Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 24 mars 1994
Skr.
1993/94:237
Carl Bildt
Ulf Dinkelspiel
(Utrikesdepartementet)
I skrivelsen lämnas en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten
under år 1993.
1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 237
Skrivelse
Den svenska krigsmaterielexporten år 1993
Förord
1 Lagen om krigsmateriel................................. 3
2 Krigsmaterielinspektionen............................... 3
3 Regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport.............. 4
4 Rådgivande nämnden för krigsmaterielexportfrågor........ 5
5 KMI:s teknisk-vetenskapliga råd......................... 5
6 Information om vapenexportpolitiken..................... 5
7 Krigsmaterielexporten år 1993 ........................... 6
8 Internationell öppenhet om vapenöverföringar............. 6
Bilaga
1 Allmän bakgrund...................................... 8
2 Beviljade utförseltillstånd............................... 8
3 Faktiska leveranser..................................... 9
4 Geografisk fördelning.................................. 12
5 Upplåtelse av tillverkningsrättighet, samarbete, m.m........ 16
6 Militärt inriktad utbildning.............................. 16
7 Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt............ 16
8 De exporterande företagen.............................. 16
Förord
Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel
kontrolleras av statsmakterna.
Sedan år 1985 lämnar regeringen årligen till riksdagen en redogörelse för
den svenska krigsmaterielexporten.
Tillverkning och utförsel av krigsmateriel regleras genom lagen (1992:1300)
om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel. Båda för-
fattningarna trädde i kraft den 1 januari 1993 och ersatte lagen (1983:1034)
om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. och lagen (1988:558)
om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. med tillhörande förord-
ningar.
I propositionen 1991/92:174 föreslog regeringen den nya lagstiftningen på
grundval av en genomgripande översyn av krigsmaterielexporten. Riksda-
gen biföll regeringens förslag (bet. 1992/93:UU1, rskr. 1992/93:61).
Den nya lagen bygger i allt väsentligt på den tidigare lagstiftningen liksom
på tidigare praxis. Den nya lagen innehåller emellertid förenklingar, förtyd-
liganden och moderniseringar av de bestämmelser som gäller för den sam-
lade kontrollen över tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel.
Krigsmateriellagen föreskriver att krigsmateriel inte får tillverkas utan re-
geringens tillstånd. Även all försvarsindustrien utlandssamverkan förutsät-
ter tillstånd av regeringen. Med utlandssamverkan förstås export eller annat
tillhandahållande av krigsmateriel, upplåtelse eller överlåtelse av tillverk-
ningsrätter, avtal med någon om att gemensamt med denne eller för hans
räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan mate-
riel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel med någon i utlandet. Vid
prövningen av frågan om ett utlandssamarbete kan medges skall Sveriges
försvarspolitiska behov av detta samarbete beaktas. Slutligen krävs rege-
ringens tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbild-
ning.
Krigsmateriel indelas enligt den nya lagen i två kategorier. Vapen och
stridsammunition har förts till kategorin krigsmateriel för strid medan icke
förstörelsebringande materiel förts till kategorin övrig krigsmateriel. Be-
stämmelser om vilken materiel som innefattas i de två kategorierna finns i
krigsmaterielförordningen.
Skr. 1993/94:237
Krigsmaterielinspektionen (KMI) utövar kontroll över tillverkningen av
krigsmateriel. KMI inrättades år 1935 och finns numera inom Utrikesdepar-
tementets handelsavdelning. KMI är även regeringens beredningsorgan för
ärenden som rör export och import av krigsmateriel. 3
1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 237
Beslut i ärenden om tillstånd att föra ut krigsmateriel ur landet fattas av
regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI i nära samråd med Utrikes-
departementets politiska avdelning, Försvarsdepartementet och i vissa fall
Näringsdepartementet. Det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden
om utförsel av krigsmateriel har bemyndigats att pröva ärenden som inte av-
ser utförsel i större omfattning eller som i övrigt inte är av större vikt.
KMI bereder förutom tillståndsärenden också de underrättelser som till-
verkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna regeringen senast fyra veckor
innan ett anbud lämnas, eller ett avtal ingås, om export eller annat utlands-
samverkan om krigsmateriel. Företagen skall vidare till KMI kvartalsvis re-
dovisa den marknadsföring de bedrivit utomlands. Slutligen skall de krigs-
materielexporterande företagen rapportera om de leveranser som görs. KMI
har löpande kontakter med företagen i dessa frågor.
Skr. 1993/94:237
Riktlinjerna understryker den vikt som vid den utrikespolitiska bedöm-
ningen av varje utförselärende skall fästas vid respekten för mänskliga rättig-
heter i mottagarlandet. Hänsyn skall alltid tas till mänskliga rättighetskrite-
riet även i de fall det är fråga om utförsel av materiel som i sig inte kan använ-
das för att kränka mänskliga rättigheter.
