Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 10 mars 1994
Prop.
1993/94:165
Carl Bildt
Reidunn Laurért
(Justitiedepartementet)
I propositionen föreslås en rad ändringar i sekretesslagen i syfte att bl.a.
förbättra integritetsskyddet for enskilda och att tillgodose vissa viktiga
insynsintressen i fråga om uppgifter som i dag är sekretesskyddade.
Med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott föreslås
bestämmelser som gör det möjligt att sekretessbelägga uppgifter i rit-
ningar över t.ex. bankvalv och uppgifter om körkorts referensnummer.
För att stärka skyddet för den enskildes personliga förhållanden
föreslås att sekretess skall gälla för uppgifter i anmälan till Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd, for uppgifter i läkarintyg i ärenden om
parkeringstillstånd, för uppgifter om vissa offentliganställdas bostadsad-
ress, hemtelefonnummer och personnummer, för uppgifter i ärenden
som rör befrielse från skyldigheten att fullgöra värnplikt i de fall då
t.ex. ekonomiska och sociala skäl åberopas som grund för befrielse, i
verksamhet som avser forande av eller uttag ur sjömansregistret och
för uppgifter i ärenden hos regeringen som rör överförande av verkstäl-
lighet av brottmålsdom.
Vidare föreslås att sekretess skall gälla för uppgifter i tjänstgö-
ringsomdömen som upprättas inom utrikesförvaltningen, för uppgifter i
verksamhet som avser tillsyn över stiftelser samt för vissa uppgifter hos
Justitiekanslem.
I propositionen föreslås även ett undantag från den normalt så starka
sekretess som gäller inom socialtjänsten. Bestämmelsen innebär att en
myndig person kan få ta del av annars hemliga uppgifter som rör för-
hållanden som har betydelse for att få vetskap om biologiska föräldrar.
Ett annat undantag från sekretess som nu föreslås är att konkursförvalta-
re ges möjlighet att ta del av revisionspromemorior. Denna lättnad i den 1
1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 165
annars så stränga skattesekretessen motiveras av vikten av en snabb och Prop. 1993/94:165
effektiv konkursförvaltning. Med hänsyn till såväl den enskilde gäldenä-
rens som andra enskildas integritet föreslås dock att konkursförvaltarens
rätt att förfoga över de uppgifter han får del av får begränsas.
Vidare diskuteras sekretess hos Lotterinämnden, sekretess i tjänste-
tillsättningsärenden, sekretess för uppgifter i flygplans ljudregistratorer,
sekretess för vissa uppgifter hos domstol samt sekretess för uppgifter i
myndigheters förhandlingsinstruktioner. Vad gäller dessa frågor föreslås
dock inga ändringar i sekretesslagen.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
Prop. 1993/94:165
1 Förslag till riksdagsbeslut ....................... 5
2 Förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)..... 5
3 Ärendet och dess beredning..................... 16
4 Sekretess för uppgifter i ritningar över bl.a. bankvalv..... 17
5 Sekretess for körkorts referensnummer.............. 19
6 Sekretess för uppgifter i anmälan till Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd.............................. 21
7 Barns tillgång till sekretessbelagt material om biologiska
föräldrar................................. 23
8 Sekretess för uppgifter i läkarintyg i ärenden om
parkeringstillstånd........................... 30
9 Sekretess i personaladministrativ verksamhet för uppgifter
om offentliganställdas adresser m.m................ 32
10 Sekretess för uppgifter i ett kompetensbedömningssystem
inom utrikesförvaltningen ...................... 35
11 Sekretess i ärenden om befrielse från skyldigheten att fullgöra
värnpliktstjänstgöring......................... 37
12 Sekretess för uppgifter i sjömansregistret............. 39
13 Sekretess i ärenden om överförande av verkställighet av
brottsmålsdom ............................. 42
14 Sekretess i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser .... 45
15 Konkursförvaltares tillgång till sekretessbelagda
revisionspromemorior......................... 50
16 Sekretess för vissa uppgifter hos Justitiekanslern........ 55
17 Framställningar som inte föreslås leda till ändring i
sekretesslagen.............................. 57
17.1 Uppgifter hos Lotterinämnden.............. 57
17.2 Uppgifter i tjänstetillsättningsärenden ......... 58
17.3 Uppgifter i registrerat material i flygplans ljudre-
gistratorer.......................... 59
17.4 Vissa uppgifter hos domstol............... 60
17.5
17.6
Uppgifter i regeringens förhandlingsinstruktioner . . 61
Övrigt ............................ 62
Prop. 1993/94:165
18 Författningskommentar
62
Bilaga 1 Sammanfattning av departementspromemorian
Några frågor om sekretess (DS 1993:55) förslag . . . 67
Bilaga 2 Departementspromemorians förfottningsförslag .... 68
Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig
eller beretts tillfälle att yttra sig över departe-
mentspromemorian (Dsl993:55) Några frågor om
sekretess förslag ......................79
Bilaga 4 Sammanfattning av promemorieförslaget
(dnr 93-3936) om sekretess i verksamhet som avser
tillsyn över stiftelser samt författningsförslag .....80
Bilaga 5 Förteckning över remissinstanser som yttrat sig
eller beretts tillfälle att yttra sig över promemorian
om sekretess i verksamhet som avser tillsyn över
stiftelser............................82
Bilaga 6 Lagrådsremissens lagförslag ...............83
Bilaga 7 Lagrådets yttrande .....................94
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1994 . 97
Rättsdatablad
98
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100).
Prop. 1993/94:165
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)'
dels att 5 kap. 2 och 3 §§, 7 kap. 2, 4, 11, 12, 15 och 21 §§,
9 kap. 1, 2 och 9 §§, 11 kap. 4 §, 14 kap. 10 § och 16 kap. 1 § skall
ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 21 §, av fö-
ljande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
2 §
Sekretess gäller för uppgift om Sekretess gäller för uppgift som
säkerhets- eller bevakningsåtgärd lämnar eller kan bidra till upplys-
med avseende på ning om säkerhets- eller bevak-
ningsåtgärd med avseende på
1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,
2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra
värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, spräng-
ämnen, klyvbart material eller radioaktivt avfall,
3. telekommunikation,
4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk databehandling
eller annan handling,
om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.
3 §
Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning
om chiffer, kod eller liknande metod som har till syfte att underlätta be-
fordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att före-
skriven sekretess åsidosätts, om det kan antas att syftet med metoden
motverkas om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i verksamhet som
avser förande av eller uttag ur kör-
'Lagen omtryckt 1992:1474.
kortsregistret för uppgift om kör- Prop. 1993/94:165
korts referensnummer, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas
utan fara för att kontrollen av kör-
korts äkthet motverkas om uppgiften
röjs.
7 kap.
2 §
Sekretessen enligt 1 § gäller inte
1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller
rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,
2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet angår frihets-
berövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till
nämnda lag,
3. anmälan och beslut i ärende 3. beslut i ärende om ansvar eller
om ansvar eller behörighet för behörighet för personal inom hälso-
personal inom hälso- och sjukvår- och sjukvården,
den,
4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjour-
nal.
Beträffande anmälan i ärende om
ansvar eller behörighet för personal
inom hälso- och sjukvården gäller
sekretess for uppgifter som avses i
1 §, om det kan antas att den som
uppgiften rör eller någon honom
närstående lider betydande men om
uppgiften röjs.
4 §2
Sekretess gäller inom socialtjäns-
ten för uppgift om enskilds person-
liga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon honom
närstående Lider men. Sekretessen
gäller dock inte beslut om omhän-
dertagande eller beslut om vård
utan samtycke.
Sekretess gäller inom socialtjäns-
ten för uppgift om enskilds person-
liga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon honom
närstående lider men. Sekretessen
gäller dock inte beslut om omhän-
dertagande eller beslut om vård
utan samtycke. Utan hinder av
sekretessen får uppgift lämnas till
enskild som uppnått myndig ålder
om förhållanden av betydelse för att
2Senaste lydelse 1993:392.
denne skall få vetskap om vilka Prop. 1993/94:165
hans biologiska föräldrar är.
Inom kommunal familjerådgivning gäller sekretess för uppgift som en-
skild har lämnat i förtroende eller som har inhämtats i samband med råd-
givningen.
Med socialtjänst förstås verksam-
het enligt lagstiftningen om social-
tjänst och den särskilda lagstiftning-
en om vård av unga och av miss-
brukare utan samtycke samt verk-
samhet som i annat fall enligt lag
handhas av socialnämnd. Till soci-
altjänst räknas också verksamhet
hos annan myndighet som innefattar
omprövning av socialnämnds beslut
eller särskild tillsyn över nämndens
verksamhet samt verksamhet hos
kommunal invandrarbyrå. Med
socialtjänst jämställs ärenden om
bistånd åt asylsökande och andra
utlänningar, ärenden om introduk-
tionsersättning för flyktingar och
vissa andra utlänningar, ärenden om
tillstånd till riksfärdtjänst samt
verksamhet enligt lagstiftningen om
stöd och service till vissa funktions-
hindrade.
Med socialtjänst förstås verksam-
het enligt lagstiftningen om social-
tjänst och den särskilda lagstiftning-
en om vård av unga och av miss-
brukare utan samtycke samt verk-
samhet som i annat fall enligt lag
handhas av socialnämnd. Till soci-
altjänst räknas också verksamhet
hos annan myndighet som innefattar
omprövning av socialnämnds beslut
eller särskild tillsyn över nämndens
verksamhet samt verksamhet hos
kommunal invandrarbyrå. Med
socialtjänst jämställs ärenden om
bistånd åt asylsökande och andra
utlänningar, ärenden om introduk-
tionsersättning för flyktingar och
vissa andra utlänningar, ärenden om
tillstånd till riksfärdtjänst eller till
parkering för rörelsehindrade samt
verksamhet enligt lagstiftningen om
stöd och service till vissa funktions-
hindrade.
I fraga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretess enligt första stycket
gäller inte anmälan eller beslut i
ärenden om ansvar eller behörighet
för personal inom kommunal hälso-
och sjukvård.
Sekretess enligt första stycket
gäller inte beslut i ärenden om
ansvar eller behörighet för personal
inom kommunal hälso- och sjuk-
vård. Beträffande anmälan i sådant
ärende gäller sekretess om det kan
antas att den som uppgiften rör
eller någon honom närstående lider
betydande men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift som
hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift
om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller
annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med
råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att upp-
giften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom när-
stående lider men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift
om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det kan antas
att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften
röjs.
Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt
för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds
personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller
pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon
honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock
Prop. 1993/94:165
mte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller för beslut
i annat ärende som avses i detta stycke.
Sekretess gäller i annat fall än
som avses i första - tredje styckena
i myndighets personaladministrativa
verksamhet för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det kan
antas att den enskilde eller någon
honom närstående utsätts för våld
Sekretess gäller i annat fall än
som avses i första - tredje styckena
i myndighets personaladministrativa
verksamhet för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det kan
antas att den enskilde eller någon
honom närstående utsätts för våld
eller annat allvarligt men om upp-
giften röjs.
eller annat allvarligt men om upp-
giften röjs. Vidare gäller, i den
utsträckning regeringen föreskriver,
sekretess i personaladministrativ
verksamhet hos myndighet där
personalen särskilt kan riskera att
utsättas för sådant men, för uppgift
om enskilds bostadsadress, hemtele-
fonnummer och personnummer, om
det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller
någon honom närstående lider men
om uppgiften röjs.
Sekretess gäller för uppgift i
tjänstgöringsomdöme som upp-
rättats inom utrikesförvaltningen.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio
12 §
Sekretess gäller i ärende om in-
skrivning av värnpliktig för uppgift
om enskilds personliga förhållan-
den, om det kan antas att den en-
skilde eller någon honom närståen-
de lider men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
ärende som angår antagning till
utbildning vid försvarsmakten,
befrielse från värnpliktstjänstgöring
på grund av nedsättning av presta-
Sekretess gäller i ärende om in-
skrivning av värnpliktig för uppgift
om enskilds personliga förhållan-
den, om det kan antas att den en-
skilde eller någon honom närståen-
de lider men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
ärende som angår antagning till
utbildning vid Försvarsmakten,
befrielse från värnpliktstjänstgöring
på grund av nedsättning av presta-
tionsförmågan eller särskild risk för
detta, anstånd med värnpliktstjänst-
göring eller vapenfri tjänst. Sekre-
tessen gäller dock inte beslut i
ärende som avses i detta stycke.
tionsförmågan, särskild risk för Prop. 1993/94:165
detta eller på grund av ekonomiska
eller sociala skäl, anstånd med
värnpliktstjänstgöring eller vapenfri
tjänst. Sekretessen gäller dock inte
beslut i ärende som avses i detta
stycke.
Sekretess gäller inom Försvarsmaktens personalvård med avseende på
värnpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och
för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan
befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i
personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
15 §
Sekretess gäller i verksamhet som
avser folkbokföringen eller annan
liknande registrering av befolk-
ningen, för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det av
särskild anledning kan antas att den
enskilde eller någon honom närstå-
ende lider men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller, i den
utsträckning regeringen föreskriver
det, i annan verksamhet som avser
registrering av betydande del av
befolkningen.
Sekretess gäller i ärende om med-
lemskap i svenska kyrkan, för
uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider
Sekretess gäller
1. i verksamhet som avser folk-
bokföringen eller annan liknande
registrering av befolkningen och, i
den utsträckning regeringen före-
skriver det, i annan verksamhet som
avser registrering av betydande del
av befolkningen,
2. i ärende om medlemskap i
Svenska kyrkan,
3. i verksamhet som avser förande
av eller uttag ur sjömansregistret,
för uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det av särskild
anledning kan antas att den enskil-
de eller någon honom närstående
lider men om uppgiften röjs.
men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
21 §
Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstå-
ende lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller
annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut
av Kriminalvårdsstyrelsen eller någon av kriminalvårdens nämnder och
inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt brottsbalken eller Prop. 1993/94:165
lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.
Sekretess gäller också hos rege-
ringen i ärende om överförande av
verkställighet av brottmålsdom för
uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det kan antas att
den enskilde eller någon honom
närstående lider men eller att fara
uppkommer för att någon utsätts för
våld eller annat allvarligt men om
uppgiften röjs. Sekretessen gäller
dock inte regeringens beslut i ären-
det.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
8 kap.
21 §
Sekretess gäller i verksamhet som
består i tillsyn över stiftelser, för
uppgift om stiftelses affärs- eller
driftförhållanden eller om annan
enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att
stiftelsen eller den enskilde eller nå-
gon honom närstående lider skada
eller men om uppgiften röjs.
I fråga om uppgift i allmän hand-
ling gäller sekretessen i högst sjut-
tio år, såvitt angår uppgift om
enskilds personliga förhållanden,
och annars i högst tjugo år.
9 kap.
1 §
Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av
skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för
bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet som
avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen
(1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos TU11-
verket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller
sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av över- 10
klagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 §
första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan Prop. 1993/94:165
myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos
domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för
arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och
annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisreglerings-
avgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och försenings-
avgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verk-
samhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande
inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida
inte beslutet meddelas i ärende om
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig inkomst-
skatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmansföretag,
3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när
beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.
Utan hinder av sekretessen får
uppgift lämnas till enskild enligt
vad som föreskrivs i lag om för-
farande vid beskattning eller om
skatteregister.
Utan hinder av sekretessen får
uppgift lämnas till enskild enligt
vad som föreskrivs i lag om för-
farande vid beskattning eller om
skatteregister. Vidare får utan
hinder av sekretessen uppgift i en
revisionspromemoria lämnas till för-
valtare i den reviderades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
2 §3
Sekretess gäller i
1. särskilt ärende om revision eller annan kontroll i fråga om skatt, tull
eller avgift samt annan verksamhet som avser tullkontroll och som inte
faller under 1 §,
2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,
3. ärende om anstånd med erläggande av skatt
för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 § första stycket
tredje - sjätte meningarna.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.
Utan hinder av sekretessen får
uppgift i en revisionspromemoria
lämnas till förvaltare i den revide-
rades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
3Lydelse enligt prop. 1993/94:151.
11
9 §
Sekretess gäller hos allmän advo- Sekretess gäller hos allmän advo-
katbyrå i ärende om rättsligt biträde katbyrå i ärende om rättsligt biträde
eller rörande förvaltning i konkurs
1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall
bli behandlad förtroligt,
2. för uppgift i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållan-
den, om det kan antas att han lider skada eller men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller hos Notarius publicus i verksamhet som
enligt lag eller annan författning ankommer på honom. Sekretessen gäller
inte uppgift om protest av växel eller check.
Prop. 1993/94:165
11 kap.
4 §
Sekretess gäller hos Riksdagens
ombudsmän och Justitiekanslem i
deras tillsyn över offentlig verk-
samhet och hos Justitiekanslem i
hans verksamhet för att bevaka
statens rätt eller tillhandagå rege-
ringen med råd och utredningar i
juridiska angelägenheter endast i
den mån det följer av andra, tredje
eller jjärde stycket. Sekretess gäller
inte i något fall beslut av justitieom-
budsman varigenom ärende avgörs.
Erhåller justitieombudsman eller
Sekretess gäller hos Riksdagens
ombudsmän och Justitiekanslem i
deras tillsyn över offentlig verk-
samhet och hos Justitiekanslem i
hans verksamhet för att bevaka
statens rätt eller tillhandagå rege-
ringen med råd och utredningar i
juridiska angelägenheter endast i
den mån det följer av andra - femte
stycket. Sekretess gäller inte i något
fall beslut av justitieombudsman
varigenom ärende avgörs.
Justitiekanslem i verksamhet, som
anges i första stycket, från myndighet uppgift som är sekretessbelagd där,
gäller sekretessen också hos ombudsmannen eller Justitiekanslem. Före-
kommer uppgiften i sådan handling som har upprättats med anledning av
verksamheten, gäller sekretess hos ombudsmannen eller Justitiekanslem
dock endast i den mån det kan antas att allmänt eller enskilt intresse lider
avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
Erhåller justitieombudsman eller Justitiekanslem i verksamhet, som
anges i första stycket, uppgift från enskild, gäller
1. sekretess enligt 2 kap. i den mån det kan antas att riket lider betydan-
de men om uppgiften röjs,
2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden i den mån
uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet som ärendet får
anses avse och det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom
närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller även i Justitie-
kanslems verksamhet för att bevaka
statens rätt for uppgift från enskild
i den man uppgiften erhållits med
anledning av rättstvist och det kan
antas att det allmännas ställning
12
som part försämras om uppgiften Prop. 1993/94:165
röjs.
Har justitieombudsman eller Justitiekanslem beslutat inleda förundersök-
ning, tillämpas 5 kap. 1 § och 9 kap. 17 och 18 §§ i verksamhet som
anges i första stycket och som utövas av honom i egenskap av åklagare.
14 kap.
10 §
Myndighet får uppställa förbehåll, som inskränker enskild mottagares ratt
att lämna uppgift vidare eller utnyttja uppgift, också när
1. myndigheten enligt 5 § lämnar sekretessbelagd uppgift till part, ställ-
företrädare, ombud eller biträde,
2. myndigheten med stöd av 7 §
första stycket lämnar uppgift till
någon som inte är knuten till myn-
digheten på det sätt som anges i
1 kap. 6 §.
2. myndigheten med stöd av 7 §
första stycket lämnar uppgift till
någon som inte är knuten till myn-
digheten på det sätt som anges i
1 kap. 6 §,
3. myndigheten med stöd av
9 kap. 1 § Jjärde stycket andra
meningen eller 9 kap. 2 § jjärde
stycket lämnar uppgift till konkurs-
förvaltare.
Förbehåll enligt första stycket 1 får inte innebära förbud mot att utnyttja
uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till
part, ställföreträdare, ombud eller biträde.
Har förbehåll uppställts enligt första stycket 2, skall i fråga om förbe-
hållet gälla vad som föreskrivs i 7 § tredje och fjärde styckena angående
förbud att lämna ut eller utnyttja uppgift.
Ett förbehåll enligt första stycket 3
får inte innebära ett förbud att
utnyttja uppgiften om den behövs
for att förvaltaren skall kunna
fullgöra de skyldigheter som åvilar
honom i anledning av konkursen.
Förordnande av regeringen eller riksdagen för särskilt fall om undantag
från sekretess för uppgift får förenas med villkor att förbehåll som anges i
första stycket skall uppställas vid utlämnande av uppgiften.
13
16 kap.
1 §
Prop. 1993/94:165
Nuvarande lydelse4
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket
samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-
såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.
3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är
begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
3. denna lag enligt
|
5 kap. 2 - 4 §§ 7 kap. 1 eller 4 § 7 kap. 6 § |
såvitt avser uppgift om annat än |
|
8 kap. 9 §, 12 § första stycket, 13 § eller 15 § 9 kap. 1-4 §§ | |
5. förordnande med stöd av
5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § Jjärde
stycket rättegångsbalken
Föreslagen lydelse
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket
samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-
såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.
3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är
begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
“Lydelse enligt prop. 1993/94:107, bet. 1993/94:SoU18,
rskr. 1993/94:139.
14
Prop. 1993/94:165
3. denna lag enligt
|
5 kap. 2 - 4 §§ 7 kap. 1 § |
såvitt avser uppgift om annat än |
|
7 kap. 2 § |
såvitt avser uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvars- |
|
7 kap. 4 § |
såvitt avser uppgift om annat än |
|
7 kap. 6 § | |
|
8 kap. 9 §, 12 § första stycket, 13 § eller 15 § | |
|
8 kap. 21 § |
såvitt avser uppgift om enskilds |
|
9 kap. 1-4 §§ | |
|
5. förordnande med stöd av 5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte | |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
15
Sekretesslagen (1980:100, omtryckt 1992:1474) trädde i kraft den 1 janua-
ri 1981. Lagen har härefter ändrats åtskilliga gånger. Det ligger dock i
ämnesområdets natur och sekretesslagens vidsträckta tillämpningsområde
att lagen kontinuerligt måste anpassas till ändrade förhållanden på den
offentliga sektorn. Sekretesslagen ses därför fortlöpande över, bl.a. mot
bakgrund av framställningar om lagändringar.
Under våren 1993 utarbetades inom Justitiedepartementet departements-
promemorian Några frågor om sekretess (Ds 1993:55). Promemorian tar
upp en rad frågor som rör framställningar om ändringar i sekretesslagen.
Promemorians sammanfattning finns i bilaga 1 och författningsförslaget i
bilaga 2. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över de
remissinstanser som yttrat sig finns i bilaga 3. En sammanställning av
remissyttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr 93-2705).
Inom Justitiedepartementet har även upprättats en promemoria om sekre-
tess i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser (dnr 93-3936). I pro-
memorian föreslås att en bestämmelse införs som reglerar sekretessen i
sådan verksamhet. En sammanfattning av förslaget samt författningsförslag
finns i bilaga 4. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 5 och en sammanställning av remissytt-
randena finns tillgänglig i Justitiedepartementet.
Med anledning av en framställning från Justitiekanslem (dnr 93-4239)
behandlas frågan om utökad sekretess i Justitiekanslems verksamhet.
Framställningen avser en viss utvidgning av den sekretess som gäller i dag
hos Justitiekanslem så att den bättre skall överensstämma med vad som
gäller hos andra myndigheter. Det har därför inte ansetts nödvändigt med
remissbehandling.
Regeringen behandlar i detta ärende de sekretessfrågor som promemo-
riorna och framställningen avser.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 17 februari 1994 att inhämta Lagrådets yttrande
över de lagförslag som finns i bilaga 6.
Lagrådets yttrande finns i bilaga 7.
Lagrådet har bl.a. framfört vissa redaktionella synpunkter på lagtexten.
Regeringen följer Lagrådets förslag i dessa delar. Lagrådets övriga syn-
punkter återkommer regeringen till i respektive avsnitt.
Prop. 1993/94:165
16
Regeringens förslag: Bestämmelsen i 5 kap. 2 § sekretesslagen
kompletteras till att även gälla för uppgifter som lämnar eller kan
bidra till upplysning om säkerhets- eller bevakningsåtgärder.
Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig är positiva
till att vissa uppgifter i ritningar över t.ex. banker skyddas av sekretess.
Hovrätten över Skåne och Blekinge avstyrker emellertid förslaget eftersom
man anser att den eftersträvade förstärkningen inte uppnås. Som exempel
nämns att uppgift om att någon säkerhetsåtgärd inte vidtagits inte torde
omfattas av sekretess. Kammarrätten i Stockholm anför att den föreslagna
lagtexten omfattar samtliga punkter i paragrafen och således betydligt mer
än bara byggnadsritningar. Domstolsverket anför att den föreslagna för-
fattningstexten är otydlig. Även Rikspolisstyrelsen och Polismyndigheten i
Stockholm uttalar att förslaget inte omfattar uppgift om att någon säker-
hetsåtgärd inte vidtagits samt att uppgifter rörande konstruktion av lokaler
som ligger i omedelbar anslutning till t.ex. en bank skall kunna sekretess-
skyddas. Stockholms stad yttrar att frågan om vilka anläggningar och
byggnader som skall omfattas av sekretess bör belysas ytterligare. Svenska
Bankföreningen anser att även en ritning över bankvalvets exakta placering
1 bankens del av lokalerna bör kunna skyddas. Svenska Tidningsutgivare-
föreningen anför att lagtexten bör preciseras så att endast bankvalv, vapen-
och ammunitionsförråd och databanker omfattas av bestämmelsen. Svensk
Elberedskap AB föreslår att paragrafen även skall omfatta ritningar över
anläggningar som rör elförsörjningen.
Skälen för regeringens förslag: Ritningar över en byggnads utförande
ges in till kommunens byggnadsnämnd i samband med en ansökan om
bygglov. När ärendet är avslutat hos nämnden arkiveras handlingarna. Av
ritningarna skall framgå till vilket ändamål byggnaden eller lokalen skall
användas. Även uppgifter som rör konstruktion och materialanvändning
framgår. I och med att ritningarna kommer in till kommunen och förvaras
där är de allmänna handlingar. Allmänheten har således rätt att ta del av
dessa ritningar under förutsättning att de inte omfattas av någon sekretess-
bestämmelse.
För uppgifter i ritningar gäller sekretess endast i mycket begränsad om-
fattning. Vad gäller ritningar över byggnader som disponeras av andra län-
ders ambassader och konsulat torde bestämmelsen om utrikessekretess i
2 kap. 1 § kunna bli tillämplig. Ritningar över försvarsanläggningar och
anläggningar som har betydelse för elförsöijningen torde kunna sekretess-
beläggas med stöd av bestämmelsen i 2 kap. 2 § om försvarssekretess.
Rätten att ta del av allmänna handlingar får även begränsas om det är
påkallat med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott. I 5 kap.
2 § stadgas att sekretess gäller för uppgift om säkerhets- eller bevaknings-
17
2 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 165
åtgärd med avseende på bl.a. byggnader eller andra anläggningar, lokaler Prop. 1993/94:165
eller inventarier om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om
uppgiften röjs. Med anläggningar avses bl.a. kulvertsystem, upplag och
uppställningsplatser.
Med stöd av denna bestämmelse (och bestämmelsen i 5 kap. 4 §) avslog
Regeringsrätten en begäran av en intagen på en kriminalvårdsanstalt att få
ta del av vissa handlingar som gällde uppförandet av en ny paviljong på
anstaltsområdet (RÅ 85 Abi44).
En förutsättning för att med stöd av bestämmelsen i 5 kap. 2 § sekre-
tessbelägga byggnadsritningar är emellertid att ritningarna innehåller upp-
gifter om säkerhets- eller bevakningsåtgärder. Som exempel på sådana kan
nämnas ritningar över larminstallationer.
En grundtanke bakom offentlighets- och sekretessregleringen är att sekre-
tess inte skall gälla för uppgifter annat än om det verkligen behövs. De
avvägningar mellan de motstående intressena av offentlighet och sekretess
som gjordes när den nya sekretesslagen utarbetades grundades på ett om-
fattande utredningsarbete. När det gäller en verksamhet som bedrevs vid
sekretesslagens tillkomst måste man därför normalt kräva att det senare har
kommit fram sådana nya omständigheter som för med sig att de avväg-
ningar som då gjordes inte längre är giltiga.
Det har under senare år framkommit uppgifter som tyder på att ritningar
kommit till användning vid planering av inbrott mot banker. Inbrottsförsök
har ägt rum från intilliggande lokaler och personal vid stadsbyggnadskon-
tor har uppmärksammat fall där ritningar över banklokaler utan särskild
anledning begärts ut av okända personer. Regeringen är av den uppfatt-
ningen att det i brottsförebyggande syfte är angeläget att försöka hindra att
uppgifter ur vissa ritningar regelmässigt lämnas ut. Denna uppfattning
delas även av remissinstanserna. Främst är det uppgifter i ritningar över
byggnader, anläggningar eller lokaler där pengar eller annat stöldbegärligt
gods förvaras som bör kunna skyddas av sekretess. Att, som någon remiss-
instans förordar, mer precist ange vilka byggnader som kan komma i fråga
låter sig emellertid inte göra. Som exempel kan dock nämnas bankvalv,
vapen- och ammunitionsförråd och datorhallar.
