Regeringens skrivelse

1993/94:170

Investeringsplaner för infrastrukturen

Skr.

1993/94:170

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 24 mars 1994

Carl Bildt

Mats Odell

(Kommunikationsdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse for innehållet i de
investeringsplaner som Banverket, Vägverket och länsstyrelserna har
upprättat for perioden 1994-2003.

1 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 170

Innehållsförteckning

Skr. 1993/94:170

1     Bakgrund................................ 3

2    Stomnätsplan åren 1994-2003 ................... 4

2.1   Omfattning av Banverkets upprättade stomnätsplan . .   4

2.2   Investeringar enligt Banverkets upprättade

stomnätsplan i sammanfattning  .............. 6

2.3   Stomnätsplanens konsekvenser och effekter....... 8

2.4   Regeringens festställelse................... 10

3     Nationell väghållningsplan åren 1994-2003 ........... 12

3.1   Omfattning av Vägverkets upprättade nationella

väghållningsplan ....................... 12

3.2   Investeringar i stamvägnätet ................ 13

3.3   Effekterna av  åtgärderna på det nationella

stamvägnätet.......................... 15

3.4   Regeringens godkännande.................. 16

4     Investeringar i länstrafikanläggningar............... 17

5     Övrigt.................................. 19

5.1   En internationell utblick................... 19

5.2   Den festa förbindelsen över Öresund........... 19

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

den 24 mars 1994 ............................... 21

1 Bakgrund

Skr. 1993/94:170

Efter förslag från regeringen beslutatde riksdagen (prop. 1992/93:176,
bet. 1992/93 :TU35, rskr. 1992/93:446) i juni 1993 om en långsiktig
inriktning av investeringar i trafikens infrastruktur. Mot bakgrund av
riksdagens beslut uppdrog regeringen åt Banverket, Vägverket och
länsstyrelserna att upprätta investeringsplaner for perioden 1994-2003.

Banverket, Vägverket och länsstyrelserna upprättade mot bakgrund av
riksdagens beslut långsiktiga investeringsplaner vilka remissbehandlades
under hösten 1993. Planerna har därefter reviderats mot bakgrund av
inkomna synpunkter. Banverket och Vägverket redovisade slutliga
förslag till investeringsplaner for regeringen i februari 1994. Länstyrel-
sema har under våren 1994 överlämnat fastställda investeringsplaner för
regeringens kännedom eller för festställelse i de fell Vägverket och
länsstyrelsen varit oense om innehållet i länstrafikanläggningsplanen.
För riksdagens kännedom redovisar regeringen i denna skrivelse en
sammanfattning av innehållet i trafikverkens infrastrukturplaner och
länsstyrelsernas länstrafikanläggningsplaner. Skrivelsen redovisar även
regeringens ställningstaganden.

Utbyggnaden av trafiksystemet måste ses i ett sammanhang. De
investeringsplaner som nu redovisas for riksdagen är framtagna inom
ramen för en gemensam och samordnad investeringsplaneringsprocess.
Samtliga investeringsplaner, Banverkets stomnätsplan, Vägverkets
nationella- och regionala väghållningsplaner samt länsstyrelsernas planer
for investeringar i länstrafikanläggningar har remitterats samordnat.
Kommuner och andra berörda myndigheter har således for första gång-
en fått möjlighet att få yttra sig över investeringsplanerna vid ett och
samma tillfälle. Planerade investeringar inom sjöfartens och luftfartens
infrastruktur redovisade regeringen i budgetpropositionen tidigare i år.

Genomförandet av planerade investeringar ställer stora krav på olika
myndigheter. Ett genomtänkt program för ett miljöanpassat trafiksystem
i landets olika delar skall vara en viktig utgångspunkt för det långsiktiga
arbetet för regional utveckling och förnyelse av trafikens infrastruktur.
Regeringen har därför gett samtliga länsstyrelser i uppdrag att, bl.a.
som en del i genomförandet av investeringsplanerna, upprätta en regio-
nal trafik- och miljöanalys till grund för en samhällsplanering som
främjar utvecklingen av ett miljöanpassat transportsystem. Analysen
skall redovisas till Boverket som har fått i uppdrag att utforma vägled-
ning för länsstyrelsernas arbete. Boverket skall redovisa resultatet av
länsstyrelsernas arbete till regeringen under hösten 1995.

Regeringen har i budgetpropositionen aviserat att den avser att senare
redovisa ställningstaganden till hur åtgärder för ett långsiktigt bärkraf-
tigt transportmönster skall utvecklas i den svenska samhällsplaneringen.

Regeringen har i budgetpropositionen även redovisat att Delegationen
for prognos- och utvecklingsverksamhet (DPU) skall ges i uppdrag att
analysera hur de olika transportslagen samt post och tele kan samspela
i ett integrerat kommunikationssystem.

I syfte att underlätta genomförandet av investeringsplanerna avser
regeringen vidare att ge berörda verk vissa uppdrag som bl.a. rör be-

handling av frågor om miljö, fysisk planering och hushållning med
naturresurser vid infrastrukturplanering.

Resultatet av pågående och planerade utredningar kommer att ligga
till grund för den kommande revideringen av investeringsplanerna.

Den kommande utbyggnaden av vägar och järnvägar ställer krav på
andra delar av samhället for att kunna genomföras på planerat sätt och
i avsedd takt. Bl.a. ställs krav på tillförlitlig landskapsinformation i
digital form, dvs. information som tidigare fanns på ritade kartor. Vid
Lantmäteriverket pågår en omfattande konvertering av de ritade kartor-
na till databaser. I årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 15)
har regeringen föreslagit en ökning av anslaget till Lantmäteriverket i
syfte att påskynda uppbyggnaden av databaser. Med nuvarande produk-
tionstakt kommer arbetet inte att vara klart under tid då utbyggnaderna
av vägar och järnvägar skall ske. Regeringen förutsätter därför att
Vägverket och Banverket, i den mån behov uppstår, prövar möjligheter-
na att bidra till databasuppbyggnaden.

Skr. 1993/94:170

2 Stomnätsplan åren 1994-2003

I det följande redovisas innehållet i Banverkets upprättade stomnätsplan
i sammanfattning. För ytterligare information hänvisas till Banverkets
stomnätsplan åren 1994-2003.

