Prop.
1993/94:171
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 24 mars 1994
Carl Bildt
Per Wésterberg
(Näringsdepartementet)
I propositionen föreslås att ansvaret för näringsförbudsregistret förs över
från Riksskatteverket (RSV) till Patent- och registreringsverket (PRV)
den 1 juli 1994. Åtgärden är föranledd av den allt större roll PRV har
fått som central myndighet för företagsregistren.
1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 171
Prop. 1993/94:171
1 Förslag till riksdagsbeslut .........................3
2 Lagtext.....................................4
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436)
om näringsförbud ...........................4
3 Ärendet och dess beredning........................4
4 Gällande ordning...............................5
4.1 Lagen om näringsförbud.......................5
4.2 Näringsförbudsregistret och tillsynen av näringsförbud.....6
5 Åtgärder för bättre tillsyn av näringsförbuden.............8
6 PRV huvudman för näringsförbudsregistret..............9
7 Kostnader ..................................10
8 Ikraftträdande................................10
Bilaga 1 Sammanfattning av promemoria upprättad i Närings-
departementet den 21 februari 1994 .............. 11
Bilaga 2 Sammanställning av framförda synpunkter vid
hearing angående överflyttning av näringsförbuds-
registret från Riksskatteverket (RSV) till Patent-
och registreringsverket (PRV)..................12
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994 . 15
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens forslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om
näringsförbud.
Prop. 1993/94:171
Regeringen har följande förslag till lagtext.
Prop. 1993/94:171
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1986:436) om
näringsförbud
Härigenom föreskrivs att 23 § lagen (1986:436) om näringsförbud
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Riksskatteverket skall föra ett
register över näringsförbud och
tillfälliga näringsförbud.
Föreslagen lydelse
23 §
Patent- och registreringsverket
skall föra ett register över närings-
förbud och tillfälliga näringsför-
bud.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Den 1 juli 1986 trädde den nu gällande lagstiftningen om näringsförbud
i kraft. Den nya lagen var ett led i kampen mot den ekonomiska
brottsligheten och dess huvudsakliga syfte var att hindra oseriösa
näringsidkare från att driva näring.
Frågan om näringsförbudsinstitutet fungerar effektivt har aktualiserats
i olika sammanhang. Förslag om en översyn i olika avseenden av
reglerna om näringsförbud och om att näringsförbuden bör kungöras har
vid flera tillfallen förts fram i motioner i riksdagen. En utredning har
gjorts på regeringens uppdrag av Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen
om vilka åtgärder som bör vidtas för att statsmakternas prioriteringar och
riktlinjer i fråga om bekämpningen av den ekonomiska brottsligheten
skall förverkligas. I rapporten Utredning angående vissa frågor om
ekonomisk brottslighet (Dnr Ju 91-364) har förslag förts fram om att
uppgifter om näringsförbud bör tillföras aktiebolagsregistret och registren
över handelsbolag samt att man också bör överväga om domstolens beslut
om näringsförbud bör kungöras på samma sätt som sker t.ex. beträffande
konkurser. Rapporten har remissbehandlats. Samtliga remissinstanser var
positiva till att näringsförbud för ställföreträdare skulle registreras i
bolagsregistren. Förslaget om att man skulle kungöra domstolens beslut
om näringsförbud avstyrktes dock av flera remissinstanser eftersom detta
bedömdes som känsligt från integritetssynpunkt. Många näringsförbud
beslutas i anledning av brott och det ansågs därför inte lämpligt att detta
skulle kungöras av domstolen.
Förslag som rör näringsförbudsregistret, tillsynen över efterlevnaden av Prop. 1993/94:171
utdömda näringsförbud och en allmän översyn av lagens tillämpning har
också förts fram i promemorian Företagande & konkurrens på likvärdiga
villkor (Dnr N 93/2223). Promemorian har utarbetats av den interdepar-
tementala arbetsgrupp som under ledning av Näringsdepartementet
bildades i regeringskansliet under hösten 1993. Arbetsgruppens uppgift
var att bl.a. lämna förslag och rekommendationer till det fortsatta arbetet
inom regeringen i syfte att komma till rätta med olika former av
missbruk vid konkurs och ekonomisk brottslighet.