De ritningar som ges in i ett ärende om bygglov ger upplysningar om
hur en lokal är disponerad och var i huskroppen den är belägen. En banks
lokaler är till största delen tillgängliga för allmänheten. Den som så önskar
kan utan större svårigheter vid ett besök på banken konstatera hur lokaler-
na är disponerade och var pengar och andra värdehandlingar förvaras.
Någon anledning att sekretessbelägga detta slag av uppgifter i ritningarna
torde som regel inte finnas. Inte heller bör sekretess gälla för sådana upp-
gifter i ritningar över lokaler som angränsar till t.ex. en banklokal.
Ritningar innehåller emellertid även uppgifter som rör byggnadskonstruk-
tionen. Som exempel kan nämnas uppgifter om byggnadsmaterial, väggar-
nas tjocklek, hur ledningar och rör är dragna, ventilationstrummor m.m.
Sådana byggnader och lokaler som används för förvaring av pengar och
andra värdehandlingar torde regelmässigt vara konstruerade på ett sådant
sätt att kravet på en hög säkerhet kan tillgodoses. Kraftigare och tåligare
byggnadsmaterial, tjockare väggar och ett speciellt utförande är exempel 18
på sådana särskilda åtgärder som kan ha vidtagits.
Enligt 5 kap. 2 § gäller sekretess under vissa förutsättningar för uppgift Prop. 1993/94:165
om säkerhetsåtgärd med avseende på t.ex. byggnad. En byggnads vägg-
tjocklek är inte vad man i allmänhet menar med en uppgift om säkerhetsåt-
gärd. Med beaktande av omständigheterna i det enskilda fallet kan emeller-
tid en sådan uppgift ge upplysningar om vilka säkerhetsåtgärder som har
vidtagits. Om en byggnad eller en lokal konstruerats på ett visst sätt för att
tillgodose krav på en högre säkerhet än vad som annars gäller för byggna-
der eller lokaler bör uppgifter om t.ex. byggnadskonstruktionen kunna
hemlighållas under förutsättning att det kan antas att syftet med vidtagna
åtgärder motverkas om uppgifterna röjs.
Några remissinstanser har påpekat att den i promemorian föreslagna
regleringen inte omfattar de fall då någon säkerhetsåtgärd inte har vid-
tagits. Avsikten med regleringen är emellertid att skydda uppgifter i rit-
ningar över byggnader och lokaler där pengar och annat stöldbegärligt
gods förvaras. Det måste vara mycket sällan som inte några säkerhetsåt-
gärder har vidtagits beträffande sådana lokaler. Den i promemorian före-
slagna regleringen måste därför anses vara tillräcklig. Dessutom skulle
sekretess för uppgifter om att säkerhets- och bevakningsåtgärder inte vid-
tagits leda till att alla byggnadsritningar m.m. blir hemliga.
Den föreslagna regleringen får till följd att inte bara uppgifter om bygg-
nader utan även uppgifter som kan lämna upplysning om säkerhets- och
bevakningsåtgärd med avseende på punkterna två till fyra i paragrafen
omfattas. Skyddsbehovet kan vara väl så starkt beträffande sådana uppgif-
ter. Det saknas därför anledning att inte låta tillägget omfatta bestämmel-
sen i dess helhet.
Meddelarfriheten är begränsad för uppgifter om säkerhetsåtgärder. Inte
heller för uppgifter som kan lämna upplysning om sådana säkerhetsåtgär-
der skall meddelarfrihet råda.
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgift i körkorts-
registret om ett körkorts referensnummer. Endast om det står klart
att numret kan lämnas ut utan fara för att kontrollen av körkorts
äkthet motverkas, får det lämnas ut.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller lämnar
förslaget utan erinran. Svenska Tidningsutgivareföreningen förordar att be-
stämmelsen utformas med ett iakt skaderekvisit.
Skälen för regeringens förslag: Körkort används i mycket stor utsträck-
ning som legitimationshandling. För att i möjligaste mån förhindra att
förfalskade körkort används i brottsligt syfte förses körkort sedan den
1 januari 1993 med ett för varje körkortshandling unikt nummer, kallat
referensnummer. Referensnumret åsätts körkortet under tillverkningspro-
19
cessen och registreras i körkortsregistret. Vid en kontroll av ett körkort Prop. 1993/94:165
skall referensnumret och det personnummer som finns på körkortet upp-
ges. Om dessa två nummer också enligt körkortsregistret är kopplade till
varandra är körkortet med största sannolikhet äkta.
Körkortsregistret förs av Vägverket genom automatisk databehandling.
Registret är enligt tryckfrihetsförordningens bestämmelser en allmän hand-
ling. Uppgifterna i registret är således offentliga såvida de inte omfattas av
någon sekretessbestämmelse. Med hänsyn till skyddet för den enskildes
personliga förhållanden kan vissa uppgifter i körkortsregistret sekretessbe-
läggas. Någon möjlighet att sekretessbelägga uppgifter i registret med
hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott finns emellertid inte.
Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas bl.a. om det är
påkallat med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott. En förut-
sättning är också att intresset av sekretess är så starkt att intresset av of-
fentlighet bör få vika.
Systemet med referensnummer har tillkommit för att man på ett enkelt
sätt skall kunna kontrollera om ett körkort är äkta eller om det är förfals-
kat. Syftet är att förhindra att förfalskade körkort används i brottslig verk-
samhet. Säkerheten i systemet bygger på att ingen skall kunna ta reda på
referensnumret för någon annans körkort. Om uppgifter i körkortsregistret
om referensnummer blir tillgängliga för envar, kan syftet med nummersys-
temet riskera att helt gå förlorat. Intresset av att kunna hemlighålla refe-
rensnumren är således påtagligt. Något egentligt intresse av insyn i denna
verksamhet finns knappast. En sekretessbestämmelse kan därför införas för
uppgift i körkortsregistret om referensnummer.
För att säkerheten i nummersystemet skall kunna upprätthållas måste
sekretess vara huvudregeln. Detta måste gälla såväl i Vägverkets verksam-
het som avser förande av körkortsregistret som hos andra myndigheter som
kan göra uttag ur registret. En remissinstans förordar att bestämmelsen
utformas med ett rakt skaderekvisit. Ett sådant skaderekvisit skulle emel-
lertid inte få den effekt som eftersträvas. För att uppnå att referensnummer
endast lämnas ut i de fall ett utlämnande kan ske utan fara för att numren
kan komma att användas i obehörigt syfte krävs att bestämmelsen utformas
med ett omvänt skaderekvisit. Sekretess är då huvudregeln. Sekretessen får
dock inte hindra att kontrollen av körkort blir praktiskt genomförbar. För
att kunna ta ställning till en begäran om ett utlämnande kommer man att
behöva ha kännedom om mottagarens identitet och om dennes avsikter med
uppgiften. Det är emellertid inget som hindrar att dessa uppgifter efter-
frågas om de behövs vid en sekretessprövning. Några problem vid den
praktiska tillämpningen behöver därmed inte uppstå. En bestämmelse med
nu föreslaget innehåll bör tas in som ett nytt stycke i 5 kap. 3 § sekre-
tesslagen.
För övriga uppgifter i denna paragraf är meddelarfriheten inskränkt.
Detta bör vara fallet även för uppgifter om referensnummer.
20
Prop. 1993/94:165
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgifter om en
enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden i anmälan
till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, om det kan antas att den
enskilde eller någon som står honom nära lider betydande men om
uppgiften röjs. För dessa uppgifter skall inte råda någon meddelar-
frihet.
Promemorians förslag: Den föreslagna sekretessregleringen överens-
stämmer i sak med regeringens förslag. Däremot behandlas inte frågan om
inskränkning av meddelarfriheten.
Remissinstanserna: De allra flesta remissinstanserna tillstyrker att sekre-
tess införs för uppgifter i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvars-
nämnd. Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd motsätter sig inte att sekre-
tess införs men ifrågasätter om det är nödvändigt eftersom de mest käns-
liga uppgifterna oftast finns i bilagor till anmälan och i den mån uppgif-
terna måste åteiges i beslutet de blir offentliga. Kammarrätten i Stockholm
förordar att bestämmelsen utformas med ett rakt skaderekvisit. Domstols-
verket anför att det av den föreslagna lagtexten inte framgår att bestäm-
melsen inte avser att skydda andra uppgifter än sådana som enligt 7 kap.
1 § är sekretessbelagda inom hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen anser
att uppgifterna bör omfattas av den vanliga hälso- och sjukvårdssekretes-
sen, dvs. med ett omvänt skaderekvisit och att även uppgifter om medi-
cinska problem hos hälso- och sjukvårdspersonalen skall omfattas av sekre-
tess.
Skälen för regeringens förslag: Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
prövar, enligt lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdsperso-
nalen m.fl. (tillsynslagen), frågor om disciplinansvar och om återkallelse
av legitimation m.m. Denna lag föreslås att från och med den 1 juli 1994
ersättas av en lag om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens
område. Fråga om disciplinansvar tas upp på anmälan av Socialstyrelsen
eller av den patient som saken gäller eller, om patienten inte själv kan
anmäla saken, en nära anhörig till honom eller - om fråga är om befatt-
ningshavare som omfattas av JO:s eller JK:s tillsyn - av JO eller JK. När
det gäller frågor om återkallelse av legitimation eller begränsning av legiti-
merade yrkesutövares behörighet tas sådana ärenden upp till prövning efter
anmälan av Socialstyrelsen, JO eller JK eller på ansökan av den som saken
gäller. Anmälan eller ansökan till ansvarsnämnden skall vara skriftlig.
Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess inom hälso- och sjukvår-
den för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållan-
den, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon honom närstående lider men. Sekretessen gäller även i ärenden
hos ansvarsnämnden och hos fullföljdsinstansema. Däremot gäller sekre-
21
tessen enligt 1 § inte för uppgifter i anmälan och beslut i ärenden om Prop. 1993/94:165
ansvar eller behörighet för personal inom hälso- och sjukvården (7 kap.
2 § 3).
Socialnämnden har fr.o.m. den 1 januari 1992 ledningen av den kommu-
nala hälso- och sjukvården. Enligt 7 kap. 4 § femte stycket sekretesslagen
gäller inte heller sekretessen inom socialtjänsten för anmälan eller beslut i
ärenden om ansvar och behörighet för personal inom kommunal hälso- och
sjukvård (se prop. 1990/91:14, SFS 1990:1470).
Vid tillkomsten av sekretesslagen konstaterades att uppgifter om patien-
ters sjukdomar m.m. åtnjuter sekretess hos ansvarsnämnden och hos full-
följdsinstansema enligt den föreslagna lydelsen av 7 kap. 1 § andra styck-
et, och det oavsett om det aktuella ärendet rör den allmänna eller den
enskilda sjukvården. Det förhållandet att det till ärendena hos ansvars-
nämnden var knutet ett inte oväsentligt offentlighetsintresse ansågs emeller-
tid utgöra skäl för att varken anmälan eller beslut i dessa ärenden skulle
omlättas av sekretess. I samband därmed konstaterades att sekretesskyddet
enligt 7 kap. 1 § över huvud taget inte gäller personalens förhållanden utan
endast patienters och jämställdas personliga omständigheter (prop.
1979/80:2 Del A s. 176).
Efter lagändring år 1987 (SFS 1987:1002) gäller till skydd för enskilds
personliga förhållanden sekretess hos JO och JK om uppgiften kommer
från enskild och uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet
som ärendet får anses avse och om det kan antas att den som uppgiften rör
eller någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs,
(11 kap. 4 § tredje stycket 2). I motiven till denna bestämmelse (prop.
1986/87:160 s. 21 f.) anfördes att även om offentlighetsintresset måste
tillmätas stor betydelse hos JO och JK och då särskilt i fråga om anmäl-
ningar av enskilda, finns det fall där behovet av sekretess får anses väga
klart tyngre än intresset av offentlighet. Som exempel nämndes härvid
ärenden som rörde hälso- och sjukvårdsområdet. Det ansågs inte vara
tillfredsställande att sekretesskyddet kunde bibehållas om JO eller JK in-
fordrade handlingar, t.ex. journaler, men att sekretess inte gällde om den
enskilde själv gav in liknande handlingar. Den möjligheten att en enskild
drar sig för att göra en anmälan på grund av det svaga sekretesskyddet
anfördes även till stöd för denna lagändring.
För att en anmälan skall tas upp till prövning hos ansvarsnämnden torde
krävas att anmälaren i viss mån redogör för de bakomliggande förhållande-
na till anmälan. De omständigheter som anmälaren sålunda redogör för
kan innehålla uppgifter som är mycket integritetskänsliga och som skulle
omfattas av sekretess eller tystnadsplikt, om de funnits tillgängliga inom
hälso- och sjukvården.
Av förarbetena till nuvarande 7 kap. 2 § 3 synes framgå att utgångspunk-
ten varit att en anmälan till ansvarsnämnden främst innehåller uppgifter om
den som anmälan riktar sig mot och att dessa uppgifter inte - med hänsyn
till offentlighetsintresset - borde vara skyddade av sekretess. I detta av-
seende bör inte någon ändring göras nu.
Liksom vad ovan anförts om bakgrunden till ändringen av 11 kap. 4 §
kan dock behovet av skydd för integritetskänsliga uppgifter som hänför sig
till den som gör anmälan eller till den för vars räkning anmälan görs i
22
vissa fall vara så stort att det bör ta över intresset av insyn. Prop. 1993/94:165
Inskränkningar i offentligheten bör emellertid göras endast när det finns
starka skäl för det. Därför bör endast sådana uppgifter vars röjande kan
antas leda till men av särskild påtaglig art för den enskilde kunna bli skyd-
dade av sekretess. För ärenden vid JO eller JK gäller sekretess endast i
den mån uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet som
ärendet får anses avse och det kan antas att den som uppgiften rör eller
någon honom närstående lider betydande men om uppgiften röjs. Detta
skaderekvisit bör gälla även när fråga är om sekretess för uppgifter som
lämnas i en anmälan till ansvarsnämnden. De uppgifter som lämnas i en
anmälan skulle emellertid regelmässigt ha omfattats av sekretess inom
hälso- och sjukvården. Någon anledning att tynga lagtexten med detta
rekvisit finns - som också Lagrådet påpekat - därför inte. Däremot bör
som också är fallet för anmälningar till JO och JK, sekretess endast gälla
om någon lider betydande men om uppgiften röjs.
Frågan om sekretess för anmälan till ansvarsnämnden regleras lämpligen
genom att man inför ett nytt andra stycke i 7 kap. 2 § och en ny mening i
7 kap. 4 § femte stycket.
För uppgifter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är meddelar-
friheten till största delen begränsad. De uppgifter i anmälan till Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd som nu föreslås bli skyddade av sekretess är
sådana som är mycket känsliga för den enskilde. Det föreslås därför att
meddelarfriheten skall begränsas för dessa uppgifter.
Regeringens förslag: Utan hinder av sekretess får uppgifter lämnas
till enskilda som uppnått myndig ålder om förhållanden som är av
betydelse för att de skall få vetskap om vilka deras biologiska för-
äldrar är.
Promemorians förslag: Den föreslagna bestämmelsen är inte begränsad
till enskilda som uppnått myndig ålder. I övrigt överensstämmer förslaget
med regeringens förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller lämnar
förslaget utan erinran. Riksdagens ombudsmän anför att inskränkningen i
sekretessen bör bestämmas så att den lämnar möjlighet för en enskild att få
tillgång till uppgifter om sitt ursprung i en vidare bemärkelse. Som ex-
empel nämns uppgifter om adoption och om placeringar i t.ex. familjehem.
Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att ytterligare överväganden
krävs innan lagstiftning sker. Hovrätten anmärker att lagbestämmelsen går
längre än motiven, då även adopterade barn omfattas av bestämmelsen.
Frågan om en underårig part genom sin ställföreträdare skall ha rätt att få
del av uppgifter eller om denna rätt skall tillkomma den underårige själv
23
har inte redovisats. Inte heller har i motiven närmare angivits vad som Prop. 1993/94:165
avses med "förhållanden av betydelse". Kammarrätten i Stockholm anför
att det i motiven bör anges vilka uppgifter som normalt får lämnas ut.
Socialstyrelsen pekar på att problem med att få uppgifter ur faderskaps-
ärenden föreligger även i de fall ett ärende är avslutat och ärendet nedlagt
och där barnet har uppnått myndig ålder.
Bakgrund
Tidigare behandling av frågan
I samband med socialutskottets behandling av frågan om godkännande av
den av Förenta nationernas generalförsamling den 20 november 1989
antagna konventionen om barnets rättigheter (bet. 1989/90:SoU28) väcktes
en motion med yrkande att en undantagsbestämmelse skulle införas i
7 kap. 4 § sekretesslagen för den som vill få kunskap om sina föräldrar. I
yttrande över motionen föreslog konstitutionsutskottet socialutskottet att
avstyrka motionen, men uttalade samtidigt som sin mening att det var
angeläget att intresset av att en person skall kunna få tillgång till uppgifter
om sin börd i möjligaste utsträckning kan tillgodoses och att det fanns
anledning för regeringen att i lämpligt sammanhang överväga en ändring
av sekretesslagen för att tillgodose det nämnda intresset (1989/90:KU8y).
Socialutskottet anslöt sig härvidlag till konstitutionsutskottets bedömning.
På hemställan av socialutskottet avslog riksdagen motionen.
I konstitutionsutskottets betänkande 1990/91 :KU10 behandlades bl.a. en
motion från den allmänna motionstiden 1990 som ånyo tog upp den aktuel-
la frågan. Utskottet, som hänvisade till den tidigare behandlingen i frågan,
fann det för närvarande inte vara påkallat med någon särskild åtgärd i
saken från riksdagens sida. På hemställan av utskottet avslog riksdagen
motionen. Också vid de senaste riksmötena har utskottet behandlat motio-
ner med yrkanden i frågan (bet. 1991/92:KU11 och bet. 1992/93:KU38).
Utskottet har härvid hemställt att motionerna skall avslås i avvaktan på
regeringens utredning. Riksdagen har bifallit utskottets hemställan.
Motionsyrkandena har framställts mot bakgrund av en dom från Rege-
ringsrätten, i vilken domstolen med stöd av 7 kap. 4 § sekretesslagen
avslog en begäran av en vuxen person att få del av en befintlig uppgift i en
s.k. bamavårdsakt rörande henne. Syftet med kvinnans begäran var att
genom uppgiften kunna få reda på vem hennes biologiske far är. I det
beslut underinstansen meddelade och som inte ändrades av överinstanserna
angavs bl.a. att samtycke från den enskilde, som skulle kunna lida men
genom ett utlämnande av uppgiften, inte förelåg samt att det inte stod klart
att uppgiften kunde röjas utan men för den enskilde. Enligt motionerna
väger emellertid intresset av att få veta vem som är ens far eller mor alltid
så tungt att andra intressen får vika. I ett beslut den 30 september 1991
(3230-1989) har JO i anledning av en anmälan angående fråga om utläm-
nande av sekretessbelagda handlingar inom socialtjänsten funnit att lagreg-
lerna på ifrågavarande område inte kan anses otvetydiga. Även JO har
hänvisat till den ovan nämnda domen jämte ytterligare domar från Rege- 24
ringsrätten i liknande frågor.
Socialnämnds skyldighet att medverka vid fastställande av faderskap
Bestämmelser om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap
finns i 2 kap. föräldrabalken (FB). Socialnämnden fungerar i viss utsträck-
ning som representant - ställföreträdare - för barnet. Finns det inte någon
som är far enligt den legala faderskapspresumtionen i 1 kap. 1 § FB, skall
nämnden försöka utreda vem som är far till barnet och se till att faderska-
pet fastställs. Nämnden skall vidare, i det fall att det finns någon som är
far enligt den legala faderskapspresumtionen, utreda om någon annan man
kan vara far till barnet om vårdnadshavare eller mannen i äktenskapet
begär det och nämnden finner det lämpligt (2 kap. 9 § FB). Leder utred-
ningen fram till en faderskapsbekräftelse, skall denna för att bli giltigt
godkännas av socialnämnden (1 kap. 4 § FB). Skall faderskapet fastställas
av domstol, är det nämnden som för barnets talan i de fall då det inte finns
någon som är far enligt den legala faderskapspresumtionen (3 kap. 5 §
FB). Har faderskap fastställts genom bekräftelse eller har en socialnämnd
fått meddelande om att domstol fastställt faderskap, skall socialnämnden
anmäla detta hos vederbörande skattemyndighet (4 § kungörelsen
/1973:810/ om socialnämnds medverkan vid fastställande av faderskap,
m.m.).
Leder utredningen inte till något säkert ställningstagande när det gäller
frågan om en presumtiv far, kan utredningen läggas ned. En påböljad
utredning kan också behöva avbrytas därför att det visar sig omöjligt att få
några upplysningar till ledning för faderskapsfrågan. Om modem haft
samlag med flera män, kan redan på ett tidigt stadium stå klart att det inte
kan avgöras vem som är far. Det finns knappast anledning att göra en
omfattande utredning och inleda rättegång, om det framstår som utsiktslöst
att nå ett positivt resultat. Fall kan också tänkas där utredning och rätte-
gång skulle medföra alltför svåra påfrestningar för modem, t.ex. om bar-
net avlats i samband med våldtäkt eller om annars utredning och rättegång
av särskilda skäl skulle innebära så påtagliga risker för modems psykiska
hälsa att man bör avstå från att försöka få faderskapet fastställt. Utred-
ningen får också läggas ned, om samtycke till adoption föreligger från
modem eller särskild förmyndare enligt 4 kap. 5 a § FB.
Beslut varigenom en utredning läggs ned är inte helt slutgiltigt. Om det
kommer fram nya omständigheter, kan nämnden ta upp ärendet. Att nämn-
den lägger ned saken hindrar dock inte att någon annan representant för
barnet utför barnets talan.
De sociala myndigheterna har alltså en långtgående utredningsskyldighet
när det gäller att medverka vid fastställande av faderskap. Faderskapet
skall utredas även om modem motsätter sig det. Utgångspunkten för ut-
redningen är i normala fall modems uppgifter. I vissa fall blir situationen
mer komplicerad och det innebär ofta att omfattande utredningar måste
göras. Bl.a. måste man kanske söka utröna om modem haft förbindelser
med flera män under konceptionstiden. Med ledning av modems uppgifter
skall varje man höras som kan tänkas vara far till barnet. Ibland kan även
andra personer ha upplysningar att lämna i saken. Utredningen skall vara
objektiv och ske med takt och omdöme. Om det behövs, kan hjälp påkallas
hos annan socialnämnd för efterforskande och hörande av personer som
Prop. 1993/94:165
25
kan antas ha upplysningar av värde att lämna.
Gällande sekretessbestämmelser
Bestämmelser om sekretess på socialtjänstens område återfinns alltså i
7 kap. 4 § sekretesslagen. Enligt denna bestämmelse gäller inom social-
tjänsten sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om
det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
honom närstående lider men. Sekretessen är således avgränsad med ett s.k.
omvänt skaderekvisit, dvs. presumtionen är för sekretess. Till socialtjänst
hänförs också socialnämndens befattning med ärenden om att fastställa
faderskap.
Om tillämpningen av menrekvisitet kan nämnas följande. Begreppet men
har i sekretesslagen en mycket vidsträckt innebörd och tar framför allt
sikte på olika kränkningar av den personliga integriteten som kan uppstå
om uppgifterna lämnas ut (jfr prop. 1979/80:2, Del A, s. 83). Med men
avses sådant som att någon blir utsatt för andras missaktning, om hans
personliga förhållanden blir kända. Redan den omständigheten att vissa
personer känner till en för någon enskild ömtålig uppgift kan i många fall
anses vara tillräcklig för att medföra men. Utgångspunkten för en bedöm-
ning av om men föreligger är den enskildes egen upplevelse. I konsekvens
med detta kan även helt rättsenliga åtgärder utgöra men, t.ex. att utläm-
nande av uppgifter om en person från en myndighet till en arman kan leda
till att den aktuella personen blir föremål för sluten psykiatrisk vård. Vid
bedömningen av vad som utgör men finns det emellertid ett visst utrymme
för att ta hänsyn till vad som enligt gängse värderingar i samhället uppfat-
tas som men. Enbart det förhållandet att en person tycker att det är obe-
hagligt i största allmänhet att andra vet var han bor kan t.ex. inte anses
som men.
Enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen gäller sekretessen dock inte i förhållan-
de till den enskilde själv, vilket innebär t.ex. att en person i normalfallet
medges att fritt ta del av innehållet i den socialakt som kan finnas beträf-
fande honom. Likaså kan en vårdnadshavare i de flesta fall få ta del av sitt
barns socialakt.
En socialakt som angår en person kan emellertid innehålla känsliga upp-
gifter om en eller flera andra personer, uppgifter som enligt den ovan
nämnda huvudregeln omfattas av sekretess.
I syfte att vederbörande skall kunna ta till vara sin rätt gäller enligt
14 kap. 5 § sekretesslagen att den som är sökande, klagande eller annan
part i mål eller ärende hos domstol eller annan myndighet, i princip har
rätt att ta del av handling eller annat material i målet eller ärendet.
I propositionen med förslag till sekretesslag framhölls att bestämmelsen
i 14 kap. 4 § sekretesslagen hade nära samband med den rätt till insyn för
part som avses i 14 kap. 5 §. Det konstaterades också att regeln om ver-
kan av samtycke ger upphov till ett ganska stort antal rättsliga problem och
att flertalet av dessa måste lösas med tillämpning av allmänna rättsgrund-
satser (prop. 1979/80:2, Del A, s. 330). Vidare anfördes bl.a:
"I allmänhet är det den person, om vilken information finns hos en myn-
dighet, som förfogar över sekretessen. Så behöver dock inte alltid vara
Prop. 1993/94:165
26
fallet. Sekretessen kan gälla till förmån också för tredje man, t.ex. någon Prop. 1993/94:165
som har gjort anmälan mot den andre eller som annars kan bli utsatt för
hot från denne. I så fall kan inte den som i första hand berörs av uppgif-
terna utan vidare få kännedom om dem. Och för att sekretessen skall vika
i förhållande till utomstående behövs samtycke från båda de nämnda perso-
nerna. Motsvarande gäller om en uppgift i annat fall angår mer än en
person, t.ex. någon som har sökt hjälp hos socialvården och anhörig till
denne."
Rätten för barn att fö reda på sitt ursprung vid givarinsemination
Av intresse i förevarande sammanhang är också den lagstiftning (prop.
1984/85:2, bet. 1984/85:LU10, rskr. 99) som gäller i fråga om rätten för
barn som kommit till genom givarinsemination att få reda på sitt ursprung.
Utan hinder av den sekretess som följer av 7 kap. 1 § första stycket sekre-
tesslagen - paragrafen innehåller bestämmelser om sekretess på hälso- och
sjukvårdsområdet - får nämligen i vissa fall uppgifter om insemination
lämnas till enskild. Enligt 4 § lagen (1984:1140) om insemination har
således ett barn som har avlats genom insemination rätt att, om det har
uppnått tillräcklig mognad, få del av de uppgifter om spermagivaren som
har antecknats i sjukhusets särskilda journal. Där anges vidare att social-
nämnden är skyldig att på begäran biträda barnet med att skaffa fram dessa
uppgifter.
Skälen för regeringens förslag:
Som ovan nämnts avgränsas sekretessen i 7 kap. 4 § sekretesslagen med
ett omvänt skaderekvisit. Uppgifter får därmed inte lämnas ut, om det inte
står klart att uppgifterna kan röjas utan att den enskilde eller någon honom
närstående lider men. Presumtionen är med andra ord för sekretess. Detta
innebär att tillämparen har ett ganska begränsat utrymme för sin bedöm-
ning. I praktiken innebär detta att tillämparen många gånger inte kan
lämna ut en uppgift som omfattas av en sådan sekretessregel utan att ha
kännedom om mottagarens identitet och om dennes avsikter med uppgiften.
Innebörden av att sekretess råder är att uppgift inte får röjas vare sig för
andra myndigheter eller för privatpersoner. Regleringen innebär att sekre-
tess råder i de flesta fall och att utrymmet för att lämna ut uppgifter efter
en skadeprövning är mycket begränsat och torde i praktiken kunna ske
endast efter samtycke från den enskilde, nämligen från den till vilkens
förmån sekretessen gäller.
