Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 14 oktober 1993
Carl Bildt
Anne Wibble
(Finansdepartementet)
I propositionen redovisar regeringen riktlinjerna för den ekonomiska
politiken och särskilt de delar av saneringsprogrammet för de offentliga
finanserna där förslag kommer att föreläggas riksdagen under 1993/94 års
riksmöte. Regeringen redovisar också en bedömning av den svenska
ekonomin under åren 1994 och 1995. Vidare läggs fram förslag till
indexering av vissa punktskatter.
1 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 25
Rättelse: S. 10 rad 19-21 flyttad till vänster och höger spalt
Prop. 1993/94:25
1 Förslag till riksdagsbeslut.................... 3
2 Lagtext............................... 3
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1957:262)
om allmän energiskatt................... 3
2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1961:372)
om bensinskatt....................... 8
2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1992:1438) om
dieseloljeskatt och användning av vissa oljeprodukter 10
2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1990:582)
om koldoixidskatt ..................... 11
2.5 Förslag till lag om ändring i lagen (1961:394)
om tobaksskatt ....................... 14
2.6 Förslag till lag om ändring i lagen (1977:306)
om dryckesskatt ...................... 16
3 Ärendet och dess beredning................... 19
4 Allmänna utgångspunkter.................... 19
5 De internationella förutsättningarna.............. 21
5.1 Svag internationell konjunktur.............. 21
5.2 Det ekonomiska samarbetet i Europa.......... 22
5.3 Utsikterna för den internationella ekonomin ..... 23
6 Politik för tillväxt och sysselsättning ............. 26
6.1 Politikens inriktning.................... 26
6.2 Finanspolitiken....................... 30
6.3 Penning- och valutapolitiken............... 32
7 Villkor för näringslivets expansion ............. 35
7.1 Företagandets betydelse.................. 35
7.2 Skattepolitiken ....................... 36
7.3 Arbetsmarknaden...................... 38
7.4 Utbildning och forskning................. 40
7.5 Kapitalförsörjning och riskkapital............ 42
7.6 Infrastrukturen ....................... 43
7.7 Den offentliga sektorns samspel med näringslivet . . 44
8 De offentliga utgifterna ..................... 45
9 Institutionella förändringar................... 47
9.1 Budgetprocessen ...................... 47
9.2 Pågående reformarbete .................. 48
10 Svensk ekonomi 1993-1995 ................... 49
11 Indexering av vissa punktskatter................ 54
11.1 Förslagen .......................... 54
11.2 Finansiella effekter..................... 56
Bilaga 1 Svensk ekonomi
Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag
Bilaga 3 Lagrådets yttrande
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde 1993-10-14
Regeringen föreslår att riksdagen
dels godkänner riktlinjerna för den ekonomiska politiken (avsnitt 6),
dels antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
2. lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,
3. lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och använd-
ning av vissa oljeprodukter,
4. lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt,
5. lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,
6. lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt.
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän
energiskatt1
dels att 10 och 14 §§ samt bilaga 1 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 §, samt närmast
före 16 § en ny rubrik av följande lydelse.
Nuvarande lydelse
10
Skatten tas ut, om inte annat sägs
i andra stycket, med i bilaga 1
angivet belopp för vikt- eller
volymenhet. I fall som avses i 8 §
första stycket 3 tas dock skatten ut
med ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan skatt på gasol
som används för drift av
motorfordon och annan gasol.
Föreslagen lydelse
§2
Skatten för år 1994 tas ut, om
inte annat sägs i andra stycket,
med i bilaga 1 angivet belopp för
vikt- eller volymenhet. För tiden
efter utgången av år 1994 och fram
till och med år 1998 skall skatten
tas ut med belopp som omräknas
enligt 16 §. Därefter skall skatten
tas ut med de belopp som gäller
vid utgången av år 1998. I fall
som avses i 8 § första stycket 3 tas
dock skatten ut med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan skatt
på gasol som används för drift av
motorfordon och annan gasol.
1 Lagen omtryckt 1984:994.
2 Senaste lydelse 1993:843.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:25
För bränsleblandningar för vilka
skatt skall tas ut enligt denna lag
skall skatt dock inte tas ut för den
del av blandningen som består av
vegetabiliska eller animaliska fetter
eller oljor eller metyl- eller
etylestrar av fettsyror från sådana
fetter eller oljor. För blandningen
i övrigt tas skatten ut med belopp
som gäller för oljeprodukter.
För bränsleblandningar för vilka
skatt skall tas ut enligt denna lag
skall skatt dock inte tas ut för den
del av blandningen som består av
vegetabiliska eller animaliska fetter
eller oljor eller metyl- eller
etylestrar av fettsyror från sådana
fetter eller oljor. För blandningen
i övrigt tas skatten ut med belopp
som anges i bilaga 1 för olje-
produkter.
För oljor får volymen räknas om till 50° C om temperaturen överstiger
70° C när skattskyldigheten inträder.
Till miljöklass 1 hör oljor som har ett kokintervall (destillations-
intervall) av olika bredd mellan 180 och 285° C vid 95 procent destillat,
en densitet mellan 800 och 820 kilogram per kubikmeter vid 15° C och
som innehåller högst 0,001 viktprocent svavel och högst 5 volymprocent
aromatiska kolväten. Sådana oljor får inte innehålla klart mätbara
polycykliska aromatiska kolväten och måttet på den naturliga
tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 50.
Till miljöklass 2 hör till miljöklass 1 inte hänförliga oljor som har ett
kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd mellan 180 och 295°
C vid 95 procent destillat, en densitet mellan 800 och 820 kilogram per
kubikmeter vid 15° C och som innehåller högst 0,005 viktprocent svavel
och högst 20 volymprocent aromatiska kolväten. Halten polycykliska
aromatiska kolväten får inte överstiga 0,1 volymprocent och måttet på
den naturliga tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 47.
Till miljöklass 3 hör övriga oljor.
Miljöklass för bränsle som avses i andra stycket bestäms med ledning
av hela bränsleblandningens egenskaper.
14
Skatten tas ut per kilowattimme
med
a) 0 öre för elektrisk kraft som
förbrukas i industriell verksamhet
i tillverkningsprocessen eller vid
yrkesmässig växthusodling,
b) 3,5 öre för annan elektrisk
kraft än som avses under a) och
som förbrukas i kommuner som
anges i bilaga 2 till denna lag,
c) 6,3 öre för elektrisk kraft som
förbrukas för el-, gas-, värme -
eller vattenförsörjning i andra kom-
§3
Skatten för år 1994 tas ut per
kilowattimme med
a) 0 öre för elektrisk kraft som
förbrukas i industriell verksamhet
i tillverkningsprocessen eller vid
yrkesmässig växthusodling,
b) 3,6 öre för annan elektrisk
kraft än som avses under a) och
som förbrukas i kommuner som
anges i bilaga 2 till denna lag,
c) 6,6 öre för elektrisk kraft som
förbrukas för el-, gas-, värme -
eller vattenförsörjning i andra kom-
3 Senaste lydelse 1992:879.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:25
muner än de som anges i bilaga 2 muner än de som anges i bilaga 2
till denna lag, till denna lag,
d) 8,5 öre för elektrisk kraft som d) 8,8 öre för elektrisk kraft som
förbrukas i övriga fall. förbrukas i övriga fall.
För tiden efter utgången av år
1994 och fram till och med år
1998 skall skatten tas ut med
belopp som omräknas enligt 16 §.
Därefter skall skatten tas ut med de
belopp som gäller vid utgången av
år 1998.
Skatteomräkning
16 §
Skatten för vart och ett av
kalenderåren 1995 t.o.m. 1998
skall tas ut med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar de i
14 § och i bilaga 1 angivna skatte-
beloppen multiplicerade med det
jämförelsetal, uttryckt i procent,
som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i oktober månad
året före det år beräkningen avser
och i oktober 1993.
Regeringen fastställer före
november månads utgång de
omräknade skattebelopp som enligt
denna lag skall tas ut för på-
följande kalenderår. Beloppen
avrundas till hela kronor, hela
ören respektive tiondels ören i
förhållande till de i 14 § och i
bilaga 1 angivna skattebeloppen.
Nuvarande lydelse
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall
erläggas
Tulltaxenr Bränsle Skattesats
ur 27.01,
ur 27.02
eller
ur 27.04
Kolbränslen
230 kr. per ton
ur 27.10
eller
ur 38.14 Fotogen, motorbränn-
oljor och eldningsoljor
samt andra oljeprodukter,
med undantag för smörj-
oljor och smörjfetter
som inte används för
energialstring, till-
höriga
miljöklass 1
miljöklass 2
miljöklass 3
ur 27.11 Naturgas
ur 27.11
eller
ur 38.23 Gasol som används för
a) drift av motor-
fordon
b) annat ändamål än
drift av motorfordon
5 kr. per m3
290 kr. per m3
540 kr. per m3
175 kr. per 1000 m3
85 öre per liter
105 kr. per ton
4 Senaste lydelse 1992:1445.
Prop. 1993/94:25
Föreslagen lydelse
|
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall | ||
|
Tulltaxenr |
Bränsle |
Skattebelopp |
|
ur 27.01, ur 27.04 |
Kolbränslen |
239 kr per ton |
|
ur 27.10 ur 38.14 |
Fotogen, motorbränn- |
5 kr per m3 302 kr per m3 562 kr per m3 |
|
ur 27.11 |
Naturgas |
182 kr per 1000 m3 |
|
ur 27.11 ur 38.23 |
Gasol som används för a) drift av motor- b) annat ändamål än |
88 öre per liter 109 kr per ton |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
Prop. 1993/94:25
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:372) om bensinskatt1
dels att 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
2
Skatt tas ut, om inte annat sägs i
andra stycket, med 3 kronor 14 öre
per liter för blyfri bensin, varmed
avses bensin med en blyhalt om
högst 0,013 gram per liter vid 15°
C och med 3 kronor 65 öre per
liter för annan bensin.
För metanol tas skatten ut med
80 öre per liter. Ingår metanol
eller etanol i en blandning som
avses i 1 § första stycket a) eller c)
tas skatten ut för den inblandade
alkoholen med 80 öre per liter och
för blandningen i övrigt med 3
kronor 14 öre per liter om den
utgörs av blyfri bensin och med 3
kronor 65 öre per liter om den
utgörs av annan bensin.
Skatt tas inte ut för smörjolja
Föreslagen lydelse
§2
Skatten för år 1994 tas ut, om
inte annat sägs i andra stycket,
med 3 kronor 27 öre per liter för
blyfri bensin, varmed avses bensin
med en blyhalt om högst 0,013
gram per liter vid 15° C och med
3 kronor 80 öre per liter för annan
bensin.
För metanol tas skatten för år
1994 ut med 83 öre per liter. Ingår
metanol eller etanol i en blandning
som avses i 1 § första stycket a)
eller c) tas skatten för år 1994 ut
för den inblandade alkoholen med
83 öre per liter och för bland-
ningen i övrigt på det sätt som
framgår av första stycket.
För tiden efter utgången av år
1994 och fram till och med år
1998 skall skatten tas ut med
belopp som omräknas enligt 2 a §.
Därefter skall skatten tas ut med de
belopp som gäller vid utgången av
år 1998.
i är inblandad i bensin.
2 a §
Skatten för vart och ett av
kalenderåren 1995 t.o.nt. 1998
skall tas ut med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar de i
2 § angivna skattebeloppen multi-
plicerade med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger
förhållandet mellan det allmänna
prisläget i oktober månad året före
det år beräkningen avser och i
oktober 1993.
1 Lagen omtryckt 1984:993.
2 Senaste lydelse 1992:1478.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:25
Regeringen fastställer före
november månads utgång de
omräknade skattebeloppen som
enligt denna lag skall tas ut för
påföljande kalenderår. Beloppen
avrundas till hela ören.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt
och användning av vissa oljeprodukter
dels att 5 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
5
Dieseloljeskatt tas ut med
1 300 kronor per kubikmeter. Skatt
skall dock inte tas ut för den del
av bränslet som består av vegetabi-
liska eller animaliska fetter eller
oljor eller metyl- eller etylestrar av
fettsyror från sådana fetter eller
oljor.
Föreslagen lydelse
§'
Dieseloljeskatten för år 1994 tas
ut med 1 300 kronor per kubik-
meter. För tiden efter utgången av
är 1994 och fram till och med år
1998 skall skatten tas ut med be-
lopp som omräknas enligt 5 a §.
Därefter skall skatten tas ut med
det belopp som gäller vid utgången
av är 1998. Skatt skall dock inte
tas ut för den del av bränslet som
består av vegetabiliska eller anima-
liska fetter eller oljor eller metyl-
eller etylestrar av fettsyror från
sådana fetter eller oljor.
Skatten för vart och ett av kalen-
deråren 1995 t.o.m. 1998 skall tas
ut med belopp som efter en årlig
omräkning motsvarar det i 5 §
angivna skattebeloppet multi-
plicerat med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger för-
hållandet mellan det allmänna
prisläget i oktober månad året före
det år beräkningen avser och i
oktober 1993.
Regeringen fastställer före
november månads utgång det om-
räknade skattebelopp som enligt
denna lag skall tas ut för påföl-
jande kalenderår. Beloppet avrun-
das till hela kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
1 Senaste lydelse 1993:839.
10
Prop. 1993/94:25
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:582) om koldioxidskatt
dels att 2 § och bilagan skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
2 §
Koldioxidskatt tas ut, om inte
annat följer av andra stycket, för
bränslen som avses i 1 § första
stycket med i bilagan angivet
belopp för vikt- eller volymenhet.
För varuslag som är skattepliktiga
enligt 1 § andra stycket tas skatt ut
med 74 öre per liter.
För skattepliktiga bränsle-
blandningar skall skatt dock inte
tas ut för den del av bränslet som
består av vegetabiliska eller
animaliska fetter eller oljor eller
metyl- eller etylestrar av fettsyror
från sådana fetter eller oljor. För
blandningen i övrigt tas skatten ut
med belopp som anges i bilagan
för oljeprodukter.
Föreslagen lydelse
Koldioxidskatten för år 1994 tas
ut, om inte annat följer av andra
stycket, för bränslen som avses i 1
§ första stycket med i bilagan
angivet belopp för vikt- eller
volymenhet. För varuslag som är
skattepliktiga enligt 1 § andra
stycket tas skatt ut med 77 öre per
liter. För tiden efter utgången av
år 1994 och fram till och med år
1998 skall skatten tas ut med
belopp som omräknas enligt 2 a §.
Därefter skall skatten tas ut med de
belopp som gäller vid utgången av
år 1998.
För skattepliktiga bränsle-
blandningar skall skatt dock inte
tas ut för den del av bränslet som
består av vegetabiliska eller
animaliska fetter eller oljor eller
metyl- eller etylestrar av fettsyror
från sådana fetter eller oljor. För
blandningen i övrigt tas skatten ut
med belopp som gäller för
oljeprodukter.
1 Senaste lydelse 1993:844.
2 a §
Skatten för vart och ett av
kalenderåren 1995 t.o.m. 1998
skall tas ut med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar de i
2 § och i bilagan angivna skatte-
beloppen multiplicerade med det
jämförelsetal, uttryckt i procent,
som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i oktober månad
året före det år beräkningen avser
och i oktober 1993.
11
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:25
Regeringen fastställer före
november månads utgång de
omräknade skattebelopp som enligt
denna lag skall tas ut för
påföljande kalenderår. Beloppen
avrundas till hela kronor respektive
hela ören iförhållande till de i 2 §
och i bilagan angivna skatte-
beloppen.
Bilaga till lagen (1990:582) om koldioxidskatt2
Nuvarande lydelse
Tulltaxenr Bränsle
enligt tull-
taxelagen
(1987:1068)
Skattesats
ur 27.01,
ur 27.02
eller
ur 27.04 Kolbränslen
800 kr. per ton
ur 27.10
eller
ur 38.14 Fotogen, motorbrännoljor
och eldningsoljor samt
andra oljeprodukter, med
undantag för smörjoljor
och smörj fetter som inte
används för energi-
alstring 920 kr. per m3
ur 27.11 Naturgas
680 kr. per 1000 m3
ur 27.11
eller
ur 38.23
Gasol som används för
a) drift av motorfor-
don
b) annat ändamål än
drift av motorfordon
48 öre per liter
960 kr. per ton
2 Senaste lydelse 1992:880.
12
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:25
|
Tulltaxenr |
Bränsle |
Skattebelopp |
|
ur 27.01, ur 27.04 |
Kolbränslen |
832 kr per ton |
|
ur 27.10 ur 38.14 |
Fotogen, motorbrännoljor |
957 kr per m3 |
|
ur 27.11 |
Naturgas |
707 kr per 1000 m3 |
|
ur 27.11 eller ur 38.23 |
Gasol som används för a) drift av motorfor- b) annat ändamål än |
50 öre per liter 998 kr per ton |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
13
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:394) om tobaksskatt1
dels att 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
2 §2
För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till
varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:
|
Varuslag |
Vikt för 1 st.gram |
Belopp för | ||
|
1 st. öre |
1 kg kr. | |||
|
Cigarrer och cigariller | ||||
|
grupp I ..... |
t.o.m. 1,7 |
33 | ||
|
" II .... |
över 1,7 t.o.m. |
3,0 |
37 | |
|
" III ... . |
" 3,0 " |
5,0 |
40 | |
|
" IV ... . |
5,0 |
49 | ||
|
Cigarretter | ||||
|
grupp I ..... |
t.o.m. 0,85 |
68 | ||
|
" II .... |
över 0,85 t.o.m. |
1,20 |
75 | |
|
" III ... . |
" 1,20 " |
1,55 |
80 | |
|
" IV ... . |
" 1,55 " |
1,90 |
85 | |
|
" V .... |
" 1,90 |
89 | ||
|
Röktobak ..... |
360:- | |||
|
Tuggtobak .... |
115:- | |||
|
Snus ..... |
70:- | |||
Föreslagen lydelse
2 §
För tobaksvara tas skatten under år 1994 ut med nedan angivna, i
förhållande till varans myckenhet bestämda belopp. För tiden efter
utgången av år 1994 och fram till och med år 1998 skall skatten tas ut
med belopp som omräknas enligt 2 a §. Därefter skall skatten tas ut med
de belopp som gäller vid utgången av år 1998.
1 Lagen omtryckt 1984:155.
2 Senaste lydelse 1992:1086.
14
Varuslag
Vikt för 1 st.gram
Belopp för
Prop.
1993/94:25
1 st. öre 1 kg kr
Cigarrer och cigariller
|
grupp I ..... " II .... |
t.o.m. 1.7 |
34 38 | ||||
|
över |
1,7 t.o.m. |
3,0 | ||||
|
II |
III .... |
II |
3,0 " |
5,0 |
42 | |
|
II |
IV .... |
W |
5,0 |
51 | ||
|
Cigarretter | ||||||
|
grupp |
I ..... |
t.o.m. |
0,85 |
71 | ||
|
II .... |
över |
0,85 t.o.m. |
1,20 |
78 | ||
|
II |
III .... |
1,20 " |
1,55 |
83 | ||
|
II |
IV .... |
1,55 " |
1,90 |
88 | ||
|
II |
V .... |
II |
1,90 |
93 | ||
|
Röktobak ..... |
374:- | |||||
|
Tuggtobak .... |
120:- | |||||
|
Snus |
73:- | |||||
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
2a§
Skatten för vart och ett av
kalenderåren 1995 t.o.m. 1998
skall tas ut med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar de i
2 § angivna skattebeloppen multi-
plicerade med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger
förhållandet mellan det allmänna
prisläget i oktober månad året före
det år beräkningen avser och i
oktober 1993.
Regeringen fastställer före
november månads utgång de
omräknade skattebelopp som enligt
denna lag skall tas ut för
påföljande kalenderår. Beloppen
avrundas till hela kronor respektive
hela ören i förhållande till de i 2 §
angivna skattebeloppen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
15
Prop. 1993/94:25
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:306) om dryckesskatt1
dels att 10 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
10 §2
Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas ut med de belopp som
framgår av följande uppställning.
Alkoholhalt, Skatt, kronor per liter
volymprocent ---7—-----~--—---
grundbelopp tilläggsbelopp
|
över |
2,25 högst |
3,5 |
3:- | |
|
3,5 " |
4,5 |
8:50 | ||
|
4,5 " |
7 |
12:50 | ||
|
n |
7 |
10 |
17:10 | |
|
n |
10 |
13 |
26:70 | |
|
•i |
13 |
16 |
36:60 | |
|
H |
16 |
19 |
47:50 | |
|
it |
19 |
24 |
47:50 |
5:10 för varje |
|
ii |
24 |
29 |
73:- |
6:20 för varje |
|
•i |
29 |
34 |
104:- |
6:40 för varje |
|
i» |
34 |
39 |
136:- |
7:70 för varje |
|
** |
39 |
174:50 |
7:80 för varje | |
hel volymprocent
som överstiger 39
I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall
avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal, om alkoholhalten
uppgår till del av hel volymprocent.
1 Lagen omtryckt 1984:158.
2 Senaste lydelse 1993:226.
16
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:25
10 §
Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas för år 1994 ut med de
belopp som framgår av följande uppställning. För tiden efter utgången av
år 1994 och fram till och med år 1998 skall skatten tas ut med belopp
som omräknas enligt 11 §. Därefter skall skatten tas ut med de belopp
som gäller vid utgången av år 1998.
Alkoholhalt, Skattebelopp, kronor per liter
volymprocent
grundbelopp tilläggsbelopp
|
över 2,25 högst |
3,5 |
3:10 | |
|
" 3,5 " |
4,5 |
8:80 | |
|
4,5 " |
7 |
13:00 | |
|
7 |
10 |
17:80 | |
|
10 |
13 |
27:80 | |
|
13 |
16 |
38:10 | |
|
’’ 16 |
19 |
49:40 | |
|
19 " |
24 |
49:40 |
5:30 för varje |
|
24 " |
29 |
75:90 |
6:40 för varje |
|
,, 24 |
34 |
107:90 |
6:70 för varje |
|
34 |
39 |
141:40 |
8:00 för varje |
|
39 |
181:40 |
8:10 för varje | |
hel volymprocent
som överstiger 39
I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall
avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal, om alkoholhalten
uppgår till del av hel volymprocent.
17
2 Riksdagen 1993/94 1 saml. Nr 25
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
H §3
Skatten för vart och ett av
kalenderåren 1995 t.o.m. 1998
skall tas ut med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar de i
10 § angivna skattebeloppen multi-
plicerade med det jämförelsetal,
uttryckt i procent, som anger
förhållandet mellan det allmänna
prisläget i oktober månad året före
det år beräkningen avser och i
oktober 1993.
Regeringen fastställer före
november månads utgång de
omräknade skattebelopp som enligt
denna lag skall tas ut för
påföljande kalenderår. Beloppen
avrundas till hela tiotal ören.
Prop. 1993/94:25
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
3 Förutvarande 11 § upphävd genom 1992:572.
18
I den reviderade finansplanen i kompletteringspropositionen (prop.
1992/93:150 bil. 1) föreslog regeringen ett saneringsprogram för de
offentliga finanserna. Detta godkändes av riksdagen. Regeringen redo-
visar nu riktlinjerna för den ekonomiska politiken och för vilka delar av
saneringsprogrammet som förslag kommer att föreläggas riksdagen under
1993/94 års riksmöte.
Regeringen redovisar också en bedömning av den svenska ekonomin
under åren 1994 och 1995. Denna bedömning baserar sig på bilaga 1.
1 kompletteringspropositionen påtalades bl.a. att punktskatterna i många
fall tas ut med ett visst belopp per styck. I reala termer sjunker därmed
skatteuttaget över tiden vid en stigande prisnivå. I det av riksdagen
beslutade saneringsprogrammet för de offentliga finanserna 1994-1998
ingår en budgetförstärkning om ca 7,4 miljarder kronor inom punktskatte-
området.
I denna proposition lägger regeringen fram ett förslag till införande av
en realvärdesäkring åren 1994—1998 av de punktskatter där en sådan nu
bedömts vara möjlig.
Under arbetets gång har diskussioner beträffande utformningen av
författningsförslagen skett med företrädare för Riksskatteverket.
Regeringen beslutade den 12 oktober 1993 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 2.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 3.
Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.
Regeringen har i propositionen gjort vissa redaktionella ändringar i
lagtexten.
Tre år av ekonomisk stagnation är nu på väg att brytas. Någon
dramatisk uppgång är det inte fråga om. Vägen tillbaka till uthållig
tillväxt, full sysselsättning och sanerade statsfinanser är lång. Men alltfler
tecken på en återhämtning kan nu skönjas. Därmed är också grunden lagd
för en stark ekonomisk utveckling under andra hälften av 1990-talet.
Stagnationen efter 1980-talets överhettning har betytt en radikal
förändring av problembilden. Den höga arbetslösheten och de stora
underskotten i statsfinanserna utgör idag de allvarligaste symptomen på
den ekonomiska krisen.
Ingen uppgift framstår i ljuset av detta som viktigare än att snabbt
skapa förutsättningar för fler jobb i ett växande näringsliv.
En återhållande faktor kommer alltjämt att vara utvecklingen i vårt
närområde. Konjunkturen utvecklas svagt i flertalet länder i Europa. En
Prop. 1993/94:25
19
stabilisering av den europeiska konjunkturen väntas inträffa före Prop. 1993/94:25
årsskiftet, men en tydligare uppgång väntas inte förrän under nästa år.
Sverige samarbetar via EFTA med EG för att med en samordnad
strategi få fart på en långsiktigt uthållig tillväxt i Europa. Såväl i Sverige
som i övriga Europa är utrymmet för en expansiv finanspolitik ytterst
begränsat. Det råder samstämmighet om att den höga arbetslösheten och
låga tillväxten måste angripas med en strategi där de stora underskotten
i statsfinanserna sätter gränser för vilka åtgärder man kan vidta.
Regeringens strategi bygger dels på att sanera statens finanser, dels på
att förbättra förutsättningarna för företagande. Båda dessa beståndsdelar
är avgörande för om vi skall få ner arbetslösheten och öka antalet jobb
på den ordinarie arbetsmarknaden.
Med saneringen av statsfinanserna skapar vi utrymme för
räntesänkningar. Hushållens skuldbörda minskar och investeringar som
ger nya jobb uppmuntras. Riksdagen har tidigare fattat beslut om närmare
80 miljarder kronor i budgetförstärkningar. I vårens kompletterings-
proposition presenterades regeringens plan för fortsatt sanering av de
offentliga finanserna. Den omfattar 81 miljarder kronor, fördelat på fem
år. De beslutade budgetförstärkningarna har bidragit till att den korta
räntan kunnat sjunka med fyra procentenheter sedan november förra året.
Nu går vi vidare och specificerar det första årets åtgärder.
En av de viktigaste förändringarna rör arbetslöshetsförsäkringen. Den
höga arbetslösheten orsakar ett snabbt stigande underskott i arbetsmark-
nadsfonden. Med det förslag om höjda egna avgifter som regeringen
senare kommer att förelägga riksdagen förstärker vi den fortsatta
finansieringen av stöd till dem som är arbetslösa. Arbetslöshetsförsäk-
ringen kommer med regeringens förslag att bli obligatorisk och således
omfatta alla som står till arbetsmarknadens förfogande.
Regeringen avser också att föreslå minskade subventioner till tandvård,
läkemedel, sjukvård och sjukresor. Ett förslag om reformerad tandvårds-
ersättning kommer att läggas under hösten. Vidare föreslår regeringen nu
en indexering av olika miljö- och punktskatter, som på lång sikt ger en
förstärkning av statsfinanserna med ca 7,4 miljarder kronor.
På området företagandets villkor har redan mycket gjorts sedan
regeringsskiftet. Skatter på produktion och sysselsättning har sänkts.
Regeringen har lagt fram förslag om sänkt skatt för egenföretagarna, så
att de inte missgynnas jämfört med aktiebolagen. En kvittningsrätt införs
för att stimulera nyföretagare. Bolagsskatten sänks till 28 % och
periodiseringsfonder införs. Dessutom avskaffas dubbelbeskattningen på
aktier för att förbättra företagens försörjning med riskkapital. Sänkningen
finansieras bl.a. inom ramen för företagsbeskattningen.
För att bl.a. göra det lättare för företagen att nyanställa, ersätta
övertidsuttag med nya jobb och underlätta för de mindre företagen har
regeringen föreslagit förändringar i arbetsrätten. Nyanställningar
underlättas av att visstids- och provanställning förlängs till tolv månader.
Den fackliga vetorätten mot entreprenader slopas, stridsåtgärder mot
enmans- eller familjeföretag förbjuds. Arbetsgivare ges rätt att undanta
20
två personer i varje turordningskrets från turordningsreglerna vid Prop. 1993/94:25
uppsägning.
Fastän ekonomin alltjämt präglas av stora obalanser, så finns ljuspunk-
ter. Exporten ökar. Industrins produktion och investeringar likaså.
Hushåll och företag ser något mer optimistiskt på framtiden än de gjorde
tidigare. Det finns också ett exceptionellt stort bruk av övertid inom
industrin, vilket brukar föregå en konjunkturuppgång.
Den övertid som tas ut motsvarar ca 50 000 jobb. För att uppmuntra
arbetsgivarna att snabbt omvandla övertiden i fler jobb och förmå dem
att tidigarelägga nyanställningar föreslår vi nu ett generellt anställnings-
stöd, GAS. Arbetsgivare som nyanställer får en sänkning av arbetsgivar-
avgiften med 15 procentenheter för de nyanställda. Reglerna gäller fram
till utgången av 1994.
Förhandlingarna om svenskt medlemskap i EG fortskrider planenligt
med sikte på inträde den 1 januari 1995. Med medlemskapet ökar
Sveriges förmåga att dra till sig investeringar och nya jobb.
Genom en fortsatt förtroendeskapande ekonomisk politik kan förutsätt-
ningar skapas för en stabilisering av statsskulden och lägre räntor
samtidigt som kronan stärks. På detta vis minskar risken för en tudelning
av ekonomin. Ekonomin kan expandera utan att obalanser mellan olika
sektorer förstärks.
Saneringen av de offentliga finanserna och bättre villkor för företagan-
de lägger grunden för nya jobb i Sverige. Med nya jobb i näringslivet
bidrar vi till att samtidigt lösa våra två största balansproblem; arbetslös-
heten och underskottet i de offentliga finanserna.
De europeiska länderna genomgår nu en svår och utdragen anpassnings-
process som beror dels på en sedvanlig konjunkturavmattning efter en
lång period av hög tillväxt, dels på strukturella problem. Den bristande
flexibiliteten på arbetsmarknaden är ett stort gemensamt problem för de
europeiska länderna.
Konjunkturen utvecklas svagt i flertalet europeiska länder. BNP föll
kraftigt i Tyskland under det första halvåret vilket fick återverkningar i
hela Europa. Av de stora länderna är det endast Storbritannien som
befinner sig i en uppgångsfas. Stigande arbetslöshet och fortsatt höga
realräntor i flertalet länder bidrar till mycket låga förväntningar hos
hushållen.
