Prop.
1993/94:145
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 april 1994
Carl Bildt
Bo Könberg
(Socialdepartementet)
I propositionen läggs fram förslag om att naprapater och ytterligare en
grupp kiropraktorer skall kunna få legitimation för respektive yrke.
Detta föreslås reglerat genom ändringar i lagen (1984:542) om behörig-
het att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. (behörighetslagen).
Enligt förslaget skall naprapater och kiropraktorer som har genomgått
av regeringen föreskriven utbildning för naprapater eller kiropraktorer
kunna få legitimation. Med föreskriven utbildning avses en utbildning
som uppfyller vissa angivna krav i fråga om längd och innehåll. Som
ytterligare villkor för legitimationen skall gälla att sökanden har fullgjort
viss praktisk tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård. För båda grup-
perna kan en motsvarande kompetens som inhämtats på annat sätt leda
till legitimation. Om en utbildning som motsvarar den föreskrivna sven-
ska har genomförts utomlands skall dessutom, om inte utbildningen
omfattas av EES-avtalet, krävas att den sökande har behövliga kunskap-
er i minst ett skandinaviskt språk och nödvändiga kunskaper i svenska
författningar. Socialstyrelsen skall pröva frågor om legitimation. Yrkes-
beteckningen legitimerad naprapat föreslås få samma straffrättsliga
skydd som gäller för flertalet andra yrken med legitimation inom hälso-
och sjukvården m.m. Sådant skydd för beteckningen legitimerad kiro-
praktor finns redan.
De nya bestämmelserna rörande kiropraktorer och naprapater föreslås
träda i kraft den 1 oktober 1994.
I propositionen tas vidare upp vissa frågor av författningsteknisk natur
i behörighetslagen och i tandvårdslagen (1985:125) vilka också föreslås
träda i kraft den 1 oktober 1994.
1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 145
Prop. 1993/94:145
1 Förslag till riksdagsbeslut......................3
2 Lagtext.................................3
2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:542) om
behörighet att utöva yrke inom hälso- och
sjukvården m.m........................3
2.2 Förslag till lag om ändring i tandvårdslagen
(1985:125) ........................... 7
3 Ärendet och dess beredning ....................8
4 Bakgrund................................9
5 Legitimation för naprapater....................13
6 Skydd för yrkesbeteckningen legitimerad naprapat......17
7 Legitimation för kiropraktorer..................17
8 Bemyndigande rörande krav för legitimation
som kiropraktorer .........................19
9 Konsekvenser............................19
10 Tandvårdslagen...........................20
11 Författningskommentar ......................20
Bilaga 1 Sammanställning av remissyttranden över Altemativ-
medicinkommitténs betänkande Altemativmedicin 1
Huvudbetänkande från alternativmedicinkommittén
(SOU 1989:60) såvitt gäller frågan om
legitimation för naprapater..................24
Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över Altemativ-
medicinkommitténs delbetänkande (SOU 1987:12)
Legitimation för vissa kiropraktorer ............26
Bilaga 3 Socialstyrelsens utredning...................27
Bilaga 4 Regeringsuppdrag........................28
Bilaga 5 Socialstyrelsens skrivelse ...................31
Bilaga 6 Socialstyrelsens redovisning..................32
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1994 . . 39
Rättsdatablad.................................40
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke
inom hälso- och sjukvården m.m.,
2. lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125).
Regeringen har följande förslag till lagtext.
2.1 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att utöva
yrke inom hälso- och sjukvården m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:542) om behörighet att
utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.
dels att 2, 3, 5 och 9 §§ skall ha följande lydelse,
dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 2 a §, av följande
lydelse.
Nuvarande lydelse
2 §•
Den som har genomgått den utbildning och i förekommande fall full-
gjort den praktiska tjänstgöring som anges för ett visst yrke i nedanstå-
ende tabell skall efter ansökan få legitimation för yrket. Legitimation får
också meddelas den som visar att han på annat sätt förvärvat motsvaran-
de kompetens. Legitimation får dock inte meddelas om sådana omstän-
digheter föreligger att legitimationen skulle ha återkallats om sökanden
varit legitimerad.
Prop. 1993/94:145
|
Yrke |
Utbildning |
Praktisk |
|
1 Barnmorska |
Bammorskeexamen | |
|
2 Glasögonoptiker |
Godkänd utbildning | |
|
3 Logoped |
Logopedexamen | |
|
4 Läkare |
Läkarexamen |
Av regeringen föreskriven |
|
5 Psykolog |
Psykologexamen |
Av regeringen föreskriven |
|
6 Psykoterapeut |
Psykoterapeutexamen | |
|
7 Sjukgymnast |
Sjukgymnastexamen | |
|
8 Sjuksköterska |
Sjuksköterskeexamen | |
|
9 Tandhygienist |
T andhy gienistexamen | |
|
10 Tandläkare |
Tandläkarexamen |
Av regeringen föreskriven |
1 Senaste lydelse 1991:947.
En legitimerad psykoterapeut skall i sin yrkesverksamhet ange sin Prop. 1993/94:145
grundutbildning.
Bestämmelser om legitimation av personal med utländsk utbildning
finns i 5 §.
Föreslagen lydelse
2 §
Den som har gått igenom den högskole- eller optikerutbildning och
fullgjort den praktiska tjänstgöring som anges för ett visst yrke i nedan-
stående tabell skall efter ansökan få legitimation för yrket. Legitimation
får också meddelas den som visar att han på annat sätt förvärvat mot-
svarande kompetens.
|
Yrke |
Utbildning |
Praktisk |
|
1 Barnmorska |
Barnmorskeexamen | |
|
2 Optiker |
Godkänd utbildning | |
|
3 Logoped |
Logopedexamen | |
|
4 Läkare |
Läkarexamen |
Av regeringen föreskriven |
|
5 Psykolog |
Psykologexamen |
Av regeringen föreskriven |
|
6 Psykoterapeut |
Psykoterapeutexamen | |
|
7 Sjukgymnast |
Sj ukgy mnastexamen | |
|
8 Sjuksköterska |
Sjuksköterskeexamen | |
|
9 Tandhygienist |
Tandhygienistexamen | |
|
10 Tandläkare |
Tandläkarexamen |
Av regeringen föreskriven |
En legitimerad psykoterapeut skall i sin yrkesverksamhet ange sin
grundutbildning.
Bestämmelser om legitimation av personal med utländsk utbildning
finns i 5 §.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2a §
Den som i Sverige har gått
igenom sådan utbildning för kiro-
praktorer eller naprapater och
fullgjort sådan praktisk tjänstgör-
ing som regeringen har föreskrivit
skall efter ansökan få legitimation
som kiropraktor respektive napra-
pat. Legitimation får också med-
delas den som visar att han på
annat sätt förvärvat motsvarande
kompetens.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:145
3 §2
Frågor om meddelande av legiti- Frågor om meddelande av legiti-
mation prövas av Socialstyrelsen. mation prövas av Socialstyrelsen.
Styrelsen får inte meddela legiti-
mation om förhållandena är
sådana att legitimationen skulle
ha återkallats om sökanden varit
legitimerad.
I lagen (1994:000) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens
område finns bestämmelser om återkallelse av legitimation och om med-
delande av ny legitimation efter återkallelse.
5
Den som har examen som
Doctor of Chiropractic vid ut-
ländsk högskola eller motsvarande
utbildning för kiropraktor skall
efter ansökan få legitimation som
kiropraktor. Legitimation som
kiropraktor får också meddelas
den som visar att han på annat
sätt har förvärvat motsvarande
kompetens.
§
Den som har examen som
Doctor of Chiropractic vid en ut-
ländsk högskola eller motsvarande
utbildning för kiropraktor skall
efter ansökan få legitimation som
kiropraktor. Regeringen eller den
myndighet som regeringen be-
stämmer, får meddela föreskrifter
om praktisk tjänstgöring och för-
fattnings- och språkkunskaper som
ytterligare villkor för att få sådan
legitimation. Legitimation som
kiropraktor får också meddelas
den som visar att han på annat
sätt har förvärvat motsvarande
kompetens.
Legitimation får inte meddelas om
sådna omständigheter föreligger
att legitimationen skulle ha åter-
kallats om sökanden varit legiti-
merad.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar
i övrigt föreskrifter om villkoren för att den som utomlands genomgått
utbildning skall få kompetensbevis.
9 §4
I verksamhet på hälso- och sjukvårdens eller tandvårdens område får
inte någon
1. obehörigen ge sig ut för att vara barnmorska, läkare eller tand-
läkare eller på annat sätt ge sken av att ha sådan kompetens, eller
2 Lydelse enligt prop. 1993/94:149.
3 Senaste lydelse 1992:1562.
4 Senaste lydelse 1992:1562.
1* Riksdagen 1993/94. 1 samt. Nr 145
2. ge sig ut för att vara legitime-
rad glasögonoptiker, kiropraktor,
logoped, sjukgymnast, sjuksköter-
ska eller tandhygienist utan att ha
legitimation för yrket, eller
2. ge sig ut för att vara legitime- Prop. 1993/94:145
rad optiker, kiropraktor, logoped,
naprapat, sjukgymnast, sjukskö-
terska eller tandhygienist utan att
ha legitimation för yrket, eller
3. ge sig ut för att vara psykolog eller psykoterapeut utan att ha legiti-
mation för yrket eller, såvitt gäller psykologtiteln, utan att genomgå
sådan praktisk tjänstgöring som psykolog som anges i 2 §.
Om någon, som saknar behörighet enligt första stycket 3 att använda
titeln psykolog eller psykoterapeut, har förvärvat en titel som kan för-
växlas med dessa, skall denna titel anges i verksamhet som avses i för-
sta stycket på ett sätt som tydligt skiljer den från psykolog- och psykote-
rapeuttitlarna.
1. Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.
2. Den som vid ikraftträdandet har gått igenom föreskriven utbildning
i Sverige för kiropraktorer eller naprapater och före denna tidpunkt har
varit verksam i yrket här i landet under minst ett år skall kunna få legi-
timation för yrket utan sådan praktisk tjänstgöring som avses i 2 a §.
2.2 Förslag till Prop. 1993/94:145
Lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)
Härigenom föreskrivs att 14 § tandvårdslagen (1985:125) skall ha
följande lydelse.
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
14 §'
Tandläkare under allmäntjänstgöring eller specialistutbildning enligt
lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvår-
den m.m. skall förordnas för viss tid.
Tandläkare, i vars arbetsuppgifter
ingår att i väsentlig omfattning
medverka i den grundläggande
högskoleutbildningen på tandlä-
karlinjen, skall, om regeringen
föreskriver det, anställas för be-
gränsad tid.
Tandläkare i vars arbetsuppgifter
ingår att i väsentlig omfattning
medverka i den grundläggande
högskoleutbildningen för tand-
läkarexamen, skall anställas för
begränsad tid, om regeringen
föreskriver det.
Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1994.
