Observera att dokumentet är inskannat och fel kan förekomma.

 

Regeringens proposition 1993/94:192

Rättslig handlingsförmåga för institutioner inom  p

Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa      1993/94:192 samt immunitet och privilegier

Regeringen överlämnar denna proposition tiU riksdagen. Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Margaretha af Ugglas (Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås den lagstiftning som krävs för att Sverige skall upp­fylla de rekommendationer som följer av ett beslut om rättskapacitet samt immunitet och privUegier i ministerrådet inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK). Beslutet innebär att samtliga ESK-stater åtar sig att vidta åtgärder i enlighet med sina respektive konstitutionella krav för att tillerkänna vissa institutioner inom ESK rättslig handlingsförmåga. Dess­utom skall bl.a. institutionerna, deras tjänstemän, statemas representanter vid ESK:s möten samt undersöknings- och rapportörsgmpper på offentliga uppdrag (s.k. missioner), ges immunitet och privilegier i deltagarstatema.

För att Sverige skall kunna uppfylla åtagandet krävs lagstiftning. I propo­sitionen föresläs dels att en särskild lag införs som tillerkänner institutioner inom ESK rättslig handlingsförmåga, dels att en ändring görs i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall för att kunna tillgodose ministerrådets beslut om immunitet och privUegier för institutioner cwh per­soner med anknytning till ESK.

1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 192


Innehållsförteckning                                       Prop. 1993/94:192

1          Förslag till riksdagsbeslut.............................. ....... 3

2          Lagtext.....................................................         4

 

2.1      Förslag till lag om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)                                 4

2.2      Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immuni­tet och privilegier i vissa fall..........................................................         6

 

3          Ärendet CKh dess beredning.......................... ....... 7

4          Bakgrund...................................................         7

 

4.1      Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa          7

4.2      Rombeslutet..........................................        11

4.3      Gällande bestämmelser om immunitet och privilegier ..     15

5    Överväganden............................................ ...... 15

5.1      Inledning..............................................        15

5.2      Rättslig ställning för institutioner inom ESK..        16

5.3      Immunitet och privilegier..........................        18

 

6          Kostnader..................................................        20

7          Ikraftträdande............................................        20

8          Författningskommentar.................................        21

 

8.1     Förslaget till lag om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)                          21

8.2     Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om immu­nitet och privilegier i vissa fall..........................................................        21

Bilaga 1 Rombeslutet med bilaga, i svensk cwh engelsk lydelse... 22

Bilaga 2 Sammanfattning av promemorian..............        36

Bilaga 3 Promemorians lagförslag..........................        37

Bflaga 4 Remissammanställning............................ ...... 39

Bilaga 5 Lagrådsremissens lagförslag.....................       43

Bilaga 6 Lagrådets yttrande................................        46

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde........       47


 


1 Förslag till riksdagsbeslut                            Prop-1993/94:192

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1   lag om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

2   lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.


 


2 Lagtext                                                                     Prop. 1993/94:192

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till lag om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

Härigenom föreskrivs följande.

De institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) som anges i bilaga till denna lag kan förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter.

Föreskrifter om immunitet och privilegier för ESK:s institutioner finns i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.


 


Bdaga    Prop. 1993/94:192 De institutioner som avses i denna lag är:

1.    ESK-sekretariatet.

2.    Kontoret för demokratiska  institutioner och  mänskliga rättigheter (ODIHR).


 


2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om       Prop. 1993/94:192

immunitet och privilegier i vissa fall

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1976:661) om immunitet och privile­gier i vissa fall' skall införas en ny paragraf, 2 b §, av följande lydelse.

2b§

Sådan immunitet och sådana privi­legier, som följer av punkterna 3-16 i bilagan till det av ministerrådet inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) den 1 de­cember 1993 fattade beslutet om rättskapacitet saml immunitet och privilegier, skall åtnjutas av

1.    de institutioner inom ESK som anges i bilagan till lagen (1994:000) om rättsUg stäUning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK),

2.    de permanenta delegationer, de personer och den egendom som an­ges i de nämnda punkterna i bilagan till ministerrådets beslut, tjänstemän dock endast om de är tjänstemän vid de institutioner som anges i bilagan tiU den nyssnämnda lagen.

Ministerrådets beslut skall publice­ras i Sveriges internationella överens­kommelser.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

Lagen omtryckt 1987:341.


 


3 Ärendet och dess beredning                 Prop. 1993/94:192

I en departementspromemoria (Ds 1994:10) som har utarbetats inom Utri­kesdepartementet, Rättskapacitet och immunitet och privilegier inom Kon­ferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) behandlas de lagstift­ningsåtgärder som anses vara nödvändiga för att uppfylla de åtaganden som följer av beslutet i ESK:s ministerråd i Rom den 1 december 1993 om rätts­kapacitet samt immunitet och privilegier inom ESK (det s.k. Rombeslutet). Rombeslutet, i svensk och engelsk lydelse, finns i bilaga 1. En sammanfatt­ning av promemorian finns i bilaga 2. De lagförslag som läggs fram i prome­morian finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena finns i bilaga 4.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 10 mars 1994 att inhämta Lagrådets yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 5.

Lagrådets yttrande finns i bilaga 6.

Lagrådet har föreslagit en redaktionell ändring i förslaget till ny 2b § i la­gen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, se bilaga 6.

Regeringen har i propositionen följt Lagrådets förslag.

4 Bakgrund

4.1 Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa

Helsingforsdokumentet

Den 1 augusti 1975 undertecknades slutakten från Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) i Helsingfors. Slutakten blev början till den politiska förhandlingsprocess över blockgränserna som kom att bli ESK:s kännetecken.

Slutakten innehöll tre huvudavsnitt. Dessa kallades för ESK:s tre "kor­gar" och bestod i en politisk och militär del, en del ägnad ekonomiskt och vetenskapligt samarbete samt en del som rörde samarbete på det humanitära och andra områden. Idag har ESK:s olika verksamhetsområden kommit att bli alltmer integrerade - korgtanken är därför numera något föråldrad.

Åtaganden efter Helsingforsdokumentet

De åtaganden som gjordes i slutakten från Helsingfors har successivt utvid­gats vid senare möten. De nya åtagandena har i vissa fall kombinerats med övervakningsmekanismer. Detta gäller särskilt de förtroende- och säkerhets-skapande åtgärder som etablerades på det militära området genom det s.k. Stockholmsdokumentet år 1986 och de s.k. Wiendokumenten från åren 1990 och 1992.

Beteckningen "konferens" har med tiden blivit missvisande. ESK:s allt vi­dare verksamhetsområde har lett til! ett växande behov av institutioner och


 


organ. Fortfarande finns i flera deltagarstater ett motstånd mot att omvandla Prop. 1993/94:192 ESK till en internationell organisation av traditionellt snitt. De beslut som fattas inom ESK:s ram är därför alltjämt politiskt, men inte juridiskt bin­dande. Under senare år har emellertid på ett par områden folkrättsligt bin­dande internationella överenskommelser ingåtts inom ramen för ESK. Detta gäller dels CFE-avtalet om konventionella styrkor i Europa (Treafy on Conventional Armed Forces in Europé), dels den konvention om förlikning och skiljedom inom ESK som antogs år 1992, även kallad "Stockholmskon­ventionen".

Fastare institutionella strukturer

Utvecklingen av fastare institutionella strukturer inleddes vid ESK:s möte i Paris år 1990. Antagandet av den s.k. Parisstadgan för ett nytt Europa inne­bar att ESK tog steget in i det blocklösa Europa efter kalla krigets slut. 1 Paris fattades också beslut om att inrätta och formalisera en rad organ inom ESK.

Det beslutades att deltagarstaternas utrikesministrar regelbundet skulle sammanträda som ESK.s ministerråd. Rådets möten skulle föregås och för­beredas av möten med en ämbetsmannakommitté.

För första gången skapades också permanenta institutioner inom ESK. Tre institutioner bildades: ett sekretariat i Prag, ett centmm i W\en för före­byggande av konflikter (CPC) samt ett kontor för fria val, beläget i War­szawa. Mandatet för det sistnämnda utvidgades senare. Institutionen heter nu Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR). Slutligen etablerades också VS:s parlamentariska församling.

Vid uppföljningsmötet i Helsingfors år 1992 utvecklades de strukturer som skapats i Paris. Institutionernas och de olika organens roller specificerades. Den roll som ordföranden i ESK:s ministerråd har idag som samordnare av och initiativtagare till ESK:s verksamhet slogs fast. Det bestämdes att ordfö­randeskapet på eget initiativ kunde fatta beslut om att utse personliga repre­sentanter för att söka lösa en kris eller en konflikt.

Ett av de viktigaste besluten i Helsingfors var inrättandet av ämbetet som högkommissarie för nationella minoriteter Denne fick i uppgift att genom bl.a. preventiv diplomati söka förebygga konflikter med minoritetsanknyt­ning. Högkommissarien har för närvarande en liten stab med säte i Haag.

Genom besluten i Helsingfors år 1992 kom ESK alltmer att likna en inter­nationell organisation. Utvecklingen i denna riktning har fortsatt. Vid ESKis ministerrådsmöte i Stockholm i december 1992 inrättades posten som gene­ralsekreterare för ESK, med uppgift att i samråd med ordförandeskapet styra ESK:s aktiviteter och se till att ESK:s olika beslut genomförs. Han efler hon är administrativ chef i ESK och skall också övervaka sekretariatets och ODlHR:s arbete samt inför ordförandeskapet svara för att ESK:s personal utför sina uppgifter på ett effektivt sätt. Generalsekreteraren rapporterar till ministerrådet. Vidare har ESK:s parlamentariska församling upprättat ett sekretariat i Köpenhamn.


 


Juridisk status, immunitet och privilegier                             Prop. 1993/94:192

Allt eftersom antalet institutioner ökar, har behovet av att närmare studera ESKrs framtida organisation och status blivit allt större. ESK har trots de inrättade permanenta institutionerna inte generellt haft status som juridisk person i de deltagande staterna. Eftersom ESK inte baseras på en traktat, har konferensen inte heller ställning som folkrättssubjekt. Övergripande be­stämmelser om privilegier och immunitet för institutionerna och deras perso­nal saknas också.

Parisbeslutet

Tidigare har ESK endast gett allmänna riktiinjer för hur personer med an-knjftning till konferensen i deltagarstatema skall behandlas i immunitetshän­seende. Vid Parismötet konstaterades att institutionerna, för att kunna fun­gera effektivt, behövde en gemensam administrativ, finansiell och personal-administrativ ram. En expertgrupp inrättades under ämbetsmannakommit-tén för att utarbeta rekommendationer pä dessa områden.

I ett beslut i ämbetsmannakommittén den 29januari 1991 (dokument CSCE/HB/Dec.l) antogs expertgruppens rekommendationer. 1 dessa upp­manades institutionernas värdländer att ge dessa institutioner rättslig status samt att ge institutionerna och deras personal privilegier och immunitet mot­svarande vad som gäller för FN och FN:s tjänstemän. Övriga deltagarstater rekommenderades att, i enlighet med nationell rätt, ge institutionernas per­sonal privilegier och immunitet motsvarande vad som gäller för FN-tjänste-män på resa i tjänsten.

Beslutet i Paris har införlivats i nationell lag i de tre stater, Österrike, Tjeckien och Polen, som står värdar för ESK:s institutioner I Danmark har ett särskilt högkvartersavtal med bestämmelser om privilegier och immuni­tet ingåtts mellan regeringen och den parlamentariska församlingens sekre­tariat.

1 övriga ESK-stater har däremot ämbetsmannakommitténs beslut enligt uppgift ännu inte resulterat i nationella rättsregler.

Behovet av en närmare reglering

Behovet av att närmare reglera frågan om ESK:s institutionella struktur och rättsliga status kvarstod således när Helsingforsmötet hölls sommaren 1992. Detta ledde till att man i Helsingforsdokumentet dels tillsatte en arbetsgrupp för ESK:s institutioner, dels gav ämbetsmannakornmittén i uppdrag att stu­dera hur ESK:s institutioner skulle kunna fullgöra sina uppgifter på ett bättre sätt. Ämbetsmannakommittén skulle i detta sammanhang överväga lämpligheten av en internationell överenskommelse om rättslig status för in­stitutionerna.