Breddningen av krigsmaterielbegreppet åtföljdes som tidigare har nämnts
av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka med hänsyn till
materielens karaktär av förstörelsebringande respektive icke förstörelse-
bringande uppställs delvis olika riktlinjer för utförsel. För kategorin krigs-
materiel för strid gäller i stort sett samma riktlinjer som tidigare, dvs. att re-
geringen inte bör ge tillstånd till export till en stat som befinner sig i väpnad
konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt
som kan befaras leda till väpnad konflikt, en stat som har inre väpnade oro-
ligheter eller en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar
av mänskliga rättigheter.
För utförsel av övrig krigsmateriel, som i stor utsträckning omfattar nya,
tidigare oreglerade produkter, gäller att utförseltillstånd bör beviljas till län-
der som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte
har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och
grova kränkningar av mänskliga rättigheter.
De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsma-
teriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av
övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel. Genom utvidg-
ningen av krigsmaterielbegreppet synliggörs och redovisas legitim export
som tidigare var oreglerad. Denna export blir nu också föremål för en poli-
tisk prövning.
Ett övergripande syfte med riktlinjerna är att ge en stabil och generell
grund för tillståndsprövningen. Regeringen prövar dock varje utförselär-
endc för sig.
Enligt 10 kap. 6§ regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av
större vikt om möjligt överlägga med Utrikesnämnden före avgörandet.
Vissa utförselärenden som rör krigsmateriel är av sådan art att överläggning
med nämnden är påkallad. Det har ansetts önskvärt att prövningen av även
andra enskilda utförselärenden av principiell vikt ges en bredare förankring.
Riksdagen beslutade därför år 1984 på grundval av propositionen 1984/85:82
om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgi-
vande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas.
Nämnden består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund och
har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. Nämnden
höll år 1993 tio sammanträden. Den sammanträder på kallelse av krigsmate-
rielinspektören som också leder överläggningarna. Inspektören redovisar
därefter samrådet för det föredragande statsrådet.
Alla principiellt viktiga ärenden behandlas i rådgivande nämnden vars
månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i regering-
ens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Enhällighet eftersträvas
vid bedömningen av utförselärendena i nämnden. Regeringen fäster stor
vikt vid nämndens rekommendationer. Har nämnden avstyrkt en utförselan-
sökan eller annan förfrågan, blir detta som regel också regeringens beslut.
Har nämnden tillstyrkt, vägs detta in i den fortsatta beredningen. Det är re-
geringen som, efter en totalbedömning av alla för ärendet betydelsfulla om-
ständigheter med utgångspunkt från de grundläggande riktlinjerna, bär an-
svaret för beslut i krigsmaterielärenden.
Rådgivande nämnden ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som
regeringen enligt regeringsformen skall överlägga med Utrikesnämnden om.
Skr. 1993/94:237
För att bistå krigsmaterielinspektören med beredningen av ärenden som rör
klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt teknisk-veten-
skapligt råd med företrädare för institutioner med överblick över teknolo-
gins tillämpning på civila respektive militära områden. Under år 1993 höll
rådet sex sammanträden.
En ny upplaga av KMI:s handbok gavs ut i april 1993 till ledning för dem
som inom försvarsindustrin och vid statliga myndigheter har befattning med
ärenden som rör tillverkning och utförsel av krigsmateriel. Handboken redo-
visar gällande lagstiftning, regelverk och handläggningsordning för till-
ståndsärenden.
Under året har publicerats en sammanfattande beskrivning av den svenska
vapenexportpolitiken (Sveriges vapenexportpolitik, UD informerar 1993:4).
I skriften behandlas vapenexportens roll i den svenska säkerhetspolitiken, Skr. 1993/94:237
den svenska försvarsindustrin, riktlinjerna för utförsel av krigsmateriel samt
det internationella samarbetet för att reglera vapenexporten. Skriften ges
också ut på engelska, franska, tyska och spanska för att främja kunskapen i
andra länder om den svenska politiken på detta område.
Regeringen har varje år sedan år 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med
redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom förses riks-
dagen med en samlad information om krigsmaterielexporten samtidigt som
underlag ges för en bredare allmän debatt. På grundval av redovisning från
de krigsmaterielproducerande företagen har KMI utarbetat en redogörelse
för år 1993 (bilaga).
I regeringens skrivelse 1992/93:224 med redogörelse för svenska exportle-
veranser för år 1992 gjordes antagandet att den nya, utvidgade klassifice-
ringen skulle komma att innebära en statistisk ökning av den svenska expor-
ten i storleksordningen 1 miljard kronor.
Av KMI:s redogörelse framgår bl.a. att värdet av svenska tillverkares
krigsmaterielexport under år 1993 uppgick till 2 863 miljoner kronor, varav
1 216 miljoner kronor avsåg krigsmateriel för strid och 1 647 miljoner kronor
övrig krigsmateriel.