Regeringen har bemyndigat chefen för Näringsdepartementet att tillkalla
en utredare (Dnr N 94/446) med uppdrag att utvärdera hur tillämpningen
av lagen om näringsförbud fungerar samt pröva om tillsynen över hur
näringsförbuden efterlevs bör flyttas från kronofogdemyndigheterna till
polis eller åklagare.
Regeringen har i proposition 1993/94:196 om ändringar i aktiebolags-
lagen (1975:1385) m.m. till riksdagen bl.a. lagt förslag om ändrade
rutiner hos PRV som innebär att personer som belagts med näringsförbud
omedelbart avförs ur aktiebolagsregistret i stället för att avföras först
efter en månad. Liknande rutiner, som föreslås tillämpas vid närings-
förbud, föreslås också bli tillämpade när ställföreträdare för ett bolag
försätts i konkurs eller när en bolagsforeträdare får förvaltare utsedd för
sig enligt 11 kap 7 § föräldrabalken.
En utestående fråga när det gäller näringsförbud är möjligheterna att
flytta registreringen av näringsförbud från RSV till PRV. En promemoria
om en sådan flyttning av näringsförbudsregistret har upprättats i Närings-
departementet den 21 februari 1994 (Dnr N 94/356). Ett antal myn-
digheter och organisationer har fått tillfälle att vid en hearing den 10
mars 1994 lämna synpunkter på promemorian. En sammanfattning av
promemorian och promemorians lagförslag redovisas i bilaga 1. En
förteckning över dem som deltagit vid hearingen och en sammanfattning
av de synpunkter som därvid fördes fram samt skriftliga synpunkter som
kommit in till departementet finns i bilaga 2.
Lagförslaget är av sådan beskaffenhet att Lagrådets hörande skulle
sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har därför inte inhämtats.
4.1 Lagen om näringsförbud
Lagen (1986:436) om näringsförbud trädde i kraft den 1 juli 1986. Lagen
innebär att näringsidkare eller företrädare för juridiska personer kan få
näringsförbud även om det inte har förekommit någon konkurs. Brott
liksom underlåtelse att betala skatter, tullar och avgifter till det allmänna
kan i vissa lägen leda till näringsförbud. Liksom tidigare kan
näringsförbud dessutom i vissa fall meddelas i samband med konkurs.
Som grundläggande förutsättningar för förbud uppställs, vid sidan av de
nämnda, att vederbörande grovt har åsidosatt sina skyldigheter i
näringsverksamhet och att förbud är motiverat från allmän synpunkt. När Prop. 1993/94:171
det gäller betalningsunderlåtelse kan näringsförbud bara komma i fråga
när den är av avsevärd omfattning.
Den som är underkastad näringsförbud får i princip inte driva närings-
verksamhet. Han får inte heller vara bolagsman i handelsbolag eller ha
vissa närmare angivna befattningar, såsom styrelseledamot i aktiebolag
eller vissa andra slag av juridiska personer, och inte heller faktiskt utöva
ledningen av en näringsverksamhet. Inte heller får han äga så många
aktier i ett aktiebolag att hans andel av röstetalet för samtliga aktier i
bolaget överstiger femtio procent. För att förhindra att ett förbud
kringgås saknar den som är underkastad sådant vidare rätt att vara
anställd eller ta emot återkommande uppdrag i en näringsverksamhet som
drivs av en närstående, liksom i den näringsverksamhet där han åsidosatt
sina skyldigheter.
För att undvika onödigt hårda konsekvenser av ett näringsförbud kan
den som är underkastad ett sådant få dispens för att driva en viss
näringsverksamhet eller inneha en viss anställning osv. Ett näringsförbud
kan också i vissa fall upphävas.
Ett näringsförbud skall vara tidsbegränsat och gälla under lägst tre och
högst fem år.
Frågor om näringsförbud prövas av allmän domstol på talan av allmän
åklagare. Tillsynen över meddelade förbud utövas av de kronofogde-
myndigheter som är tillsynsmyndigheter i konkurs. Överträdelser av med-
delade näringsförbud är straffbart.
