Regeringens proposition
1993/94:138

Kommerskollegium m.m.

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 17 februari 1994

Prop.

1993/94:138

Carl Bildt

Ulf Dinkelspiel

(Utrikesdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag som innebär en renodling av
Kommerskollegium som handelspolitisk myndighet genom att
näringsrättslig verksamhet fors över från kollegiet till andra myndigheter.
Vidare innehåller propositionen regeringens förslag avseende tredje
huvudtitelns ramanslag E 1. Kommerskollegium budgetåret 1994/95
m.m.

1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 138

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:138

1      Förslag till riksdagsbeslut...................... 3

2     Förslag till lag om ändring av resegarantilagen

(1972:204)............................... 3

3     Ärendet och dess beredning .................... 3

4     Ny organisationstillhörighet för Kommerskollegiets

näringsrättsliga verksamhet..................... 4

4.1   Auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer

och revisionsbolag ...................... 5

4.2   Auktorisation av tolkar och översättare.......... 8

4.3   Resegarantiärenden...................... 9

4.4   Bolagsärenden m.m...................... 10

4.5   Överklaganden rörande handel med skrot........ 11

4.6   Tillstånd att använda officiell beteckning i

näringsverksamhet ...................... 12

4.7   Taxa för yrkesmässig bostadsförmedling......... 13

4.8   Ärenden rörande auktoriserade handelskammare .... 14

4.9   Senator Emil Possehls Stipendiefond........... 15

4.10  Personal-och ekonomiska konsekvenser......... 16

5     Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95 .............. 17

Bilaga 1 Sammanfattning av förslagen i Statskontorets rapport
(1993:30) Kommerskollegiums näringsrättsliga
verksamhet - ändrad organisationstillhörighet.......23

Bilaga 2 Sammanfattning av förslagen rörande auktorisations-
och tillsynsverksamheten för revisorer i betänkandet
Revisorerna och EG (SOU 1993:69)............ 25

Bilaga 3 Förteckning över remissinstanser vad avser
Statskontorets rapport (1993:30) Kommerskollegiums
näringsrättsliga verksamhet - ändrad organisations-
tillhörighet ............................26

Bilaga 4 Förteckning över remissinstanser vad avser
betänkandet Revisorerna och EG (SOU 1993:69)..... 28

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde..............30

1    Förslag till riksdagsbeslut                           Prop. 1993/94:138

Regeringen föreslår att riksdagen

1.   antar regeringens förslag till lag om ändring i resegarantilagen

(1972:204),

2.   godkänner att avgifter för tillstånd att använda officiell beteckning

i näringsverksamhet får tas ut i form av ansökningsavgifter (avsnitt

4.6),

3.   till Kommerskollegium for budgetåret 1994/95 under tredje
huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 41 740 000 kr (avsnitt 5),

4.   under trettonde huvudtitelns ramanslag Kammarkollegiet:

Myndighetsuppgifter for budgetåret 1994/95 anvisar 6 200 000 kr
utöver vad som har föreslagits i prop. 1993/94:100 bil. 14 (avsnitt
5).

2   Förslag till lag om ändring av resegarantilagen
(1972:204)

Härigenom föreskrivs att i 1, 3, 4, 5, 12, 13, 14 och 15 §§
resegarantilagen1 (1972:204) ordet Kommerskollegium i olika
böjningsformer skall bytas ut mot Kammarkollegiet i motsvarande form.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

1 Senaste lydelse av

1 § 1992:1673

4 § 1992:1673

5  § 1992:1673

14 § 1992:1673

15 § 1985:859.

3 Ärendet och dess beredning

Regeringen bedriver ett fortlöpande arbete med att effektivisera den
statliga och den statligt finansierade verksamheten. Som ett led i detta
arbete har regeringen beslutat renodla Kommerskollegium som
handelspolitisk myndighet. I budgetproposition inför budgetåren 1992/93
resp. 1993/94 konstaterar regeringen att kollegiets uppgifter på det
näringsrättsliga området bör föras över till andra instanser.

Regeringen uppdrog den 1 april 1993 ät Statskontoret att utreda frågan Prop. 1993/94:138
om ändrad organisationstillhörighet m.m. for Kommerskollegiets
näringsrättsliga verksamhet.

Statskontoret presenterade sina förslag den 13 oktober 1993 i rapporten
(1993:30) Kommerskollegiums näringsrättsliga verksamhet - ändrad
organisationstillhörighet. Statskontorets sammanfattning av rapportens
förslag finns i bilaga 1.

Efter beslut av regeringen tillkallades den 1 juni 1992 en särskild
utredare med uppdrag att bl.a. göra en översyn av auktorisations- och
tillsynsverksamheten rörande revisorer.

Utredaren, som antog namnet Revisorsutredningen, presenterade sina
förslag i juli 1993 i betänkandet Revisorerna och EG (SOU 1993:69). En
sammanfattning av betänkandets förslag vad avser auktorisations- och
tillsynsverksamheten redovisas i bilaga 2.

Rapporten och betänkandet har remissbehandlats. Förteckning över
remissinstanserna finns i bilaga 3 och 4. En sammanställning av
remissyttrandena över Statskontorets rapport finns tillgänglig i
Utrikesdepartementet, handelsavdelningen (dnr R 629-1993). En
sammanställning av yttrandena över betänkandet, i den del som avser
auktorisations- och tillsynsverksamheten för revisorer, finns tillgänglig
i Näringsdepartementet (dnr N 1502/93).

4 Ny organisationstillhörighet för

Kommerskollegiets näringsrättsliga verksamhet

Inom det näringsrättsliga området handlägger Kommerskollegium frågor
som rör auktorisation och tillsyn av revisorer och revisionsbolag, tolkar
och översättare samt vissa frågor som rör auktoriserade handelskamrar.
Vidare handlägger kollegiet en rad bolagsärenden enligt aktiebolagslagen
och andra näraliggande författningar, överklaganden rörande handel med
skrot, tillstånd att använda officiell beteckning i näringsverksamhet, taxa
för yrkesmässig bostadsförmedling samt en stipendiefond. Handels- och
investeringsförbudet mot Sydafrika har upphävts. Därmed har kollegiets
handläggning av dispensärenden m.m. enligt denna lagstiftning upphört.

Flertalet av dessa verksamhetsområden har inte någon handelspolitisk
anknytning. En renodling av kollegiet som handelspolitisk myndighet
medför således att ansvaret för dessa bör föras över till andra
myndigheter eller att beslut fattas om att verksamheter skall bedrivas i
nya former. I det följande redovisas en översiktlig beskrivning av resp,
verksamhetsområde och regeringens förslag och ställningstaganden
rörande ny organisationstillhörighet för de olika delarna av kollegiets
näringsrättsliga verksamhet.

4.1 Auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer
och revisionsbolag

Prop. 1993/94:138

Regeringens bedömning: Möjligheterna att finna en privat lösning
för auktorisationen, godkännandet och tillsynen av revisorer bör
prövas ytterligare. Staten skall ha avgörande insyn i verksamheten
för att bl.a. kunna bedöma kvalitet och utöva tillsyn. En ny
organisation bör kunna träda i kraft den 1 januari 1995.

I avvaktan på resultatet av en sådan utredning ligger
huvudmannaskapet for auktorisation och tillsyn av revisorer kvar
hos Kommerskollegium.