För att möjliggöra en jämförelse av 1993 års export med tidigare år har
det statistiska materialet för 1993 bearbetats. Om från 1993 års utförsel un-
dantas de produkter som tidigare inte utgjorde krigsmateriel, blir den åter-
stående utförseln ca 1 850 miljoner kronor vilket skall jämföras med 2 753
miljoner kronor år 1992. Detta innebär dels att värdet av exporten av tidi-
gare oklassificerade produkter under år 1993 uppgick till ca 1 miljard kronor,
dels att exporten av krigsmateriel i jämförbara siffror och definitioner mins-
kade med ca 33 procent från år 1992 till år 1993.
Regeringen har under år 1993 beviljat utförseltillstånd för försäljning av
krigsmateriel till ett värde av 6 105 miljoner kronor, varav 1 942 miljoner
kronor avser krigsmateriel för strid och 4 162 miljoner kronor övrig krigsma-
teriel. Förändringen av krigsmaterielklassificeringen den 1 januari 1993
medförde ett betydande antal ansökningar om utförsel för försäljning av öv-
rig krigsmateriel som tidigare inte var tillståndspliktig. Många av dessa till-
stånd avser leveranser under flera kalenderår.
Enligt 1992 års krigsmateriellag har polismyndigheterna erhållit vissa
ökade befogenheter att besluta om enskildas utförsel av handeldvapen.
Förenta nationernas generalförsamling antog i december 1991 en resolution
som anmodar medlemsländerna att till ett register över konventionella va-
pen redovisa såväl sin import som sin export av tyngre konventionella vapen.
Enligt vissa definitioner skall handeln med följande sju vapenkategorier rap-
porteras: stridsvagnar, pansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan,
attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter.
Genom redovisningen torde öppenheten i fråga om internationella vapen-
överföringar komma att öka i väsentlig grad. I samråd med försvarets myn-
digheter sammanställer Krigsmaterielinspektionen aktuella uppgifter som
enlighet med den nyssnämnda resolutionen överlämnas till FN.
För FN-registrets första år, 1992, lämnade 83 av FN:s medlemsländer upp-
gifter om sin export och import av de sju kategorierna tyngre vapen. In-
komna uppgifter beräknas motsvara ca 98 procent av den export som har
förekommit.
Det framgår av statistiken att Sverige i endast obetydlig omfattning deltar
i världshandeln med aktuella tyngre vapensystem.
Skr. 1993/94:237
Förenta nationernas register över konventionella vapen för år 1992.
|
Antal registrerade |
Varav Sverige | ||
|
Export |
Import | ||
|
Stridsvagnar |
1 733 |
0 |
51 |
|
Pansrade stridsfordon |
1 625 |
0 |
5« |
|
Grovt artilleri |
1 682 |
0 |
0 |
|
Stridsflygplan |
270 |
0 |
0 |
|
Attackhelikoptrar |
40 |
0 |
0 |
|
Stridsfartyg |
40 |
O2 |
0 |
|
Missiler/lavetter |
68 878 |
53 |
0 |
1 Införsel från Tyskland av 5 stridsvagnar T72 och 5 stridsfordon MT-BL som tidigare
tillhört Tyskland.
2 Sverige redovisade utförsel till Australien av en sektion motsvarande skrovet till en
tredjedels ubåt.
3 Robotsystem RBS 15 till Finland.
Sverige verkar på olika sätt för ökad rapportering till FN-registret och för
större öppenhet om vapentransfereringar. I den europeiska säkerhetskonfe-
rensens (ESK) säkerhetsforum har de deltagande 53 länderna enats om att
iaktta vissa principer vid vapentransfereringar, bl. a. att årligen lämna upp-
gifter till registret. I FN:s nedrustningskonferens i Geneve deltar Sverige ak-
tivt i ett arbete som syftar till att utveckla rapporteringsinstrumentet.
Som ett led i vår strävan efter ökad öppenhet på detta område har sedan
år 1990 regeringens redogörelse till riksdagen över krigsmaterielexporten
överlämnats till FN i engelsk översättning. Så kommer att ske även med årets
redogörelse. Få andra länder torde redovisa sin vapenexport med motsva-
rande öppenhet och detaljeringsgrad.
Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer kontinuerligt marknadsföringen
och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag som har tillstånd att
bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet - för närvarande omkring 175
företag, varav ca 40 är aktiva - är skyldiga att lämna redovisningar i olika
hänseenden till KMI. Dessa redovisningar, tillsammans med uppgifter som
inspektionen tar fram på annat sätt, analyseras och bearbetas inom KMI. I
propositionen 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigs-
materielexport uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna riksdagen en
redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Föreliggande redogö-
relse avser den svenska krigsmaterielexporten år 1993.