Som ett resultat av beslutet i Helsingfors inrättades en expertgrupp för ut­
redande av ESK:s rättsliga status samt privilegier och immunitet. Under fyra
möten sommaren och hösten 1993 utarbetade gruppen ett förslag till ett poli­
tiskt beslut i ESK:s ministerråd, innehållande bestämmelser om rättskapaci­
tet för ESK:s två återstående institutioner samt immunitet och privilegier.
   9

r Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 192


Gruppens arbete gick ut på att dels kartlägga behovet av gemensamma     Prop. 1993/94:192 regler om rättskapacitet samt immunitet och privilegier, dels finna den lämp­liga formen för eventuella nya åtaganden på området. En utgångspunkt för gruppens arbete var de befintliga åtaganden på privilegieområdet som fanns inom ESK. En viktig fråga var i vad mån dessa behövde kompletteras.

Tidigare åtaganden

ESK-staterna har tidigare endast gjort ett fåtal konkreta åtaganden på privi­legieområdet. Ett sådant följer av det ovan nämnda Wiendokumentet från 1992 om förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. De inspektörer, ob­servatörer och utvärderingsgrupper som skall övervaka tillämpningen av de förtroende- och säkerhetsskapande åtgärdema enligt dokumentet skall åt­njuta immunitet och privilegier enligt 1961 års Wienkonvention om diploma­tiska förbindelser. Bestämmelserna har införlivats med svensk rätt genom en ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Änd­ringen innebar att immunitet och privilegier för dessa grupper reglerades i en särskild paragraf, 2a§.

Enligt Stockholmskonventionen om förlikning och skiljedom inom ESK skall förlikningsmän och skiljedomare m.fl. ges immunitet och privilegier motsvarande vad som gäller för personer knutna till Internationella domsto­len i Haag. Riksdagen har nyligen beslutat att åtagandet skall genomföras genom en ändring i 1976 års lag, som träder i kraft den dag regeringen be­stämmer (SFS 1993:1299).

CFE-avtalet, i vilket NATO:s samt Warszawapaktens forna medlemssta­ter, men inte Sverige, är parter, innehåller vissa bestämmelser om immunitet och privilegier.

Av en bilaga till Parisstadgan framgår att institutionernas värdländer skall möjliggöra för de institutioner som upprättats enligt stadgan att göra kon-traktsmässiga och finansiella åtaganden och tillerkänna dem lämplig diplo­matisk status.

Utöver dessa konkreta åtaganden gäller enligt flera ESK-dokument en ut­trycklig eller underförstådd skyldighet för stater att aktivt underlätta eller åtminstone möjliggöra en viss verksamhet. Detta har emellertid inte föran­lett någon lagstiftning i Sverige.

Som exempel kan nämnas att högkommissarien skall ha möjlighet att be­söka alla deltagarstater samt ha rätt att ta emot förstahandsinformation från berörda parter, inkl. frivilligorganisationer. Han eller hon skall få resa och kommunicera fritt. Detsamma gäller för eventuella experter som reser till­sammans med högkommissärien.

ESK har genom slutdokumenten från mötena i Moskva år 1991 och Hel­
singfors år 1992 fått möjlighet att sända undersöknings- och rapportörsgrup­
per pä officiella uppdrag till deltagarländer. Inom ESK benämns sådana
grupper missioner. Dessa grupper kan skickas ut för att övervaka att tillämp­
ningen av de åtaganden inom den mänskliga dimensionen, som de uttrycks i
de s.k. Köpenhamns- och Moskvadokumenten, efterlevs (övervaknings- och
rapportörsmissioner). Missionerna åtnjuter inte immunitet och privilegier i
egentlig mening. Enligt punkt 6 i Moskvadokumentet skall stater möjliggöra
  10


 


för dessa övervakningsgrupper att fullgöra sina uppgifter på ett självständigt     Prop. 1993/94:192 sätt ("grant all the facilities necessary for the independent exercise of its functions"). Konkret har staterna en skyldighet att tillåta inresa utan dröjs­mål, låta gruppen resa fritt samt ge den rätt att fritt träffa och samla informa­tion från individer och organisationer inom landet.

De grupper för insamlande av fakta samt rapportering som kan utses en­ligt Helsingforsdokumentets tredje kapitel omfattas endast av en allmän skyldighet för ESK-staterna att samarbeta fullt ut och underlätta deras ar­bete. Gruppernas säkerhet måste också garanteras.

Expertgmppen för utredande av ESK.s rättsliga status

Mandatet för expertgruppen för utredande av ESK:s rättsliga status omfat­tade formellt endast ESK:s dåvarande tre institutioner: sekretariatet, ODIHR och CPC. ESK:s allt bredare och mera omfattande institutionella struktur hade gjort behovet av enhetiiga regler om institutionernas och orga­nens rättsliga ställning uppenbar. För att kunna fungera effektivt måste insti­tutionerna tillerkännas samma rättskapacitet i alla deltagarstater. Mot bak­grund av avsaknaden av enhetliga och bindande åtaganden för deltagarsta­tema vad gällde ESK:s rättsliga status och de olika organens privilegier och immunitet, stod det emellertid snart klart att behovet av en reglering sträckte sig längre än till de tre institutionerna. Inte minst högkommissarien och ESK:s olika övervaknings- och rapporteringsgrupper var vid resor till olika konfiiktområden i stort behov av ett immunitetsrättsligt skydd. Vidare måste de personer som i olika egenskaper arbetade för ESK och utövade uppdrag för ESK åtnjuta samma skydd och förmåner i form av immunitet och privilegier varhelst de agerade inom ESK-området. Samtidigt var det viktigt att inte dubblera eller undergräva existerande åtaganden på privile­gieområdet inom ESK samt att ge utrymme för en fortsatt tillämpning av högkvartersavtal och nationeli lagstiftning rörande värdländernas åtaganden i förhållande till institutionerna.

Olika uppfattningar förelåg inom expertgruppen om vilken form åtagan­dena borde ta. Vissa länder ansåg det nödvändigt med ett juridiskt bindande avtal om ESK:s rättsliga status och immunitet. Andra menade att ett juri­diskt bindande avtal aldrig skulle komma att ratificeras av alla ESK-staterna, vilket skulle leda till en tudelad reglering av frågan, där några stater var bundna av ett avtal medan andra genom att inte ratificera kunde avstå från att tillerkänna ESK motsvarande status. Dessa senare länder ansåg att ett politiskt beslut i stället borde fattas av ministerrådet.

I ett stort antal länder, däribland Sverige, förutsätter åtaganden på privile-gieomrädet ändringar i nationell lagstiftning. Det förslag till politiskt beslut som till slut förelades ämbetsmannakommittén av expertgruppen, och som antogs av Rommötet, förutsätter därför ett nationellt införlivande i enlighet med respektive lands konstitutionella krav.

4.2 Rombeslutet

Det beslut om ESK:s rättskapacitet och immunitet och privilegier som fatta-     11

des vid ministcrrådsmötet i Rom fogas till denna remiss som bilaga 1. Som


 


framgår består beslutet av en huvuddel och en bilaga. I huvuddelen slås fast Prop. 1993/94:192 att det behövs en gemensam reglering av institutionernas rättskapacitet samt av immunitet cx;h privilegier Samtidigt konstateras att denna typ av bestäm­melser kräver lagstiftning i de flesta deltagarstater. Genom beslutet antar därför ministerrådet detaljerade bestämmelser på området, vflka framgår av bilagan till beslutet och uppmanar staterna att genomföra dessa i enlighet med sina respektive konstitutionella bestämmelser. Senast den 31 december 1994 skall staterna informera ESK:s generalsekreterare om de åtgärder man vidtagit med anledning av beslutet.

Rättskapacitet

Bflagan inleds med en bestämmelse om rättskapacitet för ESK:s institutio­ner Deltagarstatema skall tillerkänna ESK:s sekretariat och Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) samt varje annan institution som ministerrådet beslutar, den rättskapacitet som behövs för att de skall kunna utföra sina uppgifter. Rättskapaciteten skall särskilt omfatta förmågan att ingå avtal, att förvärva och avyttra fast och lös egen­dom samt att delta i rättegångar. Denna omfattning av institutionernas rätts­kapacitet motsvarar vad som gäller för andra internationella organisationer, t.ex. Förenta nationernas fackorgan.

Det kan i detta sammanhang noteras att sekretariatet för ESK:s parlamen­tariska församling inte omfattas av Rombeslutet. Som nämnts ovan åtnjuter sekretariatet och dess personal privilegier och immunitet i värdlandet Dan­mark enligt ett särskilt högkvartersavtal. Sekretariatet har inrättats av parla­mentariska församlingen och är inte på samma sätt som sekretariatet i Wien eller ODIHR en del av ESK:s egen institutionella struktur. Ministerrådsmö­tet i Rom beslutade emellertid att uppdra åt ESK:s ämbetsmannakommitté att utreda frågan om den parlamentariska församlingens rättskapacitet, vil­ket inte legat inom ramen för expertgruppens mandat.

Immunitet och privilegier

Bilagans privilegiedel har, för att underlätta för respektive lands lagstiftande och rättstilllämpande myndigheter, medvetet gjorts sä detaljerad som möj­ligt. Eftersom beslutet skulle tillämpas i stater med vitt skilda rättssystem var expertgruppen överens om att det krävdes tydliga bestämmelser som klart angav ramarna för den immunitet och de privilegier som skulle komma insti­tutionerna och de aktuella personkretsarna till del. Det ansågs i detta sam­manhang inte tillräckligt att bara hänvisa till bestämmelser i andra konven­tioner på privilegieområdet.

Beslutet ersätter punkten 1.1 i ämbetsmannakommitténs tidigare nämnda Parisbeslut frän den 29januari 1991. Andra existerande åtaganden på privi­legieområdet inom ramen för ESK påverkas inte av beslutet i Rom. Beslutet påverkar inte heller de åtaganden som gjorts av institutionernas värdländer enligt 1991 års beslut med avseende på privilegier och immunitet för institu­tionerna, deras tjänstemän samt staternas representanter i ESK.

1 bilagan till Rombeslutet konstateras inledningsvis att privilegierna och   12


 


immuniteten inte tillerkänns för institutionernas efler individernas egen vin- Prop. 1993/94:192 ning, utan för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter på ett självständigt sätt. Immuniteten skall därför hävas i fall då dess åberopande skulle för­hindra rättvisan och ett hävande kan ske utan men för immunitetens syfte. Beslut att häva immunitet för institutionerna, personalen vid institutionerna eller deltagarna i ESK:s övervaknings- och rapporteringsgrupper fattas av ESKts generalsekreterare i samråd med ordföranden i ESK:s ministerråd. Beslut om att häva generalsekreterarens egen immunitet, eller immunitet för högkommissarien för nationella minoriteter, fattas av ordförandeskapet. Im­munitet för regeringsrepresentanter hävs i förekommande fall av respektive lands regering.

ESK.s institutioner, deras tillgångar och egendom, skall åtnjuta samma im­munitet från domsrätt som främmande stater. För stater gäller enligt immu­nitetsrätten i de flesta västländer immunitet för offentligrättsliga handlingar, s.k. handlingar yure imperii. Beslutet innebär alltså att ESKrs institutioner skall åtnjuta immunitet för andra än rent kommersiella handlingar.

Institutionerna skall åtnjuta samma rätt till fri kommunikation i officiella syften som diplomatiska beskickningar.

Institutionernas lokaler och arkiv skall vara okränkbara. Tillgångar och egendom skall vara immuna mot husrannsakan, rekvisition, konfiskation och expropriation. Institutionerna skall vidare utan inskränkning i form av finansiella kontrollåtgärder, förordningar eller moratoria ges rätt att äga penningmedel och valutor i den utsträckning som behövs för att de skall kunna utföra sina uppdrag. De skall också kunna föra över medel och valu­tor mellan och inom länder och växla valutor.