Statskontorets förslag: Statskontoret har i första hand föreslagit att
möjligheterna till ökad grad av självreglering prövas. Om sådan inte bör
komma till stånd föreslår Statskontoret att Patent- och registreringsverket
övertar de uppgifter som Kommerskollegium svarar för i dag.

Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. En övervägande del av
remissinstanserna avvisar Statskontorets förslag beträffande ökad grad av
självreglering. Det genomgående motivet i dessa yttranden är bl.a. att de
samhälleliga krav som ställs på kvalificerade revisorer också motiverar
en statlig auktorisations- och tillsynsverksamhet. Hälften av
remissinstanserna tillstyrker förslaget att föra revisorsverksamheten till
Patent- och registreringsverket. Bland de övriga förordar flertalet att
verksamheten i stället förs till Kammarkollegiet.

Revisorsutredningens förslag: Utredningen har av olika skäl inte funnit
det meningsfullt att föreslå en privat eller delvis privat lösning. I valet av
myndighet för auktorisations- och tillsynsverksamheten har utredningen
kommit fram till att PRV och Kammarkollegiet kan sägas vara lika
lämpliga. I valet mellan dem har utredningen förordat Kammarkollegiet,
om lokalisering i Sundsvall är det alternativ PRV kan erbjuda, och i
annat fell PRV.

Remissinstanserna: Huvuddelen av remissinstanserna har inte haft några
synpunkter på tillsynsfrågan. Bland dem som har yttrat sig anser några
att en statlig myndighet är att föredra framför en privat lösning och några
att en privat lösning bör utredas vidare. Av de remissinstanser som
lämnat synpunkter på förslaget har sex förordat PRV och nio
Kammarkollegiet. Två remissinstanser har angivit att ett system med
självreglering i första hand bör prövas och fyra har förordat en privat
lösning.

Skälen för regeringens bedömning:                                 Prop. 1993/94:138

Nuvarande organisation

Kommerskollegiets huvudsakliga uppgifter på detta område gäller
auktorisation och godkännande av revisorer och revisionsbolag samt
tillsyn. Verksamheten regleras i huvudsak av forordningen (1973:221)
om auktorisation och godkännande av revisorer. Meddelande om
auktorisation gäller i fem år. Förnyelse meddelas efter särskilt
ansökningsförfarande. Antalet ansökningar om auktorisation eller
godkännande som revisor uppgår till ca 300 per år. Därtill prövar
kollegiet årligen ett femtontal ansökningar avseende revisionsbolag och
ca 650 fomyelseansökningar. Tillsynsverksamheten syftar dels till att
pröva revisorns eller revisionsbolagets lämplighet, dels till att utveckla
god revisors- och revisionssed. Antalet tillsynsärenden har ökat under
senare år och för närvarande prövas ett hundratal ärenden årligen. För
råd och upplysningar i handläggningen av revisorsärenden finns en
särskild rådgivande nämnd knuten till kollegiet. Verksamheten är
avgiftsbelagd genom ansökningsavgift (för närvarande 4 200 kr).
Principen om full kostnadstäckning gäller.

Parallellt med den statliga tillsynen har både Föreningen Auktoriserade
Revisorer (FAR) och Svenska Revisorsamfundet (SRS) disciplinära
system.

Revisorernas roll

Samhället har behov av att den externa revisionen i olika juridiska
personer utförs med hög kvalitet, självständighet och med iakttagande av
höga etiska krav. Kåren av revisorer och i tillämpliga delar
revisionsföretagen måste ha tillräcklig kompetens och i övrigt uppfylla
uppställda krav på oberoende och lämplighet. Av detta följer att det
måste finnas fastställda normer för vilka krav som samhället bör ställa på
revisorerna samt en aktiv tillsyn av hur revisorsyrket utövas. Den
ekonomiska krisen som bl.a. lett till att antalet konkurser ökat kraftigt
samt problemen med ekonomisk brottslighet gör att revisorernas insatser
fått ökad betydelse.

Privat system

Regeringens generella utgångspunkt är att det varken är rimligt eller
förenligt med en effektiv marknadsekonomi att staten genom sina
myndigheter tar på sig ett ansvar som bättre och på ett mera flexibelt sätt
kan skötas av näringslivet självt. Statens främsta uppgift är att skapa
goda förutsättningar och villkor för företagandet samt att samtidigt
effektivt bekämpa ekonomisk brottslighet och missförhållanden av olika
slag. Inom denna ram är ambitionen att minska det offentliga åtagandet
i olika avseenden.

En modell som ligger nära till hands att överväga och som såväl Prop. 1993/94:138
revisorsutredningen i enlighet med sina direktiv som Statskontoret har
berört är att tillsynen och auktorisationen av revisorer handhas inom
ramen för en helt eller delvis privat lösning. Statskontoret föreslår att
möjligheterna till en sådan lösning prövas. Revisorsutredningen har dock
av olika skäl inte funnit det meningsfullt att föreslå en privat eller delvis
privat lösning. Remissutfallet visar dock att det fortsatt finns ett intresse
från olika håll att hitta former för en tillsyn som bygger på självregle-
ring. Företrädare för avnämarna, myndigheter och revisorsbranschen för
fram den typen av synpunkter. Det bedöms sålunda finnas fördelar att
vinna inom ramen för en privat lösning. Närheten till marknaden och de
berörda aktörerna bör kunna öka effektiviteten i verksamheten.
Möjligheterna att rekrytera kvalificerade revisorer för tillsynen torde öka.
Kännedom om revisorsverksamheten och de regler och villkor som gäller
för den blir den allra bästa och fackkunskapen ger goda möjligheter att
bedöma andra revisorers agerande. Vidare ger ansvaret för tillsynen
anledning till diskussion om moral och etik inom kåren som är mycket
angelägen och som borde kunna leda till att tillsynen ger än bättre
resultat.

En privat lösning undanröjer också de problem som för närvarande
följer av att revisorerna är underkastade dubbel tillsyn genom att både
staten, FAR och SRS har disciplinära system. En allvarlig nackdel för
närvarande är nämligen att man inom ramen för de båda systemen kan
komma till olika beslut i samma ärende, vilket måste leda till sänkt
trovärdighet för både statens och branschens tillsyn.

Regeringen vill betona att systemet för auktorisation, godkännande och
tillsyn av revisorer måste byggas upp så att det är tillfredsställande från
rättssäkerhets- och konkurrenssynpunkt. Systemet måste ha stadga och
trovärdighet och oberoende från olika partsintressen måste säkerställas.
Olika intressenter måste kunna ha förtroende för revisorns funktion och
det är viktigt att förfarandet är förankrat hos brukarna av revisorns
tjänster.

Det förhållandet att löpande tillsyn och auktorisation sköts i ett system
med självreglering fråntar inte staten ansvaret att följa hur regelsystemet
fungerar och tillämpas. Ett privat system förutsätter att statsmakterna
beslutar om de rättsregler som skall gälla för verksamheten och att staten
har ett inflytande på tillämpningen av dem. Det är av avgörande
betydelse att staten har sådan insyn i systemet att kvalitetskontroll och
tillsyn av verksamheten kan ske.