Skr. 1993/94:237
Bilaga
Antalet inkomna utförselärenden har under senare år varierat mellan 1 500
och 2 300. Den övervägande delen av dessa tillstånd har gällt utförsel av
andra anledningar än försäljning, såsom utförsel för eller efter reparation,
för demonstration eller för prov. Under år 1993, som var det första under
vilket den nya krigsmateriellagen tillämpats, inkom inledningsvis ett bety-
dande antal ansökningar om utförseltillstånd för försäljning avseende övrig
krigsmateriel vilken tidigare inte var tillståndspliktig. Många av dessa till-
stånd avser leveranser under flera kalenderår.
Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser
utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt får det statsråd
som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva
frågan om tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år 1993 regeringsbeslut
i utförselärenden som sammantaget motsvarar 97 % av det totala värdet av
givna tillstånd.
Tabell 1. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren 1986-1993. För år
1993 har en uppdelning skett i krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel
(ÖK).
|
År |
Värde |
Härav regeringsbeslut | ||
|
mkr |
% av värdet |
Antal | ||
|
1986 |
4 262 |
4 151 |
97 |
226 |
|
1987 |
5 383 |
5 320 |
99 |
285 |
|
1988 |
6 405 |
6 333 |
99 |
380 |
|
1989 |
7 247 |
7 100 |
98 |
312 |
|
1990 |
2 980 |
2912 |
98 |
328 |
|
1991 |
2 559 |
2511 |
98 |
350 |
|
1992 |
3 360 |
3 287 |
98 |
241 |
|
Summa KS ÖK | ||||
|
1993 |
6 105 1 942 4 162 |
5 916 |
97 |
368 |
Av tabell 2 nedan framgår det sammantagna värdet av beviljade utförseltill- Skr. 1993/94:237
stånd beräknat i fasta priser. Bilaga
Tabell 2. Beviljade utförseltillstånd för försäljning under åren 1986-1993 i löpande
priser och i 1968 års prisnivå* jämte den procentuella volymförändringen.
|
År |
Värde i |
löpande |
Värde i fasta |
Volymförändring i procent jämfört | |||
|
1986 |
4 262 |
980 |
+ 31 | ||||
|
1987 |
5 383 |
1 194 |
+ 22 | ||||
|
1988 |
6 405 |
1 366 |
+ 14 | ||||
|
1989 |
7 247 |
1 455 |
+ 6 | ||||
|
1990 |
2 980 |
578 |
- 60 | ||||
|
1991 |
2 559 |
478 |
- 17 | ||||
|
1992 |
3 360 |
628 |
+ 31 | ||||
|
Summa |
KS |
ÖK |
Summa |
KS |
ÖK |
Summa KS ÖK | |
|
1993 |
6105 |
1942 |
4162 |
1030 |
328 |
702 |
- - |
1 Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.
KMI:s utförselstatistik grundar sig på uppgifter om värdet av levererad ma-
teriel som redovisas av exportföretagen.
Tabell 3 visar värdet av svensk krigsmaterielexport under den senaste tio-
årsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen fram-
går även krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport.
Under år 1993 utfördes krigsmateriel för strid till ett värde av 1 216 miljo-
ner kronor och övrig krigsmateriel för 1 647 miljoner kronor, dvs. tillsam-
mans 2 863 miljoner kronor. För att erhålla ett värde som kan jämföras med
utförseln under år 1992 redovisas i tillägg till detta 1993 års belopp minskat
med värdet för utförsel av sådan krigsmateriel som ej klassificerades som
krigsmateriel enligt den 1992 gällande krigsmaterielförteckningen.
Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1984-1993 i löpande
priser och 1968 års prisnivå2, m.m.
|
År |
Sveriges |
Krigsmaterielexport | |||
|
löpande |
andel av % |
fasta |
volymför- | ||
|
1984 |
242 500 |
2 618 |
0,90 |
554 |
+ 24,8 |
|
1985 |
259 985 |
2137 |
0,82 |
511 |
- 7,8 |
|
1986 |
265 100 |
3 243 |
1,22 |
746 |
+ 46,0 |
|
1987 |
281 433 |
4 427 |
1,57 |
981 |
+ 31,5 |
|
1988 |
304 782 |
6155 |
2,02 |
1313 |
+ 34,0 |
|
1989 |
332 580 |
6 005 |
1,81 |
1 206 |
- 8,1 |
|
1990 |
339 850 |
3 327 |
0,98 |
645 |
- 46,5 |
|
1991 |
332 779 |
2 705 |
0,81 |
505 |
- 21,7 |
|
1992 |
326 03l3 |
2 753 |
0,84 |
514 |
+ 1,8 |
|
Summa KS ÖK | |||||
|
1993 |
388 2454 |
2 863 1 216 1 647 |
0,74 |
482 |
- |
|
Jämförelsevärde 1993 |
1850 |
0,47 |
313 |
- 33 | |
2 Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.
3 Uppgiften om Sveriges totala varuexport för år 1992 har i årets sammanställning
korrigerats jämfört med motsvarande uppgift i regeringens skrivelse 1992/93:224 om
krigsmaterielexporten år 1992. Korrigeringen innebär ingen ändring av
uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav.