En stabilisering av den europeiska konjunkturen väntas inträffa under
det andra halvåret 1993, men en tydlig uppgång förutses inte förrän
1994. Samtidigt befinner sig den japanska ekonomin i stagnation som ett
resultat av en pågående anpassning hos hushåll och företag efter 1980-
talets spekulationsekonomi. Återhämtningen i den amerikanska ekonomin
tycks relativt säker även om uppgången är ovanligt svag.
21
Prop. 1993/94:25
Två stora frågor har dominerat det ekonomiska samarbetet inom EG
under senare tid: den svaga utvecklingen av tillväxt och sysselsättning
samt vägen mot en ekonomisk och monetär union (EMU).
Oron i Europa över tillväxt och sysselsättning har stigit under det
senaste året. Vid EG:s toppmöte i Edinburgh i december 1992 beslutades
om ett tillväxtinitiativ för att främja en ekonomisk återhämtning i Europa.
Tillväxtinitiativet innehåller åtgärder på nationell nivå och på gemens-
kapsnivå, och har som övergripande syfte att återställa förtroendet hos de
ekonomiska aktörerna. Inom den ram som sätts av kraven på medelfristig
budgetkonsolidering och låg inflation utnyttjas utrymmet för stimulansåt-
gärder. Länderna skall främja privata och offentliga investeringar,
stimulera små och medelstora företag samt verka för en återhållsam
löneutveckling. En strävan är att växla över de offentliga utgifterna från
konsumtion och transfereringar till mer tillväxtfrämjande utgiftsslag som
infrastrukturinvesteringar. Vidare uppmanades länderna att förbättra
ekonomiernas funktionssätt med strukturella åtgärder, speciellt på
arbetsmarknaden.
I april 1993 hölls ett första gemensamt möte mellan finans- och
ekonomiministrarna i EG och EFTA. Det förelåg betydande samstämmig-
het om att den höga arbetslösheten och den låga tillväxten måste angripas
inom ramen för en strategi, där sunda offentliga finanser och låg inflation
sätter ramar för åtgärder på kort sikt. Ett nytt gemensamt ekonomi- och
finansministermöte kommer att äga rum i december 1993.
Även i det nordiska ministerrådet och i EFTA-kretsen har åtgärder för
ökad tillväxt diskuterats. På svenskt initiativ äger ett gemensamt nordiskt
stats- och finansministermöte rum i november 1993.
De offentliga finanserna i EG-länderna visar stora och växande
underskott. EG-ländernas ekonomi- och finansministrar, Ecofinrådet, har
uttalat att det mest verkningsfulla bidraget som budgetpolitiken kan ge till
en återhämtning är att minska de offentliga underskotten. Därigenom
möjliggörs lägre räntor. Det ökade penningpolitiska utrymmet som
formellt uppkommit efter vidgningen av de gränser inom vilka valutorna
inom ERM-samarbetet får fluktuera har ännu inte lett till några större
räntesänkningar. Fortsatta stegvisa lättnader i penningpolitiken är dock
troliga.
Nedgången i den ekonomiska aktiviteten i Västeuropa har fortsatt under
första halvåret 1993. Samtidigt har frågan om Europas långsiktiga
konkurrens- och anpassningsförmåga blivit alltmer aktuell. EG-kommis-
sionen har fått i uppdrag att i god tid före Europeiska rådets toppmöte i
december 1993 utarbeta en s.k. vitbok om en medelfristig strategi för
tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning. EG- och senare även EFTA-
länderna inbjöds att inkomma med synpunkter och förslag till Kommis-
sionens arbete med Vitboken. Sverige lägger i sitt bidrag särskild vikt vid
tre områden: klimatet för små och medelstora företag, utbildning, samt
arbetsmarknadernas flexibilitet. En överordnad målsättning är att alla
22
former av protektionism måste bekämpas och att liberaliseringen av Prop. 1993/94:25
världshandeln måste fortsätta.
Planerna på en ekonomisk och monetär union har blivit mer osäkra mot
bakgrund av svårigheterna att hålla samman växelkursmekanismen ERM.
Efter beslutet den 2 augusti i år att temporärt vidga gränserna för
valutornas rörelser inom ERM till +/-15 procent har ERM:s funktions-
sätt i grunden förändrats. Flertalet valutakurser i Europa är nu för första
gången under efterkrigstiden i praktiken flytande. ERM är dock formellt
sett alltjämt i funktion, trots att stora svängningar i kurserna numera
tillåts.
EG:s medlemsländer har uttalat att planerna på EMU ligger fast, och
att EMU:s fas II skall starta som planerat den 1 januari 1994 vilket bl.a.
förutsätter att ett europeiskt monetärt institut (EMI), embryot till en
europeisk centralbank, inrättas. Den gemensamma granskningen av
medlemsländernas ekonomiska politik kommer att bli tydligare. Denna
granskning syftar till att främja konvergens, dvs. att länderna får en
likartad ekonomisk utveckling för att möjliggöra bildandet av en
valutaunion. I denna process är de s.k. konvergenskriterierna, och
särskilt de som avser den offentliga sektorns finanser samt inflationen,
avgörande för bedömningen av om ett land är kvalificerat att delta i
valutaunionen. Under senare tid har, som nämnts ovan, också s.k. real
konvergens, dvs. att sysselsättning och tillväxt utvecklas på ett likartat
sätt, kommit alltmer i blickfånget även om kriterier för detta inte slås fast
i Maastrichtfördraget. Enligt Maastrichfördraget skall EG anta breda
riktlinjer för den ekonomiska politiken. Dessa riktlinjer skall utgöra en
grund för utvärderingen av ländernas och gemenskapens ekonomiska
politik. Ecofinrådet utarbetar för närvarande förslag till sådana riktlinjer
för behandling vid Europeiska rådets möte i Bryssel i december 1993.
I de svenska medlemskapsförhandlingarna är målet att vara medlem
redan den 1 januari 1995 - en målsättning som EG delar i enlighet med
uttalandet vid EG:s toppmöte i Köpenhamn i juni 1993.
Sverige deltar aktivt i utformningen av den europeiska ekonomiska
politiken. Våra ekonomiska problem måste i hög grad lösas tillsammans
med andra länder. Sverige har aktivt drivit på för att initiera ett utvidgat
europeiskt samarbete för att förbättra den ekonomiska utvecklingen,
särskilt kring strukturella åtgärder för att främja sysselsättningen.
Återhämtningen i den amerikanska ekonomin förfaller stabil men har inte
nått normal styrka under sommaren. Den inhemska efterfrågan har
emellertid vuxit i god takt sedan första kvartalet 1992. Samtidigt väntas
företagens investeringar fortsätta att öka. Fortsatt låga räntor i år och
nästa år förutses underbygga denna process. Stigande dollarkurs och
tilltagande inhemsk efterfrågan förmodas leda till fortsatta underskott i
handelsbalansen. Den relativt måttliga efterfrågeökningen väntas inte leda
till ökat inflationstryck.
23
Utsikterna för den japanska ekonomin har försämrats ytterligare i takt
med den stigande yenkursen. Industriproduktion, orderingång och
kapacitetsutnyttjande har fortsatt att avta. Utvecklingen av detaljhandels-
försäljning, bostadsinvesteringar och företagens investeringar tyder på
svag inhemsk efterfrågan under resten av året och nästa år. Expansiv
penningpolitik och ett tredje finanspolitiskt stimulanspaket väntas inte
kunna motverka dessa tendenser i någon större utsträckning. För första
gången på nästan två decennier förutses nolltillväxt i den japanska
ekonomin.
I västra Tyskland förefaller industrikonjunkturen ha stabiliserats.
Inflationen ligger fortfarande kvar över 4 procent även om det underligg-
ande inflationstrycket i ekonomin är lägre. En mycket svag återhämtning
kan inledas under loppet av 1994. Den inhemska efterfrågan kommer att
hållas tillbaka, dels av höjd inkomstskatt och höjda indirekta skatter, dels
av minskade transfereringar till hushållen. Utrymmet för räntesänkningar
ökar dock. Den försämrade konkurrenskraften till följd av apprecieringen
av D-marken och höga löneökningar bidrar också till en svag utveckling.
Storbritannien som var först i nedgången befinner sig nu i en upp-
gångsfas. Ekonomin har efter årsskiftet börjat växa. Lättnaderna i
penningpolitiken har inneburit att skuldanpassningen bland hushållen och
företag har gått snabbt, varför både privat konsumtion och privata
investeringar väntas öka. Den underliggande inflationen ligger kring 3
procent och förväntas stiga det närmaste året. Penningpolitiken kan därför
komma att stramas åt något under 1994. Underskottet i de offentliga
finanserna har emellertid ökat och ett konsolideringsprogram för de
offentliga finanserna beslutats av regeringen och kommer att sättas i kraft
fr.o.m. 1994.
I Frankrike fortsätter de negativa konjunkturtendenserna att överväga.
Framtidsförväntningarna hos hushåll och företag sjunker fortfarande. En
viktig orsak till detta är den höga och växande arbetslösheten. En
vändning i konjunkturen förutses under 1994, förutsatt att realräntorna
sjunker. Detta väntas dock inte kunna hindra att arbetslösheten fortsätter
att stiga och att den privata konsumtion därmed utvecklas svagt.
Investeringsaktiviteten förutses inte heller visa någon stark uppgång mot
bakgrund av bl.a. det låga kapacitetsutnyttjandet. En avgörande fråga är
om den ökade penningpolitiska friheten kommer att utnyttjas eller ej.
I Norden har den danska ekonomin fortsatt att försvagas under första
halvåret 1993. Industriproduktionen har avtagit under årets första sex
månader och kapacitetsutnyttjandet har fallit drastiskt. En ljuspunkt är att
detaljhandelsförsäljningen ökade under andra kvartalet. Under slutet av
1993 och under 1994 beräknas efterfrågan öka starkt bl.a. till följd av de
fallande räntorna. Det underliggande inflationstrycket i den danska
ekonomin är synnerligen lågt.
I Finland väntas ekonomin de kommande åren karaktäriseras av tudel-
ningen mellan en expansiv exportsektor och sviktande inhemsk efterfrå-
gan. Hög skuldsättning och en hög arbetslöshet har inneburit att alla de
inhemska efterfrågekomponentema fallit. Samtidigt har exporten ökat
betydligt mer än beräknat. Finland väntas 1993 uppleva ett tredje år med
Prop. 1993/94:25
24
kraftigt negativ BNP-tillväxt och först 1994 en blygsam BNP-tillväxt. Prop. 1993/94:25
Trots den stora deprecieringen av valutan är inflationen låg.
Den ekonomiska aktiviteten i Norge avtog under årets första hälft. Inget
tyder på någon uppgång i privatkonsumtionen under resten av 1993 då
hushållen fortfarande brottas med hög skuldsättning och höga realräntor.
Lägre privat konsumtion väntas tillsammans med dämpad exporttillväxt
och minskade offentliga utgifter leda till en måttlig BNP-tillväxt 1993
som återhämtar sig och blir relativt stark 1994. Den underliggande
inflationen är mycket låg och väntas fortsätta att vara det under de
kommande åren.
Vissa länder i Centraleuropa antas i år nå positiv tillväxt för första
gången efter det kommunistiska systemets sammanbrott. Samtidigt väntas
återhämtningen i Latinamerika fortsätta, medan den höga tillväxten mattas
något i Sydostasien. Utvecklingen på dessa marknader utgör både
möjligheter och hot. I flera av länderna i Öst- och Centraleuropa är
arbetskraftens utbildningsnivå hög samtidigt som lönekostnaderna är låga.
Detta kommer att ställa svensk industri inför stora framtida omställnings-
krav samtidigt som nya avsättningsmarknader uppstår. Exempel på en
sådan utveckling utgör länderna i Sydostasien som inte bara är konkur-
renter till västvärldens industrier utan även betydande och växande
marknader. Närmare hälften av den svenska exportökningen under det
senaste halvåret gick till detta område.
Tabell 5.1 Internationella förutsättningar
Årlig procentuell förändring
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | ||
|
BNP | |||||
|
USA |
2.6 |
2 3/4 |
3 |
3 |
1/2 |
|
Japan |
1.3 |
0 |
1 3/4 |
3 | |
|
Västra Tyskland |
1.5 |
-2 1/2 |
1/4 |
1 |
1/4 |
|
Frankrike |
1.4 |
-1 |
3/4 |
1 |
3/4 |
|
Storbritannien |
-0,6 |
1 1/2 |
2 1/2 |
2 |
3/4 |
|
Norden |
0,1 |
- 1/4 |
2 |
2 |
1/2 |
|
OECD Europa |
0,8 |
- 3/4 |
1 1/4 |
2 | |
|
OECD Total |
1,6 |
3/4 |
2 |
2 |
3/4 |
|
KPI | |||||
|
USA |
3,0 |
3 |
3 1/2 |
4 | |
|
Japan |
1,7 |
1 |
1 1/4 |
2 | |
|
Västra Tyskland |
4,0 |
4 |
3 |
2 |
1/2 |
|
Frankrike |
2,4 |
2 1/4 |
2 |
2 | |
|
Storbritannien |
3,7 |
2 |
3 3/4 |
4 | |
|
Norden |
2,3 |
2 |
2 1/2 |
2 |
3/4 |
|
OECD Europa |
3,8 |
3 1/4 |
3 1/4 |
3 |
1/2 |
|
OECD Total |
3,0 |
2 3/4 |
3 |
3 |
1/2 |
Källor: OECD och Finansdepartementet.
BNP-tillväxten inom OECD-området väntas mot denna bakgrund uppgå
till 3/4 och 2 procent under 1993 respektive 1994 för att först 1995 öka
till 2 3/4 procent. Detta är en nedrevidering jämfört med bedömningen
25
i april då en tillväxt i OECD-området på 1 1/4 och 2 3/4 % förutsågs för Prop. 1993/94:25
1993 resp. 1994. Bara fyra länder, USA, Storbritannien, Danmark och
Norge, uppvisar nu tillväxt 1993. Arbetslösheten minskar först 1995 från
en hög nivå. Inflationen väntas ligga kvar på en låg nivå de närmaste
åren.
Ett osäkerhetsmoment i konjunkturbilden utgörs av de möjliga
effekterna av de nya gränserna för valutornas rörelsefrihet inom ERM.
Den ökade flexibilitet som de nya gränserna medför kan underlätta en
återhämtning i den europeiska konjunkturen. Den ökade osäkerheten om
valutakurserna på lång sikt kan dock utgöra en motverkande faktor. Det
råder också osäkerhet om i vilken utsträckning företag och hushåll hunnit
anpassa sin skuldsituation till de nya förutsättningar som råder. Denna
anpassning av skulderna har haft stor påverkan på konsumtion och
investeringar. Växande underskott i de offentliga finanserna i många
europeiska länder innebär därtill osäkerhet om konsekvenserna för de
offentliga utgiftssystemen under de närmaste åren.
Osäkerheten kvarstår även vad gäller den för för den internationella
tillväxten så viktiga Uruguay-rundan inom GATT, där man ännu inte har
kunnat nå en överenskommelse. Sverige har upprepade gånger agerat för
att GATT-förhandlingarna skall kunna slutföras innan det amerikanska
förhandlingsmandatet löper ut. Ett avtal skulle ha stora positiva återverk-
ningar på den internationella ekonomiska utvecklingen.
De viktigaste uppgifterna för den ekonomiska politiken är att öka
sysselsättningen, minska arbetslösheten och eftersträva prisstabilitet.
Detta kan bara ske genom ökad och uthållig tillväxt. De nya jobben
måste komma i den privata sektorn.
Den ekonomiska politiken inriktas på att
* fullfölja saneringen av de offentliga utgifterna,
* skapa allmänt bättre förutsättningar för ekonomisk utveckling och
sysselsättning genom större flexibilitet och utvecklingskraft.
Centralt för tilltron till den svenska ekonomin är således saneringen av
de offentliga finanserna. Omfattande åtgärder på närmare 80 miljarder
kronor har föreslagits av regeringen och beslutats av riksdagen under de
gångna två åren, tabell 6.1. Dessa åtgärder innebär både att budgeten
förstärks och att utgiftssystemen fungerar bättre. I den reviderade
finansplanen i april 1993 föreslog regeringen därutöver ett sanerings-
program för åren 1994-1998 på 81 miljarder kronor, vilket antogs av
riksdagen.
26
Tabell 6.1 Beslut om budgetförstärkningar hösten 1991-1993
Miljarder kronor
Prop. 1993/94:25
Långsiktiga effekter
Hösten 1991 och finansplanen 1992 15,6
Kompletteringspropositionen 1992 16,8
Nytt system för räntebidrag 14,6
Krispaket 1, hösten 1992 30,9
varav
Höjd pensionsålder (bereds av pensionsarbetsgruppen) 6
Lägre pensioner 3,2
En karensdag och sänkt komp.nivå i sjukförsäkringen 4
Höjd bensinskatt 5,3
Höjd tobaksskatt 2,1
Borttagande av reallöneskydd 1993 och 1994 1,6
Finansplanen 1993 14,3
varav
Lägre ers.nivå i arbetslöshetsförsäkringen 3,7
Sänkta ers.nivåer för utbildningsbidrag m.m. 3,6
Räntebidrag 3,1
Samordning sjuk- och arbetsskadebegreppet 1,7
Fem karensdagar i arbetslöshetsförs. 1
Summa 77,6
I % av BNP 5,4
Källa: Finansdepartementet.
Eftersom sysselsättningsökningen skall ske i den privata sektorn är
villkoren för privat företagande avgörande. En trovärdig låg inflation
krävs liksom goda villkor i övrigt för både befintliga och nya företag.
Produktionen inom industrin har ökat med ca 13 % sedan årsskiftet och
exporten med ca 6 % sedan bottennivån andra kvartalet 1992. Det
gynnsamma kostnadsläget gör det möjligt för svenska företag att öka
produktionen genom ökade marknadsandelar både på export- och
hemmamarknaderna.
Förutsättningarna för en återhämtning i den svenska ekonomin
förbättras successivt. Ett stort antal strukturella reformer har vidtagits för
att underlätta för företag att expandera och öka sysselsättningen. Det
gäller skattelättnader, förändringar inom offentlig sektor och socialförsäk-
ringssystemen samt åtgärder för ökad konkurrens, avreglering och
privatisering. Ytterligare åtgärder med särskild inriktning på de mindre
och medelstora företagen kommer att föreslås riksdagen i höst.
Därigenom ökar ekonomins flexibilitet och utvecklingskraft. Sverige blir
attraktivt för investeringar och jobb.
Ett centralt inslag i den smärtsamma omställningsprocess som svensk
ekonomi genomgår efter 1980-talets överhettning och höga inflation är de
höga realräntorna. Därav följer behov av skuldkonsolidering och
anpassning av värden på olika typer av tillgångar, främst fastigheter.
Under de senaste åren har företagens och hushållens finansiella sparande
stigit kraftigt, bl.a. har hushållens sparkvot stigit från ca -5 % till ca 10
% av de disponibla inkomsterna. Nedgången i den privata konsumtionen
har inte orsakats av en svag inkomstutveckling - de disponibla inkomster-
27
na sjunker först 1993 och då bara till 1991 års nivå - utan just av behovet Prop. 1993/94:25
att betala tillbaka 1980-talets skulder. Denna anpassningsprocess har
underlättats av räntefallet under 1993.
Hushållen liksom företagen tycks nu ha kommit långt i saneringen av
sina skulder. Därmed skapas förutsättningar för en stabilisering och en
successiv återhämtning av den inhemska efterfrågan.
Ökad produktivitet, låga löneökningar, sänkta arbetsgivaravgifter
tillsammans med kronans depreciering innebär att de svenska lönekost-
naderna per producerad enhet har sjunkit. Tillväxten kan därmed ta fart
genom att först nettoefterfrågan från utlandet ökar och därefter genom att
hushåll och företag ökar den inhemska efterfrågan. Diagram 6.1 visar hur
tillväxten byggs upp främst genom kapitalbildning, vilket är en avgörande
skillnad mot utvecklingen under 1980-talet då tillväxten baserades på
lånefinansierad konsumtion.
Diagram 6.1 Konsumtion och kapitalbildning
Bidrag till BNP-förändring
80-89
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Deprecieringen av kronan sedan hösten 1992 innebär att de svenska
kostnaderna har sjunkit räknat i utländsk valuta. Sveriges långsiktiga
strävan bör dock inte vara att konkurrera med allmänt låga löner. Den
långsiktiga utveckling som regeringen eftersträvar innebär istället att
utvecklingskraften i den svenska ekonomin byggs på kunskap och hög
kvalitet på arbetskraft och företagsledning. Med företag som snabbt
anpassar sig till föränderliga marknader kan Sverige konkurrera med
28
produkter och tjänster som tillåter ett högt men ändå konkurrenskraftigt Prop. 1993/94:25
löneläge.
Regeringen lägger under hösten ett antal förslag som syftar till att
stimulera tillväxt och sysselsättning i hela landet.
Avgörande är att saneringsprogrammet fullföljs. De förslag som
kommer att läggas under hösten redovisas nedan.
För att underlätta utveckling av inte minst de mindre och medelstora
företagen föreslås betydande förändringar av skatterna. Enskilda
näringsidkare och delägare i handelsbolag får enligt förslagen regler som
motsvarar vad som gäller för aktiebolag. Skatten på avkastningen på det
kapital som investeras sänks från drygt 60 till 30 % och fr.o.m. 1995 till
25 %. Det blir därigenom möjligt att finansiera en expansion med
jämförelsevis lindrigt beskattade medel.
Nyföretagandet underlättas genom att den som vill bli företagare men
som under den första osäkra tiden inte vill lämna sitt gamla jobb under
en femårsperiod kan kvitta eventuella underskott mot tjänsteinkomsterna.
Dubbelbeskattningen på utdelning slopas och dubbelbeskattningen på
innehållna vinster lindras. Därigenom förbättras soliditeten, liksom
förutsättningarna för riskkapitalanskaffning.
Skatten för bolag sänks från 30 till 28 %. En ny möjlighet att sätta av
intäkter för framtida behov införs genom s.k. periodiseringsfonder.
Skatteutj ämningsreserverna avskaffas.
Förslagen som avses träda i kraft den 1 januari 1994 finansieras inom
ramen för företagsbeskattningen genom att beskattningen av utlandstrak-
tamenten likställs med beskattningen av inhemska traktamenten och
genom en höjning av arbetsgivaravgiften med 0,2 procentenheter.
Samtidigt som företagande och expansion underlättas genom skatteför-
ändringar måste hinder för sysselsättning undanröjas. Delar av den
arbetsrättsliga lagstiftningen innebär att företagen tvekar att nyanställa
även när de behöver mera arbetskraft. Övertidsuttaget motsvarar för
närvarande närmare 50 000 jobb. För att underlätta nyanställning föreslås
vissa förändringar i arbetsrätten.
Möjligheten att anställa för viss tid vid tillfälliga höga arbetsbelast-
ningar förbättras. Tiden för tillfälliga anställningar förlängs till 12
månader. Möjligheten till provanställning förlängs från sex till tolv
månader. Vid omstruktureringar på grund av arbetsbrist får arbetsgivaren
rätt att undanta två personer från turordningsreglerna. Dessa åtgärder
leder till att den långsiktiga kostnad som företaget tar på sig vid
nyanställning sänks och därmed ökar benägenheten att anställa.
För att tidigarelägga den ökning av sysselsättningen som kommer att
ske under de närmaste åren införs ett särskilt, tidsbegränsat generellt
anställningsstöd (GAS). Den som under perioden 1 januari - 31 december
1994 har fler anställda än i september 1993 får en nedsättning av
arbetsgivaravgiften med 15 procentenheter för denna sysselsättningsök-
ning.
Denna åtgärd som är av generell art stimulerar genom den korta tid den
är i kraft till tidigareläggning av sysselsättningsökningar.
29
Vi kan nu se tecken till återhämtning i ekonomin. Efter hand kommer Prop. 1993/94:25
detta att bli märkbart på flera områden. De åtgärder som regeringen nu
redovisar leder till att dessa tendenser kan bli starkare och att arbets-
marknaden snabbare kan svara på ökad efterfrågan i den reala ekonomin.
Därigenom bör arbetslösheten kunna minska snabbare än vad som
tidigare bedömts troligt.
För att Sverige skall kunna föras ur den ekonomiska krisen krävs att de
offentliga finanserna saneras. Den offentliga nettoskulden beräknas i år
till drygt 15 % av BNP och stiger snabbt. Den offentliga sektorns
finansiella sparande väntas i år uppvisa ett underskott motsvarande nästan
15 % av BNP.
Svaga offentliga finanser för med sig en rad problem. Hushållen kan
förvänta sig att kraftfulla besparingar i transfereringsutgifterna, eller
skattehöjningar, blir nödvändiga. För att gardera sig mot sämre framtida
inkomstutveckling ökar de sitt sparande, konsumtionen dämpas och
tillväxten hämmas. Finansiella placerare kan kräva en premie för
inflationsrisken och osäkerheten. Räntenivån drivs upp, vilket hämmar
konsumtion och investeringar.
Med hänsyn till det offentliga underskottets storlek finns det inte
utrymme för allmänna finanspolitiska stimulanser. Sådana åtgärder skulle
riskera att minska förtroendet för det svenska politiska systemets förmåga
att verkligen angripa underskottsproblemen och därmed riskera att leda
till ökad osäkerhet och högre räntor. Detta skulle minska både konsum-
tion och investeringar och försämra tillväxtmöjligheterna på sikt.
Internationella erfarenheter tyder också på att ett utrikeshandelsberoende
land har ytterst små möjligheter att driva en ekonomisk politik som på ett
markant sätt avviker från den politik som förs i omvärlden. I takt med att
de finansiella marknaderna avreglerats och kapital fritt rör sig över
gränserna, har denna tendens förstärkts ytterligare. EG-ländernas politik
är därför inriktad på att hålla fast vid målet om medelfristig budgetkon-
solidering. Tillväxtstimulanser väntas främst komma genom minskad
osäkerhet om framtiden och lägre räntor samt genom strukturella förbätt-
ringar i ekonomiernas funktionssätt.
En sådan inriktning på finanspolitiken undviker att den offentliga
sektorn hamnar i en skuldfälla och innebär att utvecklingen i stället leds
in på en bana mot balans. Detta förutsätter samtidigt att det sker en
växelverkan mellan finans- och penningpolitiken så att finanspolitiska
åtstramningar inte hämmar tillväxten.
En väl avvägd finanspolitik måste vara stram om förtroendet för den
svenska ekonomin skall kunna bibehållas och stärkas. Därmed skapas
också förutsättningar för lägre räntor vilket ger en betydande expansiv
effekt. Även om beräkningar av denna typ är svåra att göra, visar
skattningar att en sänkning av det allmänna ränteläget med 1 procentenhet
30
höjer BNP med ca 1/2 % på 1-2 års sikt. Sedan november 1992 har de Prop. 1993/94:25
korta räntorna sjunkit med 4 och de långa med 2 procentenheter.
Saneringsprogrammet för perioden 1994-1998 innebär att det struktu-
rella underskottet avskaffas och möjliggör den nödvändiga konsolide-
ringen av de offentliga finanserna. Det sker med beaktande av konjunk-
turutvecklingen under perioden.
Budgetutvecklingen
I den reviderade finansplanen i april i år räknade regeringen med att
underskottet i statsbudgeten för budgetåret 1992/93 skulle bli 190,1
miljarder kronor och det totala statliga lånebehovet 233,9 miljarder
kronor. Det faktiska utfallet kan nu beräknas till 187,5 respektive 208,4
miljarder kronor.
För budgetåret 1993/94 beräknades i juni underskottet i statsbudgeten,
sedan hänsyn tagits till olika riksdagsbeslut, till ca 206 miljarder kronor.
Statens lånebehov beräknades våren 1993 till ca 255 miljarder kronor.
Lånebehov och budgetsaldo beräknas nu till 268 resp. 211 miljarder
kronor. Skillnaden beror i huvudsak på att utgifter för stöd till Gota
Bank, vilka tidigare antagits belasta budgetåret 1992/93, nu beräknas falla
på det innevarande budgetåret. Den svagare ekonomiska utvecklingen
jämte beslut om bl.a. fredsstyrkor och omperiodisering av utbetalningar
till kommunerna ökar lånebehovet medan de lägre räntorna sänker det.
Kännetecknande för en ekonomi i balans är att de samlade offentliga
finanserna är i balans över en konjunkturcykel. För att uppnå detta krävs
att det strukturella underskottet först elimineras, dvs. den del av
underskottet som inte försvinner när konjunkturen blir bättre.
Saneringsprogrammet
Regeringen föreslog i våras inom ramen för den långsiktiga utgiftsstrate-
gin (LUS) ett femårigt saneringsprogram.
Programmet omfattar 81 miljarder kronor i 1993 års prisnivå under
perioden 1994-1998, fördelat på 46 miljarder kronor som berör transfere-
ringar och 35 miljarder inom den offentliga konsumtionen. Beloppen är
nettoberäknade, dvs. vid en besparing på t.ex. en transferering har
hänsyn tagits till att detta också minskar skatteinkomsterna. Brutto måste
därför en sådan besparing vara ca 40 % större än det eftersträvade
nettobeloppet. En höjning av punktskatterna höjer också prisnivån och
som följd därav t.ex. pensionsutbetalningarna. Vid utformningen av
förslag måste hänsyn tas till detta så att nettoeffekterna uppnås.
Ett av de viktigaste förslagen är införandet av en allmän obligatorisk
arbetslöshetsförsäkring. Härigenom tillförsäkras i princip alla som står till
arbetsmarknadens förfogande ett grundläggande skydd mot arbetslöshet.
Genom införande av nya avgifter tas betydande steg mot att säkra
finansieringen. En avgift på 1 % av lönen införs den 1 januari 1994 och
31
denna avgift höjs till 2 % den 1 januari 1995. Avgiften tas inledningsvis
ut på inkomster upp till 7,5 basbelopp för alla som har förvärvsinkomst,
medan förmåner utgår på grundval av inkomster upp till 186 210 kr per
år. För den försäkrade skall emellertid systemet på sikt utformas så att
förmånerna är relaterade till den inkomst för vilken avgift tas ut.
Formerna för detta bereds vidare. Härigenom tillförsäkras i princip alla
som står till arbetsmarknadens förfogande ett grundläggande skydd vid
arbetslöshet.
Den statliga subventionen av tandvård, läkemedel, sjukvård och
sjukresor kommer att minska. Förslag om minskade kostnader för
lönegarantisystemet kommer också att läggas.
ATP-systemet måste reformeras på ett mera grundläggande sätt i
samband med att det årliga underskottet avskaffas. Det är angeläget att
en sådan reform kan beslutas under nästa vår i bred politisk enighet.
En indexering av miljö- och punktskatter m.m. föreslås nu som på sikt
innebär en förstärkning av statsinkomsterna med ca 7,4 miljarder kronor
genom att skatteuttaget hålls realt oförändrat.
Detta innebär att första steget i saneringsprogrammet därmed har tagits.