Regeringen anser att det finns skäl att ytterligare pröva
möjligheterna att finna en privat lösning för såväl auktorisationen som
tillsynen av revisorer. Därvid bör bl.a. kartläggas praktiska problem som
kan uppkomma bl.a. när det gäller tillgång till sekretessbelagd
information, uppgifter som i dag utförs inom ramen för tillsynen och som
är normgivning samt möjligheterna att överklaga fattade beslut.
Regeringen bedömer att en ny organisation bör kunna träda i kraft den
1 januari 1995.

Företrädare för staten

Prop. 1993/94:138

Både Statskontoret och Revisorsutredningen har föreslagit att ansvaret för
tillsyn och auktorisation av revisorer läggs hos PRV. Revisorsutredningen
har dock ställt som villkor att verksamheten kan placeras i Stockholm.
Det skäl som båda utredningarna anför är att PRV har ett flertal uppgifter
på det näringsrättsliga området som rör bolagsrätt och redovisning.

Eftersom möjligheterna att få till stånd en privat lösning måste utredas
vidare måste frågan om ansvarig myndighet lösas för tiden fram till att
ett förslag om privatisering kan genomföras. För att undvika
kompetensförlust och andra störningar i verksamheten under
mellanperioden bör Kommerskollegium ha fortsatt ansvar för
verksamheten fram till den tidpunkt när en ny organisation kan
genomföras. Då bör också resurserna för verksamheten omfördelas.

4.2 Auktorisation av tolkar och översättare

Regeringens bedömning: Ansvaret för auktorisationsverksamheten
som rör tolkar och översättare bör föras till Kammarkollegiet.

Statskontorets förslag: Statskontoret föreslår att auktorisations-
verksamheten rörande tolkar och översättare övergår till Tolk- och
översättarinstitutet vid Stockholms universitet.

Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat med någon övervikt för de
instanser som avvisar förslaget. Dessa pekar bl.a. på svårigheter som en
koppling mellan ett utbildningsinstitut och auktorisationsverksamheten,
som bl.a. innebär myndighetsutövning, kan föra med sig. Vidare påpekas
att institutet saknar de resurser och den kompetens som krävs för
administration av ett auktorisationssystem.

Skälen för regeringens bedömning: Verksamheten bedrivs med stöd av
förordningen (1985:613) om auktorisation av tolkar och översättare.
Kommerskollegium anordnar och administrerar auktorisationsprov samt
beslutar om auktorisation. Auktorisation, som gäller i fem år, kan, om
vissa villkor är uppfyllda, förnyas vart femte år. Auktoriserade tolkar och
översättare (translatorer) står under kollegiets tillsyn. De
sanktionsmöjligheter som kan tillämpas är upphävande av auktorisation
eller varning. För råd och upplysningar vid kollegiets prövning av
ärenden finns en särskild rådgivande nämnd knuten till kollegiet. För
närvarande finns ca 1 000 auktoriserade tolkar och ca 335 auktoriserade
translatorer. Under budgetåret 1992/93 deltog drygt 300 personer i
tolkproven, varav 35 auktoriserades, och 247 personer i
translatorsprovet, varav 10 auktoriserades. Verksamheten är avgiftsbelagd
genom ansökningsavgift (för närvarande 600 kr). Principen om full
kostnadstäckning gäller dock inte.

Liksom flera av remissinstanserna anser regeringen att det vore
olämpligt att frångå den principiella ståndpunkten, att universitet och
högskolor eller institutioner vid dessa inte skall ges auktoriserande eller
legitimerande funktioner. De myndighetsutövande inslagen i denna
verksamhet är också helt artskilda från utbildningsverksamheten. Enligt
regeringens bedömning bör således auktorisationsverksamheten åläggas
en förvaltningsmyndighet. Ingen existerande förvaltningsmyndighet kan
dock på lämpligt sätt anses anknyta till det aktuella sakområdet och
därmed vara en naturlig mottagare av auktorisations- och tillsyns-
verksamheten på tolk- och översättarområdet. Däremot anser regeringen
att verksamheten mycket väl kan passa in i Kammarkollegiet, som har
kompetens och erfarenhet av myndighetsuppgifter på en rad olika områ-
den. I Kammarkollegiet kan auktorisations- och tillsynsverksamheten
också få tillgång till juridisk kompetens. Ett belopp motsvarande
kostnaden för denna verksamhet bör foras från Kommerskollegiets anslag
till Kammarkollegiets. Resursfrågorna redovisas närmare under avsnitten
4.10 och 5.

Prop. 1993/94:138

4.3 Resegarantiärenden

Regeringens förslag: Resegarantiverksamheten förs till
Kammarkollegiet. Resegarantilagen ändras i detta avseende.

Statskontorets förslag: Statskontoret föreslår att verksamheten stannar
kvar som en uppgift för Kommerskollegium i avvaktan på utredning av
resegarantisystemet.

Remissinstanserna: Hälften av de remissinstanser som anför synpunkter
i frågan tillstyrker Statskontorets förslag. I något fåll betonas samtidigt
vikten av att kompetens och tillräckliga resurser bibehålls. Övriga
remissinstanser, som således avvisar förslaget, påpekar att renodlingen
av kollegiet kommer att innebära att kompetens för resegarantifrågoma
inte kommer att finnas kvar inom kollegiet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt resegarantilagen (1972:204,
ändrad senast 1992:1673) gäller att den som är arrangör eller
återförsäljare av paketresor enligt lagen (1992:1672) om paketresor skall
ställa säkerhet hos Kommerskollegium innan han marknadsför en
paketresa. Bestämmelserna syftar främst till att ge konsumenter som
köper paketresor ett ekonomiskt skydd om researrangören inte genomför
det avtalade re searrangemanget. Kollegiets uppgifter består i att beräkna
och besluta om sådana resegarantier. Kollegiet bevakar att erforderliga
garantier, som skall utfärdas av bank eller försäkringsbolag, kommer in
till kollegiet. I samband med detta bedrivs också viss tillsynsverksamhet.
Beslut om ianspråktagande av resegaranti fattas av Resegarantinämnden,
som är en fristående myndighet.

1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 138

En översyn av resegarantisystemet pågår. Av denna anledning kan det Prop. 1993/94:138
i och for sig anses vara olämpligt att nu ändra den organisatoriska
tillhörigheten för verksamheten. Regeringen anser emellertid att det är
angeläget att så långt möjligt genomföra renodlingen av
Kommerskollegium som handelspolitisk myndighet och föreslår därför att
resegaranti verksamheten, liksom auktorisationsverksamheten på tolk- och
översättarområdet, flyttas till Kammarkollegiet. Detta föranleder ändring
av resegarantilagen så att ordet Kommerskollegium byts ut mot
Kammarkollegiet. Ett belopp motsvarande kostnaden för denna verksam-
het bör föras från Kommerskollegiets anslag till Kammarkollegiets.
Resursfrågorna redovisas under avsnitt 4.10 och under avsnitt 5.

4.4 Bolagsärenden m.m.

Regeringens bedömning: Ansvaret för ärenden som rör bl.a. bolag
och filialer bör föras över till Patent- och registreringsverket
(PRV).

Statskontorets förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Alla remissinstanser som berör detta förslag
tillstyrker.

