Skr.
1993/94:248
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 19 maj 1994
Carl Bildt
Alf Svensson
(Utrikesdepartementet)
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för verksamheten inom Euro-
parådets ministerkommitté under år 1993.
1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 248
Förord.................................................... 3
I Ministerkommittémöten samt toppmötet.................. 4
1 92:a ministerkommittémötet......................... 4
2 Toppmötet i Wien.................................. 5
3 93:e ministerkommittémötet......................... 6
II Verksamheten inom organisationens nio huvudsektorer..... 8
1 Mänskliga rättigheter, minoritets-och jämställdhetsfrågor 8
2 Massmediefrågor.................................. 12
3 Sociala frågor, arbetsmarknads-, migrations- och befolk-
ningsfrågor ........................................ 13
4 Utbildning, kultur, kulturmiljövård och idrott......... 17
5 Ungdomsfrågor.................................... 21
6 Hälso- och sjukvård................................ 22
7 Frågor rörande miljö och regional planering.......... 23
8 Regionala och kommunala frågor.................... 24
9 Rättsfrågor ....................................... 25
III Europarådets sociala utvecklingsfond..................... 26
IV Övrigt................................................ 28
Skr. 1993/94:248
Skr. 1993/94:248
I den resolution (nr 319) om förbindelserna med de nationella parlamenten,
som antogs år 1966, uppmanar Europarådets rådgivande församling rege-
ringarna att årligen lägga fram en rapport om verksamheten i Europarådets
ministerkommitté inför sina parlament. Regeringen har lämnat riksdagen
sådana redogörelser för åren 1967-92, senast med skr. 1992/93:248. En redo-
görelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under
år 1993 har utarbetats inom Utrikesdepartementet efter samråd med de de-
partement inom vilka de ifrågavarande sakfrågorna bereds.
Verksamheten i ministerkommittén präglades under år 1993 i mycket hög
utsträckning av organisationens första toppmöte, vilket ägde rum i Wien den
8-9 oktober. Det 92:a ministermötet ägnades främst åt förberedelser inför
toppmötet och det 93:e mötet var i princip en uppföljning av de beslut som
togs vid mötet i Wien.
Under året upptogs ytterligare sex nya medlemmar: Estland, Litauen, Slo-
venien, Tjeckien, Slovakien och Rumänien.
Ställföreträdarkommittén sammanträdde nio gånger för att behandla all-
männa frågor, nio gånger för att behandla frågor rörande främst mänskliga
rättigheter och en gång för att fatta beslut om 1994 års budget. Till ställföre-
trädarna har av praktiska skäl delegerats rätten att behandla och fatta beslut
i ärenden inom ministerkommitténs kompetensområde, när ministrarna inte
är samlade. I tillägg till ordinarie ställföreträdarmöten hölls ett antal extra
endagsmöten. Vid två tillfällen i januari samlades ställföreträdarna för att
huvudsakligen dryfta Tjeckien och Slovakien.
Sex ordinarie fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådet
under året: en ungdomsministerkonferens den 13-15 april i Wien, en konfe-
rens för ministrar med ansvar för regionala och kommunala frågor den 15-
16 september i Haag, en ministerkonferens om familjefrågor den 13-15 okto-
ber i Paris, en ministerkonferens om jämställdhetsfrågor den 21-22 oktober
i Rom, en arbetsmarknadsministerkonferens den 28-29 oktober på Malta
och en migrationsministerkonferens den 18-19 november i Athen. Dessutom
samlades justitieministrarna till ett informellt möte den 21-22 juni i Lugano.
Europarådets ordinarie budget uppgick under år 1993 till ca 744 miljoner
franska franc. Sveriges totala bidrag till organisationen (inklusive bidrag till
vissa underordnade verksamheter) uppgick under kalenderåret till knappt
34 miljoner kronor.
Europarådet höll sitt 92:a ministerkommittémöte den 14 maj under ordfö-
randeskap av den brittiske utrikesministern Douglas Hurd. Den svenska de-
legationen leddes av utrikesminister Margaretha af Ugglas.
Ministerkommittémötet inleddes med en ceremoni för att markera Est-
lands, Litauens och Sloveniens inträde i Europarådet. Genom dessas inträde
utökades medlemskretsen till 29 länder. Ministrarna välkomnade varmt län-
dernas inträde i organisationen.
Under mötet diskuterade ministrarna främst förberedelserna inför Euro-
parådets första toppmöte, reformeringen av övervakningsorganen för kon-
ventionen om de mänskliga rättigheterna och frågan om minoritetsskydd.
Man diskuterade också läget i Ryssland respektive f.d. Jugoslavien samt an-
tog ett par resolutioner som kompletterar Europarådets stadga.
Skr. 1993/94:248
Huvudämnet för diskussionerna var förberedelsearbetet inför Europarå- Skr. 1993/94:248
dets första toppmöte, vilket skulle komma att äga rum i Wien den 8-9 okto-
ber. Ministrarna enades om att toppmötet skulle ägnas åt diskussioner om
politiska och institutionella aspekter på Europarådets roll i det nya Europa
samt metoder för stärkande av demokrati, respekt för mänskliga rättigheter
samt rättsstaten.
Beträffande reformeringen av övervakningsorganen för konventionen om
de mänskliga rättigheterna underströk ministrarna att det med hänsyn till
domstolens och kommissionens ökande arbetsbörda var angeläget att man
fann en snabb lösning. Man noterade med tillfredsställelse de framsteg som
hittills gjorts och instruerade ställföreträdarna att avsluta arbetet med man-
datet snarast möjligt så att en färdig text kunde föreligga vid toppmötet.
Ministrarna upprepade sitt intresse för det arbete till skydd för minoriteter
som pågick och förklarade att man hoppades kunna fatta ett principbeslut
om Europarådets ansvar i denna fråga vid det kommande toppmötet.
I samband med en informell diskussion om utvecklingen i Ryssland och
relationerna mellan Ryssland och Europarådet beslutade ministrarna att via
Europarådets stödprogram prioritera uppbyggnaden av det ryska rättsväsen-
det, den konstitutionella rätten och de mänskliga rättigheterna. Ryssland
uppmanades delta mer aktivt i gemensamma Europarådsaktiviteter.
Också situationen i f.d. Jugoslavien diskuterades informellt. Man för-
dömde alla former av våld och etnisk rensning och uppmanade samtliga par-
ter att snarast underteckna och tillämpa Vance-Owenplanen. Man under-
strök betydelsen av tillämpningen av FN:s embargo och vädjade samtidigt
till relevanta organ att ta hänsyn till de svårigheter detta medförde för grann-
staterna. De konkreta åtgärder som Europarådet vidtagit inom områdena
för mänskliga rättigheter och medierna välkomnades.
Europarådet höll sitt första toppmöte i Wien den 8-9 oktober under ordfö-
randeskap av den österrikiske kanslern Franz Vranitsky. Den svenska dele-
gationen leddes av statsminister Carl Bildt.
Före själva toppmötet arrangerades ett meningsbyte med kandidatlän-
derna under ordförandeskap av den österrikiske utrikesministern Alois
Mock. Denne förklarade att man från Europarådets sida skulle göra allt vad
man kunde för att stödja reformprocessen i kandidatländerna så att dessa i
framtiden kunde integreras i den europeiska familjen.
De samlade stats- och regeringscheferna antog en politisk deklaration och
en deklaration och handlingsplan för att bekämpa rasism, främlingsfientlig-
het, antisemitism och intolerans.
Innebörden av den politiska deklarationen var i huvudsak att man skulle
ta till vara förändringarna i Europa och det faktum att man har gemensamma
kulturella rötter och värderingar i fråga om demokrati, respekt för mänsk-
liga rättigheter och rättsstaten. Detta för att skapa ett område av demokra-
tisk säkerhet. Man konstaterade samtidigt att det fanns en rad problem som
aggressiv nationalism och intolerans.
Den praxis som utvecklats avseende kriterier för medlemskap precisera-
des. Man befäste att det är demokratibyggande och mänskliga rättigheter Skr. 1993/94:248
som utgör Europarådets kärnområden. Man sade sig vara villig att anpassa
organisationen efter de nya medlemsstaternas behov och att intensifiera
samarbetet med andra organisationer.
I ett avsnitt om minoriteter konstaterades att dessa bör skyddas och re-
spekteras så att de kan bidra till fred och stabilitet. Lokala och regionala
myndigheters betydelse för skapandet av ett tolerant klimat betonades lik-
som bilaterala avtal och förtroendeskapande åtgärder. Man åtog sig att ge
personer som tillhör en minoritet möjlighet att bevara och utveckla sin kul-
tur och sina traditioner. Man bekräftade de åtaganden man gjort i ESK:s
Köpenhamnsdokument och uttryckte önskemål om att dessa av Europarådet
skulle omvandlas till juridiska åtaganden.
Ministerkommittén instruerades därför att utan dröjsmål utarbeta en ram-
konvention till skydd för nationella minoriteter och påbörja arbetet på ett
tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om de mänskliga rättighe-
terna, vilket skall reglera individuella kulturella rättigheter.
I en deklaration och handlingsplan för att bekämpa rasism, främlingsfient-
lighet, antisemitism och intolerans fördömdes dessa fenomen och medlems-
staterna uppmanades att förstärka nationell lagstiftning och internationella
instrument på området. Man åtog sig också att bekämpa ideologier och
handlingar som kan leda till rashat, våld och diskriminering samt att upp-
mana människor, speciellt unga, att engagera sig i kampen mot rasism.
För att följa upp åtagandena i deklarationen instruerades ministerkom-
mittén att utveckla och verkställa en handlingsplan. Planen innefattade att
skapa en ungdomskampanj och att upprätta en expertkommitté. Kommittén
fick till uppgift att bl.a. granska medlemsstaternas lagstiftning, politik och
andra åtgärder för att bekämpa rasism, främlingsfientlighet, antisemitism
och intolerans, att föreslå åtgärder på lokal, nationell och europeisk nivå
samt att utarbeta rekommendationer till medlemsstaterna i form av all-
männa principer.
Stats- och regeringscheferna gav ministerkommittén i uppdrag att färdig-
ställa ett tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen om de mänskliga
rättigheterna så att texten skulle kunna undertecknas vid ministerkommitté-
mötet i maj 1994. Syftet var att etablera en ny övervakningsordning.
Man gav sin välsignelse till ombildningen av kommunalkonferensen till ett
nytt konsultativt organ för lokala och regionala frågor, kommunalkongres-
sen, med två kammare för regionala respektive lokala frågor.