Institutionerna, deras tillgångar, inkomster och annan egendom skall un-dantas från direkt beskattning. Undantaget gäller dock inte skatter som i praktiken är avgifter för offentliga tjänster De skall också undantas från ex­port- och importtullar på artiklar som importerats eller exporterats av insti­tutionerna i officiellt syfte. Sådana artiklar fär sedan inte säljas i importlan­det utan tillstånd från regeringen i det landet. Om priset för varor eller tjäns­ter som används eller tfllverkas för stora värden för institutionernas officiella verksamhet inkluderar skatter eller avgifter, skall staten antingen bevilja skattefrihet eller återbetala skatten eller avgiften.

Deltagarstaternas permanenta delegationer vid ESK och dessa delegatio­ners medlemmar skall i stationeringslandet åtnjuta privilegier enligt Wien­konventionen om diplomatiska förbindelser

Deltagarstaternas representanter vid ESKrs möten eller i arbetet vid ESKrs institutioner skall åtnjuta viss immunitet och vissa privilegier medan de full­gör sina uppgifter och under resor till och frän möten. Med representanter avses i detta sammanhang delegater, biträdande delegater, rådgivare, tek­niska experter och sekreterare. De uppräknade förmånerna gäller emeller­tid inte mellan en representant och den stat vars representant han eller hon är eller har varit.

Representanterna skall åtnjuta immunitet från domsrätt för handlingar i
tjänsten. Deras handlingar och dokument skall vara okränkbara. De och de­
ras makar skall pä samma sätt som diplomatiska företrädare undantas från
invandringsrestriktioner   och   bestämmelser   om   utlänningsregistrering.
13


 


Samma privilegier vad gäller valutaväxling skall gälla för dem som för diplo-     Prop. 1993/94:192 mäter. De förmåner och den immunitet som gäller för diplomaters person­liga bagage skall även gälla för representanter vid ESKrs möten.

Tjänstemän vid institutionerna åtnjuter något vidare privilegier och immu­nitet än representanter. Med tjänstemän avses, förutom generalsekreteraren och högkommissarien för nationella minoriteter, även de personer som be­stäms eller beslutas av vederbörande beslutande ESK-organ. Frågan om skattefrihet för inkomster frän verksamhet i ESK omfattas inte av Rombe­slutet.

Förutom att tjänstemännen skall ha immunitet från domsrätt för officiella handlingar, inklusive sådant som skrivits eller sagts, skall de undantas från värnplikt samt, på samma sätt som representanterna, från invandringsrest­riktioner och utlänningsregistrering. De åtnjuter vidare samma valutaförmå­ner som diplomatiska företrädare av motsvarande rang. 1 internationella kri­ser skall de, tfllsammans med makar och släktingar som är beroende av dem, åtnjuta samma möjligheter till repatriering som diplomater.

1 samband med stationeringen skall en tjänsteman ha rätt att importera sitt bohag utan att betala tullar. Bohaget skall även kunna föras ut utan tull­avgifter när posten lämnas.

Beträffande tjänstemännens immunitet och privilegier bör noteras att sta­ter i förhällande till sina egna medborgare eller till personer som har perma­nent uppehällstfllständ i landet, endast är skyldiga att tillerkänna immunitet från domsrätt.

Anställda vid ESKrs institutioner skall undantas frän socialförsäkringssys­temet i värdlandet, förutsatt att de i stället omfattas av socialförsäkringsrät­ten i hemlandet eller är medlemmar i ett frivilligt försäkringssystem med till­räckliga förmåner

Personer som på officiellt uppdrag av ESK deltar i övervaknings- och rap­portörsgrupper eller övriga s.k. missioner som utses av ESKrs beslutande organ samt personer som utövar uppdrag som personliga representanter för ESKrs ordförandeskap åtnjuter privilegier och immunitet som i stort mot­svarar dem som gäller för experter på uppdrag av FN. Arbetet i krisområden gör det särskilt viktigt med ett fungerande immunitetsskydd, både för perso­nen och för dennes dokument.

Medlemmar av sädana grupper liksom personliga representanter skall därför tillerkännas immunitet från anhållande eller häktning. Under och ef­ter ett uppdrag skall de åtnjuta immunitet frän domsrätt för handlingar, inkl. skriftliga och muntliga uttalanden, som de utfört i officiell kapacitet. Deras dokument och papper skall vara okränkbara. De skall ha rätt att använda koder och att motta handlingar med kurir eller i förseglade säckar, vilka skall åtnjuta samma immunitet och privilegier som diplomatsäckar. Medlemmar i övervaknings- och rapportörsgrupper och personliga representanter får vi­dare använda särskilda symboler och flaggor på sina lokaler och fordon. De åtnjuter samma förmåner vad gäller invandringsrestriktioner, valutaväxling, personligt bagage samt repatriering som tjänstemän inom ESK.

Beträffande utrustning som dessa grupper behöver för att fullgöra sina
uppgifter gäller följande. Den skall vara immun från domsrätt, husrannsa­
kan, rekvisition, konfiskation och expropriation på samma sätt som institu-
  14


 


tionernas tillgångar. Tillgångarna skall också undantas från skatter och avgif-     Prop. 1993/94:192 ter i samma omfattning som institutionernas egendom.

Som framgår innehåller bilagan också regler om identitetskort för ESK-personal. Dessa föranleder inte några ändrade föreskrifter i Sverige och be­rörs därför inte vidare i detta sammanhang.

4.3 Gällande bestämmelser om immunitet och privilegier

Wienkonventionerna om diplomatiska respektive konsulära förbindelser har införlivats i svensk rätt genom lagen (1976:661) om immunitet och privi­legier i vissa fall (1976 års lag). Bestämmelser härom finns i 2 och 3§§. I 4 § finns bestämmelser om immunitet och privilegier för vissa internationella organ samt för personer med anknytning till dessa organ, som räknas upp i en bilaga till lagen. Av bestämmelsen framgår att de i bilagan uppräknade subjekten åtnjuter immunitet och privilegier enligt vad som bestämts i stadga eller avtal som är i kraft i förhållande till Sverige. De konkreta be­stämmelserna om vilka immuniteter och privilegier som avses finns alltså inte i 1976 års lag, utan i den aktuella stadgan eller avtalet.

År 1986 antogs inom ESK det s.k. Stockholmsdokumentet. Enligt detta skall de deltagande staterna inbjuda observatörer tfll vissa mflitära övningar Vidare skall varje deltagande stat tillåtas utföra inspektioner på varje annan deltagande stats territorium för kontroll av efterlevnaden av överenskomna förtroende- och säkerhetsskapande åtgärder. I dokumentet anges bl.a. att observatörer och inspektörer samt biträdande personal till inspektörerna skall tillerkännas privilegier och immunitet enligt 1961 års Wienkonvention om diplomatiska förbindelser.

När bestämmelsen skulle införas i svensk rätt innehöll 1976 års lag inte några bestämmelser om immunitet och privilegier för de aktuella personka­tegorierna. För att åtagandena enligt Stockholmsdokumentet skulle bli gäl­lande inför svenska domstolar och myndigheter valdes i stället lösningen att införliva åtagandena genom särskild lagstiftning, 2a§.

5 Överväganden

5.1 Inledning

Genom sin konfliktförebyggande roll har ESK blivit en av grundpelarna i det europeiska säkerhetssystemet efter det kalla kriget. Beslutsfattandet är flexibelt i jämförelse med vad som gäller för andra internationella organisa­tioner. Tack vare detta har ESK kunnat agera snabbt i konfliktsituationer. Att stärka ESKrs institutioner samtidigt som deras flexibilitet bibehålls har varit en viktig utgångspunkt för Sveriges arbete i ESK.

För att ESK skall kunna fungera effektivt måste det finnas ett grundläg­gande rättsligt skydd för dess verksamhet i samtliga deltagarstater. Att de personer som verkar inom ESK skall ges ett tillfredsställande skydd har där­vid synnerlig betydelse.

Den rättsliga handlingsförmåga som gäller för institutionerna enligt bila-   15


 


gan till Rombeslutet syftar till att ge en rättslig ram för deras agerande som motsvarar den som gäller för andra internationella organ.

Sverige fäster särskild vikt vid att ESK kan fortsätta att spela en central roll i den europeiska säkerhetsordningen. Det följer av vårt engagemang i ESK att vi så snart som möjligt i svensk rätt bör införliva de åtaganden som följer av ESKrs Rombeslut.


Prop. 1993/94:192


5.2 Rättslig ställning för institutioner inom ESK

Regeringens förslag: En lag om rättslig ställning för institutioner inom ESK införs. De institutioner inom ESK som anges i en bilaga till lagen skall kunna förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter samt föra ta­lan inför domstolar och andra myndigheter. I lagen anges också att föreskrifter on immunitet och privilegier för ESK:s institutioner finns i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Promemorians förslag: I promemorian föreslogs att organen efter beslut av ESKrs ministerråd skulle åtnjuta rättskapacitet motsvarande vad som gäl­ler för Förenta nationernas fackorgan.

Remissinstansema: Hovrätten för Västra Sverige ifrågasätter om inte den i promemorian föreslagna ordningen innebär att Sverige avhänder sig beslu­tanderätt i Strid med 10 kap. 5 § regeringsformen (RF) och anför att denna fråga förtjänar en mer ingående analys i propositionen. Riksåklagaren (RA) anför att lagen skulle vinna i tydlighet om det direkt angavs vilken rättskapa­citet som avses. Den valda lösningen inger också vissa andra betänkligheter enligt RÅ, nämligen att ändringar i konventionen om FNrs fackorgan och den praxis som utbildas på området kan komma att direkt påverka innehållet i lagen. RÅ skulle föredra att rättskapaciteten direkt framgår av lagen eller genom en hänvisning till bilagan till ESKrs ministerråds beslut. Uppsala uni­versitet tillstyrker förslaget att ge de aktuella institutionerna rättskapacitet i Sverige trots den osäkra folkrättssubjektiviteten. Universitetet anför vidare att Sverige och andra ESK-staters praxis i form av genomförande av minis­terrådets beslut antagligen kommer att generera en faktisk folkrättssubjekti­vitet för ESK och dess institutioner, en utveckling universitetet finner natur­lig och behovsframkallad.

Skälen för regeringens förslag: Bestämmelser om rättskapacitet ingår of­tast i de avtal och stadgor enligt vilka internationella organisationer och or­gan upprättas. Så är t.ex. fallet med FN och de flesta andra organisationer som omfattas av immunitet och privilegier i Sverige. En stadga eller ett avtal är folkrättsligt bindande för Sverige sedan regeringen, i förekommande fall efter beslut av riksdagen, har ingått överenskommelsen. Bestämmelser om rättslig handlingsförmåga i en sådan stadga är därefter folkrättsligt bindande för Sverige också utan särskild lagstiftning härom. Något praktiskt behov av lagstiftning har inte ansetts föreligga.


 


ESK är inte en internationell organisation i denna mening. Dess verksam- Prop. 1993/94:192 het grundas inte på en stadga eller ett avtal. Beslutet att tillerkänna ESKrs permanenta institutioner rättslig handlingsförmåga kan därför inte kopplas till en övergripande rättslig status hos ESK. Mot bakgrund härav föreslår regeringen att en särskild lagstiftning införs som utttyckligen slår fast att vissa institutioner inom konferensen skall ha rättslig handlingsförmåga här På så sätt säkerställs att Sverige motsvarar den standard som följer av Rom­beslutet.

I departementspromemorian föreslogs att institutioner som enligt beslut av ministerrådet skall tillerkännas rättskapacitet inom ESK här skulle ges rättskapacitet motsvarande den som gäller för FNrs fackorgan. I promemo­rian föreslogs vidare att regeringen skulle tillkännage vilka institutioner som enligt rådets beslut skulle åtnjuta rättskapacitet i Sverige. Hovrätten för Västra Sverige har ifrågasatt om inte detta innebär ett avhändande av beslu­tanderätt i strid med 10 kap. 5 § RF.