Skälen for regeringens bedömning: Den avsedda verksamheten omfattar
bl.a. vissa tillstånd att inneha uppdrag i aktiebolag och ekonomiska
föreningar enligt aktiebolagsförordningen (1975:1387) och förordningen
(1987:978) om ekonomiska föreningar, undantag från kravet på
bosättning i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet enligt
förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m., vissa tillstånd för
likvidator enligt förordningen (1981:111) om prövning av vissa ärenden
enligt lagen om handelsbolag och enkla bolag samt vissa frågor enligt
förordningen (1981:112) om årsredovisning m.m. i vissa företag. Under
budgetåret 1992/93 hanterade kollegiet drygt 500 ärenden. Verksamheten
är avgiftsfinansierad enligt bestämmelser i resp, förordning och enligt
avgiftsförordningen (1992:191).

PRV är registreringsmyndighet för bolag och ekonomiska föreningar.
Verket kontrollerar också bolags delårsrapporter, årsredovisningar och
revisionsberättelser. Vidare har PRV till uppgift att granska årsredovis-
ningar i vissa företag.

Som framgår av ovanstående finns starka beröringspunkter mellan de
båda myndigheternas verksamhet på området. En överföring av kollegiets
verksamhet till PRV ter sig därför naturlig. Någon resursöverföring
bedöms inte vara nödvändig för denna verksamhet. Resursfrågorna
redovisas närmare under avsnitten 4.10 och 5.

10

4.5 Överklaganden rörande handel med skrot

Prop. 1993/94:138

Regeringens bedömning: Prövningen av överklaganden som rör
handel med skrot bör foras till länsrätt med prövningstillstånd till
kammarrätt.

Statskontorets förslag: Statskontoret anser i första hand att regeringen
bör pröva huruvida lagen om handel med skrot kan upphöra.
Statskontorets alternativa förslag överensstämmer med regeringens
bedömning.

Remissinstanserna: Remissutfallet är blandat. Hälften av yttrandena över
detta förslag instämmer i Statskontorets uppfattning att regeringen bör
pröva om lagen om handel med skrot kan avvecklas. Ett motiv som förs
fram är att lagen kan anses utgöra ett visst konkurrenshinder. Övriga
anser att lagstiftningen fyller ett behov och att den utgör ett värdefullt
komplement till övrig lagstiftning.

Inga invändningar framförs mot förslaget om domstolsprövning vid
bibehållen lagstiftning.

Skälen för regeringens bedömning: Handeln med skrot regleras av
lagen (1981:2) om handel med skrot och begagnade varor och av
förordningen (1981:402, ändrad senast 1985:433) om handel med skrot.
Med skrot avses järn- och annat metallskrot samt tackor av annat
metallskrot än järnskrot. Syftet med regleringen är att förebygga
avsättningen av stulet gods och att underlätta för polisen att efterspana
sådant gods.

För att handla med skrot krävs tillstånd av polismyndighet. Om
handeln bedrivs vid en filial eller av juridisk person skall för den finnas
en av polismyndigheten godkänd föreståndare. För att få tillstånd skall
den sökande ha gjort sig känd för redbarhet och även i övrigt finnas
lämplig att driva den avsedda handeln. Om bestämmelserna i
förordningen åsidosätts kan polismyndigheten återkalla tillståndet eller
meddela varning. Polismyndighetens beslut, dock inte vad gäller varning,
får överklagas hos länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut i fråga om
meddelande eller återkallelse av tillstånd till handel med skrot eller
godkännande av föreståndare får överklagas hos Kommerskollegium.
Kollegiets beslut får inte överklagas. Länsstyrelsens beslut i övriga
frågor får överklagas hos kammarrätten. Rikspolisstyrelsen (RPS)
utfärdar råd och anvisningar för den lokala polismyndighetens
handläggning av ärenden rörande handel med skrot. Antalet ärenden som
överklagas hos Kommerskollegium är mycket begränsat.

Regeringen är inte nu beredd att ta ställning till förslaget om en
avveckling av lagen om handel med skrot, men avser att se över behovet
av en fortsatt lagstiftning på området.

11

I avvaktan på att denna fråga utreds föreslår regeringen att ansvaret för Prop. 1993/94:138
de överklaganden rörande länsstyrelsernas beslut, som for närvarande
handläggs av Kommerskollegium, övergår till länsrätterna. En sådan
ordning överensstämmer också med vad som föreslås i prop.
1993/94:133 om Instansordningen m.m. i de allmänna förvaltnings-
domstolarna, nämligen att en principiell utgångspunkt bör vara att den
första domstolsprövningen av ett förvaltningsärende alltid sker i länsrätt.
Riksdagen har dessutom ställt sig bakom den principen (prop.
1992/93:100 bil. 3, bet. 1992/93:JuU24, rskr. 1992/93:289). För att
undvika en förlängning av instanskedjan bör prövningstillstånd till
kammarrätt inforas för denna typ av mål.

Någon resursöverföring är inte aktuell för denna verksamhet.
Resursfrågorna redovisas närmare under avsnitten 4.10 och 5.

4.6 Tillstånd att använda officiell beteckning i

näringsverksamhet

Regeringens bedömning: Ansvaret för handläggningen av ärenden
som rör tillstånd att använda officiell beteckning i
näringsverksamhet bör överföras till Patent- och registreringsverket
(PRV).

Regeringens förslag: Verksamheten avgiftsfinansieras.

Statskontorets förslag: Överensstämmer med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Övervägande delen av de remissinstanser som
kommenterar förslaget instämmer i Statskontorets bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: I lagen (1970:498) om skydd för
vapen och vissa officiella beteckningar samt förordningen (1976:100) om
vissa officiella beteckningar stadgas att i näringsverksamhet får
statsvapen, statsflagga eller annat statsemblem eller statlig kontroll- och
garantibeteckning inte utan vederbörligt tillstånd användas i varumärke
eller annat kännetecken for varor och tjänster. Detsamma gäller annan
beteckning som hänsyftar på svenska staten och därigenom ger
kännetecknet en officiell karaktär. Enligt Pariskonventionen (SÖ 1970:60)
for skydd av den industriella äganderätten äger bestämmelserna
motsvarande tillämpning på annan stats samt mellanstatlig organisations
vapen, flagga, emblem, benämning eller förkortning för benämning i den
utsträckning som framgår av bilaga till förordningen.

Fråga om tillstånd att använda svensk officiell beteckning som avses
i mönsterskyddslagen (1970:485) och ovanstående lag (1970:498) prövas
vad gäller ovan nämnda emblem och beteckningar av Kommers-
kollegium. Under budgetåret 1992/93 prövades 30 sådana ansökningar av
kollegiet.                                                                                      12

Patent- och registreringsverket handlägger ärenden om bl.a. Prop. 1993/94:138
varumärken, mönster och registrering av kommunala vapen. Dessa
ärenden har vissa sakliga samband med prövning av tillstånd att använda
officiella beteckningar. Med hänvisning till att PRV därmed bedöms ha
kompetens inom området samt att handläggning av ärendegruppen kan
hållas samman i en myndighet finns starka skäl till att fora ansvaret för
tillståndsprövning i fråga om rikssymboler till PRV.

Skälen for regeringens förslag: Någon resursöverföring från kollegiet
till PRV bedöms inte vara nödvändig for denna verksamhet. Däremot bör
verksamheten, enligt regeringens bedömning, bl.a. som en anpassning till
PRV:s övriga verksamhet, kunna finansieras genom avgifter så att full
kostnadstäckning uppnås. Regeringen föreslår därför att riksdagen
godkänner att sådan avgift får tas ut i form av ansökningsavgift.
Resursfrågorna redovisas närmare under avsnitten 4.10 och 5.

