Regeringens proposition

1993/94:173

Bostadstillägg till pensionärer

Prop.

1993/94:173

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 februari 1994

På regeringens vägnar

Carl Bildt

Bo Könberg
(Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att det kommunala bostadstillägget (KBT) er-
sätts med ett statligt bostadstillägg till pensionärer fr.o.m. den 1 januari
1995. Bostadstillägg föreslås utges med 85 % av bostadskostnad mellan
100 kronor och 4 000 kronor. En kommun föreslås dock, under en
övergångstid på fyra år, kunna besluta om kompletterande bostads-
tillägg. Sådant tillägg bekostas av kommunen.

Utöver detta föreslås att ett särskilt bostadstillägg lämnas om pensionä-
rens inkomst, efter avdrag för bostadskostnaden understiger en skälig
levnadsnivå.

Vidare föreslås att bostadstillägg för boende i särskild boendeform
lämnas för en- och tvåbäddsrum men inte för övriga flerbäddsrum.

Vad gäller inkomstprövningen föreslås i huvudsak samma regler som
i dag gäller för KBT.

Avtrappningreglema föreslås följa samma principer som i dag gäller
för KBT med undantag för de fribelopp om 1 000 kronor per år för
ogift pensionär och 750 kronor per år för gift pensionär som för närvar-
ande gäller.

I propositionen föreslås också att bostadstillägg på mindre belopp än
25 kronor per månad inte skall betalas ut.

I syfte att effektivisera hanteringen föreslås slutligen att möjligheterna
till omräkning utan föregående underrättelse till den bidragsberättigade
utökas. Omräkning av bostadstillägg bör kunna göras vid ändring av

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 173

avtalspension eller motsvarande pension som följer av kollektivavtal. Prop. 1993/94:173
Bostadstillägget bör även kunna räknas om utan föregående under-
rättelse vid hyreshöjning om pensionären har medgett detta.

Som följd av de föreslagna ändringarna beträffande bostadstillägg
föreslås nuvarande regler om s.k. hustrutillägg överföras i huvudsak
oförändrade till en särskild lag.

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:173

1    Förslag till riksdagsbeslut ......................4

2   Lagtext..................................4

2.1  lag om bostadstillägg till pensionärer............4

2.2  lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär

folkpension...........................10

2.3  lag om ändring i lagen om allmän försäkring...... 12

2.4  lag om ändring i lagen angående införande av lagen

om allmän försäkring..................... 13

2.5  lag om ändring i lagen om pensionstillskott....... 15

2.6  lag om ändring i lagen om bostadsbidrag......... 16

2.7  lag om ändring i kommunalskattelagen.......... 17

2.8  lag om ändring i lagen med särskilda bestämmelser om

kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,
m.m; ..............................23

3   Ärendet och dess beredning....................25

3.1  Nuvarande regler.......................25

3.2  Översyn av reglerna för bostadsstöd till pensionärer . . 26

3.3  Lagrådet ............................28

4    Statligt bostadstillägg till pensionärer  ..............28

5   Kommunala tilläggsregler .....................31

6    Särskilt bostadstillägg........................32

7    Bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer......34

8    Minskning av bostadstillägg....................36

9    Lägsta gräns för utbetalning av bostadstillägg .........36

10   Omräkning vid ändrad avtalspension...............37

11   Omräkning vid hyreshöjning....................39

12   Anslagsfrågor for budgetåret 1994/95 m.m...........41

13   Författningskommentar.......................42

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994 . 49

1 Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

1. antar regeringens förslag till

- lag om bostadstillägg till pensionärer,

- lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension,

- lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring,

- lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av lagen

om allmän försäkring,

- lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott,

- lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

- lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

- lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m;

2. till Bostadstillägg till pensionärer för budgetåret 1994/95 under
femte huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 8 700 000 000
kronor.

Prop. 1993/94:173

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1 Förslag till

Lag om bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs följande.

Rätten till bostadstillägg

1 § Bostadstillägg enligt denna lag lämnas till den som är bosatt i Sverige
samt uppbär

1. ålderspension, förtidspension, omställningspension, eller särskild
efterlevandepension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. hustrutillägg enligt lagen (1994:00) om hustrutillägg i vissa fall då
make uppbär folkpension, eller

3. änkepension med stöd av övergångsbestämmelserna till lagen
(1988:881) om ändring i lagen om allmän försäkring.

Bostadstillägg lämnas inte till pensionär som enbart uppbär ålderspen-
sion för tid före den månad han fyller 65 år.

Särskilt bostadstillägg kan lämnas enligt 7 § till pensionär som uppbär
bostadstillägg enligt denna lag.

Bostadstilläggets omfattning

2 § Bostadstillägg skall svara för del av pensionärens bostadskostnad och
lämnas endast för den bostad i vilken pensionären har sitt huvudsakliga
boende (permanentbostaden). För bostad i särskild boendeform lämnas
bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för boende i en- och
tvåbäddsrum.

Pensionär som vistas eller bor i en särskild boendeform eller i en
liknande inrättning är berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga
permanentbostad under högst sex månader från det att försäkringskassan
bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som stadig-
varande.

Bostadstillägg lämnas ej för sådan bostadskostnad som fastställts med
beaktande av pensionärens inkomst.

3 § Bidragsberättigad som är gift och som stadigvarande lever åtskild
från sin make eller maka, skall likställas med ogift person, om inte
särskilda skäl talar mot detta.

Med gift bidragsberättigad likställs den som stadigvarande bor ihop med
någon som han eller hon varit gift med eller har eller har haft barn
tillsammans med.

Bostadstilläggets storlek

4 § Bostadstillägg lämnas med 85 procent av bostadskostnaden per månad
av den del som överstiger 100 kronor men inte 4 000 kronor.

För pensionär boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform lämnas inte
bostadstillägg för bostadskostnad som överstiger 2 000 kronor per
månad. I fråga om makar tillämpas dock första stycket.

5 § Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pen-
sionärens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för
år räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste
tiden.

Som årsinkomst räknas inte

1. allmänt barnbidrag,

2. vårdnadsbidrag1,

3. folkpension,

4. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller
pension enligt utländsk lagstiftning till den del pensionen föranlett minsk-
ning av pensionstillskott enligt 3 § lagen (1969:205) om pensionstillskott
eller av bamtillägg enligt 9 kap. 1 § sista stycket lagen om allmän
försäkring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989,

5. livränta som avses i 17 kap. 2 § lagen om allmän försäkring i vad
den enligt samma lagrum avdragits från pension eller understöd som
någon på grund av släktskap eller svågerlag kan vara föranledd att utge,

6. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (1973:349) eller lagen
(1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

7. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,

8. utbildningsbidrag vid arbetsmarknadsutbildning,

9. socialbidrag,

10. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

11. familjebidrag enligt familjebidragsförordningen (1991:1492),

12. inkomst av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses
i 5 § kommunalskattelagen (1928:370),

13. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för
ersättning till neurosedynskadade.

Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara
en kostnadsersättning.

1 Under förutsättning att riksdagen antar förslaget i prop. 1993/94:148.

Prop. 1993/94:173

För den som uppbär ålderspension skall som inkomst inte räknas sådan
intäkt av tjänst som avses i 32 § 1 mom. a) kommunalskattelagen
(1928:370) eller sådan intäkt av aktiv näringsverksamhet som avses i
11 kap. 3 § lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 §
1 mom. kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av
tjänst i den mån sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för underhålls-
bidrag till före detta make i den utsträckning som anges i 46 § samma
lag.

För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstbe-
räkningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

a) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte
däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall
beräknat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 § lagen om
allmän försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Värdet av naturaförmåner skall uppskattas efter regler som fastställs av
regeringen.

Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av för-
mögenhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets av-
kastning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed
förmögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för
annan sjuttiofemtusenkronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet
av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 §
kommunalskattelagen inte beaktas.

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra
hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av åttonde
stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften
av. deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomst avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela
tiotal kronor.

Prop. 1993/94:173

Minskning av bostadstillägg

6 § Bostadstillägget minskas med trettiofem procent av den pensionsbe-
rättigades framräknade årsinkomst enligt 5 §. Till den del årsinkomsten
överstiger ett och ett halvt basbelopp enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring minskas bostadstillägget dock med fyrtio procent
av inkomsten.

Bostadstillägg betalas ut månadsvis, beloppet avrundas till närmaste hela
krontal som är jämnt delbart med tolv. Bostadstillägg understigande
tjugofem kronor betalas inte ut. Ingår särskilt bostadstillägg i utbetal-
ningen sker dock utbetalning av bostadstillägg oavsett belopp.

Beräkning av särskilt bostadstillägg

7 § Rätten till särskilt bostadstillägg prövas utan ansökan. Särskilt
bostadstillägg lämnas med skillnadsbeloppet, om den pensionsberättigades
inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig
levnadsnivå , allt räknat per månad.

Vid tillämpning av första stycket beaktas följande inkomster, nämligen

1. folkpension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, dock inte
handikappersättning,

2. pensionstillskott enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott och
tilläggspension enligt lagen om allmän försäkring till den del pensionen

föranleder minskning av pensionstillskott, det sammanlagda beloppet
dock minskat med 25 procent av basbeloppet när fråga är om förtids-
pension,

3. särskilt pensionstillägg enligt lagen (1990:773) om särskilt pensions-
tillägg till folkpension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn,

4. bostadstillägg enligt denna lag,

5. hälften av den inkomst som medräknas vid bestämmande av årsin-
komst enligt 5 §.

Inkomsterna enligt andra stycket 1. och 2. skall sammanlagda alltid
anses utgöra lägst 1,515 gånger basbeloppet minskat med två procent för
den som är ogift och lägst 1,34 gånger basbeloppet minskat med två
procent för den som är gift.

Ändrade förhållanden

8 § Den som uppbär bostadstillägg enligt denna lag är skyldig att utan
oskäligt dröjsmål anmäla till den allmänna försäkringskassa inom vars
verksamhetsområde han är folkbokförd

1. om hans eller hans makas ekonomiska förhållanden väsentligt
förbättrats,

2. om han byter bostad eller om hans boendeförhållande ändras, eller

3. om han ingår äktenskap eller upplöser sitt äktenskap.

Uppgiftsskyldigheten åligger i stället

1. förmyndaren, om den bidragsberättigade är omyndig,

2. gode mannen eller förvaltaren enligt föräldrabalken, om den bidrags-
berättigade har en sådan och om skyldigheten kan anses ingå i dennes
uppdrag, eller

3. den myndighet eller person som tar emot bostadstillägget i stället för
den bidragsberättigade, dennes förmyndare, gode man eller förvaltare.

9 § Bostadstillägg skall omprövas när något förhållande som bestämmer
tilläggets storlek har ändrats.

Bostadstillägg får räknas om utan föregående underrättelse i de fall den
del av årsinkomsten ändras som utgörs av folkpension, pensionstillskott,
tilläggspension eller en därmed jämförlig utländsk ersättning, avtalspen-
sion eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal, delpension
eller arbetsskadeersättning eller motsvarande ersättning.

Bostadstillägg får även räknas om utan föregående underrättelse när
hyra för hyreslägenhet eller avgift för bostadsrättslägenhet ändras, om
den bidragsberättigade har medgett det.

En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden efter
den månad varunder anledning till ändring uppkommit. En ändring av
bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken de
förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena
avser hela den månaden.

Ansökan m.m.

10 § Frågor om bostadstillägg enligt denna lag handhas av Riksförsäk-
ringsverket och de allmänna försäkringskassorna.

11 § Ansökan om bostadstillägg görs skriftligen hos försäkringskassan.
Ansökan skall innehålla nödvändiga upplysningar för bedömande av den
sökandes rätt samt en av den sökande och, om han är gift, hans maka
underskriven förklaring på heder och samvete att de lämnade upplys-

Prop. 1993/94:173

ningama stämmer överens med sanningen. För en sökande som är Prop. 1993/94:173
omyndig eller har god man eller förvaltare enligt föräldrabalken skall
förklaringen avges av förmyndaren eller, om det kan anses följa av
uppdraget, av gode mannen eller förvaltaren.

Bostadstillägg lämnas från och med den månad då rätt till förmånen
inträtt, dock tidigast tre månader före ansökningsmånaden.

12 § Bankaktiebolag, sparbanker och andra penningförvaltande in-
rättningar skall på begäran lämna domstol, Riksförsäkringsverket eller
den allmänna försäkringskassan uppgift för namngiven person rörande
förhållande som är av betydelse för tillämpning av denna lag.

Återbetalning

13 § Har någon genom oriktiga uppgifter eller genom underlåtenhet att
fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet eller på annat sätt
förorsakat att bostadstillägg utgått obehörigen eller med för högt belopp,
eller har någon på annat sätt obehörigen eller med för högt belopp
uppburit bostadstillägg och har han skäligen bort inse detta, skall åter-
betalning ske av vad som för mycket utbetalats, om inte i särskilt fall
anledning föreligger att helt eller delvis efterge återbetalningsskyldig-
heten.

Har återbetalningsskyldighet ålagts någon enligt första stycket, får vid
senare utbetalning av bostadstillägg eller annan ersättning som betalas ut
av allmän försäkringskassa ett skäligt belopp innehållas i avräkning på
vad som betalats ut för mycket.

Överklagande m.m.

14 § Bestämmelserna i 20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän
försäkring om omprövning och ändring av försäkringskassas beslut samt
överklagande av försäkringskassas beslut och domstols beslut skall
tillämpas i ärenden om bostadstillägg enligt denna lag.

Omprövning av ett sådant beslut av en försäkringskassa som har fattats
av en tjänsteman i ett ärende om skyldighet att återbetala bostadstillägg
skall göras av socialförsäkringsnämnd, om det belopp som utbetalats för
mycket överstiger 10 procent av basbeloppet enligt 1 kap. 6 § lagen om
allmän försäkring.

Övriga bestämmelser

15 § Följande bestämmelser i lagen (1962:381) om allmän försäkring
skall tillämpas på bostadstillägg enligt denna lag:

16 kap. 12 § om utbetalning till annan,

17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner,

18 kap. 2 § om tillsyn,

20 kap. 2 a § om provisoriskt beslut,

20 kap. 5 § om preskription av bidrag,

20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåtelse av ersättning,

20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kommunala myndig-
heter, arbetsgivare m.fl.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995, då lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension och lagen

(1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension skall
upphöra att gälla.

2. Bestämmelserna i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension skall tillämpas i fråga om kommunalt
bostadstillägg som avser tiden före ikraftträdandet. Lämnas sådant
bostadstillägg efter den 1 januari 1995 skall det bekostas av staten.