2.1 Omfattning av Banverkets upprättade stomnätsplan

Banverkets upprättade stomnätsplan följer i allt väsentligt den inriktning
som riksdagen har beslutat vad gäller järnvägsnätets utbredning och
utveckling. Stomnätsplanen omfattar investeringar för totalt 38,4 miljar-
der kronor fördelade på tio år. Planen omfattar dels investeringar som
regering och riksdag tidigare beslutat om (6,4 miljarder kronor), dels
nya investeringar (32 miljarder kronor).

Tyngdpunkten på investeringarna i planen tigger, helt i enlighet med
riksdagens beslut, på de tre första åren. Investeringarnas fördelning per
år framgår av nedanstående figur. Planerade investeringar under de fyra
första åren utgör 66 % av hela planeringsramen. Ett skäl till att byggan-
det av nya järnvägar har koncentrerats är den stora grundsatsning för
hela järnvägsnätet som riksdagen har beslutat om och som kommer att
slutföras under den senare delen av 1990-talet. Grundsatsningen omfat-
tar bl.a. en fortsatt snabbtågsanpassning och utökad kapacitet för gods-
trafiken.

I böijan på 2000-talet kommer, sedan den omfattande grundsatsning-
en genomförts, huvudintresset att riktas mot att påbölja ett antal stor-
projekt såsom att bygga ut Södra stambanan till höghastighetsstandard,
att bygga en första etapp på Botniabanan och att fortsätta bygga ut
Nordlänken.

Figur 2.1 Banverkets upprättade stomnätsplan 1994-2003

Skr. 1993/94:170

Stråk	T otalt 1994-2003	1994	1995	1996	1997	1998	1999	2000	2001	2002	2003
32 miljarders plan
VÄSTRA STAMBANAN	771	276	213	73	37	27	121	10	10	4
SÖDRA STAMBANAN	4481	642	262	93	84	30	170	500	750	800	1150
VÄSTKUSTBANAN	6326	273	985	1744	1654	760	510	400
GODSSTRÅKET GENOM SKÅNE	265			30			106	129
KUST TILL KUSTBANAN	401	31	40	65	95	93	38	5	24	10
OSTKUSTBANAN	3658	690	771	735	572	190	40		100	460	100
ARLANDABANAN	1 987	558	582	475	282	90
DALABANAN	238	53	115	70
STAMBANAN ÖVRE NORRLAND	910	257	203	114	70	71	85	20	40	50
BOTNIABANAN	1100					100	300	400	300
NORRA STAMBANAN	1369	28	36	130	415	370	150	30	150	60
MITTBANAN	238		15	30	65	40	10	28	30	20
GODSSTRÅKET GENOM BERGSLAGEN	1 581	34	153	307	287	160	220	200	120	50	50
BERGSLAGSBANAN	483	4	55	183	145	46	30	20
NORGE/VÄNERNBANAN	1 349	185	120	10	39	100	350	235		110	200
VÄRMLANDSBANAN	316	39	46	61	69	21					80
SKÅNEBANAN	75	9	3	38	14	11
JÖNKÖPINGSBANAN	81	2			34	45
ÄLVSBORGSBANAN	99	13	13	8	10			6	33	16
MÄLARBANAN	1261	140	225	285	276	300	35
SVEALANDSBANAN	856	63	212	284	297
SALA-ESKILSTUNA-FLEN-OXELÖSUND	55			20	35
NYNÄSBANAN	0
MALMBANAN	95	64	9		3	19
STOCKHOLM	1510	156	360	407	4(X)	137			50
GÖTEBORG	323	10	192	91	30
RANGERBANGÅRDAR	475		5	20	80	155	90	52	73
TÅGRADIO	400				75	155	125	45
MILJÖ/SÄKERHET MM	1297	165	164	126	122	120	120	120	120	120	120
SUMMA 32 miljarders plan	32000	3692	4779	5399	5190	3040	2500	2200	18(X)	17(X>	1700
Tidigare regeringsbeslut utanför 32	miljarders	ram
VÄSTKUSTBANAN	931	601	330
OSTKUSTBANAN	66	66
GODSSTRÅKET GENOM BERGSLAGEN	8	8
MÄLARBANAN	2915	775	870	630	515	125
SVEALANDSBANAN	1294	620	455	219
NYNÄSBANAN	844	359	288	177	20
GÖTEBORG	235		50	75	75	35
LANSJÄRNVÄGAR	107	79	28
SUMMA tidigare regeringsbeslut	6400	2508	2021	1101	610	160
TOTALT 1994-2003	38400	6200	6800	6500	5800	3200	2500	2200	1800	1700	1700

1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 170

2.2 Investeringar enligt Banverkets upprättade stomnätsplan skr. 1993/94:170
i sammanfattning

På Västra stambanan fullföljs utbyggnaden av Grödingebanan. Vissa
ytterligare tidsvinster uppnås på banan genom kurvjusteringar på delar-
na Hallsberg-Laxå och Sparreholm-Katrineholm. En fortsatt satsning
sker på att eliminera plankorsningar väg/jämväg. Dessutom görs flera
bangårdsombyggnader, vilket ger tidsvinster och lägre underhållskost-
nader. I slutet av planperioden görs signal- och elinvesteringar på delen
Hallsberg-Falköping för att anpassa banan för 250 km/h.

På Södra stambanan fullföljs snabbtågsanpassningen för 200 km/h.
Den skall vara klar år 1996. I slutet av perioden byggs nytt dubbelspår
Norrköping-Gistad och en ny enkelspårig bana Sya (Mjöl-
by )-Gripenberg. Den s.k. Nyköpingslänken påbötjas först under pla-
nens sista år. Ett fullföljande av Nyköpingslänken sker först efter plan-
periodens slut.

På Västkustbanan sker en etappvis utbyggnad till dubbelspår på
sträckorna Kungsbacka-Angelholm med tunnel genom Hallandsås, samt
Helsingborg-Lund. Nya bansträckningar byggs för en framtida hastighet
av 250 km/h. Utbyggnaden beräknas i huvudsak vara klar under år
2000.

På Godsstråket genom Skåne sker åtgärder för att förbättra kapacitets-
situationen och för att bättre utnyttja den jämvägsinfrastruktur som
redan finns i Skåne. Dessutom förbättras skyddet i plankorsningar.

Kust till kustbanan anpassas för hastigheten 160 km/h utom mellan
Almedal och Hillared och sträckan närmast Karlskrona. Fjärrblockering
installeras för ökad kapacitet och säkerhet. Dessutom görs omfattande
plankorsningsåtgärder och flera bangårdsombyggnader.