I en separat deklaration om situationen i Ryssland uttryckte man sin oro
över de senaste dagarnas händelser där och gav sitt stöd till presidenten och
hans reformsträvanden.
Europarådet höll sitt 93:e ministerkommittémöte den 4 november under
ordförandeskap av den österrikiske utrikesministern Alois Mock. Den
svenska delegationen leddes av kabinettssekreterare Lars-Åke Nilsson.
Ministerkommittémötet inleddes med en ceremoni för att markera Rumä-
niens inträde i Europarådet som organisationens 32:a medlemsland. Den 30
juni hade Tjeckien och Slovakien valts in som 30:e respektive 31:a medlems-
land.
Vid mötet diskuterade ministrarna främst utvärdering och uppföljning av
toppmötet i Wien, samt relationerna till kandidatstaterna.
Det rådde enighet om att toppmötet hade avlöpt väl och ett tack riktades
till värdlandets regering.
Beträffande arbetet med reformeringen av övervakningsorganen för kon-
ventionen om de mänskliga rättigheterna konstaterade ministrarna med till-
fredsställelse att ett tilläggsprotokoll skulle komma att finnas för underskrift
vid ministerkommitténs 94:e möte i maj 1994.
På grundval av de deklarationer som antagits av stats- och regeringsche-
ferna vid toppmötet tog ministrarna en rad preciserande beslut.
Man instruerade en expertkommitté att till den 30 juni 1994 utarbeta en
ramkonvention om minoriteters rättigheter samt påbörja arbetet med ett till-
läggsprotokoll om kulturella rättigheter. Detta arbete skulle vara avslutat
den 31 december 1994.
Ställföreträdarna instruerades att utarbeta en detaljerad handlingsplan för
att bekämpa rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans, och
ministrarna beslöt att studera en första rapport om tillämpningen av hand-
lingsplanen vid mötet i maj 1994.
Också i fråga om skapandet av det nya konsultativa organet för lokala och
regionala frågor, kommunalkongressen, överlämnades detaljfrågorna till
ställföreträdarna.
Generalsekreteraren och ställföreträdarna instruerades att söka ett fastare
samarbete med såväl EU som ESK.
Utöver uppföljningen av toppmötet diskuterade ministrarna också den se-
naste utvecklingen i kandidatländerna och instruerade ställföreträdarna att
intensifiera samarbetsprogrammen med dessa länder till stöd för demokrati,
mänskliga rättigheter och rättsstaten. Beträffande Ryssland uttryckte man
stöd för den parlamentariska församlingens beslut att sända observatörer till
det ryska valet.
Skr. 1993/94:248
Mänskliga rättigheter och minoritetsfrågor
a) Europarådets toppmöte
Årets arbete i ministerkommittén på det mänskliga rättighetsområdet kän-
netecknades av förberedelserna inför och arbetet med det toppmöte som
hölls i Wien den 8-9 oktober. Den deklaration som antogs vid toppmötet tar
upp tre frågor som faller inom detta område: reformeringen av Europakon-
ventionens övervakningsordning, nationella minoriteter och kampen mot ra-
sism och främlingsfientlighet.
Reformfrågan
Meningsskiljaktighetema om utformningen av en reform för att komma till
rätta med den ökande målbalansen och de långa handläggningstiderna inför
konventionsorganen löstes under våren 1993 genom en kompromiss. Den 28
maj enades således ministerkommittén om ett mandat till styrkommittén för
mänskliga rättigheter (CDDH) enligt vilket denna kommitté gavs i uppdrag
att färdigställa ett ändringsprotokoll till konventionen av innebörd att de nu-
varande övervakningsorganen skall ersättas med en permanent domstol med
en ledamot från varje konventionsstat. Denna domstol skall bl.a. innehålla
ett effektivt system för att avgöra vilka mål som skall tas upp till sakpröv-
ning, en effektiv procedur för att underlätta förlikningsuppgörelser samt ge
möjlighet till omprövning i mål av stor principiell betydelse. Under somma-
ren och hösten 1993 utarbetades ett sådant ändringsprotokoll, vilket har re-
mitterats bl.a. till domstolen, kommissionen och till den parlamentariska
församlingen för yttrande. Vid toppmötet underströks betydelsen av refor-
men och ministerkommittén uppmanades att färdigställa ett ändringsproto-
koll så att det kunde antas vid det ordinarie ministerkommittémötet i maj
månad 1994. Så skedde också och om ratificeringsproceduren fortlöper
snabbt torde man kunna räkna med att reformen träder i kraft någon gång
under tiden 1997-1998. Konventionsändringen måste dock godkännas av
samtliga konventionsstater innan den kan träda i kraft. Reformen innebär
en förändring av övervakningssystemet som kräver långtgående ingrepp i
konventionstexten.
Nationella minoriteter
Under hela år 1993 ägnades minoritetsfrågorna ökad uppmärksamhet. Den
särskilda expertkommittén (DH-MIN) sammanträdde vid två tillfällen
(22-25 mars och 28 juni-1 juli). Man lyckades dock inte ena sig om några tex-
ter som skulle kunna tas in i ett tilläggsprotokoll till Europakonventionen
eller i en ramkonvention om minoriteters rättigheter.
Styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH), som hade ett extra
Skr. 1993/94:248
möte den 6-8 september, utarbetade alternativa förslag för det fortsatta arbe- Skr. 1993/94:248
tet inför Europarådets toppmöte den 8-9 oktober i Wien.
Som resultat av en kompromiss vid toppmötet skall ett utkast till en ram-
konvention för skydd av nationella minoriteter utarbetas före den 1 juli
1994. Avsikten är att även stater som inte är medlemmar av Europarådet
skall kunna ansluta sig till den konventionen. Vidare beslöt toppmötet att
ett tilläggsprotokoll till den europeiska konventionen angående skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna skall utarbetas före
årsskiftet 1994/95. Protokollet skall avse kulturella rättigheter för individer,
särskilt för personer som tillhör nationella minoriteter.
En ny kommitté för skydd av nationella minoriteter (CAHMIN) har satts
upp. Den höll sitt första möte i januari 1994.
Kampen mot rasism och främlingsfientlighet
Toppmötet uppdrog åt ministerkommittén att anta en handlingsplan för be-
kämpande av rasism, främlingsfientlighet, antisemitism och intolerans.
Denna innefattar bl.a. en europeisk ungdomskampanj för ett öppet samhälle
som skall genomföras med stöd av de europeiska ungdomsorganisationerna.
Vidare innehåller den en uppmaning till medlemsstaterna att stärka sin in-
terna lagstiftning på detta område. Slutligen skall en särskild expertkom-
mitté inrättas som skall granska medlemsstaternas interna lagstiftning, rätts-
tillämpning och politik på detta område och komma med förslag till politiska
rekommendationer samt se över och föreslå förbättringar av de internatio-
nella regelsystem som redan finns.
b) Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna och de
grundläggande friheterna
Under året undertecknades den europeiska konventionen angående skydd
för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europa-
konventionen) av fyra nya medlemmar av Europarådet: Estland, Litauen,
Rumänien och Slovenien. Dessa stater har dock ännu inte ratificerat kon-
ventionen men förväntas göra det inom kort. Också andra östeuropeiska sta-
ter har ansökt om medlemskap och kan förväntas underteckna och ratificera
konventionen inom en nära framtid.
Ministerkommittén övervakade liksom tidigare år fortlöpande verkstäl-
landet av Europadomstolens domar och granskade och överprövade de rap-
porter som den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna av-
gett över enskilda klagomål. Ministerkommittén antog under året 66 resolu-
tioner i sådana ärenden, varav 5 rör klagomål mot Sverige.
Under år 1993 registrerades 2 073 nya klagomål hos kommissionen, varav
106 mot Sverige. Motsvarande siffror för år 1992 var 1 861 respektive 82.
Effekterna av det åttonde tilläggsprotokollet, som bl.a. möjliggör för kom-
missionen att arbeta på kamrar, har nu börjat skönjas och handläggningen i
kommissionen går snabbare. Samtidigt ökar emellertid antalet klagomål var-
för den genomsnittliga handläggningstiden för mål i kommissionen är fort-
satt lång. Vissa brådskande mål, t.ex. sådana som rör brott mot artikel 3 -
skyddet mot tortyr m.m. - behandlas dock med förtur.
1* Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 248
Genom Europadomstolens avgöranden och tolkningar klargörs den när- Skr. 1993/94:248
mare innebörden av de förpliktelser som konventionen innehåller. Domsto-
len får därigenom ett stort inflytande inte bara på den nationella lagstift-
ningen utan också på den nationella rättstillämpningen, särskilt i de länder
där konventionen och dess tilläggsprotokoll införlivats med den nationella
rättsordningen som nationell lag. Under år 1993 hänsköts 52 mål till domsto-
lens prövning. Fram t.o.m. år 1980 hade domstolen avgjort endast 31 mål.
Vid utgången av år 1993 hade domstolen sedan dess tillkomst avgjort 387
mål. Av de 387 avgjorda målen rör 29 klagomål mot Sverige. En redovisning
av de fram till år 1991 meddelade domarna i mål mot Sverige finns i prop.
1990/91:79 om avgivande av förklaring enligt artikel 46 i den europeiska kon-
ventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläg-
gande friheterna. Publikationen Utrikesfrågor innehåller också referat av de
domar som meddelats i mål mot Sverige. Referat av Europadomstolens do-
mar finns numera också att tillgå i riksdagens offentliga databas, informa-
tionssystemet RIXLEX.
Det löpande arbetet på det mänskliga rättighetsområdet bedrevs i övrigt
liksom under tidigare år i styrkommittén för mänskliga rättigheter (CDDH)
och i dess expertkommittéer.
Expertkommittén för utveckling av de mänskliga rättigheterna (DH-
DEV) fortsatte arbetet med ett tilläggsprotokoll till konventionen angående
vissa ytterligare rättigheter för frihetsberövade personer. Ett första förslag
återremitterades till kommittén av CDDH.
Expertkommittén för processuella frågor (DH-PR) arbetade huvudsakli-
gen med reformeringen av övervakningssystemet och höll ett flertal möten
under sommaren och hösten för att utarbeta det ändringsprotokoll som re-
formen kräver.