4.7 Taxa för yrkesmässig bostadsförmedling

Regeringens bedömning: Ansvaret för taxan för yrkesmässig
bostadsförmedling bör föras till Kammarkollegiet.

Statskontorets förslag: Statskontoret föreslår att taxan avskaffas och
ersätts med registrering av yrkesmässiga bostadsförmedlare samt tillsyn
över dessa.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanser som har yttrat sig över
förslaget tillstyrker Statskontorets förslag. Några av remissinstanserna
påpekar dock att frågan om en registrerings- och tillsynsfunktion inte är
tillräckligt utredd för ett ställningstagande.

Skälen för regeringens bedömning: I förordningen (1978:313) om taxa
för yrkesmässig bostadsförmedling föreskrivs att sådan ersättning av
hyressökande för anvisning av bostadslägenhet som enligt jordabalken får
uppbäras vid yrkesmässig bostadsförmedling skall utgå enligt taxa som
fastställs av Kommerskollegium. Bestämmelserna innebär bl.a. att endast
den som sysslar med yrkesmässig bostadsförmedling får ta betalt av den
hyressökande för anvisning av bostadslägenhet. Bestämmelserna syftar
till att den bostadssökande inte skall utnyttjas för ekonomisk vinning av
bostadsförmedlaren. Nämnda taxa anger det högsta belopp som får tas ut
i ersättning för anvisning av bostad. För närvarande gäller att högst
1 200 kr får tas ut för omöblerad eller möblerad lägenhet i en- eller
flerfamiljshus och högst 400 kr för omöblerat eller möblerat rum.
Kollegiets uppgift är att utarbeta och vid behov se över taxan.
Verksamheten är av begränsad omfattning.

13

Den 1 juli 1993 togs de särskilda reglerna bort om skyldighet för en
kommun att anordna avgiftsfri bostadsförmedling. En kommun får själv
besluta om den skall bedriva bostadsförmedling och om vilka avgifter
som skall tas ut for förmedlingens tjänster. Reglerna om avgifter för
yrkesmässig bostadsförmedling skall dock tillämpas också i fråga om de
kommunala bostadsförmedlingarna och de bostadsförmedlingar som drivs
på uppdrag av kommunerna (prop. 1992/93:242, bet. 1992/93:BoUl9,
rskr. 1992/93:351).

Frågan om att ersätta taxan med en registrerings- och tillsynsfunktion
och konsekvenserna av en sådan åtgärd bör utredas ytterligare.
Regeringen är därför inte beredd att nu ta ställning till frågan. Tills
vidare bör den verksamhet som Kommerskollegium ansvarar for i dag
bibehållas. Verksamheten överförs till Kammarkollegiet. Ett belopp
motsvarande kostnaden för denna verksamhet bör föras över från
Kommerskollegiets anslag till Kammarkollegiets. Resursfrågorna
redovisas närmare under avsnitten 4.10 och 5.

4.8 Ärenden rörande auktoriserade handelskammare

Regeringens bedömning: Ansvaret för ärenden som rör
stadgeändringar m.m. i fråga om handelskammare bör ligga kvar
hos Kommerskollegium.

Statskontorets förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Majoriteten av de remissinstanser som berör frågan
tillstyrker förslaget.

Skälen för regeringens bedömning: Handelskamramas ställning är
offentligrättsligt reglerad genom lagen (1990:515) om auktorisation av
handelskamrar samt handelskammarförordningen (1990:733). En
handelskammare har till ändamål att inom ett visst geografiskt
verksamhetsområde främja handeln, industrin och det övriga näringslivet
samt företräda dess intressen i förhållande till det allmänna. Auktorisation
beslutas av regeringen. Stadgar skall då vara fastställda. Kommers-
kollegiets uppgift är dels att ta emot och bereda ansökningar om
auktorisation, dels att pröva frågor om fästställelse av stadgeändringar.

I proposition (1989/90:134, bet. 1989/90:NU42, rskr. 1989/90:263)
om auktorisation av handelskamrar behandlades bl.a. frågan om
auktorisationsförfarandet. Därvid konstaterades att det finns flera skäl
som talar för att frågor om auktorisation även framgent prövas av
regeringen. Ett skäl är att detta torde stämma bäst med internationell
praxis. Vidare anfördes som lämplig ordning att ansökningar i
auktorisationsärenden inges till en myndighet som regeringen utser,
vilken har att bereda ärendet och med eget yttrande överlämna detta till

Prop. 1993/94:138

14

regeringen. Kommerskollegium befanns därvid vara den mest lämpade
myndigheten.

Handelskamrama, som formellt är enskilda organ, har vissa uppgifter
av myndighetskaraktär. Bl.a. utfärdar handelskamrar handlingar för att
tillgodose krav i andra länders författningsföreskrifter beträffande
kontroll av in- eller utförsel av varor. I nämnda proposition anfördes att
denna verksamhet från allmän synpunkt är angelägen, eftersom den
underlättar den svenska utrikeshandeln, bl.a. i fråga om importen till
Sverige av en del avancerade industriprodukter. Bl.a. den omständigheten
att handelskamrama fullgör uppgifter for det allmänna, särskilt som
utfardare av olika intyg för den internationella handeln, låg till grund för
att en statlig auktorisation bibehölls. Därigenom finns en koppling till
Kommerskollegiets utrikeshandelsverksamhet. Regeringen ser ingen
anledning att ompröva frågan utan finner att denna koppling fortfarande
är relevant.

Prop. 1993/94:138

4.9 Senator Emil Possehls Stipendiefond

Regeringens bedömning: Svenska institutet (SI) bör ta över
ansvaret för senator Emil Possehls stipendiefond.

Statskontorets förslag: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Kommerskollegium och Svenska institutet har yttrat
sig över detta förslag. Båda tillstyrker. SI förutsätter att fonden även i
fortsättningen kommer att förvaltas av Kammarkollegiets fondbyrå och
att erforderliga medel ur fonden får utnyttjas för att täcka institutets
administrativa kostnader för verksamheten.

Skälen för regeringens bedömning: Fonden har tillkommit genom en
donation till Kommerskollegium av senator Emil Possehl i Lybeck år
1912. Dess ändamål är att genom resestipendier ge yrkesverksamma
svenskar tillfälle att studera tekniska och kommersiella förhållanden i
Tyskland. Enligt reglementet skall Kommerskollegium årligen utlysa
stipendier ur fonden. Vid beslut om utdelning skall avgörande vikt fästas
vid sökandens duglighet och möjligheter att i sin yrkesverksamhet
tillgodogöra sig de kunskaper och erfarenheter som kan inhämtas under
studieresan. Efter genomförd studieresa skall stipendiemottagaren lämna
en reseberättelse som kollegiet skall godkänna. Fonden förvaltas av
Kammarkollegiets fondbyrå. Fondens disponibla avkastning skall, sedan
minst tio procent därav lagts till kapitalet och vissa kostnader för
Kommerskollegiets arbete med fonden avräknats, användas till stipendier.
Avkastning som inte används visst år får reserveras för utdelning under
kommande år.