4 Preliminär uppgift för varuexporten under år 1993.
Om tidigare års definition av krigsmateriel tillämpas på 1993 års exportsiff-
ror, skulle den redovisade exporten i fasta priser ha minskat med ca 33 % i
jämförelse med år 1992.
Krigsmaterielexporten utgjorde år 1992 ca 0,84 % av Sveriges totala varu-
export. Denna andel sjönk under år 1993 till ca 0,74%, varav 0,31 % ut-
gjorde krigsmateriel för strid och 0,42% övrig krigsmateriel.
Den här redovisade utförselstatistiken, baserad på företagens leveransde-
klarationer till KMI, är den enda som på ett korrekt sätt anknyter till krigs-
materiellagstiftningen. I den allmänna utrikeshandelsstatistiken, som grun-
das på tullmyndigheternas uppgifter till Statistiska centralbyrån, särskiljs
inte krigsmateriel från civila produkter annat än på några snävt avgränsade
områden.
Förändringar från ett år till ett annat ger inte underlag för några mer lång-
siktiga bedömningar av utvecklingstendenser. En avsevärd minskning av ex-
porten, såväl nominellt som i fasta priser, inträffade emellertid under åren
1990-93.
En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 ovan visar, att det sammantagna
värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från
värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna utför-
seltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår, liksom
på att tillstånd i några fall ej utnyttjas helt. Den ökning av beviljade utförsel-
tillstånd som registrerats för år 1993 torde i linje med detta förhållande åter-
speglas i kommande års utförselstatistik.
I tabell 4 nedan redovisas krigsmaterielexporten under åren 1990 - 1993
fördelad på de sexton olika materielkategorierna i 1988 års krigsmaterielför-
Skr. 1993/94:237
Bilaga
10
fördelad på de sexton olika materielkategorierna i 1988 års krigsmaterielför-
teckning. I de fall det klassificeringsmässigt är möjligt, även om definitio-
nerna inte helt överensstämmer, har approximativa uppgifter för år 1993 in-
förts. Utförseln under år 1993 fördelad enligt nu gällande klassificering redo-
visas i tabell 5.
Skr. 1993/94:237
Bilaga
Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor under åren
1990-1993 fördelad på huvudområdena i 1988 års krigsmaterielförteckning.
|
1993 |
1992 |
1991 |
1990 | |
|
1. Handeldvapen m.m. |
1 |
- |
2 |
2 |
|
2. Artilleripjäser m.m. |
150 |
223 |
206 |
634 |
|
3. Ammunition m.m. |
287 |
289 |
394 |
1008 |
|
4. Robotar, torpeder, minor m.m. |
480 |
1 166 |
1 586 |
799 |
|
5. Materiel för stridsledning m.m. |
1007 |
267 |
155 |
334 |
|
6. ABC-stridsmateriel m.m. |
- |
- |
- |
- |
|
7. Sprängämnen m.m. |
74 |
71 |
77 |
149 |
|
8. Fartyg m.m. |
117 |
490 |
- |
- |
|
9. Luftfartyg m.m. |
137 |
129 |
158 |
188 |
|
10. Fordon |
506 |
11 |
50 |
130 |
|
11. Materiel för strålning m.m. |
- |
- |
- |
- |
|
12. Fotomateriel |
2 |
- |
- |
- |
|
13. Hjälmar m.m. |
- |
- |
- |
- |
|
14. Bromateriel |
- |
- |
- |
- |
|
15. Övningsmateriel |
92 |
75 |
63 |
65 |
|
16. Maskiner, verktyg m.m. |
10 |
32 |
14 |
18 |
|
SUMMA |
2 863 |
2 753 |
2 705 |
3 327 |
Tabell 5. Värdet av svensk krigsmaterielexport i miljoner kronor fördelat på
krigsmaterielförteckningens huvudområden.