Utbyggnaderna på Ostkustbanan för att uppnå restiden tre timmar på
sträckan Stockholm-Sundsvall fullföljs tidigt i perioden. Linjehastig-
heten kommer att bli 200 km/h och restiden Stockholm-Sundsvall tre
timmar. Flera omfettande linjeomläggningar görs. Bl.a. byggs avsnittet
Ulriksdal-Rosersberg fyrspårigt och anpassat för 200 km/h och en ny
sträckning byggs på delen Ljusne-Söderhamn-Enånger. Hela sträckan
Uppsala-Gävle kommer att ha dubbelspår vid planperiodens slut. Dess-
utom sker andra hastighets- och kapacitetshöjande åtgärder.

Nytt dubbelspår skall byggas Rosersberg-Arlanda flygplats-Odensala.
Detta projekt genomförs som ett samfinansieringsprojekt där staten
svarar för finansieringen av den Norra böjen.

Dalabanan anpassas för snabbtågstrafik sträckan Upp-
sala-Avesta/Krylbo-Borlänge och vissa kapacitetshöjande åtgärder sker
på sträckan Avesta/Krylbo-Borlänge. Plankorsningsåtgärder görs längs
hela banan.

På Stambanan genom Övre Norrland görs främst kapacitetshöjande,
men även hastighetshöjande, åtgärder. Vid Öre älv sker linjerätning och
brobyte. En ny trafikledningscentral för övre Norrland byggs i Boden.

Botniabanan påbörjas med en första etapp. Under förutsättning att
garantier lämnas som innebär att Husumbanan kommer att utnyttjas för
godstransporter på järnväg i tillräcklig omfattning och under förutsätt-

ning att industrispåret från Husumfabriken till stomnätet bekostas ex- Skr. 1993/94:170
temt planerar Banverket att sträckan Ömsköldsvik-Husum skall utgöra
den första etappen. Omfattande kapacitetsförstärkningar görs på Norra
stambanan bl.a. genom två etapper av dubbelspårsutbyggnaden mellan
Ockelbo och Kilafors. Hastighetshöjande åtgärder vidtas som kommer
att medge en restid för snabbtåg Stockholm-Östersund på 4 h 20 min.

På Mittbanan Storlien-Östersund-Sundsvall sker kapacitetshöjande
åtgärder, bl.a. installation av fjärrblockering på delen Östersund-Stor-
lien. Hastighetshöjande åtgärder sker på sträckorna Bräcke-Östersund
och Sundsvall-Ånge.

På Godsstråket genom Bergslagen görs kapacitetsförstärkningar på
sträckorna Storvik-Avesta/Krylbo-Frövi och Hallsberg-Mjölby tidigt
under planperioden.

På Bergslagsbanan görs kapacitetshöjande åtgärder. Borlänge får ny
anslutning mot Ludvika. All godstrafik från Borlänge söderut och om-
vänt kan genom dessa åtgärder gå på Bergslagsbanan, vilket innebär en
avlastning av Godsstråket genom Bergslagen.

Anpassningen för 140 km/h sker på Norge/Vänembanan Melle-
rud-Kil. Dessutom utförs vissa kapacitetsförstärkningar och bangårds-
ombyggnader. Första etappen på Nordlänken inleds med Eriksstads-
svängen etapp 1 som är en ny genande sträckning väster om Mellerud.
Som en andra etapp byggs dubbelspår mellan Trollhättan och Öxnered.
För den tredje etappen Älvängen-Trollhättan påböijas dubbelspårsut-
byggnaden inom planperioden.

På Värmlandsbanan Laxå-Karlstad sker snabbtågsanpassning och
vissa övriga förbättringar för 200 km/h. Sträckan Kil-Charlottenberg
rustas upp så att den medger hastigheten 160 km/h för snabbtåg. En ny
genande sträckning öster om Laxå påböijas under planperiodens sista
år.

På Skånebanan Helsingborg-Hässleholm-Kristianstad sker signal-
och kurvjusteringar. Tillåten hastighet blir 160 km/h.

På Jönköpingsbanan mellan Falköping och Nässjö sker anpassning till
högre hastighet genom i huvudsak signal- och plankorsningsåtgärder.
Högsta tillåtna hastighet för snabbtåg blir 160 km/h Nässjö-Jönköping
och 200 km/h Jönköping-Falköping.

Ålvsborgsbanan upprustas och fjärrblockering installeras. Största
tillåten hastighet kommer delvis att kunna höjas till 160 km/h.

Investeringarna på Mälarbanan och Svealandsbanan fullföljs med
utbyggnad till dubbelspårig järnväg mellan Kallhäll och Kolbäck. Dess-
utom rustas banan mellan Kolbäck och Arboga upp och en ny enkel-
spårig bana byggs mellan Arboga och Örebro. Söder om Mälaren ge-
nomförs en linjeomläggning av den enkelspåriga banan mellan Söder-
tälje och Strängnäs. Mellan Strängnäs och Eskilstuna byggs en ny en-
kelspårig järnväg. Hastighetsstandarden blir 200 km/h, utom på sträck-
orna Kolbäck-Arboga och Eskilstuna-Valskog, där högsta tillåtna has-
tighet blir 160 km/h. Utöver ingångna avtal sker vissa investeringar på
båda banorna för att minska antalet plankorsningar.

På stråket Sala-Västerås-Eskilstuna-Flen-Oxelösund investeras i Skr. 1993/94:170
ökat vägskydd samt signalåtgärder mellan Kolbäck och Flen for att
tillåta överhastighet for tåg med lutande vagnkorg.

Dubbelspårsutbyggnaden mellan Älvsjö och Västerhaninge på Nynäs-
banan genomfors i enlighet med Dennisöverenskommelsen.

I Stockholm åtgärdas "Getingmidjan" genom ett tredje spår söderut
från Stockholms Central till Södra station. Från Södra station till Årsta
byggs ett tredje och fjärde spår med bl.a. en ny Årstabro som komple-
ment till den befintliga.

I planen ingår vidare investeringar på ett flertal bangårdar bl.a. Upp-
sala, Hallsberg, Norrköping och Katrineholm samt rangerbangårdama i
Hallsberg, Malmö, Nässjö, Trelleborg och Tomteboda. Vidare avsätts
medel för bl.a. utbyggnad av tågradio, bullerskydd och säkerhetshöjan-
de investeringar i plankorsningar.