Av 10 kap. 5 § RF framgår att t.ex. lagstiftning i begränsad omfattning kan överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete till vilken riket är eller skall bli anslutet. Regeringen finner att det i detta fall torde röra sig om lagstiftning i sådan begränsad omfattning och att hinder mot överlåtande av beslutanderätten inte föreligger på denna grund. Emellertid är inte ESK en mellanfolklig organisation i vedertagen folkrättslig mening. Grundlagsenligheten i ett överlätande av beslutanderätten kan därför anses vara tveksam i detta fall. Regeringen avstår därför från att föreslå att minis­terrådets beslut skall vara tillämpliga i Sverige utan lagstiftning i det enskilda fallet.

Med den nu föreslagna lösningen måste regeringen, efter beslut i minister­rådet att ytterligare någon institution skall ha rättslig handlingsförmåga, fö­reslå riksdagen att lagen skall utvidgas till att även avse denna institution. Regeringen föreslår att de institutioner som skall åtnjuta rättslig handlings­förmåga skall anges i en bilaga till den föreslagna lagen. Den föreslagna lös­ningen innebär att Sveriges röst vid ministerrådets beslut i dessa samman­hang måste avges med reservation för riksdagens efterföljande godkän­nande. Ministerrådets beslut blir inte omedelbart bindande för staterna, vil­ket innebär ett avsteg från hittills tillämpade principer.

Bestämmelsen i Rombeslutet liknar i sak de bestämmelser som gäller för andra internationella organs rättsliga handlingsförmåga. Innehållet torde motsvara det som kan anses nödvändigt för att institutionerna skall kunna fullgöra sina uppgifter.

1 promemorian föreslås att de institutioner inom ESK som ministerrådet bestämmer skall tillerkännas rättskapacitet motsvarande den som gäller i Sverige för Förenta nationernas fackorgan. Riksåklagaren anför i sitt remiss­yttrande att det direkt av lagen bör framgå vilken rättslig handlingsförmåga som ges.

Enligt 1947 års konvention rörande immunitet och privilegier för FNrs
fackorgan åtnjuter dessa ställning som juridisk person. Härutöver anges att
de har rätt att ingå avtal, förvärva fast och lös egendom samt inleda rättsliga
åtgärder. I sak motsvarar bestämmelsen vad som enligt Rombeslutets bilaga
skall gälla för ESKrs institutioner.
                                                        17

1" Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 192


Vid införlivandet av Rombeslutet i svensk rätt står regeringen inför flera alternativa metoder med olika för- cxrh nackdelar.

Enligt Rombeslutet skall organen ges den rättskapacitet som behövs för att de skall kunna fullgöra sina uppgifter, vilket följs av en exemplifierande uppräkning som innehåller samma moment som uppräkningen i konventio­nen om FNrs fackorgan.

Det närmast till hands liggande alternativet är att direkt citera Rombeslu­tet i lagen. Nackdelen är att beslutet innehåller en inte uttömmande uppräk­ning av den rättsliga handlingsförmåga vari rättskapaciteten "särskilt" skall bestå. Regeringen anser att lagstiftning som innehåller icke uttömmande uppräkningar sä långt det är möjligt bör undvikas.

Av vad som anförts tidigare framgår att avsikten är att ge ESK-organen en rättskapacitet som motsvarar den som gäller för FN:s fackorgan. Ett al­ternativ är därför att utforma bestämmelsen i överensstämmelse med den aktuella artikeln i 1947 års konvention. Lagen skulle då dels ange att organen åtnjuter rättskapacitet som juridiska personer, dels räkna upp vissa förfaran­den som innefattas i rättskapaciteten. Inte heller detta är enligt regeringens mening en tillfredsställande lösning eftersom den innehåller en viss oklarhet genom att ange att organen utgör juridiska personer samtidigt som bestäm­melsen innehåller en uppräkning av de åtgärder institutionen kan vidta.

Regeringen delar Riksåklagarens uppfattning att omfattningen av den rättsliga handlingsförmågan bör framgå av lagen. Den lösning som enligt re­geringens mening ger störst rättssäkerhet såväl för de aktuella organen som för deras affärskontakter här i landet är därför att i lagen göra en uttöm­mande uppräkning av handlingsförmågans utsträckning och att anknyta denna tiU existerande svenska bestämmelser som tillerkänner juridiska per­soner rättslig handlingsförmåga. Såväl i aktiebolagslagen (1975:1385) som lagen (1980:1102) om handelsbolag (jch enkla bolag anges denna som en för­måga att förvärva rättigheter och skyldigheter samt att föra talan inför dom­stolar och andra myndigheter. Regeringen anser att denna formulering bör användas också i detta sanunanhang.


Prop. 1993/94:192


5.3 Immunitet och privilegier

Regeringens förslag: En ny bestämmelse som särskilt avser immunitet och privilegier för ESKrs institutioner och personer som verkar inom ESK införs i 1976 års lag om immunitet och privilegier till följd av mi­nisterrådets beslut. I paragrafen anges vilka organ och personer som omfattas av bestämmelserna. Ministerrådets beslut skall publiceras i Sveriges internationella överenskommelser.


Promemorfens förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna: Hovrätten för Västra Sverige och Kammarrätten i Stockholm föreslår att andra stycket i den föreslagna bestämmelsen skall omformuleras. Försvarsmaktens organisationsmyndighet (FMO) anser inte att de krav som kan ställas på så ingripande lagregler som bestämmelser om


18


 


immunitet och privilegier uppfylls genom en hänvisning till en bilaga i minis- Prop. 1993/94:192 terrådets beslut. FMO förordar i stället att en särskild bilaga till 1976 års lag införs. Generaltullstyrelsen påpekar att gränsdragningen mellan 2 a och 2 b §§ måste göras så klar som möjligt. Uppsala universitet anser att den före­slagna bestämmelsen i 2 b § faller väl in i lagens system, men påpekar också att en publicering av ministerrådets beslut i Sveriges internationella överens­kommelser inte synes förenlig med bestämmelsema i förordningen (1990:1070) om publicering av Sveriges internationella överenskommelser, eftersom denna förutsätter att de intagna överenskommelserna eller beslu­ten är folkrättsligt bindande för Sverige.

Skälen för regeringens förslag: För att bestämmelsema i Rombeslutet om immunitet och privilegier skall bli gällande inför svenska myndigheter måste de införlivas med svensk rätt. Immunitet och privilegier för internationella organ och personer med anknytning till dessa regleras i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. De organisationer som tillerkänns im­munitet och privilegier i Sverige omfattas med ett par undantag av 4 § i fegen. Av den bestämmelsen följer att internationella organ och personer med an­knytning till dessa organ skall åtnjuta immunitet och privilegier enligt avtal eller stadga som är i kraft i förhållande till Sverige. ESKrs Rombeslut är inte att betrakta som ett avtal eller en stadga som är i kraft i förhållande till Sve­rige. Beslutet är, liksom andra beslut i ESKrs ministerråd, visserligen poli­tiskt bindande för deltagarstatema, men är inte en folkrättslig överenskom­melse som faller inom ramen för 4 §.

För att bestämmelserna i Rombeslutet skall bli gällande i Sverige bör där­för enligt regeringens mening en ny paragraf som särskilt avser immunitet (x;h privilegier för ESKrs institutioner och personer verksamma inom ESK införas i lagen. I lagens 2 a § finns redan en bestämmelse som avser immuni­tet och privilegier för observatörer och inspektörer samt biträdande perso­nal. Regeringen föreslår att en ny bestämmelse, 2b §, förs in i lagen. I para­grafen bör anges vilka organ och personer som omfattas av immunitet och privilegier. Paragrafens första stycke bör i förhållande till departementspro­memorian och i enlighet med Lagrådets förslag omformuleras så att de grup­per som omfattas anges i punktform. Hänvisningen till beslut i ESKrs minis­terråd stryks såvitt gäller vilka institutioner som skall omfattas av bestäm­melserna (jfr avsnitt 5.2). Departementspromemorians förslag till tredje Stycke bör utgå, eftersom hänvisningen till den nya lagen om institutionernas rättsliga ställning i föreliggande förslag finns redan i paragrafens första stycke.

Generaltullstyrelsen har påpekat att gränsdragningen mellan 2 a och 2 b §§ måste vara klar och entydig. De två bestämmelserna grundas på olika doku­ment och rör olika personkategorier. Någon konkret risk för gränsdragnings­problem föreligger inte enligt regeringens mening.

Bestämmelser om immunitet och privilegier i internationella överenskom­
melser som är i kraft i förhållande till Sverige införlivas som anförts ovan
normalt genom att en ny punkt tas in i bilagan till 1976 års lag. Texterna till
dessa överenskommelser publiceras i Sveriges internationella överenskom­
melser (SÖ). Regeringen tillkännager SÖ-nummer för de överenskommel­
ser till vilka hänvisning sker i lagens bilaga (se SFS 1987r342).
                 19


 


Enligt 3 § förordningen (1990:1070) om publicering av Sveriges internatio- Prop. 1993/94:192 nella överenskommelser, m.m. (SÖ-förordningen) skall internationella överenskommelser som ingåtts av regeringen publiceras i SÖ. Även beslut av mellanfolkliga organisationer kan publiceras i SÖ, om de är bindande för Sverige. ESKrs Rombeslut faller knappast inom ramen för sädana beslut som skall publiceras i SÖ. Trots att det varken är att betrakta som en interna­tionell överenskommelse eller ett beslut av en mellanfolklig organisation, har det dock flera likheter med den senare typen av internationella instru­ment.

I motiven till SÖ-förordningen (1990r3) anför föredraganden att även in­ternationella organs resolutioner kan omfattas av 3 § om de är folkrättsligt bindande. Däremot skall inte resolutioner, vilka endast är att anse som re­kommendationer, publiceras. Att inte SÖ i onödan skall belastas med doku­ment som inte har någon internationell rättsverkan bör fortfarande vara den vägledande principen i dessa sammanhang.

Beslut inom ESK är dock, som anförts ovan, politiskt bindande. I prakti­ken kan de deltagande länderna inte med bibehållen trovärdighet undandra sig skyldigheten att uppfylla bestämmelserna i ett sådant beslut. Den mest praktiska lösningen är därför att behandla ESKrs Rombeslut på samma sätt som de internationella överenskommelser till vilka hänvisning sker i bilagan till 1976 års lag. Denna lösning stämmer också väl med grunderna för be­stämmelserna i 14 § lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra för­fattningar I privilegielagen bör därför anges att Rombeslutet skall publice­ras i SÖ.

Alternativet är att som Försvarsmaktens organisationsmyndighet föresla­git publicera Rombeslutet som en särskild bilaga till 1976 års lag. Den valda lösningen korresponderar med den metod som valts i 1976 års lag, nämligen att hänvisa till den aktuella stadgan eller avtalet för att införliva de konkreta bestämmelserna med svensk rätt. En publicering av Rombeslutet i en bilaga till lagen skulle också ge beslutet en alltför framträdande roll och skulle dess­utom markant bryta mot systematiken i lagen.

6 Kostnader

Rombeslutet bedöms inte leda till några direkta kostnader för Sverige. Privi­legierna i skatte- och tullhänseende kan dock medföra att vissa inkomster som annars skulle ha influtit till statskassan, uteblir. Inkomstbortfallet torde vara minimalt.

7 Ikraftträdande

De föreslagna lagändringarna bör träda i kraft den 1 juli 1994. Några' sär­skilda övergångsbestämmelser behövs inte.

20


 


8 Författningskommentar                               Prop. 1993/94:192

8.1    Förslaget till lag om rättslig ställning för institutioner
inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

I lagens/örsto stycke anges att de institutioner som anges i en bilaga till lagen skall kunna förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter. Bestämmelsen motsvarar således i sak vad som enligt Rombeslutets bilaga skall gälla för ESKrs institutioner. Be­stämmelsen skall tolkas på samma sätt som motsvarande bestämmelse i ak­tiebolagslagen (1975:1385).

I lagens andra stycke konstateras att frågan om immunitet och privilegier för ESKrs institutioner regleras i 1976 års privilegielag.