Skr. 1993/94:237
Bilaga
1993
Krigsmateriel för strid
|
KS1 |
Finkalibriga eldrörsvapen |
0 |
|
KS2 |
Kanoner, pansarvärnsvapen |
53 |
|
KS3 |
Ammunition |
126 |
|
KS4 |
Robotar, raketer, torpeder, bomber |
399 |
|
KS5 |
Eldledningsutrustning |
535 |
|
KS6 |
ABC-stridsmedel |
0 |
|
KS7 |
Krut och sprängämnen |
74 |
|
KS8 |
Krigsfartyg |
29 |
|
KS9 |
Stridsflygplan |
0 |
|
KS10 |
Stridsfordon |
0 |
|
KSU |
Riktade energivapen |
0 |
SUMMA 1 216
Övrig krigsmateriel
|
ÖK21 |
Finkalibriga eldrörsvapen, delar m.m. |
1 |
|
ÖK22 |
Kanoner, pansarvärnsvapen, delar m.m. |
97 |
|
ÖK23 |
Övningsammunition m.m. |
161 |
|
ÖK24 |
Övningsraketer, röjningsutrustning m.m. |
81 |
|
ÖK25 |
Spanings- och mätutrustning m.m. |
457 |
|
ÖK26 |
Skyddsmateriel m.m. |
0 |
|
ÖK27 |
Krut- och sprängämneskomponenter |
0 |
|
ÖK28 |
Fartyg för bevakning m.m. |
88 |
|
ÖK29 |
Flygplan utformade för militärt bruk m.m. |
137 |
|
ÖK30 |
Fordon utformade för militärt bruk m.m. |
506 |
|
ÖK31 |
Riktade energivapen |
0 |
|
ÖK32 |
Fortifikationer |
0 |
|
ÖK33 |
Elektronisk utrustning för militärt bruk |
14 |
|
ÖK34 |
Fotografisk och elektrooptisk utrustning |
2 |
|
ÖK35 |
Övningsmateriel |
92 |
|
ÖK36 |
Tillverkningsutrustning |
10 |
|
ÖK37 |
Programvara |
0 |
|
SUMMA |
1 647 |
Till den redovisning av exporten år 1993 som framgår av tabell 5 kan följande
kommentarer göras beträffande vissa produktområden.
Inom grupperna KS1, ÖK21, KS2 och ÖK22 har utförseln till ca 50% av
värdet avsett pansarvärnsvapen med ammunition och återstoden luftvärns-
kanoner med ammunition i första hand för fartygsbeväpning.
Inom grupp KS4 och ÖK24 har över 80% avsett pansarvärns- och luft-
värnsrobotsystem.
Inom grupperna KS5 och ÖK25 har utförseln varit fördelad med 50 % på
sikten för robotar och eldledningssystem för fartyg och med 50 % på spa-
ningssystem och komponenter. En stor del av de senare produkterna ut-
gjorde tidigare ej krigsmateriel.
Inom gruppen ÖK30 utgjordes utförseln huvudsakligen av fordon som ti-
digare ej klassificerades som krigsmateriel.
12
Den i föregående tabell redovisade totala omfattningen av krigsmaterielex-
porten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i följande
sammanställningar av en redovisning av exportens fördelning på dels skilda
regioner, dels enskilda länder.
Regionerna har jämfört med tidigare redovisningar indelats på ett mer in-
formativt sätt. Sammanställningen ger vid handen, att Norden och övriga
Västeuropas andel av den svenska krigsmaterielexporten visat en ökande
tendens. Västeuropa mottog år 1993 ca 65 % av den svenska krigsmateriel-
exporten. Australien har under senare år tillkommit som en betydande mot-
tagare av svensk krigsmateriel.
Skr. 1993/94:237
Bilaga
Tabell 6. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under
åren 1988-1993.
|
1988 |
1989 |
1990 |
1991 |
1992 |
1993 | |||
|
Summa |
KS |
ÖK | ||||||
|
Norden |
14 |
17 |
27 |
46 |
45 |
35 |
34 |
36 |
|
Övriga | ||||||||
|
Västeuropa |
19 |
24 |
25 |
35 |
23 |
31 |
44 |
21 |
|
Öst- och | ||||||||
|
Centraleuropa |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
0 |
|
Nordamerika |
11 |
11 |
8 |
12 |
9 |
9 |
6 |
11 |
|
Latinamerika |
6 |
3 |
1 |
0 |
1 |
1 |
3 |
0 |
|
Australien och | ||||||||
|
Nya Zeeland |
0 |
0 |
1 |
0 |
17 |
9 |
12 |
7 |
|
Asien |
50 |
44 |
37 |
6 |
5 |
14 |
0 |
24 |
|
Afrika |
0 |
1 |
1 |
0 |
0 |
0 |
0 |
1 |
|
Antal länder |
38 |
36 |
33 |
36 |
40 |
44 | ||
I det följande redovisas krigsmaterielexporten fördelad på mottagarländer.
I tabellerna har medtagits alla länder till vilka utförseln av krigsmateriel har
överstigit 1,0 miljoner kronor under något av åren 1991 - 1993.
Tabell 7 anger de länder till vilka exporterats krigsmateriel för strid under
år 1993. I tabellen redovisas även utförseln av övrig krigsmateriel till dessa
länder. Som jämförelse anges utförselvärdena under åren 1991 och 1992 en-
ligt den då gällande klassificeringen.
Tabell 8 upptar de länder till vilka har levererats endast övrig krigsmateriel
år 1993, samt som jämförelse exportvärden för de två föregående åren enligt
då gällande klassificering. Exporten av övrig krigsmateriel har väsentligen
utgjorts av reservdelar, underhållsutrustning och simulatorer jämte öv-
nings-, rök- och lysammunition till länder som innehar svensk krigsmateriel,
även tidigare oklassad sådan, samt spaningsradarstationer och terrängfor-
don. Uppgiften för Ryssland och Kina avser utförsel av bandvagnar till civila
kunder.