2.3 Stomnätsplanens konsekvenser och effekter

Effekter på tillgänglighetsmålet

Banverkets stomnätsplan innehåller en omfattande utbyggnad av järn-
vägsnätet i syfte att binda ihop hela Sverige med bra kommunikationer.
En omfattande satsning kommer att ske på att bygga ut järnvägsnätet för
snabbtåg och därmed att minska restiden och öka tillgängligheten. I
nedanstående figur framgår beräknade restider efter genomförd stom-
nätsplan. Av figuren framgår bl.a. att restiden Sundsvall-Stockholm
beräknas minska med ca 60 minuter. Restiden Malmö-Stockholm
kommer att minska med 1 timme och 40 min. Restiden
Kalmar-Stockholm minskar med 55 minuter och Östersund-Stockholm
med 1 timme och 10 minuter.

Banverket har även beräknat den genomsnittliga restidsförändringen
for 26 svenska orter. Snabbtågsanpassningen av statens spåranläggning-
ar leder i genomsnitt till en minskad restid i relation till Stockholm,
Göteborg, Malmö och Sundsvall på ca 43 minuter.

Åtgärder på Södra stambanan leder till betydande tillgänglighetsför-
bättringar. För resor till Malmö är den genomsnittliga restid svinsten
beräknad för 26 orter ca 68 minuter. Motsvarande tillgänglighetsför-
bättringar är i relation till Sundsvall 52 minuter, till Göteborg 26 minu-
ter och till Stockholm 26 minuter.

Figur 2.3.1

Skr. 1993/94:170

Möjliga restider och
restidsförkortningar efter
genomförd Stomnätsplan

OSLO-STOCKHOLM

5:45 -> 5:10

OSLO-GÖTEBORG

3:50 -> 3:15

Förutsättningar: se restidskartor

Tidsvinst

Ny restid

VÄSTERÅS

1:18 ->0:50

ÖSTERSUND

5:30 -> 4:20

KARLSTAD

2:35 -> 2:25

UMEÅ

10:45 ■> 10/

2:00 -> 1:50

Möjligt Efter

1994 Stomnätsplan

STOCKHOLM-KÖPENHAMN

7:30 -> 4:30

GÖTEBORG-KÖPENHAMN

4:25 -> 2:35

STOCKHOLM-GÖTEBORG

2:50 -> 2:40

LINKÖPING

1:45 -> 1:35

GÄVLE

1:40-> 1:15

*) = ca nuv färja Malmö-Köpenhamn direkt

Rev 1994-01-27

BORLÄNGE

2:00 -> 1:50

SUNDSVALL

4:00 -> 3:00

A STOCKHOLM

HELSINGBORG

5:45 ->4:30

Effektivitet

Skr. 1993/94:170

Banverket har redovisat de samhällsekonomiska konsekvenserna av ett
genomförande av stomnätsplanen. Av Banverkets redovisning framgår
att nettonuvärdeskvoten for planerade investeringar enligt stomnätspla-
nen är 0,4.

Säkerhet

Trafiksäkerhetseffektema av stomnätsplanen erhålls dels genom minsk-
ning av antalet plankorsningar samt överflyttning av trafik från väg till
järnväg. Med en genomförd stomnätsplan beräknas totalt antalet dödade
bli 14 färre per år och antalet skadade bli 284 färre per år.

Miljö

Investeringarna i enlighet med stomnätsplanen leder till minskade ut-
släpp av luftföroreningar och koldioxid. Utsläppsreduktionema uppstår
till övervägande del till följd av överflyttning av trafik från väg till
järnväg. De minskade utsläppen av luftföroreningar från andra trafikslag
till följd av överflyttning av trafik när stomnätsplanen byggts ut har av
Banverket skattats till ca 178 000 ton koldioxid, 510 ton kväveoxider,
212 ton kolväten och 2 333 ton koloxid per år. Det motsvarar det årliga
utsläppen från 40 000 bilar, 30 landsvägsbussar och ca 200 lastbilar.
Den spårbundna trafikens egen andel av transportsektorns utsläpp är
mindre än 1 %.

När stomnätsplanen är genomförd beräknas antalet mycket störda av
buller vara ca 33 230 personer färre.

Konsekvenser för godstrafiken

Utbyggnaden av jämvägssystemet i enlighet med stomnätsplanen in-
nebär minskade tågdriftskostnader samt ökade godsintäkter for trafikut-
övaren. Investeringarna gör även att transporttiderna minskar vilket ger
tidsvinster för godskundema. Totalt beräknas effekten for godstrafiken
av en genomförd stomnätsplan vara värd ca 192 miljoner kronor per år.
Därav utgör ca 50 miljoner kronor minskade tågdriftskostnader.

2.4 Regeringens fastställelse

Regeringen har tidigare denna dag, med ändring av medelstilldelning
för utbyggnad av spårkapaciteten i centrala Stockholm, Södra stambanan
och Arlandabanan, beslutat fastställa Banverkets stomnätsplan. Rege-
ringen har beslutat om följande ändringar jämfört med Banverkets plan.

10

Den totala investeringsramen for Södra stambanan skall minskas med Skr. 1993/94:170
drygt 600 miljoner kronor under tioårsperioden.

Den totala investeringsramen för Ostkustbanan (Stockholm-Rosers-
berg-Arlanda-Odensala) skall ökas liksom den totala investeringsramen
för åtgärder i Stockholm. Totalt behöver den totala investeringsramen
för dessa ändamål utökas med drygt 600 miljoner kronor. Den exakta
fördelningen mellan projekten får beslutas då förhandlingarna om Arlan-
dabanan har slutförts.

Skälen för de förändringar som regeringen har beslutat är att kapaci-
teten på sträckan Stockholms Central-Ulriksdal kommer att bli knapp då
snabbtågstrafiken på Östersund, Sundsvall, Mälarbanan och Arlanda-
banan kommer i gång i slutet på 1990-talet. Behovet av kapacitetshöjan-
de åtgärder kan inte tillskrivas något enskilt behov utan är att hänföra
till de allmänna kommunikationsbehov som Banverket har ansvaret för
att tillhandahålla en infrastruktur för.

Det är regeringens uppfattning att investeringarna i anslutningar till
Arlandabanan, i ökad kapacitet i Stockholm till följd av Arlandabanan
samt eventuella andra avgränsningsbara kostnader till följd av Arlanda-
banan skall belasta den ekonomiska planeringsram som anvisats för
nyinvesteringar i stomjämvägar. Enligt regeringen bör detta ske genom
omprioriteringar i Banverkets stomnätsplan. Regeringen anser det rim-
ligt att denna omprioritering sker genom att utbyggnad av den s.k.
Nyköpingslänken senareläggs jämfört med Banverkets förslag. Utbygg-
naden av Arlandabanan och spårkapaciteten i Stockholm är viktigare att
färdigställa än att påbörja utbyggnaden av ytterligare ett stort projekt
såsom Nyköpingslänken.