Prop. 1993/94:25
Ett viktigt syfte med fastkurspolitiken, som Riksbanken för snart ett år
sedan tvingades överge, var att uppnå prisstabilitet. Detta mål står fast
även vid rörlig växelkurs. Riksbanksfullmäktige har preciserat målet till
att inflationstakten från och med 1995 begränsas till 2 %, +/- 1
procentenhet. Regeringen har slagit fast att den underliggande inflations-
takten skall förbli låg. Den är för närvarande under 2 %. Detta ligger väl
i linje med inflationsmålen i andra europeiska länder. Prisstabilitet
innebär att såväl snabba prisstegringar som tendenser till deflation
förhindras. En framgångsrik penningpolitik innebär penningpolitiska
lättnader i lågkonjunkturer till följd av prisstabilitetsmålet. Prisstabilitet
skapar goda förutsättningar för ekonomisk tillväxt, hög sysselsättning
samt motverkar en godtycklig omfördelning av inkomster och förmögen-
heter.
Lägre räntor. Sedan kronan började flyta har Riksbanken sänkt
marginalräntan med 4,5 procentenheter till 8 %. Den korta räntan har
under samma period fallit från ca 11 % till 7,3 %, den lägsta nivån sedan
kreditmarknaden avreglerades. Detta har kunnat ske därför att inflations-
förväntningarna har fallit. Den 10-åriga obligationsräntan, som bl.a.
speglar de långsiktiga inflationsförväntningarna, har sedan kronan började
flyta fallit med 2,5 procentenheter till 7,5 %. Nedgången i den korta
räntenivån på närmare 4 procentenheter sedan november 1992 kan
jämföras med den brittiska som har fallit med ca 4,5 procentenheter
sedan pundet i september 1992 började flyta.
32
Prop. 1993/94:25
Diagram 6.2 Ränteutvecklingen sedan november 1992
Källa-, Finansdepartementet.
Den lägre räntenivån tillsammans med deprecieringen av kronan har en
klart expansiv effekt. Kronan har sedan den började flyta deprecierats
med 22,5 % mot ett vägt genomsnitt av våra konkurrentländers valutor.
Näringslivets konkurrenskraft har därmed stärkts avsevärt, vilket gynnar
den konkurrensutsatta sektorn.
Penningpolitiken ger därmed ett stöd för ansträngningarna att öka
sysselsättning och tillväxt.
Genom fullföljande av saneringsprogrammet stärks förtroendet för den
svenska ekonomin. Marknadsräntorna kan falla ytterligare och kronans
värde stiger. En sådan utveckling bidrar inte bara till att klara inflations-
målet, utan också till en mellan olika sektorer mer balanserad expansion
i ekonomin.
Stora variationer i valutakursen kan verka ogynnsamt på investerings-
klimatet. En fast växelkurs är till fördel för en liten utrikeshandelsberoen-
de ekonomi som den svenska men förutsätter en balanserad ekonomisk
utveckling och att förtroendet för prisstabilitetspolitiken är fast etablerat.
På sikt bör Sverige sträva mot en fast växelkurspolitik inom ramen för
ett europeisk valutasamarbete. <
Fortsatt låg inflation. På lång sikt styrs ett lands inflationstakt och
växelkursutveckling av realekonomiska faktorer och den ekonomiska
politikens uppläggning. Med en politik inriktad på att uppnå prisstabilitet
kommer kronkursen att kunna stärkas. En gynnsam ekonomisk utveck-
ling, förbättrad konkurrenskraft och god lönsamhet bidrar också till en
starkare krona. En appreciering av kronan ger i sin tur en dämpande
effekt på inflationstakten via bl.a. lägre kostnader för importerade
insatsvaror och lägre inflationsförväntningar.
33
3 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 25
Kapacitetsutnyttjandet är för närvarande mycket lågt. I år uppgår BNP- Prop. 1993/94:25
gapet, dvs. skillnaden mellan faktisk och den möjliga produktionen vid
normalt kapacitetsutnyttjande till 7 %. Den höga arbetslösheten kan antas
medföra återhållsamhet i avtalsrörelserna och minskar samtidigt risken
för flaskhalsar på arbetsmarknaden och en ny löne-pris-spiral. En
avgörande förutsättning för möjligheterna att minska arbetslösheten
väsentligt utan att pris- och löneökningarna tilltar är att de arbetslösas
förmåga att konkurrera på arbetsmarknaden kan upprätthållas. Rege-
ringens satsningar på en aktiv arbetsmarknadspolitik, och på att förstärka
incitamenten till arbete och återhållsamma lönekrav, syftar till att
minimera utslagningen av arbetskraft och att förebygga en ny löne-
prisspiral.
Den förbättrade produktiviteten medför att kostnadsutvecklingen per
producerad enhet kan hållas tillbaka. Under perioden 1993-1998 väntas
produktiviteten inom industrin öka varje år med 4 % i genomsnitt, vilket
kan jämföras med motsvarande utveckling under 1980-talet på drygt
2,5 %.
Inflationstrycket idag liksom de framtida inflationsförväntningarna är
därför låga.
En rad strukturella reformer har genomförts under de senaste åren som
förbättrat ekonomins funktionsförmåga, bl.a. skattereformen och
förändringarna i sjuk- och arbetslöshetsersättningarna. Långsiktigt
förbättrade motiv för arbete, företagande och sparande ökar Sveriges
potentiella tillväxtskraft och därmed möjligheterna att kombinera en
varaktigt hög och stabil tillväxt med låg inflation. Konkurrensen på en
rad marknader kommer att öka som en följd av avregleringar, den
skärpta konkurrenslagstiftningen och deltagandet i EES.
Flera skäl talar således för att deprecieringen huvudsakligen kommer
att ge en begränsad engångseffekt på prisnivån och inte en varaktig
höjning av inflationstakten. Detta ställer dock krav på en väl fungerande
och flexibel ekonomi och ett fullföljande av saneringsprogrammet.
Utvecklingen på kreditmarknaden. Kreditefterfrågan är fortsatt svag i
ekonomin. Utlåningen från kreditinstituten är dämpad. Bankutlåningen
minskar och under året har även bostadsinstitutens utlåning bromsat upp
ytterligare. Hushållens och företagens skuldsanering fortsätter under
1993. Bankerna håller alltjämt en hög marginal mellan ut- och inlånings-
räntor historiskt sett. En viss minskning av marginalen har dock kunnat
konstateras under innevarande år.
Räntefallet i kombination med den höga aktiviteten på valuta- och
värdepappersmarknaderna har tillsammans med betydande kostnadsned-
skärningar haft gynnsamma effekter på bankernas intjäningsförmåga.
Kreditförlusterna är fortsatt stora men utvecklingen tyder sammantaget på
att kulmen kan ha nåtts. Bankernas kapitalsituation har i flera fall kunnat
stärkas något. Utsikterna att ta i anspråk kapitalmarknaden för nyanskaff-
ning av kapital har också ljusnat väsentligt. Behovet av kapitalstöd från
Bankstödsnämnden har i motsvarande grad minskat. Sammanfattningsvis
kan en utveckling mot en normalisering på kreditmarknaden skönjas.
Regeringen har i skr. 1993/94:61 mer utförligt behandlat situationen för
34
kreditinstituten samt redogjort för vidtagna åtgärder i samband med det Prop. 1993/94:25
statliga bankstödet.
Regeringen har sedan den tillträdde inriktat politiken på att återupprätta
Sverige som företagarnation. Det privata företagandet är avgörande för
möjligheterna att öka sysselsättningen och upprätthålla välfärden i
Sverige. En stark och positiv utveckling av företagandet är nödvändig för
att åstadkomma ekonomisk tillväxt och för en förbättring av de offentliga
finanserna.
Möjligheten att starta företag är viktig inte bara för ekonomins
funktionssätt och för att upprätthålla konkurrensen, utan också för att
främja pluralismen i samhället. Att nya företag kan grundas och växa sig
starka är betydelsefullt för att upprätthålla ett samhälle med motvikter till
statsmakten och där olika uppfattningar har möjlighet att komma fram.
För den enskilde kan beslutet att bli företagare ofta vara ett steg mot
större personlig frihet och oberoende.
Klimatet för företagande har förbättrats på ett antal områden:
En rad strategiska skattesänkningar har genomförts. Sammantaget har
fattats beslut om skattesänkningar på produktion och kapitalbildning med
ca 40 miljarder kronor. En snabb utbyggnad av den högre utbildningen
har genomförts. Även antalet gymnasieplatser har ökats. En omläggning
och förstärkning av forskningspolitiken har skett. Investeringarna i
trafikens infrastruktur har också ökats starkt. Avregleringar i tillväxtbe-
främjande syfte har beslutats och genomförts på ett stort antal områden.
Offentliga monopol har avskaffats och privata alternativ släppts in på ett
stort antal områden. Möjligheterna att få fram nödvändigt riskkapital har
förbättrats.
Internationella erfarenheter visar att mindre och medelstora företag
spelar en nyckelroll i att bidra till ökad sysselsättning. Detta innebär att
villkoren för företagarna - de människor som startar, driver och äger
dessa företag - måste sättas i centrum. Företagen, och företagarna, måste
ha möjligheter att göra vinster och behålla dessa för att kunna expandera.
Av största vikt för den ekonomiska utvecklingen under 1990-talet blir
att små- och nyföretagandet får en renässans. Goda förutsättningar för
småföretagen är avgörande för att motverka arbetslöshet, säkra välfärden
och garantera en tillväxt i regional balans.
Många av de förslag som regeringen lägger fram under hösten beaktar
särskilt de mindre företagens situation. Det gäller t.ex. förslaget om att
ge egenföretagarna samma skattemässiga möjligheter att expandera som
aktiebolagen, förändringar i arbetsrätten och nya möjligheter till risk-
kapital.
35
Regeringen avser också att särskilt bevaka möjligheterna till konkurrens Prop. 1993/94:25
mellan privat och kommunal verksamhet samt de konkurrenssnedvrid-
ningar som kan följa av arbetsmarknadsåtgärdernas inriktning och volym.
Sveriges relationer till Europa har stor betydelse för företagandet,
investeringarna och sysselsättningen. EES-avtalet är betydelsefullt i detta
avseende. Det är emellertid inte tillräckligt för att skapa de stabila villkor
som är nödvändiga för en stark utveckling av handeln och investeringar-
na. Det kan inte heller ge oss tillräckligt inflytande i den europeiska
samarbetsprocess som är viktig även för svenska förhållanden. Svenskt
medlemskap i EG är därför en central del i regeringens politik för
företagande och sysselsättning.
På det skattepolitiska området har regeringen sedan den tillträdde inriktat
arbetet på att lägga en grund för en ny period av tillväxt i den svenska
ekonomin. På olika sätt har incitamenten för sparande och företagande
förstärkts.
Förmögenhetsskatten på arbetande kapital togs bort med omedelbar
verkan år 1991. Den generella förmögenhetsskatten har sänkts successivt
för att vara helt eliminerad år 1995. De högsta skattesatserna i arvs- och
gåvobeskattningen har sänkts från 60 till 30 %.
Den allmänna kapitalinkomstskattesatsen sänks från 30 till 25 %.
Genom lättnader i energibeskattningen den 1 januari 1993 för pro-
duktion i Sverige har konkurrensläget förbättrats samtidigt som miljöpro-
filen förstärkts. Konkurrenskraften förbättrades vidare genom de
sänkningar av arbetsgivaravgifterna som blev ett resultat av krisuppgörel-
sen mellan regeringen och socialdemokraterna förra hösten.
I det ansträngda statsfinansiella läget har det varit nödvändigt att starkt
prioritera budgetsanering. Samtidigt har särskilt skadliga skatter kunnat
sänkas bl.a. genom en omprioritering inom skatteområdet. Skattesänk-
ningar på sparande och produktion har i vissa fall finansierats genom ett
ökat skatteuttag på konsumtion samt miljöbelastande resursanvändning.
En sådan skatteväxling med strategiska skattesänkningar bidrar till högre
tillväxt, produktion och sysselsättning i Sverige.
Hittills vidtagna åtgärder har bidragit till att reducera den totala
marginaleffekten på en extra arbetsinsats, dvs. den kombinerade effekten
av socialavgifter, inkomstskatt, transferingar, bidrag och indirekta
skatter. Från skattereformens första år 1991 har marginaleffekten sjunkit
från ca 64 % till knappt 60 % år 1993. En uppgång sker 1994 och 1995
beroende bl.a. på slopat grundavdrag vid den statliga inkomstbeskatt-
ningen under dessa år.
36
Diagram 7.1 Total marginaleffekt för beskattat arbete
Prop. 1993/94:25
Procent
Källa-, Finansdepartementet.
Tidigare denna månad har regeringen i en lagrådsremiss presenterat
förslag som ytterligare förbättrar villkoren för sparande och företagande
i den svenska ekonomin. Skattevillkoren för enskilt bedriven näringsverk-
samhet likställs med de redan internationellt starkt konkurrenskraftiga
regler som gäller för aktiebolag. Bolagsbeskattningen förändras i riktning
mot större enkelhet genom en sänkning av skattesatsen och genom att den
internationellt avvikande skatteutjämningsreserven avskaffas.
Erfarenhetsmässigt föredrar företag expansion med eget kapital framför
lånekapital. Aktiebolagens finansiering av investeringar med eget kapital
förbättras genom lättnader i dubbelbeskattningen av bolagsinkomster.
Detta är av särskild betydelse för investeringar i små och medelstora
företag som inte på samma sätt som storföretagen har tillgång till den
internationella kapitalmarknaden. Dessutom underlättas svenska hushålls
deltagande i de svenska börsföretagens finansiering av den framtida
tillväxten.
De tidigare i höst presenterade förslagen om uppskov vid beskattningen
vid avyttring av privatbostäder ("flyttskatten") bidrar till att öka
flexibiliteten på arbetsmarknaden. Därigenom skapas bättre villkor för en
pågående och nödvändig omstrukturering av den svenska ekonomin.
Den svaga inhemska efterfrågan har under senare tid fokuserat intresset
på villkoren för privat tjänsteproduktion, en sektor av stor betydelse för
framtida tillväxt och sysselsättning. I detta sammanhang är de även efter
vidtagna åtgärder höga skattekilarna på arbete ett särskilt problem. Den
viktigaste långsiktiga förändringen är att successivt knyta socialavgifter
och förmåner närmare varandra så att dessa avgifter får allt mindre drag
av skatter. Regeringen har också tidigare i höst tillkallat en särskild
utredare som har till uppgift att undersöka möjligheterna att genom
37
förändringar i skattereglerna förbättra villkoren för den privata tjänste- Prop. 1993/94:25
produktionen.
Den höga arbetslösheten innebär stora risker för att långtidsarbetslösheten
permanentas och att stora ungdomsgrupper aldrig kommer in på
arbetsmarknaden. Långvarig arbetslöshet kan leda till dåligt självförtroen-
de, social isolering och ökar risken för missbruksproblem.
Arbetsmarknadspolitikens huvuduppgift är att motverka risken för
permanent långtidsarbetslöshet. Grundläggande för ökad sysselsättning är
dock att fler nya arbetstillfällen skapas. Förutom allvarliga sociala
konsekvenser riskerar långvarig och hög arbetslöshet att försämra
ekonomins funktionssätt så att denna vid en uppgång snabbt slår i
kapacitetstaket med betydande risker för överhettning. Det visar
utvecklingen i flera europeiska länder.
Det finns således ingen motsättning mellan dagens arbetslöshet och
åtgärder för att öka arbetskraftsutbudet. Länder med hög förvärvsfre-
kvens har inte systematiskt högre arbetslöshet än länder med låg
förvärvsfrekvens. Arbetslöshet är i första hand ett obalansproblem som
beror på konjunkturläge, strukturomvandling och lönebildning. På sikt
ger ett högt arbetskraftsutbud bättre förutsättningar för en hög och
växande produktion och därmed stigande levnadsstandard.
Arbetsmarknadens funktionsförmåga bestäms i hög grad av befintliga
regelsystem i form av lagar, avtal och informell praxis. Lagstiftningen
har betydande effekter på arbetsmarknadens möjligheter att fungera
tillfredsställande, vilket bl.a. påpekats av Ekonomikommissionen.
För att underlätta anställningar av arbetslösa och öka flexibiliteten avser
regeringen att senare i oktober förelägga riksdagen en proposition om
förändringar i arbetsrätten. Det huvudsakliga innehållet kommer att vara
följande:
— Anställningstiden för visstidsanställning vid arbetsanhopning
förlängs från sammanlagt sex månader till sammanlagt högst tolv
månader under en tvåårsperiod.
— Möjligheten till provanställning förlängs från sex till tolv månader.
— Arbetsgivare får rätt att undanta två arbetstagare i varje turord-
ningskrets från turordningsreglerna vid uppsägning på grund av
arbetsbrist.
— Bestämmelserna om facklig vetorätt vid entreprenader avskaffas.
— Förbud införs mot stridsåtgärder som vidtas mot enmans- eller
familjeföretag.
Arbetsmarknadsministern avser att senare återkomma till regeringen i
fråga om de delar av arbetsrättskommitténs betänkande som inte
behandlas i den ovan nämnda propositionen.
Lönebildningen är i allt väsentligt ett ansvar som vilar på parterna. Prop. 1993/94:25
Samtidigt har staten, förutom sitt ansvar som arbetsgivare, ett ansvar för
att offentliga regelsystem utformas så att en låg arbetslöshet är förenlig
med en låg inflations- och löneökningstakt. Systemen bör utformas så att
de leder till en lönestruktur och en lönenivå som bidrar till ett högt
kapacitetsutnyttjande, hög tillväxt och en hög sysselsättning. Förändringar
i arbetslöshetsförsäkringen som den sänkta ersättningsnivån och införan-
det av en allmän obligatorisk försäkring innebär förstärkta motiv för att
söka jobb samtidigt som den ekonomiska tryggheten utsträcks.
Ersättningen och avgifterna knyts närmare samman. En viktig
strukturell förändring är att möjligheten att genom deltagande i arbets-
marknadspolitiska åtgärder kvalificera sig för en ytterligare ersättnings-
period i arbetslöshetsförsäkringen begränsas till en ny period om 150
dagar. Kravet på anknytning till arbetsmarknaden förstärks genom att
endast förvärvsarbete skall kunna kvalificera till den längre ersättnings-
perioden. Detta stärker arbetslinjen och riskerna för en passivisering av
det slag som kunnat konstateras i länder med långa ersättningsperioder
begränsas.
Framför allt ungdomars möjligheter till arbete påverkas i hög grad av
offentliga regelsystems utformning. Ungdomspraktiken har på kort sikt
gett närmare 140 000 ungdomar meningsfull sysselsättning och viktiga
erfarenheter från arbetslivet. Samtidigt har de stora volymerna medfört
risk för undanträngningseffekter. Regeringen har därför för avsikt att
förändra det nuvarande systemet med ungdomspraktikplatser för att
minimera riskerna för negativa bieffekter på den ordinarie arbetsmark-
naden.
Lönebildningen har betydelse för att stärka ungdomars ställning på
arbetsmarknaden. Lägre ungdomslöner skulle ge ungdomar större
sysselsättningsmöjligheter utan att låsa fast dem i låglönejobb för livet.
Arbetsmarknadspolitiken är en betydelsefull del av den ekonomiska
politiken. Den kan bara fungera om t.ex. lönebildningen fungerar väl.
Dess huvuduppgift är att öka arbetsmarknadens anpassningsförmåga och
bidra till hög sysselsättning.
En annan central roll för arbetsmarknadspolitiken är att motverka
öppen arbetslöshet. Arbetsmarknadsåtgärderna bör vidare störa lönebild-
ningen så lite som möjligt.
Arbetslinjen motverkar det passiviserande kontantstödets negativa
effekter. Därför satsar regeringen närmare 40 miljarder kronor på olika
arbetsmarknadspolitiska åtgärder varigenom 6-7 % av arbetskraften får
utbildning eller genom andra åtgärder ges sysselsättning.
De arbetsmarknadspolitiska åtgärderna bör inte låsa fast människor i
åtgärder eller i särskilda sektorer. De måste stå till arbetsmarknadens
förfogande när efterfrågan ökar. Därför måste åtgärderna vara utformade
så att de snabbt kan avvecklas. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder bör inte
heller motverka strukturrationalisering utan tvärtom underlätta denna.
Subventionerad arbetsmarknadsutbildning bör inte heller bli ett alternativ
till en annan, mindre subventionerad reguljär utbildning.
39
Det är angeläget att motverka den uppdelning mellan könen som
utmärker dagens arbetsmarknad. De senaste decenniernas utveckling bl.a.
i form av utbyggd barnomsorg har visserligen förbättrat kvinnornas
situation på arbetsmarknaden, men fortfarande kvarstår allvarliga
problem. Kvinnor arbetar i färre yrken än män och har oftare deltids-
tjänstgöring. Kvinnor arbetar också i högre utsträckning än män inom den
offentliga sektorn. Det innebär att de löper större risk att påverkas
negativt när den offentliga sektorn måste förändras. Det är därför viktigt,
med hänsyn till kvinnors möjligheter, att uppgifter som traditionellt
utförts inom offentlig sektor kan utföras i annan regi. En stark strävan att
befrämja jämställdheten på arbetsmarknaden är ett viktigt inslag i
regeringens politik. Stat och kommun har ett särskilt ansvar som
arbetsgivare för att motverka lönediskriminering.
Genom det generella expansionsstöd som regeringen nu föreslår sänks
kostnaden för de arbetsgivare som avser att öka sysselsättningen.
Härigenom kan den sysselsättningsökning som så småningom blir följden
av den förbättrade konjunkturen tidigareläggas. Den begränsade tid som
stödet utgår medför ger också en stark stimulans till tidigareläggning.
Prop. 1993/94:25
En allmän höjning av kunskapsnivån hos befolkningen har visat sig ha
djupgående effekter på konkurrensförmågan och produktiviteten. Genom
forskningen görs upptäckter som kan omsättas i nya effektivare produkter
och tillverkningsmetoder. En välutbildad arbetskraft kan dra nytta av
framstegen och föra utvecklingen vidare. Utbildningen och forskningen
har viktiga roller för att möta de strukturella bristerna i Sverige.
Internationella jämförelser av utbildningsnivåer har visat på en del
svagheter för Sveriges del. Gymnasieutbildningen, särskilt den praktiska,
är svag i Sverige, de längre universitetsutbildningarna har för liten
omfattning, de forskarutbildade utgör en jämförelsevis liten grupp, många
äldre i arbetskraften har låg formell utbildningsbakgrund och Sverige
riskerar att halka efter vad gäller personalutbildningen. För att skapa
förutsättningar för ett fortsatt högt välstånd utgör utbildning och forskning
ett prioriterat område inom de snäva ramar som gäller för offentliga
utgifter.
Regeringen har för att råda bot på dessa brister vidtagit ett antal
åtgärder inom utbildnings- och forskningsområdet. Sammanlagt har
härigenom 150 000 utbildningsplatser tillkommit under senare år.
Utbyggnaden av gymnasieskolan till treåriga program fullföljs. Antalet
utbildningsplatser inom universitet och högskolor utökas med ca 50 000
mellan år 1990 och år 1995, med en särskild förstärkning av de
utbildningar som vänder sig till näringslivet. Antalet doktorandtjänster har
ökats kraftigt för att målet om ett fördubblat antal doktorsexamina till år
2000 skall kunna uppnås, och forskningen har tillförts mer resurser.
Universitet och högskolor har fått större frihet. Ett nytt resursfördelnings-
40
system har också införts, vilket skall skapa stimulans till nytänkande, Prop. 1993/94:25
kvalitativ konkurrens och ett effektivt utnyttjande av resurser.
Genom upplösningen av löntagarfonderna har 10 miljarder kronor
tillförts forskningen genom två nya fristående forskningsstiftelser samt
Riksbankens jubileumsfond.
Individernas efterfrågan på högre utbildning är mycket känslig för
utbildningens lönsamhet. De sänkta marginalskatterna genom skattere-
formen har ökat denna. Även den s.k. utbildningslönepremien påverkar
lönsamheten. Denna bestäms av den tekniska utvecklingen, vilken
trendmässigt ökar efterfrågan på utbildad personal, tillsammans med det
relativa utbudet av högskoleutbildade och lönebildningen. Sedan mitten
av 1980-talet har utbildningslönepremien åter börjat stiga.
Tabell 7.1 Utbildningslönepremier i Sverige (procent)
Utbildning efter grundskolan
|
1968 |
1974 |
1981 |
1984 |
1986 |
1988 |
1991 | |
|
3 år |
33,9 |
17,8 |
15,2 |
17,6 |
14,2 |
18,2 |
16,6 |
|
6 år |
95,2 |
48,9 |
31,5 |
36,8 |
39,8 |
39,9 |
41,3 |
|
7 år |
140,6 |
56,7 |
41,3 |
43,0 |
44,9 |
46,8 |
50,8 |
Anm. Utbildningslönepremien anger den löneökning som följer av den ökade
utbildningen.
Källa'. P.A. Edin, Bertil Holmlund, Ekonomisk debatt 1993:1.
Teknikspridningen är vid sidan av utbildningen en av de viktigaste
faktorerna för näringslivets teknologiska konkurrenskraft. De teknik-
parker, forskarbyar m.m. som finns etablerade runt universiteten och
högskolorna spelar en stor roll för att föra forskningsresultat till
industriella tillämpningar. Riksdagen har anslagit medel om 1 miljard
kronor där avkastningen skall användas till att vidareutveckla denna
verksamhet.
De kunskaps- och forskningsintensiva delarna av näringslivet har en
snabb marknadstillväxt och ett högt förädlingsvärde per sysselsatt. En
strukturomvandling mot dessa branscher ökar takten i produktivitetstill-
växten, vilket kan ge utrymme för en hög och samtidigt konkurrens-
kraftig lönenivå. Näringslivet har dock inte under 1980-talet utvecklats
mot mer avancerade produkter utan mot en försvagad specialisering på
kunskapsintensiv produktion. Skillnaden ökade mellan exportens och
importens kunskapsintensitet. I förhållande till de resurser som satsas på
forskning och utveckling visar både exportens produktinriktning och den
svenska produktionens fördelning jämförelsevis låga andelar för
högteknologisk produktion, se diagram 7.2. De svenska storföretagens
internationella arbetsfördelning är en delförklaring. Tillgången på
långsiktigt riskvilligt kapital för bl.a. högteknologiföretag samt en relativ
brist på kvalificerad arbetskraft i det svenska näringslivet kan emellertid
ha medverkat till sämre tillväxtförutsättningar för den kunskaps- och
forskningsintensiva produktionen och därmed till en för liten inhemsk
exploatering av ny kunskap.
41
Diagram 7.2 Sambandet mellan näringslivets utgifter för FoU och
koncentrationen på högteknologisk produktion
Prop. 1993/94:25
F oll-utgifter
Procent ov förädlingsvärdet
3.0 n
2.5-
Sverige
Tyskland
.-'’ Japan
USA .- -'
2.0-
Storbritannien
1.5-
Finland '
Norge
1.0-
0.5-
Spanien
0.0-I---------------t---------------i—
0.0 5.0 10.0
Högteknologisk produktion
Procent av förädlingsvärdet
15.0 20.0 25.0
Källa: Hansson, Pär och Lundberg, Lars (1993) Konkurrenskraft, komparativa
fördelar och branschstruktur i svenskt näringsliv, FIEF, Stockholm.
Kapitaltillförseln har en avgörande betydelse för företagens utveckling
och konkurrenskraft. Den internationella integrationen av kapital-
marknaderna innebär emellertid att tillgången till inhemskt kapital inte
längre spelar samma roll som tidigare för de stora företagens kapitalför-
sörjning. Denna blir i stället beroende av den förväntade avkastningen på
investeringarna. De krav på kapitalavkastning som investerarna ställer
utjämnas mellan länder. Den långsiktiga utvecklingen i och förtroendet
för den svenska ekonomin får större betydelse för kapitalförsörjningen.
I bankkrisens spår har staten vidtagit åtgärder för att skydda betalnings-
systemet och kreditförsörjningen. Vikten av att bankkrisen får en
långsiktig lösning är betydande för näringslivets utveckling. Företagandet
får inte hämmas av en dåligt fungerande kreditmarknad. Insatserna för att
lösa bankkrisen skapar förutsättningar för att kreditmarknaden normalise-
ras och kan fungera tillfredsställande när efterfrågan på krediter ökar.
Riskkapitalmarknaden är mer nationellt bunden än marknaden för
krediter. Särskilt för de mindre företagen har det inhemska sparandet i
riskkapital betydelse. På grund av den stora osäkerhet som är förknippad
med satsningar i mindre företag och vikten av att kapitalförsörjningen till
de mindre och medelstora företagen fungerar väl har staten fonderat
42
medel för att förstärka riskkapitalmarknaden. Den nya riskkapitalstruk- Prop. 1993/94:25
turen med två dominerande huvudbolag, Atle och Bure, har fått ett
kapitaltillskott på sammanlagt 6,5 miljarder kronor. Industri- och
nyföretagarfondens inriktning har ändrats mot ökad tonvikt på nystartade
företag. Fonden innehåller nu drygt 2 miljarder kronor. Regeringen
kommer att under hösten ta ställning till ytterligare åtgärder för att främja
nyetablering och exploatering av innovationer. Förslag kommer att läggas
fram om hur utvecklingsfonderna bäst skall användas för företagsutveck-
ling.
Riskkapital är ogynnsamt beskattat i Sverige jämfört med i konkurrent-
länderna till följd av dubbelbeskattningen med företagsskatt och skatt på
utdelningsinkomster och aktievinster. Genom det förslag som regeringen
nyligen presenterat elimineras denna nackdel.
Den långsiktiga utvecklingen av välståndet hänger samman med
ekonomins förmåga att tillgodogöra sig nya tekniska och organisatoriska
lösningar. Denna process beror av näringslivets investeringar i realkapital
och mänskligt kunnande. Även de investeringar staten gör i utbildning,
forskning, vägar, järnvägar, telekommunikationer och energiförsörjning
har central betydelse för ekonomins utvecklingspotential.
Ekonomin blir mer internationellt beroende. Detta ökar behoven av
snabba och tillförlitliga transporter av godsflöden. Internationaliseringen
av produktion, marknader och ägande samt strävan att decentralisera
beslutsfattandet i näringslivet medför vidare att beroendet av kontakter
och därmed efterfrågan på telekommunikationer och persontransporter
växer.
Medan investeringarna i telekommunikationer och luftfart ökade i
Sverige under 1980-talet eftersattes investeringarna i vägar och järnvägar.
Regeringen och riksdagen har nyligen fattat beslut om det största
investeringsprogrammet i modern tid. Investeringsaktiviteten kommer av
konjunkturskäl att vara särskilt hög de närmaste åren.
Kommunikationsområdets växande betydelse kommer att ställa större
krav på statens beslutsunderlag på området. Regering och riksdag har
därför beslutat om att avsevärt öka de samlade anslagen för övergripande
forsknings- och utvecklingsverksamhet inom kommunikationsområdet.
Den ekonomiska politiken skall bidra till att alla människor ges
likvärdiga möjligheter i livet och tillvarata utvecklingsmöjligheterna i
Sveriges alla delar. Det gäller inte minst landsbygden och de mindre
orterna.
Hög sysselsättning och uthållig tillväxt är grundläggande förutsättningar
för en rättvis fördelning. Detta förutsätter att en tillväxt kan ske i landets
alla regioner.
Satsningar på infrastruktur och åtgärder för att förbättra villkoren för
de mindre företagen är i detta sammanhang av stor betydelse
43
Regionalpolitiken är ett viktigt medel att uppnå detta och regeringen Prop. 1993/94:25
avser att under våren 1994 lägga fram förslag om en förnyad regional-
politik.