8.2    Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:661) om
immunitet och privilegier i vissa fall

2b§

I paiagraiens första stycke anges att sådan immunitet och sådana privilegier som följer av punkterna 3 -16 i bilagan till ministerrådets beslut skall åtnju­tas av dels de institutioner inom ESK som anges i bilagan till lagen om rättslig ställning för institutionerna inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK), dels de permanenta delegationer, de personer och den egen­dom som anges i de nämnda punkterna i Rombeslutet, tjänstemän dock en­dast om de är tjänstemän vid sädana institutioner som anges i bilagan till lagen om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa.

Andra stycket anger att Rombeslutet skall publiceras i Sveriges internatio­nella överenskommelser.

21


 


ESK:S FJÄRDE RÅDSMÖTE ROM 1993

RÄTTSKAPACITET SAMT IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

1.  Vid sitt möte i Rom från den 30 november till den 1 december 1993 be­handlade ESK-rådet den rapport som av ESKrs ad hoc-grupp av juridiska och andra experter överlämnats till det 24re mötet med ämbetskommittén om lämpligheten av ett avtal som ger ESKrs institutioner en internationellt erkänd rättslig ställning.

2.  Ministrarna bekräftade på nytt vikten av att öka institutionernas möjlighe­ter att bättre kunna fullgöra sina uppdrag och att samtidigt bevara ESK-pro-cessens flexibilitet och öppenhet. De var överens om att ESK, för att kunna medverka till att uppnå en fastare grund för säkerhet i och samarbete mellan alla stater som deltar i ESK, borde ha klarare administrativa strukturer och en väldefinierad ram för sin verksamhet.

3.  Ministrarna kände sig stimulerade av att de regeringar som var värdar för ESK-sekretariatet, centret för förebyggande av konflikter (CPC) samt kon­toret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR) har vidtagit åtgärder i enlighet med sina lagar för att ge dessa institutioner och ESKrs anställda samt representanterna för de i ESK deltagande staterna en behandling som är jämförbar med den som ges Förenta nationerna och dess anställda samt representanterna vid denna organisation.

 

4.   Ministrarna noterade ESK-institutionernas och deras anställdas samt ESK-missionernas utökade verksamhet i de stater som deltar i ESK samt vikten av att alla deltagande stater ger dessa institutioner och enskilda perso­ner en lämplig behandling.

5.   Ministrarna var överens om fördelarna med att bevilja ESK-institutio-nerna på alla i ESK deltagande staters territorier rättskapacitet, särskilt be­fogenhet att sluta avtal, att förvärva och avyttra lös och fast egendom samt att inleda och delta i rättsliga förfaranden.

6.   Ministrarna var vidare överens om att det var lämpligt att vissa privilegier och viss immunitet beviljades ESKrs institutioner samt deras tjänstemän och övrig personal samt ESKrs generalsekreterare och högkommissarie för na­tionella minoriteter samt deras personal, medlemmar av ESK-missioner samt representanter för de deltagande staterna i den utsträckning som krävs för att de skall kunna fullgöra sina uppdrag.

7.1 de flesta deltagande stater ligger dock behörigheten att instifta regler om ESK-institutionernas rättsliga ställning samt om immunitet och privilegier hos den lagstiftande församlingen.

8. Med anledning av dessa synpunkter och i syfte att bidra till harmonise­ringen av de regler som skall tillämpas, antog ministrarna bestämmelserna i bilaga 1. De rekommenderar att de deltagande staterna genomför dessa bestämmelser med iakttagande av sina konstitutionella och andra krav.

De deltagande staterna kommer att informera ESKrs generalsekreterare om de åtgärdersom vidtagits i detta hänseende senast den 31 december 1994.


Prop. 1993/94:192 Bilaga 1 Översättning

22


 


9. Ministrarna enades om att detta beslut ersätter punkt I.l. (rättslig grund) i rekommendationerna från de deltagande staternas ad Äoc-expertgnipp om arrangemang vad avser administrativa och finansiella frågor samt personal­frågor i samband med ESKrs institutionella strukturer tillkomna vid topp­konferensen i Paris och antagna av högre tjänstemannakommittén den 29 januari 1991 (dokument ESK/HB/Dec.l) samt om att beslutet inte kan till-lämpas på andra åtaganden som avser immunitet och privUegier inom ramen för ESK.

Detta beslut berör dock inte den behandling som, genom lagstiftning eller administrativa åtgärder i värdstaterna i enlighet med ovanstående beslut av ämbetsmannakommittén (dokument ESK/HB/Dec.l), ges de ESK-institu-tioner som avses i punkt 3 ovan, ESK-anställda samt representanter för de stater som deltar i ESK.


Prop. 1993/94:192 Bilaga 1 Översättning


 


Bilaga 1

BESTÄMMELSER OM ESK-INSTITUTIONERNAS RÄTTSKAPACITET SAMT IMMUNITET OCH PRIVILEGIER

ESK-INSTITUTIONERNAS RÄTTSKAPACITET

1. De stater som deltar i ESK skall, med iakttagande av sina konstitutionella, legislativa och härtill relaterade krav, ge den rättskapacitet som behövs för fullgörande av deras uppgifter, särskilt behörighet att sluta avtal, att förvärva och avyttra lös och fast egendom samt att inleda och delta i rättsliga förfaran­den, ät följande ESK-institutionerr

- ESK-sekretariatet,

-Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR),

- alla andra ESK-institutioner enligt ESK-rådets beslut.

IMMUNFTET OCH PRIVILEGIER

Allmänt

2.  De stater som deltar i ESK skall, med iakttagande av sina konstitutionella, legislativa och härtill relaterade krav, bevilja den immunitet och de privile­gier som anges i punkterna 4-16 nedan.

3.  Immunitet och privilegier skall beviljas ESKrs institutioner i dessa institu­tioners intresse. Immuniteten får hävas av ESKrs generalsekreterare i sam­råd med den sittande ordföranden.

Immunitet och privilegier skall inte beviljas enskilda personer för deras personliga fördel utan för att säkerställa att de skall kunna fullgöra sina upp­gifter på ett oberoende sätt. Immuniteten skall hävas i alla de fall dä den skulle hindra rättvisan från att ha sin gång och kan hävas utan hinder av det syfte för vilket den har beviljats. Beslut om att häva immunitet skall fattas

-vad gäller tjänstemän och andra anställda i ESK-institutionerna samt


23


 


medlemmar i ESK-missioner, av ESKrs generalsekreterare i samråd med     Prop. 1993/94:192
den sittande ordföranden.
                                               Bilaga 1

-vad gäller generalsekreteraren och högkommissarien för nationella mi-     Översättning noriteter, av den sittande ordföranden.

Den berörda regeringen får häva immunitet vad gäller dess representan­ter

ESK.s institutioner

4.   ESKrs institutioner, deras egendom och tillgångar, var de än finns och av vem de än innehas, skall åtnjuta samma immunitet mot rättsligt förfarande som främmande stater.

5.   ESK-institutionernas lokaler skall vara okränkbara. ESK-institutionernas egendom och tillgångar, var de än finns och av vem de än innehas, skall åt­njuta immunitet vad gäller visitation, rekvisition, konfiskation och expro­priation.

6.   ESK-institutionernas arkiv skall vara okränkbara.

7.   Utan att vara begränsade genom finansiella kontroller, regleringar eller moratorier av något slag skall

 

a)  ESKrs institutioner kunna inneha penningmedel och hålla sig med be­lopp i alla valutor i den utsträckning som detta är nödvändigt för att bedriva den verksamhet som stämmer överens med deras målsättningar,

b)  ESKrs institutioner vara fria att överföra sina penningmedel eller valu­tor från ett land till ett annat eller inom ett land samt att konvertera en valuta som de innehar till en annan valuta.

8.       ESKrs institutioner, deras tillgångar, inkomst och annan egendom skall
vara

a)  befriade från alla direkta skatter, vilket dock inte innebär att ESKrs in­stitutioner skall kräva befrielse från sådana skatter som i realiteten endast utgör ersättning för samhällsservice,

b)  befriade från import- och exporttullar vad avser artiklar som importeras eller exporteras av ESK-institutionerna för officiellt bruk, vilket dock inne­bär att artiklar som importerats med stöd av ett sådant undantag inte kom­mer att säljas i det land till vilket de importerats utom på villkor som institu­tionerna kommit överens om med det ifrågavarande landets regering.

9.       När varor och tjänster av substantiellt värde, vilka är nödvändiga för ESK-
institutionernas officiella verksamhet, görs eller används och när priset pä
sådana varor och tjänster inkluderar skatter eller avgifter, skall den stat som
har uppburit dessa skatter eller avgifter bevilja befrielse eller tillhandahålla
ersättning för tull- eller skattebeloppet.

10.     ESK-institutionerna skall för sina tjänstemeddelanden åtnjuta samma
behandling som den som beviljas diplomatiska beskickningar.

24


 


Deltagande staters permanenta delegationer                       Prop. 1993/94:192

11.     Deltagande stater på vilkas territorium permanenta delegationer vid     Bftaga i
ESK är belägna skall bevilja dessa delegationer och deras medlemmar diplo-     Översättning
matisk immunitet och diplomatiska privilegier i enlighet med 1961 års Wien­
konvention om diplomatiska förbindelser.

De deltagande statemas representanter

12.     De representanter för de deltagande staterna som är närvarande vid
ESK-möten eller deltar i arbetet i ESKrs institutioner skall, dä de fullgör sina
uppgifter eller reser till eller från platsen för mötet, åtnjuta följande immuni­
tet och privilegierr

a)  immunitet mot rättsligt förfarande till följd av åtgärder vidtagna i tjäns­ten,

b) okränkbarhet för alla handlingar och dokument,

c)  de undantag, vad avser dem själva och deras äkta make/maka, frän be­gränsning av invandring och registrering av utlänningar som beviljas främ­mande länders diplomater,

d)  samma privilegier vad avser valutalättnader som beviljas främmande
länders diplomater,

e)  samma immunitet och samma möjligheter vad gäller personligt resgods
som beviljas främmande länders diplomater.

Bestämmelserna i denna punkt skall inte tillämpas mellan en representant och den stat för vilken han eller hon är eller har varit representant.

I denna punkt avses med uttrycket "representant" alla delegater, ställföre­trädande delegater, konsulter, tekniska experter och sekreterare vid delega­tioner.

ESK-tJänstemän

13. ESK-tjänstemännen skall åtnjuta följande immunitet och privilegierr

a)  immunitet mot rättsligt förfarande till följd av åtgärder, inklusive skrift­liga och muntliga uttalanden, som de vidtagit i tjänsten,

b) befrielse från värnplikt,

c)  de undantag, vad avser dem själva och deras make/maka, från begräns­ning av invandring och registrering av utlänningar som beviljas främmande länders diplomater,

d)  samma privilegier, vad avser valutalättnader, som beviljas tjänstemän
i motsvarande ställning vilka är medlemmar av diplomatiska beskickningar
hos den berörda regeringen,

e)  samma möjligheter till repatriering i en internationell krissituation, för
dem själva och för deras maka/make samt för anhöriga som ingår i hushållet,
som diplomatiska sändebud har,

f)   rätten att tullfritt föra in sina möbler och personliga tillhörigheter när
de tillträder sin befattning i landet i fråga samt att föra ut dessa tullfritt när
de lämnar sin befattning.

Ingen deltagande stat skall vara skyldig att bevilja sina egna medborgare

25


 


eller personer med ständigt hemvist i den ifrågavarande staten immunitet och privilegier enligt b) - f) ovan.

Frågan om befrielse från inkomstskatt för ESK-tjänstemän täcks inte av denna punkt.

I denna punkt avses med termen "ESK-tjänsteman" generalsekreteraren, högkommissarien för nationella minoriteter och personer som innehar be­fattningar om vilka beslut har fattats av ESKrs lämpliga beslutsfattande or­gan eller som har utsetts av detta.

14. De anställda vid ESKrs institutioner skall vara befriade frän värdstatens bestämmelser om socialförsäkring under förutsättning att de är understäflda socialförsäkringslagstiftningen i sin egen stat eller deltar i ett frivilligt social­försäkringssystem med motsvarande förmåner.