Regeringen har i propositionen om avreglering av järnvägen m.m.
(prop. 1993/94:166) anfört att Banverket bör omorganiseras så att pro-
duktionsdelen separeras från förvaltningsdelen. Banverkets organisation
kommer därför att ses över. Ett effektivare Banverk kommer att medfö-
ra lägre kostnader för investeringar i nya järnvägar och minskade kost-
nader för banunderhåll.

Det är regeringens övertygelse att en omorganisation av Banverket
kommer att frigöra medel som kan utnyttjas för tidigareläggning av
banutbyggnaden m.m.

Så bedömer regeringen att vissa kostnader för en samfinansiering av
Arlandabanan liksom en tidigareläggning av Nordlänkens utbyggnad,
kan bekostas genom dessa frigjorda medel.

Regeringen har även beslutat att Haparandabanan skall tillhöra stom-
nätet. Planerade investeringar på Haparandabanan som finansieras via
anslaget A 15. Underhållsåtgärder för sysselsättning och tillväxt samt
avsatta medel i festställd plan för investeringar i länstrafikanläggningar
i Norrbottens län skall disponeras av Banverket för att genomföra plane-
rade investeringar.

Regeringen avser inom kort att ge Banverket i uppdrag att senast den
1 januari 1996 redovisa förutsättningarna för en total utbyggnad av
Götalandsbanan. En utgångspunkt för utredningen är att staten svarar
för hela utbyggnaden av Nyköpingslänken och av Södra stambanan ned                 H

till Gripenberg. En första etapp av Botniabanan påböijas under planpe-

noden. Under förutsättning att rimliga garantier lämnas som innebär att Skr. 1993/94:170
sträckan Ömsköldsvik-Husum kommer att utnyttjas for godstransporter
på järnväg i rimlig omfattning kommer sträckan Ömsköldsvik-Husum
att utgöra en första etapp. Regeringen avser inom kort tillkalla en sär-
skild utredare med uppdrag att senast den 1 januari 1996 studera den
vidare utbyggnaden av Botniabanan.

Regeringens fastställelse av investeringsplanen för stomjämvägama
innebär inte något ställningstagande till de olika projektens utformning
eller exakta lokalisering. Projekten skall före genomförande prövas på
sedvanligt sätt med tillämpning av gällande lagstiftning. Prövningen av
projekten kan medföra avvikelser när det gäller de kostnader och tider
som planen anger för genomförande av enskilda projekt.

3 Nationell väghållningsplan åren 1994-2003

I det följande redovisas innehållet i Vägverkets upprättade nationella
väghållningsplan för år 1994-2003. För ytterligare information hänvisas
till den nationella väghållningsplanen åren 1994-2003.

3.1 Omfattning av Vägverkets upprättade nationella
väghållningsplan

Vägverkets förslag till nationell väghållningsplan åren 1994-2003 in-
nehåller, förutom själva väghållningsplanen, en omfattande omvärldsbe-
skrivning med bl.a. en redovisning av tillståndet på vägnätet i dag,
vägtrafikens utveckling i Sverige och vägtrafiken i Europa och EG.

Själva väghållningsplanen utgörs dels av en investeringsplan för
stamvägnätet, dels av övrig information såsom effektredovisning av
åtgärderna på det nationella stamvägnätet, översiktlig beskrivning av
resursfördelningen till övriga riksvägar och länstrafikanläggningar,
bärighetsåtgärder m.m. I den fortsatta redovisningen kommer huvud-
delen av intresset att fokuseras på investeringsplanen för det nationella
stamvägnätet.

Väghållningsplanen innehåller investeringar på stamvägar och övriga
riksvägar om totalt 41,6 miljarder kronor. På de nationella stamvägama
investeras knappt 35 miljarder kronor under perioden. För de riksvägar
som inte ingår i stamvägnätet redovisas fördelningen av de ca 7 miljar-
der kronor som avsatts till övriga riksvägar.

12

Skr. 1993/94:170

3.2 Investeringar i stamvägnätet

Det statliga vägnätet

Det svenska vägnätet omfattar 410 000 kilometer väg varav det statliga
vägnätet utgör ca en fjärdedel. Kommunerna har ansvaret för ca 8 % av
landets vägnät. För den resterande delen, 68 %, svarar enskilda väg-
hållare.

Det statliga vägnätet, för vilken Vägverket är huvudman, är uppdelat
i riksvägar och länsvägar. Riksvägarna utgör 15 % av längden på det
statliga vägnätet. Resterande del utgörs av länsvägar. För planering av
investeringar på riksvägarna svarar Vägverket medan länsstyrelserna
svarar för planeringen av investeringar på länsvägar. Av det totala
trafikarbetet på det statliga vägnätet utförs drygt 60 % på riksvägarna.
Riksvägarna är indelade i riksvägar av särskild betydelse, s.k. stam-
vägar, och övriga riksvägar. Den nationella väghållningsplanen innehål-
ler i huvudsak Vägverkets förslag till utbyggnadsplan för stamvägama.

Stamvägar

De nationella stamvägama omfattar totalt 827 mil. De utgör därmed
drygt hälften av riksvägnätet. De nationella stamvägnätet består till
största delen, 89 %, av tvåfiliga vägar. Resterande del, 11 %, utgörs av
motorvägar. Vägverkets förslag till utbyggnad av det nationella stam-
vägnätet följer i allt väsentligt riksdagens inriktningsbeslut. Vissa av-
vikelser från riksdagens beslut föreligger dock. Vägverket föreslår bl.a.
annan målstandard än riksdagen på väg E 20 mellan Göteborg och
Örebro, på väg E 4 mellan Gävle och Sundsvall samt på väg E 22
mellan Malmö och Karlskrona. Vägverket föreslår därutöver en ändrad
dragning av stamvägama i sydöstra Sverige. Stamvägnätets omfattning,
målstandard, uppnådd målstandard samt planerad utbyggnadstakt fram-
går av tabell 3.2.1

År 2003, när planerade investeringar i enlighet med väghållnings-
planen har genomförts, kommer motorvägnätets omfattning på stam-
vägnätet att ha fördubblats från 92 mil till 184 mil. Då kommer ca
22 % av stamvägnätet att utgöras av motorvägar.

