Utbildning för fredsbevarande verksamhet
Prop.
1993/94:244
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 14 april 1994
Carl Bildt
Anders Björck
(Försvarsdepartementet)
I propositionen föreslås en ny lag om utbildning for fredsbevarande
verksamhet. Förslaget innebär att regeringen bemyndigas att sända
väpnad styrka utomlands för att delta i övningar och annan utbildning
för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt
samarbete. Vidare slås det fast att den som inte är anställd i
Försvarsmakten och som skall delta i utbildning for fredsbevarande
verksamhet inom ramen för internationellt samarbete - i Sverige eller
utomlands - skall ha samtyckt till detta. Värnpliktiga, kvinnor som
fullgör militär grundutbildning och tjänstepliktig hälso- och
sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. skall när de deltar i
utbildning för fredsbevarande verksamhet anses fullgöra den utbildning
som de annars skulle ha genomgått.
Den nu föreslagna lagen innebär ingen förändring vad avser regeringens
möjlighet att sända en väpnad styrka utomlands för deltagande i
fredsbevarande verksamhet enligt lagen (1992:1153) om väpnad styrka
för tjänstgöring utomlands.
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 244
Prop. 1993/94:244
1 Förslag till riksdagsbeslut...................... 3
2 Förslag till lag om utbildning för fredsbevarande
verksamhet............................... 4
3 Ärendet och dess beredning .................... 5
4 Formella förutsättningar....................... 6
5 Deltagande i utbildning för fredsbevarande verksamhet .... 7
6 Författningskommentar........................ 10
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 april
1994 ................................... 12
Prop. 1993/94:244
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
lag om utbildning för fredsbevarande verksamhet.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
1* Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 244
Prop. 1993/94:244
Härigenom föreskrivs följande.
1 § Regeringen får sända en väpnad styrka utomlands för att delta i
utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt
samarbete.
2 § Den som i Sverige eller utomlands skall delta i utbildning för
fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt samarbete
och som inte är anställd i Försvarsmakten skall ha samtyckt till att delta
i utbildningen.
3 § Om en värnpliktig under sin grundutbildning enligt 27 § 1 mom.
vämpliktslagen (1941:967) deltar i utbildning för fredsbevarande
verksamhet, skall han även under denna utbildning anses fullgöra
grundutbildningen. Detsamma skall gälla för en kvinna som deltar i
utbildning för fredsbevarande verksamhet under den tid då hon fullgör
grundutbildning enligt lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för
kvinnor.
En värnpliktig som i andra fall än som sägs i första stycket deltar i
utbildning för fredsbevarande verksamhet skall anses fullgöra
repetitionsutbildning enligt 27 § 1 mom. vämpliktslagen.
Den som är tjänstepliktig enligt lagen (1981:292) om tjänsteplikt för
hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. skall när han
eller hon deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet anses
fullgöra sådan utbildning som sägs i 6 § den lagen.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Vid sitt toppmöte den 10-11 januari 1994 inbjöd North Atlantic Treaty
Organisation (NATO) till en ny form av samarbete inom ramen for
initiativet Partnerskap för fred (Partnership for Peace - PFP). Inbjudan
riktades till deltagarländerna i North Atlantic Cooperation Council
(NACC) och till andra stater, som deltar i Konferensen om säkerhet och
samarbete i Europa (ESK) och som "kan och vill bidra till
programmet". Därmed menas främst Sverige, Finland och Österrike
som, utan att vara medlemmar i NACC, medverkat i dess arbete att
utveckla den fredsbevarande verksamheten.
Regeringen har ställt sig positiv till NATO-statemas inbjudan och anser
att PFP kan utgöra ett viktigt steg mot en ny fredsordning för Europa.
Regeringen har i en skrivelse till riksdagen den 24 mars 1994 (skr.
1993/94:207) närmare redogjort for PFP-samarbetets innehåll. För
ytterligare information om PFP och den svenska medverkan hänvisas till
denna skrivelse.
Som framgår av skrivelsen är gemensamma övningar med trupp från
flera partnerstater, där uppträdande under fredsbevarande verksamhet
övas, ett viktigt inslag i PFP-samarbetet. Sverige bör ha möjlighet att
delta i dessa övningar. En första övning kan komma att genomföras
hösten 1994. Som framgår av regeringens skrivelse till riksdagen saknas
för närvarande rättslig grund för regeringen att sända svensk trupp
utomlands för deltagande i sådan övning. Regeringen föreslår därför i
denna proposition en lag som ger regeringen möjlighet att fatta sådana
beslut. Samtidigt behandlas frågan om vad som skall gälla för den
personal som skall delta i övningar och annan utbildning för
fredsbevarande verksamhet.