Förutsatt att de anställda i ESKrs institutioner täcks av den ifrågavarande institutionens socialförsäkringssystem eller av ett system som institutionen är ansluten till, vilket tillhandahåller samma förmåner, skall de vara befriade från obligatoriska nationella socialförsäkringssystem.


Prop. 1993/94:192 Bilaga 1 Översättning


 


Medlemmar av ESK-missioner

15.     Medlemmar av ESK-missioner upprättade av ESKrs beslutsfattande or­
gan samt personliga representanter för den sittande ordföranden skall, me­
dan de fullgör sina uppdrag för ESK, åtnjuta följande immunitet och privile­
gierr

a) immunitet mot anhållande eller häktning,

b) immunitet mot rättsligt förfarande, även sedan deras mission avslutats, vad avser åtgärder, inklusive talade eller skrivna ord, i samband med fullgö­randet av uppgifterna,

c) okränkbarhet för alla handlingar och dokument,

d)  rätt att använda kryptering och att ta emot handlingar och korrespon­
dens med kurir eller i förseglade säckar, som skall ha samma immunitet och
privilegier som diplomatiska kurirer och säckar,

e)  samma undantag från alla åtgärder för begränsning av invandring samt
formaliteter för registrering av utlänningar som beviljas främmande staters
diplomater,

f)   samma privilegier vad avser möjligheter till valutaväxling som beviljas
främmande staters diplomater,

g)  samma immunitet och lättnader vad avser deras personliga resgods som
beviljas främmande staters diplomater,

h) samma möjligheter till hemsändning i en internationell krissituation som beviljas främmande staters diplomater,

i) rätt att använda speciella symboler eller flaggor på sina lokaler och for­don. Utrustning som används av ESK-missionerna för att dessa skall kunna fullgöra sina mandat skall åtnjuta samma behandling som den som anges i punkt 4, 5, 8 och 9.

16.     Medlemmar av andra missioner under ESKrs överhöghet än de som an­
ges i punkt 15 skall, när de fullgör sina uppdrag för ESK, åtnjuta den immu­
nitet och de privilegier som anges i punkt 15 b), c), e) och f). Den sittande


26


 


ordföranden kan begära att dessa medlemmar beviljas den immunitet och     Prop. 1993/94:192
de privilegier som anges i punkt 15 a), d), g), h) cxrh i) i situationer när dessa    Bilaga 1
medlemmar kan stöta på speciella svårigheter.
                  Översättning

ESK:S IDENTITETSKORT

17.   ESK får utfärda ett ESK-identitetskort för personer på tjänsteresa för ESKrs räkning. Dokumentet, som inte ersätter ordinarie resehandlingar, skall utfärdas i enlighet med det formulär som finns i bilaga A och berättiga innehavaren tifl den i dokumentet närmare angivna behandlingen.

18.   Ansökan om visum (när sä krävs) från innehavare av ESKrs identitets­kort skall handläggas så snabbt som möjligt.

27


 


Bilaga A     Prop. 1993/94:192 Bilaga 1

ESK:S IDENTITETSKORT                        översättning

Förnamn r

Efternamn r

Födelsedatumr

Medborgare ir

Innehavare av pass/diplomatpass nr...........................    ,

utfärdat den   ......................    av  ..........................

Härmed intygas att den person vars namn anges i detta dokument är på
tjänsteresa för Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa ("ESK")
från den   .....   till den   ..... i följande ESK-stat(er)   ...

ESK ber härmed alla som berörs att här namngivna person - tilläts passera utan dröjsmål eller hinder, -vid behov beviljas allt nödvändigt lagenligt bistånd och skydd.

Detta dokument ersätter inte de resehandlingar som kan krävas för inresa eller utresa.

Utfärdat i   ...    den   ...    av......    (relevant ESK-myndighet)

Namnteckningr Titelr

Anm. Detta dokument skall utfärdas på ESKrs sex officiella språk. Det skall också innehålla en översättning till språket/en i det land/de länder som inne­havaren av dokumentet skall besöka samt en översättning till det/de språk som används av de militära eller polisiära styrkor som kan finnas i området som omfattas av tjänsteresan.

28


 


CSCE                      CSCE/4-C/Dec.2

FOURTH MEETING OF THE COUNCIL   Rome, 1 December 1993
ROME 1993
                 Originalr ENGLISH


Prop. 1993/94:192 Bilaga 1 CSCE/4-C/Dec. 2


 


LEGAL CAPACITY AND PRIVILEGES AND IMMUNITIES

1.  At its Rome Meeting from 30 November to 1 December 1993, the CSCE Council considered the report submitted to the 24th CSO Meeting by the CSCE ad hoc Group of Legal and Other Experts on the relevance of an ag-reement granting internationally recognized status to the CSCE institutions.

2.  The Ministers reaffirmed the importance of enhancing the ability of the institutions to better aecomplish their functions, while preserving the flexibi-lity and openness of the CSCE process. They agreed that, in order to help achieve a finner basis for security and co-operation among all CSCE partici­pating States, the CSCE would benefit from clearer administrative structures and a well defined operational framework.

3.  The Ministers were encouraged by the fact that the Governments hosting the CSCE Secretariat, the Confliet Prevention Centre (CPC) and the Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR) have taken steps under their laws to confer upon these institutions and CSCE personnel as well as representatives of the CSCE participating States treatment compa-rable to that accorded to the United Nations and its personnel and to the representatives to it.

4.  The Ministers noted the expanded operations within CSCE participating States of CSCE institutions and their personnel and of CSCE missions and the importance that all participating States provide for those institutions and individuals appropriate treatment.

5.  The Ministers agreed on the usefulness of legal capacity being granted to the CSCE institutions in the territories of all the CSCE participating States, in particular the capacity to contract, to aequire and dispose of movable and immovable property, and to institute and partieipate in legal proceedings.

6.  The Ministers further agreed that it was appropriate that certain privileges and immunities be granted to the CSCE institutions and their officers and staffs, as well as to the Secretary General of the CSCE and the High Com-missioner on National Minorities and their staffs, members of CSCE mis­sions and the representatives of the partieipating States to the extent neces­sary to the exercise of their duties.

7.  In most participating States, however, the competence to make rules con-cerning the legal status of the CSCE institutions and privileges and immuni­ties rests with the legislature.

8.  In view of these considerations and in order to assist in harmonizing the rules to be applied, the Ministers adopted the provisions set out in Annex 1.


29


 


They recommend that participating States implement these provisions, sub- Prop. 1993/94:192

ject to their constitutional and related requirements.                      Bilaga 1

The participating States will inform the Secretaiy General of the CSCE of CSCE/4-C/Dec. 2
the steps taken in this respect no låter than 31 December 1994.

9. The Ministers agreed that the present decision supersedes paragraph I.l. (Legal Basis) of Recommendations of the ad hoc Group of Experts of the participating States on administrative, financial and personnel arrangements for the CSCE institutional stmctures created by the Paris Summit, adopted by the Committee of Senior Officials on 29 January 1991 (document CSCE/HB/Dec.l), and that it does not apply to other undertakings with re­spect to privileges and immunities made within the framework of the CSCE. It is understood, however, that this decision does not affect the treatment conferred upon the CSCE institutions referred to in paragraph 3 above, to the CSCE personnel as well as to the representatives of the CSCE participa­ting States by legislation or administrative measures taken by the höst States in accordance with the above decision adopted by the Committee of Senior Officials (document CSCE/HB/Dec.l).


PROVISIONS CONCERING THE LEGAL CAPACITY OF THE CSCE INSTITUTIONS AND PRIVILEGES AND IMMUNITIES

LEGAL CAPACITY OF THE CSCE INSTITUTIONS

1. The CSCE participating States will, subject to their constitutional, legisla-tive and related requirements, confer such legal capacity as is necessary for the exercise of their functions, and in particular the capacity to contract, to aequire and dispose of movable and immovable property, and to institute and partieipate in legal proceedings, on the following CSCE institutions:

-    The CSCE Secretariat,

-    The Office for Democratic Institutions and Human Rights (ODIHR),

-    Any other CSCE institution determined by the CSCE Councfl.


Annex 1


 


PRIVILEGES AND XMMUNmES

General

2.  The CSCE participating States will, subject to their constitutional, legisla-tive and related requirements, confer the privileges and immunities as set out in paragraphs 4-16 below.

3.  Privileges and immunities will be accorded to the CSCE institutions in the interests of those institutions. Immunity may be waived by the Secretary Ge­neral of the CSCE in consultation with the Chairman-in-Office.

Privileges and immunities will be accorded to individuals not for the perso­nal benefit of the individuals concerned, but in order to safeguard the inde­pendent exercise of their functions. Immunity will be waived in any case where the immunity would impede the course of justice and can be waived


30


 


without prejudice to the purpose for which the immunity is accorded. Deci­sion to waive immunity will be taken:

-   with respect to officers and staff of the CSCE institutions and to mem­bers of CSCE missions, by the Secretary General of the CSCE in consulta­tion with the Chairman-in-Office;

-   with respect to the Secretary General and the High Commissioner on National Minorities, by the Chairman-in-Office.

The Government concerned may waive immunity with respect to its repre­sentatives.


Prop. 1993/94:192 Bilaga 1

CSCE/4-C/Dec. 2 Annex 1


 


CSCE Institutions

4.  The CSCE institutions, their property and assets, wherever located and by whomsoever held, will enjoy the same immunity from legal process as is enjoyed by foreign States.

5.  The premises of the CSCE institutions will be inviolable. The property and assets of the CSCE institutions, wherever located and by whomsoever held, will be immune from search, requisition, confiscation and expropria­tion.

6.  The archives of the CSCE institutions will be inviolable.

7.  Without being restricted by financial controls, regulations or moratoria of any kind:

 

(a)    the CSCE institutions will be abie to hold funds and keep amounts in all currencies to the extent necessary for the exercise of operations corresponding to their objectives;

(b)   the CSCE institutions will be free to transfer their funds or currency from one country to another or within any country and to convert any currency held by them into another currency.

8.       The CSCE institutions, their assets, income and other property will be:

(a)         exempt from all direct taxes; it being understood, however, that the
CSCE institutions will not claim exemption from taxes which are, in
fact, no more than charges for public utility services;

(b)         exempt from customs duties on import and exports in respect of artic-
les imported or exported by the CSCE institutions for their official
use; it being understood, however, that artides imported under such
exemption will not be sold in the country into which they were impor­
ted except under conditions agreed with the Government of that
country.

9.       Where goods or services of substantial value necessary for the exercise of
the official activities of the CSCE institutions are made or used, and when
the price of such goods and services includes taxes or duties, the State that
bas levied taxes or duties will grant exemption or provide reimbursement of
the amount of duty or tax.

10.     The CSCE institutions will enjoy for their official Communications the
same treatment as that accorded to diplomatic missions.


31


 


Permanent Missions of the participating States

11. Participating States in whose territory permanent missions to the CSCE are located will accord diplomatic privileges and immunities in conformity with the Vienna Convention on Diplomatic Relations of 1961 to those mis­sions and their members.


Prop. 1993/94:192 Bilaga 1

CSCE/4-C/Dec. 2 Annex 1


Representatives of participating States

12. Representatives of participating States attending CSCE meetings or ta-king part in the work of the CSCE institutions will, while exercising their functions and during their journey to and from the place of meeting, enjoy the following privileges and immunities:

(a)   immunity from legal process relating to acts performed by them in their official capacity;

(b)   inviolabflity for all papers and documents;

(c)   exemption in respect of themselves and their spouses from immigra­tion restrictions and aliens registration as accorded to diplomatic agents of foreign States;

(d)         the same privileges in respect of exchange facilities as are accorded to
diplomatic agents of foreign States;

(e)         the same immunities and facflities in respect of their personal baggage
as are accorded to diplomatic agents of foreign States.

The provisions of this paragraph wUl not apply as between a representative and the State of which he or she is or has been the representative.

In this paragraph the expression "representative" means all delegates, de-puty delegates, advisers, technical experts and secretaries of delegations.