Andelen 13 m väg på stamvägnätet utgör i dag 35 %. Efter genom-
förd utbyggnad av stamvägnätet kommer omfattningen av 13 m vägar
att ha minskat till 30 % av stamvägnätet. Minskningen beror på att en
stor del 13 m väg uppgraderas till motorväg. Även omfattningen av 9 m
väg liksom smalare vägar kommer att minska med i storleksordningen
ca 10 % till följd av planerade ombyggnader och nybyggnader.

13

Tabell 3.2.1 Utbyggnaden av det nationella stamvägnätet

Skr. 1993/94:170

Stamväg	Tilldelade medel (mkr)		Mål Vägbtedd	Längd mil	Uppnådd målstd. Uppnådd målstd.
	1994-1996	1997-2003			1993 (mil)	2003 (mil)
E4 Helsingborg - Stockholm	2660	4750	Mv.	57	28	57
E4 Stockholm-Gävle	510	2030	Mv.	17	6	12
E4 Gävle - Sundsvall	340	1210	Mv.	21	0	4
E4 Sundsvall - Haparanda	1800	300	13 m	65	48	51
R v 40Göteborg - Jönköping	250	3450	Mv.	14	2	14
E6 Trelleborg - Göteborg	1400	780	Mv.	31	20	31
E6Göteborg - Svinesund	430	1740	Mv.	19	6	11
E20 Göteborg - Örebro	120	130	Mv.	28	6	7
E20 Örebro - Stockholm	790	1870	Mv.	18	5	15
E18 Riksgränsen - Kapellskär	730	2550	Mv./13 m	51	13	30
E22 Malmö - Norrköping	470	790	Mv./13 m	52	21	28
Rv 70 Enköping - Mora	0	260	13 m	24	11	13
Rv 45 Göteborg - Segmon	30	1170	Mv./13 m	21	5	8
Rv 26 Halmstad - Jönköping	70	270	13 m	14	1	4
Rv 48/64Jönköping - Kristinehamn	0	85	13 m	18	3	4
Rv5O/6O Ödeshög- Borlänge	130	660	13 m	27	11	19
Rv 55/56/53/67 Norrköping - Gävle	60	460	13 m	28	8	12
Rv 30/25/27 Ronnehy - Borås	40	185	13 m	22	Kortare avsnitt	Mindre projekt
Rv 25 Halmstad - Kalmar	0	200	13 m	23	Kortare avsnitt	Mindre projekt
Rv 31/127/34/23 Jönköping - Oskarshamn	0	200	13 m	18	Kortare avsnitt	Mindre projekt
E10 T öre - Riksgränsen	0	110	9 m	42	Kortare avsnitt	Mindre projekt
E12 Holmsund - Umbukta	130	380	9 m/13 m	46	Kortare avsnitt	Mindre projekt
El 4 Sundsvall - Storlien	190	70	9 m/13m	29	Kortare avsnitt	Mindre projekt
E65 Malmö-Ystad	90	120	Mv./13 m	5	Kortare avsnitt	Mindre projekt
Rv 45 Segmon - Karesuando	160	700	9 m/13 m	137	Kortare avsnitt	Mindre projekt
TOTALT	10400	24470 |		827 ;		r

En effekt av utbyggnaderna av stamvägnätet i enlighet med väghåll-
ningsplanen är att ett motorvägsnät kommer att byggas ut till sin fulla
standard mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. Det sker genom att
väg E 4 byggs ut till motorväg på hela sträckan Helsing-
borg-Stockholm, att väg E 6 byggs ut på hela sträckan Trelle-
borg-Göteborg och genom att riksväg 40 byggs ut på hela sträckan
Jönköping-Göteborg.

I övrigt byggs motorvägnätet ut i betydande omfattning på väg E 4
mellan Stockholm-Gävle ( + 6 mil), på väg E 6 mellan Göte-
borg-Svinesund (+5 mil) och på väg E 20 mellan Stockholm-Örebro
(+10 mil).

Omfattande investeringar i bl.a. motorvägar kommer även att göras
på vägarna E 18, E 22 och Rv 45. En utbyggnad av 13 m väg i be-
tydande omfattning planeras på Rv 26, Rv 50/60 och på
Rv 55/56/53/67.

På övriga stamvägar planeras en utbyggnad av kortare avsnitt i rikt-
ning mot angiven målstandard för resp. väg.

14

Skr. 1993/94:170
Övriga riksvägar

Utbyggnadsplanema for de övriga riksvägarna presenteras i resp, regio-
nal väghållningsplan. I den nationella väghållningsplanen redovisas
fördelningen av planeringsramar för övriga riksvägar på Vägverkets
regioner. Medelsfördelningen grundar sig på riksdagens övergripande
investeringsinriktning för vägar.

Vid fördelningen av medel mellan regioner har Vägverket även be-
aktat planerade investeringar i stamvägnätet. I enlighet med riksdagens
beslut (bet. 1992/93:TU35, rskr. 1992/93:446) har Vägverket omför-
delat medel från planeringsramen för övriga riksvägar till stamvägar
eftersom det annars fanns en risk att vissa riksvägar i stamvägnätet
skulle kunna komma att få sina investeringsbehov tillgodosedda i av-
sevärt mindre utsträckning än riksvägar utanför stamvägnätet. Totalt har
Vägverket omfördelat 1,2 miljarder kronor från övriga riksvägar till
stamvägar. En stor del av dessa medel har kommit Region Norr och
Region Mitt till del för investeringar i bl.a. väg E 10 och väg E 12. Av
de omfördelade medlen har netto 679 miljoner kronor fördelats till
vägar i Region Norr och 164 miljoner kronor till Region Mitt.

Nettoeffekt av om-
fördelade medel

Region	mkr	1 200 mkr
Norr	22	+ 679
Mitt	927	+ 164
Stockholm	683	- 121
Mälardalen	1 215	- 214
Väst	1 437	- 177
Sydöst	1 396	- 184
Skåne	1 120	- 147
Summa	6 800	0

3.3 Effekterna av åtgärderna på det nationella stamvägnätet

Trafiksäkerhet

Utbyggnaden av stamvägnätet bedöms medföra att antalet dödade
reduceras med ca 50 personer per år och att antalet skadade minskar
med 500 per år.