1 Senaste lydelse 1986:1410.
Frågor om legitimation för bl.a. naprapater har behandlats i riksdagen
vid ett flertal tillfällen (jfr avsnitt 4). Riksdagen har hösten 1992 bifallit
Socialutskottets hemställan att ge regeringen tillkänna att regeringen nu
bör ta ställning till frågan om naprapater skall kunna legitimeras (bet.
1992/93:SoUl, rskr. 1992/93:13).
Alternativmedicinkommittén (S 1984:04) överlämnade i februari 1987
delbetänkandet Legitimation för vissa kiropraktorer (SOU 1987:12). I
betänkandet föreslogs bestämmelser om legitimation för de kiropraktorer
som har examen som Doctor of Chiropractic från utländsk högskola
eller bedöms ha motsvarande utbildning. Förslaget ledde till lagstiftning
som trädde i kraft den 1 juli 1989 (prop. 1988/89:96, bet.
1988/89:SoU23, rskr. 1988/89:295, SFS 1989:407).
Alternativmedicinkommittén överlämnade i augusti 1989 sitt slutbe-
tänkande Altemativmedicin 1 Huvudbetänkande från altemativmedi-
cinkommittén (SOU 1989:60). Kommittén fann då inte skäl för att före-
slå någon annan grupp av kiropraktorer för legitimation än gruppen
Doctors of Chiropractic. Kommittén ansåg vidare att det vid den tiden
inte heller förelåg förutsättningar för legitimation av naprapater men
förordade att regeringen skulle pröva frågan om deras legitimation när
naprapaterna kunde uppvisa studier som konfirmerade effekten av deras
metoder. Betänkandet har remissbehandlats. En inom Socialdepartemen-
tet upprättad sammanställning av remissyttrandena såvitt gäller frågan
om legitimation för naprapater och utbildning för kiropraktorer finns i
bilaga 1 och 2.
Regeringen uppdrog den 20 februari 1992 åt Socialstyrelsen att avge
utlåtande om huruvida det förelåg ett dokumenterat vetenskapligt under-
lag för att tillstyrka legitimation av naprapater. Socialstyrelsen redovisa-
de i en skrivelse den 18 juni 1992 sin bedömning att det inte förelåg
sådant underlag och att ställningstagande till frågan om legitimation av
naprapater borde anstå till dess legitimationen av kiropraktorer var ut-
värderad. Uppdraget och Socialstyrelsens redovisning återges i bilaga 3
respektive 4.
Regeringen uppdrog den 3 juni 1993 åt Socialstyrelsen att utvärdera
den kiropraktorutbildning som bedrivs vid Skandinaviska Chiropraktor
Skolan i Stockholm. Syftet med utvärderingen var att klargöra om ut-
bildningstiden och innehållet i utbildningen vid Skandinaviska Chiro-
praktor Skolan är av samma kvalitet som en godkänd utbildning och
därmed kan ligga till grund för yrkeslegitimation. Socialstyrelsen redo-
visade i en skrivelse den 28 december 1993 sin bedömning. Styrelsens
sammanfattande omdöme var att utbildningen vid den svenska skolan i
många avseenden är jämförbar med utbildningen vid en viss engelsk,
godkänd, skola men att den svenska skolan på vissa väsentliga punkter
ännu inte har samma standard som utbildningen i England. Detta gäller
bl.a. att skolan saknar fast anställda lärare. Regeringsuppdraget och
Socialstyrelsens skrivelse återges i bilaga 5 respektive 6.
Regeringen uppdrog också till Kanslersämbetet den 3 juni 1993 att
Prop. 1993/94:145
yttra sig över en framställning från Stiftelsen Skandinaviska Chiroprak- Prop. 1993/94:145
tor Skolan i Stockholm om att få rätt att meddela högskoleexamen/chiro-
praktorexamen. Kanslersämbetet, som gjort sin prövning enligt lagen
(1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina, konstaterar att Skan-
dinaviska ChiropraktorSkolan befinner sig i ett uppbyggnadsstadium och
bedöms inte uppfylla kraven för examensrätt.
Det lagförslag som läggs fram rörande legitimation av kiropraktorer
och naprapater hör till Lagrådets granskningsområde. I likhet med vad
som ansågs vara fallet då vissa utlandsutbildade kiropraktorer
(SFS 1989:407) och då tandhygienister (SFS 1991:947) fick möjlighet
till legitimation är dock förslaget av sådan beskaffenhet att Lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.
I propositionen tas vidare upp några frågor av författningsteknisk
natur.
Riksdagen bör behandla ärendet under innevarande riksmöte.
Lagstiftningen
På hälso- och sjukvårdsområdet finns vissa begränsningar i den yrkes-
och näringsfrihet som annars vanligen gäller i Sverige. Dessa anges
främst i lagen (1960:409) om förbud i vissa fall mot verksamhet på hälso-
och sjukvårdens område (den s.k. kvacksalverilagen) och i lagen
(1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården
m.m. (den s.k. behörighetslagen). Den främsta orsaken till denna rätts-
liga reglering är omsorgen om patienternas säkerhet i vården.
Kvacksalverilagen innehåller förbud för den som inte tillhör hälso- och
sjukvårdspersonalen och därmed står under Socialstyrelsens tillsyn i sin
yrkesverksamhet, att mot ersättning behandla vissa sjukdomar, under-
söka eller behandla barn som inte fyllt åtta år m.m. Vissa undersök-
nings- och behandlingsmetoder, t.ex. vissa bedövningar, förbehålls
hälso- och sjukvårdspersonalen. Bestämmelserna är straffsanktionerade.
Behörighetslagen innehåller bestämmelser för hälso- och sjukvården,
tandvården och detaljhandeln med läkemedel vad gäller kompetensbevis
(t.ex. legitimation), behörighet att utöva yrke samt skyddet för yrkestitel
och yrkesbenämning.
Legitimationens huvudfunktion är enligt förarbetena till behörighets-
lagen (prop. 1983/84:179) att vara en garanti för en viss kunskapsnivå
och för sådana personliga egenskaper hos yrkesutövaren att denne är
förtjänt av allmänhetens och myndigheternas förtroende. Dessutom skall
legitimationen fylla ett väsentligt informationsbehov, att jämföras med
ett slags "varudeklaration", gentemot allmänheten, myndigheterna och
sjukvårdshuvudmännen. Av förarbetena framgår vidare att kriterierna
för legitimation av nya yrkesgrupper är uttalat restriktiva. Det sägs bl.a.
"att bestämmelser om legitimation fortsättningsvis bör förbehållas såda-
na grupper av yrkesutövare, som har en självständig yrkesfunktion med Prop. 1993/94:145
kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas
säkerhet i vården. Det förhållandet att en yrkesgrupp i inte oväsentlig
utsträckning vänder sig direkt till allmänheten, t.ex. i egenskap av fria
yrkesutövare, bör tillmätas särskild betydelse."
Regeringen har i propositionen 1993/94:117 Inkorporering av Europa-
konventionen och andra fri- och rättighetsfrågor föreslagit bl.a. att ett
skydd för närings- och yrkesfriheten införs i regeringsformen som en ny
grundläggande fri- och rättighet. Begränsningar i rätten att driva näring
eller utöva yrke får enligt förslaget införas endast för att skydda ange-
lägna allmänna intressen och aldrig i syfte enbart att ekonomiskt gynna
vissa personer eller företag.
Legitimation för ett yrke innebär i sig inte någon ensamrätt till yrket.
Genom andra bestämmelser kan dock legitimerade yrkesutövare ha en
sådan ensamrätt. Legitimation kan också för vissa yrkesgrupper vara en
förutsättning för behörighet till viss tjänst. Det förhållandet att med-
lemmar av en yrkesgrupp kan få legitimation innebär inte heller att
verksamheten utan vidare kan få ekonomiskt eller annat stöd från det
offentliga.
Enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina får en-
skild utbildningsanordnare endast efter tillstånd av regeringen utfärda
sådana examina som regeringen med stöd av högskolelagen (1992:1434)
meddelat föreskrifter om. Tillstånd får endast lämnas om utbildningarna
uppfyller vissa krav. För doktorsexamen gäller bestämmelserna i 3 §.
Om enskild utbildningsanordnare utan tillstånd utfärdar examina som
avses i denna lag får regeringen förelägga utbildningsanordnaren att
upphöra medj detta. Ett sådant föreläggande får förenas med vite.
Tidigare riksdagsbehandling
Frågan om legitimation för naprapater har behandlats av riksdagen och
Socialutskottet vid flera tillfällen. I samband med behandlingen av pro-
positionen om legitimation för vissa kiropraktorer (prop. 1988/89:96)
hänvisade utskottet till Alternativmedicinkommitténs då pågående arbete.
Utskottet instämde i bedömningen att det inom naprapatin bedrivs ett
seriöst arbete och uttalade att regeringen, så snart det förelåg ett till-
räckligt underlag för ett ställningstagande beträffande naprapaterna,
borde pröva frågan om deras legitimation (bet. 1988/89:SoU23). Vad
Socialutskottet anförde om naprapaternas ställning beslutade riksdagen
sedermera att som sin mening ge regeringen tillkänna (rskr.
1988/89:295).
Frågan om legitimation för naprapater behandlades också i Social-
utskottets betänkanden 1989/90 :SoU24 och 1991/92:SoU5 varvid ut-
skottet erinrade om sina tidigare uttalanden men fann att remissbehand-
lingen och beredningen av Alternativmedicinkommitténs förslag borde
avvaktas. Sedan Socialstyrelsen, som tidigare nämnts, redovisat sitt
uppdrag om huruvida det föreligger ett dokumenterat vetenskapligt un-
derlag för att tillstyrka legitimation för naprapater, har Socialutskottet
10
bl.a. uttalat att regeringen nu bör ta ställning till frågan om naprapater Prop. 1993/94:145
skall kunna legitimeras (bet. 1992/93:SoUl). Riksdagen beslutade att
som sin mening ge regeringen tillkänna vad utskottet anfört beträffande
legitimation (rskr. 1992/93:13). Under innevarande riksmöte har Social-
utskottet konstaterat att regeringen aviserat att riksdagens beställning när
det gäller naprapater kommer att verkställas (bet. 1993/94 :SoU4).
Naprapati och utbildningen
Naprapati kan beskrivas som en form av manuell medicin där intresset
är fokuserat förutom på manipulationsbehandling av ryggraden även på
behandling av sekundära spänningstillstånd i omgivande mjukdelar.
Naprapaterna utgör enligt Alternativmedicinkommittén en av de grup-
per inom s.k. ortopedisk medicin - andra grupper är kiropraktorer,
osteopater samt vissa läkare och sjukgymnaster med utbildning i mani-
pulation - som utövar manuell medicin. Behandlingsteorierna är till viss
del gemensamma mellan dessa grupper.