3. Bestämmelserna i lagen (1991:162) om särskilt kommunalt bostads-
tillägg till folkpension skall tillämpas i fråga om särskilt kommunalt
bostadstillägg som avser tiden före ikraftträdandet. Lämnas sådant
bostadstillägg efter den 1 januari 1995 skall det bekostas av staten.

4. Under åren 1995 - 1998 får en kommun med egna medel lämna
kompletterande bostadstillägg utöver vad som anges i 4 §. För sådant
bostadstillägg gäller i övrigt vad som anges i denna lag.

5. Lämnas kompletterande bostadstillägg enligt punkt 4 skall minskning
enligt 6 § första stycket först göras på det statliga bostadstillägget.

Prop. 1993/94:173

2.2 Förslag till                                                     Prop. 1993/94:173

Lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpension

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Hustrutillägg lämnas enligt bestämmelserna i denna lag till kvinnor
som är bosatta i Sverige och som är födda år 1934 eller tidigare.

Rätt till hustrutillägg har en sådan kvinna för tiden före den månad då
hon fyller 65 år, om hennes make uppbär folkpension i form av förtids-
pension eller har fyllt 65 år och uppbär folkpension i form av ålderspen-
sion. För denna rätt förutsätts vidare att hon själv inte uppbär folkpension
och att makarna har varit gifta minst 5 år.

Om det finns särskilda skäl, får hustrutillägg lämnas även om makarna
varit gifta kortare tid än 5 år.

2 § Hustrutillägg skall, om inte annat följer av vad som föreskrivs i
andra stycket eller 3 §, för år räknat motsvara skillnaden mellan å ena
sidan det sammanlagda beloppet av folkpension i form av hel ålderspen-
sion till två makar jämte två pensionstillskott till ålderspension enligt
lagen (1969:205) om pensionstillskott samt å andra sidan folkpension i
form av hel ålderspension till den som är ogift jämte ett sådant pensions-
tillskott. Ålderspensionerna och pensionstillskotten beräknas för år och
under förutsättning att de böljat betalas ut från och med den månad
varunder den pensionsberättigade fyllt 65 år.

I fall då mannens ålders- eller förtidspension enligt bestämmelserna i
5 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring utges med viss andel av
oavkortad sådan pension, utgör hustrutillägget motsvarande andel av det
hustrutillägg som anges i första stycket

3 § Hustrutillägg minskas med 60 procent av årsinkomsten beräknad
enligt 5 § lagen (1994:00) om bostadstillägg till pensionärer.

Om rätt föreligger till såväl hustrutillägg som bostadstillägg till pensio-
närer skall på grund av årsinkomsten först det utgående bostadstillägget
minskas enligt 6 § lagen om bostadstillägg till pensionärer och därefter
hustrutillägget.

Om hustrutillägg med tillämpning av 2 § andra stycket skall utges med
viss andel av oavkortat sådant tillägg, skall minskning med hänsyn till
årsinkomst beräknas på ett oavkortat hustrutillägg och andelsberäkningen
enligt 2 § andra stycket göras först på det belopp som framkommer efter
denna minskning.

4 § Bestämmelser som finns i 3 § och 8-15 §§ lagen (1994:00) om
bostadstillägg till pensionärer skall tillämpas på motsvarande sätt i fråga
om hustrutillägg.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. Bestämmelserna i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt
bostadstillägg till folkpension skall tillämpas i fråga om hustrutillägg som
avser tiden före ikraftträdandet.

3. Om någon som är berättigad till hustrutillägg enligt denna lag vid
utgången av år 1994 uppbär hustrutillägg enligt lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension skall förmånen
anses utgå med stöd av denna lag.

10

4. För kvinnor som är födda 1935 eller senare och som hade rätt till
hustrutillägg för december 1989 och som vid utgången av år 1994
alltjämt uppbär sådant tillägg skall bestämmelserna i lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg tillämpas. Om i fall som nu
sagts hustrutillägg upphör att utges efter den 1 januari 1995 föreligger
inte längre rätt till en sådan förmån.

5. För kvinna som vid utgången av år 1992 och därefter har uppburit
hustrutillägg och som vid utgången av år 1994 alltjämt uppbär sådant
tillägg skall minskning på grund av andelsberäkning som anges i 2 §
andra stycket ej ske.

Prop. 1993/94:173

11

2.3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Prop. 1993/94:173

Härigenom föreskrivs att 9 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän
försäkring1 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

9 kap.

6 §2

Om pensionstillskott, hustru-
tillägg och kommunalt bostads-
tillägg samt särskilt pensionstillägg
gäller särskilda föreskrifter.

Om pensionstillskott, hustru-
tillägg och bostadstillägg samt
särskilt pensionstillägg gäller
särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

1 Lagen omtryckt 1982:120.

2 Senaste lydelse 1990:774.

12

2.4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande av
lagen om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:382) angående införande
av lagen om allmän försäkring

dels att 13 § skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994,
dels att 16 och 32 §§ skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

16 §'

Prop. 1993/94:173

Bestämmelserna i tredje stycket
punkterna 1-4 övergångsbestäm-
melserna till lagen (1960:99)
angående ändring i lagen den
29 juni 1946 (nr 431) om folkpen-
sionering skall fortfarande tilläm-
pas. Beträffande änkepension efter
man, som avlidit före den 1 juli
1960, skall dock i stället för 8 §
första stycket lagen om folkpensio-
nering i lagrummets lydelse före
nämnda tidpunkt gälla, att sådan
pension minskas med 35 procent
av den del av den pensionsberätti-
gades årsinkomst, som överstiger
1 OOO kronor. Vid tillämpning i
fall som nu sagts av 13 § 2 mom.
sistnämnda lag skall även procent-
talet 20 utbytas mot 10 samt be-
loppet 20 000 kronor utbytas mot
75 000 kronor. Vid inkomstberäk-
ningen bortses från inkomst av
sådan privatbostadsfastighet eller
privatbostad som avses i 5 § kom-
munalskattelagen (1928:370). Vid
beräkning av förmögenhet skall
värdet av sådan privatbostadsfas-
tighet eller privatbostad inte be-
aktas.

Bestämmelserna i tredje stycket
punkterna 1-4 övergångsbestäm-
melserna till lagen (1960:99)
angående ändring i lagen den
29 juni 1946 (nr 431) om folkpen-
sionering skall fortfarande tilläm-
pas. Beträffande änkepension efter
man, som avlidit före den 1 juli
1960, skall dock i stället för 8 §
första stycket lagen om folkpen-
sionering i lagrummets lydelse
före nämnda tidpunkt gälla, att
sådan pension minskas med 35
procent av den pensionsberättiga-
des årsinkomst. Vid tillämpning i
fall som nu sagts av 13 § 2 mom.
sistnämnda lag skall även procent-
talet 20 utbytas mot 10 samt be-
loppet 20 000 kronor utbytas mot
75 000 kronor. Vid inkomstberäk-
ningen bortses från inkomst av
sådan privatbostadsfastighet eller
privatbostad som avses i 5 § kom-
munalskattelagen (1928:370). Vid
beräkning av förmögenhet skall
värdet av sådan privatbostadsfas-
tighet eller privatbostad inte be-
aktas.

32 §2

Fråga rörande änkepension i anledning av dödsfall, som inträffat före
den 1 juli 1960, skall prövas av den allmänna försäkringskassa, hos
vilken den försäkrade är inskriven.

Vid omräkning av förmånsbe-
loppen för änkepensioner till följd
av ändrade förhållanden gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i

Vid omräkning av förmånsbe-
loppen för änkepensioner till följd
av ändrade förhållanden gäller i
tillämpliga delar bestämmelserna i

1 Senaste lydelse 1990:779.

2 Senaste lydelse 1986:141.

13

Nuvarande lydelse                 Föreslagen lydelse                  Prop. 1993/94:173

6 § lagen (1962:392) om hustru- 9 § lagen (1994:00) om bostads-
tillägg och kommunalt bostads- tillägg till pensionärer.

tillägg till folkpension.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser gäller
fortfarande vid beräkning av änkepension som avser tid före ikraftträdan-
der.

14

2.5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:205) om pensionstillskott

Prop. 1993/94:173

Härigenom föreskrivs att 5 § lagen (1969:205) om pensionstillskott
skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

Pensionstillskott till änkepension
enligt 16 § lagen den 25 maj 1962
(nr 382) angående införande av
lagen om allmän försäkring skall
utgå efter samma grunder som
änkepensionen. Minskning av
pensionstillskottet med hänsyn till
den pensionsberättigades inkomst
skall göras först sedan kommunalt
bostadstillägg helt bortfallit men
innan minskning sker av änkepen-
sionen.

Pensionstillskott till änkepension
enligt 16 § lagen den 25 maj 1962
(nr 382) angående införande av
lagen om allmän försäkring skall
utgå efter samma grunder som
änkepensionen. Minskning av
pensionstillskottet med hänsyn till
den pensionsberättigades inkomst
skall göras först sedan bostads-
tillägg helt bortfallit men innan
minskning sker av änkepensionen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

15

2.6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Prop. 1993/94:173

Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1993:737) om bostadsbidrag skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

12

Rätt till bostadsbidrag har den
som

1. har fyllt 18 år och

2. bor i en bostad som han eller
hon äger eller innehar med hyres-
eller bostadsrätt.

Bostadsbidrag enligt första styck-
et lämnas inte om sökanden eller
dennes make

1. har barn som berättigar till
bostadsbidrag till barnfamiljer eller

2. får kommunalt bostadstillägg
enligt lagen (1962:392) om hustru-
tillägg och kommunalt bostads-
tillägg till folkpension eller på
grund av bestämmelserna om
inkomstprövning inte får sådant
tillägg.

Föreslagen lydelse

§

Rätt till bostadsbidrag har den
som

1. har fyllt 18 år och

2. bor i en bostad som han eller
hon äger eller innehar med hyres-
eller bostadsrätt.

Bostadsbidrag enligt första styck-
et lämnas inte om sökanden eller
dennes make

1. har barn som berättigar till
bostadsbidrag till barnfamiljer eller

2. får bostadstillägg enligt lagen
(1994:00) om bostadstillägg till
pensionärer eller på grund av be-
stämmelserna om inkomstprövning
inte får sådant tillägg.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

16

2.7 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs att 19 § kommunalskattelagen (1928:370) skall
ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

19 §l

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

Prop. 1993/94:172

vad som vid bodelning tillfallit
make eller sambo eller vad som
förvärvats genom arv, testamente,
fördel av oskiftat bo eller gåva;

vinst i svenskt lotteri eller vinst
vid vinstdragning på här i riket
utfärdade premieobligationer och
ej heller sådan vinst i utländskt
lotteri eller vid vinstdragning på
utländska premieobligationer, som
uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av för-
säkring jämlikt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring tillfallit den försäkrade, om
icke ersättningen grundas på för-
värvsinkomst eller utgör föräldra-
penning, så ock sådan ersättning
enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes
än på grund av sjukförsäkring,
som nyss sagts, till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete
eller under militärtjänstgöring eller
i fall som avses i lagen (1977:265)
om statligt personskadeskydd eller
lagen (1977:267) om krigsskade-
ersättning till sjömän om icke
ersättningen grundas på förvärvsin-
komst, ävensom ersättning, vilken
vid sjukdom eller olycksfall till-
fallit någon på grund av annan
försäkring, som icke tagits i sam-
band med tjänst, dock att till
skattepliktig inkomst räknas ersätt-
ning i form av pension eller i form
av livränta i den mån livräntan är
skattepliktig enligt 32 § 1 eller

vad som vid bodelning tillfallit
make eller sambo eller vad som
förvärvats genom arv, testamente,
fördel av oskiftat bo eller gåva;

vinst i svenskt lotteri eller vinst
vid vinstdragning på här i riket
utfärdade premieobligationer och
ej heller sådan vinst i utländskt
lotteri eller vid vinstdragning på
utländska premieobligationer, som
uppgår till högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av för-
säkring jämlikt lagen (1962:381) om
allmän försäkring, lagen (1954:243)
om yrkesskadeförsäkring eller lagen
(1976:380) om arbetsskadeförsäk-
ring tillfallit den försäkrade, om
icke ersättningen grundas på för-
värvsinkomst eller utgör föräldra-
penning, så ock sådan ersättning
enligt annan lag eller särskild
författning, som utgått annorledes
än på grund av sjukförsäkring,
som nyss sagts, till någon vid
sjukdom eller olycksfall i arbete
eller under militärtjänstgöring eller
i fall som avses i lagen (1977:265)
om statligt personskadeskydd eller
lagen (1977:267) om krigsskade-
ersättning till sjömän om icke
ersättningen grundas på förvärvsin-
komst, ävensom ersättning, vilken
vid sjukdom eller olycksfall till-
fallit någon på grund av annan
försäkring, som icke tagits i sam-
band med tjänst, dock att till
skattepliktig inkomst räknas ersätt-
ning i form av pension eller i form
av livränta i den mån livräntan är
skattepliktig enligt 32 § 1 eller

1 Senaste lydelse 1993:1523.

17

2 Riksdagen 1993/94. I saml. Nr 173

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:173

2 mom., så ock ersättning som
utgår på grund av trafikförsäkring
eller annan ansvarighetsförsäkring
eller på grund av skadeståndsför-
säkring och avser förlorad inkomst
av skattepliktig natur;

belopp, som till följd av försäk-
ringsfall eller återköp av försäk-
ringen utgått på grund av kapital-
försäkring, samt belopp som ar-
betsgivare utan att försäkring har
tecknats för anställdas räkning
betalar ut och som motsvarar
ersättning på grund av gruppliv-
försäkring, i den mån beloppet inte
väsentligt överstiger vad som utgår
för befattningshavare i statens
tjänst;

försäkringsersättning eller annan
ersättning för skada på egendom,
dock att skatteplikt föreligger dels
i den mån ersättningen avser annan
byggnad än privatbostad eller
markanläggning, dels i den mån
köpeskilling, som skulle ha influtit
om den försäkrade eller skadade
egendomen i stället hade sålts,
hade varit att hänföra till intäkt av
näringsverksamhet och dels i den
mån ersättningen eljest motsvarar
skattepliktig intäkt av eller av-
dragsgill omkostnad för närings-
verksamhet;

vinstandel, återbäring eller pre-
mieåterbetalning, som utgått på
grund av annan personförsäkring
än pensionsförsäkring eller sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring
som tagits i samband med tjänst,
samt vinstandel, som utgått på
grund av skadeförsäkring, för
vilken rätt till avdrag för premie
icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293)
om ersättning åt smittbärare om
icke ersättningen grundas på för-
värvsinkomst;

periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk intäkt, som
icke utgör vederlag vid avyttring
av egendom, i den mån givaren
enligt 20 § eller punkt 5 av an-
visningarna till 46 § icke är be-