I detta sammanhang kan det finnas anledning att också nämna i vilken ut-
sträckning tilläggsprotokollen till Europakonventionen ratificerats av med-
lemsstaterna. Uppgifterna gäller förhållandet den 31 december 1993. Som
nämnts ovan hade själva konventionen vid denna tidpunkt ratificerats av
samtliga 32 medlemsstater utom de nyaste medlemmarna Estland, Litauen,
Rumänien och Slovenien. Samtliga stater som ratificerat konventionen har
också accepterat den enskilda klagorätten samt domstolens jurisdiktion.
Det första tilläggsprotokollet, som rör bl.a. äganderättsskyddet, har ratifi-
cerats av samtliga medlemsstater utom Estland, Liechtenstein, Litauen, Po-
len, Rumänien, Slovenien och Schweiz.
Det fjärde tilläggsprotokollet, som rör bl.a. rätten till rörelsefrihet och
rätten att lämna sitt land samt innehåller förbud mot kollektiv utvisning av
utlänningar, har ratificerats av samtliga medlemsstater utom Bulgarien, Est-
land, Grekland, Liechtenstein, Litauen, Malta, Polen, Rumänien, Schweiz,
Slovenien, Spanien, Storbritannien och Turkiet.
Det sjätte tilläggsprotokollet, som förbjuder användning av dödsstraff i
fredstid, har ratificerats av samtliga medlemsstater utom Belgien, Bulgarien,
Cypern, Estland, Grekland, Irland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovenien,
Storbritannien och Turkiet.
Det sjunde tilläggsprotokollet, som bl.a. anger vissa rättssäkerhetsgaran-
tier vid utvisningsförfaranden samt rätt till överprövning av brottmålsdomar,
10
har ratificerats av samtliga medlemsstater utom Belgien, Bulgarien, Cypern, Skr. 1993/94:248
Estland, Irland, Liechtenstein, Litauen, Malta, Nederländerna, Polen, Por-
tugal, Rumänien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tyskland och Turkiet.
Det nionde tilläggsprotokollet, som ger också den enskilde rätt att få pröv-
ning av ett enskilt klagomål i domstolen om domstolen ger prövningstill-
stånd, hade vid utgången av år 1993 ratificerats av nio stater sedan Italien,
Tjeckien och Slovakien ratificerat det under år 1993. Att Sverige inte ratifi-
cerat protokollet sammanhänger med att ändamålsenligheten av detta pro-
tokoll måste ses i ljuset av det mer långtgående reformförslag som för närva-
rande förbereds. Protokollet träder i kraft först när tio stater ratificerat det.
Övriga protokoll, som med undantag av det tionde alla trätt i kraft, rör
främst processuella ändringar i förfarandet inför konventionsorganen.
c) Europeiska konventionen mot tortyr m.m.
Den europeiska konventionen till förhindrande av tortyr antogs av minister-
kommittén den 26 juni 1987 och trädde i kraft den 1 februari 1989. Den hade
vid utgången av år 1993 ratificerats av samtliga medlemsstater utom Bulga-
rien, Estland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien och Tjeck-
ien. Sverige ratificerade konventionen den 21 juni 1988. För en närmare re-
dovisning av konventionens innehåll hänvisas till prop. 1987/88:133. Den
kommitté som upprättats enligt konventionen för att undersöka behand-
lingen av frihetsberövade i syfte att stärka skyddet mot tortyr m.m., inledde
sin verksamhet år 1990.
Under åren 1990-91 besökte kommittén Danmark, Frankrike, Malta,
Schweiz, Spanien, Storbritannien, Sverige, Turkiet (vid två tillfällen) samt
Tyskland och Österrike. År 1992 besöktes Cypern, Finland, Italien, Neder-
länderna, Portugal, San Marino samt Turkiet ytterligare en gång. Efter besö-
ket i Turkiet gjorde kommittén ett offentligt uttalande enligt artikel 10 i kon-
ventionen. År 1993 besökte kommittén Belgien, Grekland, Irland, Island,
Liechtenstein, Luxemburg, Nordirland och Norge. De rapporter som kom-
mittén avfattar efter sina besök är inte offentliga men kan offentliggöras om
den berörda staten medger det. Rapporten från besöket i Sverige, som till-
ställdes Utrikesdepartementet i februari 1992, har offentliggjorts liksom det
svar som den svenska regeringen lämnade kommittén i augusti 1992. Som
regel har de berörda länderna medgivit att rapporterna offentliggjorts.
d) Övrigt
En rekommendation om de fattigas rättigheter, som utarbetats av styrkom-
mittén, antogs av ministerkommittén i början av året.
Jämställdhetsfrågor
Styrkommittén för jämställdhet mellan kvinnor och män (CDEG) samman-
trädde fyra gånger under året, varav tre gånger i Strasbourg och en gång i
samband med den 3:e europeiska jämställdhetsministerkonferensen i okto-
ber i Rom. Konferensens tema var ”Strategier för att eliminera våld mot
11
kvinnor i samhället: media och andra medel”. Ett förslag till deklaration om Skr. 1993/94:248
våld mot kvinnor antogs liksom ett resolutionsutkast om våldtäkter och
sexuella övergrepp mot kvinnor. Ministrarna enades också om ett uttalande
om brott mot kvinnors rättigheter i det forna Jugoslavien.
Som stöd för i första hand de nya medlemsländerna i Central- och Öst-
europa anordnades ett seminarium om jämställdhetsproblem i dessa länder
1 december i Sofia. Vidare förbereddes, i samarbete med ämbetsmannakom-
mittén för regional planering, det seminarium om ”Kvinnors roll och repre-
sentation i urban och regional planering för en uthållig utveckling” som stats-
rådet Görel Thurdin inbjudit till och som sedan ägde rum i Örnsköldsvik i
mars 1994. I samarbete med styrkommittén för massmediefrågor förbered-
des också ett seminarium med temat ”Mänskliga rättigheter och socialt kön:
medias ansvar”.
Fyra expertgrupper arbetade under året, en om jämställdhet och demo-
krati, en om fundamentala rättigheter till jämställdhet mellan kvinnor och
män, en om åtgärder mot prostitution och en om det mångkulturella samhäl-
let och jämställdhet mellan kvinnor och män, den sistnämnda i samarbete
med styrkommittén för migrationsfrågor.
En arbetsgrupp tillsattes med uppgift att förbereda en konferens om jäm-
ställdhet och demokrati i februari 1995 i Strasbourg. Syftet med konferensen
skulle bl.a. vara att belysa dessa frågor inför FN:s 4:e världskvinnokonferens
år 1995 i Peking.
Konvention
Konventionen om gränsöverskridande television har börjat fungera. Dess
permanenta kommitté hade under året sitt första möte. Många tecken tyder
nu på att förutsättningarna har förbättrats för ett närmande mellan den
nämnda Europarådskonventionen och EU:s TV-direktiv. Det gäller inte
minst på den punkt som för Sverige varit avgörande för beslutet att tills vi-
dare inte ratificera konventionen, nämligen reglerna för fastställande av an-
svarigt land (se vidare prop. 1992/93:75, s. 18-19).
Kommittéarbetet
Styrkommittén för massmediefrågor (CDMM) sammanträdde tre gånger
under verksamhetsåret. Arbetet i de CDMM underställda arbetsgrupperna
m.m. liksom debatterna under CDMM:s möten präglades mycket av förbe-
redelserna för den 4:e ministerkonferensen som skall avhållas i Prag i decem-
ber 1994. Sverige är representerat i två av de arbetsgrupper som tar fram
underlaget för konferensen (public service-frågor respektive frågor om
ägandekoncentration m.m.).
Under året fattades principbeslut om att den juridiska underkommittén
(MM-JU) skall avvecklas. Detta påverkar dock inte den under svenskt ord-
förandeskap arbetande arbetsgruppen om piratkopiering, vars verksamhet
tillmäts hög prioritet.
12
Vad beträffar arbetet med en konvention eller motsvarande på upphovs-
rättens område pågick detta under hela året med förhoppningen att man un-
der år 1994 skulle kunna nå en uppgörelse.
a) Social trygghet
Kommittéarbetet
Styrkommittén för social trygghet (CDSS) sammanträdde två gånger under
året. En stor del av uppmärksamheten ägnades åt frågan hur staterna i Cen-
tral- och Östeuropa skall kunna dra nytta av Europarådets rättsliga instru-
ment för samordning av systemen för social trygghet för personer som flyttar
mellan länderna och rådets minimistandard vad avser social trygghet. Ett se-
minarium i den första frågan hölls också i Rumänien i september.
Kommittén beslöt att under år 1994 organisera en kurs för tjänstemän i de
nationella förvaltningarna om rådets minimistandardinstrument inom områ-
det social trygghet. Kommittén antog för sin del även ett protokoll till den
europeiska konventionen om social trygghet och överlämnade detta till mi-
nisterkommittén för slutligt beslut. Kommittén beslöt även att företa två stu-
dier som båda skall ta upp frågor hur systemen för social trygghet skall kunna
bidra till rehabilitering och aktivering av förmånstagare. Den ena studien
skall inriktas på medicinsk och yrkesmässig integrering av sjukskrivna och
förtidspensionerade och den andra skall behandla olika sätt att främja den
äldre arbetskraftens möjligheter att fortsätta ett aktivt liv.
Övrigt
En kommitté för förberedande av 1995 års konferens i Portugal för ministrar
med ansvar för social trygghet bildades. Temat för konferensen kommer att
bli ”Social trygghet och beroende personer”, dvs. hur de sociala trygghets-
systemen tillgodoser behovet av stödinsatser för dem som i sin dagliga livsfö-
ring är beroende av hjälp av andra. Konferensen kommer därmed att be-
handla hur insatser för funktionshindrade och äldre med betydande behov
av vård och omsorg är utformade i olika europeiska länder.
b) Arbetsmarknadsfrågor och socialtjänst
Styrkommittén för arbetsmarknadsfrågor (CDEM) sammanträdde under år
1993 två gånger. Vid dessa möten, samt vid kommitténs byråmöten, förbe-
reddes bl.a. Europarådets 5:e arbetsmarknadsministerkonferens, som var
förlagd till Malta den 28-29 oktober. Styrkommitténs sammanträde i oktober
ägde rum i direkt anslutning till arbetsmarknadsministermötet.
Konferensens tre teman var:
- Sysselsättningstendenser i Europa - utblick framåt
- Effekter på arbetsmarknaden på grund av befolkningsutvecklingen i
Europa
Skr. 1993/94:248
13
- Yrkesintegration och återintegration av personer på arbetsmarknaden och
deras påverkan på strukturförändring, produktivitet samt tillväxt.
Inför konferensen hade, på uppdrag av Europarådet, en rapport på re-
spektive tema tagits fram av konsulter.