Den första naprapatiskolan grundades år 1907 i USA. Utbildningen till
naprapat sker i Sverige sedan år 1970 vid den privata Naprapathög-
skolan i Stockholm och omfattar fyra år. Enligt skolan ges utbildning i
grundläggande medicinska ämnen, såväl teoretiska som kliniska, och
allmänna kunskaper inom den manuella medicinen. Utbildningen syftar
enligt Naprapathögskolan till att ge den studerande sådana allmänna och
grundläggande kunskaper och färdigheter som fordras för självständigt
arbete som naprapat och att ge en grund för fortsatta studier inom den
manuella medicinen.
Utbildningen till naprapat avslutas med ett examensarbete. Den som
avlagt examen får titeln Doctor of Naprapathy och naprapaten upptas i
Sverige som medlem i Svenska Naprapatförbundet. Förbundet har cirka
400 aktiva medlemmar.
Skolor för utbildning i naprapati förekommer för närvarande också i
USA, Spanien och Kina.
Naprapatens verksamhetsområde är enligt Svenska Naprapatförbundet
den manuella medicinen, där behandlingen syftar till att återställa funk-
tionen i rörelseapparaten genom manipulation och mjukdelsbehandling i
kombination med andra konventionella behandlingsmetoder inom fysika-
lisk medicin.
Naprapaterna arbetar enligt Alternativmedicinutredningen uteslutande
med att diagnostisera, förebygga och behandla funktionella störningar
och sjukdomar i rörelseorganen; främst, men inte enbart, med inriktning
på ryggraden. Problemen i rörelseapparaten undersöks med konventio-
nella medicinska tester. Behandlingen följs upp med lämpligt tränings-
program och individuell rådgivning.
Kiropraktik och utbildningen
Kiropraktik är ett system för manuell behandling av problem i rörelse-
apparaten och därmed förbundna besvär. Såväl internationellt som i
Sverige finns olika kategorier av kiropraktorer representerade. Det som Prop. 1993/94:145
skiljer är bl.a. längden på och innehållet i deras utbildningar. Kiroprak-
tik är i många länder en accepterad och mycket vanlig behandlingsme-
tod. Det finns också i många länder regler om kompetensbevis eller
auktorisation av kiropraktorer.
Kiropraktik var enligt undersökningar som Alternativ-
medicinkommittén lät utföra den i särklass vanligaste altemativmedicin-
ska behandlingen i Sverige. Sedan den 1 juli 1989 har det också här i
landet funnits en möjlighet att få legitimation som kiropraktor. Detta har
dock förutsatt examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola
eller motsvarande utbildning. En beskrivning av denna utbildning och
kiropraktoremas verksamhet har lämnats i prop. 1988/89:96 om legiti-
mation för vissa kiropraktorer, m.m. En legitimerad kiropraktor om-
fattas i sin yrkesutövning av bestämmelserna om hälso- och sjukvårds-
personalens yrkesansvar och står under Socialstyrelsens tillsyn.
Det finns sedan år 1991 föreskrifter och allmänna råd från Socialstyr-
elsen om legitimerade kiropraktorers verksamhet (SOSFS 1991:16). I
dessa definieras kiropraktik enligt följande: Verksamhetsområdet kirop-
raktik omfattar vissa åtgärder för att behandla samt i viss omfattning
förebygga och utreda funktionsrubbningar och smärttillstånd i rörelse-
organ. Den kiropraktiska behandlingen sker med särskilda handgrepp
som vid behov kan kompletteras med annan fysikalisk behandling.
I Socialstyrelsens författning finns vidare regler om behörighet och
yrkesansvar och föreskrifter om bl.a. begränsningar vid manipulations-
behandling.
I Sverige förekommer flera olika utbildningar av kiropraktorer. Den
mest omfattande av dessa utbildningar sker vid Skandinaviska Chiro-
praktor Skolan i Stockholm som inledde sin verksamhet år 1983. Skolan
drivs av en privat stiftelse. Utbildningen, som fr.o.m. hösten år 1988 är
fyraårig, omfattar flera olika ämnen inom basmedicin och kiropraktik.
Översyn av vissa behörighetsfrågor
Regeringen bemyndigade den 13 januari 1994 det statsråd som har till
uppgift att föredra ärenden om hälso- och sjukvård att tillkalla en kom-
mitté med uppdrag att göra en samlad översyn av principerna för legiti-
mation och behörighet och mot bakgrund av översynen lämna förslag
bl.a. i frågan om legitimation och behörighetsföreskrifter för olika
yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården och närliggande områden.
Enligt kommittédirektiven (dir. 1994:2) skall översynen också omfatta
bestämmelserna i kvacksalverilagen. Kommittén skall särskilt fästa vikt
vid konsekvenserna av dels Sveriges närmande till Europeiska Unionen
(EU), dels den avreglering av vissa vårdutbildningar som har skett ge-
nom högskolereformen och dels de ökade möjligheterna till privat verk-
samhet, som öppnar sig för olika yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.
12
Regeringens förslag: Naprapater, som gått igenom föreskriven
svensk utbildning för naprapater och fullgjort föreskriven praktisk
tjänstgöring skall efter ansökan kunna få legitimation för yrket i
Sverige. Regeringen skall föreskriva vilken utbildning och praktisk
tjänstgöring som skall fullgöras.
Bestämmelser om legitimation för yrket naprapat tas in i be-
hörighetslagen. Lagens bestämmelser om legitimation för övriga
yrken skall gälla också legitimation för naprapater. Genom detta
gäller följande: Den som kan visa att han eller hon på annat sätt för-
värvat motsvarande kompetens skall kunna få legitimation. Legitima-
tion får inte meddelas under sådana omständigheter att legitimationen
skulle ha återkallats om sökanden varit legitimerad. Frågor om med-
delande av legitimation prövas av Socialstyrelsen. Regeringen med-
delar föreskrifter i övrigt om villkoren för att den som utomlands
gått igenom utbildning skall få legitimation som naprapat.
Övergångsvis skall gälla att den som genomgått föreskriven utbild-
ning för naprapat och har varit verksam i yrket i Sverige under
minst ett år vid ikraftträdandet av lagändringen skall kunna få legi-
timation som naprapat utan att ha fullgjort föreskriven praktisk
tjänstgöring.
Alternativmedicinkommitténs förslag: Kommittén ansåg att det inte
förelåg förutsättningar för legitimation av naprapater men förordade,
eftersom naprapaterna har en lång utbildning och deras kunskaper och
kompetens var allmänt vitsordade, att regeringen skulle pröva frågan om
legitimation när naprapaterna kunde uppvisa studier som konfirmerade
effekten av deras metoder.
Remissinstanserna: Ett fåtal remissinstanser har yttrat sig i frågan.
Av dessa anser Kommittén för Alternativmedicin (KAM) och Hälsokost-
rådet att naprapaterna bör kunna erbjudas legitimation, medan övriga
sex instanser som yttrat sig i frågan - tre landsting, Sveriges Tandläkar-
förbund, Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund och Apotekarsocie-
ten delar kommitténs uppfattning att legitimering av nya yrkesgrupper
bör anstå tills vidare.
Skälen för regeringens förslag: I betänkandet Alternativmedicin 1 -
Huvudbetänkande från alternativmedicinkommittén behandlades bl.a.
frågan om legitimation för naprapater och andra grupper. Kommittén
underströk att lagstiftningens kriterier för legitimation av nya grupper är
uttalat restriktiva. Legitimationens huvudfunktioner är att vara en garan-
ti för en viss kunskapsnivå och för sådana personliga egenskaper hos
yrkesutövaren att denne är förtjänt av allmänhetens och myndigheternas
förtroende. Dessutom skall legitimationen fylla ett väsentligt informa-
tionsbehov, som en sorts "varudeklaration”, gentemot allmänheten,
myndigheterna och sjukvårdshuvudmännen. Legitimationen anses också
1** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 145
Prop. 1993/94:145
13
böra förbehållas grupper, som har en självständig yrkesfunktion med Prop. 1993/94:145
kvalificerade arbetsuppgifter och ett särskilt ansvar för patienternas
säkerhet i vården. Slutligen bör krävas att gruppen byggt upp ett för-
troende samt vunnit ett visst mått av kliniskt och vetenskapligt erkänn-
ande. Alternativmedicinkommittén ansåg att naprapaternas förutsättning-
ar på flera av dessa punkter skiljer sig från kiropraktorernas. Kommittén
påpekade vidare att naprapaterna internationellt är en nästan okänd
grupp och följaktligen inte heller kommit i fråga för legitimation i något
annat land. Därför ansåg kommittén att det inte förelåg förutsättningar
för legitimation för naprapater. Då emellertid naprapaterna har en lång
utbildning och deras kunskaper och kompetens är allmänt vitsordad
förordade kommittén att regeringen skulle pröva frågan om legitimation
när naprapaterna kan uppvisa studier som konfirmerar effekten av deras
metoder.
I samband med att propositionen (1988/89:96) om legitimation för
vissa kiropraktorer m.m. behandlades av riksdagen, väcktes motioner
bl.a. om legitimation även av gruppen Doctors of Naprapathy. I flera
motioner framhölls att naprapatin är en väl etablerad terapiform i
Sverige. Årligen söker sålunda ca 200 000 patienter vid cirka en miljon
tillfällen vård hos naprapater. I flera motioner påpekades också att det
sedan 1970-talet finns möjligheter till utbildning i Sverige, vilket möjlig-
gör en kontroll från statens sida av verksamheten. I olika motioner an-
fördes att naprapatbehandling, som sätts in på ett tidigt stadium, leder
till en minskad förbrukning av mediciner och kortare sjukskrivnings-
tider.
Socialutskottet har i betänkanden (bet. 1988/89:SoU23, 1991/92:SoU5
och 1992/93 :SoUl) instämt i motionärernas bedömningar att det inom
naprapatin bedrivs ett seriöst arbete. Så snart tillräckligt underlag för ett
ställningstagande förelåg beträffande naprapaterna borde enligt utskottet
regeringen pröva frågan om deras legitimation.
Regeringen uppdrog i februari 1992 åt Socialstyrelsen att avge utlåtan-
de om huruvida det föreligger ett dokumenterat vetenskapligt underlag
för att tillstyrka legitimation av naprapater.
Socialstyrelsen redovisade, efter att ha inhämtat yttrande från tre sak-
kunniga, uppdraget och anförde i maj 1992 bl.a. följande.
"Införandet av legitimation av vissa kiropraktorer är ännu inte utvärde-
rat. Detta bör göras innan ytterligare en grupp med ett smalt medicinskt
område legitimeras. Sedan kiropraktorerna legitimerades har dramatiska
förändringar skett inom hälso- och sjukvården beträffande struktur och
organisation och inte minst ekonomiskt. Det är av största vikt att kost-
nadseffekt- och kostnadsnyttoanalyser görs innan ytterligare en yrkes-
grupp engageras i den offentligt finansierade vården.