CSCE Officials

13. CSCE officials will enjoy the following privileges and immunities:

(a)   immunity from legal process, in respect of acts, including words writ-ten and spöken, performed by them in their official capacity;

(b)  exemption from national service obligations;

(c)   exemption in respect of themselves and their spouses and relatives de-pendent on them from immigration restrictions and aliens registration as accorded to diplomatic agents of foreign States;

(d)         the same privileges in respect of exchange facilities as are accorded to
the officials of comparable ranks forming part of diplomatic missions
to the Government concerned;

(e)         the same repatriation facilities in time of International crisis in respect
of themselves and their spouses and relatives dependent on them as
diplomatic envoys;

(f)         the right to import free of duty their furniture and effects at the time
of first taking up their post in the country in question and to export the
same free of duty when they leave their post.

No participating State wfll be obliged to accord the privileges and immuni­ties referred to under items (b)-(f) above to its own nationals or to perma­nent residents of that State.


32


 


The question of exemption from income tax for CSCE officials is not cove-red by this paragraph.

In this paragraph the term "CSCE officials" means the Secretary General, the High Commissioner on National Minorities and persons holding posi­tions determined by the appropriate CSCE decision-making body or desig-nated by it.

14. The employees of the CSCE institutions will be exempt from the social security regulations of the höst State provided that they are subject to the social security law of their home State, or partieipate in a voluntary Insurance scheme with adequate benefits.

Provided that the employees of the CSCE institutions are covered by a social security scheme of the CSCE institutions, or by a scheme to which the CSCE institution adheres, providing adequate benefits, they will be exempt from compulsory national security schemes.


Prop. 1993/94:192 Bilaga 1

CSCE/4-C/Dec. 2 Annex 1


 


Members of CSCE Missions

15.     Members of CSCE missions, established by the CSCE decision-making
bodies, as well as personal representatives of the Chairman-in-Office, will
enjoy the following privileges and immunities while performing their duties
for the CSCE:

(a)   immunity from personal arrest or detention;

(b)  immunity from legal process, even after the termination of their mis­sion, in respect of acts, including words spöken or written, performed by them in the exercise of their functions;

(c)   inviolability for all papers and documents;

(d)         the right to use codes and to receive papers or correspondence by cou-
rier or in sealed bags, which will have the same immunities and privile­
ges as diplomatic couriers and bags;

(e)         the same exemption from all measures restricting immigration and
from aliens registration formalities as are accorded to diplomatic
agents of foreign States;

(f)         the same privileges in respect of exchange facilities as are accorded to
diplomatic agents of foreign States;

(g)         the same immunities and facilities in respect of their personal baggage
as are accorded to diplomatic agents;

(h) the same repatriation facilities in time of International crises as diplo­matic agents; (i) the right to use specific symbols or flags on their premises and vehicles. Equipment used by the CSCE missions to aecomplish their mandate shall enjoy the same treatment as provided for in paragraphs 4, 5, 8 and 9.

16.     Members of other missions under the auspices of the CSCE than those
mentioned in paragraph 15 will, while performing their duties for the CSCE,
enjoy the privileges and immunities prescribed in paragraph 15 (b), (c), (e)
and (f). The Chairman-in-Officc may request that these members be granted
the privileges and immunities prescribed in paragraph 15 (a), (d), (g), (h)
and (i) in situations where such members may encounter specific difficulties.


33


 


CSCE IDENTITY CARD                                                     Prop. 1993/94:192

17.     The CSCE may issue a CSCE Identity Card to persons on official duty     Hg' 1

travel for the CSCE. The document, which will not substitute for ordinary     CSCE/4-C/Dec. 2 travel documents, will be issued in accordance with the form set out in An-    Annex 1 nex A and will entitle the bearer to the treatment specified herein.

18.     Applications for visas (where required) from the holders of CSCE Iden­
tity Cards will be dealt with as speedily as possible.

34


 


CSCE IDENTITY CARD                                                 Prop. 1993/94:192

Namer                                                                         ''"''

CSCE/4-C/Dec. 2

Surnamer                                                                    Annex 1

DateofBirthr                                                                  Annex A

National ofr
Holder of passport/diplomatic passport no  issued on   ...  by   ...

It is hereby certified that the person named in the present document is on official business of the Conference on Security and Co-operation in Europé

("CSCE") during the period from______    to             in the following CSCE

participating State(s)...............................................

The CSCE hereby requests all whom it may concern that the person named herein

-     be allowed to pass without delay or hindrance,

-     in case of need be accorded all necessary lawful assistance and protec-tion.

This document does not replace travel documents that may be required for entry or exit.

Issued in....... on   ........ by   ......    (relevant CSCE authority)

Signaturer Titier

Noter The document will be issued in the six official CSCE languages. It will also contain a translation into the language or languages of the country or countries which the holder of the document will visit as well as a translation into the language or languages used by those military or police forces which might be present in the area of the duty travel.

35


 


Sammanfattning av promemorian             Prop. 1993/94:192

Bilaga 2 I denna promemoria behandlas de åtgärder som bör vidtas med anledning

av ett beslut i ministerrådet inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) i Rom den 1 december 1993 om rättskapacitet och immuni­tet och privilegier inom ESK (i promemorian kallat Rombeslutet). Av beslu­tet framgår att samtliga ESK-stater åtar sig att vidta åtgärder i enlighet med sina respektive konstitutionella krav för att tfllerkänna vissa institutioner inom ESK rättskapacitet. Dessutom skall bl.a. institutionerna, deras tjänste­män, staternas representanter vid ESKrs möten samt medlemmar av missio­ner som skickats ut av ESK, ges immunitet och privilegier i deltagarstatema. För att Sverige skall kunna uppfylla dessa åtaganden krävs viss lagstift­ning. I denna promemoria föreslås dels att en särskild lag införs som tiller­känner institutioner inom ESK rättskapacitet, dels att en ändring görs i lagen (1976r661) om immunitet och privilegier i vissa fall för att tillgodose beslutets krav i detta hänseende.

36


 


Promemorians lagförslag                        Prop. 1993/94:192

Bilaga 3

2 Lagtext

2.1 Förslag till lag om rättskapacitet för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK)

Härigenom föreskrivs följande.

Institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK), som enligt beslut av konferensens ministerråd skall tillerkännas rättskapaci­tet i ESK:s deltagarstater, skall i Sverige ges rättskapacitet motsvarande den som gäller för Förenta nationernas fackorgan.

Regeringen skall tillkännage vilka institutioner som avses i denna lag.

Föreskrifter om immunitet och privilegier för ESKrs institutioner finns i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

37


 


2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om   Prop. 1993/94:192

immunitet och privilegier i vissa fall                            Bilaga 3

Härigenom föreskrivs att i lagen (1976r661) om immunitet och privilegier i vissa fall' skall införas en ny paragraf, 2b§, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse                        Föreslagen lydelse

2§b

De institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) som konferensens ministerråd bestämmer, främmande staters per­manenta delegationer vid ESK och deras medlemmar, statemas repre­sentanter i ESK tjänstemän vid ovannämnda institutioner samt per­soner på officiellt uppdrag av ESK eller som utövar uppdrag som per­sonliga representanter för ESK.s ordförandeskap, samt den egendom som som utnyttjas på officiellt upp­drag åtnjuter den immunitet och de privilegier som anges i paragrafema 3-16 i bilagan till ESK:s minister­råds beslut i ämnet den 1 december 1993.

Ministerrådets beslut skall publice­ras i Sveriges internationella överens­kommelser och skall i de delar som följer av första stycket gälla som svensk lag.

Regeringen skall tillkännage vilka institutioner som avses i första stycket.

Föreskrifter om rättskapacitet för ESK.s institutioner finns i lagen (1994:000) om rättskapacitet för in­stitutioner inom Konferensen om sä­kerhet och samarbete i Europa (ESK).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

Lagen omtryckt 1987:341.                                                                                  38


 


Remissammanställning                                  Prop. 1993/94:192

Bilaga 4 Inledning

Följande remissinstanser har anmodats avge yttrande: Hovrätten för Västra Sverige, Kammarrätten i Stockholm, Justitiekanslem, Riksåklagaren, Riks­polisstyrelsen, Nedrustnings- och folkrättsdelegationen. Försvarsmaktens Organisationsmyndighet, Militärhögskolan, Försvarets forskningsanstalt. Generaltullstyrelsen, Skattemyndigheten i Stockholms län. Universitetet i Uppsala, Universitetet i Göteborg och Statens invandrarverk.

Följande remissinstanser har beretts tillfälle att avge yttrander Stockholms handelskammare, Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SlPRl), Sveriges advokatsamfund. Svenska freds- och skiljedomsföre­ningen. Svenska röda korset och Utrikespolitiska institutet.

Rättskapacitet för institutioner inom ESK

Hovrätten för Västra Sverige, som anför att lagstiftningsärendet har en sådan karaktär att hovrätten endast gör en lagteknisk granskning, ifrågasätter om inte den föreslagna ordningen innebär att Sverige avhänder sig beslutande­rätt i strid med 10 kap. 5 § regeringsformen (RF). Hovrätten anför att enligt 10 kap. 5 § RF kan beslutanderätt som grundar sig på RF i begränsad omfatt­ning överlåtas till en mellanfolklig organisation för fredligt samarbete, till vilken riket är eller skall bli anslutet. ESK utgör inte en sådan organisation.

Riksåklagaren (RÅ) har ingen erinran mot förslagen i materiellt hän­seende. Beträffande utformningen av lagen om rättskapacitet för institutio­ner inom ESK anför han att de aktuella institutionerna i Sverige skall ges rättskapacitet som motsvarar den som gäller för Förenta nationernas fackor­gan, men i lagtexten ges ingen ledning angående vad denna rättskapacitet omfattar, vilket däremot framgår av specialmotiveringen. Enligt RÅ skulle lagen vinna i tydlighet genom att det i denna direkt anges vilken rättskapaci­tet som avses. Han anser det opåkallat att behöva gå via förarbetena för att Utröna vad rättskapaciteten innefattar. Vidare inger den valda lösningen en­ligt RÅ betänkligheter i ett annat avseende. Ändringar kan tänkas före­komma i FN-konventionen och också i den praxis som utbildas pä området. Sädana ändringar skulle komma att direkt påverka innehållet i lagen angå­ende ESK, vilket han inte finner tillfredsställande. Sammanfattningsvis an­ser RÅ att rättskapaciteten skulle kunna anges antingen direkt i lagtexten eller möjligen genom en hänvisning till paragraf 1 bilagan till ESKrs minis­terråds beslut. Detta skulle dessutom enligt RÅ överensstämma med den lösning som valts i förslaget till ändring i 1976 års lag.

Nedrustnings- och folkrättsdelegationen tillstyrker förslaget till lag om rättskapacitet och delar promemorians uppfattning att det är lämpligast att inte specifikt i lagen ange vilka institutioner som avses, utan låta regeringen efter framtida beslut i ESKrs ministerråd tillkännage detta.

Uppsala universttel anför att det måhända framstår som märkligt att insti­tutioner inom ramen för en konferens, som ännu inte kommit att betraktas som ett fullödigt folkrättssubjekt, nu i Sverige skall betraktas som fullödiga

39


 


folkrättssubjekt. Enligt lagförslaget skaU ESK-institutionerna tillerkännas Prop. 1993/94:192 rättskapacitet motsvarande den som gäller för FNrs fackorgan, dvs. organ Bilaga 4 som otvetydigt har status av folkrättssubjekt. Universitetet påpekar också att denna förmånliga behandling f.n. inte skall gälla ESK-centret i Wien, vil­ket inte förklaras i promemorian. Tanken att de föreslagna institutionerna skall ges rättskapacitet, i Sverige bör enligt universitetet - trots den osäkra folkrättssubjektiviteten - bejakas. Sveriges och andra ESK-staters praxis i form av genomförande av ministerrådets beslut (Rombeslutet) kommer en­ligt universitetet antagligen att generera en faktisk folkrättssubjektivitet för ESK och dess institutioner. Att ministerrådets beslut inte är av formellt juri­diskt bindande karaktär bör enligt universitetet inte föranleda någon tvek­samhet beträffande förslaget att Sverige genom lagstiftning lever upp till denna rekommendation.