Sveriges arbetsmarknadsminister gjorde ett inlägg angående det tredje te-
mat med särskild inriktning på ungdomarnas situation på arbetsmarknaden.
Ett slutdokument antogs, i vilket noterades den svåra arbetsmarknadssi-
tuationen i nästan samtliga medlemsländer, med hög arbetslöshet och då
med särskild tonvikt på den ökande långtids- och ungdomsarbetslösheten.
Vidare underströks vikten av att målet, för såväl regeringarna som parterna
på arbetsmarknaden, måste vara att skapa sysselsättning när ekonomisk po-
litik och socialpolitik utformas på såväl nationell som internationell nivå. Mi-
nistrarna betonade vikten av att arbetslösa och andra utsatta grupper tillför-
säkras socialt skydd, dels i jämlikhetsperspektiv och dels för att undvika so-
cial utslagning. Styrkommittén fick i uppdrag att i sitt kommande arbete
verka för att finna lösningar på de problem som tagits upp vid konferensen.
Arbetet skall återspegla Europarådets roll inom det socio-ekonomiska fäl-
tet. Medlemsländerna från Central- och Östeuropa skall integreras helt i
detta arbete och i de aktiviteter som är av allmänt intresse för Europa.
Expertkommittén ”Utveckling av små och medelstora företag” (EM-DE),
i vilken Sverige deltagit, avlämnade sin slutrapport. Styrkommittén beslu-
tade att publicera denna samt att godkänna rekommendationerna.
Expertkommittén ”Arbetsförmedlingsservice” (EM-CE), i vilken Sverige
deltar, har fortsatt men ej slutfört sitt arbete under år 1993.
Beslut fattades om att 1994/95 års forskningsprogram skall ha som tema
”Barn och arbete”. Sveriges deltagare valdes till projektledare.
Styrkommittén för socialpolitiska frågor (CDPS) sammanträdde två
gånger under år 1993. Kommittén diskuterade en rekommendation om äldre
människors villkor.
En europeisk fattigdomsrapport planeras. Styrkommitténs pågående
stora projekt behandlar barnens situation.
Den 13-15 oktober arrangerades en familjeministerkonferens i Paris. Ett
stort antal ministrar deltog i mötet som behandlade barns rättigheter och för-
äldrars och samhällets skyldigheter. Utgångspunkt för diskussionerna var
FN:s konvention om barnets rättigheter.
Sociala stadgan
Det ändringsprotokoll till sociala stadgan som undertecknades år 1991 ratifi-
cerades under år 1993 av ytterligare tre stater: Cypern, Nederländerna och
Portugal. Sverige och Norge var tidigare de enda stater som ratificerat änd-
ringsprotokollet. För att det skall träda i kraft krävs ratifikation av samtliga
stater som anslutit sig till stadgan.
Regeringskommittén, som under året sammanträdde fyra gånger, har re-
dan nu ändrat sina arbetsmetoder i enlighet med ändringsprotokollet. Alla
stater är dock inte nöjda med den nya roll regeringskommittén fått, och inte
heller med det nya rapporteringssystemet.
Skr. 1993/94:248
14
Från och med år 1993 granskas rapporter från alla stater vaije år, men rap-
porteringen omfattar inte hela stadgan vaije år, utan endast vissa av artik-
larna.
Regeringskommitténs tolfte rapport behandlades av ministerkommittén i
september. För första gången tillämpade ministerkommittén omröstnings-
reglerna i ändringsprotokollet, som bl.a. innebär att enbart de stater som
ratificerat sociala stadgan röstar om förslagen i regeringskommitténs rap-
port. Det var också första gången som ministerkommittén beslutade om re-
kommendationer riktade till några av staterna, helt i enlighet med regerings-
kommitténs förslag.
Det förslag till tilläggsprotokoll om kollektiv klagorätt som den s.k. ad
hoc-kommittén (CHARTE-REL) lade fram år 1992 behandlades under året
i ett flertal olika instanser, som tillstyrkt förslaget. Vid behandlingen i minis-
terkommittén uppnåddes dock inte enighet om att anta protokollet och en
särskild grupp har därefter arbetat vidare på förslaget liksom på vissa andra
förfarandefrågor.
CHARTE-REL fortsatte under året sin genomgång av sociala stadgans
materiella innehåll i syfte att modernisera det.
c) Migration, asylfrågor m.m.
Europarådets styrkommitté för migrationsfrågor (CDMG) arbetar huvud-
sakligen med att utveckla det europeiska samarbetet om frågor kring flyk-
tingars och invandrares integration. Erfarenheter från så gott som hela
Europa visar att flyktingar och invandrare möter allt större svårigheter i sin
integration samtidigt som uttryck för rasism, främlingsfientlighet och antise-
mitism tenderar att öka. Ett samarbete och erfarenhetsutbyte mellan Euro-
pas länder på detta område blir därför allt viktigare.
En viktig del av kommitténs arbete har varit ett fyraårigt projekt om ”Et-
niska relationer i Europa”. I projektets slutrapport år 1992 redovisas synsätt
och värderingar som kan läggas till grund för både integrationsarbetet och
arbetet med goda etniska relationer på olika samhällsområden. Projektet
följs nu upp med ett annat flerårigt projekt med inriktning på att undersöka
praktiska åtgärder som vidtagits i medlemsländerna för att åstadkomma
jämlikhet för flyktingar och invandrare i förhållande till värdbefolkningen.
Under år 1993 hölls inom ramen för detta projekt två expertmöten. Vid ett
av dessa möten redovisades och diskuterades åtgärder mot rasism och främ-
lingsfientlighet. Vid det andra behandlades arbetsgivares och fackförening-
ars roll i arbetet för att åstadkomma jämlikhet på arbetsmarknaden mellan
invandrare och övriga.
Bland övriga aktiviteter inom kommittén kan nämnas ett projekt där en
översyn och utvärdering görs av existerande bilaterala avtal enligt vilka med-
borgare i ett östeuropeiskt land ges rätt till tidsbegränsad vistelse i ett väst-
europeiskt land för anställning eller utbildning. Inom projektets ram skall
bl.a. studeras i vad mån sådana avtal kan bidra till att migrationen öst-väst
kan ske i reglerade former. Ett annat projekt utvärderar fem länders, bl.a.
Sveriges, återvandringspolitik.
CDMG arrangerade i november i Athen det 5:e europeiska migrationsmi-
Skr. 1993/94:248
15
nistermötet. Två huvudteman diskuterades vid mötet: ”Att minska migra-
tionsströmmar” och ”Rasism, främlingsfientlighet och intolerans”. På
svenskt initiativ lades vidare fram ett förslag till resolution om ett mellan län-
derna mera rättvist fördelat ansvar för flyktingar från det forna Jugoslavien.
Bakom förslaget stod, förutom Sverige, Danmark, Norge, Schweiz, Tysk-
land och Österrike.
Ministermötet beslöt att hänskjuta frågan till Wiengruppen för skyndsam
behandling. Wiengruppen är den särskilda uppföljningsaktivitet som följde
på ett ministermöte i Wien år 1991, vilket hade sammankallats för att be-
handla frågor om öst-västmigration i Europa. Wiengruppen sammanträffar
ett par gånger per år på ämbetsmannanivå. Ett särskilt möte sammankalla-
des under svenskt ordförandeskap i januari 1994 för att behandla frågan om
fördelning av ansvaret för flyktingar och krigsoffer från det f.d. Jugoslavien.
Mötet antog ett uttalande i denna fråga som måste betecknas som avsevärt
mindre långtgående än det ursprungliga initiativet.
Den framtida utvecklingen av Wiengruppen är för närvarande svårbe-
dömd. Å ena sidan finns behov av migrations- och flyktingpolitiska fora i
vilka även staterna i Central- och Östeuropa deltar. Å andra sidan måste or-
ganisatorisk och administrativ stadga skapas inom Europarådets ram för att
gruppen skall ges möjligheter till ett fortsatt verkningsfullt arbete. Vid ett
möte i juli 1994 kommer denna fråga förmodligen att ställas på sin spets.
I Europarådets expertkommitté för asylrättsliga frågor (CAHAR) fort-
gick arbetet under år 1993 planenligt under belgiskt ordförandeskap. Såväl
mer övergripande asylrättsliga frågor som praktiskt samarbete länderna
emellan har stått på dagordningen. Kommitténs huvuduppgift under året har
dock varit att utforma riktlinjer angående mottagandet av asylsökande vid
Europas flygplatser.
Medborgarskap
Expertkommittén för dubbla medborgarskap (CJ-PL) fortsatte sitt arbete
under år 1993, främst genom att behandla den tidigare väckta frågan om att
omarbeta hela 1963 års konvention om dubbla medborgarskap m.m. Då den
svenska ståndpunkten i fråga om dubbla medborgarskap inte är förenlig med
syftet bakom omarbetandet av konventionen (Sveriges regering har, till skill-
nad från uppfattningen i många andra länder, inställningen att man bör und-
vika dubbla medborgarskap), har svenskt deltagande i kommittén i prakti-
ken ägt rum på observatörsnivå.
CJ-PL fick i slutet av år 1993 nytt mandat som innefattar utarbetandet av
en ny konvention angående frågor som uppstår i samband med dubbla med-
borgarskap.
d) Befolkningsstudier
Kommittéarbetet
Styrkommittén för befolkningsfrågor (CDPO) håller årligen två möten. En
vaije år återkommande aktivitet är att framställa en översikt över befolk-
ningsstatistiken i medlemsländerna, samt att diskutera såväl övergripande
Skr. 1993/94:248
16
demografiska trender som utvecklingen i enskilda länder. Vaije nytt med-
lemsland ombeds att skriva en PM om den hittillsvarande befolkningsut-
vecklingen. Insamlingsförfarandet sköts direkt av CDPO:s sekretariat.
Översikten och den analytiska texten skrivs av en av kommitténs medlem-
mar, senast representanten från Storbritannien. CDPO:s och Europarådets
datainsamling är ej att likna vid en ”statistikbyrås” utan syftar till att snabbt
sammanställa befintlig, ofta preliminär, statistik och utifrån den göra analy-
ser och dra slutsatser. Den årliga översikten ger en aktuell och komplett bild
av befolkningsstatistiken i hela Europa.