Den kunskap naprapaterna skulle kunna tillföra den offentliga hälso-
och sjukvården finns väsentligen tillgodosedd av legitimerade sjukgym-
naster. Den aktuella kompetensen finns vidare bland många läkare som
är vidareutbildade inom "ortopedisk medicin”. Motsvarande kompetens
finns också hos ett betydande antal sjukgymnaster. Det finns mycket
som talar för att man främst bör satsa på de krafter som redan finns
inom den offentliga delen av hälso- och sjukvården. Det kan man bl.a.
göra genom att erbjuda sjukgymnasterna efterutbildning inom "ortope-
14
disk medicin". Även för läkarna finns möjligheter till sådan utbildning. Prop. 1993/94:145
Forskningen inom detta område behöver förstärkas.
Enligt Socialstyrelsens mening föreligger för närvarande inte
dokumenterat vetenskapligt underlag för att tillstyrka legitimation av
naprapater".
Socialutskottet ansåg bl.a. i sitt betänkande Vissa behörighetsfrågor
m.m. (bet,1992/93:SoUl) att regeringen nu, sedan Socialstyrelsen redo-
visat sitt uppdrag, borde ta ställning till frågan om naprapater skall
kunna legitimeras. Riksdagen gav regeringen till känna vad utskottet
anfört beträffande legitimation.
Regeringen anser för sin del att naprapati utgör en av flera behand-
lingsformer vid behandlingen av patienter med sjukdomar i rörelse-
organen. Redan nu svarar naprapaterna för en stor del av den patient-
grupp, som annars sannolikt skulle ha sökt sig till den offentligt finansi-
erade hälso- och sjukvården för behandling. Det har beräknats att om-
kring 80 000 nya patienter varje år vänder sig till naprapaterna för vård
och att det årligen utförs ca 1 miljon behandlingar på 200 000 patienter
i Sverige.
Naprapaterna fullgör således som fria yrkesutövare i direkt kontakt
med allmänheten uppgifter inom den s.k. manuella medicinen. Napra-
patin har nu nått en sådan omfattning vad avser såväl antalet yrkesut-
övare som antalet patienter och behandlingstimmar per år, att det fram-
står som lämpligt att den förs in under statens tillsyn. Inte minst pati-
enternas säkerhet i vården talar för detta.
Alternativmedicinkommittén ansåg att naprapaternas kunskap och kom-
petens är allmänt vitsordad. Regeringen finner att den dokumentation
som Svenska Naprapatförbundet redovisat är tillfyllest för att göra be-
dömningen att de naprapater som har avlagt examen och fått titeln
Doctor of Naprapathy eller fullgjort annan motsvarande utbildning bör
kunna få legitimation.
Vi föreslår därför att en naprapat som genomgått föreskriven utbild-
ning för naprapater och fullgjort föreskriven praktisk tjänstgöring efter
ansökan skall kunna få legitimation för yrket. Det bör ankomma på
regeringen att föreskriva vilken utbildning och praktisk tjänstgöring som
skall fullgöras.
Bestämmelser om legitimation för yrket naprapat tas lämpligen in i
behörighetslagen. Bestämmelserna i lagen om legitimation för övriga
yrken bör gälla också för legitimation av naprapat. Härigenom kommer
att gälla att den som kan visa att han eller hon på annat sätt förvärvat
motsvarande komptens skall kunna få legitimation. Vidare får legitima-
tion inte meddelas under sådana omständigheter att legitimationen skulle
ha återkallats om sökanden varit legitimerad. Frågor om meddelande av
legitimation skall prövas av Socialstyrelsen.
Regeringen får enligt ett bemyndigande som redan finns i behörighets-
lagen meddela föreskrifter om villkoren för att den som utomlands ge-
nomgått naprapatutbildning skall kunna få legitimation som naprapat.
Såsom övergångsbestämmelse bör gälla att den som genomgått före-
skriven utbildning för naprapat och varit verksam i yrket i Sverige und-
15
er minst ett år vid ikraftträdandet av ändringen i behörighetslagen skall Prop. 1993/94:145
kunna få legitimation som naprapat utan att ha fullgjort den föreskrivna
praktiska tjänstgöringen.
Villkoren för legitimation bör enligt regeringens uppfattning vara teo-
retisk utbildning motsvarande den som för närvarande krävs för att få
titeln "Doctor of Naprapathy" vid svensk skola för utbildning av napra-
pater. Vidare bör krävas praktisk tjänstgöring motsvarande ett års hand-
ledd heltidstjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård fördelad på olika
verksamhetsområden. Verksamheten bör ske vid en av Socialstyrelsen
godkänd enskild läkar-, naprapat- eller kiropraktormottagning eller vid
en godkänd inrättning inom den allmänna hälso- och sjukvården. Social-
styrelsen bör få bemyndigande att meddela närmare bestämmelser om
den praktiska tjänstgöringen.
Beträffande naprapater med utländsk utbildning bör dessutom krävas
kunskaper i svenska hälso- och sjukvårdsförfattningar och i svenska
språket eller annat skandinaviskt språk. Regeringen avser att ge Social-
styrelsen i uppdrag att vidare överväga vilken teoretisk och praktisk
utbildning och vilka kunskaper i språk och svenska författningar som
skall krävas av utländska - ej svenskspråkiga - naprapater för att de
skall kunna få legitimation i Sverige.
Verksamhetsområdet för naprapater bör enligt regeringens uppfattning
vara att förebygga, utreda och behandla funktionsrubbningar och smärt-
tillstånd i rörelseorganen. Behandlingen skall ske med särskilda hand-
grepp som vid behov kan kompletteras med annan fysikalisk behandling.
Socialstyrelsen bör med utgångspunkt från denna definition kunna med-
dela föreskrifter eller allmänna råd som definierar naprapaternas verk-
samhetsområde. Styrelsen bör därvid särskilt uppmärksamma hur risker
som kan vara förenade med manipulationsbehandlingar skall kunna min-
skas i största möjliga utsträckning.
Samtliga naprapaters verksamhet omfattas i dag av kvacksalverilagens
bestämmelser. Genom att naprapaterna legitimeras kommer de att bli
hälso- och sjukvårdspersonal enligt den nuvarande tillsynslagen och
enligt den av regeringen föreslagna lagen om åligganden för personal
inom hälso- och sjukvården m.m. (prop. 1993/94:149). De kommer där-
med att stå under Socialstyrelsens tillsyn. De legitimerade naprapaternas
verksamhet kommer också att kunna prövas disciplinärt av hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd.
Det bör särskilt framhållas i detta sammanhang att regeringen i januari
1994 beslutat om direktiv för en översyn av vissa behörighetsfrågor
(Dir. 1994 : 2). Direktiven är vittomfattande och innebär bl.a. att förslag
om ändrade bestämmelser i fråga om legitimation av t.ex. naparapater
kan komma att lämnas.
16
Regeringens förslag: Det straffrättsliga skydd som legitimerade
yrkesutövare inom hälso- och sjukvården har för uppgiften att yrkes-
utövaren är legitimerad skall även omfatta yrkesbeteckningen legiti-
merad naprapat.
Alternativmedicinkommittén, som inte föreslog någon legitimation
för naprapater, tog inte upp denna fråga.
Skälen för regeringens förslag: Ett skydd för yrkestiteln på hälso-
och sjukvårdsområdet finns för närvarande endast för läkare, tandläkare,
barnmorskor, psykologer och psykoterapeuter. För övriga legitimerade
yrkesutövare inom området gäller i stället ett straffrättsligt skydd för
uppgiften att yrkesutövaren är legitimerad. Motsvarande bör gälla för
yrkesbeteckningen legitimerad naprapat.Det är enligt regeringens upp-
fattning inte motiverat att reservera yrkesbeteckningen naprapat för den
grupp som föreslås kunna få legitimation.
Ett motsvarande skydd för titeln legitimerad kiropraktor finns redan.
Regeringens förslag: En kiropraktor som har gått igenom föreskri-
ven utbildning i Sverige och fullgjort viss praktisk tjänstgöring inom
hälso- och sjukvården skall efter ansökan kunna få legitimation för
yrket. Regeringen skall föreskriva vilka krav på utbildningen som
måste vara uppfyllda och vilken praktisk tjänstgöring som kan leda
till legitimation. Den som kan visa att han eller hon på annat sätt
förvärvat motsvarande kompetens skall också kunna få legitimation.
I likhet med vad som gäller för övriga yrkesgrupper skall dock legi-
timation aldrig få meddelas om förhållandena är sådana att legitima-
tionen skulle ha återkallats om den sökande redan varit legitimerad.
Även i övrigt skall de huvudregler om legitimation som gäller för
andra yrkesgrupper gälla också för kiropraktorerna. Det innebär
bl.a. att Socialstyrelsen skall pröva frågor om legitimation.
Bestämmelserna om legitimation för kiropraktorer som i Sverige
har genomgått föreskriven utbildning och tjänstgöring tas in i be-
hörighetslagen. Den som vid ikraftträdandet redan uppfyller utbild-
ningskravet och som har varit verksam i yrket i Sverige under minst
ett år skall kunna få legitimation utan att fullgöra ytterligare praktisk
tjänstgöring.
Regeringens bedömning: Bestämmelserna om legitimation för den
som utomlands avlagt examen som Doctor of Chiropractic bör inte
ändras i sak.
17
Alternativmedicinkommitténs förslag: Kommittén fann inte skäl att Prop. 1993/94:145
föreslå någon annan grupp av kiropraktorer för legitimation än gruppen
Doctors of Chiropractic. Någon svensk högskoleutbildning var inte
aktuell.
Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrkte kommitténs
förslag om villkor för legitimationen. Svenska Chiropraktorsällskapet
ställde sig dock positivt till en nordisk kiropraktorutbildning i framtiden.
LO menade att vi i Sverige inte i längden kunde förlita oss på amerikan-
ska och engelska utbildningsanstalter.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Examen som Doctor
of Chiropractic vid godkänd utländsk högskola eller motsvarande utbild-
ning är i dag krav för legitimation som kiropraktor. Socialstyrelsen fick
den 6 juni 1993 i uppdrag av regeringen att utvärdera den kiropraktorut-
bildning som bedrivs vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stock-
holm för att klargöra om utbildningstiden och innehållet i utbildningen
vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan är av samma kvalitet som en
godkänd utbildning och därmed kunde ligga till grund för yrkeslegitima-
tion.
Socialstyrelsen konstaterade i sin utvärdering bl.a. följande. Skolan är
ambitiöst upplagd och under en dynamisk uppbyggnad. Socialstyrelsen
fann att utbildningen i många avseenden är jämförbar med utbildningen
vid the Anglo-European Collage of Chiropractic i Bournemouth, Eng-
land. På vissa väsentliga punkter hade skolan dock ännu ej uppnått
samma standard. Detta gällde t.ex. uppbyggnaden av bibliotek och
forskningsanknytning.