Immunitet och privilegier

Hovrätten för Västra Sverige finner formuleringen av andra stycket i den föreslagna 2b§ mindre lyckad och föreslär i stället följande lydelse: "Minis­terrådets beslut av den 1 december 1993 skall publiceras i Sveriges interna­tionella överenskommelser och skall i de delar som anges i paragraferna 3 -16 i dess bilaga gälla som svensk lag".

Också Kammarrätten i Stockholm har invändningar mot formuleringen av lagrummet och anser att detta bör omformuleras, förslagsvis på följande sätt. "Ministerrådets beslut skall publiceras i Sveriges internationella över­enskommelser och skall beträffande paragraferna 3-16 i nämnda bilaga gälla som svensk lag."

Försvarsmaktens organisationsmyndighet (FMO) har ingen erinran mot de materiella förslagen till ändring i lagen. Däremot anser inte FMO att den föreslagna lydelsen av 2 b § fyller de krav som kan ställas på så ingripande lagregler som immunitet och privilegier för aktuell personkategori genom att hänvisa till ett antal paragrafer i en bilaga till ESKrs ministerråds beslut i ämnet, särskilt som ett beslut i ministerrådet inte är att anse som en folkrätts­lig överenskommelse. FMO förordar därför att en annan lagteknisk lösning, t.ex. i form av en särskild bilaga till privilegielagen, väljs för att uppnå det önskvärda resultatet.

Försvarets forskningsanstaU (FOA) bejakar behovet att företrädare för
ESK erhåller samma immunitet m.m. som andra diplomatiska tjänstemän.
FOA påpekar att utredningen väcker en fråga som inte besvaras, nämligen
om militärer som deltar i av ESK sanktionerad fredsbevarande verksamhet
enligt Helsingforsdokumentet skall anses omfattas av immunitetsbestäm­
melserna. FOA anser att det torde stå klart av den föreslagna texten att im­
munitetsreglerna skall gälla även för militära s.k. fact Unders, monitorer el­
ler liknande men att frågan huruvida detta gäller även militärer som uppträ­
der i reguljärt organiserade förband inte berörs. FOA anför vidare att be­
stämmelserna i Helsingforsdokumentet innehåller ett antal rekvisit för ESK-
beslut om fredsbevarande insatser, bl.a. att parterna till konflikten är över­
ens om den fredsbevarande insatsen och att MoU undertecknas. Dessa för­
hållanden skulle kunna tolkas sä att immunitetsreglerna även skulle omfatta
40


 


soldater som deltar i en av ESK sanktionerad fredsbevarande operation.     Prop. 1993/94:192

Denna fråga bör enligt FOA möjligen bli föremål för ytterligare övervägan-     Bilaga 4

den.

Generaltullstyrelsen (GTS) anför att de institutioner/personer som skall- komma i åtnjutande av tullfrihet enligt 6 § lagen (1987rl069) om tullfrihet m.m. måste klart framgå av lagtexten. GTS anför vidare att det i 1976 års lag sedan tidigare finns föreskrifter om bl.a. främmande stats observatörer, inspektörer och medlemmar av en utvärderingsgrupp som utövar uppdrag som avses i Wiendokumentet den 4 mars 1992 om förtroende- och säkerhets­skapande åtgärder i Europa samt deras familjemedlemmar. Dessa katego­rier skafl enligt 2a§ åtnjuta den immunitet och de privilegier som enligt 2§ tillkommer diplomatiska företrädare och deras familjer. Biträdande perso­nal till dessa grupper skall också åtnjuta samma immunitet och privilegier Den i departementspromemorian föreslagna 2b § föreskriver att den immu­nitet och de privUegier som anges i paragraferna 3 -16 i bilagan till ESKrs ministerråds beslut den 1 december 1993 (Rombeslutet) skall åtnjutas av bl.a. ESKrs institutioner, de permanenta delegationerna och deras familje­medlemmar, staternas representanter, tjänstemän, personer pä officiella uppdrag etc. GTS anser att det ligger i sakens natur att det kan vara svårt att göra gränsdragningen mellan de fall som avses i 2a § och 2b § så klar och entydig som vore önskvärt. GTS har dock inte funnit skäl till erinran mot det föreslagna lagrummet.

Riksskatteverket (RSV) anför beträffande hänvisningen i 2b § till paragra­ferna 3-16 i bflagan tiU ESKrs ministerråds beslut i ämnet den 1 december 1993 att främst paragraferna 8 punkten a) cxrh 9 är av intresse för skatteför­valtningen. Enligt 8 § a) skall ESKrs institutioner, deras tillgångar, inkomster och annan egendom vara befriade från alla direkta skatter. Dock skall di­rekta skatter som i realiteten endast utgör ersättning för samhällsservice inte omfattas av befrielsen. Begreppet direkt skatt torde emellertid för svensk del inte innefatta skatter som i praktiken är avgifter för offentliga tjänster. Den angivna undantagsregeln torde därmed inte bli aktuell i Sverige. RSV anför vidare att enligt 9 § varor och tjänster som behövs för en ESK-institu-tions officiella verksamhet befrias från de eventuella skatter eller avgifter i verksamhetslandet som ingår i priset. Det kan för svensk del bli aktuellt att befria från mervärdeskatt och punktskatt. Som framgår av 1 § i 1976 års lag gäller bestämmelserna i denna lag utan hinder av bestämmelser i andra för­fattningar. RSV anför att befrielse således i förekommande fall kan medde­las direkt med stöd av den föreslagna nya lydelsen av 1976 års lag.

Också Skattemyndigheten i Stockholms län anför att det är paragraferna
8 a och 9 i bilagan till Rombeslutet som berör skatteförvaltningen. Skatte­
myndigheten har inga erinringar mot förslaget som man konstaterar är i
överensstämmelse med 1947 års konvention rörande immunitet och privile­
gier för FNrs fackorgan. Utöver vad som anförts av RSV anför skattemyn­
digheten bl.a. följande. Då Rombeslutet inte omfattar frågan om skattefri­
het för inkomster frän verksamhet i ESK kommer intern svensk skattelag­
stiftning och i förekommande fall internationella dubbelbeskattningsavtal
att tillämpas på sedvanligt vis för de svenska medborgare som arbetar som
representanter, ESK-tjänstemän eller som medlem i ESK-mission i Sverige
  41


 


eller utonflands. I nuvarande 76 a § lagen (1968r430) om mervärdeskatt stad- Prop. 1993/94:192 gas uttryckligen att utländsk beskickning, diplomatisk personal eller interna- Bilaga 4 tionell organisation kan medges återbetalning av mervärdeskatt som erlagts vid förvärv avvara eller tjänst. Bestämmelsen kompletteras av förordningen (1978r833) om mervärdeskatt i vissa fall. I förordningen stadgas att återbe­talning av mervärdeskatt kan ske till utländsk beskickning eller lönat konsu­lat i Sverige eller sådan internationell organisation som avses i 1976 års lag. Den nuvarande mervärdeskattelagen skall enligt förslag i propositionen 1993/94r99 från och med den 1 juli 1994 ersättas av en ny mervärdeskattelag. Den nya lagen träder således i kraft samtidigt som de föreslagna ändringarna i 1976 års lag. De senare ändringarna torde enligt skattemyndighetens me­ning inte kräva att någon närmare specificering görs av vilka som har rätt till återbetalning av mervärdeskatt.

Uppsala universitet anför att det är uppenbart att de tänkta ESK-privile-gierna inte kan insorteras under 4 § i 1976 års lag, eftersom denna bestäm­melse laborerar med folkrättslig bundenhet som en förutsättning för privile­gierna i fråga. Den föreslagna 2b § faller emellertid enligt universitetet väl in i det enumerativa system som lagens inledande bestämmelser uppställer Enligt den nya paragrafens andra stycke skall ministerrådets beslut, där rå­det "rekommenderar" ESK-staterna att införa erforderliga privilegie- och immunitetsbestämmelser, publiceras i Sveriges internationella överenskom­melser (SÖ). Detta synes enligt universitetet inte förenligt med ordalydelsen i förordningen (1990rl070) om publicering av Sveriges internationella över­enskommelser, eftersom denna förutsätter att de intagna överenskommel­serna eller besluten är folkrättsligt bindande för Sverige. Enligt motiven till förordningen utgör dess 3 § snarast hinder för publicering av beslut av enbart rekommenderande natur. Mot den bakgrunden hade man enligt universi­tetet förväntat sig att departementspromemorian även skulle överväga beho­vet av en ändring i SÖ-förordningen.

42


 


Prop. 1993/94:192 Bilaga 5

Lagrådsremissens lagförslag

2.1 Förslag till lag om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Eiaropa (ESK)

Härigenom föreskrivs följande.

De institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) som anges i bilaga till denna lag kan förvärva rättigheter, ikläda sig skyldigheter samt föra talan inför domstolar och andra myndigheter

Föreskrifter om immunitet och privilegier för ESK:s institutioner finns i lagen (1976r661) om immunitet och privilegier i vissa fall.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

43


 


Bilaga    Prop. 1993/94:192

De institutioner som avses i denna lag är:

1.   ESK-sekretariatet.

2.   Kontoret för demokratiska institutioner och mänskliga rättigheter (ODIHR).

44


 


2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om       Prop. 1993/94:192

immunitet och privilegier i vissa fall                  Bilaga 5

Härigenom föreskrivs att i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall' skall införas en ny paragraf, 2 b §, av följande lydelse.

2b§

Sådan immunitet och sådana privi­legier som anges i punkterna 3-16 i bilagan till ministerrådets inom Kon­ferensen om säkerhet och samarbete i Europa (ESK) beslut i ämnet den 1 december 1993 skall åtnjutas av

1.  de institutioner inom ESK som anges i bilaga tiU lagen (1994:000) om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa,

2.  främmande staters permanenta delegationer vid ESK och deras med­lemmar,

3.  statemas representanter vid mö­ten med ESK

4.  tjänstemän vid de institutioner som anges under 1,

 

5.   personer på fältuppdrag för ESK eller som utövar uppdrag som personliga representanter för ESKs ordförandeskap, samt

6.   den egendom som utnyttjas på fältuppdrag.

Ministerrådets beslut skall publice­ras i Sveriges intemationeUa överens­kommelser och skall i de delar som anges i punkterna 3-16 i nämnda bi­laga gälla som svensk lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

lgen omtryckt 1987:341                                                                                    45


 


Lagrådets yttrande                                         Prop. 1993/94:192

Bilaga 6 Protokoll vid sammanträde 1994-03-17

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 10 mars 1994 (Utrikesdepartementet) har rege­ringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete inom Europa (ESK) samt till lag om ändring i lagen (1976:661) om immuni­tet och privilegier i vissa fall.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Lisbeth Petersson.

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Det förstnämnda förslaget lämnas utan erinran.

1 lagen om immunitet och privilegier i vissa fall förordar Lagrådet att 2b§ får följande lydelse.

"Sådan immunitet och sådana privilegier, som följer av punkterna 3- 16 i bilagan till det av ministerrådet inom Konferensen om säkerhet och samar­bete i Europa (ESK) den 1 december 1993 fattade beslutet om rättskapacitet samt immunitet och privilegier, skall åtnjutas av

1.  de institutioner inom ESK som anges i bilagan till lagen (1994r000) om rättslig ställning för institutioner inom Konferensen om säkerhet och samar­bete i Europa (ESK),

2.  de permanenta delegationer, de personer och den egendom som anges i de nämnda punkterna i bilagan till ministerrådets beslut, tjänstemän dock endast om de är tjänstemän vid de institutioner som anges i bilagan till den nyssnämnda fegen. Ministerrådets beslut skall publiceras i Sveriges interna­tionella överenskommelser".

46


 


Utrikesdepartementet                                     Prop. 1993/94:192

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester­berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hömlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Lundgren, Unckel, P Westerberg

Föredragander statsrådet af Ugglas

Regeringen beslutar proposition 1993/94rl92 Rättslig ställning för institu­tioner inom Konferensen om säkerhet och samarbete i Europa samt immuni­tet och privilegier

47


 


gotsb   46205, Stockholm 1994