Underhand har yttrande inhämtats från Försvarsmaktens organisa-
tionsmyndighet, Vämpliktsverket, Sveriges Akademikers Central-
organisation, Officerarnas Riksförbund, Statsanställdas Förbund,
Försvarets Civila Tjänstemannaförbund och Sveriges centrala
vämpliktsråd.
Lagrådets hörande
Som framgått av det föregående kan en första övning inom ramen för
PFP-samarbetet beräknas äga rum redan i höst. Ärendet bör av det
skälet behandlas av innevarande riksmöte. Förslaget är därför av så
brådskande beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle fördröja
lagstiftningsfrågans behandling så att avsevärt men skulle uppkomma.
Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.
Prop. 1993/94:244
Prop. 1993/94:244
Enligt 10 kap. 9 § första stycket regeringsformen får regeringen sätta in
försvarsmakten eller en del därav vid väpnade angrepp mot riket. I
övrigt får svensk väpnad styrka sättas in i strid eller sändas till ett annat
land endast om riksdagen medger det (första punkten), om det är
medgivet i lag som anger förutsättningarna för åtgärden (andra punkten)
eller om en skyldighet att vidta åtgärden följer av internationell
överenskommelse eller förpliktelse som riksdagen har godkänt (tredje
punkten).
Enligt lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands
finns möjlighet för regeringen att efter begäran av FN eller efter beslut
som fettats av ESK ställa en väpnad styrka till förfogande för
fredsbevarande verksamhet utomlands.
Vidare anges att den personal som ingår i en väpnad styrka som
används for fredsbevarande verksamhet utomlands skall anställas
särskilt för detta ändamål i en utlandsstyrka inom försvarsmakten.
Högst tretusen personer ur utlandsstyrkan får samtidigt tjänstgöra
utomlands i väpnad tjänst.
Genom lagen regleras således det enligt 10 kap. 9 § första stycket 2
regeringsformen delegeringsbara området i fråga om insättande av
väpnad styrka utomlands.
Närmare bestämmelser om hur utlandsstyrkan skall organiseras,
personalens ställning och tjänstgöring m.m. finns i förordningen
(1984:309) om utlandsstyrkan inom försvarsmakten.
Av förordningen framgår bl.a. att Överbefälhavaren eller på
Överbefälhavarens uppdrag Chefen för armén rekryterar, organiserar
och utbildar utlandsstyrkan samt att den som anställts i utlandsstyrkan är
skyldig att tjänstgöra utomlands. Från och med den 1 juli 1994 övertas
dessa uppgifter av den nya myndigheten Försvarsmakten.
Anställda i utlandsstyrkan är under den tid då de tjänstgör utomlands
underkastade disciplinsystemet för krigsmän enligt 2 § lagen (1986:644)
om disciplinförseelser av krigsmän, m.m.
Bestämmelser om förmåner till utlandsstyrkans personal finns i
förordningen (FFS 1984:31) om förmåner till anställd i utlandsstyrkan
inom försvarsmakten.
Prop. 1993/94:244
Regeringens förslag: Regeringen bemyndigas att sända väpnad
styrka utomlands för att - inom ramen för internationellt
samarbete - delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet. Den
som inte är anställd i Försvarsmakten skall inte kunna tvingas att
inom ramen för internationellt samarbete delta i utbildning för
fredsbevarande verksamhet i Sverige eller utomlands utan skall ha
samtyckt särskilt till detta. Sådan personal skall när den deltar i
utbildning för fredsbevarande verksamhet anses fullgöra den
tjänstgöring som åligger denna personal på grund av annan lag.
De hörda organen: Statsanställdas Förbund har förklarat sig stå helt
bakom inriktningen av PFP men har ansett att deltagande i denna typ
av övningsverksamhet ligger utanför de skyldigheter som i dag gäller i
anställningsavtal. Övriga hörda organ har inte haft något att erinra mot
regeringens förslag.
Skälen för regeringens förslag: Ett prioriterat område för svenskt
deltagande inom ramen för PFP är att medverka till utvecklingen av den
fredsbevarande verksamheten.
En förutsättning för att Sverige skall kunna bidra till en förbättring av
den fredsbevarande verksamheten är att svensk trupp kan delta i
gemensamma övningar och annan utbildning tillsammans med andra
partnerstater i syfte att utveckla bl.a. formerna for ledning, taktik och
logistik i internationella fredsbevarande insatser.
Sådan utbildning bidrar till att skapa förutsättningar för ett effektivt
gemensamt uppträdande som stärker insatserna då gemensamma
fredsbevarande operationer, beslutade av FN eller ESK, skall
genomföras.