Statens huvuduppgift är att skapa förutsättningar för en väl fungerande
marknadsekonomi inom sociala, ekologiska och etiska ramar. Detta är det
bästa sättet att värna och vidmakthålla ett välfärdssamhälle med hög
sysselsättning, god materiell standard, bra miljö och hög grad av
personlig frihet.
Den privata och den offentliga sektorn är i hög grad beroende av
varandra. Goda etiska normer är en förutsättning för marknadsekonomi
och affärsverksamhet, Det är uttryck för bristande etik, som dessutom
allvarligt skadar marknadsekonomins funktionssätt, när bl.a. konkurser
sätts i system för att kunna bevara förmögenheter och undkomma
förpliktelser mot det allmänna, leverantörer och anställda. Fasta
spelregler upprätthålls genom ett väl fungerande rättssystem.
Ett konkurrenskraftigt näringsliv ställer krav på en väl fungerande
infrastruktur i vid mening. På miljöområdet måste staten ta ansvar både
för att ekologiska ramar sätts för verksamheten och för att miljöskulden
inte ökar och därigenom minskar utrymmet för ekonomisk utveckling i
framtiden.
Till statens åtaganden hör att upprätthålla en fungerande konkurrens.
En ytterligare uppgift är att bidra till en rättvis fördelning av ekonomisk
standard genom en ambitiös generell välfärdspolitik.
Den offentliga sektorns resurer bestäms till stor del av utvecklingen i
näringslivet. En effektiv privat sektor genererar tillväxt som minskar
belastningen på de offentliga transfereringssystemen och möjliggör
offentlig konsumtion och investering.
För att uppnå en väl fungerande marknadsekonomi bör det finnas så få
hinder som möjligt för nationellt och internationellt utbyte av varor och
tjänster.
Samspelet med den offentliga sektorn är av avgörande betydelse för en
expansion av näringslivet. Ett konkurrenskraftigt näringsliv förutsätter
bl.a. effektiva transportsystem och kommunikationer. En bra barnomsorg
som gör det möjligt för föräldrar att arbeta, en skola som ger kunskap av
hög kvalitet, en effektiv sjukvård och äldreomsorg främjar också
näringslivet. Utan dessa tjänster är en tillväxt i den privata sektorn inte
möjlig. Detta innebär inte att tjänsterna måste produceras i offentlig regi.
Konkurrens mellan olika typer av producenter sänker kostnaderna och
ökar valfriheten.
För att upprätthålla ett högt omvandlingstryck inom ekonomin är det
viktigt att den ekonomiska politiken syftar till att stärka konkurrensen,
både inom näringslivet och inom den traditionellt offentliga sektorn.
Såväl den nya konkurrenslagen som EES-avtalet är viktiga inslag i en
konkurrensfrämjande politik. Den nya lagen om offentlig upphandling,
44
som träder i kraft i samband med EES-avtalet, ger både möjligheter till Prop. 1993/94:25
besparingar för de offentliga uppköpen och öppnar nya möjligheter för
det privata näringslivet. Med den nya lagen ställs emellertid också ökade
krav på upphandlande enheter inom offentlig sektor. Information och
satsning på förbättrad beställarkompetens är nödvändigt om besparings-
potentialen skall kunna realiseras.
Därutöver kan förändringar i organisation och finansiering av den
offentliga verksamheten skapa nya marknader för den privata sektorn. Så
långt möjligt bör den offentliga produktionen konkurrensutsättas. Inom
den offentliga sektorn, framför allt i kommunerna, pågår idag ett arbete
med att pröva nya organisationsformer. Decentralisering, beställar-
utföraresystem, anbudsförfarande, olika check- eller pengsystem och
privatisering av vissa delar av verksamheten blir allt mer vanliga inslag.
Studier och utvärderingar visar att betydande effektivitetsvinster är
möjliga. En avgörande förutsättning är likabehandling mellan offentliga
och privata producenter.
De offentliga utgifterna har under en lång period trendmässigt vuxit
snabbare än BNP.
Den offentliga sektorns totala utgifter beräknas i år uppgå till ca drygt
1 000 miljarder kronor, motsvarande 74,5 % av BNP. Detta är den
högsta utgiftsandelen av samtliga OECD-länder. Nära en femtedel av
utgifterna finansieras med upplåning.
Upplåningen medför en växande statsskuld. Räntekostnaderna för denna
kommer successivt att tränga undan angelägna utgifter för t.ex. vård,
omsorg och utbildning om inte de offentliga finanserna saneras. Det stora
upplåningsbehovet bidrar även till att driva upp ränteläget i samhällseko-
nomin. De stora underskotten gör det vidare svårt att hålla ner skatteki-
lama på en nivå som inte är samhällsekonomiskt skadlig. De offentliga
underskotten är därför ett hot mot välfärden och innebär en oetisk
övervältring av räntebördan på kommande generationer.
De höga offentliga utgifterna och underskotten kan till viss del
förklaras av konjunkturläget. Men den offentliga sektorns finansiella kris
är långsiktig. Även rensat för effekter av den djupa lågkonjunkturen finns
det ett stort underskott i de offentliga finanserna.
Regeringen har sedan den tillträdde vidtagit en rad åtgärder med syfte
att bryta denna ohållbara trend. I stort sett samtliga offentliga transfere-
ringssystem är under översyn eller har redan förändrats.
Förändringarna är av flera slag: sambanden mellan avgifter och
förmåner stärks, bl.a. genom egna avgifter och självrisker. Sådana
förändringar har skett inom bl.a. sjuk- och arbetsskadeförsäkringen och
i arbetslöshetsförsäkringen. Förutom att öka motiven att arbeta leder
dessa förändringar också till en förstärkning av de offentliga finanserna,
vilket är en förutsättning för att klara viktiga välfärdsåtaganden på andra
45
områden. Avgifter som relateras till förmånerna innebär också en Prop. 1993/94:25
möjlighet att minska skadliga skattekilar.
De fortsatta reformerna av bl.a. arbetslöshetsförsäkringen och
pensionssystemet innebär ett större inslag av egna avgifter och självrisker
i välfärdssystemen. Dessa blir därigenom långsiktigt mer stabila, vilket
är viktigt inte minst mot bakgrund av hushållens misstro mot statens
möjligheter att fullfölja gjorda åtaganden.
En utgångspunkt i saneringsprogrammet är att utgifterna för den
offentliga konsumtionen skall vara realt oförändrade. Huruvida åtagande-
na klaras av inom denna ram beror i huvudsak på produktivitetens och
lönernas utveckling. Beroende på hur dessa utvecklas är en oförändrad
eller t.o.m. ökad service möjlig.
Mycket tyder på att det fortfarande finns en betydande produktivitets-
potential i stora delar av offentlig verksamhet. Det finns också många
exempel från senare tid på hur denna potential har frigjorts samtidigt som
servicen förbättrats. Den produktivitetsökning som ägt rum under de
senaste åren bör kunna fortsätta, bl.a. genom förändrade verksamhets-
former och en ökad konkurrens. En betydande del av den besparing inom
offentlig verksamhet som saneringsplanen innebär, bör därför kunna
klaras med hjälp av ökad produktivitet så att servicenivån kan upprätthål-
las.
Därtill skall läggas att en ökad valfrihet för den enskilde i sig ofta
innebär en ökad effektivitet, eftersom verksamheten bättre anpassas till
människors behov och önskemål. I flertalet fall tycks det omfattande
förnyelsearbete som sedan en tid sker inom både primärkommuner och
landsting vara väl förenligt med en hög servicenivå. Landstingsförbundet
pekar t.ex. på avskaffande av operationsköer.
Trots det positiva som hänt i många kommuner finns en risk att snabba
och omfattande förändringar leder till problem och till sämre service för
enskilda människor. Regeringen följer utvecklingen noga, bl.a. har
nyligen en satsning på utvecklingsprojekt med anledning av utvärderingen
av Ädelreformen initierats. På olika sätt avser regeringen att bevaka att
alla får den vård och service de har rätt till.
Samtidigt finns tendenser till minskad service, främst inom vissa
primärkommuner som alltför länge åsidosatt förnyelsearbetet. Utveck-
lingen mot en minskad statlig reglering av den kommunala verksamheten
har gjort det nödvändigt för riksdagen och regeringen att mera samlat
kunna följa upp och utvärdera hur verksamheten i landets kommuner och
landsting utvecklas i förhållande till de nationella målen. Ett led i detta
arbete är det uppdrag att överväga denna fråga som Stat-kommunbered-
ningen (C 1990:B) har fått. Stora förändringar i statsbidragsreglerna kan
också ha bidragit till vissa problem trots generösa övergångsregler.
För närvarande pågår omfattande översynsarbete av reglerna för statens
bidrag till kommunsektorn. Förslagen kommer att beröra 1995 och
presenteras under våren 1994.
Regeringens samlade insatser för att förstärka statsfinanserna innebär
att de offentliga utgifterna 1998 kommer att motsvara en lägre andel av
BNP än idag. I år beräknas utgifterna för den offentliga konsumtionen,
46
mätt i fasta priser, minska för första gången under efterkrigstiden. Den Prop. 1993/94:25
sanering av de offentliga finanserna som regeringen nu inlett innebär
således ett trendbrott. När den femåriga perioden gått och saneringspro-
grammet är genomfört, är de offentliga utgifterna tillbaka på 1991 års
nivå, mätt i fasta priser. Detta motsvarar 59 % av BNP, vilket är samma
andel som i slutet av 1970-talet.
De betydande förändringar som nu sker på regeringens initiativ avser inte
bara den ekonomiska politiken i snäv mening. Inte minst Ekonomikom-
missionen har poängterat betydelsen av institutionella förändringar, bl.a.
förändringar i hur de politiska besluten fattas. Ett intensivt arbete med
institutionella förändringar av betydelse för den ekonomiska utvecklingen
pågår.
Utformningen av budgetprocessen är av avgörande betydelse när det
gäller att förverkliga finanspolitikens målsättning att utnyttja de offentliga
resurserna effektivt. Dagens problem med finansiering av de offentliga
utgifterna och en ökad offentlig skuldsättning visar entydigt på att arbetet
med att utveckla styrningen, budgeteringen och redovisningen av statens
inkomster, utgifter och verksamheter måste fortsätta och ytterligare
intensifieras. I internationell jämförelse har den traditionella svenska
budgetprocessen ansetts vara förhållandevis utgiftsstyrd. Betydande
förändringar sker dock nu.
Under de senaste två åren har regeringen ersatt den traditionella
marginalbudgeteringen med en budgetberedning med ramteknik i
regeringskansliet. Detta innebär att regeringen först gör en bedömning av
det samhällsekonomiska utrymmet för de offentliga utgifterna, därefter
en prioritering mellan olika områden och slutligen en fördelning av
tillgängligt utgiftsutrymme på departementsvisa budgetramar.
I syfte att strama upp budgetprocessen och utveckla resultatstyrningen
och den finansiella styrningen har ett stort antal andra åtgärder vidtagits
de senaste åren. Bl.a. har en ny förordning för myndigheters årsredovis-
ningar och anslagsframställningar trätt i kraft från 1 juli 1993. Nu ställs
ökade krav på verksamhetsanpassade resultatmått som grund för
återrapporteringen till regeringen.
Vidare har förbättringar i ekonomistyrningen inom den statliga sektorn
genomförts. Den ekonomiska redovisningens informationsvärde har ökat.
Den statliga medelshanteringen har effektiviserats och revisionens roll har
stärkts.
Uppstramningen av verksamhets- och budgetberedningen i regerings-
kansliet kommer att fortsätta. Med anledning av bl.a. Budgetpropositions-
utredningens betänkande Ny Budgetproposition (SOU 1990:83),
47
Riksdagsutredningens betänkande Reformera riksdagsarbetet! och EG- Prop. 1993/94:25
integrationssträvandena har nyligen ett utvecklingsarbete påbörjats inom
regeringskansliet som bl.a. inbegriper budgetdokumentens form och
innehåll, budget- och redovisningsprinciper, årsrytmen i budgetprocessen
samt en ambitionsnivåhöjning av resultatstyrningen.
Ekonomikommissionen baserar sin analys på en strävan att lösa pro-
blemen inom marknadsekonomins ram och att föreslå förändringar som
leder till ett mera aktivt medborgarskap, en ökad pluralism och en tydlig
ansvarsfördelning. Regeringen delar i väsentliga avseenden kommissio-
nens analys av läget.
Inom den ekonomiska politikens område har den helt avgörande delen
av kommissionens förslag förverkligats genom förslaget om saneringspro-
gram i vårens kompletteringsproposition. Den budgetsanering som där
föreslås uppfyller väl den omfattning som kommissionen ansåg nödvän-
dig. När saneringsprogrammet genomförts har också den stabilisering av
den offentliga skulden som kommissionen eftersträvade uppnåtts.
Den konkreta redovisningen av saneringsprogrammets första steg ökar
utrymmet för lägre räntor. Inriktningen på långsiktig budgetsanering har
redan resulterat i denna, i dagens läge effektivaste stimulansen.
Ett viktigt inslag i kommissionens analys var behovet av olika
systemförändringar. Regeringen konstaterar att i viktiga avseenden har
förändringar i den riktning som kommissionen föreslår genomförts eller
håller på att arbetas fram. På vissa områden är en bred politisk enighet
nödvändig eller speciellt önskvärd varför förändringsarbetet kan komma
att ta längre tid. Detta gäller t.ex. grundlagsfrågor, förändringar i
riksdagens sätt att arbeta och Riksbankens ställning. Ställningstagande till
de överväganden som pågår i dessa avseenden kommer därför att ske
senare.
Samstämmigheten mellan regeringens och kommissionens syn kan
sammanfattas i att av kommissionens 113 förslag eller synpunkter har
regeringen redan genomfört eller delar kommissionens syn i 50-60
punkter. I en mindre del, 25-30 punkter, kommer förslag att redovisas
inom kort eller också krävs ytterligare utredningsarbete och övervägan-
den. Vad gäller tiotalet punkter kan konstateras att dessa avser förhållan-
den som inte ligger inom regeringens ansvarsområde. Det gäller t.ex.
olika aspekter på lönebildningen eller frågor som ligger inom kommuner-
nas ansvar och där regeringen inte har direkta beslutsbefogenheter.
Inom ett tiotal områden delar regeringen inte kommissionens analys och
avser inte att lägga fram förslag. Detta gäller t.ex. förslagen att inrätta
ett kommunrevisionsverk, att förändra AP-fondernas organisation samt
att minska antalet riksdagsledamöter.
48
Prop. 1993/94:25
Problemen i den svenska ekonomin under senare år har både långsiktiga
och kortsiktiga, konjunkturella orsaker. En särskild dimension i denna
ekonomiska nedgångsperiod är finanskrisen. Denna gör dagens ekono-
miska problem annorlunda än under tidigare konjunkturnedgångar under
efterkrigstiden. Den långsiktiga utvecklingen har präglats av att tillväxten
har hållits tillbaka av ett tillväxthämmande skattesystem, av olika
konkurrenshämmande regleringar och av att de offentliga utgiftssystemen
i alltför liten grad givit incitament till arbete och sparande. Samtidigt har
lönebildningen bidragit till att gröpa ur konkurrenskraften.
I samband med avvecklingen av kreditmarknadsregleringarna följde en
överhettning och en spekulationsvåg under senare delen av 1980-talet.
Därigenom förvärrades de strukturella problemen.
När reaktionerna mot denna utveckling blev ofrånkomliga, när ett
förändrat skattesystem, en ofrånkomlig ränteuppgång och lägre inflation
innebar en helt ny situation, sammanföll detta med en internationell
lågkonjunktur. Återverkningarna i den reala ekonomin blev därför
speciellt kraftiga. Detta betyder emellertid inte att anpassningen kunnat
skjutas till en senare tidpunkt utan att den borde påbörjats tidigare.
Under de senaste två åren är det hushållens och företagens strävan att
anpassa sin skuldbörda efter 1980-talets lånebaserade expansion till en
långsiktigt hållbar nivå, som särskilt påverkat den svenska ekonomin.
Nedgången har därmed blivit kraftig under det sista kvartalet i fjol och
det första kvartalet i år. Under det andra kvartalet 1993 har minskningen
dock dämpats. Sammantaget blev nedgången, bl.a. till följd av den
internationella utvecklingen och den mycket kraftiga skuldsaneringen
under det första halvåret, större än vad som antogs i den reviderade
finansplanen i våras.
Även om tillväxten nu ser ut att återkomma medför förloppet under det
första halvåret i år att minskningen mellan årsgenomsnitten 1992 och
1993 blir närmare 3 %. Sänkta arbetsgivaravgifter, deprecieringen av
kronan tillsammans med en stark produktivitetsutveckling i industrin har
lett till en markant förstärkning av konkurrenskraften. Därigenom har
utsikterna för exporten och den konkurrensutsatta sektorn förbättrats. Den
inhemska efterfrågan har försvagats och väntas sjunka med 6 % under
1993. Att nedgången i inhemsk efterfrågan sammanhänger med skuldsa-
neringen bestyrks av att hushållsinkomsterna har ökat kraftigt under
senare år. Under åren 1989-1992 ökade de reala hushållsinkomsterna med
inte mindre än 12,5 %. Hösten 1993 ligger de reala hushållsinkomsterna
något över nivån hösten 1991. Finanspolitiken har således inte inneburit
en så stark åtstramning att hushållsinkomsterna sänkts. Det är inte real
köpkraft som saknats. I stället är det hushållens starka inriktning på att
sanera skulderna som hållit tillbaka konsumtionen. Detta har särskilt
starkt präglat utvecklingen sedan förra hösten.
Bruttoinvesteringarna har utvecklats svagt. Kommunerna har vidare
genomfört anpassningen till de långsiktiga ekonomiska förutsättningarna
snabbare än väntat. Kommunal konsumtion och sysselsättning har
4 Riksdagen 1993/94 1 saml. Nr 25
minskat. Den svaga inhemska efterfrågan har inneburit en press nedåt på
konsumentpriserna som i årsgenomsnitt nu väntas öka med 4 1/2 %.
Utsikterna för de kommande åren är i hög grad avhängig av tre
faktorer. Styrkan och snabbheten i exportuppgången är av stor betydelse
för återhämtningsprocessens förlopp. En isolerad exportexpansion ger
dock bara marginella effekter på t.ex. arbetsmarknaden och saneringen
av de offentliga finanserna. För att en mera markerad återhämtning av
hela ekonomin skall komma till stånd krävs att hushållens tillförsikt inför
framtiden ökar och att den privata konsumtionen därmed kommer igång.
En tredje avgörande faktor är förtroendet för den ekonomiska politikens
hållbarhet och därmed möjligheterna att sanera de offentliga finanserna.
Därigenom skapas förutsättningar för en gynnsam utveckling på valuta-
och räntemarknaderna. En successiv förstärkning av kronan kan då
kombineras med fallande räntor.
Utsikterna för den internationella ekonomin under 1994 har försämrats
något jämfört med bedömningen i våras. Det är främst en fördjupad
lågkonjunktur i Kontinentaleuropa och i Japan som ligger bakom detta.
Den förbättrade konkurrenskraften för svensk exportindustri medför dock
att exporten väntas öka med drygt 10 % 1994. Nettoexporten ger ett
större bidrag till tillväxten än tidigare beräknat.
Hushållens reala disponibla inkomster väntas öka med 2 % 1994.
Kraften och varaktigheten i skuldsaneringsprocessen är mycket svårbe-
dömd. Erfarenheter från andra länder tyder på att förloppet är tämligen
utdraget. Det finns dock mycket som tyder på att processen i Sverige
varit snabbare, både vad gäller att bygga upp skuldnivåer men också vad
gäller den takt i viken de reduceras. Diagram 10.1 anger att skuldupp-
byggnaden hos hushållen var kraftigare i Sverige än i flera andra länder.
Samtidigt syns saneringen ha medfört att de relativa skuldnivåerna nu är
nere på en lägre nivå än innan skulduppbyggnaden startade. Samtidigt har
dock skuldkostnaderna varit fortsatt höga men synes även de vara på väg
att minska. I genomsnitt beräknades hushållens ränteutgifter efter skatt till
ca 10 % av den disponibla inkomsten 1991. I år har kostnaden fallit till
ca 8 % och torde 1995 vara nere på ca 5,5 %, dvs. nästan en halvering.
Därmed kan man räkna med att en återhämtning i konsumtionen påbörjas
under 1994.
Prop. 1993/94:25
50
Prop. 1993/94:25
Diagram 10.1 Hushållens skuldsättning
Kvoten skuldstock/disponibel inkomst
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Bruttoinvesteringarna väntas 1994 minska med närmare 9 %. Bostads-
byggandet fortsätter att minska. Industriinvesteringarna väntas däremot
öka med 11%. Sammantaget innebär detta att BNP torde öka med 1,9 %
1994. Denna uppgång är dock inte tillräcklig för att kunna förhindra att
arbetslösheten fortsätter att öka och som årsmedeltal uppgå till 8,4 %
1994. Den svaga arbetsmarknaden bidrar till att pris- och löneökningsta-
kten blir mycket måttlig.
Den internationella konjunkturen väntas successivt förstärkas under
1995 genom en mer markerad återhämtning i Kontinentaleuropa och
Japan samtidigt som uppgången fortsätter i de anglosaxiska länderna.
Marknadsandelsvinsterna för den svenska exporten kan dock inte väntas
fortsätta i samma takt som 1993 och 1994 varför exportökningen blir
lägre än 1994. Den totala exportökningen förutses dock bli så stark som
6-7 %. 1995 väntas den privata konsumtionen öka med 2,5 % samtidigt
som de realt disponibla inkomsterna stiger bara med ca 1,5 %. Det är
dock troligt att hushållen då på ett tydligt sätt upplever att återhämtningen
i ekonomin tagit fart och att arbetslösheten börjat sjunka och därför i viss
utsträckning minskar sitt sparande.
Nedgången i bruttoinvesteringarna bör kunna brytas 1995. Öknings-
takten för industriinvesteringarna bör då ytterligare stiga beroende på en
fortsatt stark lönsamhet och fallande räntor i kombination med att
kapacitetsrestriktioner i högre grad börjar göra sig gällande. När den
inhemska efterfrågan åter börjar tillta bör också investeringarna i det
övriga näringslivet återhämta sig samtidigt som bostadsinvesteringarna
1995 torde ha nått sin bottennivå. De totala bruttoinvesteringarna bör
således kunna öka med drygt 4 % 1995. Totalt väntas BNP-tillväxten
51
kunna bli 2,9 % 1995. Under loppet av året kommer också arbetslösheten Prop. 1993/94:25
att minska.
Bytesbalansen torde 1995 uppvisa ett betydande överskott. Som andel
av BNP antas överskottet uppgå till ca 4 % medan handelsbalansens
överskott väntas bli 6,5 % av BNP.
Trots omfattande åtgärder kommer underskottet i de offentliga
finanserna att vara betydande, ca 14 1/2 % av BNP. Sjunkande räntor
minskar underskottet i statsbudgeten. En viss motverkande effekt uppstår
dock genom att intäkterna till följd av lägre räntor minskar i AP-fonden.
Det bör vidare observeras att 1995 är det första året då kommunerna
direkt påverkas av förändringarna i skatteunderlag. Den tidigare
eftersläpningen har då upphört.
Nedgången i den svenska ekonomin synes nu vara på väg att upphöra.
Förbättringen av konkurrenskraften och den ökande optimismen bland
hushåll och företag kommer efter hand att leda till ökad real aktivitet i
ekonomin. Hur snabbt denna återhämtning kommer att ske blir avgörande
för vilka genomsnittliga tillväxttal som kommer att kunna avläsas.
Diagram 10.2 visar att om konsumtionsuppgången tidigareläggs ett halvår
jämfört med vad vi nu räknar med, en tidigareläggning som i och för sig
kan sägas stödjas av de uppgifter som finns om tendenser i detaljhandel,
bilköp, hushållsenkäter m.m., skulle genomslaget på konsumtionstillväxt-
en bli så kraftigt som närmare 1,5 %. Det skulle innebära ett tillskott till
BNP-tillväxten om ca 0,5 procentenheter.
Diagram 10.2 Privat konsumtion
1985 års priser, säsongrensad nivå
Källor. Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
52
Med den successivt stigande optimism som nu kan skönjas hos hushåll Prop. 1993/94:25
och företag kan tillväxten på nytt ta fart. Saneringen av de offentliga
finanserna och de åtgärder som genomförts och kommer att genomföras
i syfte att få de offentliga systemen att fungera bättre, är nödvändiga
inslag för att denna återhämtning över huvudtaget skall kunna ske.
Därigenom läggs också grunden för en successiv förbättring av arbets-
marknaden och en ökning av sysselsättningen.
Vi kan nu skönja en sådan förbättring i förutsättningarna för den
svenska ekonomin att andelen människor utanför den ordinarie arbets-
marknaden, dvs. i öppen arbetslöshet och i arbetsmarknadspolitiska
åtgärder, kan bringas ner till 6-7 % i slutet av 1990-talet. Detta är ett mål
för den ekonomiska politiken.
Tabell 10.1 Försörjningsbalans
|
Miljarder kr 1992 |
Procentuell volymförändring | ||||
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | ||
|
BNP |
1 436,5 |
-1,7 |
-2,8 |
1,9 |
2,9 |
|
Import |
375,9 |
1,1 |
-3,1 |
2,7 |
5,5 |
|
Tillgång |
1 812,4 |
-0,9 |
-2,9 |
2,1 |
3,6 |
|
Privat konsumtion |
772,3 |
-1,9 |
-5,0 |
0,0 |
2,5 |
|
Offentlig konsumtion |
401,0 |
0,3 |
-2,9 |
-1.3 |
-1,0 |
|
Stat |
116,9 |
1,1 |
-1,5 |
-1.0 |
-1.0 |
|
Kommuner |
284,1 |
0,1 |
-3,4 |
-1,5 |
-1.0 |
|
Bruttoinvesteringar |
243,8 |
-11,0 |
-11,6 |
-8,6 |
4,4 |
|
Lagerinvesteringar1 |
-5,3 |
1.2 |
-0,4 |
0.4 |
0.4 |
|
Export |
400,6 |
2,0 |
5,6 |
10,4 |
6,5 |
|
Användning |
1 812,4 |
-0,9 |
-2,9 |
2,1 |
3,6 |
|
Inhemsk användning |
1 411,8 |
-2,0 |
-6,1 |
-1,4 |
2,2 |
1 Förändring i procent av föregående års BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Tabell 10.2 Nyckeltal
Årlig procentuell förändring
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
Timlön, kostnad |
3,6 |
3 1/4 |
3,5 |
4 1/4 |
|
KPI, dec-dec |
1.9 |
4,4 |
2,4 |
3.0 |
|
KPI, genomsnitt |
2,3 |
4,6 |
2,6 |
2,9 |
|
Disponibel inkomst |
3,1 |
-2,9 |
2,0 |
1,4 |
|
Sparkvot (nivå) |
8,1 |
10,1 |
11.4 |
10,4 |
|
Industriproduktion |
-3 |
1.5 |
9,0 |
6,0 |
|
Relativ enhetsarbetskostnad |
-1,6 |
-26,3 |
-2,7 |
2,5 |
|
Arbetslöshet (nivå) |
5,3 |
8,0 |
8,4 |
7,9 |
|
Handelsbalans (mdkr) |
34,5 |
58,9 |
89,2 |
101,2 |
|
Bytesbalans (mdkr) |
-29,7 |
0,0 |
46,0 |
66.1 |
|
Bytesbalans (% av BNP) |
-2,1 |
0,0 |
3,1 |
4,3 |
Källor: Statistiska centralbyrån. Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
53
Prop. 1993/94:25
Regeringens förslag: Skattesatserna för den allmänna energiskatten,
bensinskatten, dieseloljeskatten, koldioxidskatten, tobaksskatten och
dryckesskatten omräknas årligen utan riksdagens medverkan med
hänsyn tagen till den allmänna prisutvecklingen.
Skälen för regeringens förslag: Det finns idag två kategorier av
punktskatter. I den ena kategorin tas skatten ut som en styckeskatt och
i den andra som en värdeskatt. I de fall där punktskatten tas ut som en
värdeskatt sker en automatisk värdesäkring av skatteuttaget. En föränd-
ring av det allmänna prisläget ger automatiskt ett realt sett oförändrat
skatteuttag eftersom skatten tas ut med en viss procent av priset.
I de flesta fall tas dock punktskatten ut med ett visst belopp per styck,
en styckeskatt. Vid oförändrade skattesatser och viss inflation innebär
detta att det reala skatteuttaget sjunker över tiden. Med en årlig inflation
på 5 % kommer det reala skatteuttaget under en femårsperiod att minska
med knappt 30 %. Med en lägre inflationstakt på exempelvis 2 % årligen
kommer det reala skatteuttaget under en femårsperiod att minska med
drygt tio procent.
I ett makroperspektiv innebär den bristande realvärdesäkringen att
skattekvoten — skatterna uttryckta som andel av BNP — sjunker över
tiden. I rådande statsfinansiella läge och de krav detta ställer på en
sanering av finanserna bör punktskatteintäkterna värdesäkras. Åtgärden
bör begränsas till den femårsperiod som saneringsprogrammet omfattar,
dvs. perioden 1994-1998.
I princip finns tre olika metoder att justera punktskattesatserna och
därmed säkerställa det reala skatteuttaget. Den första metoden, den som
används idag, innebär att punktskattesatserna justeras för den allmänna
prisutvecklingen genom särskilda beslut. Den andra metoden är ett
system där riksdagen inom ramen för budgetbehandlingen varje år kan
fatta beslut om nivån på punktskatterna. Regeringen skall då i sitt förslag
till riksdagen beakta den allmänna prisutvecklingen. Den tredje metoden
utgörs av en indexering av skattesatserna så att de utvecklas i samma takt
som den allmänna prisutvecklingen. Uppräkningen skall då ske automa-
tiskt under förutsättning att riksdagen inte fattar något annat beslut.
Givetvis finns möjlighet, att genom särskilt beslut i riksdagen, förändra
relationerna mellan de olika skatterna för att uppnå andra angelägna mål,
t.ex. på miljöområdet.
Av de ovan nämnda metoderna är den tredje att föredra med utgångs-
punkt i dagens situation. Genom att koppla nivån på punktskattesatserna
till den allmänna prisutvecklingen skapas en ordning där det reala
skatteuttaget säkerställs. Därmed skapas också en större säkerhet om
54
statens intäkter från punktskatteområdet under saneringsperioden. Detta Prop. 1993/94:25
bidrar till att öka trovärdigheten av det fastlagda saneringsprogrammet.
Det teoretiskt mest korrekta är att skattesatserna för t.ex. 1994 justeras
upp med inflationen under 1994. Det uppstår dock ett praktiskt problem
eftersom inflationstakten under 1994 inte är känd i förväg. Prognos-
osäkerheten gör det dock olämpligt att använda den metoden. Det mest
praktiska är därför att indexera punktskattesatserna med ett års eftersläp-
ning.
