Prop.
1993/94:146
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 3 mars 1994
Carl Bildt
Reidunn Laurén
(Justitiedepartementet)
I propositionen föreslås ändringar i vallagen (1972:620) som innebär att
valsedlar med registrerad partibeteckning och namn på kandidater som
första och andra namn skall ta upp namn på sådana kandidater som
finns på listan över kandidater partiet anmält, allt i syfte att ge
ytterligare skydd för registrerad partibeteckning och hindra missbruket
av den fria nomineringsrätten.
De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1994.
1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 146
Prop. 1993/94:146
1 Förslag till riksdagsbeslut............................................. 3
2 Förslag till lag om ändring i vallagen (1972:620) ................ 3
3 Ärendet och dess beredning ........................................... 5
4 Anmälan av kandidater till skydd för partibeteckning ........... 6
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 3 mars 1994 ......................................................... 9
Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om
ändring i vallagen (1972:620).
Prop. 1993/94:146
Härigenom föreskrivs att 6 kap. 3 § och 14 kap. 5 § vallagen
(1972:620)* skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
6 kap.
3 §2
Om valsedel upptager mer än ett kandidatnamn, skall namnen
upptagas i en följd under varandra och förses med nummer som visar
ordningen mellan dem.
Namnen gäller själva valet samt, i den mån de ej därvid tages i
anspråk, val av ersättare för riksdagsledamöter och val av ersättare för
landstingsledamöter och kommunfullmäktige.
Upptager valsedel med
registrerad partibeteckning namn
på kandidater, skall valsedeln,
om partiet enligt 5 kap. 8 §
anmält kandidater för valet, som
första namn upptaga namnet på
kandidat som tagits upp på
listan över kandidater partiet
anmält.
Upptager valsedel med
registrerad partibeteckning flera
namn på kandidater, skall
valsedeln, om partiet enligt 5
kap. 8 § anmält kandidater för
valet, som första och andra
namn upptaga namn på
kandidater som tagits upp på
listan över kandidater partiet
anmält. Upptager valsedeln i
fall som nu sagts endast ett
namn skall detta vara ett namn
som tagits upp på listan över
anmälda kandidater.
14 kap.
5 §
Utöver vad som gäller enligt 4 § andra stycket skall namn på valsedel
anses obefintligt,
1. om kandidaten ej är valbar eller det ej framgår klart vem som
avses,
2. om ordningen mellan namnet och annat namn ej framgår klart eller
1 Lagen omtryckt 1991:95.
2 Senaste lydelse 1991:1654.
1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 146
|
3. om valsedeln gäller |
3. om valsedeln gäller Prop. 1993/94:146 8 §, och valsedeln ej som första |
|
Vid bedömningen enligt |
Vid bedömningen enligt |
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.
Det nuvarande valsystemet brukar karaktäriseras som ett renodlat
partival. Väljaren tar ställning till de alternativ som partierna utgör.
Inom partivalets ram finns dock möjligheter för väljaren att påverka
vilka personer som skall ta plats i de beslutande församlingarna.
Formellt har nämligen väljarna en i det närmaste total frihet att lägga
sin röst på just de personer som bäst svarar mot deras preferenser. I
realiteten är emellertid inslaget av personröstning obetydligt och
partiernas nominering blir därför i hög grad utslagsgivande när det
gäller mandatfördelningen inom partierna.
Ett uttryck för personvalsinslaget i det nuvarande systemet är den fria
nomineringsrätten. Den fria nomineringsrätten innebär bl.a. att väljaren
har möjlighet att på valsedeln ta upp vilka kandidater han eller hon vill.
Något samtycke från parti eller kandidat behövs inte.
Den fria nomineringsrätten är en grundläggande princip i det svenska
valsystemet. Det har ansetts väsentligt att det inte ställs upp några
regler för partiernas organisation och verksamhet.
Väljaren kan därför vid valet själv konstruera sin valsedel när det
gäller kandidatnamnen. Det står också väljaren fritt att ändra den
inbördes ordningen mellan kandidater på en valsedel, stryka kandidater
eller lägga till nya namn.
En annan möjlighet för väljaren att påverka vilka personer som skall
erhålla partiets mandat är att välja bland de olika listor som kan
förekomma för partiet i valkretsen. Partierna kan nämligen ibland välja
att gå fram med flera listor med olika kandidater men det kan också
förekomma s.k. spränglistor. Denna personvalsmöjlighet blir alltså
beroende av om partiet beslutat att gå fram med flera listor eller om
någon grupp inom partiet ställt upp en spränglista.