Deltagandet gör det också möjligt att hålla fortsatt hög kompetens i den
omfattande kursverksamhet avseende fredsbevarande verksamhet som
Sverige inbjuder utländska officerare till.
För att ett svenskt deltagande i övningar och annan utbildning
utomlands för fredsbevarande verksamhet skall kunna komma till stånd
utan att riksdagen skall behöva höras vid varje tillfälle när frågan om
övningsverksamhet aktualiseras, bör möjlighet öppnas för regeringen att
besluta att sända svensk väpnad styrka utomlands för att delta i sådan
utbildning.
Övningar är planerade att genomföras årligen inom ramen for PFP med Prop. 1993/94:244
trupp från partnerstatema. Omfattningen av dessa övningar är svår att
förutse, men bedöms omfatta cirka en brigad eller motsvarande marina
styrkor eller flygvapenstyrkor. I ett inledande skede avses mer
begränsad utbildning genomföras. Värdskapet för utbildningarna
kommer att växla mellan partnerstatema. En första övning kan - som
redan nämnts - komma att äga rum redan under hösten 1994.
Deltagande stater kommer också att medverka i planering och
utvärdering av dessa övningar. Från svensk sida planeras deltagande
med förband av högst bataljons storlek.
Regleringen av vad som gäller for utländsk väpnad styrkas tillträde till
svenskt territorium finns i förordningar. Sålunda regleras t.ex. tillträdet
för utländska statsfartyg, statsluftfertyg och militära fordon i
tillträdesförordningen (1992:118). Det blir regeringens sak att utfärda
föreskrifter för utländsk väpnad styrkas tillträde till Sverige för att delta
i utbildning för fredsbevarande verksamhet.
Värnpliktiga är enligt 3 § vämpliktslagen (1941:967) skyldiga att
fullgöra vämpliktsutbildning. I vämpliktsutbildningen ingår såväl
grundutbildning som repetitionsutbildning. Deltagande i utbildning för
fredsbevarande verksamhet som äger rum inom ramen för internationellt
samarbete är emellertid inte primärt att betrakta som ett led i
utbildningen av de värnpliktiga för krigsbefattningar i det svenska
försvaret. En värnpliktig kan därför inte med stöd av vämpliktslagen
anses skyldig att delta i sådan utbildning - vare sig i Sverige eller
utomlands - utan att han först samtyckt till detta. Att deltagandet skall
vara frivilligt är också lämpligt med hänsyn till att utbildningen är ett
led i förberedelserna infor senare medverkan i utlandsstyrkan för
fredsbevarande verksamhet, där deltagandet grundas på anställning. En
värnpliktig som i denna egenskap deltar i utbildning för fredsbevarande
verksamhet bör dock ha rätt att tillgodoräkna sig denna tjänstgöringstid
som fullgjord vämpliktsutbildning. Även i övrigt bör samma regler
gälla för honom som under tjänstgöring enligt vämpliktslagen. Om
utbildningen äger rum i samband med den värnpliktiges
grundutbildning, bör han även under utbildningen för fredsbevarande
verksamhet anses fullgöra grundutbildning. Annars bör han under denna
utbildning anses fullgöra repetitionsutbildning.
Även för den som är tjänstepliktig enligt lagen (1981:292) om
tjänsteplikt för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal
m.m. kan det bli aktuellt att delta i utbildning för fredsbevarande
verksamhet. Inte heller sådan personal bör kunna beordras att delta.
Precis som värnpliktig personal bör denna tjänstepliktiga personal när
den i denna egenskap deltar i utbildning för fredsbevarande verksamhet
anses fullgöra sin tjänsteplikt.
Kvinnor som fullgör grundutbildning enligt lagen (1980:1021) om 8
militär grundutbildning för kvinnor kan också komma i fråga för
frivilligt deltagande i utbildning för fredsbevarande verksamhet. På Prop. 1993/94:244
samma sätt som värnpliktiga bör de då anses fullgöra grundutbildning.
Vad gäller Försvarsmaktens anställda personal finns inget hinder att
ålägga deltagande i utbildning for fredsbevarande verksamhet. Det får
anses ingå i arbetsuppgifterna för de personalkategorier som kan bli
aktuella för deltagande i sådan utbildning att medverka i utbildningen.
Detta gäller såväl militär som civil personal och oavsett om
utbildningen äger rum i Sverige eller utomlands.
I förslaget till ny lag anges de nu behandlade förutsättningarna för
utbildning för fredsbevarande verksamhet inom ramen för internationellt
samarbete.