2 mom., så ock ersättning som
utgår på grund av trafikförsäkring
eller annan ansvarighetsförsäkring
eller på grund av skadeståndsför-
säkring och avser förlorad inkomst
av skattepliktig natur;

belopp, som till följd av försäk-
ringsfall eller återköp av försäk-
ringen utgått på grund av kapital-
försäkring, samt belopp som ar-
betsgivare utan att försäkring har
tecknats för anställdas räkning
betalar ut och som motsvarar
ersättning på grund av gruppliv-
försäkring, i den mån beloppet inte
väsentligt överstiger vad som utgår
för befattningshavare i statens
tjänst;

försäkringsersättning eller annan
ersättning för skada på egendom,
dock att skatteplikt föreligger dels
i den mån ersättningen avser annan
byggnad än privatbostad eller
markanläggning, dels i den mån
köpeskilling, som skulle ha influtit
om den försäkrade eller skadade
egendomen i stället hade sålts,
hade varit att hänföra till intäkt av
näringsverksamhet och dels i den
mån ersättningen eljest motsvarar
skattepliktig intäkt av eller av-
dragsgill omkostnad för närings-
verksamhet;

vinstandel, återbäring eller pre-
mieåterbetalning, som utgått på
grund av annan personförsäkring
än pensionsförsäkring eller sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring
som tagits i samband med tjänst,
samt vinstandel, som utgått på
grund av skadeförsäkring, för
vilken rätt till avdrag för premie
icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293)
om ersättning åt smittbärare om
icke ersättningen grundas på för-
värvsinkomst;

periodiskt understöd eller därmed
jämförlig periodisk intäkt, som
icke utgör vederlag vid avyttring
av egendom, i den mån givaren
enligt 20 § eller punkt 5 av an-
visningarna till 46 § icke är be-

18

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:173

rättigad till avdrag for utgivet
belopp;

stipendier för mottagarens utbild-
ning;

stipendium som är avsett för
andra ändamål och som inte utgår
periodiskt och inte utgör ersättning
för arbete som har utförts eller
skall utföras för utgivarens räk-
ning;

studiestöd enligt 3 eller 4 kap.
studiestödslagen (1973:349), inter-
natbidrag, studielån och resekost-
nadsersättning enligt 6 och 7 kap.
samma lag samt sådant särskilt
bidrag vilket enligt av regeringen
eller statlig myndighet meddelade
bestämmelser utgår till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt
med dem i fråga om sådant bidrag
likställda, och äger i följd härav de
bidragsberättigade icke göra av-
drag för kostnader som avsetts
skola bestridas med bidrag av
förevarande slag;

introduktionsersättning enligt
lagen (1992:1068) om introduk-
tionsersättning för flyktingar och
vissa andra utlänningar;

allmänt barnbidrag och förlängt
barnbidrag, samt barnpension
enligt lagen om allmän försäkring
till den del pensionen för vaije
månad den avser inte överstiger en
tolftedel av fyrtio procent eller,
vid pension efter båda föräldrarna,
åttio procent, av basbeloppet den
månad pensionen avser samt sådan
i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring angiven livränta
i form av efterlevandelivränta till
barn enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller enligt
annan i nämnda lagrum angiven
författning till den del livräntan
föranlett minskning av sådan del
av barnpension som inte är skatte-
pliktig;

lön eller annan gottgörelse, för
vilken skall erläggas skatt enligt
lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av
arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;

rättigad till avdrag för utgivet
belopp;

stipendier för mottagarens ut-
bildning;

stipendium som är avsett för
andra ändamål och som inte utgår
periodiskt och inte utgör ersättning
för arbete som har utförts eller
skall utföras för utgivarens räk-
ning;

studiestöd enligt 3 eller 4 kap.
studiestödslagen(1973:349), inter-
natbidrag, studielån och resekost-
nadsersättning enligt 6 och 7 kap.
samma lag samt sådant särskilt
bidrag vilket enligt av regeringen
eller statlig myndighet meddelade
bestämmelser utgår till deltagare i
arbetsmarknadsutbildning samt
med dem i fråga om sådant bidrag
likställda, och äger i följd härav de
bidragsberättigade icke göra av-
drag för kostnader som avsetts
skola bestridas med bidrag av
förevarande slag;

introduktionsersättning enligt
lagen (1992:1068) om introduk-
tionsersättning för flyktingar och
vissa andra utlänningar;

allmänt barnbidrag och förlängt
barnbidrag, samt barnpension
enligt lagen om allmän försäkring
till den del pensionen för vaije
månad den avser inte överstiger en
tolftedel av fyrtio procent eller,
vid pension efter båda föräldrarna,
åttio procent, av basbeloppet den
månad pensionen avser samt sådan
i 17 kap. 2 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring angiven livränta
i form av efterlevandelivränta till
bam enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller enligt
annan i nämnda lagrum angiven
författning till den del livräntan
föranlett minskning av sådan del
av barnpension som inte är skatte-
pliktig;

lön eller annan gottgörelse, för
vilken skall erläggas skatt enligt
lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderstöd, som utgives av
arbetslöshetsnämnd med bidrag av
statsmedel;

19

Nuvarande lydelse

handikappersättning enligt 9 kap.
2 och 3 §§ lagen om allmän för-
säkring, sådan del av vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma
lag som utgör ersättning för mer-
kostnader, ersättning för mer-
utgifter för resor enligt 3 kap.
7 a § samma lag, särskilt pension-
stillägg enligt lagen (1990:773) om
särskilt pensionstillägg till folk-
pension för långvarig vård av ett
sjukt eller handikappat barn samt
hemsj ukvårdsbidrag och hemvårds-
bidrag, som

utges av kommunala eller lands-
tingskommunala medel till den
vårdbehövande;

assistansersättning enligt lagen
(1993:389) om assistansersättning
och ekonomiskt stöd till kostnader
för personlig assistans enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade;

kommunalt bostadstillägg enligt
lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till
folkpension;

kommunalt bostadstillägg till
handikappade;

bostadsbidrag som avses i lagen
(1988:786) om bostadsbidrag och
lagen (1993:737) om bostads-
bidrag;

bidrag enligt lagen (1988:1463)
om bidrag vid adoption av ut-
ländska barn;

bidrag enligt lagen (1992:148)
om särskilt bidrag till ensam-
stående med barn;

ersättning som fastställts av
allmän domstol eller utgått av
allmänna medel till den som - utan
att det skett yrkesmässigt - inställt
sig inför domstol eller annan myn-
dighet, om ersättningen avser
reseersättning, traktamente eller
ersättning för tidsspillan;

förmån av fri resa till eller från
anställningsintervju eller kostnads-
ersättning för sådan resa till den
del förmånen eller ersättningen
avser resa inom riket och, såvitt

Föreslagen lydelse

handikappersättning enligt 9 kap.
2 och 3 §§ lagen om allmän för-
säkring, sådan del av vårdbidrag
enligt 9 kap. 4 och 4 a §§ samma
lag som utgör ersättning för mer-
kostnader, ersättning för mer-
utgifter för resor enligt 3 kap.
7 a § samma lag, särskilt pen-
sionstillägg enligt lagen (1990:773)
om särskilt pensionstillägg till
folkpension för långvarig vård av
sjukt eller handikappat barn samt
hemsjukvårdsbidragoch hemvårds-
bidrag, som

utges av kommunala eller lands-
tingskommunala medel till den
vårdbehövande;

assistansersättning enligt lagen
(1993:389) om assistansersättning
och ekonomiskt stöd till kostnader
för personlig assistans enligt lagen
(1993:387) om stöd och service till
vissa funktionshindrade;

bostadstillägg enligt lagen
(1994:00) om bostadstillägg till
pensionärer; hustrutillägg enligt
lagen (1994:00) om hustrutillägg i
vissa fall då make uppbär folk-
pension;

kommunalt bostadstillägg till
handikappade;

bostadsbidrag som avses i lagen
(1988:786) om bostadsbidrag och
lagen (1993:737) om bostads-
bidrag;

bidrag enligt lagen (1988:1463)
om bidrag vid adoption av ut-
ländska barn;

bidrag enligt lagen (1992:148)
om särskilt bidrag till ensam-
stående med barn;

ersättning som fastställts av
allmän domstol eller utgått av
allmänna medel till den som - utan
att det skett yrkesmässigt - inställt
sig inför domstol eller annan
myndighet, om ersättningen avser
reseersättning, traktamente eller
ersättning för tidsspillan;

förmån av fri resa till eller från
anställningsintervju eller kostnads-
ersättning för sådan resa till den
del förmånen eller ersättningen
avser resa inom riket och, såvitt

Prop. 1993/94:173

20

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:173

gäller ersättningen, till den del den
inte överstiger faktiska resekost-
nader och vid köming med egen
bil inte överstiger det avdrag som
medges för kostnader för resor
med egen bil enligt den schablon
som anges i punkt 4 av anvisning-
arna till 33 §;

hittelön samt ersättning till den
som i särskilt fall räddat person
eller egendom i fara eller bidragit
till avslöjande eller gripande av
person som begått brott;

sedvanlig ersättning till den som
lämnat organ, blod eller moders-
mjölk; tävlingsvinst som inte hän-
för sig till anställning eller upp-
drag och som utgår i annan form
än kontant eller därmed likställd
ersättning, om vinsten avser min-
nesföremål eller värdet inte över-
stiger 0,03 basbelopp avrundat till
närmaste hundratal kronor;

sådan gottgörelse för utgift eller
kostnad som arbetsgivare uppburit
från personalstiftelse ur medel, för
vilka avdrag icke medgivits vid
taxering, vid första tillfålle dylika
medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare
uppburit från pensionsstiftelse, till
den del stiftelsen ej ägt andra
medel för att lämna gottgörelsen
än sådana för vilka avdrag icke
åtnjutits vid avsättning till stiftel-
sen;

intäkter av försäljning av vilt
växande bär och svampar samt
kottar som den skattskyldige själv
plockat till den del intäkterna
under ett beskattningsår inte över-
stiger 5 000 kronor och inte kan
hänföras till näringsverksamhet
som utgör rörelse eller till lön
eller liknande förmån;

ränta enligt 61   § lagen

(1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a §
tredje stycket eller 75 a § fjärde
stycket uppbördslagen (1953:272),
36 § 3 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt, 50 § lagen (1968:430)
om mervärdeskatt, 22 § tullagen
(1973:670), 20 § lagen (1982:1006)

gäller ersättningen, till den del den
inte överstiger faktiska resekost-
nader och vid köming med egen
bil inte överstiger det avdrag som
medges för kostnader för resor
med egen bil enligt den schablon
som anges i punkt 4 av anvisning-
arna till 33 §;

hittelön samt ersättning till den
som i särskilt fall räddat person
eller egendom i fara eller bidragit
till avslöjande eller gripande av
person som begått brott;

sedvanlig ersättning till den som
lämnat organ, blod eller moders-
mjölk; tävlingsvinst som inte hän-
för sig till anställning eller upp-
drag och som utgår i annan form
än kontant eller därmed likställd
ersättning, om vinsten avser min-
nesföremål eller värdet inte över-
stiger 0,03 basbelopp avrundat till
närmaste hundratal kronor;

sådan gottgörelse för utgift eller
kostnad som arbetsgivare uppburit
från personalstiftelse ur medel, för
vilka avdrag icke medgivits vid
taxering, vid första tillfälle dylika
medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare
uppburit från pensionsstiftelse, till
den del stiftelsen ej ägt andra
medel för att lämna gottgörelsen
än sådana för vilka avdrag icke
åtnjutits vid avsättning till stiftel-
sen;

intäkter av försäljning av vilt
växande bär och svampar samt
kottar som den skattskyldige själv
plockat till den del intäkterna
under ett beskattningsår inte över-
stiger 5 000 kronor och inte kan
hänföras till näringsverksamhet
som utgör rörelse eller till lön
eller liknande förmån;

ränta enligt 61    § lagen

(1941:416) om arvsskatt och gåvo-
skatt, 69 § 1 och 2 mom., 69 a §
tredje stycket eller 75 a § fjärde
stycket uppbördslagen (1953:272),
36 § 3 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt, 50 § lagen (1968:430)
om mervärdeskatt, 22 § tullagen
(1973:670), 20 § lagen (1982:1006)

21

Nuvarande lydelse

om avdrags- och uppgiftsskyldig-
het beträffande vissa uppdragser-
sättningar, 5 kap. 13 § lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 40 § lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter, 24  §

lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare
eller 32 och 34 §§ tullagen
(1987:1065);

ränta som enligt bestämmelserna
i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter inte redo-
visas i kontrolluppgift om sådan
ränta för den skattskyldige under
ett beskattningsår sammanlagt inte
uppgår till 500 kronor.

Beträffande ersättning som ut-
faller på grund av avtalsgruppsjuk-
försäkring gäller särskilda bestäm-
melser i 32 § 3 a mom. och punkt
12 av anvisningarna till 22 §

Föreslagen lydelse

om avdrags- och uppgiftsskyldig-
het beträffande vissa uppdragser-
sättningar, 5 kap. 13 § lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter, 40 § lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid
inskrivningsmyndigheter, 24  §

lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare
eller 32 och 34 §§ tullagen
(1987:1065);

ränta som enligt bestämmelserna
i 3 kap. 23 § 4 och 5 lagen
(1990:325) om självdeklaration
och kontrolluppgifter inte redo-
visas i kontrolluppgift om sådan
ränta för den skattskyldige under
ett beskattningsår sammanlagt inte
uppgår till 500 kronor.

Beträffande ersättning som ut-
faller på grund av avtalsgruppsjuk-
försäkring gäller särskilda bestäm-
melser i 32 § 3 a mom. och punkt
12 av anvisningarna till 22 §.

Prop. 1993/94:173

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången
vid 1996 års taxering.

22

2.8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser
om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1965:269) med särskilda be-
stämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt,
m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                  Föreslagen lydelse

4 §'

Vad som i denna paragraf sägs om kommun och kommunalskattemedel
tillämpas också i fråga om landsting och landstingsskattemedel.

En kommun har rätt att under visst år (beskattningsåret) av staten
uppbära preliminära kommunalskattemedel med ett belopp som motsvarar
produkten av antalet skattekronor i kommunen enligt skattemyndighetens
beslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) om taxering till kom-
munal inkomstskatt (skatteunderlaget) året före beskattningsåret, den
skattesats som har beslutats för beskattningsåret och de uppräkningsfakto-
rer enligt tredje stycket som har fastställts i december året före beskatt-
ningsåret.