Under år 1993 resulterade expertgruppernas arbete i tre rapporter. ”Poli-
tiska och demografiska aspekter på migrationsströmmar till Europa” belyser
den demografiska situationen i utflyttningslandet, demografiska och socio-
ekonomiska aspekter på migration och migrationspolitiken i mottagarlän-
derna. ”Framtiden för Europas befolkning” presenterar olika scenarier över
den framtida befolkningsutvecklingen. ”Ungerns demografiska situation i
Europa” slutligen belyser befolkningsutvecklingen i Ungern.
Två nya expertgrupper föreslås. Dels en grupp som skall studera den de-
mografiska obalansen i Medelhavsområdet och även planera en konferens,
och dels en expertgrupp som skall belysa den demografiska situationen för
vissa nationella minoriteter i Europa. I den expertgrupp som arbetar med
åldrandet och dess konsekvenser för det socio-medicinska systemet ingår
Lennart Johansson från Socialstyrelsen. Fyra länder har valts ut för en dju-
pare studie, i vilken Sverige representerar norra Europa. Bland annat avser
man studera vårdsystemet och det framtida vårdbehovet.
Europeisk befolkningskonferens
Jämte FN:s ekonomiska kommission för Europa (ECE) och FN:s befolk-
ningsfond var Europarådet (genom CDPO) medarrangör av 1993 års euro-
peiska befolkningskonferens, som ägde rum i Geneve den 23-26 mars. Kon-
ferensen utgjorde ett led i förberedelserna inför FN:s befolkningskonferens
i Kairo i september 1994 och resulterade i ett slutdokument i form av en rad
rekommendationer. Dessa förs nu vidare från den regionala konferensen till
världskonferensen i Kairo.
a) Utbildning, kultur och kulturmiljövård
Konventioner m.m.
1954 års europeiska kulturkonvention ger länder som inte är medlemmar av
Europarådet möjlighet att delta i rådets utbildnings- och kultursamarbete.
Sedan år 1989 har de flesta av länderna i Central- och Östeuropa tillträtt kul-
turkonventionen. Vid utgången av år 1993 var antalet anslutna stater 38.
Den europeiska konventionen om samproduktion av film undertecknades
av Sverige den 28 april 1993.
Skr. 1993/94:248
17
Kommittéarbetet
Skr. 1993/94:248
Med den nya kommittéstruktur som gäller för kultursamarbetet sedan år
1991 bedrivs arbetet med programfrågor huvudsakligen inom styrkommit-
téns (CDCC) fyra specialkommittéer. CDCC har huvudsakligen en samman-
hållande funktion. Under år 1993 höll CDCC ett plenarmöte den 12-14 ja-
nuari. Huvudpunkten på dagordningen var en generaldebatt om kultursam-
arbetets framtida inriktning i ljuset av det ökade antalet medlemsstater.
Kommittén enades om att debatten skulle fortsätta i specialkommittéerna
och att eventuella nya direktiv från toppmötet i Wien hösten 1993 skulle av-
vaktas. Under år 1993 hölls även två möten med CDCC:s byrå, ett i maj
och ett i november. Dessa möten ägnades huvudsakligen åt uppföljning av
CDCC:s och specialkommittéernas beslut i frågor som rör verksamhetsprog-
rammet. En viktig nyhet för året är att specialkommittéerna fått mandat att
självständigt besluta i budgetfrågor inom ramar som CDCC fastställt. Denna
omläggning av budgetproceduren har drivits fram bl.a. från svenskt håll.
Utbildningskommittén (CC-EDUC)
Här förtjänar i första hand att nämnas det stora seminarium om ”Utbildning,
struktur, policy och strategier” som Europarådet hade fått i uppdrag att an-
ordna för alla de 53 ESK-staterna. Seminariet, som samlade uppemot 250
deltagare, hade två huvudteman: ”Utbildning för demokratiska och pluralis-
tiska samhällen” och ”Utbildning för en föränderlig värld och för en mark-
nadsekonomi”. Initiativet hade kommit bl.a. från Sverige och Finland. Sve-
rige deltog redan i förberedelsearbetet, med en delegat i den kommitté som
sattes upp för ändamålet.
Inom projektverksamheten har Sverige sedan länge kraftigt stöttat en
prioritering av kvalitet framför kvantitet. Arbetet koncentreras numera till
i princip två större utbildningsprojekt, sedan vuxenutbildningsprojektet av-
slutats med en konferens.
Det ena av de två kvarvarande större projekten är ”Utbildning på högsta-
die- och gymnasienivå i Europa”. Projektet har som mål att stimulera ut-
vecklingen av utbildning som kan ge Europas ungdomar de kunskaper, fär-
digheter och attityder som behövs i framtidens Europa, förbereda dem för
högre utbildning, rörlighet och dagligt liv i ett mångspråkigt och mångkultu-
rellt Europa samt göra dem medvetna om deras gemensamma kulturarv och
ansvar som européer. Sverige ingår i den ledningsgrupp som finns för detta
projekt.
Inom projektet fortsätter också arbetet för ett utökat skol- och elevutbyte.
Här upprättades under år 1993 ett särskilt nätverk för skolkontakter. På
detta område stod Sverige under hösten som värd för ett välbesökt semina-
rium, där bl.a. utnyttjande av ny informationsteknologi hade en framträ-
dande roll. Från Europarådet får nätverket fr.o.m. år 1993 också värdefullt
stöd i det viktiga arbetet mellan de årliga seminarierna. Värt att uppmärk-
samma är att värdland för nästa seminarium blir Polen.
Inom det andra stora projektet, om språkundervisning, fortsätter verk-
samheten med en innovativ form av ”dubbelseminarier”, vilket innebär att
18
verksamheten vid ett första seminarium utvecklas under en mellanperiod Skr. 1993/94:248
och utvärderas vid ett andra seminarium några år senare. Under året pågick
också planering för ett europeiskt språkcenter i Österrike.
På toppmötet i Wien i oktober beslutades på utbildningens område att in-
rätta ett projekt kring ämnet historia.
Kommittén för universitetsfrågor
Här bör i första hand nämnas att man under år 1993 nådde fram till ett prin-
cipbeslut om en gemensam konvention mellan Europarådet och Unesco i
fråga om erkännande av examina.
Kommitténs arbete i stort inriktas sedan flera år på insatser för att under-
lätta och stödja utvecklingen på högskoleområdet i de central- och östeuro-
peiska länderna. I samband härmed sker också en allmän koncentration av
kommitténs arbete till ett mindre antal projekt.
Kulturkommittén (CC-CULT)
Kommittén sammanträdde den 16-17 mars och den 20-22 oktober under
svenskt ordförandeskap.
Det ökande antalet medlemmar från Central- och Östeuropa fortsatte att
prägla arbetet i kommittén. De nya frågeställningar som fortlöpande upp-
kommer ökar kraven på anpassningsbarhet i programverksamheten. Den
förändrade beslutsprocessen i budgetfrågor är ägnad att underlätta en sådan
anpassning. För att ge de nya medlemsländerna tillfälle att diskutera sina
speciella problem har en ordning införts med ett särskilt förmöte för dessa
länder dagen före kommitténs plenarmöte. Mötet leds av kommitténs ordfö-
rande.
Vid vårmötet debatterades verksamhetens framtida inriktning mot bak-
grund av CDCC:s generaldebatt och en tidigare gjord studie. Kommittén an-
tog en deklaration, riktad till toppmötet i Wien, med begäran om ökade re-
surser för att kunna medverka i uppbyggnaden av ett demokratiskt och kul-
turellt vitalt Europa.
Vid höstmötet ägnades en extra dag åt en muntlig examination av Österri-
kes kulturpolitik. Som bakgrund förelåg en omfattande österrikisk national-
rapport samt en analys, utförd av den expertgrupp som svarat för utvärde-
ringen. Den österrikiska delegationen leddes av kulturministern Dr. Rudolf
Scholten. På dagordningen för höstmötet stod i övrigt en rad frågor av större
vikt. Budgeten för år 1994 på 7 miljoner franska franc fastställdes i form av
tre ramar med möjlighet till löpande omprioritering under året. Med hänsyn
bl.a. till de nya medlemsländernas behov fann kommittén det nödvändigt
att även fortsättningsvis sammanträda två gånger per år. Kommittén beslöt
därför bereda utrymme i verksamhetsbudgeten för ett andra plenarmöte för
den händelse medel för detta inte skulle beviljas ur den allmänna budgeten.
Vidare beslöts att kommittén skulle aktivt medverka i arbetet inom Världs-
kommissionen för kultur och utveckling genom framtagning av en särskild
delrapport om Europa.
Ur verksamhetsprogrammet för år 1993 kan följande särskilt noteras.
19
De högprioriterade kulturpolitiska länderförhören fortsätter, nu i snab- Skr. 1993/94:248
bare takt än tidigare. Efter förhören med Frankrike (1988), Sverige (1989)
och Österrike (1993) planeras förhör med Nederländerna och Finland under
år 1994. Därefter planeras förhör med Italien, Spanien och Portugal. Ett an-
tal nya medlemsländer önskar komma i fråga för granskning. Till projektet
har knutits en rådgivande grupp med uppgift att lösa uppkommande metod-
problem i granskningsarbetet.
Programmet ”Europeiska kulturvägar” tilldrar sig stort intresse från med-
lemsländerna och antalet igångsatta delprojekt ökar mycket snabbt. De nor-
diska länderna medverkar i delprojekten ”Hansavägar” och ”Vikingavä-
gar”. Igångsättningen av det sistnämnda projektet markerades med ett eve-
nemang på Birka i maj 1993. Ett forskningsseminarium inom ramen för pro-
jektet ”Hansavägar” genomfördes på Gotland hösten 1993.
Utställningen om ”Vikingarna och deras tid”, som anordnats i samarbete
mellan Europarådet och Nordiska ministerrådet, visades år 1992 i Paris och
Berlin samt i Köpenhamn under våren 1993. Utställningen fick höga publik-
siffror på samtliga visningsplatser.
Utbildningsprogrammet för kulturadministratörer har fått hög prioritet då
det svarar mot ett stort behov inte minst hos de nya medlemsstaterna. Pro-
grammet, som omfattar stipendier, kurser och informationsutbyte, genom-
förs i nära samarbete med nationella institutioner. I Sverige planeras ett kul-
turpolitiskt seminarium som uppföljning till Östersjöområdets första kultur-
ministerkonferens, som hölls i Stockholm våren 1993. Seminariet, som bl.a.
kommer att ägnas åt de nya demokratiernas omställningsproblem på kultur-
området, kommer att genomföras hösten 1994 i samverkan med Europarå-
det.