13
Tabell 7. Länder till vilka under år 1993 exporterats krigsmateriel för strid och
övrig krigsmateriel samt utförsel till dessa länder av krigsmateriel under åren 1991 och
1992 enligt då gällande klassificering (miljoner kr).
Skr. 1993/94:237
Bilaga
|
1993 |
1992 |
1991 | |||
|
KS |
ÖK |
Summa | |||
|
Amerikas Förenta Stater |
37,9 |
114,2 |
152,1 |
169,6 |
233,0 |
|
Australien |
143,1 |
117,8 |
260,9 |
473,4 |
15,0 |
|
Belgien |
160,2 |
5,4 |
165,6 |
94,4 |
221,0 |
|
Brasilien |
233 |
4,4 |
27,6 |
9,6 |
2,9 |
|
Canada |
37,9 |
63,7 |
101,6 |
67,0 |
96,0 |
|
Danmark |
32,9 |
71,2 |
104,1 |
123,2 |
182,0 |
|
Finland |
52,0 |
111,8 |
163,8 |
523,5 |
453,5 |
|
Frankrike |
1,6 |
24,6 |
26,2 |
11,1 |
28,3 |
|
Italien |
9,9 |
5,1 |
15,1 |
7,8 |
9,2 |
|
Japan |
0,4 |
153 |
15,7 |
26,4 |
6,1 |
|
Nederländerna |
0,1 |
32,7 |
32,8 |
132,9 |
218,7 |
|
Norge |
334,9 |
4093 |
744,3 |
589,5 |
617,0 |
|
Schweiz |
67,4 |
70,1 |
137,5 |
9,0 |
13,9 |
|
Singapore |
3,7 |
139,1 |
142,8 |
21,4 |
59,7 |
|
Storbritannien |
6,8 |
116,9 |
123,7 |
51,3 |
48,5 |
|
Turkiet |
0,1 |
- |
0,1 |
1,9 |
- |
|
Tyskland |
51,9 |
48,5 |
100,4 |
37,3 |
163,2 |
|
Uruguay |
8,6 |
- |
8,6 |
11,0 |
- |
|
Österrike |
243,4 |
35,2 |
278,5 |
299,7 |
226,7 |
|
Övriga länder5 |
0,3 |
0,3 |
- |
- |
- |
|
Summa |
1 216,4 |
1 38536 |
2 601,7 | ||
5 Polen
6 Härav torde ca 60 % utgöra sådan utrustning som tidigare ej klassificerades som
krigsmateriel.
14
Skr. 1993/94:237
Bilaga
Tabell 8. Länder till vilka under år 1993 exporterats enbart övrig krigsmateriel,
samt utförsel av krigsmateriel till dessa länder under åren 1991 och 1992 (miljoner kr).
|
1993 |
19927 |
19917 | |
|
Bahrain |
3,1 |
- |
- |
|
Indien |
42,2 |
6,1 |
29,5 |
|
Indonesien |
0,6 |
4,0 |
1,7 |
|
Irland |
2,7 |
- |
- |
|
Kina |
4,2 |
- |
- |
|
Republiken Korea |
1,7 |
- |
- |
|
Kuwait |
31,9 |
- |
- |
|
Malaysia |
48,1 |
64,9 |
47,6 |
|
Mexico |
1,5 |
0,1 |
- |
|
Nya Zeeland |
0,6 |
0,1 |
4,6 |
|
Oman |
1,7 |
- |
- |
|
Pakistan |
28,8 |
2,8 |
- |
|
Ryssland |
3,5 |
- |
- |
|
Spanien |
3,9 |
2,4 |
6,0 |
|
Thailand |
75,6 |
0,1 |
- |
|
Tunisien |
9,6 |
1,9 |
- |
|
Övriga länder8 |
1,7 | ||
|
SUMMA |
261,4’ |
7 Avser utförsel av krigsmateriel enligt då gällande krigsmaterielförteckning.
8 Andorra, Botswana, Förenade Arabemiraten, Ghana, Island, Portugal,
Saudiarabien och Ungern.
9 Härav torde ca 70 % utgöra sådan utrustning som tidigare ej klassificerades som
krigsmateriel.
Under år 1993 omfattade krigsmaterielexporten leveranser till sammanlagt
44 länder. Till 24 länder levererades endast övrig krigsmateriel, varav för
mindre än 1 miljon kronor till 10 länder. Tillstånd har vidare meddelats för
utförsel av jakt- och sportskyttemateriel till 19 länder, nämligen: Amerikas
Förenta Stater, Australien, Belgien, Canada, Danmark, Estland, Finland,
Frankrike, Italien, Japan, Norge, Nya Zeeland, Polen, Ryssland, Schweiz,
Spanien, Storbritannien, Tyskland och Österrike.