En indexering av punktskattesatserna kan i teknisk mening jämföras
med gällande indexering av inkomstskatteskalan genom justering av
grundavdrag och skiktgräns för statlig inkomstskatt där hänsyn tas till
historisk inflation. Detta sker i syfte att hindra att det reala skatteuttaget
förändras över tiden. I analogi med vad som gäller för inkomstskatten
bör därför punktskatterna indexeras med hänsyn till den allmänna
prisutvecklingen under en historisk period. Den allmänna prisutveck-
lingen bör i likhet med vad som gäller beträffande inkomstskatten mätas
genom förändringarna av konsumentprisindex (KPI).
Ett argument för att inte knyta indexeringen till KPI-utvecklingen är att
en förändring av punktskatterna i sin tur återverkar på KPI. För att
undvika spridningseffekter borde punktskattesatserna i princip i stället
indexeras med prisutvecklingen rensat för den del som beror på
förändringar av de punktskatter som är indexerade. En höjning med fyra
procent av skattesatserna för nedan uppräknade punktskatter ger ett höjt
KPI med knappt 0,3 procent. Den långsiktiga spridningseffekten kan
uppskattas till drygt 0,3 procent. Mot bakgrund av att indexeringen är
begränsad till perioden 1994—1998 och att spridningseffekten är liten bör
av praktiska skäl indexeringen ändå kopplas till KPI-förändringen.
Indexeringen på punktskatteområdet bör omfatta den allmänna
energiskatten, bensinskatten, dieseloljeskatten, koldioxidskatten,
tobaksskatten och dryckesskatten.
Indexeringen bör följa samma regelsystem i samtliga nu aktuella fall.
För att nya skattesatser skall kunna gälla från kalenderårets början måste
jämförelseperioden avslutas en tid innan årsskiftet. Av praktiska skäl är
konsumentprisindex för oktober månad det index som senast kan beaktas.
Innevarande års skatt bör i likhet med vad som gäller för inkomstskatten
för nästkommande kalenderår justeras med KPI under perioden oktober
året innan till oktober innevarande år. Den matematiska beräkningen bör
årligen göras av regeringen och fastställas i en särskild förordning som
regeringen utfärdar före november månads utgång. De framräknade
skattebeloppen bör avrundas efter samma grunder som gäller för
fastställandet av nu utgående skatter. Anges beloppen nu i respektive
skatteförfattning i hela kronor, ören eller tiondels ören skall avrundning
göras på detta sätt även fortsättningsvis.
Realvärdesäkringen av nu aktuella punktskatter bör genomföras så snart
som möjligt. Av praktiska skäl är det lämpligt att riksdagen på förslag av
regeringen fastställer skattebeloppen för år 1994. Detta innebär att den
"automatiska" uppräkningen, dvs. utan nytt beslut av riksdagen, första
gången görs hösten 1994 för skatteuttaget under år 1995. Inflationen
55
under den senaste tolvmånadersperioden fram till och med 1993 kan inte Prop. 1993/94:25
exakt anges nu utan får uppskattas. Vissa punktskatter har också höjts
sedan oktober 1992. I vårt förslag har nuvarande skattesatser uppräknats
med fyra procent utom dieseloljeskatten, eftersom denna skatt införts
först den 1 oktober 1993.
För viss införsel av tobaksvaror, öl, vin och spritdrycker tas en
schablontull ut som ersätter vanlig tull, mervärdeskatt och punktskatt. Vid
skatteändringar brukar även schablontullarna justeras. Vi återkommer vid
en senare tidpunkt till hur schablontullarna bör hanteras vid en indexering
av punktskatterna.
Det i saneringsprogrammet beräknade tillskottet från punktskatterna är ca
8 miljarder kronor på fem år. Det innebär ett krav på en årlig genom-
snittlig inkomstförstärkning från området på ca 1,6 miljarder kronor.
Införandet av indexerade punktskattesatser fr.o.m den 1 januari 1994
kan medföra en betydande effekt för den konsoliderade offentliga sektorn.
I tabellen nedan redovisas de finansiella effekterna budgetårsvis. Här har
endast hänsyn tagits till effekten av förändringarna för kalenderåret 1994.
Tabell 11.1 Budgeteffekter av de höjda punktskattesatserna fr.o.m. den 1 januari
1994 (miljarder kronor). Budgetårseffekter för statsbudgeten och varaktig effekt
konsoliderad offentlig sektor
|
Varaktig |
budgetåret 1993/94 |
budgetåret 1994/95 | |
|
Allmän energiskatt |
+0,17 |
+0,10 |
+0,25 |
|
Allmän energiskatt |
+0,09 |
+0,05 |
+0,12 |
|
Koldioxidskatt på |
+0,19 |
+0,12 |
+0,28 |
|
Dieseloljeskatt |
+0,00 |
+0,00 |
+ 0,00 |
|
Bensinskatt |
+0,65 |
+0,35 |
+ 0,82 |
|
Koldioxidskatt på |
+0,15 |
+0,08 |
+ 0,19 |
|
Tobakskatt |
+0,29 |
+0,1 |
+ 0.34 |
|
Alkoholskatt |
+0,48 |
+0,24 |
+ 0,56 |
|
Totalt |
+ 2,02 |
+ 1,09 |
+ 2,56 |
De fr.o.m. den 1 januari 1994 höjda punktskattesatserna beräknas för
budgetåret 1993/94 ge en förstärkning av statsbudgeten på 1,09 miljarder
kronor och för budgetåret 1994/95 kan effekten beräknas till 2,56
56
miljarder kronor. Nettobudgeteffekten kan beräknas till 2,02 miljarder Prop. 1993/94:25
kronor. I slutet av perioden 1994 till 1998 beräknas indexeringen av
punktskattesatserna ge en årlig nettobudgeteffekt på ca 7,4 miljarder
kronor beräknat i 1993 års penningvärde vid nu aktuell inflationsprognos.
57
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Föreliggande bilaga har utarbetats inom finansdepartements ekonomiska
avdelning. Den innehåller en bedömning av den internationella och den
svenska ekonomins utveckling t.o.m. 1995 och bygger i tillämpliga delar
på konjunkturinstitutets höstrapport. Ansvarig för bilagan är departe-
mentsrådet Håkan Frisén. Arbetet avslutades den 14 oktober.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Den svenska ekonomin tycks nu ha passerat sitt bottenläge. Nedgången
i BNP för första halvåret 1993 var emellertid enligt nationalräkenskaper-
na så kraftig som 4 %, jämfört med första halvåret 1992. Säsongrensat
väntas en viss återhämtning av BNP redan under andra halvåret av 1993,
varför minskningen för helåret stannar vid ca. 3 %. Nästa år förutses den
kraftiga exportexpansionen medföra att BNP ökar med nästan 2 %. Un-
der 1995, när också den inhemska efterfrågan väntas återhämta sig något,
bör BNP-tillväxten kunna uppgå till närmare 3 %.
De speciella utvecklingstendenser som präglade beskrivningen av den
svenska ekonomin i den reviderade nationalbudgeten har nu ytterligare
förstärkts. Den gynnsamma konkurrenssituationen är ännu mera påtaglig
genom att kronkursen har fortsatt att sjunka samt att produktivitetsutveck-
lingen i industrin förstärkts. Utsikterna för exporten och den konkurrens-
utsatta sektorn är därför mycket goda. Samtidigt har försvagningen av
den inhemska marknaden accentuerats. Fallet i den inhemska efterfrågan
väntas på helårsbasis bli 6 % 1993. Den privata konsumtionen förutses
i år minska med 5 %, främst till följd av utvecklingen under första halv-
året. Den svaga situationen på hemmamarknaden medför en kraftig ned-
dragning av investeringarna inom de skyddade sektorerna i ekonomin,
vilket bidrar till att de totala bruttoinvesteringarna minskar med 10 % i
år. Till detta kommer också en oväntat stor nedgång av den kommunala
konsumtionen. Utvecklingen av sysselsättning och konsumtion i kommu-
nerna hittills i år tyder på att anpassningen till de långsiktiga ekonomiska
förutsättningarna går snabbare än väntat. Den svaga inhemska efterfrågan
har inneburit en press nedåt på inflationen. Sänkta vinstmarginaler inom
bl. a. handeln har medfört att importprisökningarna endast fått ett be-
gränsat genomslag i konsumentledet. Konsumentprisindex väntas i år
stiga med ca. 4 1/2 %. Den underliggande inflationen, dvs. KPI korri-
gerat för ändrade indirekta skatter och subventioner samt för deprecie-
ringens effekter, ökar med mindre än 2 %.
Obalanserna i det finansiella sparandet är stora. Den privata sektorns
konsumtions- och investeringsbeteende har i hög grad styrts av de sänkta
tillgångspriserna och därav följande skuldkonsolideringsbehov. Denna
skuldanpassning tar sig uttryck i ett högre finansiellt sparande i såväl
hushålls- som företagssektorn. Samtidigt har den offentliga sektorns
sparande ytterligare försvagats, till stor del som en följd av det höga
sparandet i den privata sektorn. Också obalansen på arbetsmarknaden är
stor. Den öppna arbetslösheten väntas under 1993 i genomsnitt uppgå till
ca. 8 % av arbetskraften medan de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna
be-räknas omfatta ca. 5 %.
Utsikterna för de kommande årens utveckling av den svenska ekonomin
är i hög grad avhängig av tre faktorer. Styrkan och snabbheten i export-
uppgången är central för återhämtningsprocessens förlopp. En eventuellt
isolerad exportexpansion får dock bara begränsade effekter på t.ex.
arbetsmarknaden och saneringen av de offentliga finanserna. För att en
mera markerad återhämtning av hela ekonomin ska komma till stånd
krävs att hushållens tillförsikt inför framtiden ökar och att den privata
konsumtionen därmed börjar växa. En tredje avgörande faktor är att för-
troendet för den ekonomiska politikens hållbarhet och därmed möjlig-
heterna att förbättra de offentliga finanserna kan upprätthållas och
förstärkas. Därigenom skapas möjligheter för en gynnsam utveckling på
valuta- och räntemarknaderna. En successiv förstärkning av kronan kan
då kombineras med fallande räntor.
Den internationella ekonomin kännetecknas av att de dominerande
OECD-länderna befinner sig i helt olika faser av konjunkturcykeln. Åter-
hämtningen i de anglosaxiska länderna fortsätter samtidigt som nedgången
i de kontinentaleuropeiska länderna samt i Japan har tilltagit. Den inter-
nationella konjunkturen har försvagats i år, men väntas successivt för-
stärkas under 1994 och 1995. En viss återhämtning sker då i Kontinental -
europa och Japan samtidigt som uppgången fortsätter i de anglosaxiska
länderna. BNP-tillväxten i OECD antas nu bli 3/4 % 1993, för att sedan
gradvis öka till 2 % 1994 och 2 3/4 % 1995.
I de förutsättningar som ligger till grund för prognosen över den
svenska ekonomin antas att en viss appreciering av kronan sker under
1994 och 1995. Detta motiveras av att kronan sett från realekonomiska
utgångspunkter i nuläget måste betraktas som undervärderad. Vidare
förutsätts en viss ytterligare nedgång i den europeiska räntenivån, fram-
för allt på den korta sidan. Det är rimligt att förutsätta att de svenska
räntorna kan följa med denna utveckling och att räntemarginalen mot om-
världen dessutom kan krympa något. Således grundas prognosen för
ekonomins utveckling på antagandet att de svenska räntorna faller något.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Tabell 1 Prognosförutsättningar
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
BNP-tillväxt i OECD |
1,6 |
0,8 |
2,1 |
2,8 |
|
Konsumentprisökning i OECD |
3,0 |
2,7 |
3,0 |
3,5 |
|
Råoljepris (dollar per fat) |
19,3 |
18,0 |
18,75 |
20,0 |
|
Dollarkurs (i kr.) |
5,82 |
7,73 |
8,02 |
8,02 |
|
Ecu-index1 |
101,7 |
123,0 |
122,5 |
117,5 |
|
Tysk ränta 5-års statsobl. |
8,0 |
6,0 |
5,25 |
5,25 |
|
Svensk ränta 4-års statsobl. |
10,4 |
7,5 |
6,5 |
6,25 |
|
Svensk ränta 6-månaders ssvx |
12,6 |
8,0 |
6,0 |
5,5 |
1 ECU-index antas vara 125 den 31 december 1993, 120 den 31 december 1994 samt
115 den 31 december 1995.
Källor: OECD och Finansdepartementet.
Det svaga arbetsmarknadsläget kommer sannolikt att hålla tillbaka
löneökningarna de närmaste åren. Den höga lönsamheten inom den kon-
kurrensutsatta sektorn medför dock att lönerna där ökar något mer än i
den övriga ekonomin. Den relativt låga löneökningstakten i kombination
med en svag inhemsk efterfrågan gör att också konsumentpriserna ökar
långsamt. KPI väntas som årsgenomsnitt stiga med 2,6 % 1994 och
2,9 % 1995. Den underliggande inflationen nästa år beräknas dock endast
uppgå till drygt 1 %.
Den mycket gynnsamma konkurrenssituationen för svensk industri
torde möjliggöra en kraftig exportexpansion trots det relativt svaga
efterfrågeläget inom OECD-området. Erfarenheter tyder, i och för sig,
på att det kan vara svårare att vinna marknadsandelar på en stagnerande
marknad. Relativprissänkningarna är dock nu så kraftiga att avsevärda
marknadsandelsvinster på OECD-området trots detta kan förutses. Därtill
kommer att exporten till nya industriländer, främst i Sydostasien, ökat
kraftigt hittills i år och att denna utveckling kan väntas fortsätta. Den
totala exportvolymen förutses därför öka med ca. 5 1/2 % i år och med
ca. 10 % år 1994. Under år 1995 kan andelsvinsterna inte väntas fort-
sätta i samma takt som 1993 och 1994. Emellertid förväntas marknadstill-
växten tillta detta år varför en fortsatt exportexpansion på ca. 6-7 %
bedöms som realistisk. I takt med att den inhemska efterfrågan stabilise-
ras, och under 1995 i viss mån återhämtar sig, kommer också importen
att öka. Importuppgången bör dock begränsas av att de hemmamarknads-
företag som konkurrerar med importen också blivit mera konkurrenskraf-
tiga. Även det låga kapacitetsutnyttjandet i Sverige bör bidra till att
importökningen begränsas.
Tabell 2 Försörjningsbalans
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Miljarder kr. Procentuell volymförändring
|
1992 |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
BNP |
1 436,5 |
-1,7 |
-2,8 |
1,9 |
2,9 |
|
Import |
375,9 |
1,1 |
-3,1 |
2,7 |
5,5 |
|
Tillgång |
1 812,4 |
-0,9 |
-2,9 |
2,1 |
3,6 |
|
Privat konsumtion |
772,3 |
-1,9 |
-5,0 |
0,0 |
2,5 |
|
Offentlig konsumtion |
401,0 |
0,3 |
-2,8 |
-1,3 |
-1,0 |
|
Stat |
116.9 |
1,1 |
-1,5 |
-1,0 |
-1,0 |
|
Kommuner |
284,1 |
0,1 |
-3,4 |
-1,5 |
-1,0 |
|
Bruttoinvesteringar |
243,8 |
-11,0 |
-11,6 |
-8,6 |
4,4 |
|
Lagerinvesteringar1 |
-5,3 |
1,2 |
-0,4 |
0,4 |
0,4 |
|
Export |
400,6 |
2,0 |
5,6 |
10,4 |
6,5 |
|
Användning |
1 812,4 |
-0,9 |
-2,9 |
2,1 |
3,6 |
|
Inhemsk användning |
1 411,8 |
-2,0 |
-6,1 |
-1,4 |
2,2 |
Förändring i procent av föregående års BNP.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Hushållens reala inkomster väntas öka med mellan 1 och 2 % såväl
1994 som 1995. Det är endast för år 1993 som hushållssektorn totalt sett
fått vidkännas fallande köpkraft. I övrigt har inkomstutvecklingen varit
stark under en lång period, trots den avsevärda nedgången i ekonomin.
Den stora konsumtionsminskning som skett de senaste åren är således inte
föranledd av lägre inkomster. Sambandet mellan förändringar i disponibel
inkomst och konsumtion är för närvarande svagt. Kraften och varaktig-
heten i den pågående anpassningsprocessen avseende tillgångspriser och
skulder är mycket svårbedömd. Erfarenheter från andra länder visar att
motsvarande förlopp varit tämligen utdragna. Det finns emellertid mycket
som tyder på att processen i Sverige är intensivare och därmed kan bli
kortare än i omvärlden. Nästa år förutses att den privata konsumtionen
som årsgenomsnitt förblir oförändrad, medan en tillväxt på ca. 2,5 % Prop. 1993/94:25
väntas för 1995. Det är då troligt att hushållen på ett tydligt sätt upplever Bilaga 1
att återhämtningen i ekonomin tagit fart och att situationen på arbets-
marknaden börjat ljusna och därför i viss utsträckning minskar sitt
sparande. Hushållens sparkvot väntas dock ligga över 10 % även 1995.
Den kommunala anpassningen av konsumtion och sysselsättning till de
nya ekonomiska ramarna väntas fortsätta under prognosperioden. Den
kommunala konsumtionen bedöms således komma att fortsätta att minska,
om än i långsammare takt än under 1993. Samtidigt minskar också den
statliga konsumtionen.
Bruttoinvesteringarna förutses minska med närmare 10 % under 1994.
Detta beror främst på ett mycket dramatiskt fall i bostadsbyggandet, som
i det närmaste halveras jämfört med 1993 års nivå. Industriinvesteringar-
na beräknas däremot öka med 11 %. Ökningstakten bör stiga ytterligare
1995, beroende på en fortsatt stark lönsamhet och fallande räntor i
kombination med att kapacitetsrestriktioner då i högre grad börjar göra
sig gällande. När den inhemska efterfrågan åter tilltar bör också inves-
teringarna i det övriga näringslivet återhämta sig samtidigt som bostads-
investeringarna 1995 torde ha nått sin bottennivå. De totala bruttoinves-
teringarna bedöms därmed kunna öka med drygt 4 % 1995.
Takten i lageravvecklingen avtar successivt under prognosperioden. Det
är främst industrins lager av insatsvaror och varor i arbete som, till följd
av de kraftiga produktionsökningarna, upphör att minska. Därigenom
kommer lagerposten att ge ett positivt bidrag till BNP-tillväxten på 0,4 %
såväl 1994 som 1995.
Tabell 3 Nyckeltal
Årlig procentuell förändring
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
Timlön (kostnad) |
3,6 |
3,25 |
3.5 |
4,25 |
|
KPI (dec. - dec.) |
1,9 |
4,4 |
2,4 |
3,0 |
|
KPI (årsgenomsnitt) |
2,3 |
4,6 |
2,6 |
2,9 |
|
Disponibel inkomst |
3,1 |
-3,3 |
2,0 |
1,4 |
|
Sparkvot (nivå) |
8,1 |
9,6 |
11.4 |
10,4 |
|
Industriproduktion |
-3,0 |
1,5 |
9,0 |
6,0 |
|
Relativ enhetsarbetskostnad |
-1,6 |
-26.3 |
-2,7 |
2,5 |
|
Arbetslöshet (nivå) |
5,3 |
8,0 |
8,4 |
7.9 |
|
Handelsbalans (mdr. kr.) |
34,1 |
58,4 |
89,2 |
101,2 |
|
Bytesbalans (mdr. kr.) |
-29.9 |
0,0 |
46,0 |
66,1 |
|
Bytesbalans (% av BNP) |
-2,1 |
0,0 |
3,1 |
4,3 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
BNP-tillväxten på närmare 2 % 1994 är inte tillräcklig för att förhindra
att arbetslösheten fortsätter att stiga och som årsmedeltal uppgå till
8,4 %. Uppgången mildras av förslaget om ett generellt anställningsstöd
(GAS). Därtill kommer att omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska
åtgärderna beräknas stiga successivt under loppet av 1994. År 1995 vän-
tas sysselsättningen öka för första gången sedan 1990. Därmed sker en
viss nedgång i den öppna arbetslösheten. Denna minskning begränsas
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Tabell 4 Sparande
Procent av BNP i löpande priser
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
Bruttosparande |
14,5 |
14,2 |
15,4 |
16,9 |
|
Realt sparande |
16,6 |
14,2 |
12,3 |
12,6 |
|
Fasta investeringar |
17,0 |
15,0 |
12,7 |
12,7 |
|
Lagerinvesteringar |
-0,4 |
-0,8 |
-0,4 |
-0,0 |
|
Finansiellt sparande |
-2,1 |
0,0 |
3,1 |
4,3 |
|
Offentlig sektor |
-7,8 |
-14,5 |
-12,7 |
-11,8 |
|
Hushåll |
5.5 |
7,0 |
8,6 |
7,9 |
|
Företag |
0,2 |
7,6 |
7,2 |
8,2 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
dock av att potentialen för produktivitetsförbättringar är fortsatt stor även
1995.
Med det förlopp av den ekonomiska utvecklingen som skisserats ovan
kommer den svenska ekonomin i slutet av prognosperioden att utmärkas
av några karakteristiska drag. Bytesbalansen visar 1995 ett rekordstort
överskott. Som andel av BNP uppgår överskottet till ca. 4 % medan han-
delsbalansens överskott väntas bli ca. 6,5 % av BNP. Fördelningen av
det finansiella sparandet är fortfarande präglat av stora offentliga
underskott kombinerat med ett mycket högt privat sparande. Storleken på
det privata sparandet uppgår definitionsmässigt till summan av bytesba-
lansöverskottet och det offentliga underskottet. Den starka lönsamheten
i den konkurrensutsatta sektorn innebär, i sig, att det teoretiska reallöne-
uttrymmet är betydande. Av avgörande betydelse är emellertid att even-
tuella reallöneökningar kommer till stånd utan att de nominella pris-
Diagram 1 Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor samt bytesbalans
som andel av BNP 1980-1995
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
och löneökningarna tilltar. Om löneökningarna i K-sektorn skulle leda till
omfattande kompensationskrav inom övriga delar av ekonomin riskerar
vi att hamna i en löne-löne spiral av 1980-talstyp. Den ökande efterfrågan
på arbetskraft från den konkurrensutsatta sektorn, och efterhand också
från hemmamarknadsföretagen, innebär en successivt ökad sysselsättning.
Emellertid finns en stor potential också för ett ökat utbud av arbetskraft,
vilket gör att nedgången i arbetslösheten kan komma att bli förhållandevis
långsam. Det är då viktigt att flexibiliteten på arbetsmarknaden är god
och att de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna fungerar på ett sådant sätt
att de motverkar en permanent utslagning av arbetskraft. Därigenom kan
en utveckling där pris- och löneökningar tilltar redan vid en relativt hög
nivå på arbetslösheten förhindras.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
5 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 25
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
De stora länderna i OECD befinner sig fortfarande i olika konjunkturfa-
ser. Återhämtningen har fortsatt i de anglosaxiska länderna samtidigt som
nedgången i flertalet europeiska länder och Japan har förstärkts.
I Tyskland föll BNP kraftigt under det första halvåret 1993, vilket fick
återverkningar för Västeuropa som helhet. Av de stora länderna i Europa
är det endast Storbritannien som befinner sig i en uppgångsfas. Stigande
arbetslöshet och fortsatt höga realräntor i många länder bidrar till mycket
låga förväntningar bland hushållen. De europeiska länderna genomgår en
utdragen anpassningsprocess som beror beror på en sedvanlig konjunktur-
avmattning och på strukturella problem. En vändning i den europeiska
konjunkturen förutses inte förrän 1994.
Den japanska ekonomin befinner sig i stagnation som ett resultat av en
pågående anpassning hos hushåll och företag efter 1980-talets spekula-
tionsekonomi. I USA fortsätter återhämtningen även om styrkan i upp-
gången är svag i ett historiskt perspektiv.
Det föreligger stora skillnader mellan de nordiska länderna vad gäller
de ekonomiska utsikterna. Danmarks ekonomi har utvecklats svagt under
första halvåret 1993, men står nu inför en uppgång. I Finland väntas en
blygsam återhämtning först under senare hälften av 1994. Norge uppvisar
i år en viss tillväxt som blir starkare de kommande två åren.
Den ekonomiska politikens förutsättningar i Europa ändrades väsentligt
när fluktuationsbanden inom ERM vidgades till +/- 15 % den 2 augusti.
Formellt har det ekonomiska-politiska manöverutrymmet ökat för de en-
skilda länderna. I praktiken har dock de nya möjligheterna inte utnyttjats.
Räntorna i Europa har i stort återvänt till den nivå som rådde innan den
senaste vågen av valutaoro bröt ut. Det bör dock poängteras att under
1993 har såväl långa som korta räntor i Europa sjunkit markant och har
därmed underlättat en återhämtning.
De stora, och i flera länder växande, underskotten i de offentliga finan-
serna utgör en tydlig restriktion för finanspolitiken i Europa. Budget-
underskotten i offentlig sektor kommer 1993 i genomsnitt att uppgå till
över 6 % av BNP i Europa. Den mycket svaga budgetsituationen kräver
konsolideringsåtgärder på medellång sikt. Av de stora länderna är det
endast Frankrike som beslutat om stimulanser på kort sikt. I USA presen-
terade Kongressen i början av augusti sitt budgetförslag. Detta innebär
att underskottet minskas med knappt 500 miljarder dollar under åren
1994-1998. Trots denna sanering beräknas underskottet uppgå till drygt
3 % av BNP 1998. Frågan om finansiering av sjukvårdssystemet är inte
löst. Detta är en nyckelfråga för den långsiktiga budgetutvecklingen. I
Japan har diskontot sänkts till rekordlåga 1,75 % samtidigt som ett tredje
finanspolitiskt stimulanspaket - ungefär hälften så stort som de bägge
föregående paketen - presenterats av den nya regeringen. Hittills har de
finanspolitiska ansträngningarna inte lyckats förhindra avmattningen och
inget tyder på att det tredje paketet skulle ge bättre effekt.
Vad beträffar penningpolitiken väntas räntorna ligga kvar på en låg
nivå i USA och Japan under det närmaste året för att därefter stiga något.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Tabell 5 Internationell utveckling
Årlig procentuell förändring
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
BNP | ||||
|
Förenta staterna |
2,6 |
2 3/4 |
3 |
3 1/2 |
|
Japan |
1,3 |
0 |
1 3/4 |
3 |
|
Tyskland’ |
1,5 |
-2 1/2 |
1/4 |
1 1/4 |
|
Frankrike |
1,4 |
-1 |
3/4 |
1 3/4 |
|
Storbritannien |
-0,6 |
1 1/2 |
2 1/2 |
2 3/4 |
|
Norden2 |
0,1 |
-1/4 |
2 |
2 1/2 |
|
OECD Europa |
0,8 |
-3/4 |
1 1/4 |
2 |
|
OECD Totalt |
1,6 |
3/4 |
2 |
2 3/4 |
|
Å77 | ||||
|
Förenta staterna |
3,0 |
3 |
3 1/2 |
4 |
|
Japan |
1,7 |
1 |
1 1/4 |
2 |
|
Tyskland1 |
4,0 |
4 |
3 |
2 1/2 |
|
Frankrike |
2,4 |
2 1/4 |
2 |
2 |
|
Storbritannien |
3,7 |
2 |
3 3/4 |
4 |
|
Norden2 |
2,3 |
2 |
2 1/2 |
2 3/4 |
|
OECD Europa |
3,8 |
3 1/4 |
3 1/4 |
3 1/2 |
|
OECD Totalt |
3,0 |
2 3/4 |
3 |
3 1/2 |
|
Arbetslöshet | ||||
|
OECD Europa |
9.9 |
11 1/2 |
12 |
12 1/4 |
|
OECD Totalt |
7,9 |
8 1/2 |
8 1/2 |
8 1/4 |
1 Avser de västra delstaterna.
2 Exklusive Sverige.
3 I procent av arbetskraften.
Källor: OECD och Finansdepartementet.
I Europa kommer ränteläget fortsätta att sjunka 1993 och 1994 i takt med
att Tyskland fortsätter att lätta på penningpolitiken.
BNP-tillväxten inom OECD-området beräknas mot denna bakgrund
uppgå till 3/4% under 1993 och 2 % under 1994, för att först 1995 tillta
till 2 3/4 %. Arbetslösheten minskar först 1995 och då från en hög nivå.
Inflationen kommer att vara fortsatt dämpad de närmaste åren.
Ett osäkerhetsmoment i den internationella prognosen utgörs av den
ökade flexibilitet som de nya fluktuationsbanden inom ERM medför. Det-
ta kan underlätta en återhämtning i den europeiska konjunkturen, men det
är osäkert i vilken grad det ökade handlingsutrymmet kommer att utnytt-
jas. Vidare råder det fortfarande osäkerhet om i vilken utsträckning före-
tag och hushåll hunnit anpassa sin skuldsättning till de nya förutsättningar
som råder. Anpassningen har i denna konjunkturcykel haft stor påverkan
på konsumtion och investeringar. De stora budgetunderskotten i många
europeiska länder innebär därtill osäkerhet om utformningen av konsoli-
deringsåtgärder under de närmaste åren. Osäkerheten kvarstår även vad
gäller GATT-förhandlingarna, där en överenskommelse ännu inte har
kunnat nås.
Återhämtningen i den amerikanska ekonomin går långsammare än nor-
malt. Den svaga tillväxten under första halvåret i år tycks dock vara av
tillfällig natur.
Mycket tyder på att industrikonjunkturen definitivt är på väg upp.
Detaljhandelsvolym, nyregistrering av bilar och antal igångsatta husbyg-
gen indikerar dessutom fortsatt god konsumtionstillväxt samt förnyad
kraft i bostadsbyggandet. Samtidigt väntas företagens investeringar öka
ytterligare. Fortsatt låga räntor i år och nästa år underbygger denna pro-
cess. Stigande dollarkurs och tilltagande inhemsk efterfrågan medför fort-
satta underskott i handelsbalansen. Efterfrågeökningen väntas inte leda till
något markant ökat inflationstryck, men den senaste tidens statistik tyder
på att botten i prisstegringscykeln sannolikt redan har passerats. Finans-
politiken är stram. Kongressens budgetförslag från augusti i år innebär
att budgetunderskottet minskas med ca. 500 miljarder dollar under de
kommande fem budgetåren, eller med motsvarande ca. 1/2 % av BNP
1994 för att sedan successivt växa till knappt 2 % av BNP 1998.
Utsikterna för den japanska ekonomin har försämrats ytterligare i takt
med den stigande yenkursen. Till problembilden hör också ett behov att
anpassa både hushållens och företagens finansiella positioner, vilket ver-
kar kraftigt dämpande på konsumtion och investeringar. De indikationer
på återhämtning som fanns under första kvartalet 1993 har definitivt kom-
mit på skam. BNP föll markant under andra kvartalet beroende både på
fallande privat konsumtion och investeringar. Utvecklingen av detaljhan-
delsförsäljning, bostadsinvesteringar och företagens investeringar tyder
på en svag inhemsk efterfrågan under resten av året och nästa år. Pen-
ningpolitiken är expansiv och efter den senaste sänkningen ligger diskon-
tot på 1,75 %. Ett tredje finanspolitiskt stimulanspaket inom loppet av två
år presenterades nyligen av den nya regeringen. De ekonomisk-politiska
åtgärderna väntas emellertid inte kunna motverka de kontraktiva tenden-
serna i den privata sektorn i någon större utsträckning.