Kommittén antog vid sitt vårmöte riktlinjer för ett åtgärdsprogram för
främjande av bokutgivning och läsning. Programmet skall samordnas med
EU:s verksamhet på samma område. Vidare antogs direktiv för underkom-
mittén för filmfrågor. En särskild beredningsgrupp tillsattes inför filmkons-
tens 100-årsjubileum år 1995.
Kulturarvskommittén (CC-PAT)
Arbetet inom kommittén är organiserat i fyra distinkta ansvarsområden: po-
licy och styrmedel, tekniskt erfarenhetsutbyte och specialistsamverkan, ut-
bildning och levandegörande samt det samarbets- och uppföljningsansvar
som knyts till konventionerna rörande arkitektur- och arkeologiarvet.
Inom styrmedelsområdet arbetar kommittén med framtagande av tre re-
kommendationer rörande kulturlandskap, lös inredning och inventarier
samt samordning av dokumentationsmetoder och regler. Samtidigt har poli-
cyfrågorna fått förnyad aktualitet de senaste åren i och med de nya medlems-
ländernas behov av avstämning och skärskådande av befintliga system. En
konferens förbereds till hösten 1994 rörande ”Kulturarvet och mänskliga rät-
tigheter” och en praktiskt inriktad konferens kring vårdfrågorna planeras till
år 1995.
Tekniskt samarbete och specialiststöd har högprioriterats för att kunna bi-
stå de forna östländerna och under året har bl.a. strategier för samlade aktio- 20
ner i vart och ett av baltländerna utarbetats och delvis genomförts. Det av Skr. 1993/94:248
Sverige aktualiserade projektet rörande luftföroreningars nedbrytande ef-
fekt på kulturminnesmärken kommer att kunna tas upp till beslut under
nästa år då pågående enkäter alternativt expertrapporter färdigställts.
Aktiviteterna inom ”Nätverk för hantverksutbildning” samt ”Öppet hus”
har fullföljts enligt planerna och bronsålderskampanjen som Sverige stött
med handläggarresurser kommer att starta hösten 1994.
b) Idrott
Kommittéarbetet
Styrkommittén för idrottsfrågor (CDDS) genomförde sitt 16:e möte i feb-
ruari månad. Vid detta möte diskuterades uppföljningen av följande rekom-
mendationer till regeringarna: den europeiska idrottsstadgan R(92)13 och
den idrottsetiska koden R(92)14. Den fortsatt ökade anslutningen till Euro-
parådets kulturkonvention har bidragit till att frågor av intresse för nya med-
lemsstater har fått en starkare prioritet i samarbetet inom CDDS. Vid be-
handlingen av styrkommitténs verksamhetsprogram och budget lades sär-
skild vikt vid samarbetet med de nya länderna i Central- och Östeuropa.
Förberedelser inför en kommande extra konferens för ministrar ansvariga
för idrottsfrågor, på inbjudan av Frankrike, bedrevs under året. Tema för
konferensen är ”Idrott och pengar”. Som underlag för konferensen har en
vetenskaplig rapport utarbetats, med bl.a. Sverige som referensland.
CDDS genomförde vidare verksamhet inom program som ”Idrottens
etik”, ”Idrott och ekonomi” samt ”Informella idrottsanläggningar”. Under
året sammanträdde även de särskilda expertgrupperna för forskning och in-
formationsutbyte.
Övrigt
Vid årets slut hade 23 länder ratificerat konventionen mot läktarvåld och yt-
terligare 4 länder hade undertecknat densamma. Sverige har deltagit i arbe-
tet inom den permanenta kommitté som övervakar att konventionen efter-
levs.
Konventionen mot dopning hade vid årets slut ratificerats av 19 länder och
undertecknats av ytterligare 12 länder. Sverige har deltagit i övervaknings-
gruppen för konventionen och tog under året på sig ansvaret att leda en ar-
betsgrupp för rättsliga frågor och dopning.
Ministerkonferens m.m.
Den 13-15 april avhölls den 4:e ungdomsministerkonferensen i Wien. Mi-
nistrarna antog ett slutdokument om en europeisk ungdomspolicy. I det fort-
satta arbetet skall särskilt ungdomars delaktighet och inflytande i samhälls-
utvecklingen och deras internationella rörlighet uppmärksammas.
Under år 1993 inrättades ett ungdomsdirektorat inom Europarådet. Dess-
21
utom beslutades att en stor ungdomskampanj mot rasism, främlingsfientlig- Skr. 1993/94:248
het, antisemitism och intolerans skall genomföras i Europarådets regi under
perioden 1994-1996.
Kommittéarbetet
Styrkommittén för ungdomsfrågor (CDEJ) höll under året sina ll:e och 12:e
möten. En huvudfråga var insatserna i Central- och Östeuropa. Ett andra
europeiskt ungdomscenter skall inrättas i Budapest. Vidare ägnade kommit-
tén sig åt uppföljning av den 4:e ungdomsministerkonferensen (jfr ovan).
Expertkommittén om lokalt ungdomsarbete avslutade sin verksamhet
med en slutrapport.
Europeiska ungdomsfonden (EYF) och Europeiska ungdomscentret
(EYC)
Europeiska ungdomsfonden delade under år 1993 ut 15,7 miljoner franska
franc i bidrag. Sammanlagt anordnades 120 ungdomsprojekt inom områden
som miljö, nord/syd, ungdomsutbyte, sociala problem etc. Dessutom dela-
des bidrag ut till de internationella ungdomsorganisationernas administra-
tion och tidningar. Totalt fick 43 publikationer eller utbildningsmaterial stöd.
I Central- och Östeuropa hölls 30 aktiviteter, finansierade genom den sär-
skilda fond som upprättats som en del av Europarådets stöd till utvecklingen
i denna del av Europa. Totalt deltog 9 552 ungdomar i aktiviteter som fonden
finansierat, varav 233 från Sverige. Sverige bidrog med 542 464 franska franc
(3,1 %) till fondens budget. Förutom det reguljära bidraget innefattar denna
summa också ett extra bidrag.
Europeiska ungdomscentret anordnade 36 seminarier för ungdomar, 2
ungdomsledarutbildningar, 11 språkkurser, 2 s.k. konsultativa möten och 1
symposium. I dessa aktiviteter deltog 1 690 ungdomar, varav 79 från Sverige.
Sedan några år tillbaka organiserar EYC och EYF ungdomsledarutbild-
ningar i Central- och Östeuropa. Under år 1993 organiserades sådana kurser
i de tre baltiska länderna.
Styrkommittén för hälso- och sjukvård (CDSP) höll under år 1993 två mö-
ten. Under året fördjupades det nordiska samarbetet inom ramen för CDSP
och på norskt initiativ hölls ett möte med de nordiska CDSP-medlemmarna,
där bl.a. verksamheten inom Europarådet i förhållande till vad som görs
inom andra internationella organisationer diskuterades. På nordiskt initiativ
påbörjades inom kommittén en diskussion om Europarådets framtida verk-
samhet inom hälso- och sjukvårdsområdet.
Arbetet inom CDSP har också varit inriktat på att finna former för en
bättre samordning och arbetsfördelning mellan främst WHO:s regionala
verksamhet, EG:s arbete vad avser hälso- och sjukvård och Europarådets
verksamhet inom detta område. Ett gemensamt projekt kring hälsofräm-
jande verksamhet inom skolväsendet har utarbetats och är nu under genom-
22
förande. Dessa strävanden bör fortsätta, varvid Europarådets verksamhet Skr. 1993/94:248
inom hälso- och sjukvården bör koncentreras till områden med en stark
koppling till de mänskliga rättigheterna.
Kommitténs arbete präglades även under år 1993 starkt av tillkomsten av
nya medlemsländer/observatörer från Central- och Östeuropa. Ett särskilt
program, ”Demosthenes”, har tillskapats för att stödja insatser inom hälso-
och sjukvårdsområdet i dessa delar av Europa.
Under året utarbetades rekommendationer avseende multiprofessionell
utbildning för hälso- och sjukvårdspersonal respektive vävnadsbanker.
Styrkommittén för bioetik (CDBI) höll under år 1993 två möten. Huvud-
uppgiften har varit utarbetande av förslag till konvention om bioetik. Sanno-
likt behövs ytterligare två möten innan förslaget till ramkonvention samt de
två protokollen (om samtyckesregler vid organdonation respektive om
forskning och försök på människa) finns klara.
CDBI anordnade i samband med höstmötet en konferens om ”Etiska
aspekter på medicinsk genetik”. Programmet innehöll fem teman, bl.a.
”Sekretessfrågor”, ”Är den mänskliga arvsmassan patenterbar?” och
”Mänskliga rättighetsaspekter”.
a) Miljöfrågor
Konventioner m.m.
På ett möte med Bernkonventionens permanenta kommitté beslöts att ett
utvidgat samarbete mellan biodiversitetskonventionen och Bernkonventio-
nen skall utredas samt att antagandet av en rekommendation angående
skydd av sötvattenfiskar skulle uppskjutas till nästa möte.
Grekland kommer, om några länder tar initiativet, att dras inför skilje-
nämnd. Detta som en sista möjlighet att komma till rätta med landets uppen-
bara brott mot Bernkonventionen genom att vägra att skydda ett av Medel-
havets viktigaste kläckningsområden för havssköldpadda.
Sverige åtog sig att ta fram en statusrapport för järven.
Ryssland har anmält att man avser ansluta sig till Bernkonventionen.
Kommittéarbetet
Styrkommittén för miljöfrågor (CDPE) avhöll ett möte i december med re-
dovisning och genomgång av de verksamheter som pågår. Vidare beslutades
om inriktningen av arbetet för åren 1994 och 1995.
På en alleuropeisk miljöministerkonferens i Luzern antogs den föreslagna
utvidgningen av Europarådets naturvårdsstrategi liksom utarbetandet av ett
aktionsprogram för centrala och östra Europa. I miljöministrarnas deklara-
tion stöds det planerade naturvårdsåret 1995 och Europarådets aktiviteter
att i samarbete med Internationella naturvårdsunionen (IUCN), FN:s miljö-
program (UNEP), EU och intresserade länder fortsätta arbetet beträffande
skyddade områden, metodik för och utveckling av uthållig användning av
23
naturresurser samt arbetet med uthållig turism. År 1995 skall ministrarna Skr. 1993/94:248
träffas i Sofia.
På konferensen i Maastricht i november antogs en deklaration om upp-
byggandet av ett ekologiskt nätverk i Europa, det s.k. EECONET.
Övrigt
Under CDPE har fem expertgrupper varit verksamma under året. En av
dessa, angående jord- och landskapsskydd, avslutade sitt arbete i december.