4.2 Näringsförbudsregistret och tillsynen av näringsförbud
RSV för ett register - det s.k. näringsförbudsregistret - över näringsför-
bud och tillfälliga näringsförbud. Anteckningarna i registret, som förs
manuellt, görs på grundval av underrättelser från domstolarna om laga-
kraftvunna domar avseende näringsförbud och om beslut om tillfälliga
förbud. Domstolen skall också sända uppgift om domen eller beslutet till
den tillsynsmyndighet som skall ha tillsyn över att förbudet efterlevs.
I den utredning som gjorts av Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen
som nämnts ovan uppges att under tiden juli 1980 - oktober 1991
sammanlagt 465 personer meddelats näringsförbud. Det finns inte någon
statistik över i hur många fall åklagare yrkat näringsförbud men yrkandet
inte har vunnit bifall. I oktober 1991 fanns 151 gällande näringsförbud.
Enligt uppgift från RSV i februari 1994 fanns 163 gällande
näringsförbud.
Nästan alla näringsförbud har beslutats i anledning av brott, ofta i
samband med upprepade konkurser. Det bör i detta sammanhang påpekas
att det inte alltid klart framgår av domar och beslut på vilken eller vilka
grunder näringsförbudet meddelats.
Som framgår ovan har under en tioårsperiod 465 personer meddelats
näringsförbud. Under samma period har endast 26 domar meddelats
avseende överträdelse av näringsförbud. Antalet framstår som lågt. En
förklaring kan givetvis vara att de som meddelats näringsförbud faktiskt
efterlever förbudet. En annan förklaring kan vara att efterlevnaden inte Prop. 1993/94:171
är fullt så stor men att myndigheternas resurser och förmåga att uppdaga
och beivra överträdelser är begränsade.
Näringsförbudsregistret är offentligt. Underrättelser om de uppgifter
som förs in i näringsförbudsregistret och om de ändringar som sker i
registret skall fortlöpande sändas till aktiebolagsregistret, handels-
registren, föreningsregistren för ekonomiska föreningar, bankregistret,
försäkringsregistret och samtliga kronofogdemyndigheter som är till-
synsmyndigheter i konkurs. Det finns emellertid för närvarande inte
någon skyldighet att tillföra dessa register uppgifter om näringsförbud.
RSV utfärdar också på begäran intyg om att en person inte har
näringsförbud. Främst används dessa intyg för att få trafiktillstånd och
för personer som skall arbeta som försäkringsmäklare. Efterfrågan på
dessa intyg har ökat under år 1994. För närvarande begärs ca 10 intyg
per vecka.
Det är tillsynsmyndigheten i konkurs som utövar tillsynen över efter-
levnaden av ett näringsförbud. Tillsynen är en uppgift för den
kronofogdemyndighet som är tillsynsmyndighet för de konkurser som
handläggs vid tingsrätten i den ort där den som är underkastad förbudet
är bosatt. Tillsynsmyndigheten skall göra anmälan till åklagaren om det
finns skäl att misstänka att ett förbud överträds. Eftersom överträdelser
av näringsförbud är kriminaliserade har också polisen inom ramen för
sina allmänna uppgifter ett ansvar för att uppdaga överträdelser.
Idag får PRV underrättelse från RSV om registrering i näringsförbuds-
registret. PRV kontrollerar därefter om den som meddelats näringsförbud
är styrelseledamot eller suppleant, VD eller vice VD eller firmatecknare
i något aktiebolag. Om så är fallet tillskrivs vederbörande från bolags-
registret och uppmanas att inom en månad begära avregistrering ur
registret. Om inte avregistrering begärts inom föreskriven tid avförs
vederbörande ändå ur bolagsregistret.
Bolagsavdelningen vid PRV kontrollerar således att alla uppdrag i
aktiebolag avregistreras. När det gäller handelsbolag och även ideella
föreningar och stiftelser som bedriver näring tillämpas likartade rutiner.
Dessa avregistreringsåtgärder tar dock viss tid. Under denna tid utfär-
das registreringsbevis som inte ger någon upplysning om att företrädare
för den juridiska personen har meddelats näringsförbud.
PRV är huvudman och ansvarar för aktiebolagsregistret. Efter beslut
av riksdagen (prop. 1992/93:27, bet. 1992/93:LU10, rskr. 1992/93:75)
har PRV också fr.o.m. den 1 januari 1993 utsetts till huvudman och fått
totalt ansvar för verksamheten med handels- och föreningsregistren. De
olika länens register överförs successivt till PRV från länsstyrelserna.