Problemet i detta fall är den situationen att en person utan direkt sam-
band med ett pågående ärende vill ta del av sin socialakt och det i akten
finns känsliga uppgifter om någon annan person, t.ex. att det finns en eller
flera namngivna män som modem uppgett att hon under konceptionstiden
haft samlag med. Om denne eller dessa personer inte har eftergett sekre-
tessen blir alltså frågan, om det kan anses försvarbart att akten i denna del
måste hemlighållas för den som akten egentligen rör och som har ett be-
rättigat intresse av att få del av uppgifter som kan underlätta för vederbör-
ande att få kunskap om sin börd.
27
De uppgifter som bör vara av intresse för ett barn som kommit upp i Prop. 1993/94:165
vuxen ålder och som enligt motionerna alltså skall kunna lämnas ut till
barnet, är sådana som kommit fram inom socialtjänsten vid utredningar om
fastställande av faderskap eller andra utredningar som gäller barnet och/el-
ler barnets mor. Det bör i första hand vara fråga om av modem eller
annan lämnade uppgifter om vem modem vid den aktuella konceptionsti-
den haft samlag med.
När det gäller utredningar om fastställande av faderskap fann Regerings-
rätten (RÅ 1989 not. 124), efter det att kammarrätten under hänvisning till
7 kap. 4 § sekretesslagen nekat ett barn att ta del av uppgifter i en nedlagd
faderskapsutredning avseende barnet själv, att faderskapsärendet skulle
kunna tas upp på nytt om nya omständigheter framkom och att barnet
därför var att anse som part i ärendet och följaktligen ägde ta del av alla
handlingar i ärendet. Barnet var i detta fall underårigt och företräddes av
ställföreträdare. I ett annat mål (RÅ 1992 not. 10) ändrade inte Regerings-
rätten kammarrättens dom i vilken en man nekades ta del av vissa hand-
lingar i ett bamavårdsmannaskapsärende. Kammarrätten konstaterade i sin
dom att ärendet var avslutat och inte kunde återupptas till behandling sedan
personen i fråga blivit myndig. Eftersom han inte längre var att anse som
part kunde reglerna om partsinsyn inte bli tillämpliga.
För att få ta del av namn på personer som hörts under en faderskapsut-
redning krävs det enligt vad som framgår av det ovanstående att den som
vill ta del av uppgifterna intar ställning som part. I andra fall kan upp-
gifterna inte lämnas ut. Enligt regeringens mening är det otillfredsställande
att det i en så här betydelsefull fråga skall vara avgörande huruvida barnet
i ett visst fall är att betrakta som part eller inte. Man har då att överväga
om undantag skall göras från den starka sekretess som gäller inom social-
tjänsten.
Lagrådet har härvid påpekat att det starka sekretesskydd som i dag råder
för uppgifter av ifrågavarande slag har till syfte att underlätta utredningen
i ärenden om fastställande av faderskap. Genom garantier om sekretess kan
en mor till ett utomäktenskapligt bam förmås att berätta om sitt kanske
vidlyftiga sexualliv under konceptionstiden och på så sätt bidra till att
faderskapet kan fastställas med större säkerhet. Lagrådet har också anfört
att det inte är självklart att ett utomäktenskapligt bam för vilket faderska-
pet är fastställt i vederbörlig ordning, vid myndig ålder skall ha rätt att ta
del av innehållet i en socialakt för att se om han eventuellt har en annan
biologisk far än den som framgår av foderskapsbekräftelsen eller domen i
faderskapsmålet. Lagrådet har mot denna bakgrund avstyrkt förslaget.
De uppgifter som förekommer inom socialtjänsten rör ofta mycket per-
sonliga förhållanden och uppgifterna är därmed ofta känsliga ur integritets-
synpunkt. I anledning härav är också sekretesskyddet inom socialtjänsten
starkt. Ett barns intresse av att få kunskap om vem som är dess biologiska
föräldrar väger emellertid mycket tungt. Det är också regeringens upp-
fattning att den enskildes - dvs. i detta fall modems och eventuella mäns -
integritetsskydd måste stå tillbaka för barnets rätt till kunskap om vilka
dess föräldrar är. Denna uppfattning har också hävdats vid riksdagsbe-
handlingen av motionerna och även kommit till uttryck vid remissbehand- 28
lingen. Undantag bör därför göras från den normalt stränga sekretessen.
Främst är det bam för vilka faderskapet inte är fastställt som bör få ta Prop. 1993/94:165
del av uppgifter hos socialtjänsten. Det kan emellertid även finnas bam för
vilka faderskapet är fastställt i vederbörlig ordning men där olika omstän-
digheter tyder på att någon annan kan vara far. Även i sådana fall skall
barnet kunna få ta del av uppgifter. Det är emellertid inte meningen att
någon av ren nyfikenhet skall kunna få ta del av dessa uppgifter. Endast
om uppgifterna har betydelse för att barnet skall få vetskap om vilka de
biologiska föräldrarna är skall sekretessen kunna brytas.
En särskild fråga är vilken åldersgräns som bör gälla för barns rätt att ta
del av uppgifter i faderskapsärenden. Att beakta i det sammanhanget är att
uppgifterna är av ett sådant slag att barnet knappast kan tillgodogöra sig
och bedöma dem på rätt sätt utan att ha uppnått en viss mognad. Om
modem inte motsätter sig det, kan underåriga få del av uppgifterna genom
henne. Något undantag från sekretessen behövs därför inte för det fallet.
Är modem motståndare till att barnet får del av uppgifterna före myndig
ålder, torde det i normalfallet vara riktigast att låta modems uppfattning
fälla utslag. Det är vidare främst i fråga om myndiga bam som det fram-
kommit ett praktiskt behov av ett undantag från sekretessen
Övervägande skäl talar därför för att rätten att ta del av de ifrågavarande
uppgifterna inskränks till att gälla för dem som uppnått myndig ålder.
Visserligen är, som tidigare anförts, regeln i inseminationslagen en annan.
Där är dock uppgifterna typiskt sett betydligt mindre känsliga.
En remissinstans har anfört att bestämmelsen bör utvidgas till att även
gälla uppgifter som rör adoption och placering i t.ex. familjehem. Den
föreslagna bestämmelsen gör inte någon skillnad mellan adopterade bam
och andra bam. Adopterade bam kan således med stöd av bestämmelsen ta
del av uppgifter som är av betydelse för att få vetskap om de biologiska
föräldrarna. En adoption måste emellertid för att vara giltig fastställas av
domstol och domstolen skall innan den fattar sitt beslut höra de biologiska
föräldrarna. I de allra flesta fall finns därför uppgift om biologiska för-
äldrar i domstolens akt. Dessa uppgifter torde i de allra flesta fall vara
offentliga. Regeringen finner däremot inte i detta sammanhang skäl att
föreslå inskränkning i sekretessen vad gäller andra uppgifter i ärenden om
adoption eller för uppgifter i ärenden om placering vid t.ex. familjehem.
Det föreslås således en sådan ändring i 7 kap. 4 § sekretesslagen som
gör det möjligt för en enskild som uppnått myndig ålder att få ta del av
annars hemliga uppgifter beträffande andra enskilda om uppgifterna är av
betydelse för att få vetskap om vilka de biologiska föräldrarna är.
29
Regeringens förslag: I ärenden om parkeringstillstånd för rörelse-
hindrade skall sekretess gälla för uppgifter om enskildas personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon som står honom nära lider men.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker eller lämnar
förslaget utan erinran. Med hänsyn till att det i regel är någon annan
nämnd än socialnämnden som prövar dessa ärenden i kommunen, anser
Socialstyrelsen det mindre lämpligt att bestämmelsen tas in i 7 kap. 4 §.
Svenska Tidningsutgivareföreningen förordar att bestämmelsen utformas
med ett rakt skaderekvisit.
Skälen för regeringens förslag: I lagen (1957:259) om rätt för kommun
att uttaga avgift för vissa upplåtelser å allmän plats m.m. och i 159 a §
vägtrafikkungörelsen (1972:603) finns bestämmelser bl. a. om att rörelse-
hindrade av kommunen får befrias från skyldighet att erlägga parkerings-
avgift och att det för rörelsehindrade får beslutas om undantag från be-
stämmelser som avser stannande eller parkering.
Ansökningar om parkeringstillstånd för rörelsehindrade prövas av trafik-
nämnden (1 § andra stycket lagen /1978:234/ om nämnder för vissa trafik-
frågor). Trafiknämndens beslut får överklagas hos länsstyrelsen, vars
beslut kan överklagas hos Vägverket. Tidigare prövades dessa frågor av
Trafiksäkerhetsverket (TSV).
TSV har meddelat föreskrifter i fråga om parkeringstillstånd för rörelse-
hindrade (TSVFS 1987:11). Enligt föreskrifterna får läkarintyg infordras i
ansökningsärendet, om det är svårt att bedöma sökandens möjligheter att
förflytta sig. Läkarintyg infordras regelmässigt när ansökan om tillstånd
görs första gången. Läkarintygen är ofta mycket detaljerade och det före-
kommer att de ursprungligen varit avsedda för ansökan av olika typer av
bidrag eller andra förmåner.
Enligt 7 kap. 1 § sekretesslagen gäller sekretess inom hälso- och sjukvår-
den för uppgift om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållan-
den, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde
eller någon honom närstående lider men. Samma sak gäller i viss annan
medicinsk verksamhet.
De läkarintyg som nu är aktuella innehåller uppgifter som omfattas av
sekretess när läkarintygen är tillgängliga inom hälso- och sjukvårdssektorn
och till denna angränsande områden. Om uppgifterna blir tillgängliga
utanför detta område, t.ex. när de ges in till trafiknämnden i samband med
ansökan om parkeringstillstånd, gäller inte sekretessen där utan en kom-
pletterande regel om detta.
Sekretessen enligt 7 kap. 4 § sekretesslagen gäller inom socialtjänsten till
vilken hör bl.a. verksamhet enligt lagstiftningen om socialtjänst samt verk-
Prop. 1993/94:165
30
samhet som i annat fall enligt lag handhas av socialnämnd. Vidare räknas Prop. 1993/94:165
till socialtjänst verksamhet hos annan myndighet som innefattar ompröv-
ning av socialnämnds beslut eller särskild tillsyn över nämndens verksam-
het. Med socialtjänst jämställs - efter lagändring 1987 - bl.a. ärenden om
tillstånd till riksfärdtjänst. Lagändringen skedde med anledning av att
dåvarande lydelse av 7 kap. 4 § sekretesslagen inte medgav sekretesskydd
för uppgifter i t.ex. läkarintyg som förekom i ärenden om riksfärdtjänst
som överklagats från kommunen.
Trafiknämndens ärenden om särskilt parkeringstillstånd kan inte hänföras
till sådan verksamhet som avses i 7 kap. 4 § sekretesslagen. Även om
socialnämnd efter delegation av kommunen skulle handlägga ärenden om
parkeringstillstånd för rörelsehindrade, är inte sistnämnda lagrum tillämp-
ligt, eftersom det då inte är fråga om verksamhet som i annat fall enligt
lag handhas av socialnämnd. Inte heller lär sekretess i verksamheten gälla
enligt 7 kap. 7 § eller enligt någon annan bestämmelse i sekretesslagen.
Ett parkeringstillstånd har naturligen ett betydande värde, främst av
praktisk natur, för rörelsehindrade. Det ligger därmed i sökandens intresse
att kunna åberopa ett så detaljerat läkarintyg som möjligt. Det finns inte
skäl att anse att de uppgifter som förekommer i läkarintyg som åberopas i
ärenden om parkeringstillstånd, uppfattas som mindre integritetskänsliga än
de uppgifter som förekommer i läkarintyg som t.ex. åberopas till stöd för
tillstånd till riksfärdtjänst. I de fall en person ansöker om båda typerna av
tillstånd torde dessutom i många fall samma läkarintyg åberopas i båda
ärendena. Det vore inte tillfredsställande att rörelsehindrade avstår från att
söka parkeringstillstånd på grund av att det saknas sekretesskydd för upp-
gifter som kunnat medföra att tillstånd beviljades. Av vad som nu sagts
följer att det finns starka skäl för att det skall vara möjligt att med sekre-
tess skydda uppgifter om sökandens hälsotillstånd och andra personliga
förhållanden som förekommer i parkeringsärendet. Offentlighetsintresset i
dessa ärenden är inte påfallande starkt.
Ärenden om parkeringstillstånd för rörelsehindrade har vissa likheter
med ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst. Det torde t.ex. i många fall
vara samma personer som söker båda typerna av tillstånd och som i båda
ärendena åberopar samma läkarintyg som stöd för sin ansökan. Det är
därför regeringens uppfattning att en sekretessbestämmelse för parkerings-
tillståndsärendena bör vara utformad på samma sätt som vad som gäller för
ärenden om tillstånd till riksfärdtjänst. Sekretess bör därför gälla, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon
honom närstående lider men. Det skall således föreligga en presumtion för
sekretess. I och med att bestämmelsen föreslås gälla i ärenden om ansökan
om parkeringstillstånd för rörelsehindrade kommer samtliga instanser som
handlägger ärendet att omfattas av regeln. Vad gäller ärenden om tillstånd
till riksfärdtjänst har dessa ärenden jämställts med socialtjänst vid tillämp-
ningen av sekretesslagen. Det förefaller därför lämpligt att förorda denna
lösning även beträffande ärenden om parkeringstillstånd. Bestämmelsen
bör därför tas in i 7 kap. 4 § sekretesslagen. Meddelarfrihet bör inte gälla
för uppgifterna.
31
Regeringens förslag: En bestämmelse införs om sekretess för bo-
stadsadresser, hemtelefonnummer och personnummer i personalad-
ministrativ verksamhet hos sådana myndigheter där personalen sär-
skilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt men om
uppgifter lämnas ut. Det överlämnas till regeringen att i förordning
föreskriva hos vilka myndigheter sekretessen skall gälla. Skaderekvi-
sitet föreslås vaia omvänt.
Promemorians bedömning: Någon ändring av gällande regler förordas
inte.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är av den uppfattningen att
sekretess skall gälla för uppgift om hemadress och telefonnummer. De
allra flesta förespråkar ett omvänt skaderekvisit, dvs. att presumtionen
skall vara för sekretess.
Skälen for regeringens förslag: Sekretess i myndigheters personalad-
ministrativa verksamhet regleras i 7 kap. 11 § sekretesslagen. Första och
andra styckena reglerar sekretessen i den del av den personaladministrativa
verksamheten som består av personalsocial verksamhet. För uppgifter som
kan förekomma i en myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt
gäller normalt inte någon sekretess.
En enskild som har drabbats av ett för honom ofördelaktigt beslut kan i
vissa fall uppfatta den tjänsteman som handlagt ärendet som personligt
ansvarig för beslutet. Ibland kan missnöjet hos den enskilde ta sig sådana
uttryck som telefontrakasserier och direkta hot om repressalier mot både
tjänstemannen och dennes familjemedlemmar. Det är självfallet mycket
viktigt att den anställde kan känna trygghet och att den personliga integri-
teten skyddas. I syfte att ge de offentliga funktionärerna ett bättre skydd
mot hot och andra trakasserier kompletterades för ett par år sedan para-
grafen med ett nytt fjärde stycke. Enligt denna regel som trädde i kraft den
1 januari 1987 skall uppgifter om t.ex. en anställds adress och telefonnum-
mer till bostaden kunna hemlighållas i sådana fall då man kan befara att
den anställde eller någon familjemedlem riskerar att utsättas för våld eller
annat allvarligt men om sådana uppgifter röjs. I förarbetena till bestäm-
melsen uttryckte föredragande statsrådet bl.a. en stor förståelse för de
motiv som låg bakom önskemålet om en ökad sekretess. Han framhöll
emellertid att det samtidigt är viktigt från principiell synpunkt att undantag
från offentlighetsprincipen förekommer i så liten utsträckning som möjligt.
En lämplig avvägning mellan de motstående intressena av offentlighet och
sekretess borde enligt hans mening kunna åstadkommas genom en sådan
regel som senare infördes (prop. 1986/87:3 s. 8).
Genom detta kvalificerade skaderekvisit har den aktuella sekretessen
inskränkts till att gälla endast i vissa speciella undantagsfall. Det behöver
dock inte vara fråga om risk för fysisk skada. Om det finns grundad an-
ledning att befara telefonterror eller andra trakasserier av allvarligare natur
32
riktad mot den anställde, bör också detta i allmänhet utgöra ett sådant Prop. 1993/94:165
allvarligt men som krävs för ett hemlighållande. Uppgifter kan emellertid
inte med stöd av bestämmelsen hemlighållas helt rutinmässigt.
Under den tid som gått sedan bestämmelsen infördes har i olika samman-
hang anförts att regleringen inte blev tillräckligt verkningsfull. Många av
de remissinstanser som yttrat sig över promemorieförslaget har anfört att
anställda känner stor oro över att uppgifter om deras adress och telefon-
nummer i de allra flesta fall inte går att hemlighålla. Arbetsklimatet inom
t.ex. polisväsendet och hos åklagarmyndigheterna har under de senaste
åren hårdnat och många anställda har valt att ha hemligt telefonnummer.
Att hemlighålla numret hos arbetsgivaren går dock endast i undantagsfall.
Även de tjänstemän som har att bedöma om det i det enskilda fallet finns
fog för att anta att den anställde är i behov av sekretess upplever sin situa-
tion som besvärlig. De har ofta svårt att göra en sekretessbedömning. De
får ju inte fråga vad uppgifterna skall användas till och de saknar oftast
kunskap om enskilda ärenden. De flesta remissinstanserna förordar mot
denna bakgrund att skyddet för anställdas hemadresser och telefonnummer
stärks.
Man får emellertid inte glömma bort att för de allra flesta offentligan-
ställda är uppgifter om hemadress och telefonnummer helt harmlösa upp-
gifter ur integritetssynpunkt. Vissa yrkesgrupper är emellertid mer utsatta
för hot och trakasserier än andra. Som exempel kan nämnas polisen,
åklagare, domare, socialtjänstpersonal och kronofogdar. I de fall ett reellt
hot existerar finns redan i dag ett visst skydd. Emellertid kan det många
gånger vara svårt för de personer på myndigheternas personalavdelningar
som skall tillämpa sekretessbestämmelsen att i det enskilda fallet bedöma
om det finns fog för att anta att uppgifterna om den anställde är i behov av
ett sekretesskydd. De måste ju på egen hand försöka bedöma avsikterna
hos den som begär att få ut en uppgift om en tjänstemans telefonnummer
eller adress. Om det inte finns något i uppträdandet hos den som vill ha
reda på dessa uppgifter eller någonting annat som tyder på att han har en
avog inställning till tjänstemannen, kan den handläggare på myndigheten
som skall pröva frågan om utlämnande med den nuvarande sekretessbe-
stämmelsen inte hemlighålla de begärda uppgifterna. Det torde också mera
sällan förekomma att den som är ute i otillbörliga syften redan då denne
begär uppgifterna självmant redogör för sina syften. Myndigheten får inte
heller efterforska vem personen som begär handlingen är eller vilket syfte
han har med sin begäran i större utsträckning än vad som behövs för att en
sekretessprövning skall kunna göras. Den som kanske redan sedan tidigare
är känd hos myndigheten för sin avoga inställning till en eller flera tjänste-
män kan dessutom låta någon bekant begära uppgifterna för sin räkning.
Det kan således ibland uppstå svårigheter vid tillämpningen av den nu
gällande sekretessbestämmelsen.
Regeringen delar den grundläggande bedömning som tidigare har gjorts
att man skall vara restriktiv vid införande av sekretess på områden där
sekretess inte tidigare gällt. Myndigheternas personaladministrativa verk-
samhet är ett sådant område där det sedan gammalt gällt en långtgående
offentlighet. Denna offentlighet måste dock få inskränkas om det är på- 33
kallat med hänsyn till de anställdas och deras familjers trygghet. Så sent
3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 165
som 1987 infördes också vissa begränsningar. Mot bakgrund av de syn- Prop. 1993/94:165
punkter som framförts under remissbehandlingen gör regeringen emellertid
den bedömningen att skyddet för de anställdas integritet ytterligare bör
förstärkas.
En regel om utvidgad sekretess inom detta område måste emellertid be-
gränsas till uppgifter och områden där behovet av skydd framstår som
särskilt stort. Främst är det skyddet för uppgifter om bostadsadresser och
hemtelefonnummer som bör stärkas. Skyddet bör även omfatta adress och
telefonnummer till sommarbostaden. Rätten till insyn i myndigheternas
verksamhet kräver först och främst att var och en kan få ta del av sådant
som rör anställdas tjänst, tjänsteutövning och att den anställde kan nås på
arbetsplatsen. Något starkare intresse av att allmänheten skall kunna nå
tjänstemannen i hemmet, om inte tjänstemannen själv vill det, finns nor-
malt inte. Att införa bättre sekretesskydd för uppgift om adress och tele-
fonnummer är ett enkelt sätt att bättre skydda anställda och deras familjer
inom utsatta områden mot hot och trakasserier, även om man inte bör göra
sig överdrivna föreställningar om skyddets effekter därför att det är fråga
om uppgifter som oftast finns t.ex. i telefonkataloger. Lagrådet har anfört
att för att syftet med bestämmelsen skall tillgodoses bör skyddet även
omfatta personnummer. Regeringen, som beaktar att det knappast kan
finnas något egentligt insynsintresse beträffande offentliga funktionärers
personnummer, delar denna bedömning. Den som har kunskap om någons
personnummer kan på ett enkelt sätt genom t.ex. en förfrågan till folkbok-
föringen få uppgift om adress till den person numret rör. För att bestäm-
melsen skall få avsedd effekt bör därför även personnummer kunna omfat-
tas av sekretess inom den personaladministrativa verksamheten.
Att låta en regel om sekretess för bl.a. adresser omfatta alla offentligt
anställda kan dock inte anses vara i överensstämmelse med den restriktiva
inställning som skall gälla vid införande av sekretess i personaladmini-
strativ verksamhet. Bestämmelsen bör därför begränsas till att gälla endast
hos sådana myndigheter där det finns ett mera påtagligt behov av sekre-
tesskydd. Som exempel kan nämnas polis-, åklagar- och kronofogdemyn-
digheter samt myndigheter inom socialtjänsten. För att tillgodose kravet på
att sekretess endast skall gälla inom områden där ett verkligt behov finns
bör det uttryckligen regleras i vilka myndigheters personaladministrativa
verksamhet sekretess för uppgifterna kan gälla. Eftersom kretsen av myn-
digheter kan komma att förändras över tiden är det mindre lämpligt att ge
denna reglering i lag. Det bör därför överlämnas till regeringen att i sekre-
tessförordningen föreskriva hos vilka myndigheter sekretess kan gälla. I
sekretesslagen bör dock anges att sekretess endast skall gälla hos sådana
myndigheter där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller
annat allvarligt men. Endast uppgifter hos sådana myndigheter där de
anställda på grund av arbetets karaktär regelmässigt utsätts för hot och
trakasserier skall kunna skyddas.
För att skyddet skall bli tillfredsställande bör en sekretessbestämmelse ut-
formas med ett omvänt skaderekvisit. Endast om det står klart att upp-
giften kan lämnas ut utan fara för att den anställde eller någon honom
närstående lider men skall uppgiften få röjas. Vid en begäran om utläm- 34
nande kommer den tjänsteman som har att pröva framställningen många
gånger att behöva fråga vad uppgiften skall användas till. Inget hindrar Prop. 1993/94:165
dock att detta efterfrågas om det behövs för sekretessbedömningen. En
bestämmelse med nu föreslaget innehåll kan tas in i fjärde stycke i
7 kap. 11 §. Någon inskränkning av meddelarfriheten föreslås inte.
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgifter i tjänst-
göringsomdömen som upprättas inom utrikesförvaltningen.
Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inget att erinra mot
att en sekretessbestämmelse införs. Flera instanser har emellertid synpunk-
ter på bestämmelsens utformning. Kammarrätten i Stockholm anser att det
i lagtexten bör preciseras vilka speciella tjänstgöringsintyg som skall falla
in under paragrafens tillämpningsområde eller att bestämmelsen förses med
ett skaderekvisit. Domstolsverket och Sveriges Radio AB ifrågasätter om
sekretessen skall vara absolut. Polismyndigheten i Stockholm ifrågasätter
om inte den föreslagna bestämmelsen, om den över huvud taget är på-
kallad, hör hemma i 2 kap. i stället för i 7 kap. Hovrätten över Skåne och
Blekinge och Svenska Tidningsutgivareföreningen avstyrker förslaget.
Även Sveriges Television AB avstyrker förslaget samt anför att för det fall
en sekretessregel ändå övervägs bör den utformas med ett rakt skaderek-
visit. Statstjänstemannaförbundet uttalar att bestämmelsen inte får innebära
någon inskränkning i de fackliga organisationernas rätt till information
enligt medbestämmandelagen.
Skälen för regeringens förslag: Inom Utrikesdepartementet har utarbe-
tats ett förslag till system för kompetensbedömning av utrikesförvaltning-
ens tjänstemän. Systemet innebär att s.k. tjänstgöringsomdömen skall
införas. Dessa omdömen skall avges då en tjänsteman eller tjänstemannens
chef lämnar sin befattning. Bedömningen skall avse en rad olika egenska-
per och kunskaper t.ex. arbetsförmåga, initativförmåga, självständighet,
anpassningsförmåga, stresstålighet, samarbetsförmåga, kontaktförmåga,
sakkunskap, omdömesförmåga, språkkunskaper, ledarskap och utvecklings-
barhet. Omdömena skall ges på en förtryckt blankett där kryssmarkering
skall göras i olika spalter beroende på om tjänstemannens förmåga i olika
avseenden bedöms som icke fullt tillfredsställande, goda, mycket goda
eller synnerligen goda. Den bedömde tjänstemannen skall ges tillfälle att
kommentera omdömena och han skall även beredas tillfälle att på ett sär-
skilt formulär lämna synpunkter på arbetsledningen vid tjänstestället. Upp-
gifterna skall sedan ingå som en del av personalenhetens beslutsunderlag i
exempelvis ett befordrings- eller förflyttningsärende.
Syftet med systemet är att skapa enhetlighet i kompetensbedömningen
och fördelarna med ett sådant system bedöms som stora. Det är emellertid
35
inte önskvärt att företrädare för andra länder får möjlighet att hämta ut Prop. 1993/94:165
ingående beskrivningar av de tjänstemän som arbetar inom utrikesförvalt-
ningen. Ett sådant uppgiftsutlämnande skulle i vissa fall kunna leda till
störningar i de mellanfolkliga förbindelserna. Den enskilde tjänstemannen
kan också uppleva det som integritetskränkande om dessa uppgifter blir
tillgängliga för envar. Uppgifterna ger, trots att de till största delen består
av ikryssade värdeomdömen på en förtryckt blankett, en ingående redovis-
ning av bl.a. tjänstemannens arbetsförmåga och kompetens.
Bestämmelser om sekretess i personaladministrativ verksamhet finns i
7 kap. 11 § sekretesslagen. Ifrågavarande tjänstgöringsomdömen kommer
att bli aktuella i ärenden som rör förflyttning, befordran, omplacering eller
avskedande från tjänst. Enligt paragrafens tredje stycke är det av nu nämn-
da ärendetyper endast uppgifter i omplaceringsärenden som under vissa
förutsättningar kan sekretessbeläggas. Möjligheterna att med stöd av denna
bestämmelse hemlighålla tjänstgöringsomdömena är således små. Inte
heller kan bestämmelsen om utrikessekretess i 2 kap. 1 § bli tillämplig
annat än i rena undantagsfall.
Det föreslagna kompetensbedömningssystemet har motsvarigheter inom
försvaret och i viss mån inom domstolsväsendet. Inom försvaret samman-
ställs en gång om året vitsord för officerarna. Vitsorden förvaras i respek-
tive personakt på respektive myndighet och får betydelse i ärenden om
befordran eller förflyttning. Inom domstolsväsendet är man i den s.k.
tjänsteförslagsnämnden, vilken föreslår utnämning av nya domare, skyldig
att dokumentera muntliga omdömen som lämnas i ett tjänstetillsättnings-
ärende. Inte heller inom dessa områden finns någon sekretessbestämmelse
som särskilt reglerar sekretess för tjänstgöringsomdömen. Regeringsrätten
har i RÅ 1990, not. 418, funnit att vitsord inom försvaret i vissa fall kan
sekretessbeläggas med stöd av 2 kap. 2 § sekretesslagen. I målet var fråga
om utfående av vitsord i fotokopia för tre befäl avseende fyra vitsordsår.
Kammarrätten fann att en sammanställning av vitsord avseende flera perso-
ner kan ge en mer eller mindre kvalificerad upplysning om försvarets
krigsorganisation. Det kan därför antas att det skadar landets försvar eller
på annat sätt vållar fara för rikets säkerhet om uppgiften röjs. Sekretess
ansågs föreligga för uppgifterna. Regeringsrätten anslöt sig till denna
bedömning. I målet beslutade emellertid underinstanserna att uppgifterna
kunde lämnas ut med förbehåll. Förbehållet innebar att kopior av hand-
lingarna inte lämnades ut, utan sökanden hade endast rätt att ta del av
handlingarna där de förvarades. Regeringsrätten hade inte att pröva huruvi-
da handlingarna kunde lämnas ut med förbehåll. Den fann emellertid inte
att det fanns skäl att upphäva förbehållet.