Miljö

Investeringarna i stamvägnätet medför att trafikarbetet kommer att
minska något jämfört med om inga åtgärder vidtas. Samtidigt kommer
hastighetema på vägarna att öka genom att fler vägar med tillåten
hastighet 110 km/h öppnas för trafik. I den nationella väghållnings-

15

planen bedöms hastigheten på stamvägnätet i genomsnitt komma att öka Skr. 1993/94:170
med ett par km/h till följd av planerade investeringar. Sammantaget
kommer koldioxidutsläppen enligt Vägverkets bedömning att öka med
0,1 %. För kväveoxider och kolväten bedöms utsläppen komma att
minska med mellan 0,3 % och 0,5 %.

För att på ett tidigt stadium få en uppfattning om var konflikter mel-
lan olika intressen kan komma att uppstå vid utbyggnaden av de na-
tionella stamvägama har en analys av risken för intrång gjorts. Stor risk
för konflikt med naturvårdens intressen föreligger i ca 6-12 fall. Stor
risk för konflikt med kulturmiljöintressen föreligger i 9 fall. Genom att
riskerna är kända bedömer Vägverket möjligheterna som stora att redu-
cera eller helt undvika intrång i särskilt känsliga miljöer.

Regional balans

Stamvägnätet omfattar hela landet och binder ihop landets olika delar.
Investeringar i stamvägnätet är planerade främst där trafiken är stor och
där det finns eller kan komma att uppstå kapacitetsbrist. Därför ger
utbyggnaden av stamvägnätet stora tidsvinster främst för trafikanter
bosatta i regioner direkt berörda av planerade investeringar.

Effektivitet

Den samhällsekonomiska avkastningen av planerade investeringar på
stamvägnätet uppskattas till 54 miljarder kronor för den långväga trafi-
ken. Största nyttoposter är restidsvinster och trafiksäkerhetsvinster.

3.4 Regeringens godkännande

Regeringen har tidigare denna dag, med ändring av målstandard på väg
E 4 mellan Gävle och Sundsvall, med ändring av målstandard på väg
E 20 mellan Göteborg och Örebro och med ändring av målstandard på
väg E 22 mellan Malmö och Karlskrona samt med ändring av stam-
vägarnas omfattning i sydöstra Sverige, beslutat godkänna Vägverkets
förslag till investeringsplan för det nationella stamvägnätet.

Skälen för de ändringar som regeringen föreslår är att Vägverket har
avvikit från riksdagens inriktningsbeslut. Målstandarden på stamvägnätet
skall således följa riksdagens beslut vilket innebär 13 m med möjlighet
att avvika från målstandard där betydande effektivitetsvinster uppnås.
Av den nationella väghållningsplanen framgår inte tydligt huruvida
vägarnas roll som stamvägar i sydöstra Sverige förstärks om Vägverkets
förslag till stamvägnät genomförs. Regeringen anser därför att ett slut-
ligt ställningstagande till stamvägama i sydöstra Sverige bör anstå till
efter nästa revidering av investeringsplanerna. Det är därför regeringens
uppfattning att stamvägnätets omfattning inte skall förändras jämfört
med riksdagens beslut.

Regeringens godkännande av investeringsplanen for de nationella Skr. 1993/94:170
stamvägama innebär inte något ställningstagande till de olika projektens
utformning eller exakta lokalisering. Projekten skall före genomförande
prövas på sedvanligt sätt med tillämpning av gällande lagstiftning.

Prövningen av projekten kan medföra avvikelser när det gäller de
kostnader och tider som planen anger för genomförande av enskilda
projekt.

4 Investeringar i länstrafikanläggningar

Vägverket har fördelat planeringsramen för investeringar i länstrafikan-
läggningar på resp. län. Fördelningen av medel har skett utifrån
tillståndet på länets infrastruktur och den inriktning som riksdagen
fastlagt. Vägverket har i en arbetsgrupp med representanter från
Banverket, Kommunförbundet, Svenska Lokaltrafikföreningen, länssty-
relserna och Naturvårdsverket med utgångspunkt från riksdagens
infrastrukturbeslut utarbetat en ramfördelningsmodell. Denna ramför-
delningsmodell grundas på parametrar som uttrycker tillståndet för
länstrafikanläggningama i länet. I fördelningsmodellen har hänsyn tagits
till låsningar i enlighet med storstadsöverenskommelsema. I modellen
ingår variabler som vägts samman. De olika parametrarna i LTA-
fördelningsmodellen är Trafiksäkerhet, Tillväxt/Effektivitet, Regional
balans och Miljö. Trafiksäkerhet har vikten 0,4 medan övriga paramet-
rar har vikten 0,2.

Delvikter som ingår i modellen är:

- Trafikarbete

- Brister i framkomlighet

- Grusvägar

- Dödade och skadade

- Tjälrestriktioner

- Tågkm med persontrafik

- Bruttotonkm

- Begränsningar i största tillåtna axeltryck på länsjämväg

- Kollektivtrafik

- Invånare

Planeringsramarna för resp, länsstyrelse framgår av nedanstående
tabell.

Vaije länsstyrelse har sedan upprättat och fastställt (19 av länsstyrel-
serna) en plan för investeringar i länstrafikanläggningar för resp, län för
perioden 1994-2003. En samlad analys av länsstyrelsernas planer visar
att drygt hälften (58 %) av alla medel investeras i länsvägar. Ca 17 %
investeras i länsjämvägar och 24 % investeras i kollektivtrafikens in-
frastruktur. Ca 1 % avsätts för investeringar i kommunala flygplatser.

17

I fem fall har länsstyrelserna och Vägverket olika uppfattning om Skr. 1993/94:170
innehållet i planen. Skälen till att man är oense i Västemorrlands,
Kopparbergs och Västmanlands län är att Vägverket anser att den över-
gripande avvägningen mellan olika åtgärder i resp, plan inte tillräckligt
beaktar länsvägnätets tillstånd. Vid upprättande av LTA-plan for Ble-
kinge län har två viktiga objekt inte givits en skälig prioritering i pla-
nen. I Östergötlands län har Vägverket och länsstyrelsen olika uppfatt-
ning om prioriteringen av ett visst vägobjekt. Dessa planer har överläm-
nats till regeringen for att fastställas. Regeringen har tidigare denna dag
beslutat att fastställa länstrafikaniäggningsplanema i Östergötlands län,
Västmanlands län, Kopparbergs län och i Västemorrlands län i enlighet
med resp, länsstyrelses förslag. I Blekinge län har regeringen beslutat
om annan prioritetsordning än vad länsstyrelsen föreslagit.