Regeringen har i beslut den 17 december 1992 fästställt en tidsplan för
överföringen. Intill dess den av regeringen fastställda tidpunkten för
överföringen till PRV inträffar, ligger ansvaret för och det faktiska
arbetet med verksamheten kvar hos respektive länsstyrelse. Av förord-
ningen (1992:1454) om förande av handels- och föreningsregister hos
PRV framgår vilka läns register som överförts. Hittills har registren från
11 län förts över till PRV. Samtliga läns register beräknas vara överförda 7
senast den 31 december 1994. Detta innebär att PRV ansvarar för
centrala register även för enskilda näringsidkare, handelsbolag, ideella Prop. 1993/94:171
föreningar som idkar näring samt ekonomiska föreningar.
Regeringen har sedan regeringstillträdet år 1991 vidtagit och föreslagit
ett stort antal åtgärder för att förbättra företagarklimatet. Samtidigt som
det vidtas positiva åtgärder för företagandet är det viktigt att motverka
de företeelser som tillhör företagandets baksida. Det kan gälla skatte-
brottslighet, annan ekonomisk brottslighet och olika former av otillåtna
dispositioner i syfte att sätta regelsystem ur spel. Det är av största
betydelse att staten genom olika åtgärder kraftigt markerar att dessa
beteenden inte tolereras.
Regeringen har därför ägnat stor uppmärksamhet åt problemen med
den snedvridning av konkurrensen som sker genom missbruk av
konkursinstitutet och olika typer av ekonomisk brottslighet.
Under hösten 1993 tillsattes en interdepartemental arbetsgrupp inom
regeringskansliet under ledning av Näringsdepartementet med företrädare
för Justitie-, Finans- och Arbetsmarknadsdepartementen. Arbetsgruppen
tillsattes för att ge en samlad överblick över de åtgärder regeringen vid-
tagit eller som är under beredning i regeringskansliet i syfte att komma
till rätta med olika former av missbruk och brottslighet. Gruppen skulle
också driva arbetet med åtgärder för företagande och konkurrens på lika
villkor.
När det gäller näringsförbudsinstitutet har arbetsgruppen föreslagit tre
åtgärder. Den första är att PRV på förfrågan skall kunna tillhandahålla
uppgifter om personer som belagts med näringsförbud. Denna upgift
finns i dag visserligen att tillgå hos RSV, men arbetsgruppen menar att
det för företag och andra är naturligare att kunna söka uppgiften hos
PRV. Den andra åtgärden består i att tillsynen över efterlevnaden av
utdömda näringsförbud överflyttas från kronofogdemyndigheterna till
polis eller åklagare. Dessa myndigheter torde enligt arbetsgruppen ha
bättre förutsättningar än kronofogdemyndighema att kontrollera att ut-
dömda näringsförbud inte överträds. Kontrollen bör enligt arbetsgruppen
kunna förbättras ytterligare om samarbete kan ske med kronofogde-
myndigheterna. Den tredje åtgärden som arbetsgruppen föreslagit är att
en utvärdering bör göras av tillämpningen av lagen om näringsförbud.
Regeringen har som redan redovisats vidtagit åtgärder med anledning
av två av dessa förslag.
Förslag om att man bör utreda om domstolens beslut om näringsförbud
bör kungöras har som tidigare nämnts förts fram i en rapport om
ekonomisk brottslighet som på regeringens uppdrag gjorts av
Riksåklagaren och Rikspolisstyrelsen. Remissbehandlingen av denna
rapport visar att huvuddelen av remissinstanserna anser det olämpligt att
kungöra beslut om näringsförbud. Skälet till detta är att ett kungörande
bedöms känsligt från integritetssynpunkt då många näringsförbud beslutas
med anledning av brott och det därför inte är lämpligt att detta kungörs
av domstolen.
För att undvika att personer som belagts med näringsförbud står kvar
i aktiebolagsregistret har regeringen som redan nämnts i proposition
1993/94:196 om ändringar i aktiebolagslagen (1975:1385) m.m. bl.a.
föreslagit att dessa personer omedelbart avförs ur aktiebolagsregistret i
stället för att avforas först efter en månad.