Utvecklingen i västra Tyskland var under det första halvåret 1993 sva-
gare än tidigare beräknat. BNP-tillväxten föll kraftigt det första kvartalet
medan siffrorna för andra kvartalet visade positiva tal. Uppgången berod-
de dock främst på en stor lagerökning. Såväl den privata konsumtionen
som investeringarna fortsatte att falla. Det är därför ännu för tidigt att dra
slutsatsen att den tyska konjunkturen har nått sin botten. Vissa indika-
tioner pekar på att industrikonjunkturen har stabiliserats. Emellertid har
orderingången till industrin återigen börjat falla, vilket kan indikera att
stabiliseringen endast är tillfällig. Detaljhandelsförsäljningen är fortsatt
svag. Inflationstakten har dämpats den senaste tiden men ligger fortfa-
rande över 4 % på årsbasis. Det underliggande inflationstrycket, rensat
för skattehöjningar och förändringar i administrativt satta priser är dock
lägre, ca. 3 %.
En fortsatt svag utveckling i västra Tyskland förutses under återstoden
av 1993. En mycket långsam återhämtning kan inledas under loppet av
1994. Den privata konsumtionen kommer att hållas tillbaka av fallande
disponibelinkomster till följd av de budgetförstärkande åtgärder som
beslutats, ökande arbetslöshet och låga löneökningar. Budgetkonsolide-
ringen sker dels via såväl höjd inkomstskatt som höjda indirekta skatter,
dels via minskade transfereringar till hushållen. Den återhållande effekten
motverkas till viss del av att penningpolitiken nu kan komma att lättas
snabbare. Den försämrade konkurrenskraften till följd av stigande enhets-
arbetskostnader och den reala apprecieringen av D-marken verkar också
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
10
i kontraktiv riktning. Vidare tillkommer att det ännu inte finns några
tecken på en självbärande konjunkturuppgång i de östra delstaterna.
Storbritannien är det enda av de stora europeiska länderna som befin-
ner sig i en uppgångsfas. Under hösten 1992 var ekonomin i stort sett
stillastående, men har efter årsskiftet växt. Undersökningar om affärskli-
matet indikerar stigande förväntningar. Den expansivare penningpolitiken
har underlättat skuldanpassningen bland hushållen. Hushållens sparkvot
har börjat sjunka, vilket tyder på en större tilltro till den ekonomiska
utvecklingen. Det stora budgetunderskottet och det ständiga underskottet
i bytesbalansen utgör dock betydande problem i den brittiska ekonomin.
Konjunkturuppgången väntas fortsätta under prognosperioden i linje
med tidigare bedömningar. I år är det främst den privata konsumtionen
som uppvisar en snabb uppgång. Investeringsaktiviteten ökar mer mar-
kant under 1994. Hushållens fortsatt höga skuldsättning kan utgöra en
begränsning för utvecklingen i den privata konsumtionen. Den underlig-
gande inflationen ligger i dagsläget kring 3 % och kommer att tillta det
närmaste året. De korta räntorna kan därför komma att stiga något under
1994. Vidare krävs ett omfattande konsolideringsprogram för att rätta till
de offentliga finanserna på medellång sikt. Ett program har beslutats av
regeringen och kommer att börja implementeras fr.o.m. april 1994. Kon-
solideringen sker främst via höjda indirekta skatter. Sannolikt kommer
ytterligare skattehöjningar att aviseras för kommande budgetår.
I Frankrike fortsätter de negativa konjunkturtendenserna att överväga
och konjunkturnedgången ser ut att bli både djupare och mer utdragen än
tidigare beräknat. Undersökningar över affärsklimatet indikerar fortsatt
fallande förväntningar. Även bland hushållen är framtidstron mycket låg.
En viktig orsak till detta är den höga och växande arbetslösheten. En
vändning i konjukturen väntas under 1994, förutsatt att räntorna fortsätter
att sjunka som beräknat. Återhämtningen kommer inte vara tillräckligt
stark för att hindra att arbetslösheten stiger ytterligare. Därmed kommer
den privata konsumtionen att utvecklas svagt. Detta motverkas till viss
del av att budgeten för 1994 innebär en stimulans för hushållen då
inkomstskatten sänks. Investeringsaktiviteten förutses heller inte visa
någon stark uppgång bl.a. beroende på det låga kapacitetsutnyttjandet.
Den danska ekonomin har fortsatt att försvagas under första halvåret
1993 då BNP föll till följd av bl.a. höga realräntor. Dessa höll tillbaka
konsumtion och investeringar samtidigt som exporten minskade. Den
svaga inhemska efterfrågan har lett till att industriproduktionen avtagit
under årets första sex månader och kapacitetsutnyttjandet i industrin har
fallit till 75 %. Under återstoden av 1993 och under 1994 kommer den
privata konsumtionen att stiga successivt pga. fallande räntor, ett
uppdämt konsumtionsbehov och kraftigt ökade disponibelinkomster som
den antagna budgeten och skattereformen medför. Härav följer att Dan-
mark under 1993 får en blygsam tillväxt strax över noll. Denna ökar
sedan till drygt 2 % 1994. Arbetslösheten väntas kulminera först under
1994.
Hög skuldsättning och en historiskt mycket hög arbetslöshet har i
Finland inneburit att alla de inhemska efterfrågekomponenterna har fallit.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
11
Detta illustreras bl.a. av detaljhandelns och nybilsförsäljningens negativa
utveckling under årets första sex månader. Finland kommer under 1993
att uppleva ett tredje år med kraftigt negativ BNP-tillväxt: -2 1/2 %.
Under 1994 bedöms den starka exportökningen äntligen uppväga den fal-
lande inhemska efterfrågan, vilket väntas leda till en BNP-tillväxt på
knappt 1 %. Arbetslösheten kommer inte att påverkas av den måttliga
tillväxten utan förblir hög till följd av den svaga inhemska efterfrågan och
lågt kapacitetsutnyttjande. Av samma skäl förblir den underliggande in-
flationstakten låg och ökningen i konsumentpriserna stannar på 2 1/2 %
under 1993 och 1994, trots den stora deprecieringen.
Den ekonomiska aktiviteten i Norge har avtagit under årets första hälft
då bl.a. nybilsregistreringen föll med över 11 procent. Inget tyder på
någon stark uppgång i privat konsumtion under resten av 1993, då hus-
hållen fortsätter att brottas med hög skuldsättning och höga realräntor.
Den svaga privatkonsumtionen leder tillsammans med en lägre tillväxt i
exporten och i de offentliga utgifterna till en måttlig BNP-tillväxt om
drygt 1 % 1993. Under 1994 spås den privata konsumtionen och expor-
ten återhämta sig och BNP-tillväxten ökar till 2 1/2 %. Arbetslösheten
kommer inte att minska nämnvärt den närmaste tiden trots den tilltagande
aktiviteten i ekonomin. Detta beror främst på demografiska faktorer som
ökar arbetskraftsutbudet och på det låga kapacitetsutnyttjandet.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
12
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Marknadstillväxten för svensk export av bearbetade varor beräknas nu
uppgå till endast 1,7 % mot 2,5 % i den reviderade nationalbudgeten.
Bakom denna nedrevidering ligger framför allt en lägre tillväxt i länder
som Tyskland, Frankrike, Danmark och Finland. Trots den lägre mark-
nadstillväxten väntas exporten av varor öka med 6,9 % i år, vilket är en
upprevidering jämfört med vad som beräknades i april. Första halvåret
i år ökade exporten av varor med 2,0 %, jämfört med motsvarande
period förra året. Ökningstakten under loppet av första halvåret har
emellertid varit tilltagande. Preliminära data för tredje kvartalet pekar på
volymökningar kring 10 % under perioden juli-augusti i år. Konjunktur-
barometern för tredje kvartalet visar att exporten kan förväntas öka
ytterligare under fjärde kvartalet.
Förklaringen till att prognosen för export av bearbetade varor revide-
rats upp samtidigt som marknadstillväxten reviderats ned ligger till en del
i att kronans depreciering blivit större än vad som antogs i den reviderade
nationalbudgeten. Företagen har samtidigt varit mer återhållsamma i sin
prissättning, vilket resulterat i att relativpriset för svensk export av bear-
betade varor sjunkit betydligt mer än förväntat. Relativprissänkningen
leder till att marknadsandelarna för export av bearbetade varor i år kan
komma att öka med nära 6 %. Liksom under innevarande år väntas den
största tillväxten komma på snabbt expanderande marknader utanför
OECD-området, bl.a. Fjärran östern. Med tanke på svensk exports stora
konkurrenskraftsförstärkning finns det emellertid en möjlighet att export-
potentialen till dessa marknader är underskattad i prognosen.
Tabell 6 Världsmarknadstillväxt, relativpris, marknadsandel och export av
bearbetade varor
Procentuell förändring
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
Marknadstillväxt |
3,9 |
1,7 |
4,9 |
5,7 |
|
Relativpris |
-0,7 |
-14,0 |
-1,9 |
1,9 |
|
Exportvolym |
-0,5 |
7,6 |
13,2 |
7,4 |
|
Marknadsandel |
-4,2 |
5,8 |
7,9 |
1,7 |
Anm.: Marknadstillväxt avser en sammanvägning av importökningen av bearbetade
varor i olika länder. Som vikter har använts ländernas andelar som mottagare av
svensk export av bearbetade varor.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
En viss appreciering av kronan har antagits under loppet av nästa år.
En god produktivitetsutveckling inom industrin gör dock att relativpriset
för export av bearbetade varor bör kunna sjunka ytterligare. Då den stör-
sta effekten av en relativprissänkning tenderar att infalla med ett års
eftersläpning förutses marknadsandel svinsterna uppgå till nära 8 % 1994.
I och med att marknadstillväxten inom OECD-området väntas tillta nästa
år beräknas exporten av bearbetade varor öka med drygt 13 %. Denna
helårssiffra implicerar dock att den säsongrensade ökningstakten dämpas
13
något jämfört med slutet av innevarande år. I annat fall skulle ökningen
bli ännu större.
Världsmarknadstillväxten väntas tillta även 1995. Den antagna appre-
cieringen leder dock till att relativpriset för export av bearbetade varor
ökar, samtidigt som prishöjningarna i svenska kronor väntas bli mycket
måttliga. Svensk export bör ändå kunna vinna marknadsandelar, främst
genom de tidigare nämnda trögheterna i genomslaget av relativprisför-
ändringar, men också genom att efterfrågan successivt blir mer inriktad
på investeringsvaror.
Varuimporten föll första halvåret i år med knappt 0,5 %, jämfört med
motsvarande period 1992. Samtidigt föll dock den importvägda varu-
efterfrågan med drygt 4,5 %, varför importen måste betecknas som
oväntat hög. Från och med andra halvåret i år fram till och med 1995
förutses en allt starkare importvägd efterfrågan. Det låga kapacitetsut-
nyttjandet i kombination med en gynnsam konkurrenskraftssituation
gentemot utländska producenter medför ovanligt goda möjligheter för
svenska företag att vinna marknadsandelar även på hemmamarknaden.
Mot denna bakgrund förutses varuimporten såväl 1994 som 1995 öka
långsammare än vad som annars skulle ha varit fallet.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Tabell 7 Export och import av varor
Miljarder kr. Procentuell volymutveckling Procentuell prisutveckling
|
1992 |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
Varuexport Bearbetade varor |
275,3 |
0,0 |
7,6 |
13,2 |
7,4 |
-2,2 |
8,0 |
2,2 |
1,5 |
|
Fartyg |
3,3 |
42,9 |
98,2 |
-53,0 |
1,7 |
-2,0 |
5,7 |
2,4 |
6,5 |
|
Petroleumprodukter |
9.3 |
14,1 |
-4,5 |
0,0 |
1,0 |
-16,7 |
23,6 |
8,0 |
6,0 |
|
Övriga råvaror |
38,1 |
0,5 |
3,0 |
10,0 |
7,0 |
-4,0 |
9,7 |
6,5 |
5,0 |
|
Summa Varuexport |
326,0 |
1,2 |
6,9 |
11,0 |
7,0 |
-3,3 |
9,3 |
3,1 |
2,2 |
|
Varuimport Bearbetade varor |
227,9 |
-1,0 |
0,2 |
3,6 |
7,3 |
-2,1 |
9.4 |
3.2 |
1,2 |
|
Fartyg |
2,5 |
-44,5 |
-45,7 |
68,1 |
23,2 |
-4,8 |
7,8 |
0,9 |
1,9 |
|
Råolja |
13,6 |
3,1 |
-1,0 |
0,5 |
1.5 |
-10,2 |
23,0 |
9,6 |
6,8 |
|
Petroleumprodukter |
10,4 |
10,2 |
-4,5 |
7,5 |
3,5 |
-12,8 |
24,5 |
8,0 |
6,0 |
|
Övriga råvaror |
35,9 |
3,6 |
-0,8 |
0,0 |
2,6 |
-3,4 |
14,6 |
6,0 |
2,5 |
|
Summa Varuimport |
290,4 |
0,0 |
-0,7 |
3,3 |
6,0 |
-3,6 |
11.4 |
4,2 |
2,2 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Nationalräkenskaperna för första halvåret i år visar att såväl export som
import av tjänster utvecklats mycket svagt. Första halvåret registrerades
en minskning av exportvolymen med 3,3 %, jämfört med första halvåret
1992. Motsvarande siffror för tjänsteimporten visar ett fall med hela
19,3 %. Att importen av tjänster utvecklats mycket svagare än exporten
förklaras framför allt av att importen av turisttjänster minskat avsevärt,
samtidigt som exporten av turisttjänster ökat i nästan motsvarande grad.
Den svaga registrerade volymutvecklingen för hela tjänstehandeln kan
dock till viss del vara ett uttryck för problemen att korrekt fånga tjänste-
handelns pris- respektive volymkomponent. Dessa problem accentueras
då växelkursrörelserna är stora. I den mån detta givit en lägre nivå på
14
tjänstehandelns volym bör dock effekterna på BNP vara relativt små, i Prop. 1993/94:25
och med att både export- och importberäkningarna påverkas. Bilaga 1
Den betydande ökningen av varuexporten, i kombination med att
importen under framför allt början av prognosperioden hålls tillbaka,
leder till att handelsbalansen successivt förstärks. Ar 1995 beräknas
överskottet uppgå till över 100 miljarder kr.
Den förstärkning av handelsbalansen som hittills noterats har bidragit
till att bytesbalansen under perioden januari-juli uppvisade ett överskott
på 2,1 miljarder kr., att jämföra med ett underskott på drygt 15 miljarder
kr. under motsvarande period 1992. För innevarande år beräknas bytes-
balansen vara i balans. Utöver en förbättrad handelsbalans är det framför
allt förändringen av resevalutanettot som förklarar uppgången från fjol-
året. Sänkningen av såväl svenska som utländska räntor har givit ett posi-
tivt bidrag i år. Kronans depreciering har emellertid ökat räntebetal-
ningarna i svenska kronor, vilket får till följd att räntenettot temporärt
försämras, jämfört med 1992.
Under prognosperioden väntas förbättringen av resevalutanettot upphöra
och övergå i en marginell försämring. Avkastning på kapital ger emeller-
tid kraftigt minskande underskott under 1994 och 1995. Under nästa år
är den förväntade förstärkningen främst hänförbar till sänkta räntor i
Sverige och utlandet. År 1995 minskar räntenettots underskott främst som
en följd av att bytesbalansöverskottet 1994 reducerar den räntebärande
skulden. Ett förbättrat konjunkturläge väntas samtidigt bidra till att
avkastningsnettot på direktinvesteringar ökar. Den fortlöpande förstärk-
ningen av bytesbalansen resulterar 1995 i ett överskott som uppgår till
4,3 % av BNP.
Tabell 8 Bytesbalans
Miljarder kr.
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
Export |
326.0 |
380,9 |
435,8 |
476,6 |
|
Import |
290,4 |
321,0 |
345,3 |
374,0 |
|
Handelsbalans |
34,1 |
58,4 |
89,2 |
101,2 |
|
(inkl, korrigering av | ||||
|
Tjänstenetto |
-12,2 |
-2,6 |
-0,9 |
-0,1 |
|
Löner |
0.7 |
0,6 |
0,6 |
0.6 |
|
Avkastning på kapital |
-37,7 |
-42,9 |
-28.9 |
-21,1 |
|
därav återinvesterade | ||||
|
vinstmedel |
5,7 |
5,3 |
7,5 |
9.0 |
|
Övriga transfereringar |
-14,7 |
-13,6 |
-13.9 |
-14,5 |
|
Bytesbalans |
-29,9 |
0.0 |
46,0 |
66,1 |
|
Andel av BNP |
-2,1 |
0,0 |
3,1 |
4,3 |
Anm.: P.g.a. avrundning summerar inte alltid delarna till totalerna.
Källor: Riksbanken och Finansdepartementet.
15
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Industriproduktionen i Sverige minskade med 8 % under åren 1990-1992
(enligt nationalräkenskaperna) medan den sjönk med endast drygt 1 %
inom OECD-området. Under perioden 1993-1995 finns förutsättningar
för att svensk industri skall återta förlorade marknadsandelar och öka
produktionen kraftigt. Deprecieringen av den svenska kronan tillsammans
med en gynnsam produktivitetsutveckling innebär en markant förbättring
av industrins konkurrenskraft. Lönsamheten beräknas ligga på en hög
nivå vilket skapar utrymme för ökade investeringar.
Industrikonjunkturen har redan i år vänt uppåt. Konjunkturbarometern
från september visar att industriföretagen planerar för en markant höjning
av produktionen till och med första halvåret 1994. Vändningen i industri-
konjunkturen beror främst på en ökad exportefterfrågan till följd av
deprecieringen. En viss förstärkning av den internationella konjunkturen
under nästa år ger ytterligare stimulans för den svenska industriproduk-
tionen.
Tabell 9 Nyckeltal för industrin
Procentuell förändring
|
1991 |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
Industriproduktion |
-4,7 |
-3,0 |
1,5 |
9.0 |
6.0 |
|
Lönekostnad per timme |
7,6 |
3,7 |
0.8 |
5.0 |
5.1 |
|
Produktivitet |
1,5 |
4,3 |
9.5 |
4.4 |
3,4 |
|
Enhetsarbetskostnad, (ULC) |
6 |
-0,6 |
-7,9 |
0,6 |
1.6 |
|
14 OECD-länders ULC |
4,5 |
2,1 |
0,9 |
1.0 |
1.8 |
|
14 OECD-länders ULC, SEK |
4,7 |
1,0 |
24,9 |
3.4 |
-0.8 |
|
Relativ ULC, SEK |
1,3 |
-1,6 |
-26,3 |
-2,7 |
2,5 |
|
Vinstmarginal, förändring |
-0,9 |
-0,2 |
3,8 |
0.6 |
-0,3 |
|
Bruttoöverskottsandel1 |
22,5 |
22,0 |
32,5 |
34,1 |
33,8 |
1 Bruttoöverskottsandelen avser andelen av förädlingsvärdet till faktorpris. Uppgif-
terna över lönsamhetsutvecklingen avser industri exkl. petroleumraffinaderier och
varv.
Anm.: Konkurrentländernas ULC (Unit Labour Cost, d.v.s. arbetskraftskostnad per
producerad enhet) och växelkurser är viktade med OECD:s konkurrensvikter, som tar
hänsyn till konkurrensen med både export och hemmaproduktion på exportmarknaden.
Konkurrensen gentemot länder utanför OECD-området är inte inkluderad.
Källor: OECD, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Sänkningen av arbetsgivaravgiften den 1 januari 1993 motsvarar en
lönekostnadssänkning på 3 % för industrin. Tillsammans med låga löne-
ökningar och en kraftig produktivitetsförbättring beräknas industrins
arbetskraftskostnad per producerad enhet minska med ca. 8 % i år. Pro-
duktivitetshöjningen beror bl.a. på att de rationaliseringsåtgärder som vid-
togs under industrins nedgångsfas ger resultat i form av produktivitets-
ökningar då kapacitetsutnyttjandet återigen ökar. 1 konkurrentländerna
förväntas arbetskraftskostnaden per producerad enhet stiga med knappt
1 % under 1993. Räknat i gemensam valuta innebär det att industrins
enhetsarbetskostnad minskar med så mycket som ca. 26 % i år jämfört
med Sveriges 14 viktigaste konkurrentländer. Det ger svensk exportindu-
16
stri ett utmärkt utgångsläge att öka marknadsandelarna såväl hemma som
utomlands.
Det fortsatt ansträngda arbetsmarknadsläget beräknas ge låga löneök-
ningar såväl 1994 som 1995 samtidigt som kronan väntas apprecieras
något. Detta innebär att industrins arbetskraftskostnad per producerad
enhet ökar i en takt som är jämförbar med den i OECD-länderna. Således
består 1993 års förbättring av konkurrenskraftsläget också 1994-1995,
vilket framgår av diagram 2. Svensk industri beräknas därför kunna vinna
marknadsandelar också under resten av prognosperioden vilket bidrar till
den gynnsamma utvecklingen av industriproduktionen under 1994 och
1995.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Diagram 2 Industrins arbetskraftskostnad per producerad enhet i Sverige rela-
tivt 14 OECD-länder 1980-1995
Källor: OECD, Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
Industrins lönsamhet var mycket svag under 1992. I år sker en kraftig
förbättring till följd av låga ökningar av de rörliga kostnaderna och för
exportföretagen också av en gynnsam prisutveckling. Vinstandelen, dvs.
driftsöverskottet brutto som andel av förädlingsvärdet, stiger därför till
en nivå som är högre än under åren efter devalveringarna i början av
1980-talet och som också är högre än under högkonjunkturåret 1974. Ur
ett internationellt perspektiv förefaller dock vinstandelen under 1993 inte
vara anmärkningsvärt hög. Den genomsnittliga lönsamheten i OCED
länderna ligger stabilt över 30 % vilket är en nivå som svensk industri
sällan har lyckats nå under de senaste 20 åren. Den höga vinstandelen
innevarande år bör ses mot bakgrund av den kraftiga utslagningen av
olönsamma företag, vilket drar upp genomsnittet. Produktpriset förväntas
utvecklas gynnsamt i förhållande till de rörliga kostnaderna också under
1994 vilket bidrar till att lönsamheten beräknas ligga kvar på en hög nivå
17
under resterande prognosperiod. En hög vinstandel är nödvändig för att
ge industrin finansiellt utrymme för investeringar och bygga ut den pro-
duktionskapacitet som gick förlorad under lågkonjunkturen. På sikt kan
därför en hög lönsamhetnivå också förväntas ge ökad konkurrensförmåga,
produktion och sysselsättning.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
18
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Situationen på arbetsmarknaden har försämrats markant. Trots omfattande
satsningar på arbetsmarknadspolitiska åtgärder väntas den öppna arbets-
lösheten i år uppgå till 8 % i genomsnitt. Under 1994 och 1995 tar pro-
duktionen successivt fart, men en fortsatt hög produktivitetsutveckling i
kombination med en ökad medelarbetstid motverkar en snabb nedgång av
arbetslösheten.
Det är i dagsläget ovanligt svårt att tolka utvecklingen på arbetsmark-
naden. Vid årsskiftet 1992/93 genomfördes en stor omläggning i arbets-
kraftsundersökningarna (AKU), vilket gör jämförelser över tiden ovanligt
osäkra. AKU har av allt att döma tidigare överskattat sysselsättningen,
vilket i så fall skulle innebära att nedgången i år överdrivs. Andra
svårigheter är att bedöma huruvida vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder
tränger ut den ordinarie sysselsättningen, effekterna av det generella
sysselsättningsstödet samt om införandet av olika nya åtgärder också
medfört ett ökat utbud av arbetskraft.
Till skillnad från lågkonjunkturen vid 1980-talets början då antalet
sysselsatta inte anpassades till produktionsutvecklingen, s.k. labour-
hoarding, drar företagen idag ned sysselsättningen i takt med att produk-
tionen minskar. Under perioden januari-augusti i år har sysselsättningen
fallit med 243 000 personer eller knappt 6 %, jämfört med samma period
1992. Nedgången berör numera samtliga branscher. De antalsmässigt
största neddragningarna har skett inom industrin, privata tjänstesektorn
och kommunerna. Industrin är också den sektor där personalinskränk-
ningarna pågått längst.
Tabell 10 Arbetsmarknad
Tusental personer (i åldrarna 16-64 år)
Nivå Förändring från föregående år
|
1992 |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
Sysselsättning | |||||
|
Jord- och skogsbruk |
140 |
-7 |
-6 |
-3 |
-3 |
|
Industri |
841 |
-80 |
-64 |
30 |
19 |
|
Byggnadsverksamhet |
271 |
-38 |
-36 |
-29 |
-6 |
|
Privata tjänster |
1 569 |
-30 |
-87 |
2 |
31 |
|
Kommunal verksamhet |
1 164 |
-23 |
-38 |
-28 |
-12 |
|
Statlig verksamhet |
202 |
-1 |
-4 |
-3 |
-2 |
|
Totalt |
4 195 |
-178 |
-235 |
-32 |
27 |
|
Arbetskraft, totalt |
4 429 |
-87 |
-124 |
-17 |
9 |
|
Arbetslösa |
233 |
100 |
111 |
15 |
-18 |
|
% av arbetskraften |
5,3 |
5,3 |
8,0 |
8,4 |
7,9 |
|
Personer i arbetsmark- | |||||
|
nadspolitiska åtgärder |
161 |
72 |
57 |
62 |
20 |
|
% av arbetskraften |
3,6 |
3,6 |
5,1 |
6,6 |
7,0 |
Källor: Statistiska centralbyrån (AKU) och Finansdepartementet.
Den öppna arbetslösheten uppgick till 355 000 personer i genomsnitt
under perioden januari-augusti, vilket är 131 000 fler än under mot-
svarande period 1992. Antalet långtidsarbetslösa, dvs. de som varit
19
arbetslösa under mer än sex månader i sträck, har under samma period
ökat med 51 000 personer. Uppgången i den öppna arbetslösheten har
dock begränsats av att utbudet av arbetskraft samtidigt minskat med
114 000 personer. Detta förklaras delvis av ett ökat deltagande i de
arbetsmarknadspolitiska åtgärder där deltagarna definitionsmässigt inte
inräknas i arbetskraften. Av utbudsminskningen förklaras därför nära
hälften av ett ökat deltagande i ungdomspraktik, arbetsmarknadsutbildning
eller arbetslivsutveckling. Samtidigt har en uppgång skett av antalet latent
arbetssökande, dvs. personer som vill och kan arbeta men inte aktivt sökt
arbete. Denna grupp har ökat till 132 000 personer i genomsnitt hittills
i år, vilket är 47 000 fler än under samma period 1992.
Inom industrin redovisas vissa ljusa tecken, bl.a. har antalet nyanmälda
lediga platser åter börjat att öka, dock från en mycket låg nivå. Samtidigt
har antalet varsel gått tillbaka något. Under hösten förväntas sysselsätt-
ningsläget stabiliseras för den konkurrensutsatta sektorn. Fortsatta ned-
dragningar av sysselsättningen inom övriga sektorer medför dock en
ökning av arbetslösheten. Denna uppgång motverkas av att deltagande i
olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder stiger kraftigt efter sommarens
nedpressade nivåer. Den öppna arbetslösheten bedöms som årsgenomsnitt
uppgå till ca. 8 % i år. Samtidigt deltar ca. 5 % av arbetskraften i olika
typer av arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Omsättningen på arbetsmark-
naden väntas öka när antalet lediga platser stiger. Därmed minskas risken
för en ökad långtidsarbetslöshet, trots en fortsatt hög arbetslöshetsnivå.
Läget på arbetsmarknaden bedöms vara fortsatt svagt under de kom-
mande två åren. Kombinationen av en god produktivitetsutveckling och
en ökad medelarbetstid, till följd av de två slopade semesterdagarna,
begränsar behovet av nyanställningar för att möta en högre produktion
1994. Fortsatta neddragningar av sysselsättningen inom de sektorer som
är beroende av den inhemska efterfrågeutvecklingen leder till en ökad
arbetslöshet. Uppgången motverkas av att de tidigare beslutade volymer-
na av arbetsmarknadspolitiska åtgärder successivt kommer i gång under
loppet av 1994. Dessa beräknas omfatta ca. 300 000 personer vid årets
slut. Sysselsättningen kommer också att stimuleras av det nu föreslagna
generella anställningsstödet (GAS), vilket sänker marginalkostnaden
genom en subventionering av arbetsgivaravgifterna med 15 % för alla
sysselsatta utöver den nivå som råder i september i år. Nedsättningen
gäller under kalenderåret 1994. Sysselsättningen ökar dels genom att viss
nyanställning tidigareläggs, men också genom att lägre marginalkostnader
möjliggör en sänkning av försäljningspriserna som kan leda till en något
ökad efterfrågan och därmed en högre sysselsättning.
När tillväxten tar fart under 1995 börjar också sysselsättningen att öka.
Hur stor effekt detta får på arbetslösheten är dock avhängigt av hur ut-
budet av arbetskraft utvecklas. En del faktorer talar för att arbetskrafts-
utbudet ökar när ekonomin återhämtar sig. Anpassningarna till de struk-
turella reformer som har genomförts de senaste åren, såsom skatterefor-
men och sänkt ersättningsnivå i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringarna, har
fördröjts av den svaga efterfrågan av arbetskraft. Utbudsökningen kan ske
dels genom en ökad medelarbetstid från personer som redan är sysselsatta
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
20
och dels från den potentiella arbetskraftsreserven som i dagsläget är latent
arbetssökande. Nedgången i arbetslösheten kommer sannolikt att känne-
tecknas av avsevärda trögheter, även i ett medelfristigt perspektiv med
förhållandevis god tillväxt. Det bör dock observeras att även om ned-
gången i den öppna arbetslösheten blir relativt måttlig, kommer allt fler
personer att successivt sysselsättas på den ordinarie arbetsmarknaden.
De rationaliseringar som genomförts under de senaste åren möjliggjor-
de en gynnsam utveckling av produktiviteten 1992. Den totala arbetspro-
duktiviteten i näringslivet beräknas fortsätta att stiga med drygt 4 % i år
för att sedan öka med 2-3 % per år under resten av prognosperioden. Det
finns dock en osäkerhet i denna bedömning. Den faktiska produktiviteten
kan vara lägre än den registrerade om det numera ganska stora antalet
personer som deltar i åtgärder utanför arbetskraften ändå bidrar till
produktionen.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
21
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Under 1990-talet har Sverige övergått från att vara en hög- till att vara
en låginflationsekonomi. Denna desinflationsprocess, när ekonomin an-
passas till lägre löne- och prisökningstakter, medförde initialt höga real-
räntor som förstärkte konjunkturnedgången.