Regeringen anser för sin del att nuvarande bestämmelser om legitima-
tion för kiropraktorer bör utvidgas till att även omfatta den grupp av
kiropraktorer, som har genomgått sin utbildning i Sverige i enlighet med
vad regeringen föreskriver och som också har fullgjort den av regering-
en föreskrivna praktiska tjänstgöringen. Någon ändring av vad som
gäller för utländsk utbildning till kiropraktorer avses därvid inte.
För den i Sverige utbildade grupper av kiropraktorer bör gälla det-
samma som i det föregående föreslagits beträffande naprapater med
svensk utbildning.
Bestämmelserna om legitimation för den som utomlands avlagt examen
som Doctor of Chiropractic ändras inte i sak. Som framgår av avsnitt 8
föreslås dock ett förtydligande tillägg beträffande möjligheten att ställa
krav på praktisk tjänstgöring m.m.
18
Regeringens förslag: Möjligheten att ställa krav på praktisk tjänst-
göring samt på författnings- och språkkunskaper för legitimation som
kiropraktor efter utländsk utbildning skall åter tas in i behörighets-
lagen.
Skälen för regeringens förslag: En möjlighet för vissa kiropraktorer
att få legitimation som kiropraktor infördes i behörighetslagen 1989
(SFS 1989:407). I lagen angavs då som krav för legitimation, utöver
examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola eller mot-
svarande utbildning, vissa krav på praktisk tjänstgöring i svensk hälso-
och sjukvård samt på kunskaper i svenska författningar och i svenska,
danska eller norska språket.
I behörighetslagen har nyligen genomförts ändringar i syfte att anpassa
reglerna till EES-avtalet i fråga om ömsesidigt erkännande av kom-
petensbesvis för verksamhet inom hälso- och sjukvården m.m.
(SFS 1992:1562). Dessa ändringar trädde i kraft samtidigt som EES-
avtalet, dvs. den 1 januari 1994. En ändring som därvid gjordes var att
i lagen ta bort kraven på praktisk tjänstgöring samt författnings- och
språkkunskaper. Ändringen motiverades av att kiropraktorer sannolikt
skulle komma att omfattas av det s.k. generella direktivet inom EG,
rådets direktiv 89/48/EEG, EGT nr L 19, 24.1.1989, s. 16 (prop.
1992/93:83, bet. 1992/93:SoU8, rskr. 1992/93:87). Enligt ett uttalande
i nämnda proposition (s. 43) var avsikten att de krav i nyss nämnda
hänseenden eller i övrigt som bör och får ställas på en kiropraktor
skulle, liksom för övriga yrkesgrupper, tas in i behörighetsförordningen
eller fastställas på myndighetsnivå.
Viss tvekan har därefter uppkommit om regeringen, med den utform-
ning 5 § behörighetslagen fick genom SFS 1992:1562, kan föreskriva
ytterligare krav för att någon skall få legitimation som kiropraktor än
det utbildningskrav som anges i lagen. För att undanröja denna tvekan
bör det i lagen tas in ett bemyndigande om att sådana ytterligare krav
kan uppställas. Dessa bör överensstämma med vad som hittills gällt. Det
bör noteras att eventuella krav på praktik eller i övrigt som kan komma
att föreskrivas inte får strida mot EES-avtalet. Krav på språk- och för-
fattningskunskaper kan därför inte ställas på kiropraktorer som omfattas
av det tidigare nämnda generella direktivet. Regeringen har för avsikt
att meddela de föreskrifter som behövs.
Förslaget kan inte beräknas medföra några betydelsefulla kostnadskonse-
kvenser för samhället eller enskilda. Som tidigare nämnts innebär legiti-
19
mering att yrkesutövaren ställs under Socialstyrelsens tillsyn i sin yrkes- Prop. 1993/94:145
verksamhet. Socialstyrelsen kommer att få ett visst merarbete i form av
utökat tillsynsansvar och till följd av ansökningar om legitimation. Det
rör sig dock om två förhållandevis små yrkesgrupper.
Konsekvenserna för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN),
domstolar och andra rättsvårdande myndigheter är försumbara.
Naprapati som ges av en legitimerad yrkesutövare kommer att omfat-
tas av undantaget från mervärdesskatteplikt för sjukvård. Detsamma
gäller den nya grupp kiropraktorer som nu kan få legitimation. Legiti-
mation innebär däremot inte att verksamheten automatiskt har rätt till
offentlig finansiering. Frågan om en yrkesgrupp skall kunna få legitima-
tion och frågan om gruppens utbildning skall berättiga till utfärdande av
högskoleexamen är också två olika prövningar.
Det kan i sammanhanget noteras att Naprapathögskolan ger examen
med en titel som inleds med Doctor of. Detta är enligt regeringens me-
ning mindre väl förenligt med examenslagens syfte (lagen (1993:792)
om tillstånd att utfärda vissa examina) eftersom denna benämning ger
intryck av att avse en doktorsexamen, som tillhör de examina som skyd-
das genom lagen.
Regeringens förslag: En redaktionell ändring skall göras i 14 §
tandvårdslagen.
Skälen för regeringens förslag: I 14 § andra stycket tandvårdslagen
finns särskilda bestämmelser för vissa tandläkare som medverkar i den
grundläggande högskoleutbildningen på tandläkarlinjen. Enligt hög-
skolelagen (1992:1434) finns emellertid inte längre några linjer på hög-
skolan utan i stället examina (1 kap. 1 § högskolelagen). Av denna an-
ledning ändrades lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid upplåtna
enheter, m.m. där ordet "läkarlinjen" fanns angivet (SFS 1992:1435).
En motsvarande redaktionell ändring bör nu ske i tandvårdslagen. Ut-
trycket "på tandläkarlinjen" bör ändras till "för tandläkarexamen". Även
vissa andra språkliga förändringar bör ske.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:542) om behörighet att
utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m.
2 §
I paragrafens första stycke finns grundläggande bestämmelser om vad
20
som krävs för att få legitimation för ett yrke inom hälso- och sjukvården Prop. 1993/94:145
i vid bemärkelse. Legitimation enligt denna bestämmelse kan meddelas
för barnmorska, glasögonoptiker, logoped, läkare, psykolog, psykotera-
peut, sjukgymnast, sjuksköterska, tandhygienist och tandläkare. Gemen-
samt för de nämnda yrkesgrupperna är att utbildningen till yrket sker på
universitets- och högskolenivå. Ett undantag utgör glasögonoptikerna
som dock följer en av staten godkänd utbildningsplan. Ändringen i för-
sta stycket innebär att denna anknytning vad avser utbildningen till hög-
skoleexamen markeras. I övrigt har endast vissa språkliga och redaktio-
nella ändringar gjorts. Sista meningen i stycket har flyttats till 3 §. Någ-
on ändring i sak är inte avsedd.
I den i paragrafen intagna tabellen har endast den förändringen gjorts
att den något ålderdomliga yrkesbeteckningen glasögonoptiker bytts mot
optiker.
Bestämmelserna i paragrafens övriga stycken är oförändrade.
2a §
I paragrafen, som är ny, har de grundläggande bestämmelserna tagits in
om kraven för att få legitimation som kiropraktor eller naprapat efter en
utbildning i Sverige. Legitimation som kiropraktor har tidigare kunnat
meddelas med stöd av 5 § för personer med viss utländsk utbildning. En
nyhet är att även naprapater skall kunna få legitimation för yrket.
Yrkesbeteckningen skall vara legitimerad naprapat.
Enligt huvudregeln skall den som genomgått av regeringen föreskriven
utbildning för kiropraktorer eller naprapater och fullgjort viss praktisk
tjänstgöring efter ansökan kunna få legitimation för yrket. I likhet med
vad som gäller för personer med annan svensk eller utländsk utbildning
bör regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Socialstyrelsen få
meddela föreskrifter om kraven på utbildningen och den praktiska tjänst-
göringen. Ett bemyndigande att meddela ytterligare föreskrifter finns i
12 §. Regeringen har för avsikt att meddela föreskrifter om vissa krav
på utbildningarnas innehåll och omfattning. Kraven kommer i allt väs-
entligt att överensstämma med vad som gäller för den nuvarande utbild-
ningen vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan respektive med sådan
utbildning som krävs för svensk examen som för närvarande leder till
titeln "Doctor of Naprapathy". Andra motsvarande utbildningar skall
också kunna leda till legitimation.
Beträffande den praktiska tjänstgöringen avser regeringen att meddela
grundläggande föreskrifter, t.ex. om dess längd. Socialstyrelsen avses få
meddela de ytterligare föreskrifter om tjänstgöringen som behövs enligt
ett bemyndigande från regeringen som lämpligen tas in i behörighetsför-
ordningen.
Övriga bestämmelser om legitimation skall gälla också legitimation för
naprapat eller kiropraktor. Det innebär att även den som på annat sätt
visat att han eller hon har förvärvat motsvarande kompetens skall kunna
få legitimation.
I fråga om legitimation som naprapat för den som har utländsk utbild-
21
ning får regeringen enligt 5 § meddela föreskrifter om villkoren för att Prop. 1993/94:145
få legitimation m.m. En möjlighet för regeringen att vidarebemyndiga
till Socialstyrelsen finns i 31 respektive 37 §§ behörighetsförordningen.
För kiropraktorer finns bestämmelser om legitimation för den som har
utländsk utbildning intagna i 5 §. Vissa kiropraktorer kan omfattas av
bestämmelserna i EES-avtalet. Möjligheten för dessa kiropraktorer att få
legitimation regleras i 25 § behörighetsförordningen.
3 §
Av paragrafen följer att det är Socialstyrelsen som prövar frågor om
legitimation. Frågor om återkallelse av legitimation och om meddelande
av ny legitimation efter återkallelse prövas däremot av Hälso- och sjuk-
vårdens ansvarsnämnd (HSAN) enligt bestämmelserna i lagen (1980:11)
om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. (den s.k. tillsyns-
lagen). Ett förslag till ny lagstiftning på detta område har nyligen före-
lagts riksdagen (prop. 1993/94:149). Socialstyrelsens och HSAN:s be-
slut kan överklagas hos kammarrätten (11 § behörighetslagen respektive
39 § tillsynslagen). Någon ändring i detta hänseende föreslås inte i lagen
(1994:000) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område.
Enligt ett tillägg i första stycket får Socialstyrelsen inte meddela legiti-
mation om förhållandena är sådana att legitimationen skulle få återkallas
om sökanden varit legitimerad. Bestämmelsen ersätter motsvarande
hittills varande regel i 2 och 5 §§. Den gäller även vid meddelande av
legitimation enligt 2 a §. Någon ändring av praxis är inte avsedd.
5§
I paragrafens första stycke har tagits in ett bemyndigande för regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter
om praktisk tjänstgöring och författnings- och språkkunskaper som ytter-
ligare villkor för att få legitimation som kiropraktor. Ändringen innebär
inte någon saklig förändring av vad som tidigare gällt. Skälet till be-
myndigandet framgår av avsnitt 8.
Bestämmelsen i det upphävda andra stycket återfinns numera i 3 §.