Det föreslagna kompetensbedömningssystemet kommer att innehålla
uppgifter som relativt ingående redogör för tjänstemannens egenskaper.
Visserligen skall omdömena lämnas genom kryssmarkering, men i och
med att ett stort antal olika egenskaper och kunskaper bedöms separat
kommer den sammantagna redovisningen på ett ingående sätt att ge upp-
lysning om tjänstemannens kapacitet och duglighet. På samma sätt som
gäller inom försvarets verksamhet kan det förekomma uppgifter i vitsord
och omdömen som om de kom främmande makt till handa, skulle kunna 36
medföra skada för landet. Uppgifterna måste också bedömas som integri-
tetskänsliga. Prop. 1993/94:165
Med beaktande av båda dessa aspekter gör regeringen, som i detta ären-
de endast beaktar utrikesförvaltningens behov av sekretess, den bedöm-
ningen att sekretess skall gälla för utrikesförvaltningens tjänstgöringsom-
dömen.
För att uppnå syftet med en sådan sekretessregel måste bestämmelsen
utformas utan skaderekvisit. Om den skulle innehålla ett skaderekvisit
skulle ju redan en vägran att lämna ut en uppgift till en representant för
främmande stat kunna vara ett tecken på att omdömet innehåller uppgifter
som skulle kunna störa eller irritera förhållandet mellan staterna om de
lämnades ut. Genom att full insyn råder i övrigt i befondrings- och förflytt-
ningsärenden och då tjänstgöringsomdömena enbart är en del av besluts-
underlaget åsidosätter inte en sådan regel på något mera påtagligt sätt
rätten till insyn i handläggningen.
En bestämmelse med detta innehåll kan sägas höra hemma såväl i 2 kap.
som i 7 kap. Eftersom omdömena kommer att förekomma i den personal-
administrativa verksamheten förefaller det dock mest motiverat att ta in
bestämmelsen i 7 kap. Med denna placering utgör sekretessen inte heller
något hinder mot att information lämnas till företrädare för arbetstagaror-
ganisation eller till skyddsombud (se 14 kap. 7 §). Det föreslås således att
en bestämmelse om sekretess för utrikesförvaltningens tjänstgöringsom-
dömen tas in i ett nytt stycke i 7 kap. 11 §. Någon inskränkning av med-
delarfriheten föreslås inte.
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla för uppgifter om enskil-
das personliga förhållanden även i de fall ekonomiska eller sociala
skäl åberopas som grund för befrielse från skyldighet att fullgöra
vämpliktstj änstgöring.
Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker eller har inget att
erinra mot förslaget. Hovrätten över Skåne och Blekinge anmärker att den
utformning lagtexten fått innebär att i praktiken alla ärenden om befrielse
från värnpliktstjänstgöring omfattas.
Skälen för regeringens förslag: I värnpliktslagen (1941:967) finns
bestämmelser om när någon skall befrias från skyldigheten att fullgöra
värnpliktstjänstgöring. Enligt 4 § skall den befrias som på grund av sjuk-
dom eller av någon annan orsak har sin fysiska eller psykiska prestations-
förmåga nedsatt i sådan grad att han inte kan fullgöra tjänstgöringen, den
som löper särskild risk att genom tjänstgöringen få en sådan nedsättning av
prestationsförmågan, den som genom naturalisation upptas till svensk
medborgare det kalenderår då han fyller 28 år eller senare, den som styr-
37
ker att han i utlandet genomgått militär utbildning som i huvudsak kan Prop. 1993/94:165
jämställas med grundutbildning enligt vämpliktslagen, den som på grund
av långvarig vistelse utomlands inte har fullgjort sin tjänstgöringsskyldig-
het och återvänder till riket under det kalenderår då han fyller 28 år eller
senare, och den som visar andra, synnerliga skäl för befrielse. Till syn-
nerliga skäl räknas sociala, ekonomiska och liknande omständigheter
(prop. 1987/88:54 s. 20).
I ärenden som angår befrielse från värnpliktstjänstgöring på grund av
nedsättning av prestationsförmågan eller särskild risk för detta gäller,
enligt 7 kap. 12 § sekretesslagen, sekretess för uppgift om enskilds person-
liga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom
närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller även i ärenden
om inskrivning av värnpliktig, i ärenden som angår antagning till utbild-
ning vid försvarsmakten, i ärenden om anstånd med värnpliktstjänstgöring
och i ärenden om vapenfri tjänst. Från och med den 1 juli 1994 skall en
ny organisation råda inom försvaret. Flera myndigheter skall slås samman
till en myndighet som skall benämnas Försvarsmakten.
År 1989 ändrades vämpliktslagens bestämmelser om undantag i det
enskilda fallet från skyldigheten att fullgöra värnpliktstjänstgöring. Bl.a.
ersattes uttrycken frikallelse, undantagande och befrielse med det gemen-
samma uttrycket befrielse. Även tidigare gällde att skyldigheten att tjänst-
göra bortföll för den som på grund av fysiska eller psykiska orsaker inte
kunde göra någon krigstjänst. Om orsaken härtill var bestående, frikallades
den värnpliktige. Om orsakerna bedömdes som enbart tillfälliga, undan-
togs han från tjänstgöringsskyldigheten under erforderlig tid. Befriad från
tjänstgöring kunde man bli på grund av vissa formella villkor, t.ex. natura-
lisation, militärtjänst i utlandet eller långvarig vistelse utomlands och
vidare i fall där man kunde visa att man hade andra synnerliga skäl.
Vid införandet av sekretessbestämmelsen i 7 kap. 12 § sekretesslagen
anfördes bl.a. följande (prop. 1979/80:2, Del A, s. 204 ff.). I ärenden om
inskrivning förekommer uppgifter från bl.a. vårdmyndigheter. Uppgifterna
är känsliga och bör inte vara offentliga i inskrivningsärendena. Över huvud
taget bör ömtåliga uppgifter i dessa ärenden omfattas av sekretess. I ären-
den om frikallelse och undantagande på grund av medicinska skäl är det
uppenbart att det kan förekomma skyddsvärda uppgifter om enskildas
hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. I ärenden om anstånd kan
det utan tvekan förekomma för den enskilde ömtåliga uppgifter rörande
t.ex. hälsotillstånd eller familjesociala förhållanden. Sådana uppgifter bör
kunna sekretesskyddas. I ärenden om vapenfri tjänst kan förekomma upp-
gifter om t.ex. enskilds politiska eller religiösa uppfattning eller uppgifter
om psykiska problem. Även i dessa ärenden, där således tämligen ingåen-
de kan komma att redovisas uppgifter om enskilds personliga förhållande*
bör sekretess kunna gälla.
I ärenden om befrielse ansågs däremot sekretessbehovet inte vara lika
framträdande eftersom befrielse huvudsakligen kunde komma i fråga på
formell grund. Någon sekretess för dessa ärenden infördes därmed inte.
Samtidigt med 1989 års ändring i vämpliktslagen ändrades också sekre-
tesslagen. Tidigare föreskrevs att sekretess gällde i bl.a. ärende som an- 38
gick frikallelse från värnplikt och undantagande från tjänstgöringsskyldig-
het. Efter ändringen (SFS 1988:95) gäller sekretess i bl.a. ärenden som Prop. 1993/94:165
angår befrielse från värnpliktstjänstgöring på grund av nedsättning av
prestationsförmågan eller särskild risk för detta. Denna ändring innebar
ingen förändring i sak.
I de ärenden där andra synnerliga skäl än de som speciellt omnämns i
vämpliktslagen åberopas som grund för befrielse förekommer ofta uppgif-
ter om ekonomiska och sociala förhållanden. Det har visat sig att dessa
uppgifter många gånger kan vara av samma känsliga art som de som åbe-
ropas i de ärendetyper där sekretess redan i dag gäller. Eftersom tanken
med regleringen i 7 kap. 12 § sekretesslagen är att skydda uppgifter om
enskilds personliga förhållanden i de olika typer av ärenden som finns
inom denna verksamhet bör även ömtåliga uppgifter i nu förevarande
ärenden omfattas av sekretess.
I promemorian föreslås att man i uppräkningen i 7 kap. 12 § tar med
även ärenden som angår befrielse på grund av synnerliga skäl. Som Hov-
rätten över Skåne och Blekinge påpekat får denna reglering till följd att
alla ärenden om befrielse från värnpliktstjänstgöring omfattas av sekretess-
bestämmelsen.
Med synnerliga skäl avses främst sociala och ekonomiska omständig-
heter. Enligt regeringens uppfattning bör nuvarande lydelse av paragrafen
därför kompletteras med ärenden som avser befrielse på grund av just
ekonomiska eller sociala skäl. På detta sätt undviker man även att sekretes-
sen utvidgas till att omfatta även områden där sekretess inte är nödvändig.
Skaderekvisitet skall som för de övriga ärendetypema vara rakt, dvs.
huvudregeln är att uppgifterna skall vara offentliga. Intresset av offentlig
insyn tillgodoses genom att besluten undantas från sekretessen. Meddelar-
frihet bör råda för uppgifterna.
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i verksamhet som avser
förande av eller uttag ur sjömansregistret för uppgift om enskildas
personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att
den enskilde eller någon som står honom nära lider men om upp-
giften röjs.
Promemorians bedömning: I promemorian förordas ingen ändring i
sekretesslagen.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser delar eller har inget att
erinra mot promemorians bedömning. Sjöfartsverket menar dock att upp-
gifter om svenskt sjöfolk inte urskiljningslöst skall behöva lämnas ut vid
utrikespolitiska krissituationer. I sådana situationer kan, anför man, sjöfol-
ket vara en utsatt yrkesgrupp varvid även de anhöriga kan vara utsatta för
risker. Även Svenska Sjöfolksförbundet och Svea hovrätt är av den upp-
fattningen att sekretess skall kunna gälla för uppgifter i sjömansregistret.
39
Skälen för regeringens förslag: Sjöfartsverket för ett register, sjömans- Prop. 1993/94:165
registret, över sjömän och handelsfartyg där sjömän tjänstgör. Registret
skall innehålla uppgifter om sjömännens identitet och kvalifikationer samt
om fartygen. Sjömännens tidigare och pågående tjänstgöring på fartyg skall
kunna utläsas och kontroll av fartygets bemanning skall kunna göras med
hjälp av uppgifterna i registret (22 och 23 §§ mönstringslagen /1983:929/).
Den 1 juni 1993 fanns ca 60 700 personer registrerade i sjömansregistret.
Av dessa var drygt 20 000 aktiva sjömän.
I 7 kap. 15 § sekretesslagen finns bestämmelser som reglerar sekretessen
i verksamhet som avser folkbokföring eller annan liknande registrering av
befolkningen. Sekretess gäller i sådan verksamhet för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den
enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Mot-
svarande sekretess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i
annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkning-
en. Samma sekretess gäller även i ärenden om medlemskap i Svenska
kyrkan. I 1 a § sekretessförordningen finns de verksamheter angivna vari
regeringen föreskrivit att sekretess skall gälla. Som exempel på sådana
verksamheter kan nämnas Rikspolisstyrelsens centrala passregister, Social-
styrelsens register över hälso- och sjukvårdspersonal och Vägverkets bil-,
körkorts- och felparkeringsregister. Någon bestämmelse om sekretess som
skyddar uppgifter i sjömansregistret finns emellertid inte.
Vid ärendets beredning och under remissbehandlingen har framförts att
det vid utrikespolitiska krissituationer kan föreligga en risk för att besätt-
ningar på vissa fartyg eller deras anhöriga utsätts för personförföljelse om
uppgifter om dem lämnas ut. Vidare har anförts att det är otillfredsställan-
de att en uppgift som är spärrmarkerad i folkbokföringens register måste
lämnas ut från sjömansregistret.
Bestämmelsen om sekretess i 7 kap. 15 § första meningen sekretesslagen,
gäller till en början den egentliga folkbokföringen. För att inte denna
sekretess skall kunna kringgås genom att uppgifterna får en vidsträcktare
offentlighet i andra register som omfattar befolkningen är bestämmelsen
tillämplig också i fråga om annat befolkningsregister som baserar sig på
uppgifter från folkbokföringen, t.ex. det ADB-baserade centrala statliga
person- och adressregistret SPAR. Även om ett befolkningsregister inte
omfattar hela landet utan bara befolkningen i ett visst område t.ex. ett
landstingsområde, är sekretessbestämmelsen tillämplig. Ett register som
omfattar ett visst begränsat urval av befolkningen omfattas däremot inte.
Huvudregeln i bestämmelsen är att uppgifterna i registret skall vara offent-
liga. Endast om det av särskild anledning kan antas att ett utlämnande
skulle leda till skada eller men kan uppgifter hemlighållas. Som exempel
kan nämnas att sekretess kan gälla för en adressuppgift om man befarar
personförföljelse (prop. 1979/80:2, Del A, s. 210 ff.). Bestämmelsen är
dock inte tillämplig på uppgift i sjömansregistret.
I den mån det föreskrivs av regeringen gäller motsvarande sekretess även
i annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolk-
ningen. Hur stor del av befolkningen som härmed avses är inte reglerat i
lag eller närmare angivet i propositionen, länken är emellertid att uppgif-
ter i sådana register som det ligger nära till hands att söka i efter t.ex. en
40
adress skall kunna omfattas av sekretess. Sjömansregistret innehåller upp- Prop. 1993/94:165
gifter om ca 60 000 personer. Ett sådant antal kan inte - oavsett att regist-
ret innehåller uppgifter om en hel yrkeskår - anses utgöra en betydande del
av befolkningen i här avsedd mening. Sekretess för uppgifter i sjömans-
registret kan således inte införas endast genom en ändring i sekretessför-
ordningen.
För att skydda uppgifter i sjömansregistret krävs således lagändring. En
grundtanke bakom offentlighets- och sekretessregleringen är att sekretess
skall gälla endast i de fall där det verkligen behövs. Krav på nya sekretess-
regler bör prövas med stor restriktivitet. länken bakom regleringen i
7 kap. 15 § sekretesslagen är att sekretess bara skall ges för uppgifter i
sådana register där det i praktiken ligger närmast till hands att försöka få
reda på t.ex. en adressuppgift. Ju större del av befolkningen registreringen
avser, desto mera näraliggande är det givetvis att söka uppgiften där. Inför
tillkomsten av bestämmelsen i 7 kap. 15 § första stycket andra meningen
övervägdes möjligheten att låta sekretessbestämmelsen omfatta alla myn-
dighetsregister. Konsekvenserna av en så långtgående utvidgning av sekre-
tessen ansågs dock svåra att överblicka och det ansågs svårt att få ett
system som fungerade i praktiken. Vidare tvekade man om värdet av en
sådan reglering eftersom den som verkligen vill få del av en upplysning
förr eller senare på ett eller annat sätt alltid lyckas med detta (prop.
1987/88:41 s. 12 f.).
Visserligen kan det synas otillfredsställande att samma uppgift kan vara
sekretessbelagd i ett register men inte i ett annat. Detta är emellertid inte
något självständigt skäl för att införa nya sekretessbestämmelser. Sjöfarts-
verket har emellertid även anfört att ett utlämnande av uppgifter ur sjö-
mansregistret i vissa fall kan få till följd att sjömän eller deras anhöriga
utsätts för förföljelse eller andra trakasserier. Regeringen har förståelse för
att det upplevs som ett problem att uppgifter i sådana situationer inte går
att hemlighålla.
Som en jämförelse kan nämnas vad som gäller inom personaladmini-
strativ verksamhet för offentligt anställda tjänstemän. I sådan verksamhet
råder sekretess för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det
kan antas att den enskilde eller någon honom närstående utsätts för våld
eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Bestämmelsen infördes för ett
par år sedan för att ge offentliga funktionärer ett bättre skydd mot hot och
andra trakasserier. För att förbättra detta skydd föreslår regeringen i detta
lagstiftningsärende (se ovan under avsnitt 9) att sekretess i vissa fall skall
kunna gälla i större utsträckning.
Mycket talar för att även uppgifter i sjömansregistret skall kunna hemlig-
hållas i de fall man befarar att sjömannen eller någon anhörig till denne
riskerar att utsättas för t.ex. personförföljelse. En bestämmelse om det bör
därför införas samt utformas på samma sätt som gäller för uppgift i folk-
bokföringen. Sekretess skall således gälla i verksamhet som avser förande
av eller uttag ur sjömansregistret för uppgift om enskilds personliga för-
hållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller
någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Med en sådan ut-
formning kan man både skydda uppgifter som är av särskilt ömtålig art, 41
t.ex. uppgifter om adresser för personer som har erhållit s.k. sekretess-
markering inom folkbokföringen, men även uppgifter som normalt är Prop. 1993/94:165
harmlösa om det behövs på grund av speciella omständigheter. En bestäm-
melse med nu föreslaget innehåll kan tas in i 7 kap. 15 §. Någon inskränk-
ning av meddelarfriheten föreslås inte.
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla hos regeringen i ärenden
om överförande av verkställighet av brottmålsdom för uppgifter om
enskildas personliga förhållanden om det kan antas att den enskilde
eller någon som står honom nära lider men eller att fara uppkommer
för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften
röjs. Sekretessen skall dock inte gälla för regeringens beslut i ett
sådant ärende.
Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig tillstyrker
eller lämnar förslaget utan erinran i sak. Riksåklagaren och Åklagarmyn-
digheten i Malmö förordar att lagtexten skall innehålla en hänvisning till
lagen om internationellt samarbete rörande verkställighet av brottmålsdom
och lagen om internationellt samarbete rörande kriminalvård i frihet. Kam-
marrätten i Stockholm är tveksam till om uttrycket "i ärende om” även
innefattar uppgifter som inkommit före den formella framställningen.
Kriminalvårdsstyrelsen föreslår att bestämmelsen tas in i den bestämmelse
som reglerar nådeärenden.
Skälen för regeringens förslag: En person som fällts till ansvar för brott
i främmande stat kan i vissa fall få verkställigheten överförd till Sverige.
Det motsvarande gäller för personer som fällts till ansvar här i landet. De
kan få verkställigheten överförd till främmande stat. Bestämmelser om
överförande finns bl.a. i lagen (1972:260) om internationellt samarbete
rörande verkställighet av brottmålsdom (internationella verkställighetsla-
gen) och i lagen (1978:801) om internationellt samarbete rörande krimi-
nalvård i frihet. För nordiska brottmålsdomar gäller dock speciella regler.
En framställning om verkställighet enligt internationella verkställighetsla-
gen prövas när fråga är om att överföra verkställigheten till Sverige, av
regeringen. I vissa fall överlämnas framställningen för handläggning till
Riksåklagaren som i sin tur ansöker hos rätten om att ny påföljd skall
bestämmas enligt vad som i svensk lag är föreskrivet för motsvarande
brott. En framställning om verkställighet enligt lagen om internationellt
samarbete rörande kriminalvård i frihet överlämnas, om regeringen inte
avslår ansökan, till Riksåklagaren eller Kriminalvårdsstyrelsen för hand-
läggning. Om hinder mot verkställighet inte finns, bestämmer rätten ny
påföljd respektive beslutar Kriminalvårdsstyrelsen att kriminalvård i frihet
skall anordnas här i landet.
42
En framställning om verkställighet i främmande stat överlämnas av t.ex. Prop. 1993/94:165
Kriminalvårdsstyrelsen till Utrikesdepartementet som vidarebefordrar fram-
ställningen till berörd myndighet i den främmande staten.
En framställning från främmande stat om verkställighet i Sverige skall
ges in till Utrikesdepartementet. Den skall vara skriftlig och åtföljas av
avgörandet och av de övriga handlingar som är av betydelse för frågans
bedömning. Innan någon formell framställning kommer in till Utrikesde-
partementet förekommer ofta underhandskontakter. Det kan t.ex. vara
svenska ambassaden eller svenska konsulatet i en främmande stat som fått
vetskap om att en svensk medborgare avtjänar straff för brott begånget i
den främmande staten. Ambassaden eller konsulatet underrättar då Utrikes-
departementet som i sin tur påbötjar en utredning som, efter det att for-
mell framställning inkommit, kan leda fram till att personen i fråga över-
förs till Sverige.
I den utredning som ligger till grund för beslut i dessa ärenden ingår
utöver själva framställningen och kopia av avgörandet även handlingar som
ofta innehåller mer personliga uppgifter om den enskilde. Som exempel
kan nämnas personutredningar, läkarintyg, brev från den enskilde eller
någon honom närstående och utlåtanden från ledningen vid den anstalt där
personen i fråga vistas. Även handlingar som innehåller personliga uppgif-
ter rörande brottsoffren kan förekomma. Det ligger i sakens natur att
många av dessa uppgifter kan vara integritetskänsliga.
Regler om sekretess med hänsyn till skyddet för enskilds personliga och
ekonomiska förhållanden finns i 7 och 9 kap. sekretesslagen. Det är emel-
lertid endast i begränsad utsträckning som någon av dessa bestämmelser
kan bli tillämplig hos regeringen. Någon särskild bestämmelse om sekre-
tess i ärenden angående överförande av verkställighet av brottmålsdom
finns inte. De bestämmelser som eventuellt kan bli tillämpliga i denna typ
av ärenden finns i 2 kap. 1 § och 7 kap. 14 § sekretesslagen. Enligt 2 kap.
1 § första stycket gäller sekretess hos regeringen för uppgift som angår
Sveriges förbindelse med annan stat eller i övrigt rör annan stat, mellan-
folklig organisation, myndighet, medborgare eller juridisk person i annan
stat eller statslös, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att
detta stör Sveriges mellanfolkliga förbindelser eller på annat sätt skadar
landet. Bestämmelsen i 7 kap. 14 § reglerar sekretess för uppgift som rör
utlänning. För sådan uppgift gäller sekretess om det kan antas att röjandet
av uppgiften skulle medföra fåra för att någon utsätts för övergrepp eller
annat allvarligt men som föranleds av förhållandet mellan utlänningen och
utländsk stat eller myndighet eller organisation av utlänningar.
I de fall ärenden angående överförande av verkställighet av brottmålsdom
handläggs av andra myndigheter än regeringen kan även sådana personliga
uppgifter som ovan nämnts omfattas av sekretess. Riksåklagarens utred-
ning, som handläggs enligt reglerna i rättegångsbalken (se 9 § och 25 b §
internationella verkställighetslagen och 16 § lagen om internationellt sam-
arbete rörande kriminalvård i frihet), omfattas av sekretessen i 9 kap. 17 §
första stycket 1 sekretesslagen. Sekretess gäller då för uppgift om enskilds
personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan antas att den enskil-
de eller någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. 43
Då ärenden handläggs hos Kriminalvårdsstyrelsen kan sekretessbestämmel-
sen i 7 kap. 21 § bli tillämplig. Sekretess gäller i denna verksamhet för Prop. 1993/94:165
uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den
enskilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer
för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Bestämmelser om sekretess hos domstolar finns bl.a. i 7 kap. 22 §, 9 kap.
16 § och i 12 kap. sekretesslagen. Bestämmelser om förhandlingssekretess,
dvs. förhandling inom stängda dörrar, finns i 5 kap. 1 § rättegångsbalken.
Det kan i detta sammanhang också nämnas att en framställning från ett
nordiskt land ges in till Kriminalvårdsstyrelsen som även prövar framställ-
ningen. Uppgifter i ett sådant ärende kan således sekretessbeläggas med
stöd av bestämmelserna i 7 kap. 21 §.
Det är av stor vikt att det råder insyn i regeringens verksamhet. Offent-
lighetsintresset har här stor betydelse. Mot detta måste dock vägas den
enskildes intresse av att integritetskänsliga uppgifter inte blir offentliga.
En jämförelse kan göras med nådeärenden som ju handläggs i regerings-
kansliet. I dessa ärenden förekommer handlingar av liknande slag som i
ärenden angående överförande av verkställighet av brottmålsdom. Enligt
7 kap. 23 § sekretesslagen gäller sekretess i ärenden om nåd för uppgift
om enskilds hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden, om det av
särskild anledning kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom
närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekretess gäller även
i annan myndighets verksamhet för att gå tillhanda i nådeärenden.
Som ovan nämnts kan sekretess gälla i Riksåklagarens och Kriminal-
vårdsstyrelsens verksamhet för uppgift om enskilds personliga förhållan-
den. En uppgift i ett ärende om överförande av straffverkställighet kan
med andra ord vara sekretessbelagd då ärendet är under handläggning hos
dessa myndigheter men offentlig då samma ärende bereds hos regeringen.
Mycket talar för att integritetskänsliga uppgifter i ifrågavarande typ av
ärenden bör kunna omfattas av sekretess även hos regeringen. Ärendena
angår kriminalvård och många gånger handläggs de också av Kriminal-
vårdsstyrelsen. Det förefaller därför lämpligt att samma sekretess skall
gälla hos regeringen i ärenden om överförande av straffverkställighet som
den som gäller inom kriminalvården i dessa ärenden. Bestämmelsen i
7 kap. 21 § bör därför kompletteras med en regel om sekretess för uppgif-
ter i ärenden om överförande av verkställighet av brottmålsdom hos rege-
ringen. Såväl uppgifter om den dömde som om brottsoffer kan härmed
komma att omfattas av sekretess. Vidare bör även uppgifter som kommit
in till regeringskansliet innan den formella framställningen kommit in,
kunna omfattas av sekretessen. En remissinstans har påpekat att det är
tveksamt om uttrycket "i ärende om" täcker in även sådana uppgifter. Det
allra vanligaste torde vara att uppgifterna lämnas i en skriftlig handling,
som registreras då den inkommer till myndigheten. Även om inte någon
formell framställning om överförande inkommit måste saken ändå anses
vara ett "ärende" om överförande av verkställighet av en brottmålsdom.
Någon hänvisning i lagtext till de lagar med stöd av vilka verkställighet
av brottmålsdom kan överföras finner regeringen inte behövlig.
Meddelarfriheten bör på samma sätt som gäller för paragrafen i övrigt
begränsas såvitt avser uppgifter vars röjande kan antas medföra fara för att 44
någon utsätts för våld eller annat allvarligt men.
Prop. 1993/94:165
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i tillsynsverksamhet
avseende stiftelser. De uppgifter som skall skyddas är uppgifter om
stiftelsens affärs- eller driftförhållanden och uppgifter om andra
enskildas personliga eller ekonomiska förhållanden. Skaderekvisitet
skall vara rakt. Vidare inskränks meddelarfriheten i denna verksam-
het vad gäller sådana uppgifter om enskildas personliga förhållanden
vars röjande kan vålla allvarlig skada.
Promemorians förslag: Överensstämmer i sak med regeringens förslag.
Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna är positiva till att
sekretess införs i den verksamhet som består i tillsyn över stiftelser.
Länsstyrelsen i Stockholms län ifrågasätter dock om föreslagen reglering
är nödvändig och anför att sekretessen bör begränsas till att gälla tillsyn
över sådana stiftelser som har till ändamål att utge bidrag eller ge vård till
behövande privatpersoner. Länsstyrelsen påpekar också att sådana stiftelser
som är undantagna från tillsyn är skyldiga att hålla sina årsredovisningar
tillgängliga för den som önskar ta del av dem. Länsstyrelsen i Göteborgs
och Bohus län förordar att uppgifter i tillsynen över pensionsstiftelser skall
undantas från sekretess. Riksdagens ombudsman efterlyser en utförligare
motivering till varför endast rakt skaderekvisit och den valda lösningen
beträffande meddelarfrihet skall gälla för uppgifter om tredje man. Även
Kammarrätten i Stockholm ifrågasätter om det finns anledning behandla
denna tillsyn på annat sätt än vad som är fallet enligt andra tillsynsparagra-
fer vad gäller uppgifter om tredje man och inskränkningar i meddelarfrihe-
ten. Flera remissinstanser anför att det av den föreslagna regleringen inte
framgår tydligt att avsikten är att ge sekretess även för uppgifter om af-
färs- och driftförhållanden. Svenska Kommunförbundet anser att sekretess-
bestämmelsen bör utformas med ett omvänt skaderekvisit. Landstingsför-
bundet och Föreningen FVO förespråkar ett omvänt skaderekvisit för
uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Carlanderska sjukhemmet
förespråkar absolut sekretess för uppgifter som rör bidragsgivare och för
uppgifter som förekommer i stiftelsens verksamhet. Vidare föreslås att
meddelarfrihet inte skall gälla. Socialstyrelsen förordar att möjligheten att
lämna sekretesskyddat material till t.ex. polismyndighet vid misstanke om
brott skall begränsas på samma sätt som gäller inom hälso- och sjukvården
samt att sekretessen skall undantas från generalklausulens tillämpningsom-
råde.