Under 1991 skedde en markant nedväxling av löneökningstakten till
följd av den allt svagare efterfrågan på arbetskraft. Den 31 mars i år
löpte de tvååriga avtal ut som reglerat löneökningarna under 1991 och
1992. Under innevarande år har nästan hela arbetsmarknaden slutit nya
tvååriga löneavtal. Den avtalsmässiga höjningen inkl. s.k. överhängsef-
fekter från tidigare avtal uppgår till ca. 1 % i år. År 1994 medför avtalen
en löneökning på ca. 1 1/4 %, vilket inkluderar den neddragande effekten
av två borttagna semesterdagar. Enligt förtjänststatistiken var löneglid-
ningen ca. 2 % under det första halvåret i år. Löneglidningen består dock
till stor del av en strukturell komponent, som uppstår då sysselsättningen
minskar. Den genomsnittliga lönen stiger till följd av att företagen
tillämpar principen sist-in-först-ut vid uppsägningar. Den sist anställde
har vanligen en lägre lön än genomsnittet. En liknande effekt uppstår när
företag med en genomsnittligt lägre lönenivå slås ut. Avgångsvederlag
vid uppsägningar drar också tillfälligt upp lönekostnaderna i förhållande
till antalet arbetade timmar. Sammantaget beräknas lönerna öka med
3 1/4 % 1993, medan arbetskraftskostnaden i stort sett är oförändrad till
följd av sänkta arbetsgivaravgifter.
Tabell 11 Löner
Årlig procentuell förändring
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
Avtal |
2,7 |
1 |
1 1/4 | |
|
Löneglidning |
0.9 |
2 1/4 |
2 1/4 | |
|
Summa |
3,6 |
3 1/4 |
3 1/2 |
4 1/4 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Den mycket svaga situationen på arbetsmarknaden bidrar till att dämpa
de nominella löneökningarna under prognosperioden. Andelen öppet
arbetslösa och de som omfattas av arbetsmarknadspolitiska åtgärder stiger
kraftigt i år, till sammanlagt 13 % av arbetskraften. Denna andel fort-
sätter att öka till 15 % under 1994, innan sysselsättningen åter stabilise-
ras. Vissa internationella erfarenheter indikerar att lönebildningen kan
vara mer känslig för förändringen än nivån på arbetslösheten. Utöver
arbetsmarknadsläget påverkas lönebildningen också av vinster, inflations-
förväntningar och produktivitet. Inflationsförväntningarna är fortsatt låga,
men däremot ökar vinsterna och produktiviteten inom industrin kraftigt
i år. Till följd av den stora konkurrenskraftsförbättringen kommer löne-
ökningen inom den konkurrensutsatta sektorn att vara högre än inom den
skyddade sektorn. Industrilönerna väntas stiga med ca. 1 procentenhet
mer än genomsnittslönen per år under 1994 och 1995 och ökar därmed
något snabbare än industrilönerna inom OECD-området. En svag efter-
22
frågan på arbetskraft kommer dock att begränsa de totala löneökningarna Prop. 1993/94:25
i Sverige till 3 1/2 % och 4 1/4 % under 1994 respektive 1995. Bilaga 1
Under 1992 skedde en kraftig nedväxling av inflationen och konsu-
mentpriserna steg med 2,3 %, mätt som årsgenomsnitt. Trots det stora
fallet i den privata konsumtionen ökar KPI mer i år. Vid årsskiftet
1992/93 genomfördes skatte- och subventionsändringar som bidrar till
KPI-ökningen med drygt en procentenhet. Denna motverkas av den ny-
ligen införda skattereduktion som medges för reparationer och ombygg-
nader av bostäder fr.o.m. maj, samt sänkt mervärdeskatt för vissa tjänster
fr.o.m. juli i år. Deprecieringen av den svenska kronan under 1993 med-
för att importpriserna stiger. Effekterna på KPI har hittills varit
begränsade, delvis beroende på att exportörerna till Sverige varit relativt
återhållsamma i sina prishöjningar. Dessutom har svenska företag som
riktar sig mot hemmamarknaden mött höjda priser på importerade insats-
varor med att kraftigt sänka vinstmarginalerna. Konsumentpriserna har
hittills i år stigit med 4 %, vilket är lägre än vad som tidigare prognos-
ticerats. Att konsumentpriserna ökar mindre än väntat beror på en sva-
gare inhemsk efterfrågan. Sammantaget väntas såväl KPI som nettopris-
index (NPI), som visar KPI exklusive nettot av indirekta skatter och sub-
ventioner, öka med drygt 4 % under loppet av 1993.
Tabell 12 Konsumentpriser
Årlig procentuell förändring
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
KPI årsgenomsnitt |
2,3 |
4,6 |
2,6 |
2,9 |
|
KPI dec.-dec. |
1,9 |
4,4 |
2,4 |
3,0 |
|
KPI okt.-okt. |
2,2 |
4,0 |
2,5 |
3,0 |
|
Basbelopp |
33 700 |
34 400 |
35 100 |
35 900 |
|
Underliggande inflationstakt |
2,7 |
1,7 |
1,3 |
2,9 |
|
NPI årsgenomsnitt |
4,2 |
4,3 |
2,5 |
2,4 |
|
NPI dec.-dec. |
2,9 |
4,4 |
2,1 |
2,5 |
|
OECD, KPI |
3,2 |
2,9 |
2,9 |
3,1 |
Anm.: Vid beräkningen av 1994 och 1995 års basbelopp har en avräkning skett med
2,0 resp. 0,2 procentenheter för deprecieringens direkta effekter. OECD-länderna är
sammanvägda enligt varje lands betydelse som konkurrent till Sverige.
Källor: OECD, Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Den kraftiga försvagningen av kronan för med sig högre importpriser
som, när efterfrågeläget tillåter, slår igenom i den inhemska prisnivån.
Det mest sannolika är att detta endast leder till en engångseffekt på
prisnivån, men det kan inte uteslutas att det innebär starten för en ny
inflationsprocess. Det finns dock många faktorer som talar för en mycket
lugn inhemsk kostnadsutveckling under prognosperioden: den svaga situa-
tionen på arbetsmarknaden förväntas resultera i en återhållsam löneut-
veckling, en hög produktivitet håller nere produktionskostnaden per
producerad enhet, avregleringar och skärpt konkurrenslagstiftning ökar
konkurrensen på en rad marknader samtidigt som en förväntad apprecie-
ring av kronan dämpar kostnaden för importerade insatsvaror. Bortsett
23
6 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 25
från de tillfälliga inflationseffekterna av de nu höjda importpriserna
bedöms därför prisutvecklingen under de kommande åren vara lugn.
Regering och Riksdag har slagit fast att det inte finns något realeko-
nomiskt utrymme till kompensation för deprecieringens prishöjande
effekter. Av detta skäl skall sådan kompensation inte heller utgå för bas-
beloppsstyrda transfereringar. I prognosen korrigeras därför uppräkningen
av 1994 och 1995 års basbelopp med 2,0 respektive 0,2 procentenheter,
vilket är en uppskattning av deprecieringens direkta effekter.
De nu föreslagna åtgärderna att fr.o.m. 1 januari 1994 indexera punkt-
skatterna samt att höja arbetsgivaravgiften med 0,2 procentenheter beräk-
nas öka KPI med knappt 0,3 procentenheter 1994. Sammantaget beräknas
KPI öka med 2 1/2 % 1994 och 3 % 1995, medan NPI stiger något lång-
sammare. Med den rådande efterfrågesituationen och det låga kapacitets-
utnyttjandet är inflationstrycket i det närmaste obefintligt. Den "underlig-
gande" inflationstakten, som visar KPI korrigerat för effekter av depre-
cieringen samt ändrade indirekta skatter och subventioner, beräknas öka
med endast 1 1/4 % 1994.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
24
Bilaga 1
Under 1991 och 1992 steg hushållens realt disponibla inkomster med
sammanlagt 8 %, trots att sysselsättningen sjönk och arbetslösheten steg.
Inkomstökningen saknade således grund i den reala ekonomiska utveck-
lingen. Det var huvudsakligen sänkta skatter och ökade transfereringar
som låg bakom den kraftiga inkomstökningen, vilket avspeglas i försäm-
rade finanser för den offentliga sektorn.
För 1993 beräknas hushållens realinkomster minska med nära 3,5 %,
dvs. i paritet med BNP. Nedgången i sysselsättningen fortsätter samtidigt
som reallönen före skatt minskar. Dessutom har ersättningen vid sjuk-
dom, arbetslöshet och pension sänkts. Den direkta beskattningen har
skärpts genom avskaffat schablonavdrag i inkomstbeskattningen, reduce-
rad uppräkning av skiktgränsen för statlig inkomstskatt samt av att en
egenavgift införts i sjukförsäkringen. Inkomstfallet mildras av att hus-
hållens räntenetto förbättrats till följd av det ökade sparandet. Det nega-
tiva räntenettot uppgick 1990 till motsvarande 5,5 % av hushållens dispo-
nibla inkomster. För 1993 beräknas denna andel ha sjunkit till ca. 3 %.
År 1994 sker en återhämtning av realinkomsterna, som beräknas öka
med 2 %. Sysselsättningsfallet dämpas markant och inflationen går åter
ned, efter en uppgång i år, vilket medför en positiv utveckling av den
reala lönesumman. Räntenettot fortsätter att förbättras, främst till följd av
sänkta ränteutgifter. De direkta skatterna och avgifterna påverkas av en
rad åtgärder. Beskattningen ökar genom att grundavdraget reduceras med
ca. 2 400 kr. vid den kommunala beskattningen och slopas helt under
1994 och 1995 vid den statliga beskattningen. Skatterna minskar till följd
av skattesänkningar för enskilda näringsidkare och minskad beskattning
av aktier. Den aviserade obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen finan-
sieras delvis genom en avdragsgill egenavgift på 1 % på inkomster t.o.m.
7,5 basbelopp (ca. 260 000 kr). Samtidigt bortfaller den nuvarande egen-
avgiften till arbetslöshetskassorna. Sammantaget innebär regeländringarna
Tabell 13 Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion och sparande
|
Miljarder kr. |
Procentuell förändring | |||
|
1992 1993 |
1994 |
1995 |
1992 1993 1994 |
1995 |
Löpande priser
|
Löner |
643,9 |
627,1 |
646,0 |
678,6 |
0,5 |
-2,6 |
3,0 |
5,0 |
|
Inkomstöverföringar från | ||||||||
|
offentlig sektor |
346,9 |
373,6 |
390,9 |
399,8 |
9,5 |
7,7 |
4,6 |
2,3 |
|
Övriga inkomster, netto |
134,9 |
143,2 |
158,8 |
181,0 |
10,1 |
6,1 |
10,9 |
14,0 |
|
Direkta skatter, avgifter m.m. |
285,7 |
286,5 |
299,2 |
318,7 |
0,3 |
0,3 |
4,5 |
6,5 |
|
Disponibel inkomst |
840,0 |
857,4 |
896,4 |
940,7 |
5,7 |
2,1 |
4,5 |
4,9 |
|
Privat konsumtion |
772,3 |
774,7 |
794,1 |
842,4 |
0,6 |
0,3 |
2,5 |
6,1 |
|
Sparkvot, nivå i % |
8,1 |
9,6 |
11,4 |
10,4 | ||||
|
1985 års priser | ||||||||
|
Disponibel inkomst |
3,1 |
-3,3 |
2,0 |
1,4 | ||||
|
Privat konsumtion |
-1,9 |
-5,0 |
0,0 |
2,5 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
25
ett ökat uttag av skatter och avgifter med ca. 4 miljarder kr., jämfört
med en tillämpning av 1993 års regler. Att arbetslöshetsförsäkringen blir
obligatorisk medför ökade inkomster för arbetslösa som i dag står utan
försäkring.
För 1995 innebär den förväntade tillväxten att löneinkomsterna stiger
med 5 %, under det att ersättningar till arbetslösa m.m. upphör att öka.
Det höga sparandet under prognosperioden medför att underskottet i net-
tot av räntor och utdelningar återgår till 1985 års nivå, dvs före avreg-
leringen av kreditmarknaden. Egenavgiften till den aviserade obligatoris-
ka arbetslöshetsförsäkringen höjs till 2 % fr.o.m. 1995. Ytterligare bud-
getförstärkningar i den offentliga sektorn förutses medföra en indragning
från hushållen på 5 miljarder kr. Därigenom begränsas ökningen av de
realt disponibla inkomsterna till ca. 1,5 % år 1995.
Under första hälften av 1990-talet är det således endast i år som hus-
hållens realinkomster sjunker. Utvecklingen under prognosperioden inne-
bär att hushållens realt disponibla inkomster 1995 ligger ca. 12,5 %
högre än 1989, medan BNP mellan samma tidpunkter är oförändrad.
Den privata konsumtionen har hittills i år fallit betydligt mer än vad
som förväntades i den reviderade nationalbudgeten i april. Första halvåret
i år var konsumtionen drygt 5 % lägre än ett år tidigare. Under andra
halvåret väntas konsumtionsfallet upphöra. Det innebär att konsumtionen
mellan helåren 1992 och 1993 minskar med 5 % i volym. Under loppet
av nästa år inleds en återhämtning som förstärks under prognosperioden.
Denna bedömning grundar sig på att räntenedgången påskyndats samtidigt
som hushållens finansiella obalanser förefaller vara på god väg att rättas
till. Den kontraktiva effekt som de senaste årens betydande arbetslöshets-
uppgång givit upphov till förutses också minska under prognosperioden.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Diagram 3 Privat konsumtion och disponibel inkomst 1980-1995
Källor: Statistiska centralbyrån och Finansdepartementet.
26
Det höga hushållssparandet har medfört en snabb skuldanpassning för
hushållen. I jämförelse med t.ex. Finland har inkomstutvecklingen för
hushållen som helhet under de senaste två åren varit betydligt bättre.
Samtidigt har konsumtionen dragits ned kraftigt. En spegling av detta
förhållande är att de svenska hushållen relativt snabbt har anpassat
skuldstockens storlek i förhållande till den disponibla inkomsten. En
fortsatt hög nivå på det finansiella sparandet väntas resultera i att denna
s.k. skuldkvot under slutet av prognosperioden kommer ned på samma
nivå som under början av 1970-talet. I och med att hushållen fortsätter
att amortera sina skulder, samtidigt som räntan sjunker, beräknas ränte-
kostnaden efter skatt, som gick upp kraftigt i samband med skatterefor-
men, komma att ta en allt mindre del av inkomsten i anspråk. Från 1991
till 1995 förutses att denna andel nära nog halveras.
I bedömningen av konsumtionsutvecklingen spelar också hushållens
tillgångar en central roll. Risken för att tillgångsprisernas utveckling skall
utgöra en fortsatt press nedåt på konsumtionen är i dag lägre än tidigare.
Räntenedgången har ökat sannolikheten för att den negativa utvecklingen
av fastighetspriserna skall upphöra. Den förbättrade situationen inom den
finansiella sektorn bör också innebära ökade möjligheter för hushållen att
finansiera bostadsinvesteringar. Till detta skall läggas att aktiekurserna
under det senaste året stigit markant. Dessa faktorer, liksom den skuld-
anpassning som redan genomförts, talar för att den privata konsumtionen
kommer att öka fortsättningsvis.
Den kraftiga ökningen av hushållens sparande förklaras även till stor
del av arbetslöshetens utveckling. Detta mönster har kunnat iakttas i ett
flertal andra länder, där sparkvot och arbetslöshet samvarierat starkt
under det senaste decenniet. Efter att ha ökat dramatiskt under de senaste
tre åren väntas nu arbetslöshetsuppgången dämpas 1994 och övergå i en
viss minskning 1995. Även om nivån ligger mycket högt i ett historiskt
perspektiv, bör detta trendbrott leda till att arbetslöshetsrisken uppfattas
som mindre, vilket tenderar att ge en sjunkande snarare än stigande
sparkvot.
Sammantaget tyder utvecklingen på att merparten av hushållens finan-
siella anpassning nu bör vara avslutad. Sannolikheten för att hushållen
skall drabbas av nya negativa överraskningar förefaller mindre än tidi-
gare. Den privata konsumtionen förväntas därför expandera successivt
under prognosperioden. Den knapphändiga statistik som finns över den
privata konsumtionen under tredje kvartalet ger stöd för detta. Fallet
inom såväl detaljhandelns omsättning som försäljningen av personbilar
visar klara tecken på att ha avstannat. Hushållens förväntningar, så som
de mäts i SCB:s undersökning av hushållens inköpsplaner, har också
blivit allt ljusare under loppet av 1993. Det finns dock en betydande
osäkerhet i bedömningen. Konsumtionsuppgången antas komma till stånd
trots att hushållen sannolikt känner en fortsatt oro för att de dåliga
offentliga finanserna kommer att påverka den framtida utvecklingen av
de disponibla inkomsterna negativt. Denna oro, liksom möjligheten för
bakslag avseende ränteutvecklingen, utgör en risk för att konsumtions-
utvecklingen blir svagare än beräknat.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
27
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Efter en stark expansionsfas under andra hälften av 1980-talet minskade
investeringarna markant under de senaste två åren. Under 1991 föll
investeringarna med 9 % på grund av en sjunkande investeringsaktivitet
inom näringslivet. År 1992 accelererade nedgången ytterligare genom att
bostadsinvesteringarna föll tillbaka från en tidigare hög nivå.
För 1993 bedöms bruttoinvesteringarna minska med knappt 12 %.
Minskningen i år beror huvudsakligen på en kraftig nedgång för inves-
teringarna inom övrigt näringsliv, men också på att det byggs allt färre
bostäder. Nästa år är det framförallt det fortsatta fallet i bostadsinves-
teringarna som drar ned bruttoinvesteringarna. Det hittillsvarande pris-
fallet på bostäder tillsammans med minskade subventioner och en kärv
arbetsmarknad, väntas leda till en fortsatt mycket låg bostadsproduktion.
Samtidigt ökar investeringarna inom industrin till följd av ett ökat
kapacitetsutnyttjande, lägre räntor och höga lönsamhetsnivåer. Förslaget
om reformering av företagsbeskattningen förväntas också stimulera inves-
teringarna inom såväl industri som övrigt näringsliv. Mot slutet av
prognosperioden återhämtar sig den inhemska efterfrågan. Fallet i
bostadsinvesteringarna ebbar ut och investeringarna inom näringslivet
väntas ta fart även i de mera hemmamarknadsorienterade delarna. Sam-
mantaget beräknas investeringarna minska med knappt 9 % 1994 för att
sedan stiga med drygt 4 % 1995.
Industrins investeringar beräknas öka med 2 % under 1993. Inom
industrin syns nu allt fler tecken på att konjunkturen har vänt. Orderin-
gången stiger och produktionen ökar. Efter ränte- och valutaoron förra
året har räntorna successivt fallit. Under prognosperioden antas en
ytterligare nedgång. Lönsamheten inom industrin beräknas stiga avsevärt
1993 och ligga kvar på en mycket hög nivå under resten av prognosperio-
den. Därmed finns förutsättningarna för en betydande investeringsupp-
gång under 1994 och 1995. Investeringsuppgången förväntas bli störst
inom de utlandskonkurrerande branscherna.
Till följd av betydande infrastruktursatsningar ökar de statliga
affärsverkens investeringar under både 1993 och 1994. Bilden är dock
inte entydig. Under det att SJ och Banverket genomför betydande ök-
ningar minskar Telia sina investeringar. Trots de stora investeringar som
de statliga myndigheterna, bl. a. Vägverket, genomför, sjunker de offent-
liga myndigheternas investeringar eftersom de kommunala myndigheterna
samtidigt drar ned på investeringsaktiviteten.
Investeringsvolymen inom övrigt näringsliv faller starkt i år. Det
kraftiga prisfallet på fastigheter och den höga vakansgraden på kontor
medför mycket låga investeringar inom fastighetsektorn. Strukturföränd-
ringar har också lett till omfattande rationaliseringar inom banksektorn
vilket väntas dämpa investeringarna inom denna under prognosperioden.
Den svaga utvecklingen av den privata konsumtionen påverkar handelns
investeringar negativt i år. Under slutet av prognosperioden förväntas
däremot en viss uppgång i övrigt näringslivs investeringar i samband med
28
att den inhemska efterfrågan ökar. Merparten av uppgången beror dock
på infrastrukturinvesteringar inom samfärdselområdet.
Bostadsinvesteringarna faller kraftigt under prognosperioden. För-
ändringarna av reglerna för bostadsfinansieringen har lett till att en
mängd bostadsprojekt tidigarelagts. Detta beror på att räntebidrag utgår
enligt 1992 års regler om projekten påbörjades före den 1 januari 1993.
Under vissa villkor kunde sedan byggstarten ske under våren 1993. De
nya reglerna som infördes den 1 januari 1993 innebär successivt mins-
kande subventioner.
Trots tidigareläggningen av byggprojekt beräknas bostadsinvesteringar-
na falla med knappt 20 % i år. De senaste årens prisfall på bostäder, som
bl.a. beror på höjda realräntor, ett mycket osäkert arbetsmarknadsläge
samt ett relativt högt antal outhyrda lägenheter (ca. 40 000 i mars), har
medfört att prisnivån på befintliga bostäder i allmänhet understiger
nyproduktionspriset. Detta resulterar i ett fortsatt lågt bostadsbyggande.
Under 1994 faller bostadsinvesteringarna kraftigt. Prognosen för 1995 är
osäker men innebär en ytterligare försvagning. Avgörande faktorer är hur
ränte- och arbetsmarknadsläget utvecklas. Fortsatta räntesänkningar och
en förväntad stabilisering av arbetsmarknadsläget kan skingra osäkerheten
inför framtiden och bidra till att öka efterfrågan på bostäder varvid pri-
serna kan komma att stiga. Detta kan komma att förhindra en ytterligare
minskning av bostadsbyggandet.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Tabell 14 Bruttoinvesteringar efter näringsgren
|
Miljarder kr. 1992 |
Årlig p 1992 |
rocentuell volymförändring | |||
|
1993 |
1994 |
1995 | |||
|
Näringsliv |
124,2 |
-16,4 |
-12,0 |
6,1 |
8,6 |
|
Industri |
34,0 |
-15,3 |
2,0 |
11,0 |
17,0 |
|
Statliga affärsverk |
16,3 |
-16,2 |
2,2 |
9,2 |
0,7 |
|
Övrigt näringsliv |
73,9 |
-17,0 |
-22,2 |
1,9 |
5,8 |
|
Bostäder |
86,1 |
-6,5 |
-19,6 |
-48,7 |
-6,3 |
|
Nybyggnad |
54,8 |
-17,8 |
-29,2 |
-62,2 |
-8,3 |
|
Ombyggnad |
31,3 |
17,7 |
-5,2 |
-33,7 |
-5,1 |
|
Offentliga myndigheter |
33,5 |
4,2 |
2,1 |
-2,8 |
-2,2 |
|
Totalt |
243,8 |
-11,0 |
-11,6 |
-8,6 |
4,4 |
|
Maskiner |
88,8 |
-14,7 |
-11,8 |
7.4 |
9,3 |
|
Bygg och anläggning |
154,0 |
-7,8 |
-11,4 |
-21,8 |
-0,9 |
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet och Finansdepartementet.
Vidgas perspektivet till att omfatta all byggnadsverksamhet inklusive
reparationer, visar det sig att aktiviten inom byggnadsverksamheten föll
under både 1991 och 1992. Under dessa år förorsakades nedgången
främst av mindre byggnadsinvesteringar inom näringslivet. Under prog-
nosperioden är det främst fallet i bostadsinvesteringarna som märkbart
drar ned byggnadsverksamheten. Samtidigt ökar byggnadsreparationerna
delvis som en följd av minskande ombyggnadsinvesteringar men också
på grund av det ROT-program som gäller för 1993 och 1994. De statliga
infrastruktursatsningarna tillsammans med en svag uppgång i industrins
29
omfattning motverka den fallande aktiviteten. Under prognosperioden
1993-1995 beräknas den totala byggnadsverksamheten minska med ca.
20 %.
Under 1992 minskade lagren med ca. 4,5 miljarder kr. i fasta priser.
Nedgången var jämt fördelad mellan industrin och handeln. Under första
halvåret i år har industrin i än högre grad avvecklat färdigvarulagren.
Lageravvecklingen accelererade även inom parti- och bilhandeln. Detalj-
handelns lager steg emellertid under första halvåret, vilket sammanhänger
med den mycket svaga konsumtionsutvecklingen.
Prognosen fram till och med 1995 innebär fortsatt lageravveckling men
i en långsammare takt. Det finns flera skäl till denna utveckling.
Konjunkturinstitutets konjunturbarometer visar att såväl industriföretagen
som företagen inom handeln bedömer lagerstockarna som för stora och
att avsikten är att krympa dessa. Vidare förutses företagen fortsätta med
att effektivisera sina varuleveranser. Slutligen underlättas lageravveck-
lingen av ett starkare efterfrågeläge i ekonomin.
Sammantaget innebär prognosen för 1993 en snabbare lageravveckling
än 1992. Detta medför ett negativt bidrag till BNP-tillväxten på ca. 0,5
procentenheter. För 1994 och 1995 förutses emellertid att lagren avveck-
las allt långsammare. Detta genererar ett positivt lagerbidrag på knappt
0,5 procentenheter per år.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
30
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Den offentliga sektorns finansiella sparande minskade från ett överskott
på 57 miljarder kr. 1990 till ett underskott på ca. 112 miljarder kr. 1992,
motsvarande nära 8 % av BNP. Försämringen har fortsatt i år och under-
skottet beräknas uppgå till knappt 210 miljarder kr. eller 14,5 % av
BNP. Den kraftiga försvagningen av den offentliga sektorns finanser
beror huvudsakligen på den ekonomiska recessionen. Skatteinkomsterna
minskar samtidigt som kostnaderna för arbetsmarknadspolitiken och
ersättningen till de arbetslösa stiger. Därtill kommer de statliga utgifterna
för bankstödet under 1992 och 1993. De budgetförstärkande åtgärderna
påverkar hushållens ekonomi i år. Däremot får företagen en lättnad
genom sänkta arbetsgivaravgifter och energiskatter.
Besparingar och rationaliseringar av den offentliga verksamheten har
medfört att kostnaderna för den offentliga konsumtionen minskat i volym
med drygt 3,5 % första halvåret i år jämfört med motsvarande period
förra året. Särskilt kraftig har nedgången varit i den kommunala sektorn
(4 %). Fortsatta besparingskrav både inom stat och kommun förutses leda
till att den offentliga konsumtionen kommer att minska under hela prog-
nosperioden, dock inte lika kraftigt som under de senaste 12 månaderna.
För helåret 1993 beräknas den kommunala konsumtionen gå ned med ca.
3,5 % och den statliga konsumtionen med 1,5 %. Den kommunala kon-
sumtionen väntas fortsättningsvis sjunka med 1,5 % 1994 och 1 % 1995.
Den statliga konsumtionsvolymen beräkas minska med 1 % per år de
närmaste två åren.
Tabell 15 Den offentliga sektorns inkomster och utgifter
Löpande priser
Miljarder kr. Procentuell förändring
|
1992 |
1993 |
1994 |
1995 |
1992 |
1993 |
1994 |
1995 | |
|
Inkomster |
881,4 |
853,2 |
860,2 |
884,7 |
-1,3 |
-3,2 |
0,8 |
2,9 |
|
Skatter |
528,9 |
523,0 |
537,6 |
556,8 |
-2,5 |
-1.1 |
2,8 |
3.6 |
|
Socialförsäkringsavgifter |
205,8 |
190.5 |
195,0 |
204,4 |
-5,6 |
-7,4 |
2,3 |
4.8 |
|
Övriga inkomster |
146,7 |
139,7 |
127.6 |
123,5 |
11,0 |
-4,8 |
-8,7 |
-3,2 |
|
Utgifter |
993,2 |
1 061,2 |
1 045,7 |
1 067,8 |
9,1 |
6,8 |
-1,5 |
2,1 |
|
Transfereringar till hushåll |
346,9 |
373,6 |
390,9 |
399,8 |
9,5 |
7,7 |
4,6 |
2,3 |
|
Subventioner m.m. |
122,7 |
160,2 |
116,2 |
111,1 |
28.1 |
30,6 |
-27,5 |
-4.3 |
|
Ränteutgifter |
83,9 |
86,8 |
95,0 |
105,4 |
12,7 |
3,5 |
9,5 |
11,0 |
|
Konsumtion |
401,0 |
399,2 |
403,9 |
411,8 |
2,8 |
-0.5 |
1.2 |
2.0 |
|
Investeringar |
38,7 |
41,4 |
39,9 |
39,7 |
18,1 |
6.9 |
-3,7 |
-0,5 |
|
Finansiellt sparande |
-111,9 |
-208,0 |
-185,6 |
-183,1 | ||||
|
därav stat |
-160,8 |
-246,5 |
-200,3 |
-186,7 | ||||
|
AP-fonder |
39,5 |
28,7 |
20,2 |
14,4 | ||||
|
kommuner |
9,4 |
9,8 |
-5,5 |
-10.8 | ||||
|
Procent av BNP | ||||||||
|
Skatter och avgifter |
51.1 |
49,9 |
49,9 |
49.0 | ||||
|
Utgifter |
69,1 |
74,2 |
71,3 |
68,8 | ||||
|
Finansiellt sparande |
-7,8 |
-14,5 |
-12,7 |
-11,8 |
Anm.: I investeringar ingår investeringar i personalbostäder, lagerinvesteringar samt nettot av köp och
försäljning av fastigheter och mark.
Källor: Statistiska centralbyrån, Konjunkturinstitutet, Riksrevisionsverket och Finansdepartementet.
För 1994 beräknas att det offentliga sparandet förbättras med drygt 20
miljarder kr. trots stigande ränteutgifter. Utgifterna för bankstödet mins-
kar markant. Andra budgetförstärkningar under nästa år är delvis effekter
av tidigare beslut t.ex. beträffande minskade ränte- och investeringsbidrag
till bostäder och sänkta ersättningsnivåer i arbetslöshets- och arbets-
skadeförsäkringarna. Vidare ökar skatteinkomsterna genom att grundav-
draget i inkomstbeskattningen reduceras och genom införandet av en
egenavgift till den aviserade obligatoriska arbetslöshetsförsäkringen.
Inkomsterna från punktskatter ökar också, genom att dessa skall indexe-
ras fr.o.m. 1994. I motsatt riktning verkar föreslagna sänkningar av
företags- och kapitalbeskattningen. Utgifterna för arbetslösheten ökar
även nästa år.
År 1995 ökar tillväxten i ekonomin och därigenom stiger också skatte-
inkomsterna. Dessutom förstärks de offentliga finanserna av en fortsatt
nedgång av den offentliga konsumtionen och andra budgetförstärkningar.
Att tillväxten är exportledd bidrar emellertid till att skatteinkomsterna inte
stiger i takt med BNP, och därigenom sjunker skattekvoten. Ökande
ränteutgifter, som följd av den allt större statsskulden, och fortsatt höga
kostnader för arbetslösheten bidrar också till att förbättringen av den
offentliga sektorns finansiella sparande blir relativt liten mellan 1994 och
1995.
Uppdelningen av den offentliga sektorns finansiella sparande på del-
sektorerna staten, AP-fonderna och den kommunala sektorn framgår av
tabell 15. Statens finansiella sparande förbättras successivt under prog-
nosperioden och underskottet beräknas till ca. 187 miljarder kr. för 1995.