9§
I paragrafen ges skydd för vissa yrkestitlar och yrkesbeteckningar på
hälso- och sjukvårdsområdet m.m. Genom ett tillägg till uppräkningen i
första stycket 2 har yrkesbeteckningen legitimerad naprapat förbehållits
de naprapater som har legitimation. För legitimerade kiropraktorer finns
redan motsvarande skydd. Genom bestämmelsen i 10 § fjärde stycket
denna lag är skyddet straffsanktionerat.
I enlighet med ändringen i 2 § har därutöver yrkesbeteckningen optik-
er ersatt glasögonoptiker.
22
Ikraftträdande m.m.
Prop. 1993/94:145
Lagen föreslås träda i kraft den 1 oktober 1994. Genom en särskild
övergångsbestämmelse kan den som vid ikraftträdandet har genomgått
föreskriven utbildning i Sverige för kiropraktorer eller naprapater och
före denna tidpunkt har varit verksam i yrket här i landet under minst
ett år kunna få legitimation för yrket utan sådan praktisk tjänstgöring
som avses i 2 §. Det har för dessa kiropraktorer eller naprapater inte
någon betydelse var eller hos vem yrkesverksamheten har utövats. Där-
emot innebär uttrycket verksam i yrket att naprapaten skall ha utövat
yrket mer stadigvarande och inte endast tillfälligt då och då under ett års
tid.
Förslaget till lag om ändring i tandvårdslagen (1985:125)
Ändringen, som endast är redaktionell har kommenterats i avsnitt 10.
23
Följande remissinstasner har avgivit yttranden avseende huvudbe-
tänkandet: Justitiekanslern, Riksåklagaren, Socialstyrelsen, Hälso- och
sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN), Riksförsäkringsverket (RFV),
Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ), Skolöverstyrelsen (SÖ),
Statens livsmedelsverk, Konsumentverket, Svea Hovrätt och Kammar-
rätten i Stockholm;
Landstinget i Gävleborg, Uppsala län, Halland, Bohuslän, Jönköpings
och Malmöhus läns, Blekinge, Jämtland, Stockholms län, Västmanlands
län, Östergötland, Kopparberg, Västerbotten, Örebro län, Kronoberg
och Norrbottens län;
Landstingsförbundet, SACO (inklusive Dietisternas Riksförbund, Legi-
timerade Sjukgymnasters Riksförbund, Sveriges Farmacevtförbund,
Sveriges läkarförbund, Sveriges Psykologförbund och Sveriges Tand-
läkarförbund), TCO, Svenska Läkaresällskapet, Apoteksbolaget, Apo-
tekarsocieteten, Kommittén för Alternativmedicin, Hälsokostrådet,
Hälsofrämjandet, Delegationen för social forskning (DSF), Forsknings-
rådsnämnden (FRN), Medicinska forskningsrådet (MFR), Riksrevi-
sionsverket (RRV) och Statskontoret.
Av dessa har endast ett fåtal yttrat sig över frågan om legitimation för
naprapater:
Landstingen i Halland, Bohuslän och Östergötland liksom Sveriges
Tandläkarförbund meddelar att man instämmer i kommitténs bedömning
att det f n inte är motiverat med legitimering av nya yrkesgrupper.
Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund hänvisar till att man i ett
yttrande till Nordiska Rådet ställt sig negativ till en legitimation för
naprapater. LSR har i stället föreslagit att naprapatutbildningen ekviva-
leras mot sjukgymnastutbildningen i Sverige och att naprapaterna erbju-
der kompletterande teoretisk och klinisk utbildning, för att efter god-
känd eximination erhålla legitimation som sjukgymnast.
Apotekarsocieteten anser inte heller att det föreligger något behov av
att legitimera ytterligare alternativmedicinska yrkesgrupper; i vart fall
bör frågan anstå till dess vetenskapliga studier kan styrka respektive
behandlingsmetoders effekter.
Kommittén för Alternativmedicin däremot stödjer ej huvuddelen av
kommitténs kapitel om nya yrkesgrupper inom hälso- och sjukvården.
KAM föreslår att det på politisk nivå upprättas specifika regler, så att
olika grupper inom alternativmedicinen vet vilka kriterier som ska gälla
för legitimation, t.ex. i fråga om erforderlig medicinsk utbildning.
KAM anser också att det är anmärkningsvärt att osteopatin och chirop-
24
raktorerna utöver gruppen Doctors of Chiropractic fått en mycket blyg- Prop. 1993/94:145
sam belysning. Enligt KAM går det säkert att finna ett regelsystem som Bil 1
kan rymma alla i Sverige verksamma chiropraktorer. Vidare anser
KAM att gruppen naprapater är likvärdig med Doctors of Chiropractic
och bör erbjudas legitimation omgående.
Enligt Hälsokostrådet har ryggskador och med dessa förorsakad sjuk-
frånvaro en sådan omfattning att alla möjligheter till kvalitativ och
snabb behandling måste tas tillvara. Hälsokostrådet hänvisar till studier
som visar på dokumenterad effekt av naprapatbehandling och som pekar
på goda resultat vad gäller minskad sjukfrånvaro när företag anlitat
naprapatbehandling för sina anställda. Hälsokostrådet anser att naprapa-
ternas verksamhet och utbildning har kvaliteter som bör kunna medföra
legitimation.
25
Följande remissinstanser har avgivit yttranden avseende legitimation för
vissa kiropraktorer: Socialstyrelsen, Hälso- och sjukvårdens ansvars-
nämnd, Försäkringsöverdomstolen, Riksförsäkringsverket, Kammar-
rätten i Stockholm, Centrala Studiestödsnämnden, Statens Strålskydds-
institut, Konsumentverket, Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ),
Landstingsförbundet, Stockholms läns, Uppsala läns, Södermanalands
läns, Östergötlands läns, Kronobergs läns, Kalmar läns, Blekinge läns,
Kristiandstad läns, Malmöhus läns, Hallands läns, Göteborgs- och
Bohus läns, Älvsborgs län, Värmlands läns, Västmanlands län, Gävle-
borgs län, Västernorrlands län, Jämtlands län, Västerbottens läns och
Norrbottens läns landstingskommuner, Göteborgs, Malmö och Gotlands
kommuner, Försäkringskasseförbundet, Svenska Läkaresällskapet, Sven-
ska chiropraktorsällskapet, Svensk förening för ortopedisk medicin,
Kommittén för Alternativ Medicin (KAM), Landsorganisationen i
Sverige (LO), Svenska kommunalarbetareförbundet, Tjänstemännens
centralorganisation (TCO) samt Centralorganisationen SACO/SR.
Yttranden har dessutom inkommit från Sveriges läkarförbund, Leg.
sjukgymnasters riksförbund och Distriktsgymnasterna i Örnsköldsvik.
Jönköpings läns, Skaraborgs läns, Örebro läns och Kopparbergs läns
landstingskommuner, Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och
rationaliseringsinstitut (Spri) samt Svenska arbetsgivareföreningen har
avstått från att avge yttrande.
Alternativmedicinkommittén föreslog enbart utbildning vid utländska
högskolor som villkor för legitimation eftersom motsvarande utbildning
inte ansågs finnas inom Sverige. Flertalet remissinstanser tillstyrkte
kommitténs förslag om villkor för legitimation.
Svenska Chiropraktorsällskapet ställde sig positiv till en nordisk kiro-
praktorutbildning i framtiden. Denna utbildning måste ha sådan kvalitet
att den blir ECCE-godkänd. Endast genom en fullgod utbildning kan
den kiropraktiska verksamheten fortsättningsvis bedrivas med betryggan-
de resultat och ett internationellt kunskapsutbyte upprätthållas.
LO menade att i längden kan vi i Sverige inte förlita oss på amerikan-
ska och engelska utbildningsanstalter om vi vill ha garantier för att pati-
enterna ska få bra behandling.
26
SOCIALr
DEPARTEMENTET
Prop. 1993/94:145
Bil. 3
REGERINGSBESLUT 11
1992-02-20 S92/876/S
Socialstyrelsen
106 30 STOCKHOLM
Legitimation av naprapater
Svenska Naprapatförbundet har i skrivelse till statsrådet Könberg hem-
ställt om att statsrådet verkar för att en legitimation av naprapater
kommer till stånd.
Regeringen överlämnar skrivelsen till Socialstyrelsen och uppdrar åt
styrelsen att avge utlåtande om huruvida det föreligger ett dokumente-
rat vetenskapligt underlag för att tillstyrka legitimation av naprapater.
Socialstyrelsen bör inge sitt utlåtande före den 20 maj 1992.
Kopia till
Svenska Naprapatförbundet
Postadress
103 33 STOCKHOLM
Gatuadress
Jakobsgatan 26
Telefon
08-763 10 00
Telex
11461 locndcp S
Telefax
08-723 11 91
27
Redovisning av ett särskilt regeringsuppdrag, S92/876/S, där regering-
en överlämnat skrivelse från Svenska Naprapatförbundet och uppdragit
åt Socialstyrelsen att avge utlåtande om huruvida det föreligger ett doku-
menterat vetenskapligt underlag för att tillstyrka legitimation av napra-
pater.
Sammanfattning
Socialstyrelsen har inför sin bedömning anlitat experterna professorer-
na Sven Andersson och Gösta Tibblin samt docent Thomas Lundeberg.
Underlaget för bedömning av utbildningen - innehåll, omfattning, nivå
och kvalitet - är begränsat.
Kvaliteten på undervisningen är starkt relaterad till lärarnas kompe-
tens. Vad gäller Naprapathögskolan är lärarnas kompetens heterogen
och i många fall låg. Av de 25 läkare som finns angivna saknar nära
hälften legitimation.
Naprapathögskolan värderar elevernas examensarbeten till 15 poäng.
De sex examensarbeten som tillställts experterna är i det stora flertalet
fall av acceptabel nivå. De är dock på samma nivå som det examens-
arbete som utförs vid sjukgymnastutbildningen, Karolinska Institutet och
där motsvarar 4 poäng.
Naprapathögskolan anger att naprapatutbildningen tidsmässigt motsvar-
ar 160 poäng. Den sista terminen (20 poäng omfattar 15 veckor för
examensarbetet (15 poäng) och fem veckor för slutexamen (5 poäng).
Själva examen består av 350 flervalsfrågor som besvaras under en dag.
Med beaktande av detta synes den poängsättning som tillämpas vid
Naprapathögskolan vara något för generös.
Utbildningen är framförallt inriktad mot den muskuloskelettala appara-
ten och naprapater har därför ej den medicinska helhetskompetens vil-
ken skulle krävas för eget behandlingsansvar. Naprapaterna bör därför
vid en eventuell legitimation arbeta på remiss från läkare eller, i vissa
fall, tandläkare.
På fråga om det finns något dokumenterat vetenskapligt underlag för
behandlingsmetoderna manipulation, massage, stretching, ergonomisk
rådgivning, rehabiliteringsträning, mobilisering, kan konstateras att
dokumentationen är mycket sparsam.