Ett inslag i vallagen (1972:620, omtryckt 1991:95) som i någon mån
minskar väljarnas personvalsmöjligheter är reglerna om skydd för
partibeteckning. Dessa har tillkommit för att försvåra att
partibeteckningar används på ett otillbörligt sätt. Partier med registrerad
partibeteckning kan till skydd för denna anmäla minst ett visst antal
kandidater i varje valkrets. Varje valsedel för dessa partier måste då
toppas av ett av de anmälda namnen. Om väljaren genom strykning,
tillägg e.d. förändrar valsedeln måste listan även efter åtgärden alltid
toppas av ett anmält namn, annars tillgodoräknas valsedeln endast
partiet vid röstsammanräkningen. Däremot bortses från namnen på den.
Personvalskommittén har i betänkandet Ökat personval (SOU
1993:21) redogjort för olika modeller med inslag av personval. Enligt
sina direktiv (dir. 1991:21) hade kommittén också i uppgift att överväga
möjligheterna att förhindra ett otillbörligt utnyttjande av den fria
nomineringsrätten eftersom det vid tidigare val visat sig att sådana
förfaranden kunnat medföra vissa olägenheter.
Personvalskommittén föreslår att kravet på anmälda kandidater utökas
till att gälla både det första och det andra namnet på valsedeln. Den
inskränkning i den fria nomineringsrätten som detta kan sägas innebära
uppvägs enligt kommittén av det ökade personvalsinslag som kommittén
Prop. 1993/94:146
samtidigt föreslår. Enligt kommittén kommer ett ökat personvalsinslag Prop. 1993/94:146
också att leda till att det blir mindre intressant att försöka utnyttja
partibeteckningar på det illojala sätt som i vissa fall förekommit.
Betänkandet har remissbehandlats och en sammanställning av remiss-
yttrandena finns tillgänglig i Justitiedepartementet (dnr. 93-1120).
Remissutfallet i den nu aktuella frågan är över lag positivt och de
flesta remissinstanserna tillstyrker kommitténs förslag.
Vid överläggningar mellan riksdagspartierna som hållits under år
1993 har bl.a. Personvalskommitténs förslag varit föremål för
diskussioner. Partierna enades därvid om att det i 3 kap. 1 §
regeringsformen skall införas en bestämmelse om att val till riksdagen
sker genom röstning på parti med möjlighet för väljarna att avge en
särskild personröst och att personröstning enligt den modifierade danska
modell med preferensröstning som Personvalskommittén presenterat
skall tillämpas första gången vid 1998 års val samt att en sådan reform
bör föregås av försök. I prop. 1993/94:115 Valperiodens längd och
vissa andra grundlagsfrågor har regeringen lagt fram förslag om de
grundlagsändringar som behövs för att genomföra överenskommelsen. I
prop. 1993/94:129 Försök i vissa kommuner där väljarna skall kunna
avge särskild personröst har regeringen lagt fram förslag om
försöksve rksamhet.
Vid överläggningarna bestämdes också att kommitténs förslag om
anmälan av två namn på valsedel med registrerad partibeteckning skulle
beredas vidare mellan partierna. I anledning därav inbjöd statsrådet
Reidunn Laurén riksdagspartierna att genom företrädare delta i en
arbetsgrupp för beredning av frågan. I denna arbetsgrupp har före-
trädarna för samtliga partier nu förklarat att kommitténs förslag om två
namn överst på valsedeln bör genomföras omgående för att kunna
tillämpas vid septembervalen år 1994.
Regeringen lägger nu fram detta förslag i syfte att hindra missbruket
av den fria nomineringsrätten.
Regeringens förslag: Kravet på anmälda kandidater utökas till att
gälla både det första och det andra namnet på valsedel med
registrerad partibeteckning.
Personvalskommitténs förslag överensstämmer med regeringens
förslag.
Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som yttrat sig i frågan
tillstyrker förslaget. Enligt flera av dem kommer förslaget inte helt att
hindra missbruket. Några remissinstanser anser att ytterligare åtgärder
bör övervägas för att komma till rätta med problemet. Så föreslår t.ex.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Umeå kommun och Svenska
kommunförbundet att en ordning med förhandsanmälan av kandidatlistor Prop. 1993/94:146
eller att också det tredje namnet skall anmälas i förväg bör införas.
Umeå kommun föreslår vidare att en generalklausul införs i vallagen
som skall kunna åberopas av ett parti eller en kandidat som anser sig
otillbörligt utnyttjad i detta sammanhang.
Länsstyrelsen i Älvsborgs län befarar att förslaget kommer att
ytterligare försvåra för väljarna att hantera valsedlarna så att eventuella
strykningar av namn inte får avsedd effekt. Erfarenhetsmässigt är det
oftast de första namnen på valsedeln som stryks mest. Strykningar kan
då i ännu större utsträckning än nu komma att få den effekten att rösten
endast kommer att räknas till partiet och då indirekt stärka de första
namnen på valsedeln.