Skälen för regeringens förslag: I lagen (1929:116) om tillsyn över
stiftelser (tillsynslagen) finns bestämmelser som bl.a. reglerar länsstyrel-
sernas tillsynsverksamhet över stiftelser. Av lagen följer att en stiftelse i
princip skall anmälas till länsstyrelsen i det län där stiftelsens förvaltning
utövas. Om stiftelsen främjar ett allmännyttigt ändamål skall den stå under
45
länsstyrelsens tillsyn. Tillsynen innebär att länsstyrelsen skall övervaka att Prop. 1993/94:165
stiftelsens förvaltning sker i enlighet med bestämmelserna i tillsynslagen
och de föreskrifter som gäller för stiftelsen. För att möjliggöra denna
granskning skall stiftelserna årligen ge in ett sammandrag av räkenska-
perna och en berättelse om hur stiftelsens ändamål har främjats. Länssty-
relsen får även från stiftelsens styrelse infordra de ytterligare handlingar
eller upplysningar om stiftelsens förvaltning som kan behövas för fullgör-
ande av granskningen.
I Sverige finns i huvudsak två typer av stiftelser. Det karakteristiska för
den ena typen är att stiftelsen tillgodoser sitt syfte genom att ur den löpan-
de avkastningen på förmögenheten utge kontanta bidrag till som regel
fysiska personer. Den andra karakteriseras av att den som regel tillgodoser
sitt syfte genom att utöva näringsverksamhet. Det kan exempelvis gälla att
mot betalning tillhandahålla sjukvård eller meddela undervisning.
Regeringen har i prop. 1993/94:9 lämnat förslag till en stiftelselag. Lag-
förslaget innehåller en civilrättslig reglering av stiftelseinstitutet samt
bestämmelser om tillsyn. Enligt förslaget skall i princip alla stiftelser stå
under tillsyn. Huvudsakligen är det länsstyrelserna som skall utöva tillsyn,
men även andra myndigheter kan komma i fråga. Tillsynsmyndigheten
skall, på samma sätt som gäller enligt tillsynslagen, ha rätt att begära in de
handlingar eller upplysningar som behövs i tillsynsverksamheten. Större
stiftelser skall vara skyldiga att sända in årsredovisning och revisionsbe-
rättelse. Sammantaget innebär förslaget i fråga om tillsyn att tillsynen
koncentreras till större stiftelser och näringsdrivande stiftelser.
Under arbetet med propositionen uppkom frågan om det behövs sekre-
tessbestämmelser för att skydda de uppgifter som lämnas till tillsynsmyn-
digheten.
I stiftelsernas verksamhet hanteras uppgifter som många gånger kan vara
integritetskänsliga för den enskilde. För att komma i fråga för kontant stöd
krävs kanske att man lämnar uppgifter om ekonomi och hälsotillstånd. I de
fall en stiftelse tillhandahåller sjukvård finns i verksamheten uppgifter om
enskildas hälsotillstånd. För sådana uppgifter har stiftelsens hälso- och
sjukvårdspersonal dessutom tystnadsplikt (6 § lagen /1980:11/ om tillsyn
över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.). I de fall en stiftelse driver
näringsverksamhet kan det finnas uppgifter om affärsförhållanden som inte
skall spridas till t.ex. konkurrenter.
I verksamhet som avser tillsyn över stiftelserna kan myndigheterna få
tillgång till känsliga uppgifter. Stiftelser som driver näring skall inge sam-
mandrag av årsredovisning och verksamhetsberättelse till tillsynsmyndig-
heten. Även andra uppgifter som behövs för att granska verksamheten har
tillsynsmyndigheten rätt att begära in. En tillsynsmyndighet som misstän-
ker att en stiftelse t.ex. ger stöd åt personer med annat slag av medicinskt
eller socialt handikapp än vad som föreskrivs i stiftelseförordnandet måste
kanske begära in handlingar som innehåller integritetskänsliga uppgifter.
Inom all allmän förvaltning råder handlingsoffentlighet. Detta innebär att
var och en har rätt att ta del av allmänna handlingar hos myndigheter
under förutsättning att handlingen inte omfattas av sekretess. För att en
handling skall anses som allmän erfordras att den förvaras hos en myndig- 46
het och är inkommen till eller upprättad hos myndigheten. Stiftelser är inte
myndigheter. Det finns dock stiftelser som i vissa avseenden jämställs med Prop. 1993/94:165
myndigheter. I bilagan till sekretesslagen finns angivet de stiftelser för
vilka tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens bestämmelser om rätt
att ta del av handlingar hos myndighet skall tillämpas. Från och med den
1 januari 1995 skall även sådana stiftelser där kommuner eller landsting
utövar ett rättsligt bestämmande inflytande jämställas med myndigheter i
nu nämnda avseenden (se SFS 1993:1298, prop. 1993/94:48, bet.
1993/94:KU13, rskr. 1993/94:46.) För flertalet stiftelser gäller dock att
någon rätt att ta del av stiftelsens handlingar inte finns. I och med att
handlingar lämnas in till tillsynsmyndigheterna blir de dock allmänna
handlingar hos dessa myndigheter i och med inlämnandet. Om någon
sekretessbestämmelse som är tillämplig på uppgifter i dessa handlingar inte
finns, har allmänheten rätt att ta del av handlingarna.
Rätten att ta del av allmänna handlingar får begränsas bl.a. om det är
påkallat med hänsyn till skyddet för enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden (TF 2 kap. 2 §). I sekretesslagen finns också bestämmelser
som reglerar sekretess i myndighets tillsynsverksamhet. Bl.a. finns be-
stämmelser om sekretess i verksamhet som består i tillsyn med avseende
på bank- och kreditväsendet och näringslivet (8 kap. 5 och 7 §§ samt 6 §
sekretesslagen jfr med 2 § sekretessförordningen och bilagan till förord-
ningen). De uppgifter som kan skyddas är bl.a. uppgifter om affärs- och
driftförhållanden samt ekonomiska och personliga förhållanden för den
som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är
föremål för tillsynsverksamheten. Hos myndighet som utövar tillsyn över
allmän eller enskild hälso- och sjukvård gäller samma sekretess som i
övrigt gäller inom hälso- och sjukvården (7 kap. 1 § andra stycket sekre-
tesslagen) och myndighet som utövar tillsyn över socialnämnders verksam-
het omfattas av samma sekretess som gäller inom socialtjänsten (7 kap. 4 §
tredje stycket sekretesslagen). De uppgifter som kan skyddas inom dessa
verksamheter är uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Utöver
dessa bestämmelser finns bestämmelser om överföring av sekretess. Detta
innebär att om en myndighet i sin tillsynsverksamhet erhåller sekretess-
belagda uppgifter från en annan myndighet så gäller sekretessen också hos
den mottagande myndigheten (13 kap. 1 § sekretesslagen). Någon generell
bestämmelse som reglerar sekretess i tillsynsverksamhet över stiftelser
finns emellertid inte. Handlingarna hos tillsynsmyndigheten är också som
regel offentliga.
De uppgifter som förekommer i en myndighets tillsynsverksamhet över
stiftelser är många gånger samma typ av uppgifter som förekommer i till-
synsverksamhet över näringslivet, hälso- och sjukvården samt socialtjäns-
ten. I sådan verksamhet kan, som ovan nämnts, uppgifter sekretessbeläg-
gas.
Uppgifter om t.ex. affärsförhållanden hos den som är föremål för tillsyn
omfattas av sekretess om det kan antas att den enskilde lider skada om
uppgiften röjs. Skaderekvisitet är rakt, dvs. uppgifterna presumeras vara
offentliga. Vad gäller uppgifter om ekonomiska eller personliga förhållan-
den rörande t.ex. kunder till den som tillsynsverksamheten avser så gäller
absolut sekretess. För att denna sekretess skall gälla i statliga myndigheters 47
tillsynsverksamhet erfordras att regeringen föreskrivit härom. Sådana
föreskrifter finns i bilagan till sekretessförordningen. I verksamhet som Prop. 1993/94:165
består i särskild tillsyn över allmän och enskild hälso- och sjukvård och
över socialnämndernas verksamhet gäller sekretess för enskilds personliga
förhållanden, om det inte står klart att uppgifterna kan röjas utan att den
enskilde eller någon honom närstående lider men. Skaderekvisitet är om-
vänt, dvs. presumtionen är för sekretess. Dessutom gäller att i de fall en
myndighet utövar tillsyn över en annan myndighet och därvid får del av
sekretessbelagt material, så följer sekretessen med till den mottagande
myndigheten.
I tillsynsverksamheten kan myndigheten få del av t.ex. uppgifter som rör
en stiftelses affärsförhållanden eller uppgifter om enskildas hälsotillstånd.
Uppgifterna är många gånger skyddsvärda och mycket talar för att de bör
kunna omfattas av sekretess. Visserligen är allmänhetens intresse av insyn
stort i tillsynsverksamhet, men för vissa känsliga uppgifter måste dock
intresset av att skydda enskildas förhållanden få väga över.
De uppgifter som förekommer i tillsynen över stiftelser kan på samma
sätt som gäller i tillsynen över näringslivet delas upp i två slag. Dels är det
sådana uppgifter som rör själva stiftelsen, t.ex. uppgifter om affärsför-
hållanden. Dels är det uppgifter som rör personer som varit i kontakt med
stiftelsen. I de fall en stiftelse driver näringsverksamhet skulle ett sekre-
tesskydd kunna uppnås genom ett tillägg i sekretessförordningens bilaga.
Sekretess skulle då, enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen jfr med 2 § sekretess-
förordningen och förordningens bilaga, gälla för uppgift om enskilds af-
färs- eller driftförhållande om det kan antas att den enskilde lider skada
om uppgiften röjs. För uppgifter om andra ekonomiska eller personliga
förhållanden för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbin-
delse med den som är föremål för tillsyn skulle absolut sekretss gälla.
Sekretess skulle alltså gälla t.ex. för uppgifter om den som erhåller vård
vid en inrättning som drivs av en stiftelse. Genom ett tillägg i sekretessför-
ordningen skyddar man emellertid inte uppgifter som rör stiftelser vilka
inte driver näringsverksamhet utan som i stället ur den löpande avkast-
ningen på förmögenheten utger kontanta bidrag till fysiska personer. Upp-
gifter som förekommer i dessa stiftelsers verksamhet är inte mindre
skyddsvärda. Det bör därför införas en ny regel i sekretesslagen som avser
sådana uppgifter. Denna bör vara generell för tillsynsverksamheten.
Enligt 8 kap. 6 § sekretesslagen gäller sekretess för uppgifter om enskil-
das affärs- eller driftförhållanden med ett rakt skaderekvisit. Även behovet
av generell sekretess för uppgifter om en stiftelses affärs- eller driftför-
hållanden bör kunna tillgodoses med ett rakt skaderekvisit. Detsamma
gäller för sådana uppgifter som rör den som en stiftelse trätt i affärsförbin-
delse med. Uppgifterna kommer då huvudsakligen att vara offentliga.
Endast i den mån det kan antas att stiftelsen eller affärskontrahenten lider
skada kan uppgifter om affärs- och driftförhållanden sekretessbeläggas.
Vid en skadebedömning skall beaktas om uppgiften som sådan är av den
arten att ett utlämnande typiskt sett kan vara ägnat att medföra skada för
det intresse som skall skyddas genom bestämmelsen. Om uppgiften är
sådan att den genomsnittligt sett måste betraktas som harmlös skall den
alltså normalt falla utanför sekretessen. Uppgifter i t.ex. en stiftelses års- 48
redovisning torde normalt falla utanför sekretessen.
Vad gäller uppgifter om personliga förhållanden för dem som trätt i Prop. 1993/94:165
förbindelse med stiftelsen, t.ex. uppgifter om den som sökt kontant stöd,
framstår kanske vid ett första påseende intresset av sekretess som starkare.
Oftast omfattas ju uppgifter om personliga förhållanden av sekretess med
ett omvänt skaderekvisit då sådana uppgifter förekommer inom t.ex. soci-
altjänsten. Ett omvänt skaderekvisit innebär emellertid att så gott som alla
uppgifter omfattas av sekretess. Detta kan vara motiverat därför att det
inom t.ex. socialtjänsten förekommer känsliga uppgifter i stor omfattning,
mycket större än vad som kan bli fallet inom ifrågavarande tillsynsverk-
samhet. Det torde endast vara mera sällan som tillsynsmyndigheten be-
höver inhämta uppgifter som rör t.ex. en stödmottagares personliga för-
hållanden. Det bör även beaktas att länsstyrelserna under många år bedrivit
tillsyn över stiftelser. De uppgifter som inkommit i denna verksamhet har
alla blivit offentliga. Noteras bör att inte någon av de länsstyrelser som
yttrat sig har anfört att problem skulle ha förelegat med utlämnande av
känsliga uppgifter. En reglering med ett omvänt skaderekvisit förefaller
därför inte motiverad. Sekretesskyddet kommer redan med ett rakt skade-
rekvisit att omfatta alla typiskt sett känsliga uppgifter om den enskilde som
avser t.ex. ekonomi, hälsotillstånd eller missförhållanden av olika slag.
En ny paragraf bör tas in i 8 kap. sekretesslagen. I promemorian föreslås
att sekretess skall gälla i verksamhet som består i tillsyn över stiftelser för
uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden, om det kan
antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men
om uppgiften röjs. Flera remissinstanser har anfört att det i lagtexten
klarare bör komma till uttryck att sekretess även skall gälla för uppgift om
stiftelsens affärs- och driftförhållanden. I bestämmelsen bör därför sägas
att sekretess skall gälla för uppgift om stiftelsens affärs- eller driftförhål-
landen och för uppgift om annan enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden. Den tid under vilken sekretessen för uppgift i en allmän
handling skall gälla bör för uppgifter om enskilds personliga förhållanden
bestämmas till sjuttio år och för övriga uppgifter till tjugo år.
I 16 kap. sekretesslagen finns bestämmelser som i vissa fall inskränker
friheten att meddela och offentliggöra uppgifter. I den tillsynsverksamhet
som regleras i t.ex. 8 kap. 6 och 7 §§ sekretesslagen råder meddelarfrihet
för uppgifter som rör enskilds affärs- och driftförhållanden. I fråga om
uppgifter som rör ekonomiska eller personliga förhållanden för den som
trätt i t.ex. affärsförbindelse med den som är föremål för tillsyn råder
dock ingen meddelarfrihet. Meddelarfriheten är även inom andra verksam-
heter ofta inskränkt vad gäller uppgifter om enskildas personliga förhållan-
den. Inom t.ex. hälso- och sjukvården och socialtjänsten råder endast i
undantagsfall meddelarfrihet. Även för uppgifter om personliga förhållan-
den för dem som trätt i förbindelse med en stiftelse som är föremål för
tillsyn bör meddelarfriheten inskränkas. Inskränkningen bör dock begrän-
sas till sådana uppgifter om enskilds personliga förhållanden som kan vålla
allvarligt men om de röjs. Det blir då de verkligt känsliga uppgifterna som
omfattas av undantaget från huvudregeln om meddelarfrihet. En sådan
bestämmelse bör tas in i 16 kap. 1 § sekretesslagen.
Något skäl att undanta föreslagen bestämmelse från generalklausulens 49
tillämpningsområde eller att inskränka möjligheten att lämna uppgifter till
4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 165
t.ex. polismyndighet vid misstanke om brott föreligger inte. Prop. 1993/94:165
Eftersom stiftelser redan i dag står under tillsyn bör nu föreslagen sekre-
tessreglering träda i kraft samtidigt med övriga förslag i detta lagstiftnings-
ärende.
Regeringens förslag: Utan hinder av sekretess får uppgifter i revi-
sionspromemorior lämnas till konkursförvaltare i den reviderades
konkurs, men förbehåll skall kunna uppställas när promemorior
lämnas ut till förvaltarna. Vidare föreslås att sekretess skall gälla hos
allmän advokatbyrå i ärende om konkursförvaltning. Regler om detta
tas in i sekretesslagen.
Promemorians förslag: Det sakliga innehållet överensstämmer med
regeringens förslag. Därutöver föreslås att det i de berörda skatteförfatt-
ningama tas in bestämmelser om att uppgifter får lämnas ut till konkurs-
förvaltare.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrat sig i ärendet är
positiva till att konkursförvaltare får tillgång till sekretessbelagda revisions-
promemorior. Flera instanser anser dock att den föreslagna lagtekniska
lösningen är svårtillgänglig. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att
det bör övervägas om inte frågan kan regleras genom att en ny paragraf
införs i 14 kap. I samma bestämmelse bör då frågan om eventuellt förbe-
håll regleras. Hovrätten påpekar också att en konkursförvaltare har rätt att
ta del av räkenskapsmaterial som förvaras hos t.ex. en revisor och att
förvaltaren avseende detta material inte omfattas av någon tystnadsplikt.
Vidare anförs att det torde förekomma situationer där en av domstol utsedd
person kan ha behov av att ta del av revisionspromemorior. Som exempel
nämns god man enligt ackordslagen och likvidator enligt aktiebolagslagen.
Kammarrätten i Stockholm förordar att man i stället för att föra in hand-
lingsregler i alla berörda skatteförfattningar tar in bestämmelsen i sin
helhet i 9 kap. 2 §. Om promemorians förslag ändå väljs förordas att
bestämmelserna i skatteförfattningama kompletteras med en uppgift om
möjligheten att uppställa förbehåll. Vidare anser kammarrätten att ett
förslag på förbehåll bör utarbetas och presenteras i kommande proposition.
Även Domstolsverket förordar att bestämmelsen tas in i 9 kap. 2 §. Verket
ställer sig tveksam till om föreslagen ändring i 9 kap. 9 § är nödvändig.
Riksskatteverket delar promemorians förslag att bestämmelser bör införas
i respektive skatteförfattning. Det finns, anför man, emellertid fler skatte-
förfättningar enligt vilka revisionspromemorior kan upprättas än dem som
nämns i promemorian. Vidare sägs att revisionspromemorior kan upprättas
både i ärenden om kontroll av skatt och som ett led i ett taxeringsärende
50
varför såväl sekretessbestämmelsen i 9 kap. 1 § som i 9 kap. 2 § kan vara Prop. 1993/94:165
tillämplig. Föreslagna ändringar i taxeringslagen och i lagen om punktskat-
ter och prisregleringsavgifter täcker in fler handlingar än enbart revisions-
promemorior. Det är tillräckligt, menar man, att revisionspromemorioma
omfattas av undantaget. Vidare bör det föreslagna uttrycket "enligt denna
lag” utgå ur lagrummen eftersom detta uttryck förhindrar att konkursför-
valtare får tillgång till revisionspromemorior som upprättats efter revision
enligt bestämmelser i den gamla taxeringslagen.
Bakgrund
Riksskatteverket påtalade redan i oktober 1989 i en skrivelse till Justitiede-
partementet att företrädare för konkursförvaltarna och tillsynsmyndigheter-
na i konkurs ansåg att det fanns ett uppenbart behov av att konkursförval-
tare gavs möjlighet att få tillgång till eventuella revisionspromemorior
upprättade inom skatteförvaltningen beträffande konkursgäldenärer. Riks-
skatteverkets skrivelse remissbehandlades. Förslaget fick ett i det närmaste
totalt positivt gensvar hos remissinstanserna. Under ärendets beredning
inom departementet uppkom emellertid vissa frågor rörande advokaters
tystnadsplikt och hur långt denna sträcker sig i de fäll en advokat utför
uppdrag som konkursförvaltare. Ärendet har därför beretts ytterligare.
Med skatteförvaltning förstås den verksamhet Riksskatteverket och skat-
temyndigheterna bedriver, med den förra som chefsmyndighet och de
senare som regionala förvaltningsmyndigheter för bl.a. skatter (1 kap. 1 §
och 3 kap. 1 § förordningen /1990:1293/ med instruktion för skatteförvalt-
ningen).
Taxeringslagen (1990:324) reglerar i vilken ordning taxering enligt bl.a.
kommunalskattelagen samt lagarna om statlig inkomstskatt och förmögen-
hetsskatt skall ske. Bestämmelser om förfärandet vid beskattning finns
även i andra lagar.
För kontroll av att deklarations- och uppgiftsskyldighet fullgjorts riktigt
och fullständigt får under vissa förhållanden taxerings- och skatterevision
äga rum. Vid sådan revision får granskning ske av en skattskyldigs räken-
skapsmaterial och andra handlingar som rör verksamheten.
När en revision genomförs - som ett led i ett taxerings- eller beskatt-
ningsärende eller som ett särskilt kontrollärende - framkommer ofta upp-
gifter som rör en enskilds förhållanden av såväl personlig som ekonomisk
natur. Enligt 9 kap. 1 § och 2 § första stycket 1 sekretesslagen gäller för
sådana uppgifter vad som brukar kallas absolut sekretess.
En konkursförvaltare skall snarast bl. a. ta hand om gäldenärens bo med
de böcker och andra handlingar som rör boet och därefter upprätta en
bouppteckning samt snarast upprätta en förvaltarberättelse. Om förvaltaren
misstänker att gäldenären kan misstänkas för något brott mot borgenärer,
skall förvaltaren underrätta allmän åklagare.
Konkursgäldenären å sin sida skall enligt 6 kap. 2 § konkurslagen
(1987:672) ge bl.a. förvaltaren de upplysningar om boet som denne begär.
Gäldenären är också skyldig att inför rätten avlägga bouppteckningsed och
då med ed betyga att bouppteckningen med gjorda tillägg eller ändringar är
riktig, så att det inte enligt hans vetskap har oriktigt utelämnats eller upp-
51
tagits någon tillgång eller skuld (6 kap. 3 § konkurslagen). Också den som Prop. 1993/94:165
på uppdrag av gäldenären har upprättat räkenskapsmaterial rörande gälde-
närens bo är skyldig att lämna ut material till förvaltaren (7 kap. 12 §
andra stycket konkurslagen).
Konkursförvaltare utses av rätten (7 kap. 2 § konkurslagen). Förvaltaren
skall ha den särskilda insikt och erfarenhet som uppdraget kräver samt
även i övrigt vara lämplig för uppdraget (7 kap. 1 § konkurslagen). Något
krav på att förvaltaren skall vara advokat finns inte, även om det i prakti-
ken är vanligast att advokater förordnas till förvaltare. Eftersom konkurs-
förvaltaren inte är en myndighet eller därmed jämställt organ är sekre-
tesslagens regler om offentlighet och sekretess inte tillämpliga i hans verk-
samhet.
För advokater vid de allmänna advokatbyråerna gäller i ärenden om
rättsligt biträde tystnadsplikt enligt 9 kap. 9 § första stycket sekretesslagen
för bl.a. uppgifter om någons ekonomiska och personliga förhållanden.
Annan advokat har enligt 8 kap. 4 § rättegångsbalken, där god advokatsed
så fordrar, att förtiga vad han erfar i sin yrkesutövning (jfr 34 § stadgarna
för Sveriges Advokatsamfund). Enligt de vägledande reglerna om god
advokatsed (19 §) innebär detta att en advokat skall iaktta diskretion om
sina klienters angelägenheter och inte utan skyldighet i lag eller samtycke
yppa något som anförtrotts honom i hans verksamhet eller som han erfarit
i samband med ett sådant förtroende. En konkursförvaltare som inte är
advokat, t.ex. en anställd vid Ackordscentralen, har däremot inte någon
tystnadsplikt.
För konkursförvaltningen finns ett särskilt övervakningsinstitut, tillsyns-
myndigheten i konkurs, dvs. kronofogdemyndigheten, som har till uppgift
att bevaka att konkursförvaltningen sker i överensstämmelse med gällande
författningar.
Regeringsrätten har vid flera tillfällen (bl.a. RÅ 1985 2:18) med hän-
visning till 9 kap. 2 § sekretesslagen avslagit konkursförvaltares begäran
att få ta del av revisionspromemorior.
Skälen för regeringens förslag:
Förslaget i sak
Vid en sådan lättnad i en sekretessregel som föreslås i promemorian måste
i princip behovet av offentlighet visas vara mycket stort för att uppväga
det intrång i den enskildes integritet som detta kommer att innebära. Även
om det är praktiska skäl och inte offentlighetsintressen som är bakgrunden
till förslaget, kan emellertid ett genombrott av sekretessen i den begränsa-
de omfattning det är fråga om inte anses stå i något avgörande motsatsför-
hållande till detta principiella synsätt. Det bör framhållas att den enskilde
gäldenären normalt själv har tillgång till revisionsmaterialet och att kon-
kursförvaltaren i viss mening inträder i hans ställe i och med konkursen.
Det kan då vara naturligt att förvaltaren i det nu aktuella hänseendet har
samma möjlighet som gäldenären att få ta del av uppgifter som finns hos
skatteförvaltningen eller hos annan beskattningsmyndighet i anledning av 52
företagen revision.
Konkursförvaltaren har enligt konkurslagen en långtgående utrednings- Prop. 1993/94:165
skyldighet; det innebär ofta att omfattande utredningar och svåra bedöm-
ningar måste göras. För att han skall kunna fullfölja sitt uppdrag är det
därför av största betydelse att förvaltaren har tillgång till gäldenärens
bokföring och den dokumentation i övrigt som kan finnas avseende tiden
fram till konkursutbrottet. Inte sällan är bokföringen bristfällig och ibland
saknas den helt. Vid sådana förhållanden skulle i många fall tillgång till en
revisionspromemoria väsentligen komma att underlätta förvaltarens arbete.
Antalet konkurser har sedan sekretesslagens tillkomst ökat markant.
Många problem och svårigheter möter numera vid konkursförvaltning. På
grund härav och eftersom det i huvudsak är fråga om uppgifter som gälde-
nären enligt konkurslagen är skyldig att lämna till konkursförvaltaren, får
det anses vara motiverat att göra undantag från den normalt stränga skatte-
sekretessen i just denna typ av ärende. Det föreslås därför att konkurs-
förvaltare ges möjlighet att få ta del av uppgifter i revisionspromemorior
beträffande konkursgäldenären oberoende av sekretess.
Riksskatteverket har påpekat att det är tillräckligt att just revisionspro-
memorioma blir tillgängliga för konkursförvaltama. Regeringen delar
denna bedömning.
I promemorian föreslås - med motivering att det närmast är fråga om en
handlingsregel för den utlämnande beskattningsmyndigheten - att en sådan
regel tas in i de författningar som reglerar förfarandet vid beskattning och
att det görs en hänvisning i sekretesslagen. Flera remissinstanser har anfört
att den föreslagna regleringen är svårtillgänglig. Regeringen delar denna
uppfattning. Något verkligt behov av handlingsregler för beskattningsmyn-
dighetema synes inte heller föreligga. Myndigheterna skall ju inte på eget
initiativ lämna ut revisionspromemorior till konkursförvaltare. Först efter
det att en begäran om utlämnande har framställts skall promemorian läm-
nas ut. Enligt regeringens uppfattning är det därför tillräckligt att en be-
stämmelse om att utlämnande får ske tas in i sekretesslagen. Eftersom
sekretess kan gälla för revisionspromemorior enligt både 9 kap. 1 och
2 §§ bör bestämmelsen tas in i båda dessa paragrafer.
Om eventuellt förbehåll m.m.
Vid ett utlämnande av sekretessbelagda uppgifter till en enskild kan myn-
digheterna uppställa förbehåll. Ett förbehåll inskränker rätten för en motta-
gare av uppgifter att förfoga över uppgifterna. Ett förbehåll kan gälla t.ex.
förbud mot vidarespridning av handlingens innehåll eller mot publicering
av namn eller hemliga uppgifter ur handlingen. Genom ett förbehåll upp-
kommer en tystnadsplikt för den person förbehållet riktar sig till.
Som tidigare sagts är konkursförvaltaren inte en myndighet. Det innebär
att en konkursförvaltare, som ges möjlighet att få ta del av revisionspro-
memorior, inte automatiskt kommer att omfattas av regelsystemet om
offentlighet och sekretess. Om förvaltaren är en advokat anställd vid en
allmän advokatbyrå gäller dock att vederbörande är offentlig funktionär
som utövar en del av den verksamhet som bedrivs inom den allmänna
advokatbyrån. I så fall är offentlighetsprincipen tillämplig, likaså bestäm- 53
melserna om sekretess i bl. a. 9 kap. 9 § första stycket sekretesslagen.
Enligt detta lagrum gäller dock sekretess endast i ärenden om rättsligt Prop. 1993/94:165
biträde. För andra advokater gäller som tidigare sagts tystnadsplikten
endast med avseende på klienter. Uppdraget som konkursförvaltare kan
knappast sägas vara ett ärende om rättsligt biträde. Inte heller kan kon-
kursförvaltaren anses stå i något uppdragsförhållande till vare sig gäldenä-
ren, borgenärerna eller någon annan. Det måste därför anses vara högst
tveksamt om sekretess och tystnadsplikt gäller för advokater när de utför
uppdrag som konkursförvaltare. Sålunda finns i dag inte något som hindrar
en konkursförvaltare - oavsett om denne är advokat eller inte - att lämna
vidare sådana uppgifter som förvaltama enligt förslaget i sak skall få ta del
av.