Flera arbeten finns dock publicerade om att ergonomisk instruktion
kombinerad med fysisk träning ger bra effekt vid belastningsrelaterade
rygg- och nackbesvär.
Forskning och utvärdering av metoderna pågår. Till exempel pågår ett
projekt vid Centrum för utvärdering av medicinsk teknologi (CMT),
Linköpings Universitet i samarbete med Omvårdnadsinstitutionen vid
Hälsouniversitetet i Linköping.
* Uppläggningen av studien sker så att resultatet skall kunna bilda
28
underlag för ett framtida hälsopolitiskt beslut rörande resursfördelning
men också bidra till att förbättra det kliniska omhändertagandet av per-
soner med rygg/nackbesvär. Två alternativ ingår, kiropraktik och sjuk-
gymnastik. Huvudmetoderna vid sjukgymnastikaltemativet är individuell
behandling, manipulation/mobilisering, McKenzie, självträning och
gruppbehandling. Vid kiropraktik är huvudmetoden manipulation.
Den icke-kirurgiska behandlingen av de muskulo-skelettala systemets
sjukdomar har en svag eller oklar vetenskaplig grund. Därför förekom-
mer ett antal behandlingsformer samt en omfattande sjukskrivning, vilk-
en möjligen förvärrar problemen. Bara "ont i ryggen" anges samhälls-
ekonomiskt kosta över 20 miljarder kronor om året (SBU-91). Folk-
hälsoproblemet "ont i ryggen" måste angripas och lösas genom en hel-
hetssyn på individ och samhälle. För att klara detta krävs fungerande
samarbete mellan flera personalkategorier och utarbetade rutiner för
rehabilitering.
Det kan man åstadkomma genom att utnyttja de krafter som redan
finns inom den svenska hälso- och sjukvården. Läkare och sjukgymnas-
ter har redan ett samarbete sinsemellan och med övriga inom hälso- och
sjukvården. Därutöver krävs att utarbetade samarbetsrutiner upprätthålls
med arbetsgivare, socialtjänst och andra involverade för att åstadkomma
en optimal rehabilitering i varje enskilt fall.
Införandet av legitimationen av vissa kiropraktorer är ännu inte utvär-
derad. Detta bör göras innan ytterligare en grupp med ett smalt medi-
cinskt område legitimeras. Sedan kiropraktorerna legitimerades har
dramatiska förändringar skett inom hälso- och sjukvården beträffande
struktur och organisation och inte minst ekonomiskt. Det är av största
vikt att kostnads-effekt och kostnads-nytto analyser görs innan ytterliga-
re en yrkesgrupp engageras i den offentligt finansierade vården.
Den kunskap naprapaterna skulle kunna tillföra den offentliga hälso-
och sjukvården finns väsentligen tillgodosedd av legitimerade sjukgym-
naster. Den aktuella kompetensen finns vidare bland många läkare som
är vidareutbildade inom "ortopedisk medicin". Motsvarande kompetens
finns också hos ett betydande antal sjukgymnaster. Det finns mycket
som talar för att man främst bör satsa på de krafter som redan finns
inom den offentliga delen av hälso- och sjukvården. Det kan man bl.a.
göra genom att erbjuda sjukgymnasterna efterutbildning inom "ortope-
disk medicin". Även för läkarna finns möjligheter till sådan utbildning.
Forskningen inom detta område behöver förstärkas.
Avslutning
Enligt Socialstyrelsens mening föreligger för närvarande inte doku-
menterat vetenskapligt underlag för att tillstyrka legitimation av napra-
pater.
Eftersom det dock är flera aspekter som kan beaktas utöver dokumen-
tationen vill Socialstyrelsen erinra om några av dessa.
* Legitimationen bör för patienten innebära reell trygghet och inte
Prop. 1993/94:145
Bil. 4
29
falsk.
Prop. 1993/94:145
Bil. 4
* En legitimerad grupps verksamhet måste därför vara möjlig att
följa upp och utvärdera.
* Legitimation av en yrkesgrupp medför initiala och fortlöpande
kostnader för staten, även om dessa till en viss del kan avgiftsfinan-
sieras.
* Den allmänna utvecklingen inom EG/EES är viktig att beakta i
sammanhanget.
Socialstyrelsen föreslår att ställningstagande till legitimation av napra-
pater får anstå till legitimationen av kiropraktorer är utvärderad.
Beslut i detta ärende har fattats av t.f. generaldirektören Edhag efter
samtåd med Socialstyrelsens styrelse och i närvaro av direktörerna
Doctare, Karlberg, Tollin, Hansson, Rinder, Steen och Forsberg. Före-
dragande har varit byrådirektören Gullberg.
Olof Edhag
Anna-Karin Gullberg
30
SOCIAL-
DEPARTEMENTET
Prop. 1993/94:145
Bil. 5
REGERINGSBESLUT 32
1993-06-03 S92/8315/S
S93/4872/S
Socialstyrelsen
106 30 STOCKHOLM
Uppdrag att utvärdera kiropraktorutbildning
Enligt 5 § lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso-
och sjukvården m.m. skall den få legitimation som kiropraktor som har
examen som Doctor of Chiropractic vid utländsk högskola eller mot-
svarande utbildning för kiropraktor, om han
- fullgjort praktisk tjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård motsva-
rande ett års heltidstjänstgöring,
- har för yrket behövliga kunskaper i svenska författningar och
- har för yrket nödvändiga kunskaper i svenska, danska eller norska
språket.
Legitimation får också meddelas den som visar att han på annat sätt
än som anges ovan har förvärvat motsvarande kompetens.
De nordiska länderna har - med undantag för Finland - en rättslig reg-
lering av kiropraktoryrket. Däremot förekommer f.n. inte någon utbild-
ning inom Norden som leder fram till legitimation eller motsvarande
rättslig reglering av yrket.
Odense universitet har förelagt de danska utbildnings- och hälsomyn-
digheterna ett förslag till utbildningsplan m.m. för en kiropraktor-
utbildning.
Den danska Sundhedsstyrelsen har gjort en utvärdering av dels den
föreslagna utbildningen, dels en engelsk utbildning som leder fram till
Doctor of Chiropractic. Utvärderingen gäller i huvudsak innehållet i
utbildningarna och utbildningstiden. Sundhedsstyrelsen har konstaterat
att de båda utbildningarna är av jämförbar kvalitet. I yttrande den
16 november 1992 har Sundhedsstyrelsen mot denna bakgrund konsta-
terat att styrelsen - om utbildningen kommer till stånd - kommer att
godkänna den som jämställd med utländska godkända kiropraktorut-
bildningar. En förutsättning för att de danska myndigheterna skall be-
Postadress
103 33 STOCKHOLM
Gatuadress
Jakobsgatan 26
Telefon
08-763 10 00
Telex
11461 locndcp S
Telefax
08-723 11 91
31
Pron 1993/94’145
sluta om att inrätta den föreslagna utbildningen är att ett visst antal stu- . F’
denter från andra nordiska länder utnyttjar utbildningen. Bil- 5
Enligt ett beslut av Nordiska ministerrådets socialpolitiska kommitté
skall kiropraktorer med legitimation i nordiskt land omfattas av den
överenskommelse som reglerar den fria rörligheten i Norden för hälso-
och sjukvårdspersonalen.
I Sverige bedrivs utbildning till kiropraktor vid Skandinaviska Chiroprak-
tor Skolan i Stockholm. Företrädare för skolan har vid tidigare samman-
träffanden med Socialdepartementet och Socialstyrelsen förklarat att
kiropraktorutbildningen på sikt bör kunna ligga till grund för yrkeslegiti-
mation. För att ta ställning till behovet av den planerade kiropraktorut-
bildningen vid Odense universitet är det väsentligt att klargöra om
kiropraktorutbildningen vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan motsva-
rar en godkänd utbildning till Doctor of Chiropractic. På detta sätt bör
det vara möjligt att bedöma om utbildningen kan ligga till grund för
legitimation för yrket.
Regeringen uppdrar åt Socialstyrelsen att utvärdera den kiropraktor-
utbildning som bedrivs vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stock-
holm.
I utvärderingen skall ingå en jämförelse med en godkänd utbildning till
Doctor of Chiropractic-examen, lämpligen den utbildning som ligger till
grund för den danska Sundhedsstyrelsens slutsatser. Syftet med utvärde-
ringen är att klargöra om utbildningstiden och innehållet i utbildningen
vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan är av samma kvalitet som en
godkänd utbildning och därmed kan ligga till grund för yrkeslegitima-
tion. Under utvärderingen skall samråd ske med Kanslersämbetet som
fr.o.m. den 1 juli 1993 ersätter Sekretariatet för utvärdering av universi-
tet och högskolor. Resultatet av utvärderingen skall redovisas till Social-
departementet senast den 31 december 1993.
Kopia till
Finansdepartementet/Ba
Utbildningsdepartementet
Kanslersämbetet
Skandinaviska Chiropraktor Skolan
Nordisk Ministerråd
Sundhedsstyrelsen i Danmark
32
Prop. 1993/94:145
Bil. 6
Socialstyrelsens redovisning om
Uppdrag att utvärdera kiropraktorutbildning
Enligt regeringsbeslut 32, 1993-06-03 (S92/8315/S, S93/4872/S) har
regeringen uppdragit åt Socialstyrelsen att utvärdera den kiropraktorutbildning
som bedrivs vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stockholm.
Uppdraget har formulerats enligt följande : "I utvärderingen skall ingå en
jämförelse med en godkänd utbildning till Doctor of Chiropractic-examen,
lämpligen den utbildning som ligger till grund för den danska
Sundhedsstyrelsens slutsatser. Syftet med utvärderingen är att klargöra om
utbildningstiden och innehållet i utbildningen vid Skandinaviska Chiropraktor
Skolan är av samma kvalitet som en godkänd utbildning och därmed kan ligga
till grund för yrkeslegitimation. Under utvärderingen skall samråd ske med
Kanslersämbetet som fr.o.m. den 1 juli 1993 ersätter Sekretariatet för
utvärdering av universitet och högskolor. Resultatet av utvärderingen skall
redovisas till Socialdepartementet senast den 31 december 1993."
Samråd och informationsutbyte har skett med Kanslersämbetet.
Utbildningsdepartementet har till Kanslersämbetet remitterat en ansökan från
Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stockholm om examensrätt, studiemedel
samt statsbidrag för utredning.
Kanslersämbetet (dåvarande Sekretariatet för utvärdering av universitet och
högskolor) har tagit fram en modell för utvärdering av högskoleutbildning.
Den utarbetades under utredningsarbetet med Utbildningsdepartementets remiss
1992-12-22 gällande ansökningar från ett antal frikyrkliga seminarier om rätt
att utfärda examen enligt högskoleförordningen, statsbidrag till verksamheten
m.m. (Dnr U92/199, 1628, 2125, 3034, 3058, 3066/H).