Fördelning av planeringsramen för investeringar i länstrafikanlägg-
ningar åren 1994-2003

	Plane- ringsram	%
Län	Mkr	Vägar	Ljvg	Koll.	Flygpl.
Stockholm	2 130	37	1	62
Uppsala	225	76	53	24	-
Södermanland	180	55	6	39	-
Östergötland	320	72	-	28	-
Jönköping	361	60	30	10	-
Kronoberg	131	66	4	16	14
Kalmar	312	82	15	3	-
Gotland	46	100	-	-	-
Blekinge	144	74	8	18	-
Kristianstad	244	78	5	17	-
Malmöhus	666	57	35	8	-
Halland	220	60	35	5	-
Göteborgs
och Bohus	725	54	20	26	-
Alvsborg	367	69	11	20	-
Skaraborg	249	79	6	15	-
Värmland	267	62	27	9	2
Örebro	161	87	1	12	-
Västmanland	120	46	42	12	-
Kopparberg	370	69	27	2	2
Gävleborg	231	65	10	23	2
Västernorrland	447	42	53	5	-
Jämtland	262	87	-	9	4
Västerbotten	394	55	40	5	-
Norrbotten	428	58	36	2	4
Summa	9 000	58	17	24	1

18

5 Övrigt

5.1  En internationell utblick

Transeuropean Networks - infrastrukturplaner i EU

Inom EU pågår sedan några år tillbaka arbetet med att definiera ett
nätverk for trafikens infrastruktur. Syftet med detta nätverk är att
definiera ett transportsystem som är av särskild betydelse för EU. Detta
transportsystem skall omfatta infrastruktur som bidrar till att underlätta
handel och kontakter mellan länder och regioner och som medför att
perifera regioner skall komma närmare EU:s centrala delar. Kommis-
sionen har utvidgat sitt arbete med nätverken till att omfatta även
EFTA-ländema och central- och Östeuropa. Sverige deltar i flera av de
arbetsgrupper som EU bildat för att utarbeta förslag till Transeuropean
Networks.

Nätverken omfattar samtliga transportslag. De nätverk som behandlas
är linjenät för höghastighetståg i Europa, konventionell järnväg, motor-
vägar, inre vattenvägar, kombinerade transporter, flygplatser och ham-
nar.

I syfte att bl.a. minska transportsektorns negativa miljöpåverkan och
att avlasta trafiksystemet arbetar kommissionen för närvarande med en
trafikgrensövergripande infrastrukturplan (Multimodal Transport Net-
Work). Genom att identifiera särskilda funktioner i trafiksystemet som i
dag begränsar möjligheten till att utnyttja flera transportsätt för en
transport bör särskilda insatser kunna göras som gynnar utnyttjande av
sjöfart och järnvägstransport. Regeringen följer aktivt arbetet med den
trafikgrensövergripande infrastrukturplanen i syfte att det svenska trans-
portsystemet effektivt skall kunna länkas samman med transportsystemet
i EU. Därmed kan rörligheten förbättras samtidigt som miljöpåverkan
minskas.

Finansieringen av utbyggnaderna i det transeuropeiska infrastruktur-
nätverket sker främst genom vaije enskilt lands budget. Bidrag från EU
kan ges i vissa fall till projekt i medlemsstaterna genom Cohesion fond
(Grekland, Spanien, Portugal och Irland) och Regional fond. Europeiska
investeringsbanken kan också medge lån till projekt av ett gemensamt
EU-in tresse.

5.2  Den fasta förbindelsen över Öresund

Regeringarna i Sverige och Danmark träffade den 23 mars 1991 ett
avtal om en fast förbindelse över Öresund. Enligt avtalet skall en fast
förbindelse utföras som en kombinerad järnvägs- och vägförbindelse
mellan Kastrup och Limhamn. Förbindelsen skall bestå av en sänktunnel
mellan Kastrup och en konstgjord ö sydväst om Saltholm samt en bro
därifrån till Limhamn. Avtalet godkändes av den svenska riksdagen den
12 juni 1991 (prop. 1990/91:158, bet. 1990/91:TU31, rskr.
1990/91:379) och av det danska folketinget den 14 augusti 1991.

Skr. 1993/94:170

19

Enligt propositionen med redogörelse for handläggningen av pröv- Skr. 1993/94:170
ningen av ansökan om en fest förbindelse över Öresund (prop.

1990/91:158) med anledning av ett avtal mellan Sverige och Danmark
om en fest förbindelse över Öresund beräknas anläggningskostnaden for
Öresundsförbindelsen uppgå till 10-12 miljarder kronor i prisnivån juli
1990. Anläggningskostnaden för de svenska anslutningarna, vilka skall
finansieras via överskottet från Öresundsförbindelsen, får kosta högst
1 900 miljoner kronor i prisnivån juli 1990. Öresundsförbindelsen skall
i sin helhet finansieras med avgifter från trafikanterna. Avgifterna be-
slutas av konsortiet.

Enligt avtalet skall den slutliga utformningen av Öresundsförbindelsen
ske med hänsyn till vad som är ekologiskt motiverat, tekniskt möjligt
och ekonomiskt rimligt så att skadliga verkningar på miljön förebyggs.

I en skrivelse till riksdagen (skr. 1993/94:95) den 18 november 1993
redogjorde regeringen för den dittillsvarande handläggningen av pröv-
ningen enligt naturresurslagen, vattenlagen och miljöskyddslagen av
Öresundskonsortiets ansökan om en fest förbindelse över Öresund.

Bl.a. har Vattendomstolen inkommit med ett yttrande till regeringen
där domstolen tillstyrker att den svenska delen av Öresundsförbindelsen
uppförs under vissa förutsättningar.

Öresundskonsortiet inkom den 14 februari 1994 med en skrivelse till
regeringen där konsortiet redovisar huruvida det är möjligt att uppfylla
de av Vattendomstolen föreslagna förutsättningarna for tillåtlighet av
den festa Öresundsförbindelsen genom att redovisa gjorda preciseringar
och modifieringar av företaget.

Regeringen anmodade den 16 februari 1994 Vattendomstolen att
snarast möjligt inkomma med yttrande över huruvida de uppgifter som
konsortiet redovisat visar att de av Vattendomstolen föreslagna förutsätt-
ningarna för tillåtlighet av Öresundsförbindelsen kan uppfyllas.

Regeringen avser att slutföra handläggningen och därefter fetta beslut

i tillåtlighetsfrågan.

20

Kommunikationsdepartementet                       Skr. 1993/94:170

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 mars 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden

B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,

Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck,

Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Odell

Regeringen beslutar skrivelse 1993/94:170 Investeringsplaner för
infrastrukturen.

21

gotab 46292, Stockholm 1994