En revisionspromemoria innehåller huvudsakligen uppgifter om konkurs-
gäldenären. För uppgifter om dennes personliga eller ekonomiska förhål-
landen gäller s.k. absolut sekretess. Efter ett konkursutbrott kan invändas
att intresset av att skydda den enskilde gäldenärens integritet gör sig mind-
re starkt gällande. Detta är kanske förhållandet vid konkurs i större bolag.
Vid konkurs i ett fåmansbolag eller då en fysisk person går i konkurs torde
emellertid skyddsintresset kvarstå även efter konkursutbrottet. Ofta inne-
håller revisionspromemorioma också uppgifter om transaktioner som
berör andra personer än gäldenären. Som exempel kan nämnas ställföreträ-
dare i bolaget, make/maka och sambo. Även för uppgifter om dessa perso-
ners personliga och ekonomiska förhållanden råder absolut sekretess.
Dessa personer har ofta ett starkt och befogat intresse av att uppgifterna
inte sprids till andra. På grund av hänsyn till såväl den enskilde gäldenä-
rens som andra enskildas integritet bör således konkursförvaltarens möjlig-
het att fritt förfoga över de uppgifter som han får del av begränsas.
Om konkursförvaltaren är en advokat anställd vid allmän advokatbyrå, är
han en offentlig funktionär som utövar en del av den verksamhet som
bedrivs vid den allmänna advokatbyrån. Något förbehåll vid utlämnande av
en revisionspromemoria till honom kan därmed inte uppställas. I stället
måste bestämmelsen i 9 kap. 9 § sekretesslagen om sekretess hos allmän
advokatbyrå kompletteras så att den även omfattar ärenden rörande kon-
kursförvaltning. För uppgifter om någons personliga eller ekonomiska
förhållanden som förekommer i sådana ärenden kommer härmed sekretess
att gälla, om det kan antas att den enskilde lider skada eller men om upp-
giften lämnas ut. Bestämmelsen är tillämplig oavsett varifrån uppgifterna
inhämtats.
Vid ett utlämnande av revisionspromemorior till konkursförvaltare som
inte är anställda i allmän tjänst bör däremot den utlämnande myndigheten
kunna uppställa förbehåll. Bestämmelsen i 14 kap. 10 § sekretesslagen bör
därför kompletteras med en sådan regel. En remissinstans har påpekat att
konkursförvaltare även får del av material från t.ex. revisorer och att dessa
uppgifter, som många gånger kan vara desamma som de som ingår i revi-
sionspromemorian, inte omfattas av tystnadsplikt. Detta kan visserligen
synas inkonsekvent. Regeringen är emellertid inte beredd att föreslå regler
om tystnadsplikt för dessa uppgifter. I praktiken behöver inte heller pro-
blemet bli särskilt stort. Reglema om god advokatsed verkar troligen
återhållande på advokats yppande av uppgifter i även denna typ av ärenden 54
och någon skyldighet att på begäran lämna uppgifterna vidare finns inte för
advokater inom enskild verksamhet. För advokater anställda vid allmän Prop. 1993/94:165
advokatbyrå gäller att de har att tillämpa bestämmelsen i 9 kap. 9 §. Efter
föreslagen ändring av bestämmelsen omfattas uppgifter om bl.a. någons
personliga eller ekonomiska förhållanden i ärende rörande förvaltning i
konkurs av sekretess. För uppgifter som omfattas av sekretess enligt
paragrafen bör meddelarfriheten vara inskränkt.
Vad gäller utformningen av förbehåll, så får ett sådant givetvis inte ut-
formas så att förvaltaren hindras att fullfölja sina i lag reglerade skyldig-
heter. En bestämmelse om detta bör tas in i 14 kap. 10 §. Något exempel
på förbehåll finns emellertid inget skäl att presentera i detta sammanhang.
Regeringens förslag: Sekretess skall gälla i Justitiekanslems verk-
samhet för att bevaka statens rätt för uppgifter som erhållits från
enskilda med anledning av rättstvister, om det kan antas att det
allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.
Justitiekanslerns framställning: Justitiekanslem har hemställt att sekre-
tess skall införas för uppgifter som är av betydelse för en rättstvist och
som inhämtas från enskilda i Justitiekanslems verksamhet för att bevaka
statens rätt.
Bakgrunden till regeringens förslag: Justitiekanslem (JK) skall, under
regeringen, bevaka statens rätt. I mål som rör statens rätt skall han, om
det inte ankommer på någon annan myndighet, föra eller låta föra statens
talan. I denna verksamhet gäller i viss utsträckning sekretess. Bestämmel-
ser om detta finns i 11 kap. 4 § sekretesslagen. Av paragrafens andra
stycke följer att i de fall JK erhåller uppgifter från en myndighet gäller
sekretess också hos JK under förutsättning att uppgifterna är sekretessbe-
lagda hos myndigheten. Förekommer uppgiften i en sådan handling som
har upprättats med anledning av JK:s verksamhet gäller sekretess hos JK
dock endast i den mån det kan antas att något allmänt eller enskilt intresse
lider avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs. Av bestäm-
melsens tredje stycke följer att i de fall JK erhåller uppgift från enskild
gäller sekretess enligt 2 kap. sekretesslagen i den mån det kan antas att
riket lider betydande men om uppgiften röjs samt till skydd för enskilds
personliga förhållanden i den mån uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd
hos myndighet som ärendet får anses avse och det kan antas att den som
uppgiften rör eller någon honom närstående lider betydande men om upp-
giften röjs. Av paragrafens fjärde stycke följer att i de fall JK beslutat
inleda förundersökning tillämpas de allmänna bestämmelserna om förun-
dersökningssekretess (5 kap. 1 § och 9 kap. 17 och 18 §§ ) när JK agerar
i egenskap av åklagare.
JK har i sin framställning anfört att uppgifter i handlingar som tillhanda-
hålls JK av anlitade uppdragstagare inte kan sekretessbeläggas. I de fall
55
uppgifterna är av betydelse för en rättstvist i vilken JK företräder staten får Prop. 1993/94:165
som en följd av detta dessa uppgifter ett sämre sekretesskydd än vad som
gäller för motsvarande uppgifter i en handling hos en annan myndighet
som är inblandad i en rättstvist. Bakgrunden till JK:s framställning är en
dom i från Kammarrätten i Stockholm (dom 1993-11-02 i mål nr 8290-
1993) där omständigheterna var följande: Staten väckte genom JK talan vid
Stockholms tingsrätt mot en person med yrkanden som grundades på lagen
(1949:345) om rätt till arbetstagares uppfinningar. Motparten företräddes
av en advokat. En person vid samma advokatbyrå som motpartens ombud
begärde hos JK att få ta del av handlingarna i ärendet. JK hade vid be-
redande av stämningsansökan i målet biträtts av två advokater. De hade
tillfört JK:s ärende vissa handlingar. Handlingarna var registrerade som
inkomna handlingar hos JK. För dessa handlingar fann JK att sekretess
enligt 11 kap. 4 § andra stycket sekretesslagen rådde. JK:s beslut att vägra
att lämna ut handlingarna överklagades till kammarrätten. Kammarrätten
fann att 11 kap. 4 § inte var tillämplig på de begärda handlingarna efter-
som de inte inkommit från en myndighet utan från en enskild. Inte heller
fann man sekretess föreligga enligt någon annan bestämmelse i sekretessla-
gen. Handlingarna skulle därför lämnas ut.
Skälen för regeringens förslag: Den sekretessparagraf som är tillämplig
hos JK i den verksamhet som avser att bevaka statens rätt är bestämmelsen
i 11 kap. 4 § sekretesslagen. Paragrafen fick sin slutliga utformning efter
inrådan av Lagrådet (se prop. 1979/80:2 s. 477 f. och 500). På Lagrådets
initiativ kom samma sekretess som föreslogs för JK:s tillsynsverksamhet
att gälla även i JK:s verksamhet för att bevaka statens rätt.
Denna sekretess är mer begränsad än vad som i allmänhet gäller för
uppgifter hos myndigheter som är inblandade i en rättstvist. Enligt 6 kap.
7 § sekretesslagen gäller nämligen sekretess för uppgift som har tillkommit
eller inhämtats för myndighets räkning med anledning av myndighetens
eller statligt eller kommunalt företags rättstvist, om det kan antas att det
allmänna eller företagets ställning som part försämras om uppgiften röjs.
Uppgifterna kan härröra antingen från myndigheten själv eller vara inför-
skaffade utifrån. För att uppgiften skall anses ha tillkommit eller inhämtats
med anledning av rättstvist krävs dock att det mellan uppgiften och tvisten
finns ett sådant samband som fallet är med t.ex. rättsutredningar, värde-
ringsutlåtanden, uppgifter om bevisning och förhandlingstaktiska över-
väganden som hänför sig till en rättstvist. Ordet rättstvist avser både på-
gående och möjligen blivande rättstvister. Sekretessen gäller både hos den
myndighet som närmast är part i rättstvisten och hos en annan myndighet
som företräder den myndigheten.
Enligt regeringens uppfattning är det otillfredsställande att det allmännas
ställning som part i en rättstvist riskerar att bli sämre i de fall JK före-
träder staten än när någon annan myndighet för talan. I det ovan redovisa-
de rättsfallet blev utgången den att JK tvingades att till motparten lämna ut
material som bedömdes vara av betydelse för JK:s fortsatta processföring
i målet. En sådan ordning försämrar naturligtvis det allmännas ställning
som part. Samma sekretess bör därför gälla hos JK i denna verksamhet
som gäller hos övriga myndigheter. För att uppnå detta bör ett nytt stycke
införas i 11 kap. 4 § sekretesslagen med innebörd att sekretess skall gälla
56
i JK:s verksamhet för att bevaka statens rätt för uppgift som erhållits från Prop. 1993/94:165
enskild i den mån uppgiften erhållits med anledning av rättstvist och det
kan antas att det allmännas ställning som part försämras om uppgiften röjs.
Någon inskränkning av meddelarfriheten föreslås inte.
Regeringens bedömning: Regeringen finner inte skäl föreslå änd-
ring i sekretesslagen vad gäller vissa uppgifter hos Lotterinämnden,
uppgifter i tjänstetillsättningsärenden, uppgifter som registrerats i
flygplans ljudregistratorer eller för vissa uppgifter hos domstol. Inte
heller föreslås i detta sammanhang utökad sekretess för myndighe-
ters förhandlingsinstruktioner.
17.1 Uppgifter hos Lotterinämnden
Promemorians bedömning: I promemorian föreslås ingen ändring i sekre-
tesslagen.
Remissinstanserna: Lotterinämnden vidhåller sin framställning om att
sekretess bör gälla för uppgifter som hänför sig till pågående granskning
för kontroll beträffande insatser och vinster i roulettspel, tämingsspel och
kortspel. Riksskatteverket och Svea hovrätt förespråkar en ändring så att
uppgift om en kontrollants identitet kan bli föremål för sekretess. Övriga
remissinstanser som yttrat sig delar eller har inget att invända mot pro-
memorians bedömning.
Skälen för regeringens bedömning: I 4 kap. sekretesslagen finns be-
stämmelser om sekretess med hänsyn till myndigheternas verksamhet för
inspektion, kontroll eller annan tillsyn. Bestämmelsen torde även vara
tillämplig på den kontroll- och tillsynsverksamhet som Lotterinämnden
eller länsstyrelsen utövar i nu aktuella avseenden.
För uppgift som hänför sig till pågående granskning för kontroll beträf-
fande skatt eller avgift till staten eller kommun eller beträffande bidrag,
lån m.m., gäller sekretess om det med hänsyn till syftet med kontrollen är
av synnerlig vikt att uppgiften inte uppenbaras för den som kontrollen
avser (4 kap. 2 §). Den kontroll som hänför sig till spelskattelagen som
en av Lotterinämnden utsedd kontrollant kan utföra är närmast att det inte
finns fler än det antal bord som anordnaren tar upp i sin deklaration och
hur ofta spel anordnas. Bestämmelsen torde knappast kunna åberopas som
stöd för sekretess för en uppgift hos Lotterinämnden om en kontrollants
identitet.
När det gäller uppgifter avseende det allmännas kontroll av enskilda
följer av offentlighetsprincipen att det krävs särskilt starka skäl för att
inskränka enskildas möjligheter till insyn. Sådana starka skäl har i vissa
fall ansetts föreligga och därför finns bestämmelserna i bl.a. 4 kap. sekre-
57
tesslagen om sekretess med hänsyn till myndighets verksamhet för inspek- Prop. 1993/94:165
tion, kontroll eller annan tillsyn. Lotterinämndens och länsstyrelsernas
tillsynsverksamhet synes till vissa delar omfattas av 4 kap. 1 §. Skadere-
kvisitet är rakt, dvs. det är presumtion för offentlighet. Huruvida endast
uppgift om identitet på en av nämndens kontrollanter skulle kunna bli
föremål för sekretess torde vara beroende av omständigheterna. Det skall
ju ske en skadeprövning i vaije särskilt fall.
En kontrollants identitet kan röjas på många andra sätt än genom att
någon tar del av själva förordnandet eller av annan handling som identifie-
rar kontrollanten. En ordning innebärande att uppgift om kontrollantens
identitet som regel omfattas av sekretess borde därför inte vara av avgör-
ande betydelse för att kontrollantens identitet kan förbli okänd.
Sammanfattningsvis finns det inte skäl för att införa bestämmelser om
sekretess för uppgifter som hänför sig till pågående granskning för kontroll
beträffande insatser och vinster i roulettspel, tämingsspel och kortspel eller
för uppgifter om identiteten på kontrollanter vid Lotterinämnden. I detta
sammanhang kan även nämnas att liknande uppgifter förekommer i annan
tillsynsverksamhet, såsom uppgift om vem som är alkoholhandläggare
enligt lagen (1977:293) om handel med drycker. Dessa handläggares iden-
titeter är inte skyddade genom särskilda bestämmelser om sekretess och
något behov av ett sådant skydd har inte yppats.
17.2 Uppgifter i tjänstetillsättningsärenden
Promemorians bedömning: I promemorian föreslås ingen ändring av
sekretesslagen.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker eller har
inget att erinra mot promemorians bedömning. Stockholms tingsrätt före-
slår att ett system för sökande att förbehålla sig rätt att inte få sitt namn
avslöjat förrän på ett senare stadium av förfarandet bör utredas liksom
frågan om insynen i lämnade referenser kan begränsas. Kriminalvårdssty-
relsen förordar att ansökan skall vara konfidentiell fram till beslut om
tillsättning förestår och att den som då fortfarande vill ha sin ansökan
konfidentiell får återta den. Stockholms stad och Gävle kommun anser att
ansökningsärenden till chefsposter skall kunna sekretesskyddas. Svenska
Kommunförbundet förordar att sekretess skall gälla i ärenden om anställ-
ning om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada
om uppgiften röjs.
Skälen för regeringens bedömning: En av offentlighetsprincipens funk-
tioner är att bereda allmänheten möjlighet till insyn i och granskning av
den offentliga förvaltningen. Denna rätt till insyn gör sig särskilt starkt
gällande i en myndighets verksamhet som innebär myndighetsutövning. I
motiven till bestämmelsen i 7 kap. 11 § sekretesslagen (prop. 1979/80:2,
Del A, s. 201) har också framhållits att offentlighet bör råda i bl.a. tjäns-
tetillsättningsärenden. De avvägningar mellan å ena sidan intresset av
offentlighet och å andra sidan intresset av sekretess som gjordes när sekre-
tesslagen utarbetades, grundades på ett omfattande utredningsarbete. Det
måste därför finnas mycket starka skäl för att nu införa en sekretessbe- 58
stämmelse inom en verksamhet som bedrevs vid sekretesslagens tillkomst.
Naturligtvis kan en enskild arbetssökande i många fall uppleva det som Prop. 1993/94:165
otillfredsställande att allmänheten har full insyn i en myndighets tjänstetill-
sättningsärende. En mera allmän obehagskänsla kan dock inte motivera ett
införande av nya sekretessbestämmelser. Givetvis kan det även förekomma
tjänstetillsättningsärenden där uppgifter om den enskilde arbetssökande är
skyddsvärda. Det torde dock endast vara i ett fåtal ärenden där direkta
olägenheter uppkommer på grund av att uppgifterna i ärendet är offentliga.
I många fall anlitas också konsultföretag vid rekrytering till t.ex. chefs-
tjänster. Ett sådant förfarande strider inte mot gällande författningar eller
kommunalrättslig praxis under förutsättning att det följs av ett sedvanligt
ansökningsförfarande. (Se t.ex. JO:s ämbetsberättelse 1989/90 s. 415 ff,
RÅ 1989 ref. 29 och RÅ 1992 not. 124.)
Med hänsyn till att rätten till insyn gör sig starkt gällande i all verksam-
het hos en myndighet som består i myndighetsutövning och då det antal
ärenden där skyddsvärda uppgifter kan förekomma torde vara jämförelse-
vis litet, föreslås nu inte någon ändring i sekretesslagen vad gäller uppgif-
ter i tjänstetillsättningsärenden.
17.3 Uppgifter i registrerat material i flygplans Ijudregistrato-
rer
Promemorians bedömning: I promemorian föreslås ingen ändring i sekre-
tesslagen.
Remissinstanserna: Merparten av remissinstanserna tillstyrker eller delar
promemorians bedömning. Stockholms tingsrätt ifrågasätter om det inte
borde finnas en möjlighet att sekretessbelägga uppgifter som till sin art
uppenbart saknar betydelse för haveriutredningen. Luftfartsverket förordar
att sekretess införs av utrednings- och integritetsskäl för såväl ljudupptag-
ningar i en ljudregistrator som i flygtrafikledningstjänstens talregistrerings-
apparater. Statens haverikommission, Svensk Pilotförening och Transwede
Airways AB anser att sekretess för uppgifter i en ljudregistrator bör gälla
under utredningstiden. Därefter skall sekretess kunna gälla för uppgifter
om personliga förhållanden som saknar betydelse för utredningen. Denna
uppfattning delas enligt uppgift från Pilotföreningen även av SAS och Swe-
dair. Svensk Flygledareförening anför att även andra ljud- och bildregistre-
ringar borde behandlats i promemorian och att sekretess skall gälla med ett
omvänt skaderekvisit.
Skälen för regeringens bedömning: Ljudregistratom (cockpit voice
recorder - cvr) tar på band upp ljudet i cockpit och således bl.a. de samtal
som äger rum där. Registratorer är installerade i flygplan för att komplet-
tera haveri- och tillbudsutredningar. Ljudregistratom är i och för sig flyg-
plansägarens privata egendom, men den tas om hand av Statens haveri-
kommission i samband med haveriutredningar. Inspelningen kan innehålla
värdefulla uppgifter som man annars inte skulle få tillgång till då besätt-
ningsmedlemmarna kan ha förolyckats. Under haveriutredningen finns
inspelningen hos haverikommissionen och återlämnas till ägaren när den
inte längre behövs. Den ljudupptagning som finns registrerad på ljudregi-
stratom blir en allmän handling när den kommit in till myndigheten. In- 59
skränkningar i rätten att ta del av allmänna handlingar får göras om det är
påkallat av hänsyn till vissa i 2 kap. 2 § TF angivna intressen, där behovet Prop. 1993/94:165
av sekretess är särskilt starkt. Någon möjlighet att inskränka offentlig-
hetsprincipen för att få arbetsro vid utredning av en olycka finns inte.
Däremot kan rätten att ta del av allmänna handlingar inskränkas med
hänsyn till skyddet för enskilds personliga förhållanden. Vid vaije bedöm-
ning av om offentlighetsintresset skall få vika för ett sådant sekretessbehov
måste en intresseavvägning göras. När det finns ett beaktansvärt intresse
av allmän insyn bör offentligheten få vika endast om det framstår som
nödvändigt av hänsyn till viktiga motstående intressen.
Det är lätt att inse hur integritetskränkande en arbetstagare kan uppleva
en situation där allt som arbetstagaren yttrar under sin arbetstid spelas in
och kan komma att offentliggöras. Piloternas intresse av sekretess framstår
sålunda i och för sig som högst förståeligt. Samtidigt är det naturligtvis
oerhört angeläget att haverikommissionen i sitt undersökningsarbete har
rätt att ta del av allt material som kan vara av betydelse för undersökning-
en. Uppenbarligen får innehållet i ljudregistratom räknas till sådant mate-
rial. Intresset av allmän insyn rörande haverikommissionens utredningar i
samband med flygolyckor eller tillbud är samtidigt mycket stort. Om
sekretess skulle gälla för innehållet i ljudregistratom, eller delar därav,
skulle det inte vara möjligt för allmänheten eller mediarepresentanter att
fullt ut få reda på vad haverikommissionen grundar sina slutsatser på.
Sammanfattningsvis är offentlighetsintresset så stort att det inte nu bör
införas en särskild bestämmelse om sekretess till skydd för piloternas
personliga förhållanden.
17.4 Vissa uppgifter hos domstol
Promemorians bedömning: Promemorian föreslår ingen ändring i sekre-
tesslagen vad gäller uppgifter rörande sexualbrott som förekommer i annat
mål vid domstol än i mål om ansvar eller skadestånd med anledning av
sådant brott.
Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser med undantag av Sveriges
Akademikers Centralorganisation (SACO) delar promemorians bedömning.
SACO förordar att sekretess införs för uppgifterna.
Skälen för regeringens bedömning: Principen om att domstolsförhand-
lingar är offentliga är av grundläggande betydelse för rättssäkerheten och
för allmänhetens förtroende för domstolsväsendet. Domstolsförhandlingar
skall således vara offentliga i största möjliga utsträckning (jfr prop.
1979/80:2, Del A, s. 95 f.). Ett sekretessintresse bör därför få väga över
endast om det finns ett starkt behov av sekretess. Hos domstol gäller sek-
retess i bl.a. mål om ansvar för sexualbrott samt i mål om ersättning för
skada med anledning av sådant brott (9 kap. 16 § sekretesslagen). Före-
målet för sekretessen är uppgifter om den enskildes personliga eller ekono-
miska förhållanden. Sekretessen begränsas genom ett rakt skaderekvisit,
dvs. sekretess skall inte gälla om det inte kan antas att den enskilde eller
någon honom närstående lider skada eller men om uppgiften röjs. Vem
som är tilltalad/svarande är emellertid alltid offentligt. Vidare gäller sekre-
tess hos domstol i mål om ansvar för bampomografibrott eller motsvaran- 60
de tryckfrihets- eller yttrandefrihetsbrott för uppgift om en ung person som
skildras i pornografisk bild. Om part begär det gäller sekretess även i Prop. 1993/94:165
äktenskapsmål samt i mål och ärenden enligt föräldrabalken m.m. för
uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden om det kan
antas att den enskilde eller någon honom närstående lider skada eller men
om uppgiften röjs (9 kap. 15 § sekretesslagen).
Det torde inte förekomma ofta att uppgifter angående sexualbrott lämnas
vid domstolsförhandlingar i mål av annat slag än de som nu nämnts. När
så sker, kan uppgifterna vara skyddade av sekretess på annan grund. Vid
sådant förhållande får sekretessen bibehållas (jfr 12 kap. 1 § sekretesslagen
angående överföring av sekretess till domstol och 5 kap. 1 § RB). Om
särskilt känsliga uppgifter lämnas i samband med att den tilltalades perso-
nalia föredras i brottmål, kan uppgifterna skyddas av sekretess enligt
7 kap. 22 § sekretesslagen.
Samhällets intresse av att beivra och bestraffa brott samt brottsoffrets
självklara rätt att få frågan om skadestånd i anledning av brottet prövad
vid domstol, gör att behovet av skydd för brottsoffrets integritet är särskilt
starkt i mål om ansvar eller skadestånd. Brottsoffrets personliga integritet
är i och för sig inte mindre skyddsvärd om brottet inte föranlett talan om
ansvar eller skadestånd. I de sällan förekommande mål där ansvar eller
skadestånd med anledning av brottet inte utgör huvudsaken, och där det
inte heller är fråga om äktenskapsmål eller ett mål eller ärende enligt
föräldrabalken, men den som utsatts för sexualbrott måste ange de närmare
omständigheterna kring brottet för att ta till vara sin rätt, framstår behovet
av en särskild regel om sekretess hos domstol mindre. Med hänsyn till vad
som tidigare sagts om den från rättssäkerhetssynpunkt grundläggande
principen om att förhandling inför domstol skall vara offentlig, synes den
nu behandlade frågan inte böra föranleda någon möjlighet att inskränka
offentligheten vid domstolarna.
17.5 Uppgifter i regeringens förhandlingsinstruktioner
Promemorians förslag: I promemorian föreslås att sekretess skall gälla för
uppgifter som ingår i eller på annat sätt hänför sig till en myndighets
instruktion till en annan myndighet eller till en enskild inför förhandlingar
med tredje part om ekonomiska förhållanden.
Remissinstanserna: Justitiekanslem, Domstolsverket, Sveriges Akademi-
kers Centraloiganisation och Svea hovrätt har inget att erinra mot försla-
get. Riksdagens ombudsmän och Kammarrätten i Stockholm påpekar att
alla myndigheter träffas av föreslagen bestämmelse. Även Hovrätten över
Skåne och Blekinge anser att föreslagen lagtext är för vittgående i förhål-
lande till de motiv som lämnats samt anser att frågan bör övervägas vida-
re. Sveriges Industriförbund anser att bestämmelsen bör begränsas till
samfinansierade projekt eller att det i vart fall klart skall anges vilka andra
ärendetyper som bestämmelsen skall omfatta. Svenska Tidningsutgivareför-
eningen avstyrker förslaget. Sveriges Radio AB och Sveriges Television
AB anser att föreslagen bestämmelse är för allmänt hållen.
Skälen för regeringens bedömning: I 6 kap. sekretesslagen finns be-
stämmelser om sekretess med hänsyn till det allmännas ekonomiska intres-
se. 6 kap. 1 § avser sekretess vid konkurrensförhållanden och avser att
61
skydda de afiärsdrivande myndigheternas affärs- och driftförhållanden. Prop. 1993/94:165
6 kap. 2 § reglerar den s.k. upphandlingssekretessen. För att skydda upp-
gifter i myndigheters förhandlingsinstruktioner föreslås det i promemorian
att sekretessen med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse skall ut-
ökas. Som exempel på instruktioner i vilka uppgifter bör kunna skyddas
nämns regeringens instruktioner till förhandlare vid förhandling med in-
dustrin om gemensamt finansierade projekt och regeringens instruktioner
till Kammarkollegiet vid försäljning av börsnoterade aktier.
Redan i dag torde uppgifter i förhandlingsinstruktioner rörande försälj-
ning av aktier kunna sekretessbeläggas med stöd av 6 kap. 2 §. Däremot
är det mera tveksamt om uppgifter i instruktioner rörande samfinansierade
projekt kan hemlighållas med stöd av befintliga sekretessregler. Regering-
en delar i och för sig promemorians bedömning att även dessa uppgifter
kan behöva skyddas. Den reglering som föreslås är, som även flera re-
missinstanser påpekar, dock alltför vittgående i förhållande till de behov av
sekretess som redovisats.
Regeringen finner därför inte skäl att i detta sammanhang föreslå någon
sekretessreglering på detta område. Frågan kan dock komma att aktualise-
ras i något annat sammanhang.
17.6 Övrigt
Riksdagens ombudsmän har överlämnat två beslut till regeringen för even-
tuell åtgärd samt för kännedom. Det ena beslutet rör en anmälan mot
Televerket angående utlämnande av hemligt telefonnummer till polisen
(dnr 91-4148). Det andra beslutet rör en anmälan om utlämnande av sekre-
tessbelagda uppgifter från ett vårdhem (dnr 92-4436). Ärendena föranleder
ingen åtgärd från regeringens sida.
Förslaget till lag om ändring i sekretesslagen
5 kap.
2 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 4. Ändringen innebär att även uppgift
som lämnar eller kan bidra till upplysning om säkerhets- eller bevaknings-
åtgärd avseende de i paragrafen uppräknade företeelserna skall kunna
skyddas av sekretess. En förutsättning är dock att det kan antas att syftet
med säkerhets- eller bevakningsåtgärden går förlorat om uppgiften röjs.
Bestämmelsen har tillkommit för att skydda främst uppgifter om bankvalv
och med stöd av bestämmelsen skall t.ex. uppgifter i ritningar över
bankvalv kunna sekretessbeläggas.
Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
3 §
Ändringen behandlas i avsnitt 5. Sekretess skall gälla för uppgift i kör-
kortsregistret om körkorts referensnummer. För att inte syftet med num-
mersystemet skall riskera att gå förlorat måste huvudregeln vara sekretess.
