inämnas till Socialdepartementet.
Övrigt
En särskild beredningsgrupp skall inrättas som skall bistå huvudmännen
vid uppkomna tvister. Beredningsgruppen skall bestå av företrädare för
Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet. Om
huvudmännen inte kommer överens trots bistånd från beredningsgruppen
skall denna avge yttrande till regeringen.
Avtalets giltighet förutsätter godkännande av Landstingsförbundets
styrelse och Svenska kommunförbundets styrelse. Om förutsättningarna
for avtalet på grund av riksdagens beslut, med anledning av proposition
1993/94:218, ändras upphör detta avtal omedelbart att gälla.
Prop. 1993/94:253
Bilaga 2
Stockholm den 3 juni 1994
24
Prop. 1993/94:253
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Johansson, Hörnlund, Svensson, af Ugglas, Hellsvik, Björck,
Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Könberg
Regeringen beslutar proposition 1993/94:253 Ekonomisk reglering för år
1995 mellan landsting och kommuner med anledning av ökat kommunalt
ansvar för psykiskt störda.
25