Inom ramen för det s.k. suveränitetsstödet har Sveriges regering överläm-
nat viss, i huvudsak civil, materiel till regeringarna i Estland, Lettland och
Litauen för att stärka ländernas förmåga att övervaka sina gränser, land- och
havsterritorier. Materielen är ämnad i första hand för ländernas polis-, tull-
och gränsbevakningsmyndigheter för att bättre kunna bekämpa smuggling
och organiserad brottslighet. Under år 1992 överlämnades ett bevaknings-
fartyg till Estland. Därefter har Estland mottagit ett ytterligare bevaknings-
fartyg, Lettland två och Litauen ett bevakningsfartyg. Vidare har till vart och
ett av de baltiska ländernas överlämnats tretton pansrade transportfordon,
modell 1942. Den som gåva överlämnade krigsmaterielen anses ej ha något
exportvärde och har därför inte redovisats i ovanstående tabeller.
Sammanfattningsvis kan konstateras att exportmönstret har förskjutits så
att OECD-länderna, dvs. i huvudsak Norden, övriga Västeuropa och Nord-
amerika samt Australien, kommit att utgöra de helt dominerande motta-
garna av svensk krigsmateriel, under år 1993 motsvarande ca 85 % av utför-
seln.
15
Under år 1993 har fem tillstånd lämnats för upplåtelse av tillverkningsrätt
utom riket. De har avsett tillverkning i Amerikas Förenta Stater, Australien,
Indien (två tillstånd) respektive Tyskland. 17 samarbetsavtal har granskats
och godkänts avseende gemensam utveckling eller produktion med följande
länder: Amerikas Förenta Stater, Frankrike (två tillstånd), Norge (sex till-
stånd), Polen (två tillstånd), Singapore, Tyskland (fyra tillstånd) och Öster-
rike.
Prövningen av ärenden rörande upplåtelse av tillverkningsrätt och samar-
bete med utländsk part sker, oavsett materieltyp, med de strängare kriterier
som gäller för export av krigsmateriel för strid, eftersom sådant samarbete
i regel medför en långsiktigare bindning än regelrätt export. Sådana avtals
omfattning, deras utsträckning i tiden, reexportklausuler, m.m. granskas
därvid i detalj.
Regeringen har med stöd av krigsmateriellagen föreskrivit en skyldighet
för den som har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i
utlandet eller som ingått avtal om samarbete med någon i utlandet att årligen
redovisa huruvida avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat
samarbete enligt sådant avtal alltjämt förekommer samt hur samarbetet be-
drivs.
För år 1993 gäller att 14 företag redovisat sammanlagt 151 gällande licens-
upplåtelser och samarbetsavtal i 22 länder.
Skr. 1993/94:237
Bilaga
Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare får enligt krigsmateriel-
lagen inte, med vissa undantag, bedrivas inom eller utom landet utan rege-
ringens tillstånd.
Under år 1993 har inget sådant tillstånd lämnats.
Enligt krigsmateriellagen skall företag som har tillstånd att tillverka eller till-
handahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i utländska
rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller för-
säljning av krigsmateriel.
För år 1993 gäller att sex företag redovisat ägande i 22 utländska rättssub-
jekt i 12 länder.
173 företag har tillstånd att tillverka krigsmateriel varav ca 40 exporterade
sådan materiel under år 1993.
16
Det främsta exportföretaget under år 1993 var Bofors AB som svarade för
ca 1 miljard kronor, eller ca 35 % av krigsmaterielexporten. Bofors AB är
sedan februari 1992 ett helägt dotterbolag till Celsius Industrier AB. Härut-
över exporterade fem företag för mer än 100 miljoner kronor, nämligen Cel-
siusTech Systems AB, Ericsson Radar Electronics AB, Hägglunds Vehicle
AB, Saab Instruments AB och Saab Scania AB, Scania Trucks & Buses.
Fyra företag, nämligen Bofors Explosives AB, Norma Precision AB, Saab
Training AB och Volvo Flygmotor AB, exporterade vardera för mellan 50
och 100 miljoner kronor. Sju företag exporterade för mellan 10 och 50 miljo-
ner kronor. Dessa var Bofors LIAB AB, Bofors Underwater Systems AB,
CelsiusTech Electronics AB, FFV Aerotech AB, Kockums Submarine AB,
SA Marine AB och Åkers Krutbruk Protection AB.
Övriga företag med en export överstigande 1 miljon kronor är Air Target
Sweden AB, Bofors Carl Gustaf AB, Ericsson Components AB, Norabel
Ignition AB, Norabel Pyroteknik AB, Saab Missiles AB och Volvo Lastvag-
nar AB.
Tillsammans svarade dessa tjugofyra företag för nästan 100% av den to-
tala svenska krigsmaterielexporten under år 1993.
Skr. 1993/94:237
Bilaga
17
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994
Skr. 1993/94:237
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-
gren, Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet Dinkelspiel
Regeringen beslutar skrivelse 1993/94:237 Redogörelse för den svenska
krigsmaterielexporten år 1993.
18
gotab 46218, Stockholm 1994