I december vaije år skall regeringen, eller den myndighet regeringen
bestämmer, fastställa två uppräkningsfaktorer som skall svara mot den
uppskattade procentuella förändringen av skatteunderlaget i riket. Den
ena skall avse förändringen mellan andra och första året före beskatt-
ningsåret. Den andra skall avse förändringen mellan året före beskatt-

Prop. 1993/94:173

ningsåret och beskattningsåret.

Vad som återstår, sedan avräk-
ning har skett enligt 52 § upp-
bördslagen (1953:272), 16 § lagen
(1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folk-
pension, 12 § lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare och 8   § lagen

(1987:560) om skatteutjämnings-
avgift, skall skattemyndigheten
fördelat per månad utanordna till
kommunen den tredje vardagen
räknat från den 17 i månaden,
varvid dag som enligt 2 § lagen
(1930:173) om beräkning av lag-
stadgad tid jämställs med allmän
helgdag inte skall medräknas. Ar
kommunens fordran inte uträknad
vid utbetalningstillfällena i må-
naderna januari och februari, skall
utbetalningarna dessa månader
grundas på samma belopp som ut-
betalningen i december månad det
föregående året. När särskilda skäl

1 Senaste lydelse 1992:1584.

Vad som återstår, sedan avräk-
ning har skett enligt 52 § upp-
bördslagen (1953:272), 12 § lagen
(1984: 668) om uppbörd av social-
avgifter från arbetsgivare och 8 §
lagen (1987: 560) om skatteutjäm-
ningsavgift, skall skattemyndig-
heten fördelat per månad utan-
ordna till kommunen den tredje
vardagen räknat från den 17 i
månaden, varvid dag som enligt
2 § lagen (1930:173) om beräk-
ning av lagstadgad tid jämställs
med allmän helgdag inte skall
medräknas. Ar kommunens for-
dran inte uträknad vid utbetal-
ningstillfällena i månaderna januari
och februari, skall utbetalningarna
dessa månader grundas på samma
belopp som utbetalningen i decem-
ber månad det föregående året.
När särskilda skäl föranleder det
får skattemyndigheten dock för-
ordna att utbetalningen skall grundas

23

Nuvarande lydelse

föranleder det får skattemyndig-
heten dock förordna att utbetal-
ningen skall grundas på ett annat
belopp. Om något av de belopp
som utbetalningen i månaderna
januari och februari grundats på
inte motsvarar en tolftedel av
kommunens fordran, skall den
jämkning som föranleds av detta
ske i fråga om utbetalningen i
mars månad.

Föreslagen lydelse

på ett annat belopp. Om något av
de belopp som utbetalningen i må-
naderna januari och februari grun-
dats på inte motsvarar en tolftedel
av kommunens fordran, skall den
jämkning som föranleds av detta
ske i fråga om utbetalningen i
mars månad.

Prop. 1993/94:173

En delavräkning av de preliminära kommunalskattemedlen skall ske när
den årliga taxeringen under beskattningsåret har avslutats. Delavräkning-
en sker med utgångspunkt i ett belopp motsvarande produkten av skatte-
underlaget enligt nämnda taxering, den skattesats som har beslutats för
beskattningsåret och uppräkningsfaktom för beskattningsåret (omräknade
preliminära kommunalskattemedel). Om detta belopp överstiger det be-
lopp som kommunen har uppburit enligt andra stycket, skall skattemyn-
digheten betala ut överskjutande belopp till kommunen. I motsatt fall
skall kommunen återbetala mellanskillnaden. Utbetalning eller återbetal-
ning skall göras i januari året efter beskattningsåret.

En slutavräkning av kommunalskattemedlen skall ske när den årliga
taxeringen under året efter beskattningsåret har avslutats. Produkten av
skatteunderlaget enligt den taxeringen och den skattesats som har
beslutats för beskattningsåret utgör de slutliga kommunalskattemedlen.
Om dessa överstiger de omräknade preliminära kommunalskattemedlen
enligt femte stycket skall skattemyndigheten betala ut överskjutande
belopp till kommunen. I motsatt fall skall kommunen återbetala mellan-
skillnaden. Utbetalning eller återbetalning skall göras i januari andra året
efter beskattningsåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

24

3 Ärendet och dess beredning

Prop. 1993/94:173

3.1 Nuvarande regler

Kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension (KBT) är en inkomstprövad
förmån som kan utges till den som uppbär folkpension i form av ålders-
pension, förtidspension, omställningspension, särskild efterlevandepen-
sion eller hustrutillägg. KBT kan endast lämnas till pensionär som är
folkbokförd i kommunen.

Storleken av det kommunala bostadstillägg som kan betalas ut bestäms
av kommunen. Tilläggen varierar därför storleksmässigt kommunerna
emellan. Inkomstprövningen sker dock enligt regler som är fastställda i
lag och är lika över hela landet. Vidare krävs att KBT utges med lägst
det belopp som uppfyller kriterierna för statsbidrag.

I förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommunalt bostadstillägg
till folkpension föreskrivs att statsbidrag utges under förutsättning att
KBT, före inkomstprövning och oberoende av bostadens storlek, täcker
minst 85 % av den del av den månatliga bostadskostnaden som ligger
mellan 150 och 3 500 kronor per månad. Kommunen erhåller statsbi-
drag med 70 % av sina kostnader för KBT inom de nämnda kostnads-
gränsema. Samtidigt gäller att statsbidrag endast lämnas för KBT som
täcker högst 90 % av bostadskostnaden. Kommunerna har möjlighet att
låta KBT utges även för bostadskostnader som ligger utanför stats-
bidragsförordningens gränser och för kostnader som inte är knutna till
bostadskostnaden. Merkostnaderna för detta måste dock i sin helhet
bekostas av kommunen. Statsbidrag kan vidare utges för KBT till perso-
ner som bor på ålderdomshem eller sjukhem under förutsättning att
bostadstillägget inte täcker bostadskostnader som utgör en del av en
avgift för vars bestämmande endast pensionärens inkomst får läggas till
grund.

Reglerna för inkomstprövning innebär att förmånen minskas med viss
andel av den försäkrades inkomster vid sidan av folkpension och pen-
sionstillskott. Om den årliga sidoinkomsten överstiger 1 000 kronor för
en ensamstående pensionär resp. 1 500 kronor för ett pensionärspar
minskas bostadstillägget med 35 % av den del av sidoinkomsten upp till
1,5 basbelopp som överstiger nämnda fribelopp. För sidoinkomst som
överstiger 1,5 basbelopp minskas bostadstillägget med 40 % av sidoin-
komsten.

Med årsinkomst avses den inkomst för år räknat som en pensionär kan
antas komma att erhålla under den närmaste tiden. Som inkomst räknas
dock bl.a inte allmänt barnbidrag, folkpension eller ATP till den del
pensionen föranlett minskning av pensionstillskottet. För en pensionär
som uppbär folkpension i form av ålderspension beaktas vid inkomst-
prövningen inte heller inkomster av anställning eller intäkt av aktiv
näringsverksamhet.

Värdet av förmögenhet och avkastning därav beräknas enligt Riks-
försäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1979:5) om inkomstberäkning

25

m.m. Enligt dessa föreskrifter beaktas vid beräkning av avkastning av Prop. 1993/94:173
förmögenhet tillgångar som aktier, obligationer, banktillgodohavanden,
kontanter utöver kontanter avsedda för hushåll och löpande utgifter,
fordringar, andelar i ekonomiska föreningar och näringsfastigheter.

Avkastningen på förmögenheten beräknas till 5 % av det beräknade
värdet. Till förmögenhetens avkastning skall läggas 10 % av det belopp
varmed förmögenheten överstiger för den som är gift 60 000 kronor
och för den som är ogift 75 000 kronor. Vid inkomstprövningen tas inte
hänsyn till förmögenhet eller avkastning av förmögenhet i form av
privatbostadsfastighet eller privatbostad.

För sammanlevande makar beräknas vardera makens inkomst utgöra
hälften av makarnas sammanlagda årsinkomst och värdet av förmögen-
het hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

I februari 1994 utbetalades KBT till 587 813 pensionärer med i ge-
nomsnitt 1 494 kronor per månad. Ca 70 kronor av detta belopp avser
bostadstillägg som inte är statsbidragsgrundande.

Den 1 januari 1991 trädde lagen (1991:162) om särskilt kommunalt
bostadstillägg till folkpension (SKBT) som komplement till KBT i kraft.
SKBT kompenserar de pensionärer som har låg inkomst och hög bo-
endekostnad. SKBT fyller ut skillnaden mellan å ena sidan den pen-
sionsberättigades allmänna pension och övriga inkomster enligt reglerna
för beräkning av årsinkomst vid prövning av KBT och å andra sidan
socialbidragsnormen i den pensionsberättigades kommun. SKBT utges
av kommunen med statsbidrag för 100 % av kostnaderna.

I februari 1994 utbetalades SKBT till 12 151 pensionärer med i ge-
nomsnitt 329 kronor per månad och pensionär.

3.2 Översyn av reglerna för bostadsstöd till pensionärer

Nuvarande lag för KBT tillkom för över 30 år sedan. Reglerna har ofta
varit föremål för kritik och ändringar i regelsystemet har också varit
vanliga. I sina huvuddrag har systemet dock förblivit detsamma. Allt-
sedan KBT-reglemas tillkomst har den vanligaste kritiken gällt de vari-
erande KBT-nivåema mellan kommunerna. Trots att reglerna för stats-
bidrag har påverkat kommunernas KBT-regler har stora skillnader upp-
stått. Skillnaderna har varit så stora att det kunnat skilja ett par tusen
kronor i månaden i utgående KBT mellan två kommuner. Till följd av
de ändrade regler som infördes den 1 mars 1993 är skillnaderna numera
mindre.

De kraftigt ökade boendekostnaderna i början av år 1991 förstärkte
problemen med de varierande KBT-nivåema och ledde till att många
pensionärer fick krympande ekonomiska marginaler och att vissa t.o.m.
riskerade att hamna under socialbidragsnormen. För att skydda pensio-
närer med höga bostadskostnader och lågt KBT infördes det särskilda
kommunala bostadstillägget våren 1991. Samtidigt tillsatte den dåvaran-
de regeringen en kommitté med uppgift att se över hela systemet med
kommunala bostadstillägg (dir. 1991:25). Kommittén antog namnet
KBT-utredningen.

26

I direktiven angavs särskilt att kommittén borde komma med förslag
till ett enhetligare system för bostadstillägg och därvid pröva frågan om
ett ändrat huvudmannaskap. Därutöver påpekades i direktiven bl.a.
behovet av förenklingar i regelsystemet, behovet av en översyn av
inkomstberäkningen samt att kommittén borde pröva lämpligheten av att
i ett nytt system for bostadstillägg inbegripa de kommunala bostads-
tilläggen för handikappade (KBH).

KBT-utredningen avlämnade i april 1992 sitt slutbetänkande Bostads-
stöd till pensionärer (SOU 1992:21), där ett nytt system för bostadsstöd
föreslogs. Det nya bostadstillägget till pensionärer (BTP) borde enligt
utredningen träda i kraft den 1 juli 1993 och vara helt statligt. Utred-
ningen föreslog också att ett högre bostadsstöd skulle kunna utges till
handikappade, att en ny och enklare inkomstberäkning skulle användas
och att fler maskinella omräkningar borde kunna göras. Eftersom det
föreslagna systemet skulle medföra omfördelningar mellan pensionärer-
na föreslogs också övergångsbestämmelser under fyra år.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan-
serna samt en sammanställning över remissyttrandena finns tillgängliga
i ärendet hos Socialdepartementet (S92/3225/F).

Regeringen gjorde hösten 1992 bedömningen att ett förstatligande av
bostadsstödet inte kunde genomföras förrän den 1 januari 1995. För att
underlätta ett förstatligande med helt enhetliga regler fr.o.m. år 1995
har regeringen i två steg - den 1 mars 1993 och den 1 januari 1994 -
gjort förändringar i förordningen (1979:830) om statsbidrag till kommu-
nala bostadstillägg. Förändringarna har inneburit att skillnaderna mellan
kommunernas KBT-regler nu är mindre än tidigare. Åtskilliga kommu-
ner har dock inte fullt ut anpassat sina KBT-regler efter de ersättnings-
nivåer som anges i statsbidragsförordningen. Detta försvårar en över-
gång till helt statliga och enhetliga regler. Vi föreslår trots detta att
staten tar över bostadstilläggen men föreslår att kommunerna under en
övergångstid skall kunna utge kompletterande bostadstillägg för att inte
vissa pensionärer skall få alltför kännbara minskningar av bo-
stadstillägget.

Den parlamentariska Pensionsarbetsgruppen (S 1991:14) kommer
inom kort att lämna sitt betänkande med förslag till en genomgripande
reformering av hela pensionssystemet. Förslaget innebär stora föränd-
ringar av de allmänna pensionernas konstruktion och kräver därmed
väsentliga förändringar av reglerna för inkomstprövning av bostads-
tillägg till pensionärer. Nya regler för inkomstprövningen bör därför
utformas utifrån det nya pensionssystemet och först efter det att riks-
dagen har fattat beslut om detta. Vi föreslår därför nu att samma in-
komstprövning som gäller för KBT tills vidare även skall gälla för det
nya bostadstillägget. I förslaget till ny lag har 5 §, som reglerar beräk-
ning av årsinkomsten, kompletterats med vissa undantagsregler som
tidigare angivits i Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1979:5). I
sak är inkomstberäkningen dock oförändrad.

Oaktat det nya pensionssystemet finns det emellertid skäl att överväga
inkomstberäkningen för förtidspensionärer. Denna skiljer sig från den
inkomstberäkning som görs för övriga pensionärer. Enligt nuvarande

Prop. 1993/94:173

27

inkomstregler för KBT betraktas inte folkpension och ett pensionstill-
skott som inkomst. Eftersom förtidspensionärer har rätt till högre pen-
sionstillskott än övriga pensionärer kan dessa således ha högre inkomst
innan bostadstillägget reduceras. Med dagens regler kan en förtidspen-
sionär få 6 000 kronor mer per år i KBT än en ålderspensionär med
samma inkomst.

Med anledning av bl.a. de ökande försäkringsutgiftema för förtidspen-
sion pågår inom regeringskansliet en översyn av de ekonomiska vill-
koren m.m. för förtidspensionärer. I samband med detta arbete kommer
även frågan om inkomstberäkning för förtidspensionärer i KBT-sam-
manhang att beredas.