Endast om det står klart att uppgiften kan röjas utan fara för att kontrollen
av körkorts äkthet motverkas får uppgiften röjas. Vid en begäran om
utlämnande av uppgift om referensnummer kommer den tjänsteman som
har att pröva frågan behöva ha kännedom om mottagarens identitet och
avsikten med uppgiften. Inget hindrar dock att dessa uppgifter efterfrågas
om de behövs vid en sekretessprövning.
7 kap.
2 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6 och innebär att även uppgift i anmälan
till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd kan omfattas av sekretess. Sek-
retess skall dock endast gälla i begränsad omfattning. Således erfordras att
man kan anta att ett utlämnande skulle medföra betydande men för den
enskilde som är berörd. Bestämmelsen skall endast tillämpas undantagsvis.
Endast uppgifter av mycket ömtålig art skall kunna sekretessbeläggas, t.ex.
uppgifter om känsliga sjukdomar. I bestämmelsen hänvisas till sekretessen
i 1 §. Sekretesskyddet enligt 1 § omfattar inte hälso- och sjukvårds-perso-
nalen. Uppgifter om personalen i anmälningar till ansvarsnämnden omfat-
tas inte heller av sekretess.
Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
4 §
En ny bestämmelse införs i första stycket. Bestämmelsen behandlas i av-
snitt 7 och innebär att uppgifter kan lämnas från socialtjänsten till myndiga
personer som vill ha kunskap om vilka deras biologiska föräldrar är. Be-
stämmelsen är främst tänkt att vara en hjälp för de bam där faderskapet
inte är fastställt, men den är även tillämplig till förmån för bam vars
faderskap fastställts i vederbörlig ordning samt till förmån för adoptivbarn.
De uppgifter som får lämnas ut skall dock vara av betydelse för att kun-
skap om föräldrarna skall kunna erhållas. Som exempel kan nämnas upp-
gifter som modem eller annan lämnat om män som modem haft samlag
med under den aktuella konceptionstiden.
Ett tillägg görs till tredje stycket. Ändringen behandlas i avsnitt 8 och in-
nebär att ärenden om parkeringstillstånd för rörelsehindrade jämställs med
socialtjänst vid tillämpning av sekretesslagen. Sekretess kommer då som
regel att gälla för uppgifter i t.ex. läkarintyg som åberopas i dessa ären-
den. Endast om det står klart att en uppgift kan röjas utan att den enskilde
eller någon honom närstående lider men får uppgiften lämnas ut.
I femte stycket införs en bestämmelse motsvarande den som införs i
7 kap. 2 § angående anmälningar till Hälso- och sjukvårdens ansvars-
Prop. 1993/94:165
63
nämnd. Stycket har utformats i enlighet med Lagrådets förslag och be- Prop. 1993/94:165
handlas i avsnitt 6.
11 §
I fjärde stycket införs en ny bestämmelse. Bestämmelsen behandlas i av-
snitt 9 och innebär att sekretess skall kunna gälla inom personaladmini-
strativ verksamhet hos vissa myndigheter för uppgifter om anställdas bo-
stadsadress, hemtelefonnummer och personnummer. De myndigheter där
sekretess kan komma att gälla är de där personalen särskilt kan riskera att
utsättas för våld eller annat allvarligt men. Som exempel nämns polis-,
åklagar- och kronofogdemyndigheter samt myndigheter inom socialtjäns-
ten. Det ankommer på regeringen att föreskriva vilka myndigheter som
skall omfattas av bestämmelsen. Skaderekvisitet skall vara omvänt.
En ny bestämmelse införs i ett nytt femte stycket. Bestämmelsen behand-
las i avsnitt 10 och innebär att sekretess skall gälla för uppgifter i tjänstgö-
ringsomdöme som upprättas inom utrikesförvaltningen.
12 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 11. Ändringen innebär att även uppgifter
om enskilds personliga förhållanden i ärenden som angår befrielse från
värnpliktstjänstgöring där ekonomiska eller sociala skäl åberopas som
grund, omfattas av sekretess.
25 §
Ändringen behandlas i avsnitt 12. Sekretess införs för uppgifter om en-
skilds personliga förhållanden i verksamhet som avser förande av eller
uttag ur sjömansregistret. Det skaderekvisit som föreskrivs innebär att
sekretess kan gälla både för uppgifter som är av särskilt ömtålig art, t.ex.
uppgift om adress för en person som erhållit s.k. sekretessmarkering inom
folkbokföringen, men även uppgifter som normalt är helt harmlösa kan
skyddas om det behövs på grund av speciella omständigheter.
Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
21 §
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 13 och innebär att i ärenden hos rege-
ringen som rör överförande av verkställighet av brottmålsdom skall samma
sekretess gälla som i övrigt gäller inom kriminalvården.
Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
64
Prop. 1993/94:165
8 kap.
21 §
Ändringen behandlas i avsnitt 14. Sekretess införs i myndighets verksam-
het som består i tillsyn över stiftelser för uppgifter om enskildas personliga
och ekonomiska förhållanden. Skaderekvisitet skall vara rakt. För tydlig-
hetens skull anges särskilt att sekretess även gäller för uppgift om en
stiftelses affärs- eller driftförhållanden.
9 kap.
I och 2 §§
Ändringarna behandlas i avsnitt 15. För att underlätta konkursförvaltarens
utredningsarbete införs en regel som gör det möjligt att utan hinder av
sekretess lämna ut revisionspromemorior som rör en konkursgäldenär till
konkursförvaltaren i den reviderades konkurs.
Ändringen behandlas i avsnitt 15. Även ärenden som rör konkursförvalt-
ning skall omfattas av sekretess hos allmän advokatbyrå.
II kap.
4§
Ändringen behandlas i avsnitt 16. För att inte det allmännas ställning som
part skall riskera att missgynnas i de fall Justitiekanslem (JK) för statens
talan införs en bestämmelse om sekretess för uppgifter som inhämtas från
enskilda i anledning av rättstvist. Bestämmelsen har utformats så att den
huvudsakligen skall överensstämma med bestämmelsen i 6 kap. 7 § sekre-
tesslagen som reglerar uppgifter hos myndigheter som rör rättstvister. Den
nu föreslagna bestämmelsen gäller dock enbart för sådana uppgifter som
inhämtas från enskilda. I de fall uppgifter rörande rättstvister tillkommer
inom JK:s verksamhet torde de kunna bedömas som arbetsmaterial. I de
fall uppgifter inhämtas från myndigheter finns redan i dag sekretessbe-
stämmelser i paragrafens andra stycke.
14 kap.
10 §
Bestämmelserna som behandlas i avsnitt 15 ger myndigheterna en möjlig-
het att uppställa förbehåll vid utlämnande av revisionspromemorior till
konkursförvaltare. Förbehållet får inte utformas så att förvaltaren hindras
att fullfölja sina i lag reglerade åligganden.
5 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 165
65
16 kap.
Prop. 1993/94:165
1 §
Ändringarna behandlas i avsnitten 6 och 14.
För sekretessbelagda uppgifter i anmälningar till Hälso- och sjukvårdens
ansvarsnämnd skall meddelarfriheten vara begränsad.
I tillsynen över stiftelser skall meddelarfrihet inte gälla för uppgifter om
enskildas personliga förhållanden om ett röjande av uppgifterna kan vålla
allvarligt men.
I detta sammanhang justeras också punkten 5. Vid en ändring i rätte-
gångsbalken infördes ett nytt stycke i 23 kap. 10 §. Bestämmelsen i fjärde
stycket flyttades härvid till paragrafens femte stycke. Av förbiseende gjor-
des ingen motsvarande ändring i sekretesslagen.
66
I promemorian förordas en rad ändringar i sekretesslagen.
Med hänsyn till intresset att förebygga eller beivra brott föreslås bestäm-
melser som möjliggör ett hemlighållande av ritningar över t.ex. bankvalv
samt körkorts referensnummer.
För att stärka skyddet för den enskildes personliga förhållanden föreslås
att sekretess skall kunna gälla för uppgifter i anmälan till Hälso- och sjuk-
vårdens ansvarsnämnd, för uppgifter i ärenden om parkeringstillstånd, för
uppgifter i ärenden angående befrielse från skyldigheten att fullgöra värn-
plikt i de fall då t.ex. ekonomiska och sociala skäl åberopas som grund för
befrielse samt för uppgifter i ärenden hos regeringen som rör överförande
av verkställighet av brottmålsdom.
Vidare föreslås sekretess kunna gälla i vissa fall för uppgifter i en myn-
dighets förhandlingsinstruktioner samt för ett kompetensbedömningssystem
för utrikesförvaltningens tjänstemän.
Frågan om huruvida bam skall få tillgång till sekretessbelagt material
som rör biologiska föräldrar har varit föremål för riksdagsbehandling i
samband med besvarande av motioner. I promemorian föreslås ett undan-
tag från den normalt stränga sekretess som gäller inom socialtjänsten. Den
enskilde ges härigenom en möjlighet att få ta del av annars hemliga upp-
gifter som rör förhållanden som har betydelse för att få vetskap om vilka
de biologiska föräldrarna är.
Ett annat undantag från sekretess som föreslås är att konkursförvaltare
ges möjlighet att ta del av revisionspromemorior. Denna lättnad i den
annars så stränga skattesekretessen motiveras av vikten av en snabb och
effektiv konkursförvaltning. Med hänsyn till såväl den enskilde gäldenä-
rens som andra enskildas integritet föreslås dock att konkursförvaltarens
rätt att förfoga över de uppgifter han får del av, får begränsas.
Vidare diskuteras sekretess i tjänstetillsättningsärenden, sekretess hos
Lotterinämnden, sekretess för registrerat material i ljudregistratom (s.k.
cockpit voice recorder), sekretess för sjömansregistret samt en utvidgning
av sekretess hos domstol och för uppgifter om offentliganställdas adresser
och telefonnummer. Vad gäller dessa frågor föreslås inga ändringar i
sekretesslagen.
Prop. 1993/94:165
Bilaga 1
67
Bilaga 2
Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)
dels att 5 kap. 2 och 3 §§, 7 kap. 2, 4, 11, 12 och 21 §§, 9 kap. 2 och 9
§§, 14 kap. 10 § och 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 6 kap. 9 §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
2 §
Sekretess gäller för uppgift om Sekretess gäller för uppgift som
säkerhets- eller bevakningsåtgärd fam lämna upplysning om säkerhets-
med avseende på eller bevakningsåtgärd med avseen-
de på
1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,
2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra
värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, spräng-
ämnen, klyvbart material eller radioaktivt avfall,
3. telekommunikation,
4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk databehandling
eller annan handling,
om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.
3 §
Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning
om chiffer, kod eller liknande metod som har till syfte att underlätta be-
fordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att före-
skriven sekretess åsidosätts, om det kan antas att syftet med metoden
motverkas om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i verksamhet som
avser förande av eller uttag ur
körkortsregistret för uppgift om
körkorts referensnummer, om det
inte står klart att uppgiften kan
röjas utan fara för att syftet med
nummersystemet motverkas om
uppgiften röjs.
68
6 kap
9 §
Prop. 1993/94:165
Bilaga 2
Sekretess gäller för uppgift som
ingår i eller på annat sätt hänför
sig till myndighets instruktion till
annan myndighet eller enskild inför
forhandling med tredje part om
ekonomiska förhållanden, om det
kan antas att det allmänna lider
skada om uppgiften röjs.
I fråga om uppgift i allmän hand-
ling gäller sekretessen i högst tjugo
år.
7 kap.
2 §
Sekretessen enligt 1 § gäller inte
1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller
rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,
2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet angår frihets-
berövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till
nämnda lag,
3. anmälan och beslut i ärende 3. beslut i ärende om ansvar eller
om ansvar eller behörighet för
personal inom hälso- och sjukvår-
behörighet för personal inom hälso-
och sjukvården,
den,
4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjour-
nal.
Sekretessen enligt 1 § gäller be-
träffande anmälan i ärende om
ansvar eller behörighet för personal
inom hälso- och sjukvården endast i
den mån uppgiften skulle ha varit
sekretessbelagd eller annars om-
fattad av tystnadsplikt i den verk-
samhet som ärendet får anses avse
och det kan antas att den som upp-
giften rör eller någon honom när-
stående lider betydande men om
uppgiften röjs.
69
Prop. 1993/94:165
Bilaga 2
Sekretess gäller inom socialtjäns-
ten för uppgift om enskilds per-
sonliga förhållanden, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon
honom närstående lider men. Sekre-
tessen gäller dock inte beslut om
omhändertagande eller beslut om
vård utan samtycke.
Inom kommunal familjerådgivning
skild har lämnat i förtroende eller so
Sekretess gäller inom socialtjän-
sten för uppgift om enskilds per-
sonliga förhållanden, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas
utan att den enskilde eller någon
honom närstående lider men. Sekre-
tessen gäller dock inte beslut om
omhändertagande eller beslut om
vård utan samtycke. Utan hinder av
sekretess får uppgift lämnas till
enskild om förhållanden av betydel-
se för att denne skall få vetskap om
vilka hans biologiska föräldrar är.
gäller sekretess för uppgift som en-
m har inhämtats i samband med råd-
givningen.
Med socialtjänst förstås verksam-
het enligt lagstiftningen om social-
tjänst och den särskilda lagstiftning-
en om vård av unga och av miss-
brukare utan samtycke samt verk-
samhet som i annat fall enligt lag
handhas av socialnämnd. Till soci-
altjänst räknas också verksamhet
hos annan myndighet som innefattar
omprövning av socialnämnds beslut
eller särskild tillsyn över nämndens
verksamhet samt verksamhet hos
kommunal invandrarbyrå. Med
socialtjänst jämställs ärenden om
bistånd åt asylsökande och andra
utlänningar, ärenden om introduk-
tionsersättning för flyktingar och
vissa andra utlänningar, ärenden om
tillstånd till riksfärdtjänst samt
verksamhet enligt lagstiftningen om
stöd och service till vissa funktions-
hindrade.
Med socialtjänst förstås verksam-
het enligt lagstiftningen om social-
tjänst och den särskilda lagstiftning-
en om vård av unga och av miss-
brukare utan samtycke samt verk-
samhet som i annat fall enligt lag
handhas av socialnämnd. Till soci-
altjänst räknas också verksamhet
hos annan myndighet som innefattar
omprövning av socialnämnds beslut
eller särskild tillsyn över nämndens
verksamhet samt verksamhet hos
kommunal invandrarbyrå. Med
socialtjänst jämställs ärenden om
bistånd åt asylsökande och andra
utlänningar, ärenden om introduk-
tionsersättning för flyktingar och
vissa andra utlänningar, ärenden om
tillstånd till riksfärdtjänst, ärenden
om parkeringstillstånd for rörelse-
hindrade samt verksamhet enligt
lagstiftningen om stöd och service
till vissa funktionshindrade.
I fraga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretess enligt första stycket
gäller inte anmälan eller beslut i
ärenden om ansvar eller behörighet
för personal inom kommunal hälso-
och sjukvård.
Sekretess enligt första stycket
gäller inte beslut i ärenden om
ansvar eller behörighet för personal
inom kommunal hälso- och sjuk-
vård. Beträffande anmälan i sådant
ärende gäller sekretess endast i den
70
mån uppgiften skulle ha varit sekre-
tessbelagd eller annars omfattad av
tystnadsplikt i den verksamhet som
ärendet får anses avse och det kan
antas att den som uppgiften rör
eller någon honom närstående lider
betydande men om uppgiften röjs.
11 §
Prop. 1993/94:165
Bilaga 2
Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift som
hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift
om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller
annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med
råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att upp-
giften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom när-
stående lider men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift
om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det kan antas
att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften
röjs.
Sekretess gäller i myndighets per-
sonaladministrativa verksamhet i
Sekretess gäller i myndighets per-
sonaladministrativa verksamhet i
övrigt för uppgift om enskilds
hälsotillstånd och för sådan uppgift
om enskilds personliga förhållanden
som hänför sig till ärende om om-
placering eller pensionering av
anställd, om det kan antas att den
enskilde eller någon honom närstå-
ende lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller dock inte i ären-
de om anställning eller disciplinan-
svar och inte heller för beslut i
annat ärende som avses i detta
övrigt för uppgift om enskilds
hälsotillstånd och för sådan uppgift
om enskilds personliga förhållanden
som hänför sig till ärende om om-
placering eller pensionering av
anställd, om det kan antas att den
enskilde eller någon honom närstå-
ende lider men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller dock inte i ären-
de om anställning eller disciplinan-
svar och inte heller för beslut i
annat ärende som avses i detta
stycke. stycke. Utan hinder av vad som
sagts förut i detta stycke gäller
sekretess för uppgift i tjänstgö-
ringsomdöme som upprättats inom
utrikesförvaltningen.
Sekretess gäller i annat fall än som avses i första - tredje styckena i
myndighets personaladministrativa verksamhet för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon
honom närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften
röjs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
71
12 §
Prop. 1993/94:165
Bilaga 2
Sekretess gäller i ärende om in-
skrivning av värnpliktig för uppgift
om enskilds personliga förhållan-
den, om det kan antas att den en-
skilde eller någon honom närståen-
de lider men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
ärende som angår antagning till
utbildning vid försvarsmakten,
befrielse från värnpliktstjänstgöring
på grund av nedsättning av presta-
tionsförmågan eller särskild risk för
detta, anstånd med värnpliktstjänst-
göring eller vapenfri tjänst. Sekre-
tessen gäller dock inte beslut i
ärende som avses i detta stycke.
Sekretess gäller i ärende om in-
skrivning av värnpliktig för uppgift
om enskilds personliga förhållan-
den, om det kan antas att den en-
skilde eller någon honom närståen-
de lider men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
ärende som angår antagning till
utbildning vid försvarsmakten,
befrielse från värnpliktstjänstgöring
på grund av nedsättning av presta-
tionsförmågan, särskild risk för
detta eller på grund av andra syn-
nerliga skäl, anstånd med värn-
pliktstjänstgöring eller vapenfri
tjänst. Sekretessen gäller dock inte
beslut i ärende som avses i detta
stycke.
Sekretess gäller inom försvarsmaktens personalvård med avseende på
värnpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och
för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan
befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i
personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
21 §
Sekretess gäller inom kriminalvår-
den för uppgift om enskilds per-
sonliga förhållanden, om det kan
antas att den enskilde eller någon
honom närstående lider men eller
att fara uppkommer för att någon
utsätts för våld eller annat allvarligt
men om uppgiften röjs. Sekretessen
gäller dock inte beslut av Kriminal-
vårdsstyrelsen eller någon av krimi-
nalvårdens nämnder och inte heller
annat beslut i ett kriminalvårdsären-
de enligt brottsbalken eller lagstift-
ningen om kriminalvård i anstalt.
I fråga om uppgift i allmän handling
Sekretess gäller inom kriminalvår-
den för uppgift om enskilds per-
sonliga förhållanden, om det kan
antas att den enskilde eller någon
honom närstående lider men eller
att fara uppkommer för att någon
utsätts för våld eller annat allvarligt
men om uppgiften röjs. Sekretessen
gäller dock inte beslut av Kriminal-
vårdsstyrelsen eller någon av krimi-
nalvårdens nämnder och inte heller
annat beslut i ett kriminalvårdsären-
de enligt brottsbalken eller lagstift-
ningen om kriminalvård i anstalt.
Motsvarande sekretess gäller hos
regeringen i ärende om överförande
av verkställighet av brottmålsdom.
gäller sekretessen i högst femtio år.
72
9 kap.
2 §
Sekretess gäller i
1. särskilt ärende om kontroll beträffande skatt eller om säkringsåtgärd i
samband med sådan kontroll samt annan verksamhet som avser tullkontroll
och som inte faller under 1 §,
2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,
3. ärende om anstånd med erläggande av skatt
för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 § första stycket
tredje -sjätte meningarna.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.
Utan hinder av sekretessen får
uppgift som avses i första stycket 1
lämnas till enskild enligt vad som
föreskrivs i lag om förfarande vid
beskattning.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
9§
Prop. 1993/94:165
Bilaga 2
Sekretess gäller hos allmän advo- Sekretess gäller hos allmän advo-
katbyrå i ärende om rättsligt biträde katbyrå i ärende om rättsligt biträde
och rörande förvaltning i konkurs
1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall
bli behandlad förtroligt,
2. för uppgift i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållan-
den, om det kan antas att han lider skada eller men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller hos Notarius publicus i verksamhet som
enligt lag eller annan författning ankommer på honom. Sekretessen gäller
inte uppgift om protest av växel eller check.
14 kap.
10 §
Myndighet får uppställa förbehåll, som inskränker enskild mottagares rätt
att lämna uppgift vidare eller utnyttja uppgift, också när
1. myndigheten enligt 5 § lämnar sekretessbelagd uppgift till part, ställ-
företrädare, ombud eller biträde,
2. myndigheten med stöd av 7 §
första stycket lämnar uppgift till
någon som inte är knuten till myn-
digheten på det sätt som anges i
1 kap. 6 §.
2. myndigheten med stöd av 7 §
första stycket lämnar uppgift till
någon som inte är knuten till myn-
digheten på det sätt som anges i
1 kap. 6 §,
3. myndigheten med stöd av
9 kap. 2 § Jjärde stycket lämnar
uppgift till enskild.
73
Förbehåll enligt första stycket 1 får inte innebära förbud mot att utnyttja
uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till
part, ställföreträdare, ombud eller biträde.
Har förbehåll uppställts enligt första stycket 2, skall i fråga om förbe-
hållet gälla vad som föreskrivs i 7 § tredje och fjärde styckena angående
förbud att lämna ut eller utnyttja uppgift.
Förordnande av regeringen eller riksdagen för särskilt fall om undantag
från sekretess för uppgift får förenas med villkor att förbehåll som anges i
första stycket skall uppställas vid utlämnande av uppgiften.
16 kap.
1 §
Nuvarande lydelse
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket
samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-
såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.
3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är
begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
Prop. 1993/94:165
Bilaga 2
5. förordnande med stöd av
5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § Jjärde
stycket rättegångsbalken
Föreslagen lydelse
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket
samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-
såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.
3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är
begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
5. förordnande med stöd av
5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte
stycket rättegångsbalken
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
74
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt
Härigenom föreskrivs att 28 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt1
skall ha följande lydelse.
Prop. 1993/94:165
Bilaga 2
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
28 §
För kontroll av att deklarations- eller uppgiftsskyldigheten har fullgjorts
riktigt och fullständigt eller för att på annat sätt få upplysning till ledning
för beskattningen, får skatterevision göras hos den som är deklarations-
eller uppgiftsskyldig. Skatterevision får också göras hos den som har
anmält sig för registrering för kontroll av att lämnade uppgifter är riktiga
och fullständiga.
Beslut om skatterevision meddelas av skattemyndigheten eller Riksskatte-
verket.
I övrigt gäller i fråga om skattere-
vision i tillämpliga delar bestäm-
melserna om taxeringsrevision i
3 kap. 8-14 §§ taxeringslagen
(1990:324).
I övrigt gäller i fråga om skattere-
vision i tillämpliga delar bestäm
melserna om taxeringsrevision
3 kap. 8-14 §§ och 18 a § taxe-
ringslagen (1990:324).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
‘Lagen omtryckt 1990:576.
75
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:151) om punktskatter och pris-
regleringsavgifter
Prop. 1993/94:165
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att det i lagen (1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter skall införas en ny paragraf, 3 kap. 17 §, av följande
lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 3 kap. 17 § Utan hinder av vad som är före- |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
76
Förslag till
Lag om ändring i fordonsskattelagen (1988:327)
Härigenom föreskrivs att 67 § fordonsskattelagen (1988:327)
skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
67 §
Prop. 1993/94:165
Bilaga 2
Bestämmelserna i 2 kap. 11 §,
3 kap. 2-5 §§, 6 § första stycket
och 7-15 §§ samt 9 kap. 3 § lagen
(1984:151) om punktskatter och
prisregleringsavgifter gäller vid
kontroll av fordonsskatt. Vad som
Bestämmelserna i 2 kap. 11 §,
3 kap. 2-5 §§, 6 § första stycket, 7-
15 §§ och 17 § samt 9 kap. 3 §
lagen (1984:151) om punktskatter
och prisregleringsavgifter gäller vid
kontroll av fordonsskatt. Vad som
sägs om deklaration gäller i stället
sägs om deklaration gäller i stället
uppgifter som skall lämnas enligt
särskilda föreskrifter och ligga till
grund för beslut om skatt.
uppgifter som skall lämnas enligt
särskilda föreskrifter och ligga till
grund för beslut om skatt.
Skatterevision får företas, förutom av beskattningsmyndigheten, av Riks-
skatteverket och av skattemyndighet. Vad som sägs i 3 kap. 9, 11, 13 och
15 §§ lagen om punktskatter och prisregleringsavgifter om beskattnings-
myndighet skall därvid gälla Riksskatteverket och skattemyndighet. Innan
Riksskatteverket eller skattemyndighet beslutar om revision skall samråd
ske med beskattningsmyndigheten.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
77
Förslag till
Lag om ändring i taxeringslagen (1990:324)
Prop. 1993/94:165
Bilaga 2
Härigenom föreskrivs att det i taxeringslagen (1990:324) skall införas en
ny paragraf, 3 kap. 18 a §, av följande lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse |
|
3 kap. 18 a § Utan hinder av vad som är före- |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
78
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig el-
ler beretts tillfälle att yttra sig över departements-
promemorian (Ds 1993:55) Några frågor om sekre-
tess förslag
Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Hovrätten över Skåne och Ble-
kinge, Stockholms tingsrätt, Kammarrätten i Stockholm, Domstolsverket,
Riksåklagaren, Åklagarmyndigheten i Malmö, Regionåklagarmyndigheten
i Linköping, Regionåklagarmyndigheten i Härnösand, Rikspolisstyrelsen,
Polismyndigheten i Stockholm, Polismyndigheten i Norrköping, Polismyn-
digheten i Skövde, Polisförbundet, Kriminalvårdsstyrelsen, Vämpliktsver-
ket, Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd, Vägverket,
Sjöfartsverket, Luftfartsverket, Statens haverikommission, Riksskattever-
ket, Lotterinämnden, Stockholms stad, Gävle kommun, Barnombudsman-
nen, Svensk Pilotförening, Transwede Airways AB, Svensk Flygledareför-
ening, Svenska Kommunförbundet, Svenska Bankföreningen, Sveriges
advokatsamfund, Sveriges Industriförbund, Sveriges Akademikers Central-
organisation, Statstjänstemannaförbundet, Svenska sjöfolksförbundet, Tid-
ningarnas Telegrambyrå, Publicistklubben, Svenska journalistförbundet,
Svenska Tidningsutgivareföreningen, Sveriges Radio AB, Sveriges
Television AB, Svea hovrätt, Svensk Elberedskap AB, Chefen för flygvap-
net, Rättsmedicinalverket
Prop. 1993/94:165
Bilaga 3
79
I promemorian föreslås att en bestämmelse införs som reglerar sekretessen
i verksamhet som avser tillsyn över stiftelser. De uppgifter för vilka
sekretess föreslås gälla är uppgifter om enskilds personliga och ekono-
miska förhållanden. Vidare föreslås att meddelarfriheten inskränks vad
gäller uppgifter om enskilds personliga förhållanden i de fall ett röjande av
uppgifterna kan vålla allvarligt men. Lagen föreslås träda i kraft samma
dag som stiftelselagen.
Förslag till
Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)
dels att 16 kap. 1 § skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 21 §, av följande
lydelse.
|
Nuvarande lydelse |
Föreslagen lydelse 8 kap. 21 § Sekretess gäller i verksamhet, som I fråga om uppgift i allmän hand- |
80
16 kap.
1 §
Prop. 1993/94:165
Bilaga 4
Nuvarande lydelse
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offenliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket
samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-
såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.
3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är
begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
3. denna lag enligt
8 kap. 9 §, 12 § första stycket,
13 § eller 15 §
9 kap. 1-4 §§
Föreslagen lydelse
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offenliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket
samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-
såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.
3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är
begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
3. denna lag enligt
8 kap. 9 §, 12 § första stycket,
13 § eller 15 §
8 kap. 21 § såvitt avser uppgift om enskilds
personliga förhållanden vars röjan-
de kan vålla allvarligt men
9 kap. 1-4 §§
81
6 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 165
Förteckning över remissinstanser som yttrat sig el-
ler beretts tillfälle att yttra sig över promemorian
om sekretess i verksamhet som avser tillsyn över
stiftelser
Riksdagens ombudsmän, Justitiekanslem, Kammarrätten i Stockholm,
Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Göteboigs och Bohus län,
Länsstyrelsen i Norrbottens län, Socialstyrelsen, Svenska Kommunför-
bundet, Landstingsförbundet, Carlanderska sjukhemmet, Föreningen FVO,
Stiftelsen Stora Sköndal, Föreningen Grävande Journalister, Svenska
journalistförbundet och Tidningarnas Telegrambyrå.