Fem s.k. Diploma-områden (nationalparker etc.) har förnyats och tre nya
har belönats. En ny expertgrupp för landsbygds- och naturvårdsfrågor tillsat-
tes. Sverige deltar tillsammans med 30 andra länder och 11 intresseorganisa-
tioner i förberedandet av det europeiska naturvårdsåret 1995.
b) Regional planering
Inom Europarådets arbetsprogram finns för närvarande ingen särskild styr-
kommitté för sektorn regional planering. Frågor inom detta ämnesområde
behandlas av fackministerkonferensen för ministrar med ansvar för regional
planering (CEMAT) och av den ämbetsmannakommitté som förbereder
konferensens sessioner.
Ministerkonferensens nästa session (CEMAT 10) kommer att äga rum i
Oslo den 6-7 september 1994 under huvudtemat ”Strategier för en hållbar
regional utveckling i Europa bortom år 2000”. Som förberedelse härför höll
ämbetsmannakommittén två möten under år 1993. I anslutning till ett av
dessa möten anordnades det tredje av fyra förberedande seminarier. Semi-
nariets tema var ”Samarbete över gränserna inom ramen för en uthållig re-
gional planering i centrala Europa”. Vidare anordnade Europarådet och EU
ett gemensamt seminarium under temat ”Utvecklingsperspektiv för ett
större Europa”.
I samarbete med styrkommittén för jämställdhet mellan kvinnor och män
pågick under året förberedelser för det sista seminariet inför Oslo-konferen-
sen. Statsrådet Görel Thurdin stod som inbjudare till detta seminarium, som
sedan hölls i Örnsköldsvik den 24-26 mars 1994 på temat ”Kvinnors roll och
representation i urban och regional planering för en uthållig utveckling”.
Ändrad status för kommunalkonferensen
Vid toppmötet i Wien den 8-9 oktober godkändes ett förslag om att ändra
den s.k. kommunalkonferensens (CLRAE) status. I fortsättningen kommer
kommunalkonferensen att benämnas kommunalkongressen. Den nya orga-
nisationen för kommunalt samarbete kommer inom Europarådet att få
samma status som parlamentarikerförsamlingen och ministerkommittén.
Kommittéarbetet
Styrkommittén för kommunala och regionala myndigheter (CDLR) höll un- 24
der år 1993 två möten i Strasbourg. Bland annat behandlade kommittén där-
vid lokala folkomröstningar, insyn och öppenhet i kommunal verksamhet, Skr. 1993/94:248
subsidiaritetsprincipens tillämpning i kommunal verksamhet, kommunal in-
delning och organisering inom storstadsområden. Kommittén har utgivit
översikter över den kommunala organisationen och verksamheten i flertalet
av Europarådets medlemsstater. Vidare medverkar kommittén i samarbetet
för bistånd till utvecklingen av den lokala demokratin i Central- och Öst-
europa.
Den under CDLR tillsatta särskilda expertkommittén för frågor om kom-
munalt och regionalt samarbete över riksgränser fortsatte sitt arbete under
år 1993. Sverige fick under året en möjlighet att delta i kommitténs arbete.
Ministerkonferens
En europeisk ministerkonferens genomfördes i Haag den 15-16 september.
Konferensen ägnades åt dels storstadsfrågor, dels frågor om lokala folkom-
röstningar.
I oktober 1994 kommer en särskild ministerkonferens att arrangeras i
Warszawa. Syftet med denna är att diskutera Europarådets insatser för att
stödja utvecklingen av den lokala demokratin i Central- och Östeuropa.
Rekommendationer
Ministerkommittén antog under år 1993 rekommendationen R(93)7 om pri-
vatisering av allmänna företag och tjänster.
Vidare antog ministerkommittén en rekommendation på det straffrätts-
liga området. Rekommendationen, R(93)6, behandlar frågor om smitto-
samma sjukdomar, inkluderande aids, inom kriminalvården. Syftet med re-
kommendationen är bl.a. att motverka spridningen av HIV/aids.
Kommittéarbetet
Styrkommittén för juridiskt samarbete (CDCJ) höll under året sina 59:e och
60:e möten. Kommittén föreslog ministerkommittén att anta den nämnda
rekommendationen om privatisering av allmänna företag och tjänster.
Det sedvanliga samarbetet i rättsfrågor fortsatte, bl.a. i de expertkommit-
téer som arbetar med frågor om integritetsskydd i ”datasamhället” och i den
familjerättsliga expertkommitté som utarbetar förslag till en europeisk kon-
vention om barns rättigheter. Därutöver inleddes arbete i en expertkom-
mitté för processrättsliga frågor.
Folkrättskommittén (CAHDI) höll under året sina 5:e och 6:e möten.
CAHDI bildades år 1991 genom att en tidigare underkommitté till CDCJ
ombildades till en kommitté direkt underställd ministerkommittén. CAHDI
skall enligt sina direktiv utbyta synpunkter på samt utreda folkrättsliga frå-
gor på begäran av ministerkommittén, på begäran av CDCJ eller på eget
initiativ. Staterna representeras i CAHDI företrädesvis av utrikesministe-
riernas rättschefer.
Arbetet i CAHDI är för närvarande inriktat främst på två områden: att 25
se över statspraxis bland medlemsstaterna i olika folkrättsliga frågor och att Skr. 1993/94:248
tjäna som forum för en europeisk avstämning av de juridiska frågorna inom
Förenta nationernas verksamhetsområde. Under de senaste åren har stats-
praxis rörande statssuccessionerna till följd av de stora omvälvningarna i
Central- och Östeuropa diskuterats och slutsatser dragits som kunnat läggas
till grund för den folkrättsliga rådgivningen i frågor som uppkommit med
anledning av de nya statsbildningarna.
Styrkommittén för brottsfrågor (CDPC) höll under året sitt 42:a möte.
Vid mötet behandlades den tidigare nämnda rekommendationen beträf-
fande frågor om smittosamma sjukdomar, inkluderande aids, inom kriminal-
vården. Inom CDPC genomförs för närvarande en översyn av de europeiska
konventionerna på straffrättens område. Vidare pågår utredningsarbete
bl.a. i fråga om straffrättsliga åtgärder till skydd för miljön, straffproces-
suella frågor som har samband med informationsteknologi, behandling av
ungdomsbrottslingar samt kriminalpolitik och strafflagstiftning mot bak-
grund av att Europa befinner sig i en tid av förändringar.
Övrigt
Ett möte med de europeiska justitieministrarna hölls i Lugano, under tiden
21-22 juni. Ämnet för konferensen var ”Federalism, regionalism och skyddet
av minoriteter”. Förutom ministrarna från Europarådets medlemsstater del-
tog justitieministrarna från bl.a. Albanien, Lettland, Ryssland, Slovakien
och Tjeckien i mötet.
Vid årsskiftet 1993/94 var samtliga Europarådets medlemsländer utom Bul-
garien, Estland, Irland, Litauen, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien,
Storbritannien, Tjeckien, Ungern och Österrike anslutna till fonden, vars
officiella titel på svenska är Europarådets fond för bosättning och regional
utveckling.
Härutöver är Heliga stolen medlem. Det dåvarande Jugoslavien var asso-
cierad medlem under femårsperioden 1986-1991. Ett antal central- och öst-
europeiska länder har visat intresse att bli nya medlemmar i fonden.
Fonden bildades ursprungligen som ett instrument i flyktingpolitiken, men
är numera även inriktad på att finansiera infrastruktur-, sysselsättnings- och
bostadsbyggnadsprojekt i regioner där sådana investeringar är av stort soci-
alt värde. På senare tid har även ett antal större utbildnings- och sjukvårds-
projekt finansierats.
I syfte att stärka fondens kapitalbas och att i framtiden kunna integrera
länderna i Central- och Östeuropa i fondens verksamhet utökades år 1991
fondens kapital mycket kraftigt. De central- och östeuropeiska ländernas be-
hov kommer att ställa fonden inför större och nya uppgifter såväl vad gäller
risktagande som projektplanering och administration.
Fonden använder den europeiska valutaenheten ecu i sin redovisning (1
ecu = SEK 8,85 i december 1993).
26
Medlemsländernas insatser i fonden uppgick den 31 december 1993 till Skr. 1993/94:248
sammanlagt 1 217 miljoner ecu i form av inbetalade medel, garantiåtagan-
den och vinstmedel som tillförts enskilda medlemsländer. Härtill kommer
att fonden vid utgången av år 1993 hade reserver och vinstmedel på ca 600
miljoner ecu. Till det egna kapitalet räknar fonden också s.k. eviga lån, som
upptagits med sammanlagt 520 miljoner ecu.
Med dessa medel som bas kan fonden på jämförelsevis fördelaktiga villkor
ta upp lån på den internationella kapitalmarknaden. Lånen förmedlas sedan
till projekt i medlemsländerna med den inriktning som beskrivits ovan. En
liten del av utlåningen sker på speciellt fördelaktiga villkor, för närvarande
en procents ränta. Denna subventionerade utlåning bekostas av en del av
fondens vinstmedel.
Under år 1993 instiftade fonden också ett katastrofkonto från vilket ränte-
fria lån kan lämnas i samband med krig eller andra exceptionella händelser.
Kontot, som förutsätter särskild medfinansiering från medlemsländerna, har
under året utnyttjats för flyktingprojekt i Slovenien.
Sedan sin tillkomst och till slutet av år 1993 har fonden finansierat projekt
i medlemsländerna om totalt 8 666 miljoner ecu. Vid årsskiftet utestående
lån uppgick till 6 881 miljoner ecu, varav 63 miljoner ecu som subventione-
rade lån. De största låntagarna under senare år (1982-1993) har varit Turkiet
(35 % av lånemedlen), Italien (27 %), Grekland (10 %), Cypern (10 %),
Spanien (7 %) och Portugal (5 %). Det ändamål som erhållit mest lån är
bostadsbyggande, vilket fått knappt en fjärdedel av lånebeloppet. Härefter
följer lån i samband med naturkatastrofer, infrastrukturinvesteringar samt
åtgärder för flyktingar och migranter.
Fondens verksamhet har under de senaste åren expanderat kraftigt. På
grund av uppstramade utlåningsrutiner minskade dock nyutlåningen under
år 1993 och uppgick till 509 miljoner ecu.
Under de senaste åren har växande kritik riktats mot fonden. Denna kritik
gäller dels att fonden alltmer fjärmat sig från sin sociala målsättning och dels
att det förekommit allvarliga brister avseende fondens finansförvaltning, lå-
neverksamhet, projektuppföljning, internadministration och samarbetskli-
mat.