Kanslersämbetet prövade frågan om examensrätt m.m. i de aktuella fallen
utifrån de förutsättningar som angetts i statsmakternas beslut på grundval av
propositionerna 1992/93:1 resp. 169 samt de författningar som utfärdats eller
väntades bli utfärdade som resultat av dessa beslut.
SOCIALSTYRELSEN
Post 106 30 Stockholm
Besök Linnégatan 87
Telefon växel 08-783 30 00
Texttelefon 08-783 32 48
Telegram Socialstyret
Direkttelefax 08-783_____
Huvudtelefax 08-783 32 52
Postgiro 156 16-6
33
Prop. 1993/94:145
Det underlag och annat material för utvärdering av högskoleutbildning Bil. 6
Kanslersämbetet arbetat fram har varit vägledande för hur Socialstyrelsen gått
till väga vid jämförelsen mellan de båda kiropraktorutbildningar som ges vid
Skandinaviska Chiropraktor Skolan i Stockholm respektive the Anglo-European
College of Chiropractic i Boumemouth, England.
I Kanslersämbetets utredning "De frikyrkliga seminarierna som
högskolor" noteras att högskolelagen (HL 1992:1434) föreskriver
att verksamheten vid högskolan "skall bedrivas så att det finns ett
nära samband mellan forskning och utbildning" (1 kap 3 §): "För
högskolans utbildning innebär detta att den skall vila på
vetenskaplig eller konstnärlig grund samt på beprövad erfarenhet
(2 §). Denna principiella syn på högskole- och
universitetsutbildning överensstämmer helt med internationell
uppfattning och praxis liksom med svensk universitetstradition.
Bl.a. kommer denna uppfattning klart till uttryck i universitetens
Magna Charta antagen av den europeiska rektorskonferensens
ledamöter i Bologna 1988:
Undervisningen och forskningen vid universiteten får inte åtskiljas
om utbildningen skall kunna motsvara förändrade behov,
samhällets krav och vetenskapliga framsteg.
Helt i linje med denna uppfattning uppställer HL (4 kap) som
krav för behörighet till såväl professors- som lektorstjänster både
vetenskaplig och pedagogisk skicklighet, dvs avlagd
doktorsexamen eller motsvarande (10 §). För adjunktstjänster
gäller examen från grundläggande högskoleutbildning
(motsvarande) jämte pedagogisk skicklighet. Dessutom gäller
enligt högskoleförordningen att den sökandes allmänna lämplighet
för tjänsten måste prövas.
Samtidigt som kravet på forskarutbildade lärare vid en
högskoleutbildning är oavvisligt, bör dock antalet lärare med
doktorsgrad stå i proportion till den nivå examen avser... Det är
uppenbart att kravet på forskarutbildade lärare är större vid
institutioner som avser att utfärda kandidat- eller magisterexamen
och där undervisningen är relaterad till enskilda forskarämnen
eller ämnesområden jämfört med institutioner som framför allt är
inriktade på undervisning kring ett tema eller ämnesområde av typ
religionsvetenskap motsvarande 80-poängsnivån... I den mån
högskolan avser att examinera på 80-poängsnivån är det
acceptabelt att lärare motsvarande adjunktstjänster återfinns, som
34
kan tillsättas efter delvis andra kriterier än lektorstjänster...
Prop. 1993/94:145
Bil. 6
Inom alla ämnesområden är god tillgång till vetenskaplig litteratur
nödvändig. Det gäller inte endast aktuell facklitteratur inom de
ämnesområden som utbildningen är inriktad på. Det gäller också
historiskt material liksom de senaste rönen inom forskningen.
Tillgång till goda sökmöjligheter i litteratur- och tidskriftsbaser är
numera också en nödvändighet. Nära tillgång till material ökar
förutsättningen för att studenten får både perspektiv på sina
ämnesstudier och djup i sitt examensarbete.
Tillgång till ändamålsenliga undervisningslokaler och adekvat
utrustning för att bedriva en effektiv undervisning är också viktig.
Lärarna bör ha tillgång till egna tjänsterum utrustade med
persondatorer och de studerande bör, i anslutning till biblioteken,
ha tillgång till arbetsplatser och persondatorer. Detta är viktigt för
miljöaspekten eftersom lärare och studenter då kan mötas på
samma arbetsplats. Goda utrymmen gör att grupparbete och
"kamratundervisning" också stimuleras. En god arbetsmiljö är
också viktig för de studerandes möjlighet att arbeta med
redovisningar och uppsatser. Ändamålsenliga undervisningslokaler
och arbetsplatser i relation till biblioteken är viktig for en
framgångsrik högskoleutbildning."
Vid Socialstyrelsens besök på the Anglo-European College of Chiropractic i
Bournemouth, England hölls muntliga föredragningar och visning av
lokalerna. En del informationsmaterial delades ut.
Kiropraktorutbildningen är fyraårig, fr.o.m. höstterminen 1993 är utbildningen
1 + 4 år. Skolan har 411 studenter, examensarbete utföres, examen
B.Sc.fHonours) meddelas sedan 1987. Närmare 30 heltidsanställda lärare finns.
Åtta till tio lärare är deltidsanställda. Alla lärare har doktorsgrad (Ph.D.),
utom en vars ansökan om doktorsgrad f.n. behandlas. Vad gäller lärarna i
kiropraktik är de Dr. of Chiropractic med minst två års erfarenhet. Fem till tio
procent av eleverna misslyckas. Sju år är den maximala perioden som en
student kan vara registrerad. Stort bibliotek med många arbetsplatser finns,
liksom arbetsplatser med persondatorer på flera ställen i skolan. Skolan har en
egen forskningsavdelning.
Socialstyrelsen har vid flera tillfällen besökt den Skandinaviska Chiropraktor
Skolan.
Kiropraktorutbildningen är fyraårig. Skolan har ca 170 studenter. Katedral
undervisning som studenterna kan tillgodogöra sig via litteraturen är inte
35
Prop. 1993/94:145
obligatorisk. Något examensarbete görs ej, men planeras införas. Lokalerna är gy g
ändamålsenliga. Det finns enstaka persondatorer i administrationens rum.
Biblioteket innehåller en del böcker och tidskrifter, men är inte ännu uppbyggt.
Femtioåtta lärare finns upptagna i skolans katalog. Alla lärarna är timanställda.
Skandinaviska Chiropraktor Skolans definition av chiropraktik är den som
formulerats i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om legitimerade
kiropraktorers verksamhet (SOSFS 1991:16):
"Kiropraktik. Verksamhetsområdet kiropraktik omfattar vissa åtgärder för att
behandla samt i viss omfattning förebygga och utreda funktionsrubbningar och
smärttillstånd i rörelseorganen. Den kiropraktiska behandlingen sker med
särskilda handgrepp som vid behov kan kompletteras med annan fysikalisk
behandling”.
Socialstyrelsen har tillkallat professorerna Sven Andersson och Gösta Tibblin
samt docenten Thomas Lundeberg att såsom experter uttala sig i ärendet.
Experterna framhåller att det tillgängliga materialet och de förutsättningar som
givits endast tillåter en ytlig bedömning av möjligheterna att förmedla adekvat
utbildning.
Två av experterna anser att en jämförelse med skolornas scheman ger intyck
av att den utbildning som ges vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan väl kan
jämföras med den som ges vid the Anglo-European College of Chiropractic.
Grunden till den bedömningen är att studieplanen visar stor bredd och synes
täcka in de ämnen som undervisas i den motsvarande engelska utbildningen.
Intrycket är att skolan har engagerat lärare med god kompetens vilket är en
avgörande faktor för att säkra en god kvalitet i undervisningen. Vad gäller
karaktärsämnet kiropraktik saknas egentlig vetenskaplig dokumentation, vilket
gör kursinnehållet och lärarnas kompetens svårbedömbar.
Enligt den tredje experten är skolan på god väg men ännu ej högskolemässig,
framför allt vad gäller forskningsmiljön.
På följande sida visas två tabeller som jämför de båda utbildningarna på några
viktiga punkter.
36
Tabell 1. Forskarutbildade lärare
Prop. 1993/94:145
Bil. 6
|
Anglo-European |
Skandinaviska (170 studerande) | |
|
Heltidsanställning |
30 |
0 |
|
Deltidsanställning |
8 - 10 |
0 |
|
Timanställning |
0 |
121 |
1 46 ej forskarutbildade lärare
tillkommer
Tabell 2. Kreativ miljö
|
Anglo-European |
Skandinaviska | |
|
Forskningsavdelning |
Ja |
Nej |
|
Samarbete med |
Ja |
Planeras |
|
Eget bibliotek |
Ja,med 8500 böcker, |
Ja, under uppbyggnad. |
|
Tillgång till annat |
Ja |
Ja |
37
ProD 1993/94'145
Sammanfattningsvis konstaterar Socialstyrelsen att den utbildning som bedrivs . ‘
vid Skandinaviska Chiropraktor Skolan är ambitiöst upplagd och under en
dynamisk uppbyggnad.
För få kontinuitet i undervisningen och få en god forskningsmiljö är det av vikt
att fasta lärartjänster finns. På Skandinaviska Chiropraktor Skolan undervisar
kvalificerade lärare, dock ingen fast anställd.
Utan att en betydande del av lärarna, som ju utgör grunden för utbildningen
och den kreativa forskningsmiljön, är fast anställda kan ej Skandinaviska
Chiropraktor Skolan anses ha uppnått en likvärdig standard med the Anglo-
European College of Chiropractic.
Det sammanfattande omdömet är att utbildningen vid den Skandinaviska
Chiropraktor Skolan i många avseenden är jämförbar med utbildningen vid the
Anglo-European College of Chiropractic i Boumemouth, England. På vissa
väsentliga punkter har den Skandinaviska Chiropraktor Skolan dock ännu ej
samma standard som utbildningen i Boumemouth. Det gäller den kreativa
miljön med fast anställda lärare, uppbyggnad av bibliotek, studiemiljö och
forskningsanknytning. Examensarbete görs inte idag på Skandinaviska
Chiropraktor Skolan, vilket är fallet med den engelska skolan.
Beslut i detta ärende har fattats av överdirektören Edhag. I den slutgiltiga
handläggningen av ärendet har medicinalråden Swartling och Rinder,
avdelningsdirektörerna Sahlin och Gudmundson deltagit. Byrådirektören
Gullberg har varit föredragande.
Anna-Karin Gullberg
38
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 april 1994
Närvarande: statsrådet Friggebo, ordförande, Johansson, Laurén,
Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble,
Davidson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel.
Föredragande: statsrådet Könberg
Regeringen beslutar proposition 1993/94:145 Legitimation för vissa
naprapater och kiropraktorer m.m.
39
Prop. 1993/94:145
|
Författningsrubrik |
Bestämmelser |
|
Lag om ändring i |
2, 2 a, 5 §§ |
|
Lag om ändring i tandvårds- |
14 § |
gotab 46368, Stockholm 1994
40