Särskilda skatteregler gäller i dag för pensionärer, vilket påverkar
reglerna för inkomstprövning. En given inkomst kan därför vara mer
värd för en pensionär än vad motsvarande inkomst är för en löntagare.
Av detta skäl skiljer sig inkomstprövningen i KBT-systemet från den
som gäller i bostadsbidragssystemet för barnfamiljer. Med ett reforme-
rat pensionssystem där pensionärer beskattas på samma sätt som lön-
tagare, vilket Pensionsarbetsgruppen väntas föreslå fr.o.m. år 2000, blir
inkomster för löntagare och pensionärer jämförbara. Därmed skapas
förutsättningar för att samtidigt med nya inkomstprövningsregler för
pensionärernas bostadstillägg åstadkomma ett enhetligt regelsystem för
alla bostadsstöd.

I nuvarande lag om KBT regleras också rätten till hustrutillägg och
hur detta skall beräknas. Från och med den 1 januari 1990 har en suc-
cessiv avveckling av hustrutillägget påböljats. Hustrutillägget kan
numera endast lämnas till kvinnor som är födda 1934 eller tidigare.
Rätten till hustrutillägg prövas samtidigt med KBT och inkomstprövas
på motsvarande sätt som gäller för KBT. Vårt förslag till ny lag om
bostadstillägg till pensionärer innebär att den nuvarande lagen om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg kan upphävas och att hustru-
tillägget regleras i en särskild lag.

3.3 Lagrådet

Förslagen om ändring i kommunalskattelagen och om ändring i lagen
med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebi-
tering av skatt, m.m. gäller ämnen som faller inom Lagrådets gransk-
ningsområde. Dessa förslag är emellertid endast namn- och hänvisnings-
ändringar varför Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

Prop. 1993/94:173

4 Statligt bostadstillägg till pensionärer

Regeringens förslag: Det nuvarande kommunala bostadstillägget
ersätts med ett statligt bostadstillägg. Bostadstillägg lämnas med 85
procent av bostadskostnad mellan 100 kronor och 4 000 kronor per
månad.

28

KBT-utredningens förslag: Huvudmannaskapet för bostadsstödet till
pensionärer övertas av staten. Bostadsbidrag lämnas med 95 % av bo-
stadskostnad mellan 300 kronor och 4 500 kronor per månad. För pen-
sionärer med handikapp lämnas bostadsbidrag med 95 % av bostads-
kostnad över 300 kronor per månad.

Remissinstanserna: Många remissinstanser har yttrat sig över för-
slaget till ändrat huvudmannaskap. Samtliga tillstyrker att staten övertar
huvudmannaskapet. Svenska Kommunförbundet och Stockholms stad
anser dock att en förutsättning för detta är att kommunerna inte skall
behöva utge kompletterande bostadsbidrag.

Av det stora antal remissinstanser som yttrat sig om utformningen av
bostadsbidraget poängterar många vikten av ett enhetligt stödsystem.
Kungsbacka kommun anser att den övre bostadskostnadsgränsen bör
vara differentierad mellan kommunerna. Ingen remissinstans anser de
föreslagna reglerna generellt vara för generösa. Boverket påpekar dock
att konstruktionen kan vara kostnadsdrivande och förordar i stället att
den nedre gränsen tas bort och att ersättningsprocenten sänks. Örebro
och Bräcke kommuner förordar på liknande sätt såväl en lägre nedre
gräns som en lägre ersättningsprocent. Några kommuner anser att den
nedre gränsen bör vara lägre än 300 kronor. Kommunförbundet och
några kommuner förordar en modell med varierad ersättningsprocent
inom bostadskostnadsintervallet. Femton remissinstanser - därav åtta
kommuner - anser att det föreslagna systemet ger för lågt bostadsbi-
drag. Flera av dessa hänvisar till att hyror i nyproduktion kan vara
högre än 4 500 kronor per månad.

De nio remissinstanser som yttrat sig över förslaget att handikappade
pensionärer skall kunna få högre bostadsbidrag har tillstyrkt detta.

Skälen för regeringens förslag: Skillnaderna mellan kommunernas
ersättningsregler för KBT har tidigare varit betydande och ofta blivit
föremål för diskussion. I och med de senaste årens ändringar i reglerna
för statsbidrag till KBT har skillnaderna minskat. Hälften av kommuner-
na har i dag enhetliga regler och ersätter 90 procent av bostadskostnad
mellan 150 kronor och 3 500 kronor per månad. Övriga kommuner har
som regel samma bostadskostnadsgränser men ersätter bostadskostnad
med mellan 85 och 100 procent.

För många pensionärer utgör KBT ett väsentligt tillskott till pension-
en. Eftersom folkpension och pensionstillskott inte är tillräckliga för att
täcka levnadsomkostnader och en normal hyra bör bostadsstödet ses
som en del av det allmänna pensionssystemet för vilket staten har ett
helhetsansvar. Det är inte acceptabelt att det allmänna pensionssystemet
ger olika utfall beroende på var i Sverige man bor. Staten bör därför ta
över ansvaret för bostadsstödet.

Före den 1 mars 1993 lämnades statsbidrag för KBT som täckte 85 %
- 100 % av bostadskostnad mellan 80 kronor och 1 900 kronor per
månad för ogift pensionär. Detta innebar att skillnaderna mellan kom-
munernas regler var stora. För att underlätta ett förstatligande med helt
enhetliga regler har statsbidragsreglema förändrats i två steg i riktning
mot ett bidragssystem som i större utsträckning fungerar som ett hög-

Prop. 1993/94:173

29

kostnadsskydd. Den övre bostadskostnadsgränsen har höjts kraftigt,
vilket till en del har finansierats med sänkt ersättningsprocent. Den
sänkta ersättningsprocenten har också till syfte att systemet skall vara
mer kostnadsdämpande. Det skall för en pensionär alltid vara ekono-
miskt lönsamt att välja en billigare bostad framför en dyrare bostad. I
de flesta kommuner får en KBT-tagare i dag, förutom de första
150 kronorna, själv betala 10 % av sin bostadskostnad.

Vid övergången till ett statligt system föreslår vi att ett ytterligare steg
i samma riktning tas. Den övre gränsen föreslås höjas till 4 000 kronor
per månad samtidigt som ersättningsgraden sänks till 85 %. En sådan
förändring innebär emellertid omfördelningar mellan pensionärerna och
att många pensionärer får sänkt bostadstillägg. För att mildra de minsk-
ningar som blir följden av förändringen föreslår vi därför att den nedre
gränsen för ersättning av bostadskostnad sänks från 150 kronor till
100 kronor per månad.

Förändringen innebär att pensionärer med höga hyror får upp till
300 kronor mer i bostadstillägg medan pensionärer med medelhöga
hyror får sänkt bostadstillägg med som mest 125 kronor per månad. Ar
1995 beräknas boendekostnaderna öka med i genomsnitt 4,7 %. Om
hänsyn tas till denna höjning av boendekostnaderna och de nya ersätt-
ningsreglerna blir nettoeffekten, i kronor räknat, att ingen får sänkt
bostadstillägg.

De föreslagna reglerna för statligt bostadstillägg till pensionärer före-
slås att gälla lika för alla pensionärer. Detta innebär bl.a. att handikapp-
ade pensionärer inte ges rätt till högre statligt bostadstillägg än övriga
pensionärer. Kommunerna har enligt socialtjänstlagen (1980:620) det
samlade ansvaret för handikappomsorgen. För boendet kan detta ta sig
olika uttryck beroende på lokala förhållanden och prioriteringar. Gene-
rellt gäller enligt lagen (1992:1574) om bostadsanpassningsbidrag m.m.
att en kommun är skyldig att lämna bidrag för ombyggnad av bostäder
för funktionshindrade. Vid nybyggnad samt köp eller byte av bostad
krävs dock särskilda skäl för att bostadsanpassningsbidrag skall kunna
lämnas. Ett annat sätt att tillförsäkra handikappade ett eget och ända-
målsenligt boende är att satsa på anpassade bostäder i nyproduktion. I
sådant fall kommer merkostnaden vanligen till uttryck i en förhöjd hyra
som ofta kompenseras med ett högre KBT eller kommunalt bostads-
tillägg till handikappade (KBH). Ett förhöjt bostadstillägg för handi-
kappade inom ramen för ett statligt bostadsstöd skulle emellertid ge
incitament för kommunerna att lägga merkostnaderna på hyran. En
sådan konstruktion där kommunen bestämmer hyresavgiften medan
staten står för kostnaden i form av bostadstillägg riskerar att bli kost-
nadsdrivande på sikt. Vi anser därför att såväl ansvar som kostnader för
handikappade pensionärers boende även i fortsättningen bör vara en
kommunal angelägenhet.

Regeringen kommer senare under våren att föreslå riksdagen en änd-
ring i lagen (1992:1776) om samordning av systemen för social trygghet
för personer som flyttar inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
(EES). Detta föranleds av det beslut av Gemensamma EES-kommittén

Prop. 1993/94:173

30

om ändring av Bilaga VI till EES-avtalet som kan förväntas tas den 8
mars 1994. Ändringen innebär att det klargörs dels att inte heller vid
tillämpningen av samordningslagen skall nuvarande kommunala bostads-
tillägg betalas till andra pensionärer än de som är bosatta i Sverige dels
att pension från annat EES-land skall jämställas med svensk pension för
att fastställa rätten till kommunalt bostadstillägg. Detsamma får anses
gälla vid tillämpningen av samordningslagen på det föreslagna bostads-
tillägget till dess EES-avtalet har anpassats till den nya lagen.

Prop. 1993/94:173

5 Kommunala tilläggsregler

Regeringens förslag: För att mildra effekten av de minskningar som
vissa pensionärer drabbas av vid övergången till ett enhetligt system
föreslås kommunerna kunna lämna kompletterande bostadstillägg
under en övergångstid av fyra år. Sådant kompletterande bostadstil-
lägg skall bekostas av kommunen.

Skälen för regeringens förslag: Som tidigare nämnts varierar storle-
ken av de kommunala bostadstilläggen mellan kommunerna även om
skillnaderna numera inte är lika stora som tidigare. Vissa kommuner
har emellertid fortfarande regler som innebär att vissa pensionärer får
betydligt högre kommunalt bostadstillägg (KBT) än det bostadstillägg
som de skulle få enligt regeringens förslag till nytt bostadsstöd. Ett 15-
tal kommuner ersätter 100 % av bostadskostnaden trots de förändringar
som gjorts i statsbidragsförordningen i syfte att underlätta övergången
till ett enhetligt statligt bostadstillägg. Dessutom finns i ca 50 kom-
muner specialregler för vissa boendeformer eller för vissa pensionärs-
kategorier. Oftast innebär dessa specialregler att högre bostadskostnads-
gränser eller högre procentsats tillämpas för boende i servicehus resp,
för pensionärer med handikapp. Uppskattningsvis 12 000 pensionärer
uppbär nu KBT för bostadskostnad överstigande den föreslagna övre
bostadskostnadsgränsen på 4 000 kronor i månaden.

Vissa kommuners högre bostadskostnadsgränser beror på lokala för-
hållanden vad gäller hyresnivåer, bostadsbyggande m.m. Andra kom-
muner har via systemet med kommunala bostadstillägg valt att ge stöd
åt handikappade med behov av en större eller dyrare bostad.

Regeringens uppfattning är att statliga regler för bostadstillägg bör
vara generella och att de därför inte bör differentieras utifrån lokala för-
hållanden. Detta är också det huvudsakliga motivet till ett förstatligande
av bostadstilläggen.

Många kommuner har inte i tillräcklig grad anpassat sina kommunala
regler för att helt statliga regler skall kunna genomföras den 1 januari
1995. En övergång till helt enhetliga regler skulle innebära att många
pensionärer skulle få minskningar på flera hundra kronor per månad
och ibland betydligt mer. Så stora och snabba omställningar får anses
otillfredsställande.

31

Vi har övervägt om övergångsbestämmelser som skyddar mot sådana
minskningar bör tillämpas i det statliga regelverket. Sådana övergångs-
bestämmelser skulle emellertid medföra att vissa pensionärer får ett
högre statligt bostadstillägg enbart av det skälet att de bor i en viss
kommun. Vi anser att en sådan särbehandling bör undvikas i ett statligt
system för bostadstillägg.

För att mildra effekterna av övergången till ett enhetligt system före-
slås i stället en tidsbegränsad möjlighet till kommunala tilläggsregler. I
det system för statligt bostadstillägg som regeringen nu föreslår finns en
självrisk på 15 %. En högre ersättningsnivå innebär att marginalkost-
naden för att skaffa sig ett dyrare boende blir låg. Detta skulle kunna
leda till en förskjutning till ett dyrare boende totalt sett. För att mildra
övergången till ett nytt system kommer kommunerna att tillåtas fylla på
med högre ersättning. Kommunerna skall därför ges möjlighet att under
åren 1995 - 1998 med egna medel lämna kompletterande bostadstillägg.
Regeringen vill dock slå fast att en sådan lösning bara är temporär och
att det därför är väsentligt att de kommunala tilläggsreglema under
övergångstiden anpassas till de statliga reglerna. Avsikten är att anpass-
ningen till det enhetliga systemet skall ske stegvis så att alltför stora och
plötsliga omställningar undviks.

Regeringen förutsätter att en sådan anpassning sker och föreslår därför
ingen statlig reglering av hur detta skall genomföras. Vi kommer dock
att följa utvecklingen och om detta bedöms nödvändigt senare föreslå en
reglering av anpassningen.

De kommunala tilläggsreglema administreras av försäkringskassorna
vad gäller uträkning, utbetalning, redovisning m.m. I den mån tilläggs-
reglema kräver utredning eller bedömning av om rätt till komp-
letterande bostadstillägg föreligger så är detta en uppgift för kommunen.
Regeringen kommer senare i förordningen att reglera de administrativa
villkoren för de kommunala tilläggsreglema.

Prop. 1993/94:173

6 Särskilt bostadstillägg

Regeringens förslag: Utöver bostadstillägg betalas ett särskilt bo-
stadstillägg ut om pensionärens inkomst - efter det att en skälig
bostadskostnad är betald - understiger en skälig levnadsnivå. Vad
som skall anses utgöra en skälig bostadskostnad resp, en skälig lev-
nadsnivå preciseras av regeringen i förordning. Socialstyrelsens nor-
mer för beräkning av socialbidrag kan här tjäna som vägledning. I
sådant fall betalas särskilt bostadstillägg ut så att inkomsten når upp
till den skäliga levnadsnivån. Reglerna för det särskilda bostads-
tillägget är enligt förslaget likvärdiga med de regler som för när-
varande gäller för särskilt kommunalt bostadstillägg (SKBT) med
den skillnaden att enhetliga normer skall användas i stället för resp,
kommuns norm för socialbidrag och högsta bostadskostnad.