15

SI har stor erfarenhet när det gäller att förmedla stipendier till Prop. 1993/94:138
utländska medborgare for studier i Sverige och till svenskar for studier
i utlandet. Institutets stipendieverksamhet avseende Västeuropa är viktig
inte minst som komplement för svenska studerande inom EG:s
utbildnings- och forskningsprogram, bl.a. i Tyskland. Den kompetens
och de erfarenheter rörande stipendieverksamhet som finns inom Svenska
institutet utgör, enligt regeringens bedömning, starka motiv till att föra
senator Emil Possehls stipendiefond till institutet.

Ett genomförande av förslaget kräver permutation av stipendiefondens
reglemente. Sådan fråga prövas av Kammarkollegiet. Kostnaderna for
verksamheten bör kunna finansieras på samma sätt som i dag. Någon
resursöverföring är, enligt regeringens bedömning, inte aktuell. Resurs-
frågorna behandlas närmare under avsnitten 4.10 och 5.

4.10 Personal- och ekonomiska konsekvenser

Redovisningen och förslagen i föregående avsnitt innebär att ansvaret for
de olika verksamheterna inom Kommerskollegiets näringsrättsliga byrå
förs från kollegiet till länsrätt, Svenska institutet, Patent- och
registreringsverket samt Kammarkollegiet. Förslagen bör genomföras den
1 juli 1994. Därmed blir det en uppgift för de mottagande myndigheterna
eller motsvarande att bedöma vilka personalresurser som behövs för att
verksamheten skall kunna drivas vidare i den nya organisationen. Det är
angeläget att förändringarna kan genomföras så att eventuell
kompetensförlust och andra störningar i verksamheten minimeras.
Regeringen utgår ifrån att de nya huvudmännen skall kunna rekrytera
tjänstemän från kollegiets personal, som har kompetens och erfarenhet
från verksamheten.

Kollegiets näringsrättsliga verksamhet sysselsätter i dag drygt 20
årsarbetskrafter. Den totala kostnaden för verksamheten beräknas under
budgetåret 1993/94 uppgå till ca 11 800 000 kr. I det följande avsnittet
redovisas sammantaget de anslagsmässiga konsekvenserna av de här
redovisade förändringarna. För budgetåret 1994/95 har följande belopp
beräknats for de olika verksamheterna, inkl, pris- och löneomräkning
samt del av de tekniska justeringar och besparingar som påverkar
anslaget E 1. Kommerskollegium. De angivna intäkterna redovisas på
statsbudgetens inkomsttitel.

Kostnaderna för revisorsverksamheten beräknas till totalt 5 430 000 kr.
Intäkter av avgifter i verksamheten uppskattas till ca 4 100 000 kr.
Verksamheten skall ligga kvar under kollegiets ansvar tills vidare.
Följaktligen görs inte någon omfördelning av medlen för denna
verksamhet nu.

Kostnaderna for tolk- och översättarverksamheten beräknas uppgå till
totalt 3 420 000 kr. Intäkter av avgifter i verksamheten kan uppskattas
till ca 465 000 kr.

För resegarantiverksamheten beräknas kostnaderna till totalt 2 846 000
kr.

16

För de verksamheter som överförs till Kammarkollegiet, inkl. Prop. 1993/94:138
uppgiften att fastställa taxa för yrkesmässig bostadsförmedling, bör totalt
6 200 000 kr föras över till trettonde huvudtiteln, anslaget B 2.

Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter.

För övrig verksamhet som förs från Kommerskollegium, dvs. ärenden
rörande bolag, handel med skrot, officiell beteckning i näringsverksamhet
samt Emil Possehls stipendiefond, beräknas kostnaderna uppgå till totalt
ca 200 000 kr. Detta belopp förs bort från anslaget. Större delen av
beloppet motsvarar avgifter i bolagsverksamheten. Dessa avgifter har
hittills förts på inkomsttitel men kan hos den nye huvudmannen föras till
verksamheten.

När det gäller Kommerskollegiets avveckling av den näringsrättsliga
verksamheten kan konstateras att den exakta omfattningen av
administrativa förändringar kan fås först efter organisations-
förändringarnas genomförande. Eventuell övertalighet, uppsägningstider,
förändrat lokalbehov m.m. har därvid avgörande betydelse. Regeringen
kommer att följa upp effekterna av avvecklingen.

5 Anslagsfrågor för budgetåret 1994/95

I prop. 1993/94:100 (bil. 4) har regeringen under anslaget E 1.
Kommerskollegium föreslagit att riksdagen i avvaktan på en särskild
proposition i ämnet till Kommerskollegium för budgetåret 1994/95
beräknar ett ramanslag på 47 230 000 kr.

Regeringen återkommer nu till dessa frågor.

17

TREDJE HUVUDTITELN

Prop. 1993/94:138

E. Utrikeshandel och exportfrämjande

E 1. Kommerskollegium

1992/93 Utgift

1993/94 Anslag

1994/95 Förslag

50 074 022

47 230 000

41 740 000

Kommerskollegium är central förvaltningsmyndighet med uppgift att
handlägga frågor om handelspolitik och utrikeshandel samt vissa frågor
i samband med näringsrättsliga regleringar och inrikeshandel. Kollegiets
generaldirektör är chef för myndigheten. Kommerskollegium har ca 100
anställda.

Det övergripande målet för Kommerskollegiets handelspolitiska
verksamhet är att med frihandel som grundprincip bidra till att Sveriges
intressen i handeln med omvärlden tas till vara. På det handelspolitiska
området är det kollegiets uppgift dels att tillhandahålla utredningar och
underlag för regeringens ställningstaganden, dels att utföra vissa
myndighetsfunktioner. På det näringsrättsliga området är det kollegiets
uppgift att inom sitt ansvarsområde medverka till att utbyte av varor och
tjänster sker i enlighet med allmänna intressen. Kommerskollegium är
också funktionsansvarig myndighet vad gäller funktionen Utrikeshandel
enligt bilagan i beredskapsförordningen (1993:242).

Inkomster vid Kommerskollegium, som redovisas på statsbudgetens
inkomstsida under inkomsttitel, beräknas till sammanlagt ca 4,7 miljoner
kronor för budgetåret 1994/95 (1992/93 ca 4,7 miljoner kronor).

Kommerskollegium

Kommerskollegium har i sin årsredovisning i de delar som avser
resultatredovisningen redovisat verksamheten i verksamhetsområdena
utrikeshandel och handelspolitik resp, näringsrätt. För dessa
verksamhetsområden har de övergripande målen definierats.
Verksamhetsområdena är uppdelade i delområden och aktiviteter. För
vart och ett av dessa har kollegiet lagt fäst delmål.

Resultatredovisningen indikerar att målen i verksamheten har uppnåtts.
Några slutsatser avseende produktivitet och styckkostnad har inte dragits
när det gäller utrikeshandel och handelspolitik med hänvisning till

18

verksamhetens karaktär. Styckkostnader har dock beräknats for de olika Prop. 1993/94:138
delarna av den näringsrättsliga verksamheten. I redovisningen påpekas att
kollegiet har satsat på att höja kvaliteten på sina produkter.
Kvalitetsbedömningar med ledning av synpunkter från de olika
verksamheternas avnämare har gjorts för resp, delområde.