Regeringens bedömning är att denna förändring i stort sett tillgodoser
de behov som ett kungörande av näringsförbuden kan fylla.
Regeringen har vidare bemyndigat chefen för Näringsdepartementet att
tillkalla en utredare med uppdrag att utvärdera hur tillämpningen av lagen
om näringsförbud fungerar samt pröva om tillsynen över hur näringsför-
buden efterlevs bör flyttas från kronofogdemyndigheterna till polis eller
åklagare.
När det gäller den fråga som återstår gör regeringen bedömningen att
en bättre samordning mellan olika företagsregister och en effektivare
hantering av näringsförbudsregistret kan åstadkommas om man för över
näringsförbudsregistret från RSV till PRV. Näringsförbudsregistret blir
därmed lättillgängligare för enskilda, myndigheter och företag.
En sådan åtgärd kommer att förenkla PRV:s handläggning av ärenden
som rör olika associationer. Enligt förordningen (1986:441) om under-
rättelser angående näringsförbud m.m. skall underrättelser om de
uppgifter som förs in i näringsförbudsregistret och de ändringar som
sker, fortlöpande sändas till bl.a. aktiebolagsregistret samt handels- och
föreningsregistren. Genom att PRV också får ansvar för näringsförbuds-
registret kan rutinerna samordnas.
Regeringen anser därför att ansvaret för näringsförbudsregistret bör
foras över till PRV.
Prop. 1993/94:171
Regeringens förslag: Ansvaret for näringsförbudsregistret förs
över från Riksskatteverket till Patent- och registreringsverket. I
23 § lagen om näringsförbud görs en ändring som innebär att
Patent- och registreringsverket skall föra ett register över
näringsförbud och tillfälliga näringsförbud.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Alla remissinstanser tillstyrker förslaget. RSV
menar dock att det kan finnas vissa fördelar med att samordna flyttningen
av näringsförbudsregistret med en eventuell framtida flyttning av tillsynen
över efterlevnaden av näringsförbuden.
Skälen för regeringens förslag: RSV har tidigare setts som den
lämpligaste registreringsmyndigheten for näringsförbuden bl.a. därför att
reglerna om näringsförbud före år 1986 var knutna enbart till konkurs.
Med hänsyn till nuvarande utvidgade regler om näringsförbud och på Prop. 1993/94:171
grund av den allt större roll som PRV fått som central myndighet för
företagsregistren anser regeringen det ändamålsenligt att PRV också
övertar ansvaret för näringsförbudsregistret.
PRV skall på förfrågan kunna tillhandahålla uppgifter om personer
som belagts med näringsförbud. Det är naturligare för företagare och
andra att söka uppgiften hos PRV än hos RSV, bl.a. eftersom PRV
ansvarar för aktiebolagsregistret samt handels- och föreningsregistren.
Genom en flyttning av registret till PRV uppnår man en bättre
samordning med de andra register som förs hos PRV och en rationali-
sering av arbetet kring näringsförbudsregistret.
PRV får idag underrättelse av RSV om registrering i näringsförbuds-
registret. Om registret i stället fors hos PRV får PRV underrättelsen
direkt från domstolen och kan snabbt registrera uppgiften och vidta de
andra åtgärder som följer av underrättelsen.
Regeringen anser att de fördelar man uppnår genom att flytta
näringsförbudsregistret från RSV till PRV gör att förslaget bör
genomföras så snart som möjligt. Man bör därför inte avvakta med
flyttningen av registret till en eventuell framtida flyttning av tillsynen av
näringsförbuden.
Registret över näringsförbud fors idag manuellt. Regeringen avser att
i förordning föreskriva att registret skall foras i ADB-form.
Förslaget innebär att näringsförbudsregistret som idag förs av RSV skall
övertas av och föras hos PRV.
Åtgärden innebär en effektivare registerhantering som ger fördelar för
dem som använder registret nämligen företagare, allmänhet och vissa
myndigheter.
PRV:s verksamhet är avgiftsfinansierad. Förändringen förväntas inte
medföra annat än marginella kostnader för PRV. De kostnader som
eventuellt kan komma att uppstå får täckas inom ramen för myndighetens
avgiftsuttag.
Den i propositionen föreslagna lagändringen bör träda i kraft den 1 juli
1994.