32

Skälen för regeringens förslag: Det särskilda kommunala bostads-
tillägget infördes den 1 maj 1991 för att kompensera de pensionärer
som till följd av höga hyreshöjningar och ett lågt kommunalt bostads-
tillägg hamnade under socialbidragsnormen. Samtidigt med lagen gavs
KBT-utredningen (dir. 1991:25) i uppdrag bl.a. att föreslå en avlösning
eller en förlängning av giltigheten av lagen för SKBT. Av detta skäl
begränsades lagen till att gälla till utgången av år 1991. Lagen har
senare förlängts med ett år i taget och gäller nu till utgången av år
1994.

Rätten till SKBT beräknas automatiskt vaije månad för samtliga pen-
sionärer som får KBT. Antalet SKBT-tagare är därför en form av mäta-
re för hur väl KBT-systemet tillgodoser pensionärernas behov av stöd
till bostadskostnaden. Antalet SKBT-tagare var vid lagens införande
drygt 16 000 personer men ökade till ca 30 000 vid slutet av år 1991.
Antalet ökade under år 1992. I februari år 1993 nåddes kulmen då
nästan 42 000 pensionärer fick SKBT. Efter förändringarna i KBT-reg-
lema den 1 mars 1993 och den 1 januari 1994, som syftade till att höja
KBT-nivåema och utjämna skillnaderna mellan kommunerna, minskade
behovet. Antalet är i februari år 1994 nere i 12 151 personer.

För att en pensionär med låg eller ingen ATP skall få SKBT fordras
år 1994 normalt en bostadskostnad på ca 4 000 kronor per månad. Ett
statligt system för bostadstillägg kan av ekonomiska och principiella
skäl inte lämna bostadstillägg så att det täcker även mycket höga nivåer
på bostadskostnader. Samtidigt kommer det alltid att finnas pensionärer
som är beroende av bostäder med höga boendekostnader. Regeringen
anser därför att det föreslagna statliga bostadstillägget bör kompletteras
med ett statligt särskilt bostadstillägg som på motsvarande sätt som
SKBT förhindrar att pensionärer med låg inkomst och hög bostadskost-
nad hamnar under socialbidragsnormen.

Det nuvarande systemet med SKBT fungerar i avgörande delar mycket
bra. De månatliga beräkningarna sker automatiskt, exakt och till en
mycket låg kostnad. Vi anser därför att ett system med särskilt bostads-
tillägg bör ingå i ett statligt system för bostadsstöd till pensionärer.

Det särskilda kommunala bostadstillägget fungerar som en utfyllnad
när det kommunala bostadstillägget inte räcker till för att pensionärens
inkomst efter hyra skall nå upp till socialbidragsnormen. Eftersom det
nuvarande bostadstillägget är kommunalt gäller att den socialbidrags-
norm som i första hand tillämpas är kommunens egen. Lägre norm än
Socialstyrelsens rekommenderade socialbidragsnorm tillämpas dock inte.
Vid övergång till ett statligt bostadstillägg och ett statligt särskilt bo-
stadstillägg bör bidragets storlek inte längre vara beroende av kommu-
nala normer. I ett statligt system bör därför en enhetlig norm för skälig
levnadsnivå användas. En skälig levnadsnivå bör lämpligen anknyta till
den norm för socialbidrag som fastställs av Socialstyrelsen.

Motsvarande gäller för den högsta bostadskostnad som kan användas
vid beräkning av SKBT. För SKBT gäller att kommunens bostadskost-
nadsnorm i första hand används - dock lägst Socialstyrelsens bostads-

Prop. 1993/94:173

33

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 173

kostnadsnorm. Även här bör i ett statligt system en enhetlig norm an-
vändas som anknyter till Socialstyrelsens norm för bostadskostnad.

Vi anser det lämpligt att regeringen utfärdar närmare föreskrifter för
tillämpningen av reglerna om särskilt bostadstillägg i vad avser innebör-
den av begreppen skälig levnadsnivå respektive skälig bostadskostnad.

Prop. 1993/94:173

7 Bostadstillägg för boende i särskilda boendeformer

Regeringens förslag: För boende i särskild boendeform lämnas
bostadstillägg för en- och tvåbäddsrum men inte för flerbäddsrum
med fler än två platser.

Skälen för regeringens förslag: Riksdagen beslutade hösten 1992 om
avgifter inom äldre- och handikappomsorgen (prop. 1992/93:129, bet.
1992/93:SoU 12, rskr. 1992/93:132). Riksdagens beslut innebar bl.a.
att särreglering av sådana avgifter som avser helinackordering i särskil-
da boendeformer upphörde och att kommunerna fick ta ut avgifter för
boende i de övertagna sjukhemmen. Ett syfte med förändringen var att
avgifterna skulle vara neutrala mellan boende i eget hem och i särskilda
boendeformer. En konsekvens av förändringarna var att KBT även kan
utgå för dessa boendeformer under förutsättning att en separat bostads-
kostnad är fastställd och att denna är fastställd utan hänsyn till pensionä-
rens inkomst.

Enligt propositionen om avgifter inom äldre- och handikappomsorgen
bör kommunerna ges möjlighet att själva utforma avgiftssystemen med
utgångspunkt i lokala förutsättningar och med syfte att åstadkomma en
neutral hyressättning mellan skilda boendeformer. Några detaljerade
regler för avgiftssättningen angavs inte men vissa riktlinjer fastlades i
propositionen. Avgifterna för boendet skall vara skäliga. De får inte ges
en schablonmässig tillämpning och far inte heller överstiga kommunens
självkostnad. Den enskilde skall enligt propositionen förbehållas till-
räckliga medel för sina personliga behov. Regeringen uttalade också att
hänsyn måste tas till standardskillnader vid fastställande av bostadskost-
nad.

Regeringen anmälde i propositionen att Socialstyrelsen och Riksrevi-
sionsverket skulle ges i uppdrag att noga följa utvecklingen och utform-
ningen av kommunernas avgiftssystem. Ett sådant uppdrag lämnades
den 18 mars 1993. Socialstyrelsen har redovisat sitt resultat i en del-
rapport den 1 juni 1993 och i en slutrapport den 6 december 1993.

Av Socialstyrelsens rapport, som grundar sig på en undersökning av
84 kommuner, framgår bl.a. att flertalet kommuner har infört KBT-
grundande bostadskostnader och att i princip samtliga kommuner kom-
mer att ha infört sådana senast mot slutet av år 1994. Rapporten visar
också att hyressättningen i några avseenden och i inte obetydlig omfatt-

34

ning strider mot vissa av de principer som angavs i propositionen om
avgifter inom äldre- och handikappolitiken. Bland annat framgår att

- 20 % av de kommuner som fastställt en separat boendeavgift för
sjukhem inte har differentierat den med hänsyn till hur många som
bor i rummet

- hälften av kommunerna som infört en boendeavgift på sjukhem inte
har differentierat avgiften med hänsyn till standardskillnader

- de kraftiga variationer i hyresnivå som förekommer för flerbäddsrum
är större än vad som kan motiveras av standardskillnader. Kommu-
nerna får mer än dubbelt så stora intäkter för flerbäddsrum än för
enkelrum.

Regeringen finner att kommunernas avgiftssättning för boendet i
främst flerbäddsrummen inte fungerar tillfredsställande för att avgifterna
på ett godtagbart sätt skall kunna fungera som underlag för ett bostads-
tillägg som i sin helhet bekostas av staten.

Ett i detta sammanhang viktigt socialpolitiskt mål är att de pensionärer
som önskar det skall ha möjlighet till ett eget rum. Det bör inte finnas
incitament som motverkar detta mål. Samtidigt kan konstateras att den
totala bostadskostnaden för ett flerbäddsrum enligt Socialstyrelsens
kartläggning är betydligt högre än bostadskostnaden i enbäddsrum. Vi
anser det angeläget att incitamenten för att bibehålla flerbäddsrummen
motverkas. Av detta skäl bör bostadstillägg i princip endast betalas ut
för enkelrum. Det kan dock finnas skäl som talar för att bostadstillägg
också skall kunna utgå till tvåbäddsrum. Alltför starka incitament att
snabbt avveckla flerbäddsrummen kan på kort sikt innebära problem att
tillgodose de äldres behov av sådant särskilt boende som sjukhemmen
representerar. Det kan också finnas äldre som i vissa situationer i livet
kan önska dela rum med någon annan. Vi föreslår därför att bostadstil-
lägg tills vidare skall kunna betalas ut för både en- och tvåbäddsrum.

Ur bostadstilläggssynpunkt bör ett tvåbäddsrum ses som en bostad.
Den övre gräns för bostadskostnad som anges i vårt förslag till statligt
bostadstillägg bör därför gälla för hela rummet. För boende i tvåbädds-
rum bör således bostadstillägg kunna lämnas med 85 procent av bo-
stadskostnad mellan 100 kronor och 2 000 kronor per månad. Eftersom
bostadstillägg för makar beräknas gemensamt bör emellertid de ordi-
narie ersättningsreglerna gälla för makar gemensamt.

Nuvarande ordning innebär att kommunen fastställer en bostadskost-
nad för boende i de särskilda boendeformerna för vilket KBT betalas ut,
som till största delen bekostas av staten. Med ett statligt bostadstillägg
skulle staten bekosta hela bostadstillägget. Konstruktionen innehåller i
sig inget kostnadsdämpande moment. Även om bostadskostnaderna
fastställs på ett rimligt sätt riskerar ett sådant system på sikt därför att
bli kostnadsdrivande. Av detta skäl och med beaktande av hittills vunna
erfarenheter av avgiftssättningen har vi övervägt om normer bör införas
för vilken bostadskostnad i särskilda boendeformer som högst kan ligga
till grund för beräkning av bostadstillägg. En sådan statlig reglering av
kommunernas avgiftssättning är emellertid inte önskvärd och bör därför
om möjligt undvikas. Regeringen avser emellertid även fortsättningsvis

Prop. 1993/94:173

35

att följa utvecklingen av avgiftssättningen och utifrån detta överväga Prop. 1993/94:173
behovet av reglering av högsta bidragsgrundande bostadskostnad.

8 Minskning av bostadstillägg

Regeringens förslag: Bostadstillägget minskas utan hänsyn till de
fribelopp på 1 000 kronor för ogift resp. 750 kronor för gift pen-
sionär som gäller vid minskning av KBT.

Skälen för regeringens förslag: Den årsinkomst som påverkar det
kommunala bostadstillägget består som regel av pensionärens inkomster
utöver ett folkpensionsbelopp och ett pensionstillskott. Vid beräkning av
KBT dras från den fastställda årsinkomsten ett fribelopp på 1 000 kro-
nor för ogift och 750 kronor för gift pensionär. Den återstående delen
av årsinkomsten reducerar bostadstillägget med 35 % av den fastställda
årsinkomsten upp till 1,5 basbelopp. För årsinkomst som överstiger 1,5
basbelopp minskas bostadstillägget med 40 % av årsinkomsten. Fri-
beloppen har tidigare varit 2 000 kronor för ogift och 1 500 kronor för
gift pensionär men sänktes till nuvarande nivå den 1 juli 1981. Sänk-
ningen gjordes eftersom höjningarna av pensionstillskottet medfört att
KBT-tagama successivt fatt en allt högre inkomst som inte reducerar
bostadstillägget.

Sedan den 1 juli 1981 har pensionstillskottet ytterligare höjts samtidigt
som fribeloppen urholkats i värde. Fribeloppen får därför anses ha mist
sitt ursprungliga syfte att möjliggöra för en pensionär att ha en sidoin-
komst utöver folkpensionen som inte reducerar bostadstillägget.

Ett avskaffande av fribeloppen innebär att alla pensionärer som har en
inkomst överstigande folkpension, pensionstillskott och de nämnda
fribeloppen på 1 000 resp. 750 kronor får minskat bostadstillägg med
22 - 33 kronor per månad. Totalt innebär förändringen minskade ut-
gifter med ca 160 miljoner kronor per år.

9 Lägsta gräns för utbetalning av bostadstillägg

Regeringens förslag: Bostadstillägg på mindre belopp än 25 kronor
per månad betalas inte ut. Om pensionären är berättigad till särskilt
bostadstillägg betalas dock bostadstillägg ut oavsett beloppets storlek.

Skälen för regeringens förslag: Enligt nuvarande regler för KBT
betalas bostadstillägget ut oavsett beloppets storlek. Det finns därför
pensionärer som får mycket små utbetalningar av bostadstillägg. Något

36

hundratal får KBT med en krona per månad. Så små belopp förorsakar
många gånger irritation hos mottagaren och uppfattas ofta som ett hån
mot den som sökt ett bidrag. Många förundras också över varför så små
belopp betalas ut eftersom administrationskostnaden för en sådan ut-
betalning antas vara betydligt större.

Eftersom bostadstillägg betalas ut tillsammans med pensionen kostar
den månatliga utbetalningen mycket litet. En ansökan om bostadstillägg
måste dock hanteras oavsett om resultatet endast blir en krona i bostads-
tillägg. Även om ett beviljat bostadstillägg innebär en begränsad kostnad
finns inga starka ekonomiska skäl till att inte betala ut små belopp.
Skälet till regeringens förslag är i stället att utbetalningen förorsakar
irritation och därmed riskerar att leda till minskat förtroende för
bidragssystemets effektivitet.

I systemet för bostadsbidrag till barnfamiljer finns en lägsta utbetal-
ningsgräns på 100 kronor per månad. Eftersom det för bostadstilläggen
för pensionärer endast finns begränsade administrativa skäl för en lägsta
gräns anser regeringen att lägstabeloppet bör sättas lägre och därför vid
en nivå på 25 kronor per månad och pensionär. Denna gräns bör även
gälla utbetalning av det kompletterande kommunala bostadstillägget.

Oftast har en pensionär med så lågt bostadstillägg som 25 kronor per
månad för stor inkomst för att vara berättigad till särskilt bostadstillägg.
För att en pensionär inte skall riskera att hamna på en nivå under
socialbidragsnormen är det emellertid väsentligt att bostadstillägg alltid,
oavsett belopp, betalas ut om särskilt bostadstillägg betalas ut.

Eftersom gränsen är knuten till en månadsutbetalning gäller att retro-
aktiva utbetalningar som totalt överstiger 25 kronor inte skall betalas ut
om beloppet per månad understiger 25 kronor.

Förslaget innebär en minskad kostnad på ca 2 miljoner kronor per år.

Prop. 1993/94:17;

10 Omräkning vid ändrad avtalspension

Regeringens förslag: Bostadstillägg får räknas om utan föregående
underrättelse när avtalspension eller motsvarande pension som följer
av kollektivavtal ändras. Omräkning av bostadstillägg utan ansökan
kan därmed ske vid i stort sett samtliga pensionsförändringar. Häri-
genom skapas förutsättningar för framtida omräkningar via ADB.