En internrevision som på styrelsens initiativ genomfördes år 1992 bekräf-
tade misstankarna om avsevärda brister i fondens ledning och ledde under år
1993 till att fondens högste verkställande tjänsteman lämnade sin befattning.
Under år 1993 har ett omfattande översynsarbete igångsatts i syfte att
komma till rätta med fondens problem. Bland annat har nya stadgar utarbe-
tats som avses träda i kraft under år 1994. De nya stadgarna torde bidraga
till en effektivisering av verksamheten och en klarare ansvars- och rollfördel-
ning mellan fondens styrande organ. Vidare har nya rutiner fastlagts av-
seende fondens utlåning (projektval och projektuppföljning) samt finansför-
valtning. I samband med att en ny ledning för fonden tillträdde i december
1993, har även omfattande förändringar genomförts i fondens inre organisa-
tion. Ett övergripande mål är att återigen klart sätta den sociala målsätt-
ningen i centrum för fondens verksamhet.
Sverige inträdde i fonden år 1977. Vår andel i fondens kapital uppgår till
ca 36 miljoner ecu, vilket motsvarar 2,96 % av medlemsländernas insatser. 27
Av detta belopp har 3,9 miljoner ecu betalats in och 32,1 miljoner ecu är ett
garantiåtagande. Sverige bör betala in ytterligare 994 000 ecu före den 1 ja-
nuari 1996. Sverige har varit pådrivande i de senaste årens arbete att om-
orientera och sanera fondens verksamhet. Sverige har bl.a. eftersträvat att
utlåningen skall få en bättre geografisk fördelning och koncentreras till de
socialt angelägnaste projekten, att en större andel av fondens vinst skall an-
vändas för lån på särskilt fördelaktiga villkor samt att flera länder skall an-
sluta sig till fonden.
a) Europafarmakopén
Sedan år 1975 har Sverige varit anslutet till Europarådets konvention om ut-
arbetande av en europeisk farmakopé (Ph Eur). Denna innehåller kvalitets-
normer för läkemedelssubstanser och vissa färdiga läkemedel. Den har bin-
dande giltighet i de länder som är anslutna till konventionen. Tjugo länder
i Västeuropa har ratificerat konventionen. Förutom dessa deltar WHO, EU
samt ytterligare åtta länder som observatörer. Bland observatörsländerna
finns Australien och Canada.
Den första upplagan av Europafarmakopén trädde i kraft i Sverige den 1
januari 1978. Den andra upplagan i alla dess delar trädde i kraft i medlems-
länderna den 1 juli 1987. Under år 1993 utgavs ytterligare ett häfte (fascicule
17) av den andra upplagan med standarder och föreskrifter.
Sverige var representerat vid samtliga tre kommissionsmöten under år
1993. I de ca 30 expertgrupper som förbereder och bearbetar material som
skall ingå i farmakopén, medverkade 19 svenska representanter hämtade
från statliga laboratorier, farmaceutiska fakulteten, den farmaceutiska indu-
strin och Apoteksbolaget. De statliga laboratorierna representeras av Läke-
medelsverket, Statens bakteriologiska laboratorium (SBL Vaccin AB
fr.o.m. den 1 juli 1993) och Statens veterinärmedicinska anstalt. De olika ex-
perterna ansvarar för ett omfattande experimentellt förarbete på sina re-
spektive laboratorier. Arbetet samordnas i Sverige av Svenska farmakopé-
kommittén och standardiseringsenheten vid Läkemedelsverket.
Europafarmakopén har stor normgivande betydelse för läkemedels kvali-
tet. Den tillämpas av Läkemedelsverket och läkemedelsindustrin vid regi-
strering och kontroll av läkemedel samt vid Apoteksbolagets beredning och
hantering av läkemedel.
Under år 1993 fastställdes 127 nya och reviderade monografier för inför-
ande i Europafarmakopén, vilket innebär en 5-procentig ökning jämfört
med år 1992.
År 1993 beslutades att en ny prioritetsomgång inom Europasamarbetet
skulle påbörjas för att få fram vilka läkemedelssubstanser, läkemedelsfor-
mer och bruksfärdiga läkemedel man skall arbeta med under de närmaste
åren. För svenskt vidkommande anses den medicinska betydelsen utgöra det
viktigaste kriteriet att ta hänsyn till vid prioriteringen.
Samarbetet mellan den europeiska farmakopén och representanter för
Skr. 1993/94:248
28
den amerikanska (USP) och den japanska (JP) farmakopén om harmonise- Skr. 1993/94:248
ring av de olika farmakopéernas bestämmelser fortsatte under år 1993, och
för närvarande arbetar man med ett antal hjälpsubstanser i läkemedel där
behovet av harmonisering anses störst. Under år 1993 anordnades också en
internationell konferens i Verona av de tre farmakopéema rörande harmoni-
sering av biologiskt framställda läkemedel. Europafarmakopén stod som
värd och konferensen leddes av en svensk ordförande.
Under år 1993 fortsatte diskussionerna mellan Europafarmakopékommis-
sionen och representanter för den gemensamma marknaden, läkemedels-
och kemiindustrins olika intresseorganisationer samt olika europeiska myn-
digheter om ett utökat samarbete på läkemedelsområdet med tonvikt på att
underlätta läkemedelskontroll och läkemedels godkännande i Europa. Den
på prov genomförda certifieringsprocess som dessa diskussioner tidigare lett
fram till har nu utvärderats och befunnits vara mycket framgångsrik. Den
har därför fastställts och kommer att drivas i Europafarmakopéns regi. Den
innebär att farmakopén kan certifiera olika företags produkter så att de
överensstämmer med de kvalitetskrav som specificeras i Europafarmako-
pén.
Ett nytt sätt att utarbeta monografier för Europafarmakopén som komple-
ment till de andra har startats på prov under år 1993. Detta innebär att origi-
naltillverkaren av en läkemedelsråvara tillsammans med det nationella far-
makopélaboratoriet utarbetar ett förslag till en monografi redan innan pa-
tenttiden för substansen gått ut. Sverige deltar vid utarbetandet av två så-
dana substansmonografier, vilka är av stort intresse för den svenska läkeme-
delsindustrin.
b) Pompidougruppen (narkotikafrågor)
Pompidougruppen inrättades år 1971 i huvudsak som ett forum för erfaren-
hetsutbyte i Västeuropa. Initiativet togs av den dåvarande franske presiden-
ten Georges Pompidou och var ett svar på det växande narkotikaproblemet
i Europa. Gruppen hade fram till år 1980 ingen formell status men blev då
en samarbetsgrupp inom Europarådet.
Ursprungligen hade gruppen 16 medlemmar men medlemsantalet uppgick
under år 1993 till 25. Samarbetet omfattade de flesta västeuropeiska län-
derna samt Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern. Andra länder i Central-
och Östeuropa inbjuds att på ad hoc-basis delta i olika aktiviteter anordnade
av Pompidougruppen. Den svenska regeringen har ställt medel till Pompi-
dougruppens förfogande för att underlätta dessa länders deltagande i konfe-
renser, symposier och andra möten anordnade av gruppen.
Arbetet i Pompidougruppen rör såväl förebyggande insatser i syfte att
minska efterfrågan på narkotika som insatser inom kontrollpolitikens om-
råde. Samarbetet är således tvärsektoriellt. De ministrar som ansvarar för
samordningen av narkotikafrågor möts i princip vart tredje år och beslutar
då om inriktningen på samarbetet fram till nästa ministermöte. Mellan mi-
nistermötena sammanträder representanter för medlemsländerna (s.k. per-
manenta korrespondenter) två gånger om året för att besluta om konkreta
åtgärder och för att rapportera om pågående och planerade insatser i de 29
olika medlemsländerna.
Vid ministermötet i november 1990 antogs programmet för Pompidou- Skr. 1993/94:248
gruppens arbete under de senaste tre åren. Bland annat framhålls där bety-
delsen av olika förebyggande insatser för att minska efterfrågan på narko-
tika. Sverige deltar aktivt i det arbetet, bl.a. genom medverkan i en arbets-
grupp om massmedias roll i det drogförebyggande arbetet. Sverige medver-
kar också i en arbetsgrupp om alternativ till fängelse för narkotikamissbru-
kare. Sverige deltar även i det omfattande epidemiologiska samarbete som
pågår inom Pompidougruppens ram. Programmet omfattar även samarbete
mot illegal handel med narkotika.
Inom det området deltar Sverige i en samarbetsgrupp för narkotikakon-
troll vid flygplatser samt kontroll av internationell handel med psykotropa
ämnen och ämnen som kan användas vid illegal framställning av narkotika
(prekursorer).
Under år 1993 utarbetades ett förslag till nytt arbetsprogram för de tre
kommande åren. Beslut fattades sedan vid ett ministermöte i februari 1994.
Det nya arbetsprogrammet betonar vikten av efterfrågedämpande insatser
och att Pompidougruppens tvärsektoriella inriktning bibehålls.
På initiativ av Europarådet och i samverkan med EG hölls i maj 1991 i
Oslo den första alleuropeiska ministerkonferensen om narkotikafrågor. En
handlingsplan för uppföljning av konferensen har utarbetats och en uppföl-
jande alleuropeisk ministerkonferens ägde rum i februari 1994.
c) Handikappfrågor
Sverige deltar sedan år 1986 i Europarådets kommitté för handikappfrågor.
Arbetet bedrivs - förutom i kommitténs ordinarie möten - i expertgrupper,
varav Sverige deltar i en. Denna arbetar med frågor om Världshälsoorgani-
sationens (WHO) internationella klassifikation för funktionshinder. Kom-
mittén har tillsatt ytterligare två expertgrupper, den ena arbetar med en
handbok för att öka tillgängligheten för personer med funktionshinder och
den andra med att upprätta ett europeiskt nätverk för handikapprojekt. Frå-
gan om att öka kretsen av länder som deltar i kommitténs arbete har diskute-
rats. Kommitténs ordinarie möte hölls i Geneve den 15-18 juni.
30
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 19 maj 1994.
Skr. 1993/94:248
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkel-
spiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Lundgren, Unckel, P. Wester-
berg, Ask
Föredragande: statsrådet Svensson
Regeringen beslutar skrivelse 1993/94:248 Redogörelse för verksamheten
inom Europarådets ministerkommitté under år 1993.
31
gotab 46663, Stockholm 1994