AP-fondernas sparande sjunker under hela prognosperioden. Nedgången
är en trendmässig konsekvens av ett ökat antal pensionärer med full ATP,
men förstärks av att lönesumman och därmed avgiftsinkomsterna utveck-
las svagt. Därtill kommer att det sänkta ränteläget drar ned AP-fondens
ränteinkomster. Den kommunala sektorns relativt kraftiga överskott i det
finansiella sparandet 1992 och 1993 är tillfälliga efter flera år av
underskott. De närmaste åren uppkommer åter underskott.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
32
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
En omfattande nedgång av de svenska räntorna har ägt rum sedan den
svenska kronan tilläts flyta den 19 november 1992. Från och med års-
skiftet har räntan på sexmånaders statsskuldväxlar fallit med 2,1 procent-
enheter och den tioåriga statsobligationsräntan med 2,4 procentenheter.
Deprecieringen av den svenska kronan uppgår sedan kronan började flyta
till ca. 21 % mot ecu-korgen och till ca. 25 % mot den amerikanska
dollarn.
Diagram 4 Ecu-index fr.o.m. november 1992
Källa: Finansdepartementet.
Efter övergången till en rörlig växelkurs har den svenska kronan upp-
visat mycket stora kursrörelser. Detta kan delvis tolkas som att aktörerna
på valutamarknaden ännu är osäkra på vid vilken nivå den svenska
kronan bör ligga på längre sikt. Oron inom det europeiska valutasam-
arbetet har sannolikt också spelat en viss roll.
Beslutet av medlemsstaterna i EG den 2 augusti om att utvidga band-
gränserna från +/-2,25 % till +/-15 % innebär i praktiken att valutorna
inom ERM numera flyter fritt mot varandra. De bredare bandgränserna
ger möjlighet till större växelkursfluktuationer och skapar därigenom ett
större formellt utrymme för penningpolitiken i de olika medlemsländerna.
Möjligheten till en större omläggning av räntepolitiken, i likhet med vad
som skett i USA och Storbritannien, har emellertid ännu inte i något av
ERM-länderna använts till att mer aggressivt sänka de korta räntorna.
Omsorg om den egna valutans värde och bibehållen låg inflation kan ha
bidragit till att dessa länder valt att gå försiktigt fram med räntesänk-
ningar. Det fanns förväntningar om att ett utnyttjande av det ökade
manöverutrymmet för penningpolitiken skulle leda till en depreciering av
33
de enskilda valutorna, företrädesvis mot den tyska marken. Än så länge
har emellertid vare sig exempelvis den franska francen eller den danska
kronan försvagats i någon större utsträckning mot den tyska marken. Den
franska francen har sedan bandgränsema vidgades försvagats med ca.
4 % och den danska kronan med ca. 5 %. Att dessa länder inte önskat
se någon försvagning av sina valutor kan tolkas som att den tyska pen-
ningpolitiken, och utvecklingen i den tyska ekonomin i allmänhet, ännu
i hög grad styr det europeiska ränteläget.
Tyskland har från och med hösten 1992 successivt sänkt sina admini-
strativa räntor. Takten i sänkningarna har emellertid varit långsammare
än vad som varit fallet vid tidigare lågkonjunkturer, vilket är en konse-
kvens av den speciella situation som uppstod efter den tyska återföre-
ningen. Det råder idag stor samstämmighet i bedömningarna om att de
tyska räntorna kommer att sänkas framöver, däremot råder osäkerhet om
hur snabbt säkningarna kan komma att ske. Takten i eventuella tyska
räntesänkningar kommer även fortsättningsvis att vara en viktig faktor för
utvecklingen av räntorna i de övriga europeiska länderna.
Räntedifferensen mellan sexmånaders svenska räntor och motsvarande
tyska räntor är idag något mindre än vid årsskiftet. Räntedifferensen för
sexmånaders statspapper uppgår idag till ca. 1 %. Räntedifferensen för
tioåriga statsobligationer har under samma period minskat med ungefär
en procentenhet och uppgår för närvarande till 1,6 %. De tyska ränte-
nivåerna torde ännu framöver utgöra en viktig referens för marknadens
aktörer när det gäller avkastningskravet på svenska räntebärande place-
ringar.
Riksbanken har sedan kronan tilläts flyta sänkt marginalräntan från
12,5 % till 8 %. Takten i sänkningarna har varit försiktig. I och med att
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Diagram 5 Ränteutvecklingen 1987-1993
Källa: Finansdepartementet.
34
Sverige numera har en rörlig växelkurs har dessutom en förskjutning av
penningpolitiken skett från en mer kortsiktig styrning av räntan för att
försvara den fasta växelkursen till en mer långsiktig och komplex styr-
ning för att uppnå prisstabilitet. Riksbanken använder sig numera av olika
indikatorer på inflationsutvecklingen. Två av de viktigaste av dessa är
kronkursens och obligationsräntornas utveckling.
Intresset för svenska räntebärande papper har varit stort under året.
Omsättningen har ökat med ca. 30 % under de tre första kvartalen i år
jämfört med motsvarande period förra året. Utländska placerare har
genom köp av svenska räntebärande papper i hög grad bidragit till att
räntorna fallit. Framför allt har utlandet placerat betydande belopp i
statsobligationer. Till och med augusti i år hade utländska placerare ökat
sitt innehav av svenska statsobligationer med 46 miljarder kronor.
Samtidigt har utlandet minskat sitt innehav av statsskuldväxlar med 32
miljarder kronor. Det minskade innehavet av statskuldväxlar speglar
emellertid till stor del en förändring i utbudet. Riksgäldskontoret har i
samband med en förlängning av löptiden på den svenska statsskulden och
övertagande av lån i utländsk valuta, ursprungligen upptagna för Riksban-
kens räkning, minskat volymen emitterade statsskuldväxlar och samtidigt
ökat volymen statsobligationer. Detta torde ha underlättat nedgången i de
korta räntorna.
Att utlandet visat stort intresse för statsobligationer samtidigt som man
varit mer tveksamt inställda till bostadsobligationer har varit en bidra-
gande orsak till att skillnaden i ränta mellan statsobligationer och
bostadsobligationer förblivit relativt stor. Ränteskillnaden uppgår idag till
ca. 1 %. Detta är emellertid en minskning jämfört med i början av året
då skillnaden var 1,9 %. En ökad medvetenhet om att även bostadsinsti-
tuten omfattas av den statliga bankgarantin i samband med eventuella
framtida problem med kapitaltäckningen har bidragit till detta. I takt med
att utvecklingen på de finansiella marknaderna stabiliseras torde ränte-
skillnaden mellan statsobligationer och bostadsobligationer kunna minska
ytterligare.
Räntenedgången i Sverige har även haft en positiv effekt på övriga
tillgångsmarknader. Generalindex på den svenska börsen har stigit med
hela 50 % och med denna utveckling har de tidigare årens kursfall helt
återtagits. Deprecieringen av den svenska kronan har kraftigt bidragit till
den markanta uppgången eftersom de svenska exportföretagens vinster
förväntas öka mycket kraftigt i och med den förbättrade konkurrenssitua-
tionen. De fallande räntorna har bidragit till uppgången genom att dels
ha påverkat räntekänsliga branscher som banker och fastighetsbolag
positivt och dels ha gjort alternativa placeringar till räntebärande
tillgångar mer attraktiva. Samma effekt kan ses även på andra interna-
tionella börser där räntesänkningar drivit upp kurserna. Särskilt tydligt
har detta varit i Förenta staterna. Amerikanska placerare har även
bidragit till stigande kurser på europeiska aktiebörser, inte minst den
svenska. Utlandets bidrag till den svenska aktiebörsen har hittills i år
varit större än någonsin. En orsak är att prisökningen på svenska aktier
har varit mindre markant mätt i utländsk valuta. Utländska placerare hade
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
35
från årets början t.o.m. augusti månad nettoplacerat för 20 miljarder
kronor i svenska aktier. Behovet hos börsbolagen att stärka soliditeten har
i det gynnsamma börsklimatet medfört att de svenska börsbolagen i år
offentliggjort nyemissioner till rekordbelopp. Möjligheten att kunna möta
denna rekordstora efterfrågan på riskkapital torde förbättras av ett fortsatt
utländskt intresse för svenska aktier samt av det föreslagna slopandet av
dubbelbeskattningen av aktier.
Den fallande räntenivån har även bidragit till att marknaden för fastig-
heter till en del har stabiliserats. Prisfallet på fastigheter tycks ha planat
ut. De fallande räntorna har dessutom bidragit till att stabilisera situa-
tionen för kreditinstituten, särskilt för bankerna.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
36
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
|
1 |
Sammanfattning |
2 |
|
2 |
Internationell utveckling |
8 |
|
3 |
Utrikeshandel |
13 |
|
4 |
Industri |
16 |
|
5 |
Arbetsmarknad |
19 |
|
6 |
Löner och konsumentpriser |
22 |
|
7 |
Hushållens ekonomi och privat konsumtion |
25 |
|
8 |
Investeringar |
28 |
|
9 |
Offentlig sektor |
31 |
|
10 |
Kapitalmarknad |
33 |
37
Prop. 1993/94:25
Bilaga 1
Tabeller
|
Tabell 1 |
Prognosförutsättningar |
3 |
|
Tabell 2 |
Försörjningsbalans |
4 |
|
Tabell 3 |
Nyckeltal |
5 |
|
Tabell 4 |
Sparande |
6 |
|
Tabell 5 |
Internationell utveckling |
9 |
|
Tabell 6 |
Världsmarknadstillväxt, relativpris, marknadsandel |
13 |
|
Tabell 7 |
Export och import av varor |
14 |
|
Tabell 8 |
Bytesbalans |
15 |
|
Tabell 9 |
Nyckeltal för industrin |
16 |
|
Tabell 10 |
Arbetsmarknad |
19 |
|
Tabell 11 |
Löner |
22 |
|
Tabell 12 |
Konsumentpriser |
23 |
|
Tabell 13 |
Hushållssektorns disponibla inkomster, konsumtion |
25 |
|
Tabell 14 |
Bruttoinvesteringar efter näringsgren |
29 |
|
Tabell 15 |
Den offentliga sektorns inkomster och utgifter |
31 |
Diagram
|
Diagram 1 |
Finansiellt sparande i privat och offentlig sektor |
6 |
|
Diagram 2 |
Industrins arbetskraftskostnad per producerad |
17 |
|
Diagram 3 |
Privat konsumtion och disponibel inkomst |
26 |
|
Diagram 4 |
Ecu-index fr.o.m. november 1992 |
33 |
|
Diagram 5 |
Ränteutvecklingen 1987-1993 |
34 |
38
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän
energiskatt1
dels att 10 och 14 §§ samt bilaga 1 skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 16 §, samt närmast
före 16 § en ny rubrik av följande lydelse.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Skatten tas ut, om inte annat sägs
i andra stycket, med i bilaga 1
angivet ■ belopp för vikt- eller
volymenhet. I fall som avses i 8 §
första stycket 3 tas dock skatten ut
med ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan skatt på gasol
som används för drift av
motorfordon och annan gasol.
10 §2
Föreslagen lydelse
För bränsleblandningar för vilka
skatt skall tas ut enligt denna lag
skall skatt dock inte tas ut för den
del av blandningen som består av
vegetabiliska eller animaliska fetter
eller oljor eller metyl- eller
etylestrar av fettsyror från sådana
fetter eller oljor. För blandningen
i övrigt tas skatten ut med belopp
som anges i bilaga 1 för olje-
produkter.
Skatten tas under år 1994 ut, om
inte annat sägs i andra stycket,
med i bilaga 1 angivet belopp för
vikt- eller volymenhet. För tiden
efter utgången av år 1994 och fram
till och med år 1998 skall skatten
tas ut med belopp som omräknas
enligt 16 §. Därefter skall skatten
tas ut med de belopp som gäller
vid utgången av år 1998. I fall
som avses i 8 § första stycket 3 tas
dock skatten ut med ett belopp som
motsvarar skillnaden mellan skatt
på gasol som används för drift av
motorfordon och annan gasol.
För bränsleblandningar för vilka
skatt skall tas ut enligt denna lag
skall skatt dock inte tas ut för den
del av blandningen som består av
vegetabiliska eller animaliska fetter
eller oljor eller metyl- eller
etylestrar av fettsyror från sådana
fetter eller oljor. För blandningen
i övrigt tas skatten ut med belopp
som gäller för oljeprodukter.
För oljor får volymen räknas om till 50° C om temperaturen överstiger
70° C när skattskyldigheten inträder.
Till miljöklass 1 hör oljor som har ett kokintervall (destillations-
intervall) av olika bredd mellan 180 och 285° C vid 95 procent destillat,
en densitet mellan 800 och 820 kilogram per kubikmeter vid 15° C och
som innehåller högst 0,001 viktprocent svavel och högst 5 volymprocent
1 Lagen omtryckt 1984:994.
2 Senaste lydelse 1993:843.
7 Riksdagen 1993194 1 saml. Nr 25
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
aromatiska kolväten. Sådana oljor får inte ihnehålla klart mätbara
polycykliska aromatiska kolväten och måttet på den naturliga
tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 50.
Till miljöklass 2 hör till miljöklass 1 inte hänförliga oljor som har ett
kokintervall (destillationsintervall) av olika bredd mellan 180 och 295°
C vid 95 procent destillat, en densitet mellan 800 och 820 kilogram per
kubikmeter vid 15° C och som innehåller högst 0,005 viktprocent svavel
och högst 20 volymprocent aromatiska kolväten. Halten polycykliska
aromatiska kolväten får inte överstiga 0,1 volymprocent och måttet på
den naturliga tändvilligheten (cetanindex) får inte understiga 47.
Till miljöklass 3 hör övriga oljor.
Miljöklass för bränsle som avses i andra stycket bestäms med ledning
av hela bränsleblandningens egenskaper.
14
Skatten tas ut per kilowattimme
med
a) 0 öre för elektrisk kraft som
förbrukas i industriell verksamhet
i tillverkningsprocessen eller vid
yrkesmässig växthusodling,
b) 3,5 öre för annan elektrisk
kraft än som avses under a) och
som förbrukas i kommuner som
anges i bilaga 2 till denna lag,
c) 6,3 öre för elektrisk kraft som
förbrukas för el-, gas-, värme -
eller vattenförsörjning i andra
kommuner än de som anges i
bilaga 2 till denna lag,
d) 8,5 öre för elektrisk kraft som
förbrukas i övriga fall.
§3
Skatten tas under år 1994 ut per
kilowattimme med
a) 0 öre för elektrisk kraft som
förbrukas i industriell verksamhet
i tillverkningsprocessen eller vid
yrkesmässig växthusodling,
b) 3,6 öre för annan elektrisk
kraft än som avses under a) och
som förbrukas i kommuner som
anges i bilaga 2 till denna lag,
c) 6,6 öre för elektrisk kraft som
förbrukas för el-, gas-, värme-
eller vattenförsörjning i andra
kommuner än de som anges i
bilaga 2 till denna lag,
d) 8,8 öre för elektrisk kraft som
förbrukas i övriga fall.
För tiden efter utgången av år
1994 och fram till och med år
1998 skall skatten tas ut med
belopp som omräknas enligt 16 §.
Därefter skall skatten tas ut med de
belopp som gäller vid utgången av
år 1998.
Skatteomräkning
16 §
Skatten från och med den 1
januari till kalenderårets utgång
skall tas ut med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar de i
3 Senaste lydelse 1992:879.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 § och i bilaga 1 angivna
skattebeloppen multiplicerade med
det jämförelsetal som anger
förhållandet mellan det allmänna
prisläget i oktober månad året före
det år beräkningen avser och i
oktober 1993.
Regeringen fastställer före
november månads utgång de
omräknade skattebelopp som enligt
denna lag skall tas ut under
påföljande kalenderår. Beloppen
avrundas till hela kronor, hela
ören respektive tiondels ören i
överensstämmelse med de i 14 §
och i bilaga 1 angivna skatte-
beloppen.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
|
Bilaga 1 till lagen (1957:262) om allmän energiskatt4 Nuvarande lydelse Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall | ||
|
Tulltaxenr |
Bränsle |
Skattesats |
|
ur 27.01, ur 27.04 |
Kolbränslen |
230 kr. per ton |
|
ur 27.10 ur 38.14 |
Fotogen, motorbränn- |
5 kr. per m3 290 kr. per m3 540 kr. per m3 |
|
ur 27.11 |
Naturgas |
175 kr. per 1000 m3 |
|
ur 27.11 ur 38.23 |
Gasol som används för a) drift av motor- b) annat ändamål än |
85 öre per liter 105 kr. per ton |
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
4 Senaste lydelse 1992:1445.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
Föreslagen lydelse
|
Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall | ||
|
Tulltaxenr |
Bränsle |
Skattebelopp |
|
ur 27.01, ur 27.04 |
Kolbränslen |
239 kr per ton |
|
ur 27.10 eller ur 38.14 |
Fotogen, motorbränn- |
5 kr per m3 302 kr per m3 562 kr per m3 |
|
ur 27.11 |
Naturgas |
182 kr per 1000 m3 |
|
ur 27.11 ur 38.23 |
Gasol som används för a) drift av motor- b) annat ändamål än |
88 öre per liter 109 kr per ton |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
8 Riksdagen 1993194 1 samt. Nr 25
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:372) om bensinskatt1
dels att 2 § skall ha följande lydelse
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
2
Skatt tas ut, om inte annat sägs i
andra stycket, med 3 kronor 14 öre
per liter för blyfri bensin, varmed
avses bensin med en blyhalt om
högst 0,013 gram per liter vid 15°
C och med 3 kronor 65 öre per
liter för annan bensin.
För metanol tas skatten ut med
80 öre per liter. Ingår metanol
eller etanol i en blandning som
avses i 1 § första stycket a) eller c)
tas skatten ut för den inblandade
alkoholen med 80 öre per liter och
för blandningen i övrigt med 3
kronor 14 öre per liter om den
utgörs av blyfri bensin och med 3
kronor 65 öre per liter om den
utgörs av annan bensin.
Skatt tas inte ut för smörjolja
Föreslagen lydelse
§2
Skatt tas under år 1994 ut, om
inte annat sägs i andra stycket,
med 3 kronor 27 öre per liter för
blyfri bensin, varmed avses bensin
med en blyhalt om högst 0,013
gram per liter vid 15° C och med
3 kronor 80 öre per liter för annan
bensin.
För metanol tas skatten under år
1994 ut med 83 öre per liter. Ingår
metanol eller etanol i en blandning
som avses i 1 § första stycket a)
eller c) tas skatten under år 1994
ut för den inblandade alkoholen
med 83 öre per liter och för
blandningen i övrigt på det sätt
som framgår av första stycket.
För tiden efter utgången av år
1994 och fram till och med år
1998 skall skatten tas ut med
belopp som omräknas enligt 2 a §.
Därefter skall skatten tas ut med de
belopp som gäller vid utgången av
år 1998.
i är inblandad i bensin.
2 a §
Skatten från och med den 1
januari till kalenderårets utgång
skall tas ut med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar de i
2 § angivna skattebeloppen multi-
plicerade med det jämförelsetal
som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i oktober månad
året före det år beräkningen avser
och i oktober 1993.
1 Lagen omtryckt 1984:993.
2 Senaste lydelse 1992:1478.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
Regeringen fastställer före
november månads utgång de
omräknade skattebeloppen som
enligt denna lag skall tas ut under
påföljande kalenderår. Beloppen
avrundas till hela ören.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt
och användning av vissa oljeprodukter
dels att 5 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 5 a §, av följande
lydelse.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 §'
Dieseloljeskatt tas ut med 1 300 Dieseloljeskatt tas under år 1994
kronor per kubikmeter. ut med 1 300 kronor per
kubikmeter. För tiden efter
utgången av år 1994 och fram till
och med år 1998 skall skatten tas
ut med belopp som omräknas enligt
5 a §. Därefter skall skatten tas ut
med det belopp som gäller vid
utgången av år 1998.
Skatt skall dock inte tas ut för den del av bränslet som består av
vegetabiliska eller animaliska fetter eller oljor eller metyl- eller etylestrar
av fettsyror från sådana fetter eller oljor.
5 a §
Skatten från och med den 1
januari till kalenderårets utgång
skall tas ut med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar det
i 5 § angivna skattebeloppet
multiplicerat med det jämförelsetal
som anger förhållandet mellan det
allmänna prisläget i oktober månad
året före det år beräkningen avser
och i oktober 1993.
Regeringen fastställer före
november månads utgång det
omräknade skattebelopp som enligt
denna lag skall tas ut under
påföljande kalenderår. Beloppet
avrundas till hela kronor.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
1 Senaste lydelse 1993:839.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1990:582) om koldioxidskatt
dels att 2 § och bilagan skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
2
Koldioxidskatt tas ut, om inte
annat följer av andra stycket, för
bränslen som avses i 1 § första
stycket med i bilagan angivet
belopp för vikt- eller volymenhet.
För varuslag som är skattepliktiga
enligt 1 § andra stycket tas skatt ut
med 74 öre per liter.
För skattepliktiga bränsle-
blandningar skall skatt dock inte
tas ut för den del av bränslet som
består av vegetabiliska eller
animaliska fetter eller oljor eller
metyl- eller etylestrar av fettsyror
från sådana fetter eller oljor. För
blandningen i övrigt tas skatten ut
med belopp som anges i bilagan
för oljeprodukter.
2
Föreslagen lydelse
§'
Koldioxidskatt tas under år 1994
ut, om inte annat följer av andra
stycket, för bränslen som avses i 1
§ första stycket med i bilagan
angivet belopp för vikt- eller
volymenhet. För varuslag som är
skattepliktiga enligt 1 § andra
stycket tas skatt ut med 77 öre per
liter. För tiden efter utgången av
år 1994 och fram till och med år
1998 skall skatten tas ut med
belopp som omräknas enligt 2 a §.
Därefter skall skatten tas ut med de
belopp som gäller vid utgången av
år 1998.
För skattepliktiga bränsle-
blandningar skall skatt dock inte
tas ut för den del av bränslet som
består av vegetabiliska eller
animaliska fetter eller oljor eller
metyl- eller etylestrar av fettsyror
från sådana fetter eller oljor. För
blandningen i övrigt tas skatten ut
med belopp som gäller för
oljeprodukter.
a §
Skatten från och med den 1
januari till kalenderårets utgång
skall tas ut med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar de i
2 § och i bilagan angivna skatte-
beloppen multiplicerade med det
jämförelsetal som anger förhåll-
andet mellan det allmänna pris-
läget i oktober månad året före det
år beräkningen avser och i oktober
1993.
Regeringen fastställer före
november månads utgång de
omräknade skattebelopp som enligt
1 Senaste lydelse 1993:844.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
denna lag skall tas ut under
påföljande kalenderår. Beloppen
avrundas till hela kronor respektive
hela ören i överensstämmelse med
de i 2 § och i bilagan angivna
skattebeloppen.
Bilaga till lagen (1990:582) om koldioxidskatt2
Nuvarande lydelse
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
|
Tulltaxenr |
Bränsle |
Skattesats |
|
ur 27.01, ur 27.04 |
Kolbränslen |
800 kr. per ton |
|
ur 27.10 ur 38.14 |
Fotogen, motorbrännoljor |
920 kr. per m3 |
|
ur 27.11 |
Naturgas |
680 kr. per 1000 m3 |
|
ur 27.11 ur 38.23 |
Gasol som används för a) drift av motorfor- b) annat ändamål än |
48 öre per liter 960 kr. per ton |
2 Senaste lydelse 1992:880.
10
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
|
Tulltaxenr |
Bränsle |
Skattebelopp |
|
ur 27.01, ur 27.04 |
Kolbränslen |
832 kr per ton |
|
ur 27.10 ur 38.14 |
Fotogen, motorbrännoljor |
957 kr per m3 |
|
ur 27.11 |
Naturgas |
707 kr per 1000 m3 |
|
ur 27.11 eller ur 38.23 |
Gasol som används för a) drift av motorfor- b) annat ändamål än |
50 öre per liter 998 kr per ton |
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
11
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:394) om tobaksskatt1
dels att 2 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
2 §2
För tobaksvara utgår skatten med nedan angivna, i förhållande till
varans myckenhet bestämda belopp, nämligen:
|
Varuslag |
Vikt för 1 st.gram |
Belopp för | |||
|
1 st. öre |
1 kg kr. | ||||
|
Cigarrer och cigariller | |||||
|
grupp I ....... |
..... t.o.m. |
1,7 |
33 | ||
|
" 11 ....... |
över |
1,7 t |
.o.m. 3,0 |
37 | |
|
" III ...... |
It |
3,0 " |
5,0 |
40 | |
|
IV ..... |
5,0 |
49 | |||
|
Cigarretter | |||||
|
grupp I ....... |
...... t.o.m. |
0,85 |
68 | ||
|
" II ....... |
över |
0,85 |
t.o.m. 1,20 |
75 | |
|
III ...... |
1,20 |
" 1,55 |
80 | ||
|
" IV ..... |
1,55 |
1,90 |
85 | ||
|
" V ...... Röktobak ....... |
1,90 |
89 |
360:- | ||
|
Tuggtobak...... |
115:- | ||||
|
Snus ............. |
70:- | ||||
Föreslagen lydelse
2 §
För tobaksvara tas skatten under år 1994 ut med nedan angivna, i
förhållande till varans myckenhet bestämda belopp. För tiden efter
utgången av år 1994 och fram till och med år 1998 skall skatten tas ut
med belopp som omräknas enligt 2 a §. Därefter skall skatten tas ut med
de belopp som gäller vid utgången av år 1998.
1 Lagen omtryckt 1984:155.
2 Senaste lydelse 1992:1086.
12
|
Varuslag |
Vikt för 1 st.gram |
Belopp för | ||
|
1 st. öre |
1 kg kr. | |||
|
Cigarrer och cigariller | ||||
|
grupp I ..... |
t.o.m. 1,7 |
34 | ||
|
II..... |
över 1,7 t.o.m.3,0 |
38 | ||
|
III ... . |
” 3,0 " |
5,0 |
42 | |
|
" IV ... . |
" 5,0 |
51 | ||
|
Cigarretter | ||||
|
grupp I ..... |
t.o.m. 0,85 |
71 | ||
|
" II .... |
över 0,85 t.o.m. 1,20 |
78 | ||
|
" III ... . |
" 1,20 " |
1,55 |
83 | |
|
" IV ... . |
" 1,55 ” |
1,90 |
88 | |
|
" V .... |
" 1,90 |
93 | ||
|
Röktobak ..... |
374:- | |||
|
Tuggtobak .... |
120:- | |||
|
Snus ...... |
73:- | |||
Nuvarande lydelse
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
Föreslagen lydelse
2 a §
Skatten från och med den 1 janu-
ari till kalenderårets utgång skall
tas ut med belopp som efter en år-
lig omräkning motsvarar de i 2 §
angivna skattebeloppen multipli-
cerade med det jämförelsetal som
anger förhållandet mellan det all-
männa prisläget i oktober månad
året före det år beräkningen avser
och i oktober 1993.
Regeringen fastställer före
november månads utgång de
omräknade skattebelopp som enligt
denna lag skall tas ut under
påföljande kalenderår. Beloppen
avrundas till hela kronor respektive
hela ören i överensstämmelse med
de i 2 § angivna skattebeloppen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
13
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1977:306) om dryckesskatt1
dels att 10 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 11 §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
10 §2
Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas ut med de belopp som
framgår av följande uppställning.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
|
Alkoholhalt, |
Skatt, kronor per liter | ||
|
grundbelopp |
tilläggsbelopp | ||
|
över 2,25 högst |
3,5 |
3:- | |
|
3,5 " |
4,5 |
8:50 | |
|
" 4,5 " |
7 |
12:50 | |
|
.. ? |
10 |
17:10 | |
|
10 |
13 |
26:70 | |
|
13 |
16 |
36:60 | |
|
” 16 |
19 |
47:50 | |
|
" 19 |
24 |
47:50 |
5:10 för varje |
|
" 24 |
29 |
73:- |
6:20 för varje |
|
29 |
34 |
104:- |
6:40 för varje |
|
" 34 |
39 |
136:- |
7:70 för varje |
|
39 |
174:50 |
7:80 för varje | |
hel volymprocent
som överstiger 39
I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall
avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal, om alkoholhalten
uppgår till del av hel volymprocent.
1 Lagen omtryckt 1984:158.
2 Senaste lydelse 1993:226.
14
Föreslagen lydelse
10 §
Skatten på spritdrycker, vin, starköl och öl tas under år 1994 ut med
de belopp som framgår av följande uppställning. För tiden efter utgången
av år 1994 och fram till och med år 1998 skall skatten tas ut med belopp
som omräknas enligt 11 §. Därefter skall skatten tas ut med de belopp
som gäller vid utgången av år 1998.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
Alkoholhalt,
volymprocent
Skattebelopp, kronor per liter
grundbelopp tilläggsbelopp
|
över |
2,25 högst |
3,5 |
3:10 | |
|
ff |
3,5 " |
4,5 |
8:80 | |
|
11 |
4,5 " |
7 |
13:00 | |
|
11 |
7 |
10 |
17:80 | |
|
11 |
10 |
13 |
27:80 | |
|
13 |
16 |
38:10 | ||
|
16 |
19 |
49:40 | ||
|
19 |
24 |
49:40 |
5:30 för varje | |
|
24 |
29 |
75:90 |
6:40 för varje | |
|
24 |
34 |
107:90 |
6:70 för varje | |
|
34 |
39 |
141:40 |
8:00 för varje | |
|
II |
39 |
181:40 |
8:10 för varje | |
hel volymprocent
som överstiger 39
I fråga om drycker vars alkoholhalt överstiger 19 volymprocent skall
avrundning ske uppåt till närmast hela volymprocenttal, om alkoholhalten
uppgår till del av hel volymprocent.
15
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:25
Bilaga 2
H §3
Skatten från och med den
1 januari till kalenderårets utgång
skall tas ut med belopp som efter
en årlig omräkning motsvarar de i
10 § angivna skattebeloppen
multiplicerade med det jämförelse-
tal som anger förhållandet mellan
det allmänna prisläget i oktober
månad året före det år beräkningen
avser och i oktober 1993.
Regeringen fastställer före
november månads utgång de
omräknade skattebelopp som enligt
denna lag skall tas ut under
påföljande kalenderår. Beloppen
avrundas till hela tioöringar i
överensstämmelse med de i 10 §
angivna skattebeloppen.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994.
3 Förutvarande 11 § upphävd genom 1992:572.
16
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-10-13
Närvarande: justitierådet Per Jermsten, justitierådet Lars Å. Beckman,
regeringsrådet Sigvard Holstad.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 12 oktober 1993, varvid
statsrådet Lundgren varit föredragande, har regeringen för Lagrådets
yttrande överlämnat förslag till
l.lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt,
2.lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt,
3.lag om ändring i lagen (1992:1438) om dieseloljeskatt och användning
av vissa oljeprodukter,
4.lag om ändring i lagen (1990:582) om koldioxidskatt,
5.lag om ändring i lagen (1961:394) om tobaksskatt,
6.lag om ändring i lagen (1977:306) om dryckesskatt.
Förslagen har inför Lagrådet föredragits av departementssekreteraren
Monica Falck.
Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.
Prop. 1993/94:25
Bilaga 3
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 oktober 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden Friggebo,
Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel,
Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, Ask
Föredragande: statsråden Wibble och Lundgren
Regeringen beslutar proposition 1993/94:25 Inriktningen av den
ekonomiska politiken.
gotab 45119, Stockholm 1993