10
Prop. 1993/94:171
Bilaga 1
Frågan om näringsförbudsinstitutet fungerar effektivt har aktualiserats i
olika sammanhang och förslag har förts fram om hur man på olika sätt
skall kunna effektivisera detta. En interdepartemental arbetsgrupp under
ledning av Näringsdepartementet bildades under hösten 1993 med uppgift
att bl.a. lämna förslag till det fortsatta arbetet inom regeringen i syfte att
komma till rätta med olika former av missbruk vid konkurs och
ekonomisk brottslighet. Arbetsgruppen har i en promemoria lämnat
förslag rörande bl.a. näringsförbudsregistret, tillsynen över efterlevna-
den av utdömda näringsförbud och en allmän översyn av lagens
tillämpning.
Denna promemoria behandlar frågan om en överflyttning av
näringsförbudsregistret från RSV till PRV.
Slutsatsen i promemorian är att det, med hänsyn till den allt större
roll som PRV fått som central myndighet för företagsregistren är
ändamålsenligt att PRV också övertar ansvaret för näringsförbuds-
registret.
Genom en flyttning av registret till PRV uppnår man en bättre
samordning med andra register som förs hos PRV. Åtgärden ger en
effektivare registerhantering till fördel for dem som använder registret
nämligen företagare, allmänhet och vissa myndigheter.
En ändring i lagen (1986:436) om näringsförbud som möjliggör
registerflyttningen föreslås träda ikraft den 1 juli 1994. Lagförslaget är
likalydande med det som regeringen lägger fram i propositionen.
11
Sammanställning av framförda synpunkter vid
hearing angående överflyttning av näringsförbuds-
registret från Riksskatteverket (RSV) till Patent-
och registreringsverket (PRV).
1 Deltagare
Vid hearingen var följande remissinstanser närvarande: Statistiska
Centralbyrån (SCB), Riksskatteverket (RSV) och Patent- och
registreringsverket (PRV). Vid hearingen deltog också företrädare för
Justitie- och Finansdepartementen.
Följande remissinstanser hade i stället för att närvara vid hearingen
lämnat skriftliga synpunkter: Domstolsverket, Datainspektionen och
Konkurrensverket.
Kronofogdemyndigheten i Stockholm har lämnat synpunkter per
telefon.
2 Synpunkter
Alla remissinstanser tillstyrker förslaget.
RSV har ingenting att invända mot förslaget om att
näringsförbudsregistret flyttas till PRV. RSV som idag har tillsynen över
de kronofogdemyndigheter som utövar tillsyn över meddelade
näringsförbud betonade att det i detta arbete är bra att ha nära kontakt
med näringsförbudsregistret. RSV anser därför att det vore önskvärt att
samordna flyttningen av näringsförbudsregistret med en eventuell
framtida flyttning av tillsynen över efterlevnaden av näringsförbuden.
RSV menar att även om man avvaktar med att flytta ansvaret för registret
till ny huvudman kan vissa rutiner ändras dessförinnan.
När det gäller det praktiska arbetet med näringsförbudsregistret anser
RSV att detta fungerar bra. Man framhåller att viss kontroll av de
underrättelser om näringsförbud som kommer från domstolarna är
nödvändig. Av de uppskattningsvis ca 50-60 underrättelser som inkom-
mer till RSV per år är ca 1/4 sådana där domarna ej har vunnit laga
kraft. RSV bevakar då om domen om näringsförbud undanröjs i högre
instans eller om den senare vinner laga kraft. Det har också inträffat att
personer som belagts med näringsförbud inte förekommit i registret på
flera år på grund av att domstolarna inte har underrättat registret .
RSV framhåller vidare att det är önskvärt att regeringens förslag om
ändrade rutiner hos PRV som innebär att personer som belagts med
näringsförbud omedelbart avförs ur aktiebolagsregistret genomförs den
1 juli 1994.
RSV uppger också att efterfrågan på intyg om att en person inte har
näringsförbud har ökat under år 1994. Främst används dessa intyg för
att få trafiktillstånd och för personer som skall arbeta som försäk-
ringsmäklare. Det begärs ca 10 intyg per vecka. Förfrågningar angående
näringsförbud görs också hos registret från arbetsförmedingama och i
samband med offentlig upphandling.