KBT-utredningens förslag: Överensstämmer i princip med regering-
ens förslag.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser tar upp frågan.
Ingen av dessa instanser är i sak negativa till maskinella omräkningar.
Försäkringsöverdomstolen ställer sig emellertid frågande till pensio-
närens juridiska ansvar om en omräkning inte blir riktig. Datainspektio-
nen påpekar att en reglering av personregistren inom området bör göras

37

4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 173

och att frågan om vilket ADB-stöd som skall få användas bör regleras
innan ett genomförande kan ske.

Skälen för regeringens förslag: Idag omräknas KBT automatiskt bl.a.
när tilläggspension och statlig eller kommunal personalpension ändras.
Detta sker med stöd av 6 och 10 §§ lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension och 32 § lagen (1962:382)
angående införande av lagen om allmän försäkring. När KBT beviljas
första gången, underrättas pensionären om att tillägget kommer att räk-
nas om automatiskt när vissa pensionsförmåner ändras och att någon
underrättelse inte kommer att ske inför vaije omräkning. Den praktiska
hanteringen av omräkningen sker med hjälp av ADB inom ramen för de
tillstånd Datainspektionen meddelat för verksamheten.

Förfarandet innebär att fler än 400 000 KBT-tagare årligen får sitt
KBT omräknat när pensionsförmåner ändras. Förutom att KBT alltid är
beräknat utifrån aktuell inkomst är denna hantering mycket rationell.

Något lagstöd för att på motsvarande sätt utan föregående kommuni-
cering räkna om KBT när privata avtalspensioner ändras finns inte. För
närvarande underrättas pensionären av försäkringskassan utifrån data-
listor som tillhandahålls av pensionsutbetalaren, om att den höjda pen-
sionen kan leda till att KBT kommar att räknas om. Pensionären bereds
därvid tillfälle att yttra sig över den planerade omräkningen enligt reg-
lerna om kommunicering i förvaltningslagen (1986:223). Därefter förs
uppgifterna om de nya pensionerna in i ADB-systemen varpå KBT
räknas om. De vanligaste avtalspensionerna av detta slag är SPP-pen-
sion, STP-pension samt AGS-ersättning. Ca 150 000 av KBT-tagama
har någon av dessa pensioner. Den nuvarande hanteringen av KBT-
omräkningar när avtalspensionerna ändras är omständlig och resurs-
krävande. Det tar också tid innan alla omräkningar är klara, vilket i sin
tur medför att för högt KBT betalas ut under en tid.

Vi föreslår att lagstödet för omräkning av bostadstillägg utan särskild
underrättelse utökas så att det även omfattar omräkning med anledning
av ändrad avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av
kollektivavtal så att omräkningarna därmed blir oberoende av vilken
arbetsmarknadssektor som pensionären arbetat inom. Förutom en mer
tidsenlig och effektiv hantering uppnås även förutsättningar för en lik-
formig behanding av det stora flertalet pensionsinkomster oavsett om de
är statliga, kommunala eller privata.

Med denna utvidgning av möjligheterna att räkna om bostadstillägg
utan föregående kommunicering skapas förutsättningar för en rationell
hantering även när avtalspensioner ändras. För att effektivt utnyttja
dessa möjligheter kan nuvarande ADB-rutiner behöva ändras. Detta och
förslaget till ny lagstiftning i övrigt kan innebära behov av nya eller
ändrade tillstånd enligt datalagen (1973:289).

På sikt bör en författningsreglering av personregistren på området
övervägas. Frågan om en socialförsäkringslag bereds nu inom Social-
departementet och en proposition om detta planeras till våren 1994. Ett
sådant lagförslag kan även komma att omfatta en reglering av person-
registren på detta område.

Prop. 1993/94:173

38

Om utökade automatiska omräkningar görs är det väsentligt att de inte
uppfattas så att pensionären därigenom fråntas ansvaret för att bostads-
tillägget beräknas utifrån rätt uppgifter. Vid ett genomförande måste
därför vikt läggas vid information om omräkningarna och att automa-
tiska omräkningar främst syftar till effektivare hantering och lägre
kostnader. När bostadstillägg nybeviljas måste pensionären informeras
om att bostadstillägget kommer att räknas om automatiskt när avtals-
pension ändras. En sådan automatisk omräkning fordrar att ett besluts-
meddelande med besvärshänvisning sänds till pensionären och att det i
beslutsmeddelandet tydligt informeras om skälet till omräkningen och
vilken pension som ligger till grund för omräkningen.

Eftersom bostadstillägget med detta system kan räknas om snabbare
uppkommer en besparing som har beräknats till ca 5 miljoner kronor
per år. Dessutom kan vissa administrativa besparingar göras. En omräk-
ningsrutin av detta slag kräver emellertid ett visst utvecklingsarbete
innan den kan tas i drift. Besparingen faller därför inte ut omedelbart.

Prop. 1993/94:173

11 Omräkning vid hyreshöjning

Regeringens förslag: Bostadstillägg får, när det bedöms lämpligt,
räknas om utan föregående underrättelse till den bidragsberättigade
om hyra eller avgift ändras för hyres- eller bostadsrättslägenhet. En
förutsättning för att bostadstillägget skall få räknas om är att del-
tagandet är frivilligt. Vaije pensionär får själv avgöra om bostads-
tillägget skall räknas om på detta sätt eller inte. Härigenom skapas
förutsättningar för framtida omräkningar med hjälp av ADB.

KBT-utredningens förslag: Ett system för maskinella omräkningar
bör genomföras. Ett sådant system bygger emellertid på lokala register-
bearbetningar vars villkor utreddes av utredningen (S 1990:05) om
socialförsäkringsregisterlag. I avvaktan på denna utrednings resultat lade
KBT-utredningen inget förslag om maskinella omräkningar vid hyres-
höjningar.

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser tar upp frågan.
Ingen av dessa instanser är i sak negativa till maskinella omräkningar.
Försäkringsöverdomstolen ställer sig emellertid frågande till pen-
sionärens juridiska ansvar om en omräkning inte blir riktig. Datain-
spektionen påpekar att en reglering av personregistren inom området
bör göras och att frågan om vilket ADB-stöd som skall få användas bör
regleras innan ett genomförandet kan ske.

Skälen för regeringens förslag: Omkring 3/4 av nuvarande KBT-
tagare bor i hyres- eller bostadsrättslägenhet. De flesta av dessa ca
440 000 pensionärer får sin hyra eller avgift höjd vaije år. För att få
sitt bostadstillägg omräknat måste de meddela den nya hyran till för-

39

säkringskassan, vilket en stor del av pensionärerna också gör. En stor Prop. 1993/94:173
del av KBT-hanteringen åtgår därför till att räkna om bostadstillägg
p.g.a. höjda hyror. Eftersom hyreshöjningar oftast sker vid årsskiften
riskerar den koncentrerade arbetsbelastningen leda till väntetider.

KBT-utredningen ansåg att möjlighet till maskinella omräkningar vid
hyreshöjningar bör öppnas men man avstod från att lägga ett konkret
förslag. De skäl som angavs var att sådana omräkningar förutsätter
lokala register varför frågan borde avgöras först när utredningen om
socialförsäkringsregisterlag är klar. Denna utredning lämnade i mars
1993 ett slutbetänkande (Socialförsäkringsregister SOU: 1993:11). I
betänkandet behandlas bl.a. vad ett socialförsäkringsregister får inne-
hålla och dess användning. Utredningens förslag omfattar inrättande av
såväl centrala som lokala register. Enligt förslaget bör också uppgifter
kunna tillföras från andra personregister om detta är motiverat och om
detta föreskrivs i lag eller förordning eller följer av beslut från Data-
inspektionen.

Vi föreslår att omräkning av bostadstillägg får göras utan ansökan
eller anmälan när hyra ändras för en hyreslägenhet eller när avgift
ändras för en bostadsrättslägenhet. Som förutsättning gäller dock att
pensionären medgivit att så får ske.

För att sådan omräkning skall kunna vara effektiv fordras bl.a. att
uppgifter hämtas in via ADB-media och att lokala samkömingar av
register görs. Sådan omräkning och registerhålling fordrar ADB-stöd,
vilket är tillståndspliktigt enligt datalagen (1973:289). För närvarande
gäller att tillstånd för sådan ADB-hantering får sökas från Datatinspek-
tionen. Frågan om en socialförsäkringsregisterlag bereds som ovan
nämnts inom Socialdepartementet och en proposition om detta planeras
till våren 1994.

En omräkning av detta slag fordrar en hel del lokalt utvecklingsarbete
och ett praktiskt samarbete med bostadsbolag eller liknande. Eftersom
många pensionärer hyr lägenhet hos relativt små bolag torde sådana
omräkningar långt ifrån alltid vara lönsamma. Det blir därför bl.a.
kommunens storlek och de lokala förutsättningarna som avgör om denna
omräkningsmöjlighet bör utnyttjas.

Sedan några år pågår i Göteborg ett försök med maskinella omräk-
ningar vid hyreshöjningar. Erfarenheterna från försöket visar att om-
räkningarna sker betydligt snabbare och med mindre resursinsats sam-
tidigt som pensionärerna överlag är positiva. Endast någon procent av
pensionärerna har valt att inte delta i de automatiska omräkningarna.

En omräkning av detta slag kommer normalt att leda till högre bo-
stadstillägg. Det är därför av stor betydelse att pensionären inte fråntas
ansvaret för förändringen av bostadstillägget och systemet inte uppfattas
som tvingande. Således är det väsentligt att systemet bygger på frivillig-
het så att vaije pensionär själv och på ett enkelt sätt får välja om denne
skall delta eller avstå från att vara med i omräkningsförfarandet. In-
formationen i beslutsmeddelandet efter en omräkning måste också vara
så tydlig att var och en tydligt kan se att denne valt att delta och vilka
uppgifter som ligger till grund för det omräknade bostadstillägget.

40

12 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95 m.m.       Prop. 1993/94:173

I prop. 1993/94:100 har regeringen aviserat förslag om nya regler för
bostadstillägg för pensionärer. Regeringen återkommer nu till dessa frå-
gor.

Femte huvudtiteln

B. Ekonomisk trygghet vid sjukdom, handikapp och
ålderdom

B 7. Bostadstillägg till pensionärer

1992/93

Utgift

4 151 000 000”

1993/94

Anslag

6 700 000 000 ”

1994/95

Förslag

8 700 000 000

” Anslaget Bidrag till kommunala bostadstillägg till folkpension

Regeringens överväganden

Den 1 januari 1993 sänktes ersättningsnivåerna för vissa pensionsför-
måner med två procentenheter. För att mildra effekten för de pensionä-
rer som har det sämst ställt beslutade riksdagen under hösten 1992 att
bl.a. förbättra de kommunala bostadstilläggen. De totala kostnaderna för
KBT beräknades därvid uppgå till 9 700 miljoner kronor, varav stats-
bidraget utgjorde 6 700 miljoner kronor.

Med anledning av de nya reglerna för KBT, som infördes den 1 mars
1993, har antalet KBT-tagare under ett år ökat med ca 40 000 personer.
Till en del förklaras ökningen av att boende i särskilda boendeformer nu
kan grunda rätt till KBT. Nästan hälften av ökningen beror dock på att
pensionärer tillkommit som tidigare inte sökt KBT. Antalet KBT-tagare
ökar fortfarande och förväntas fortsätta att öka under år 1994.

Kostnaderna för det statliga bostadstillägg som föreslås i denna pro-
position beräknas år 1995 uppgå till 10 300 miljoner kronor. För andra
halvåret 1994 beräknas kostnaderna för statsbidrag till KBT till 3 550
mkr. För första halvåret 1995 beräknas kostnaderna till hälften av 10
300 mkr, d.v.s. 5 150 mkr.

Reglering mellan staten och kommunerna

Enligt dagens regler för KBT svarar staten för 70 % och kommunerna
för 30 % av de statsbidragsberättigade kostnaderna. I och med att staten
tar över bostadstillägget fr.o.m. den 1 januari 1995 kommer 3 090 mkr,
som motsvarar 30 % av 10 300 mkr, senare att regleras ekonomiskt
mellan kommunerna och staten. Bostadstillägg betalas för närvarande

41

även ut för bostadskostnad utanför statsbidragsreglemas ramar till ett
värde av ca 500 mkr per år. När de kommunala tilläggen successivt
minskar minskar också kommunernas kostnader. Det ekonomiska ut-
rymme som uppkommer för kommunerna sammantaget får beaktas i
kommande överläggningar.

Prop. 1993/94:173

13 Författningskommentar

Förslaget till lag om bostadstillägg till pensionärer överensstämmer i
stora delar med bestämmelserna i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension. I förekommande fall görs
därför hänvisningar till den lagen.

1 §

En förutsättning för att bostadstillägg skall lämnas är att pensionären
bor i Sverige. Härav följer att bostadstillägg endast kan utgå till i Sveri-
ge bosatta personer och att bostadstillägg endast kan avse bostad i
Sverige. Ett bostadstillägg skall därför dras in om pensionären bosätter
sig utanför Sverige.

I paragrafen anges de kategorier som kan få bostadstillägg.

Något krav på att pensionen skall utbetalas i viss form finns inte.
Såväl folkpension som allmän tilläggspension (ATP) enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring grundar därför rätt till bostadstillägg.

Av andra stycket framgår att pensionär som uppbär endast ålderspen-
sion för tid före den månad han fyller 65 år (förtida uttag) inte kan få
bostadstillägg. Pensionär som samtidigt har någon annan av de förmåner
som nämns i första stycket är således berättigad till bostadstillägg även
om han inte har fyllt 65 år. Detta gäller oavsett om pensionären endast
uppbär del av sådan förmån.

I tredje stycket anges att ett särskilt bostadstillägg kan lämnas till pen-
sionär som uppbär bostadstillägg enligt lagen. Bestämmelserna om hur
sådant tillägg beräknas och vem som är berättigad till tillägg har tagits
in i 7 §.

I paragrafen anges dels att bostadstilläggets uppgift inte är att täcka hela
bostadskostnaden och dels att bostadstillägget avser att omfatta alla
boendeformer.

Sådant boende är boende med hyresrätt, bostadsrätt och boende i egen
fastighet. Även boende i annan boendeform exempelvis inneboende,
boende på ålderdomshem, på sjukhem, på servicehus och boende i
gruppbostad kan berättiga till bostadstillägg. För de särskilda boende-
formerna lämnas dock inte bostadstillägg för boende i rum med mer än
två bäddar.