Prop. 1993/94:165
Bilaga 5
82
Prop. 1993/94:165
Bilaga 6
Härigenom föreskrivs i fråga om sekretesslagen (1980:100)
dels att 5 kap. 2 och 3 §§, 7 kap. 2, 4, 11, 12, 15 och 21 §§,
9 kap. 1, 2 och 9 §§, 11 kap. 4 §, 14 kap. 10 § och 16 kap. 1 § skall
ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 8 kap. 21 §, av
följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
5 kap.
2 §
Sekretess gäller för uppgift om Sekretess gäller för uppgift som
säkerhets- eller bevakningsåtgärd kan lämna upplysning om säkerhets-
med avseende på eller bevakningsåtgärd med avseen-
de på
1. byggnader eller andra anläggningar, lokaler eller inventarier,
2. tillverkning, förvaring, utlämning eller transport av pengar eller andra
värdeföremål samt transport eller förvaring av vapen, ammunition, spräng-
ämnen, klyvbart material eller radioaktivt avfall,
3. telekommunikation,
4. behörighet att få tillgång till upptagning för automatisk databehandling
eller annan handling,
om det kan antas att syftet med åtgärden motverkas om uppgiften röjs.
3 §
Sekretess gäller för uppgift som lämnar eller kan bidra till upplysning
om chiffer, kod eller liknande metod som har till syfte att underlätta be-
fordran eller användning i allmän verksamhet av uppgifter utan att före-
skriven sekretess åsidosätts, om det kan antas att syftet med metoden
motverkas om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i verksamhet som
avser förande av eller uttag ur kör-
kortsregistret för uppgift om kör-
korts referensnummer, om det inte
står klart att uppgiften kan röjas
utan fara för att kontrollen av kör-
korts äkthet motverkas om uppgiften
röjs.
83
7 kap.
2 §
Prop. 1993/94:165
Bilaga 6
Sekretessen enligt 1 § gäller inte
1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller
rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,
2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet angår frihets-
berövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till
nämnda lag,
3. anmälan och beslut i ärende 3. beslut i ärende om ansvar eller
om ansvar eller behörighet för
personal inom hälso- och sjukvår-
den,
behörighet för personal inom hälso-
och sjukvården,
4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjour-
nal.
Sekretessen enligt 1 § gäller be-
träffande anmälan i ärende om
ansvar eller behörighet för personal
inom hälso- och sjukvården endast i
den mån uppgiften skulle ha varit
sekretessbelagd eller annars om-
fattad av tystnadsplikt i den verk-
samhet som ärendet får anses avse
och det kan antas att den som upp-
giften rör eller någon honom när-
stående lider betydande men om
uppgiften röjs.
4 §
Sekretess gäller inom socialtjäns-
ten för uppgift om enskilds person-
liga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon honom
närstående lider men. Sekretessen
gäller dock inte beslut om omhän-
dertagande eller beslut om vård
utan samtycke.
Inom kommunal familjerådgivning
skild har lämnat i förtroende eller sc
Sekretess gäller inom socialtjäns-
ten för uppgift om enskilds person-
liga förhållanden, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde eller någon honom
närstående lider men. Sekretessen
gäller dock inte beslut om omhän-
dertagande eller beslut om vård
utan samtycke. Utan hinder av
sekretessen får uppgift lämnas till
enskild som uppnått myndig ålder
om förhållanden av betydelse för att
denne skall få vetskap om vilka
hans biologiska föräldrar är.
gäller sekretess för uppgift som en-
m har inhämtats i samband med råd-
givningen.
Med socialtjänst förstås verksam- Med socialtjänst förstås verksam-
het enligt lagstiftningen om social- het enligt lagstiftningen om social-
84
tjänst och den särskilda lagstiftning-
en om vård av unga och av miss-
brukare utan samtycke samt verk-
samhet som i annat fall enligt lag
handhas av socialnämnd. Till soci-
altjänst räknas också verksamhet
hos annan myndighet som innefattar
omprövning av socialnämnds beslut
eller särskild tillsyn över nämndens
verksamhet samt verksamhet hos
kommunal invandrarbyrå. Med
socialtjänst jämställs ärenden om
bistånd åt asylsökande och andra
utlänningar, ärenden om introduk-
tionsersättning för flyktingar och
vissa andra utlänningar, ärenden om
tillstånd till riksfärdtjänst samt
verksamhet enligt lagstiftningen om
stöd och service till vissa funktions-
hindrade.
tjänst och den särskilda lagstiftning-
en om vård av unga och av miss-
brukare utan samtycke samt verk-
samhet som i annat fall enligt lag
handhas av socialnämnd. 1111 soci-
altjänst räknas också verksamhet
hos annan myndighet som innefattar
omprövning av socialnämnds beslut
eller särskild tillsyn över nämndens
verksamhet samt verksamhet hos
kommunal invandrarbyrå. Med
socialtjänst jämställs ärenden om
bistånd åt asylsökande och andra
utlänningar, ärenden om introduk-
tionsersättning för flyktingar och
vissa andra utlänningar, ärenden om
tillstånd till riksfärdtjänst eller till
parkering för rörelsehindrade samt
verksamhet enligt lagstiftningen om
stöd och service till vissa funktions-
hindrade.
Prop. 1993/94:165
Bilaga 6
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
Sekretess enligt första stycket
gäller inte anmälan eller beslut i
ärenden om ansvar eller behörighet
för personal inom kommunal hälso-
och sjukvård.
Sekretess enligt första stycket
gäller inte beslut i ärenden om
ansvar eller behörighet för personal
inom kommunal hälso- och sjuk-
vård. Beträffande anmälan i sådant
ärende gäller sekretess endast i den
mån uppgiften skulle ha varit sekre-
tessbelagd eller annars omfattad av
tystnadsplikt i den verksamhet som
ärendet får anses avse och det kan
antas att den som uppgiften rör
eller någon honom närstående lider
betydande men om uppgiften röjs.
11 §
Sekretess gäller i myndighets personalsociala verksamhet för uppgift som
hänför sig till psykologisk undersökning eller behandling och för uppgift
om enskilds personliga förhållanden hos psykolog, personalkonsulent eller
annan sådan befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med
råd och hjälp i personliga angelägenheter, om det inte står klart att upp-
giften kan röjas utan att den som uppgiften rör eller någon honom när-
stående lider men.
Sekretess gäller i verksamhet som avses i första stycket för annan uppgift
om enskilds personliga förhållanden än som där nämns, om det kan antas
7 Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 165
att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften
röjs.
Sekretess gäller i myndighets personaladministrativa verksamhet i övrigt
för uppgift om enskilds hälsotillstånd och för sådan uppgift om enskilds
personliga förhållanden som hänför sig till ärende om omplacering eller
pensionering av anställd, om det kan antas att den enskilde eller någon
honom närstående lider men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock
inte i ärende om anställning eller disciplinansvar och inte heller för beslut
i annat ärende som avses i detta stycke.
Prop. 1993/94:165
Bilaga 6
Sekretess gäller i annat fall än
som avses i första - tredje styckena
i myndighets personaladministrativa
verksamhet för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det kan
antas att den enskilde eller någon
honom närstående utsätts för våld
eller annat allvarligt men om upp-
giften röjs.
I fråga om uppgift i allmän
Sekretess gäller i annat fall an
som avses i första - tredje styckena
i myndighets personaladministrativa
verksamhet för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det kan
antas att den enskilde eller någon
honom närstående utsätts för våld
eller annat allvarligt men om upp-
giften röjs. Vidare gäller, i den
utsträckning regeringen föreskriver,
sekretess i personaladministrativ
verksamhet hos myndighet där
personalen särskilt kan riskera att
utsättas för sådant men, för uppgift
om enskilds bostadsadress och
hemtelefonnummer, om det inte står
klart att uppgiften kan röjas utan
att den enskilde eller någon honom
närstående lider men om uppgiften
röjs.
Sekretess gäller för uppgift i
tjänstgöringsomdöme som upprättats
inom utrikesförvaltningen.
; gäller sekretessen i högst femtio år.
12 §
Sekretess gäller i ärende om in-
skrivning av värnpliktig för uppgift
om enskilds personliga förhållan-
den, om det kan antas att den en-
skilde eller någon honom närståen-
de lider men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
ärende som angår antagning till
utbildning vid försvarsmakten,
befrielse från värnpliktstjänstgöring
på grund av nedsättning av presta-
tionsförmågan eller särskild risk för
detta, anstånd med vämpliktstjänst-
Sekretess gäller i ärende om in-
skrivning av värnpliktig för uppgift
om enskilds personliga förhållan-
den, om det kan antas att den en-
skilde eller någon honom närståen-
de lider men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller i
ärende som angår antagning till
utbildning vid försvarsmakten,
befrielse från värnpliktstjänstgöring
på grund av nedsättning av presta-
tionsförmågan, särskild risk för
detta eller på grund av ekonomiska
göring eller vapenfri tjänst. Sekre-
tessen gäller dock inte beslut i
ärende som avses i detta stycke.
eller sociala skäl, anstånd med
värnpliktstjänstgöring eller vapenfri
tjänst. Sekretessen gäller dock inte
beslut i ärende som avses i detta
Prop. 1993/94:165
Bilaga 6
stycke.
Sekretess gäller inom försvarsmaktens personalvård med avseende på
värnpliktiga för uppgift som hänför sig till psykologisk undersökning och
för uppgift om enskilds personliga förhållanden hos konsulent eller annan
befattningshavare som särskilt har till uppgift att bistå med råd och hjälp i
personliga angelägenheter, om det inte står klart att uppgiften kan röjas
utan att den som uppgiften rör eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
15 §
Sekretess gäller i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan
liknande registrering av befolkningen, för uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde eller
någon honom närstående lider men om uppgiften röjs. Motsvarande sekre-
tess gäller, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i annan verksam-
het som avser registrering av betydande del av befolkningen.
Sekretess gäller i ärende om med-
lemskap i Svenska kyrkan, för
uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider
men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller i ärende om med-
lemskap i Svenska kyrkan, för
uppgift om enskilds personliga
förhållanden, om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde
eller någon honom närstående lider
men om uppgiften röjs. Motsvaran-
de sekretess gäller för uppgift i
sjömansregistret.
Sekretess gäller i ärende om fingerade personuppgifter för uppgift om
enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst sjuttio år.
21 §
Sekretess gäller inom kriminalvår-
den för uppgift om enskilds per-
sonliga förhållanden, om det kan
antas att den enskilde eller någon
honom närstående lider men eller
att fara uppkommer för att någon
utsätts för våld eller annat allvarligt
men om uppgiften röjs. Sekretessen
gäller dock inte beslut av Kriminal-
vårdsstyrelsen eller någon av krimi-
nalvårdens nämnder och inte heller
annat beslut i ett kriminalvårdsären-
Sekretess gäller inom kriminalvår-
den för uppgift om enskilds per-
sonliga förhållanden, om det kan
antas att den enskilde eller någon
honom närstående lider men eller
att fara uppkommer för att någon
utsätts för våld eller annat allvarligt
men om uppgiften röjs. Sekretessen
gäller dock inte beslut av Kriminal-
vårdsstyrelsen eller någon av krimi-
nalvårdens nämnder och inte heller
annat beslut i ett kriminalvårdsären-
de enligt brottsbalken eller lagstift- de enligt brottsbalken eller lagstift-
ningen om kriminalvård i anstalt. ningen om kriminalvård i anstalt.
Motsvarande sekretess gäller hos
regeringen i ärende om överförande
av verkställighet av brottmålsdom.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.
8 kap.
21 §
Sekretess gäller i verksamhet som
består i tillsyn över stiftelser, för
uppgift om stiftelses affärs- eller
driftförhållanden eller om annan
enskilds personliga eller ekonomiska
förhållanden, om det kan antas att
stiftelsen eller den enskilde eller nå-
gon honom närstående lider skada
eller men om uppgiften röjs.
I fråga om uppgift i allmän hand-
ling gäller sekretessen i högst sjut-
tio år såvitt angår uppgift om en-
skilds personliga förhållanden, och
annars i högst tjugo år.
Prop. 1993/94:165
Bilaga 6
9 kap.
1 §
Sekretess gäller i myndighets verksamhet, som avser bestämmande av
skatt eller som avser taxering eller i övrigt fastställande av underlag för
bestämmande av skatt, för uppgift om enskilds personliga eller ekono-
miska förhållanden. Motsvarande sekretess gäller i myndighets verksamhet
som avser förande av eller uttag ur register som avses i skatteregisterlagen
(1980:343) för uppgift som har tillförts sådant register. Uppgift hos 1X111-
verket får dock lämnas ut, om det står klart att uppgiften kan röjas utan att
den enskilde lider skada eller men. För uppgift i mål hos domstol gäller
sekretessen endast om det kan antas att den enskilde lider skada eller men
om uppgiften röjs. Detsamma gäller uppgift som med anledning av över-
klagande hos domstol registreras hos annan myndighet enligt 15 kap. 2 §
första stycket 3 eller 4. Har uppgift i mål hos domstol erhållits från annan
myndighet och är den sekretessbelagd där, gäller dock denna sekretess hos
domstolen, om uppgiften saknar betydelse i målet.
Med skatt avses i detta kapitel skatt på inkomst och, med undantag för
arvsskatt och gåvoskatt, annan direkt skatt samt omsättningsskatt, tull och
annan indirekt skatt. Med skatt jämställs arbetsgivaravgift, prisreglerings-
avgift och liknande avgift samt skatte- och avgiftstillägg och försenings-
avgift. Med verksamhet som avser bestämmande av skatt jämställs verk-
samhet som avser bestämmande av pensionsgrundande inkomst.
Sekretessen gäller inte beslut, varigenom skatt eller pensionsgrundande
inkomst bestäms eller underlag för bestämmande av skatt fastställs, såvida
inte beslutet meddelas i ärende om
Prop. 1993/94:165
Bilaga 6
1. förhandsbesked i taxerings- eller skattefråga,
2. medgivande att skattepliktig intäkt enligt reglerna om statlig in-
komstskatt inte skall anses uppkomma vid avyttring av aktier i fåmansföre-
tag,
3. beskattning av utländska forskare vid tillfälligt arbete i Sverige när
beslutet har fattats av Forskarskattenämnden.
Utan hinder av sekretessen får
uppgift lämnas till enskild enligt
vad som föreskrivs i lag om för-
farande vid beskattning eller om
skatteregister.
Utan hinder av sekretessen får
uppgift lämnas till enskild enligt
vad som föreskrivs i lag om för-
farande vid beskattning eller om
skatteregister. Vidare får utan
hinder av sekretessen uppgift i en
revisionspromemoria lämnas till
förvaltare i den reviderades kon-
kurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
Sekretess gäller i
1. särskilt ärende om kontroll beträffande skatt eller om säkringsåtgärd i
samband med sådan kontroll samt annan verksamhet som avser tullkontroll
och som inte faller under 1 §,
2. ärende om kompensation för eller återbetalning av skatt,
3. ärende om anstånd med erläggande av skatt
för uppgift om enskilds personliga eller ekonomiska förhållanden.
I fråga om sekretess enligt denna paragraf tillämpas 1 § första stycket
tredje -sjätte meningarna.
Sekretessen gäller inte beslut i ärende som avses i första stycket 2 och 3.
Utan hinder av sekretessen får
uppgift i en revisionspromemoria
lämnas till förvaltare i den revide-
rades konkurs.
I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.
9 §
Sekretess gäller hos allmän advo- Sekretess gäller hos allmän advo-
katbyrå i ärende om rättsligt biträde katbyrå i ärende om rättsligt biträde
eller rörande förvaltning i konkurs
1. för uppgift som det kan antas att den rättssökande har förutsatt skall
bli behandlad förtroligt,
2. för uppgift i övrigt om någons personliga eller ekonomiska förhållan-
den, om det kan antas att han lider skada eller men om uppgiften röjs.
Motsvarande sekretess gäller hos Notarius publicus i verksamhet som
89
enligt lag eller annan författning ankommer på honom. Sekretessen gäller
inte uppgift om protest av växel eller check.
11 kap.
4§
Prop. 1993/94:165
Bilaga 6
Sekretess gäller hos Riksdagens
ombudsmän och Justitiekanslem i
deras tillsyn över offentlig verk-
samhet och hos Justitiekanslem i
hans verksamhet för att bevaka
statens rätt eller tillhandagå rege-
ringen med råd och utredningar i
juridiska angelägenheter endast i
den mån det följer av andra, tredje
eller jjärde stycket. Sekretess gäller
inte i något fall beslut av justitieom-
budsman varigenom ärende avgörs.
Erhåller justitieombudsman eller
anges i första stycket, från myndighet uppgift som är sekretessbelagd där,
gäller sekretessen också hos ombudsmannen eller Justitiekanslem. Före-
kommer uppgiften i sådan handling som har upprättats med anledning av
verksamheten, gäller sekretess hos ombudsmannen eller Justitiekanslem
dock endast i den mån det kan antas att allmänt eller enskilt intresse lider
Sekretess gäller hos Riksdagens
ombudsmän och Justitiekanslem i
deras tillsyn över offentlig verk-
samhet och hos Justitiekanslem i
hans verksamhet för att bevaka
statens rätt eller tillhandagå rege-
ringen med råd och utredningar i
juridiska angelägenheter endast i
den mån det följer av andra - femte
stycket. Sekretess gäller inte i något
fall beslut av justitieombudsman
varigenom ärende avgörs.
Justitiekanslem i verksamhet, som
avsevärd skada eller betydande men om uppgiften röjs.
Erhåller justitieombudsman eller Justitiekanslem i verksamhet, som
anges i första stycket, uppgift från enskild, gäller
1. sekretess enligt 2 kap. i den mån det kan antas att riket lider betydan-
de men om uppgiften röjs,
2. sekretess till skydd för enskilds personliga förhållanden i den mån
uppgiften skulle ha varit sekretessbelagd hos myndighet som ärendet får
anses avse och det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom
närstående lider betydande men om uppgiften röjs.
Sekretess gäller även i Justitie-
kanslems verksamhet för att bevaka
statens rätt för uppgift från enskild i
den mån uppgiften erhållits med
anledning av rättstvist och det kan
antas att det allmännas ställning
som part försämras om uppgiften
röjs.
Har justitieombudsman eller Justitiekanslem beslutat inleda förundersök-
ning, tillämpas 5 kap. 1 § och 9 kap. 17 och 18 §§ i verksamhet som
anges i första stycket och som utövas av honom i egenskap av åklagare.
90
14 kap.
10 §
Prop. 1993/94:165
Bilaga 6
Myndighet får uppställa förbehåll, som inskränker enskild mottagares rätt
att lämna uppgift vidare eller utnyttja uppgift, också när
1. myndigheten enligt 5 § lämnar sekretessbelagd uppgift till part, ställ-
företrädare, ombud eller biträde,
2. myndigheten med stöd av 7 §
första stycket lämnar uppgift till
någon som inte är knuten till myn-
digheten på det sätt som anges i
1 kap. 6 §.
2. myndigheten med stöd av 7 §
första stycket lämnar uppgift till
någon som inte är knuten till myn-
digheten på det sätt som anges i
1 kap. 6 §,
3. myndigheten med stöd av
9 kap. 1 § Jjärde stycket andra
meningen eller 9 kap. 2 § Jjärde
stycket lämnar uppgift till konkurs-
JÖrvaltare.
Förbehåll enligt första stycket 1 får inte innebära förbud mot att utnyttja
uppgiften i målet eller ärendet eller mot att lämna muntlig upplysning till
part, ställföreträdare, ombud eller biträde.
Har förbehåll uppställts enligt första stycket 2, skall i fråga om förbe-
hållet gälla vad som föreskrivs i 7 § tredje och fjärde styckena angående
förbud att lämna ut eller utnyttja uppgift.
Ett förbehåll enligt första stycket 3
får inte innebära ett förbud att
utnyttja uppgiften om den behövs
för att förvaltaren skall kunna
fullgöra de skyldigheter som åvilar
honom i anledning av konkursen.
Förordnande av regeringen eller riksdagen för särskilt fall om undantag
från sekretess för uppgift får förenas med villkor att förbehåll som anges i
första stycket skall uppställas vid utlämnande av uppgiften.
16 kap.
1 §
Lydelse enligt prop. 1993/94:107
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket
samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-
såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.
3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är
begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
91
................... Prop. 1993/94:165
3. denna lag enligt Bilaga 6
|
5 kap. 2 - 4 §§ 7 kap. 1 eller 4 § 7 kap. 6 § |
såvitt avser uppgift om annat än |
|
8 kap. 9 §, 12 § första stycket, 13 § eUer 15 § 9 kap. 1-4 §§ | |
5. förordnande med stöd av
5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § Jjärde
stycket rättegångsbalken
Föreslagen lydelse
Att friheten enligt 1 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen och 1 kap. 2 §
yttrandefrihetsgrundlagen att meddela och offentliggöra uppgifter i vissa
fall är begränsad framgår av 7 kap. 3 § första stycket 1 och 2, 4 § 1-8
samt 5 § 1 och 3 tryckfrihetsförordningen och av 5 kap. 1 § första stycket
samt 3 § första stycket 1 och 2 yttrandefrihetsgrundlagen. De fall av upp-
såtligt åsidosättande av tystnadsplikt, i vilka nämnda frihet enligt 7 kap.
3 § första stycket 3 och 5 § 2 tryckfrihetsförordningen samt 5 kap. 1 §
första stycket och 3 § första stycket 3 yttrandefrihetsgrundlagen i övrigt är
begränsad, är de där tystnadsplikten följer av
3. denna lag enligt
|
5 kap. 2 - 4 §§ 7 kap. 1 § |
såvitt avser uppgijt om annat än |
|
7 kap. 2 § |
såvitt avser uppgift i anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvars- |
|
7 kap. 4 § |
såvitt avser uppgift om annat än |
92
7 kap. 6 § Prop. 1993/94:165
---------------............-............ Bilaga 6
8 kap. 9 §, 12 § första stycket,
|
13 § eller 15 § 8 kap. 21 § |
såvitt avser uppgift om enskilds |
9 kap. 1-4 §§
5. förordnande med stöd av
5 kap. 4 § eller 23 kap. 10 § femte
stycket rättegångsbalken
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
93
Prop. 1993/94:165
Bilaga 7
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1994-02-28
Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo Svensson,
regeringsrådet Arne Baekkevold.
Enligt en lagrådsremiss den 17 februari 1994 (Justitiedepartementet) har
regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till lag om
ändring i sekretesslagen (1980:100).
Förslaget har inför Lagrådet föredragits av kammarrättsassessorn Agneta
Lundgren.
Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
5 kap.
2 §
I förslaget till ny lydelse beskrivs den typ av uppgifter som avses såsom
uppgift som kan lämna upplysning om ett visst förhållande. I 3 § anges
motsvarande uppgift vara uppgift som lämnar eller kan bidra till upplys-
ning om förhållandena i fråga. Den senare formuleringen bör väljas också
1 2 §.
7 kap.
2 §
Lagrådet föreslår följande formulering.
"Sekretessen enligt 1 § gäller inte
1. beslut i ärende enligt lagstiftningen om psykiatrisk tvångsvård eller
rättspsykiatrisk vård, om beslutet angår frihetsberövande åtgärd,
2. beslut enligt smittskyddslagen (1988:1472), om beslutet angår frihets-
berövande åtgärd och avser annan sjukdom än som anges i 1.3 bilagan till
nämnda lag,
3. beslut i ärende om ansvar eller behörighet för personal inom hälso-
och sjukvården,
4. beslut i fråga om omhändertagande eller återlämnande av patientjour-
nal.
Beträffande anmälan i ärende om ansvar eller behörighet för personal
inom hälso- och sjukvården gäller sekretess för uppgifter som avses i 1 §,
om det kan antas att den som uppgiften rör eller någon honom närstående
lider betydande men om uppgiften röjs."
94
I första stycket föreslås en ny bestämmelse som innebär att till en enskild
som uppnått myndig ålder får lämnas ut eljest sekretessbelagda uppgifter
om förhållanden som är av betydelse för att han skall få vetskap om vilka
hans biologiska föräldrar är.
Den föreslagna bestämmelsen är avsedd att tillämpas framför allt i det
fallet att en person utan direkt samband med ett pågående ärende vill ta del
av en socialakt för att söka efter uppgifter om sina biologiska föräldrar.
Om det i den akten finns känsliga uppgifter om någon annan person, mo-
dem kan exempelvis ha uppgett att hon under konceptionstiden haft samlag
med en eller flera namngivna män, får uppgifterna enligt gällande rätt inte
lämnas ut, om det inte står klart att det kan ske utan att den enskilde eller
någon honom närstående lider men. Det innebär i praktiken att uppgifterna
kan lämnas ut endast efter samtycke av modem och de namngivna män-
nen.
Regeringens förslag bygger på uppfattningen att en socialakt av angivet
slag egentligen rör barnet och att barnet har ett berättigat intresse av att få
del av uppgifter som kan göra det lättare för det att få kunskap om sin
börd.
Det starka sekretesskydd som i dag råder för uppgifter av ifrågavarande
slag har till syfte bl.a. att underlätta utredningen i ärenden om fastställande
av faderskap. Genom garantier om sekretess kan modem till ett utomäkten-
skapligt bam förmås berätta om sitt kanske vidlyftiga sexualliv under
konceptionstiden och på så sätt bidra till att faderskapet kan fastställas med
större säkerhet. Ställs en mor till ett utomäktenskapligt bam inför utsikten
att barnet vid vuxen ålder kan komma att ta del av dessa uppgifter och
därigenom kanske få en negativ bild av henne, kan hon bli mindre benägen
att medverka i utredningen.
Det är heller inte självklart att ett utomäktenskapligt bam, för vilket
faderskapet har blivit fästställt i vederbörlig ordning, vid myndig ålder
skall ha rätt att ta del av innehållet i socialakten för att se om han eventu-
ellt har en annan biologisk far än den som framgår av fäderskapsbekräftel-
sen eller domen i faderskapsmålet. Hans intresse i saken bör vägas mot
modems och övriga berördas intresse av att frågan anses utagerad i och
med att faderskapet fastställts på föreskrivet sätt. Nuvarande sekretessbe-
stämmelser möjliggör en sådan intresseavvägning.
Lagrådet vill inte bestrida att det kan förekomma fall för vilka det finns
skäl att mjuka upp den nuvarande sekretessen, såsom t.ex. i fråga om
adoptivbarn. De olika problem som är förenade med sekretesskyddet när
det gäller eftersökande av det biologiska föräldraskapet i olika fall är dock
otillräckligt klarlagda och analyserade inför det förslag som lagts fram i
lagrådsremissen. Lagrådet avstyrker därför att detta förslag genomförs.
I femte stycket bör göras en ändring motsvarande den som föreslagits
beträffande 2 §.
Prop. 1993/94:165
Bilaga 7
95
11 §
I 11 § föreslås sekretess i personaladministrativ verksamhet hos myndighet
där personalen särskilt kan riskera att utsättas för våld eller annat allvarligt
men. Sekretessen skall enligt förslaget omfatta enskilds bostadsadress och
hemtelefonnummer. För att syftet med bestämmelsen skall tillgodoses bör
skyddet enligt Lagrådets mening omfatta också uppgift om personnummer.
15 §
Lagrådet föreslår att första och andra styckena förs samman till ett stycke
av följande lydelse.
"Sekretess gäller
1. i verksamhet som avser folkbokföringen eller annan liknande registre-
ring av befolkningen och, i den utsträckning regeringen föreskriver det, i
annan verksamhet som avser registrering av betydande del av befolkning-
en,
2. i ärende om medlemskap i Svenska kyrkan,
3. i verksamhet som avser förande av eller uttag ur sjömansregistret
för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det av särskild
anledning kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider
men om uppgiften röjs."
21 §
Det tillägg som föreslagits i första stycket bör ersättas med ett nytt andra
stycke av följande lydelse.
"Sekretess gäller också hos regeringen i ärende om överförande av verk-
ställighet av brottmålsdom för uppgift om enskilds personliga förhållanden,
om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men
eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt
men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte regeringens beslut i
ärendet."
Prop. 1993/94:165
Bilaga 7
96
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 10 mars 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin,
Hellsvik, Björck, Davidson, Könbeig, Odell, Lundgren, Unckel,
P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Laurén
Regeringen beslutar proposition 1993/94:165 Några frågor om sekretess.
97
Prop. 1993/94:165
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser som Celexnummer för inför, ändrar, upp- bakomliggande EG- häver eller upprepar regler ett normgivningsbe- |
|
Lag om ändring i sekre- |
7 kap. 11 § |
98
gotab 46158, Stockholm 1994