Länsstyrelsen i Kopparbergs län anser att förslaget kommer att
innebära att den väljare som inte har tillgång till namnvalsedlar och som
vill personrösta på en icke anmäld kandidat måste skriva två anmälda
kandidater på valsedeln för att ha möjlighet att efter dessa två ange den
kandidat som väljaren vill ge sin personröst.
Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund anser att den fria nomi-
neringsrätten har spelat ut sin roll som helig princip i svensk politik.
Förbundet har inget emot en ordning där sista nomineringstillfallet
förläggs före valdagen och att alla listor blir offentliggjorda i förväg.
Partierna skulle då få möjlighet att informera om att särlistor finns men
skall inte kunna stoppa spränglistor. Frågan får liten aktualitet om
intresset för personval blir stort men förbundet är redan i dag berett att
stödja en sådan lösning.
Skälen för regeringens förslag: Det skydd för partibeteckning som
i dag finns är så konstruerat att partiet har möjlighet att till centrala
valmyndigheten anmäla ett visst antal kandidater till valet. Om ett parti
anmält kandidater måste de valsedlar som har partiets beteckning som
första namn uppta namnet på någon av de anmälda kandidaterna. Om
inte valsedlarna uppfyller detta krav tillgodoräknas rösterna endast
partiet och påverkar inte mandatfördelningen inom partiet.
De illojala förfaranden som förekommit vid de senaste valen har
inneburit bl.a. att personer som velat dra nytta av en etablerad parti-
beteckning låtit trycka valsedlar med partibeteckningen i fråga och på
andra och följande platser fört upp egna kandidater som inte haft någon
anknytning till partiet vars beteckning står på valsedeln. Senast i 1991
års val förekom förfaranden vid nomineringen som kan uppfattas som
otillbörliga. Bl.a. satte ett lokalt parti i Skåne in sina egna kandidater på
listor för Moderata samlingspartiet och Socialdemokratiska arbetar-
partiet i uppenbart syfte att de egna kandidaterna skulle få bättre
möjlighet att erhålla en riksdagsplats än om man gick fram med egna
listor. Det finns ytterligare exempel firån andra delar av landet på
förfaranden av detta slag. Utöver de olägenheter detta innebär for
partierna och de obehag det kan innebära för personer som mot sin vilja
blir uppförda på en valsedel tillsammans med personer med vilka de har
föga eller ingenting gemensamt och därmed förknippas med en
åsiktsriktning som de inte delar finns det, som Personvalskommittén 7
påpekar, också en risk att förtroendet för valordningen på sikt kan
komma att undergrävas om förfaranden av det slag som här nämnts Prop. 1993/94:146
framstår som acceptabla.
Även om förslaget innebär att den fria nomineringsrätten något
inskränks är det mot bakgrund av intresset av att komma till rätta med
de problem som den fria nomineringsrätten ger upphov till angeläget att
redan nu genomföra förslaget. Vid detta ställningstagande har
regeringen också beaktat den nära förestående personröstningsreformen.
Visserligen kan förslaget med två anmälda kandidatnamn på valsedeln
försvåra för väljarna att hantera valsedlarna så att eventuella strykningar
av namn inte får avsedd effekt. För närvarande kan emellertid inte
några andra alternativ än det Personvalskommittén föreslagit komma i
fråga. Skall man redan till 1994 års val genomföra en ändring i
valsystemet måste det enligt regeringens mening ske utifrån
Personvalskommitténs förslag och de grundläggande principer som
partierna nu enats om.
De föreslagna lagändringarna gäller giltigheten av de valsedlar som
används vid valet i september 1994 och ändringarna bör därför träda i
kraft den 1 juli 1994. Anmälan av kandidater och beställning av
valsedlar skall enligt vad Riksskatteverket bestämt i år göras senast den
25 april. Det är därför angeläget att information om den tilltänkta
ändringen lämnas till partierna i god tid före detta datum.
Det förslag som regeringen nu lägger fram är alltså en del av den
personröstningsreform som partierna är överens om. Inget hindrar
emellertid att andra lösningar på problemet senare kan komma i fråga.
I den överenskommelsen som partierna träffat finns nämligen uttalat att
frågan om åtgärder mot missbruk av den fria nomineringsrätten skall
beredas i en parlamentarisk utredning. Regeringens avsikt är att under
våren utfärda direktiv till en sådan utredning.
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 3 mars 1994
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden
B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,
Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg,
Lundgren, Unckel, P. Westerberg
Föredragande: statsrådet Laurén
Regeringen beslutar proposition 1993/94:146 Åtgärder mot missbruk
av den fria nomineringsrätten.
gotab 46138, Stockholm 1994
1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 147