De nya tjänstgöringsbetingelsema för värnpliktiga, kvinnor som fullgör
militär grundutbildning, tjänstepliktig hälso- och sjukvårdspersonal samt
veterinärpersonal m.m. är i princip inte sådana att de motiverar några
ändringar av förmånerna. I fråga om den anställda personalen i
Försvarsmakten är det arbetsgivaren och personalorganisationerna som
skall avgöra om verksamheten bör medföra ändringar i gällande
kollektivavtal om löne- och anställningsvillkor.
Prop. 1993/94:244
Lagen om utbildning för fredsbevarande verksamhet
1 §
I denna paragraf finns ett bemyndigande för regeringen att sända en
väpnad styrka utomlands för att delta i utbildning för fredsbevarande
verksamhet inom ramen för internationellt samarbete. På samma sätt
som bemyndigandet i lagen om väpnad styrka för tjänstgöring
utomlands är det här fråga om en reglering av det delegeringsbara
området i 10 kap. 9 § första stycket 2 regeringsformen. Såsom framgår
av lagtexten omfattar bemyndigandet endast utbildning för
fredsbevarande verksamhet. Regeringens möjligheter att sända väpnad
styrka utomlands för att delta i fredsbevarande verksamhet regleras inte
här utan i lagen om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands. I
begreppet utbildning innefattas även övningar.
2§
Som har framgått av avsnitt 5 skall värnpliktiga, kvinnor som genomgår
militär grundutbildning och de som är tjänstepliktiga enligt lagen om
tjänstepliktiga för hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal
m.m. inte kunna beordras att delta i utbildning för fredsbevarande
verksamhet inom ramen för internationellt samarbete. I denna paragraf
har därför tagits in en bestämmelse om att den som inte är anställd i
Försvarsmakten skall samtycka till att delta i sådan utbildning. Detta
gäller oavsett om utbildningen skall äga rum i Sverige eller utomlands.
Den anställda personalen är däremot - inom ramen för sina
anställningsavtal - skyldig att delta i övningar och annan utbildning för
fredsbevarande verksamhet.
Avsikten är självfallet att de som utbildats för fredsbevarande
verksamhet skall kunna rekryteras för tjänstgöring i väpnad tjänst för
sådan verksamhet utomlands. Som framgår av lagen om väpnad styrka
för tjänstgöring utomlands skall de dock då anställas särskilt för denna
uppgift.
3 §
Till skillnad från vad som gäller vid fredsbevarande verksamhet enligt
lagen om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands skall den som skall
delta i utbildning för fredsbevarande verksamhet inte anställas särskilt
för detta. För den anställda personalen gäller deras anställningsavtal,
medan värnpliktiga under grundutbildning och kvinnor som genomgår
militär grundutbildning - enligt vad som sägs i första stycket - skall
10
anses fullgöra grundutbildning, oavsett om utbildningen för Prop. 1993/94:244
fredsbevarande verksamhet äger rum i Sverige eller utomlands.
Enligt andra stycket skall en värnpliktig som i denna egenskap deltar i
utbildning for fredsbevarande verksamhet under den tid när han inte
fullgör grundutbildning anses fullgöra repetitionsutbildning.
Att denna personal skall anses fullgöra grund- eller repetitionsutbildning
innebär att tjänstgöringstiden skall tillgodoräknas som fullgjord
utbildning, att de skall ha vämpliktsfÖrmåner, att disciplin-
ansvarsreglema enligt lagen om disciplinansvar för krigsmän, m.m.
gäller för dem samt att även i övrigt samma regler som gäller vid
respektive form av tjänstgöring skall gälla.
På motsvarande sätt skall - som fiamgår av tredje stycket - den som är
tjänstepliktig enligt lagen om tjänsteplikt för hälso- och
sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m. få tillgodoräkna sig
tjänstgöringen som utbildning enligt 6 § i den lagen, få sina vanliga
förmåner och vara krigsman enligt lagen om disciplinansvar för
krigsmän.
Som fiamgår av paragrafens lydelse gäller den endast när någon i sin
egenskap av värnpliktig, kvinna under grundutbildning eller
tjänstepliktig hälso- och sjukvårdspersonal samt veterinärpersonal m.m.
fullgör utbildning för fredsbevarande verksamhet. Bestämmelsen har
således inte avseende på personal som anställts i utlandsstyrkan för
fredsbevarande verksamhet. För sådan personal gäller andra regler vid
utbildning som äger rum inför en fredsbevarande insats.
11
Prop. 1993/94:244
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 14 april 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden
B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,
Svensson, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Unckel,
P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Björck
Regeringen beslutar proposition 1993/94:244 Utbildning för
fredsbevarande verksamhet
gotab 46408, Stockholm 1994
12