Årsredovisningen indikerar också att de ekonomiska resultaten i
verksamheten är tillfredsställande. Jämfört med föregående budgetår har
kostnaderna i löpande priser sjunkit med ca 4 %. Anslagssparandet
uppgår till 3 360 000 kr, vilket utgör ca 7 % av det tilldelade
ramanslaget. I den avgiftsbelagda verksamheten har målet om full
kostnadstäckning inte uppnåtts. För revisorsverksamheten och för de s.k.
bolagsärendena har täckningsgraden beräknats till ca 70 %. För tolk- och
översättarverksamheten, för vilken full kostnadstäckning inte krävs, är
täckningsgraden ca 13 %.

RRV:s revisionsberättelse innehåller inga invändningar.

I sin anslagsframställning anför kollegiet att osäkerhet råder om vilka
resurser kollegiet kommer att behöva for att kunna bemästra den ökande
mängd delvis nya uppgifter som kan komma att läggas på kollegiet, bl.a.
som resultat av ett EU-medlemskap och av gjorda och pågående
utredningar. Hänvisning görs bl.a. till utredningen om Utrikesdeparte-
mentets handelsavdelnings organisation och dess förhållande till
Kommerskollegium i ett EG-medlemskapsperspektiv, utredningen om
renodling av Kommerskollegium som handelspolitisk myndighet och
ändrad organisationstillhörighet för kollegiets näringsrättsliga verksamhet
(Statskontoret 1993:30) och utredningen om kontrollen över export av
strategiskt känsliga varor (SOU 1993:56). I avvaktan på beredningen av
dessa utredningar anser kollegiet att gällande planeringsram kan tas som
utgångspunkt för beräkning av anslaget för budgetåret 1994/95.

19

Regeringens överväganden

Prop. 1993/94:138

Sammanfattning

Övergripande mål

De övergripande mål som gäller for kollegiets handelspolitiska
verksamhet för treårsperioden 1991/92-1993/94 bör ligga fest.
Regeringen har den 25 juni 1992 och den 22 december 1993
beslutat att de riktlinjer och övergripande mål som gäller för
perioden skall utsträckas till att omfetta även budgetåren 1994/95
och 1995/96. Förslag och ställningstaganden rörande den
näringsrättsliga verksamheten redovisas under avsnitt 4.

Resurser:

Ramanslag 1994/95 41 740 000 kr

Planeringsram:

1994/95

41 740 000 kr

1995/96

41 740 000 lo-

Övrigt:

Anslaget uppgår budgetåret 1993/94 till 47 230 000 kr. Beloppet
har reducerats dels med 295 000 kr med anledning av det slopade
arbetsgivarinträdet, dels med 500 000 kr som en del av beslutade
besparingar under tredje huvudtiteln. Pris- och löneomräkningen
samt vissa tekniska justeringar har beräknats till 1 251 000 kr och
återlägg för räntor och amorteringar avseende låneramen i
Riksgäldskontoret har beräknats till totalt 454 000 kr.

Föreslaget ramanslag för budgetåret 1994/95 har beräknats med
utgångspunkten att näringsrättslig verksamhet skall foras över från
kollegiet till andra myndigheter och organ i enlighet med vad som
redovisas under avsnitt 4. Anslaget har med anledning av detta
reducerats med 6 400 000 kr.

Resultatbedömning

Kommerskollegiets årsredovisning visar att verksamheten bedrivs med en
lämplig inriktning i förhållande till uppsatta mål. Regeringen konstaterar
att kollegiet fortlöpande utvecklar sitt uppföljningssystem. Kollegiets
ekonomiska resultat visar att myndigheten väl har klarat att rationalisera
sin verksamhet enligt givna förutsättningar.

20

Regeringen konstaterar att Riksrevisionsverket (RRV) inte har haft Prop. 1993/94:138
några invändningar i revisionsberättelsen avseende Kommerskollegium.

Slutsatser

Sammantaget innebär bedömningen att de riktlinjer avseende
Kommerskollegiets handelspolitiska verksamhet som lades fäst i 1991 års
budgetproposition och preciserades i 1993 års budgetproposition i
huvudsak bör gälla även för budgetåren 1994/95 och 1995/96.

Kommerskollegium har viktiga uppgifter på det handelspolitiska
området vad gäller beslutsunderlag, utredningsverksamhet och
tillämpningen av regelverket. Dessa uppgifter kommer att öka i betydelse
i ett EU-medlemskap.

Regeringen har tidigare i denna proposition redovisat att en allmän
strävan mot effektivisering inom statsförvaltningen ligger bakom avsikten
att renodla Kommerskollegium till en handelspolitisk myndighet. Enligt
regeringens mening talar också ett EU-medlemskap för att kollegiets
resurser bör koncentreras på de handelspolitiska funktionerna.

Möjligheterna att överföra kollegiets uppgifter på det näringsrättsliga
området har därför på regeringens uppdrag utretts av Statskontoret under
1993. Regeringens ställningstaganden och förslag med anledning av
Statskontorets rapport (1993:30) Kommerskollegiums näringsrättsliga
verksamhet - ny organisationstillhöri ghet redovisas under avsnitt 4.

I föreliggande budgetförslag har hänsyn inte tagits till resursbehov som
kan uppstå som resultat av den nyligen avslutade Uruguayrundan och
som en följd av ett EU-medlemskap, t.ex. vad gäller utökad
utredningsverksamhet och hantering av importlicenser. Dessa frågor
kommer att behandlas vid en senare tidpunkt, när underlag för ställnings-
taganden föreligger. Härvid avser regeringen också överväga frågan om
arbetsfördelning mellan Utrikesdepartementets handelsavdelning och
Kommerskollegium.

I utredningen om Utrikesdepartementets handelsavdelnings
organisation och dess förhållande till Kommerskollegium i ett EG-
medlemskapsperspektiv (Ds 1993:99), som presenterades den 30 novem-
ber 1993, finns bl.a. förslag om ett system för långsiktig planering av
kollegiets utredande verksamhet, riktlinjer för utredningsverksamhetens
fördelning, remissförfarande och kontakter med näringslivet. Utredningen
är under beredning.

I betänkandet Kontrollen över export av strategiskt känsliga varor
(SOU 1993:56) föreslås bl.a. att beslut i utförselärenden enligt lagen om
strategiska produkter i princip bör delegeras till en myndighet. I första
hand skulle denna ordning gälla de ärenden som avser export till sådana
länder, som själva deltar i de internationella exportkontrollregimer, som
ligger till grund för den svenska regleringen. I betänkandet föreslås att
Kommerskollegium skall ansvara för dessa frågor. Regeringen avser
återkomma till dessa frågor.

21

TRETTONDE HUVUDTITELN

A. Länsstyrelserna m.m.

A 2. Kammarkollegiet: Myndighetsuppgifter

Under avsnitt 4 har regeringen redovisat ställningstaganden och förslag
med anledning av en renodling av Kommerskollegium som
handelspolitisk myndighet. Till Kammarkollegiet förs verksamhet
rörande auktorisation och tillsyn av tolkar och översättare,
resegarantiärenden samt uppgiften att fastställa taxa for yrkesmässig
bostadsförmedling. De medel som har beräknats for dessa verksamheters
kostnader, 6 200 000 kr, föreslås foras över till detta anslag från tredje
huvudtiteln, anslaget E 1. Kommerskollegium.