I bostadskostnaden får bara ingå sådana kostnader som direkt kan kny-
tas till bostaden. Kostnader som är knutna till privat konsumtion såsom

42

hushållsström är exempelvis inte bidragsgrundande. Vilka kostnader
som är att hänföra till bostadskostnader och hur dessa skall beräknas
kan variera mellan olika boendeformer. Regeringen eller den myndighet
regeringen bestämmer beslutar vilka kostnader som skall hänföras till
bostadskostnader och hur dessa skall beräknas.

Andra stycket reglerar det förhållandet när en pensionär på grund av
omvårdnad eller vård inte alls eller i begränsad omfattning bor i perma-
nentbostaden. I första hand är även i detta fall folkbokföringen avgöran-
de för vilken bostad bidraget skall lämnas. En person kan emellertid
stadigvarande bo eller vårdas i en särskild boendeform utan att vara
folkbokförd där. När en person stadigvarande bor eller vistas i en sär-
skild boendeform eller i annat likartat boende, skall därför folkbokför-
ingen inte längre styra över vilken bostad som bidraget skall lämnas för.
I sådant fall skall bostadstillägg lämnas för den bostad pensionären fak-
tiskt bor i. Det innebär ofta en betydande minskning eller indragning av
bostadstillägget och att den gamla bostaden inte kan behållas. Ett sådant
beslut om minskning eller indragning av bostadstillägget innebär därför
en stor omställning för pensionären, varför denne skall ges ett rådrum
om sex månader från det att försäkringskassan fattat beslut innan be-
slutet verkställs. Om den nya bostaden har en högre bostadskostnad
eller om hemmabostaden avvecklas innan sex månader förflutit bör dock
bostadstillägget omgående beräknas för den nya bostaden.

I flertalet kommuner har det funnits bestämmelser om att kommunalt
bostadstillägg (KBT) inte skall utges för hemmabostaden när pensionä-
ren stadigvarande vistats på vårdinrättning. Därvid har följande all-
männa riktlinjer varit styrande för frågan om när vård kan anses vara
stadigvarande. Stadigvarande vård på vårdinrättning har varit sådan
vård där pensionären inte har eller har bedömts ha möjlighet att åter-
vända till sitt egna boende inom en rimlig framtid. Pensionärens möjlig-
heter att återvända till sitt egna boende har därvid alltid bedömts in-
dividuellt. Vid bedömningen har hänsyn tagits till pensionärens ålder,
sjukdomsdiagnos, permissioner i bostaden, sociala förhållanden, m.m.
Om pensionären har vistats i sin bostad under regelbundna och aktive-
rande permissioner har vården i regel inte ansetts utgöra stadigvarande
vård.

Denna praxis bör tillämpas på motsvarande sätt när det gäller bedöm-
ningen om bostadstillägg skall utges i samband med stadigvarande boen-
de eller vård i en särskild boendeform eller i annat likartat boende.

I tredje stycket uttalas att bostadstillägg inte lämnas för sådan bostads-
kostnad som är bestämd utifrån pensionärens inkomst.

3 §

Paragrafen motsvarar 9 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kom-
munalt bostadstillägg till folkpension.

Prop. 1993/94:173

43

4§                                                               Prop. 1993/94:173

I första stycket anges att bostadstillägget utges med en viss procentsats
av bostadskostnaden. Vidare anges de bostadskostnadsgränser inom
vilka bostadstillägg kan utges.

I andra stycket finns en begränsning när det gäller beräkningen av
bostadstillägget. För pensionär som bor i tvåbäddsrum beräknas bo-
stadstillägget på en övre bostadskostnadsgräns som motsvarar hälften av
den gräns som anges i första stycket. Denna begränsning gäller inte
makar.

Paragrafen motsvarar i allt väsentligt 5 § i lagen (1962:392) om hustru-
tillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

I första stycket anges att storleken på det bostadstillägg som lämnas är
beroende av pensionärens årsinkomst. I årsinkomsten inräknas även
beräknad avkastning av förmögenhet. Förmögenhet som sådan beaktas
inte annat än genom dennas beräknade avkastning.

I andra stycket anges de inkomster som skall undantas vid beräkningen
av årsinkomst. Förutom de direkt angivna inkomsterna finns ett tillägg
om att ersättning som utges som kostnadsersättning inte heller skall
inräknas i årsinkomsten. Sådan ersättning kan exempelvis vara assi-
stansersättning. Hur årsinkomsten och förmögenhetsavkastningen när-
mare skall beräknas regleras i föreskrifter som utfärdas av Riksförsäk-
ringsverket.

Minskningen av bostadstillägget är i huvudsak densamma som i 4 §
lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension.

I andra stycket anges att bostadstillägg under tjugofem kronor inte be-
talas ut. Undantag härifrån görs om det i utbetalningen också ingår
särskilt bostadstillägg. Eftersom det särskilda bostadstillägget är kon-
struerat på sådant sätt att bidragstagaren aldrig skall hamna på en in-
komstnivå understigande en skälig levnadsnivå, skall bostadstillägget
alltid utbetalas oavsett belopp när rätt till särskilt bostadstillägg före-
ligger.

Paragrafen motsvarar i huvudsak de stadganden som angavs i lagen
(1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension.

För att särskilt bostadstillägg överhuvudtaget skall kunna utges krävs
att pensionären uppbär bostadstillägg. Någon speciell ansökan om det
särskilda bostadstillägget behöver inte inges utan försäkringskassan
prövar automatiskt om rätt till sådant tillägg föreligger. Syftet med det
särskilda bostadstillägget är att en pensionär alltid skall tillförsäkras en
sådan inkomst som medför att pensionären aldrig kan komma att bli

44

beroende av socialbidrag. Riktlinjen vid bedömning om pensionärens
inkomst understiger en skälig levnadsnivå bör vara den av Socialstyrel-
sen i allmänna råd angivna vägledande socialbidragsnormen. När det
gäller skälig bostadskostnad får denna i allmänhet anses vara skälig om
den inte överstiger högsta godtagbara kostnad som följer av den norm
Socialstyrelsen rekommenderar för bostadskostnader vid beräkning av
underhållsbidrag. I paragrafen anges de inkomster som skall beaktas.
Som inkomst räknas bl.a. bostadstillägg. Detta inbegriper i förekom-
mande fall även det kompletterande bostadstillägget som kan lämnas av
en kommun.

Paragrafen motsvarar 8 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kom-
munalt bostadstillägg till folkpension.

9 §

I paragrafen stadgas att bostadstillägget skall omprövas när förhållande
som påverkar bostadstilläggets storlek ändras. Vidare stadgas att bo-
stadstillägget får räknas om vid vissa ändringar av årsinkomsten.

Paragrafen motsvarar i stort 6 § lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension, förutom att omräkning
får göras vid ytterligare situationer och att omräkning får ske utan att
någon föregående underrättelse om detta utsänds till pensionären.

Enligt paragrafen får, till skillnad mot tidigare lagstiftning, omräkning
ske vid ändring av alla avtalspensioner eller motsvarande ersättningar
som grundar sig på kollektivavtal. Bostadstillägget får även räknas om
när folkpension och pensionstillskott ändras. En omräkning kan komma
ifråga även om den aktuella inkomsten enligt 5 § inte skall ingå i årsin-
komsten, eftersom folkpensionen är samordnad med inkomster som i
vissa fall skall inräknas i årsinkomsten.

Omräkningen görs utan ansökan och får ske både när inkomsten ökar
och när inkomsten minskar. Något medgivande för omräkning behöver
inte inhämtas.

Bostadstillägget får även räknas om utan föregående underrättelse när
hyreshöjning sker eller när avgiftshöjning för bostadsrättslägenhet vid-
tas. En sådan omräkning får dock inte göras utan att den berörde har
lämnat sitt medgivande härtill. Anledningen till detta är att en sådan
höjning ofta medför att ett högre bostadstillägg skall komma att utges
och det får därför krävas att den bidragsberättigade tar aktiv del i att en
sådan bidragshöjning kommer till stånd.

Grundprincipen är att en ändring av bostadstillägget skall ske månaden
efter den månad då förhållandena som påverkar bidraget ändrats. Ett
undantag finns dock, nämligen om de ändrade förhållandena avser hela
månaden. Då skall ändringen av bostadstillägget gälla från och med den
månaden.

Prop. 1993/94:173

45

10 §                                                                 Prop. 1993/94:173

I paragrafen anges att frågor enligt lagen handhas av Riksförsäkrings-
verket och de allmänna försäkringskassorna. Hur bostadstilläggsfrågor

skall prövas i den allmänna försäkringskassan regleras närmare av
regeringen eller av den myndighet som regeringen föreskriver.

11 §

I paragrafen anges att ansökan om bostadstillägg skall ske skriftligt.
Paragrafen motsvarar 11 § i lagen (1962:392) om hustrutillägg och
kommunalt bostadstillägg till folkpension.

12 §

Paragrafen motsvarar 12 § lagen (1962:392) om hustrutillägg och kom-
munalt bostadstillägg till folkpension.

13 §

Enligt paragrafen kan under vissa omständigheter återbetalningskrav
ställas på den som uppburit bostadstillägg. Bestämmelsen har införts
efter mönster av 20 kap. 4 § AFL. Av 14 § framgår att omprövning av
ett beslut om återbetalning i vissa fall skall göras av socialförsäkrings-
nämnd.

14 §

Omprövning samt överklagande sker i enlighet med vad som stadgas i

20 kap. 10-13 §§ lagen (1962:381) om allmän försäkring.

15 §

Eftersom bostadstillägget är så nära anknutet till pensionssystemet är ett
flertal bestämmelser i AFL även tillämpliga på bostadstillägget. De
bestämmelser som avses är följande: 16 kap. 12 § om utbetalning till
annan, 17 kap. 1 § om sammanträffande av förmåner, 18 kap. 2 § om
tillsyn, 20 kap. 2a § om provisoriskt beslut, 20 kap. 5 § om preskrip-
tion av bidrag, 20 kap. 6 § om förbud mot utmätning och om överlåt-
else av bidrag, 20 kap. 9 § om uppgiftsskyldighet för statliga och kom-
munala myndigheter, arbetsgivare m.fl.,

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1995 då lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension och lagen
(1991:162) om särskilt kommunalt bostadstillägg till folkpension upphör
att gälla. Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelserna skall bestämmelser-
na i lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension fortfarande tillämpas på bostadstillägg som avser tid före
den 1 januari 1995.

46

Punkten 3 anger att bestämmelserna i lagen (1991:162) om särskilt
kommunalt bostadstillägg till folkpension fortfarande skall tillämpas på
särskilt kommunalt bostadstillägg som avser tid före den 1 januari 1995.

I både punkt 2 och 3 anges att bostadstillägg enligt äldre bestämmelser
som lämnas efter den 1 januari 1995 skall bekostas av staten.

För att undvika en i tiden utdragen och komplicerad redovisning samt
avräkning av retroaktivt kommunalt bostadstillägg och särskilt kom-
munalt bostadstillägg skall kontantprincipen användas när det gäller att
bedöma hur bostadstillägg enligt de upphävda lagarna skall bekostas.
Det innebär att utbetalningar som sker efter den 1 januari 1995 be-
kostas av staten på samma sätt som bostadstillägg enligt den nya lagen
skall bekostas av staten.

I punkten 4 ges kommunerna möjlighet att med egna medel under åren
1995-1998 lämna bostadstillägg utöver vad som anges i 4 §. Ad-
ministrationen bekostas och sköts även i denna del av försäkringskassor-
na. Försäkringskassan skall däremot inte befatta sig med bedömningen
av eller grunderna för vem som skall anses vara berättigad till sådant
kompletterande bostadstillägg. Ett exempel på detta är när kommun
beslutat att en högre bostadskostnadsgräns skall gälla för handikappade.
Det ankommer då på kommunen att meddela försäkringskassan vilka
bidragstagare som omfattas av kommunens beslut. Regeringen utfärdar
de bestämmelser som skall reglera denna administration. I punkten 5
anges att om kommunalt kompletterande bostadstillägg utges skall
minskning enligt 6 § första stycket först göras på det statligt utgående
bostadstillägget.

Prop. 1993/94:173

Förslaget till lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär
folkpension

Förslaget till lag om hustrutillägg i vissa fall då make uppbär folkpen-
sion motsvarar bestämmelserna härom i lagen (1962:392) om hustru-
tillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension.

Den nya lagen träder i kraft den 1 januari 1995.

Enligt punkten 2 i övergångsbestämmelserna skall bestämmelserna i
lagen (1962:392) om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till
folkpension fortfarande tillämpas på hustrutillägg som avser tiden före
den 1 januari 1995.

Enligt punkten 3 skall hustrutillägg enligt den äldre lagstiftningen
övergå till hustrutillägg enligt den nya lagstiftningen utan särskild an-
sökan.

Punkten 4 motsvarar övergångsbestämmelsen i lagen (1988:883) om
ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folk-
pension. Upphävandet av den gamla lagstiftningen innebär att över-
gångsbestämmelsen i lagen (1983:962) om ändring i lagen om hustrutil-
lägg och kommunalt bostadstillägg också upphör att gälla. Därigenom
kan bestämmelsen om garantinivå som motsvarar det hustrutillägg som
utgick för december 1983 inte längre tillämpas.

47

Punkten 5 motsvarar i övergångsbestämmelsen i lagen (1992:1280) om Prop. 1993/94:173
ändring i lagen om hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folk-
pension.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän
försäkring

Förslaget innebär endast en namnändring samt en ändring av redaktio-

nell karaktär.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:382) angående införande

av lagen om allmän försäkring

Förslaget innebär att 13 § upphävs. Upphävandet görs för att det inte
längre finns några berättigade enligt paragrafen. Ändringen i 16 § görs
för att beräkningen av minskning av pension skall överensstämma med
beräkningen i 6 § lagen (1994:00) om bostadstillägg till pensionärer.

Ändringen i 32 § är endast en följdändring.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Förslaget innebär endast en namnändring och hänvisning till nya lagen.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1969:205) om
pensionstillskott

Förslaget avser endast en namnändring.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1965:269) med särskilda
bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av
skatt, m.m.

Förslaget är en följdändring av att lagen (1962:392) om hustrutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension upphävs.

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Förslaget gäller endast namnändringar samt hänvisningar till de före-
slagna nya författningarna.

48

Socialdepartementet

Prop. 1993/94:173

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994

Närvarande: statsminister Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg,
Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin,
Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel,
P. Westerberg, Ask.

Föredragande: Statsrådet Könberg

Regeringen beslutar proposition 1993/94:173 Bostadstillägg till pensionärer

49

gotab 46031, Stockholm 1994