Prop. 1993/94:171
Bilaga 2
PRV har ingenting att invända mot att näringsförbudsregistret
överflyttas till PRV. Man har i dag i princip ett datoriserat register för
näringsförbuden. Uppgifter om personer belagda med näringsförbud finns
inlagda i datasystemet och detta är uppbyggt så att dessa personer spärras
ut vid försök till registrering. Uppgifterna om näringsförbud är dock inte
sökbara och finns inte i något samlat register. Ett näringsförbudsregister
efterfrågas ofta hos PRV av allmänheten och andra intressenter.
PRV ser inga problem med aviseringama av underrättelser om
näringsförbud. Vad avser underrättelser till RSV kan de läggas in i annan
information som skickas dit en gång i veckan via magnetband.
Vad avser arbetet med intygsgivning om att personer inte har
näringsförbud har PRV förutsett att denna verksamhet kan förekomma
och planerat för detta.
Viktiga frågor som måste beaktas vid uppläggningen av registret är hur
tillgängligheten till registret skall ordnas och hur gallringen skall skötas.
Bestämmelser om utgallring bör finnas i förordning.
PRV påpekar också att regeringens förslag om förändrade rutiner vid
PRV som innebär att personer som belagts med näringsförbud omedelbart
avförs ur aktiebolagsregistret bör omfatta även handels- och
föreningsregistren. PRV anser att det vore lämpligt att denna förändring
åtminstone vad avser aktiebolagen kunde träda i kraft den 1 juli 1994.
PRV tänker sig det framtida arbetet med registret så att så fort
underrättelse om ett näringsförbud kommer från domstolen så läggs
uppgiften in i ett ADB-register. I samband med detta plockas berörd
person också bort från samtliga företagsregister som PRV för. Sådana
rutiner kan i sin tur leda till visst manuellt arbete eftersom de berörda
bolagen kan förändras på ett väsentligt sätt genom dessa åtgärder. Den
person som avregistreras på detta sätt kan t.ex. vara firmatecknare i
bolaget. PRV måste då vidta åtgärder så att bolaget inkommer med
anmälan om ny firmatecknare. Detta kan enligt PRV leda till vissa
kostnader som man inte har idag. PRV menar att dessa åtgärder enskilt
inte behöver leda till att verket måste höja sina avgifter men att många
små tillkommande uppgifter eller förändringar sammantaget kan leda till
detta. PRV menar vidare att det i framtiden kan finnas ytterligare
möjligheter till effektivise ringar t.ex. genom datamässig överföring av
information mellan domstolarna och PRV.
SCB har inga invändningar mot att flytta Näringsförbudsregistret från
RSV till PRV. SCB förutsätter att aviseringen av näringsförbuden till
SCB kommer att göras även efter förändringen.
Domstolsverket tillstyrker förslaget.
Konkurrensverket delar uppfattningen i promemorian att flyttningen av
näringsförbudsregistret till PRV borde medföra effektivitetsvinster.
Framförallt genom att tillgängligheten för företagare, allmänhet och
myndigheter ökar och registreringstidema blir kortare. Konkurrensverket
konstaterar att vinsterna kan bli än större när samtliga handels- och
föreningsregister överförts till PRV.
Datainspektionen har ingenting att erinra mot att näringsförbuds-
registret flyttas till PRV. Man har inte heller någonting att erinra mot att
registret får föras med hjälp av ADB eller att det förfättningsregleras.
Prop. 1993/94:171
Bilaga 2
13
Datainspektionen anser att registreringen bör begränsas till de uppgifter
som skall lämnas enligt 3 § förordningen (1986:441) om underrättelser
angående näringsförbud m.m. och att gallring bör ske i enlighet med 6
§ nämnda förordning.
Kronofogdemyndigheten i Stockholm tillstyrker förslaget om en flytt-
ning av näringsförbudsregistret från RSV till PRV.
Prop. 1993/94:171
Bilaga 2
14
NÄRINGSDEPARTEMENTET
Prop. 1993/94:171
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.
Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson,
af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Lundgren, Unckel, P. Westerberg.
Föredragande: statsrådet P. Westerberg
Regeringen beslutar proposition 1993/94:171 Ny huvudman för närings-
förbudsregistret.
15
gotab 46275, Stockholm 1994