Prop. 1993/94:138

22

Prop. 1993/94:138

Bilaga 1

Sammanfattning av förslagen i

Statskontorets rapport (1993:30) Kommerskollegiums näringsrättsliga
verksamhet - ändrad organisationstillhörighet

FÖRSLAG

Infor bedömningen av lämpliga placeringar av de verksamheter som
Kommerskollegiums näringsrättsliga byrå svarar for har Statskontoret
ställt upp ett antal kriterier som bedömningsgrund. De kriterier som
ställts upp för utredningsarbetet är följande.

- De förslag som lämnas skall syfta till långsiktiga permanenta lösningar.

- Ar det möjligt att avreglera verksamhetsområdet i fråga eller kan det
förenklas på annat sätt utan att för den skull bakomliggande intentioner
med regleringen äventyras?

- Skall verksamheten i fråga bedrivas i statlig regi eller kan den ske i
andra former?

- En grundläggande princip bör vara att ansvaret för en verksamhet så
långt möjligt bör ligga hos en myndighet tillhörande det departement som
förvaltar lag och förordning, som reglerar verksamheten.

- En större grad av avgiftsfinansiering skall eftersträvas.

Mot bakgrund av dessa kriterier och de överväganden som gjorts föreslår
Statskontoret:

* att regeringen i första hand prövar möjligheterna till ökad grad av
självreglering avseende auktorisation, godkännande och tillsyn av
revisorer. Om självreglering inte bör komma till stånd föreslår
Statskontoret att Patent- och registreringsverket övertar de uppgifter som
Kommerskollegium idag ansvarar för i fråga om revisorsverksamheten.

* att ansvaret för auktorisation av tolkar och översättare förs till Tolk-
och översättarinstitutet.

* att Kommerskollegiums resegarantiverksamhet tills vidare stannar kvar
som en uppgift för kollegiet i avvaktan på resultatet av den översyn av
verksamheten som Civildepartementet har aviserat.

23

* att ansvaret för ärenden rörande bolag, filialer m fl läggs på Patent- Prop. 1993/94:138
och registreringsverket.

* att regeringen bör pröva om lagen om handel med skrot kan avvecklas.

Om detta inte är möjligt föreslår Statskontoret att överklagandeärenden
rörande handel med skrot prövas i domstol av länsrätt och att
prövningstillstånd införs för prövning i Kammarrätten.

* att ansvaret för handläggning av ärenden rörande tillstånd att använda
officiell beteckning i näringsverksamhet övergår till Patent- och
registreringsverket.

* att taxa för yrkesmässig bostadsförmedling avvecklas och ersätts med
registrering av yrkesmässiga bostadsförmedlare samt tillsyn av dessa.

* att Kommerskollegium ges fortsatt ansvar för ärenden rörande
stadgeändringar m.m. i fråga om handelskamrar.

* att ansvaret för senator Emil Possehls stipendiefond förs till Svenska
institutet. Detta förutsätter permutation av stipendiefondens reglemente.

24

Prop. 1993/94:138

Bilaga 2

Sammanfattning av förslagen rörande auktorisations- och
tillsynsverksamhet för revisorer i Betänkandet (SOU 1993:69)
Revisorerna och EG

Statlig verksamhet eller själv reglering

För auktorisation, godkännande och tillsyn av revisorer svarar for
närvarande Kommerskollegium som tillsynsmyndighet. Utredningen har
i enlighet med sina direktiv prövat frågan om auktorisation och tillsyn av
revisorer helt eller delvis kan administreras av någon annan myndighet
eller organ än Kommerskollegium. Denna prövning har i huvudsak
omfattat ett antal andra statliga verk nämligen Riksskatteverket,
Riksrevisionsverket, Finansinspektionen, Patent- och registreringsverket
(PRV) och Kammarkollegium samt några privata alternativ innefattande
medverkan av revisorernas organisationer Föreningen Auktoriserade
Revisorer (FAR) och Svenska Revisorsamfundet (SRS). Ett tungt
vägande skäl mot en helt privat lösning är att SRS motsätter sig en sådan,
främst på den grunden att den inte säkerställer ett tillräckligt externt
inflytande och torde förutsätta obligatoriskt medlemsskap i någon av
revisorsorganisationema. Från FAR:s sida har framförts alternativet
samverkan i stiftelseform mellan FAR, SRS och staten. Även mot en
sådan lösning har SRS riktat vissa invändningar. Utredningen har på de
nu angivna och vissa andra skäl inte funnit det meningsfullt att föreslå en
privat eller delvis privat lösning. Utredningen har kommit fram till att
PRV och Kammarkollegium kan sägas vara ungefär lika lämpliga. I valet
mellan dem har utredningen förordat Kammarkollegium om lokalisering
i Sundsvall är det alternativ PRV kan erbjuda och i annat fall PRV.

25

Prop. 1993/94:138

Bilaga 3

Statskontorets rapport (1993:30) Kommerskollegiums
näringsrättsliga verksamhet - ändrad organisationstillhörighet

Förteckning över remissinstanser

1.  Regeringsrätten

2.  Domstolsverket

3.  Rikspolisstyrelsen

4.  Brottsförebyggande rådet

5.  Bokföringsnämnden

6.  Kommerskollegium

7.  Socialstyrelsen

8.  Generaltullstyrelsen

9.  Finansinspektionen

10.  Riksrevisionsverket

11.  Riksskatteverket

12.  Boverket

13.  Statens arbetsgivarverk

14.  Verket för högskoleservice

15.  Riksarkivet

16.  Statens invandrarverk

17.  Konkurrensverket

18.  Patentoch registreringsverket

19 Kammarkollegiet

20. Konsumentverket

21 Allmänna reklammationsnämnden

22.  Resegarantinämnden

23.  Kammarrätten i Stockholm

24.  Länsrätten i Stockholms län

25.  Länsrätten i Kristianstads län

26.  Länsrätten i Kronobergs län

27.  Statsåklagarmyndigheten för speciella mål

28.  Exportrådet

29.  Skattemyndigheten i Stockholms län

30.  Skattemyndigheten i Malmöhus län

31.  Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län

32.  Skattemyndigheten i Norrbottens län

33.  Kronofogdemyndigheten i Stockholms län

34.  Kronofogdemyndigheten i Uppsala län

35.  Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus
län

36.  Länsbostadsnämnden i Stockholms län

37.  Länsbostadsnämnden i Göteborgs och Bohus län

38.  Länsbostadsnämnden i Örebro län

26

Prop. 1993/94:138

39.

40 .

41 .

42 .

43 .

44 .

45 .

46 .

47.

48 .

49 .

50 .

51.

52 .

53 .

54 .

55.

56 .

57 .

58 .

59 .

60 .

61.

62 .

63 .

64 .

65 .

66 .

67 .

68 .

69 .

70 .

71.

72 .

73 .

74 .

75 .

76 .

77 .

78 .

79 .

80 .

81.

82 .

83 .

Stockholms Fondbörs

Stockholms universitet

Tolk- och översättarinstitutet

i
i
i

i
i

Stockholms län
Malmöhus län
Älvsborgs län
Jämtlands län
Norrbottens län

Uppsala universitet

Lunds universitet

Handelshögskolan i Stockholm

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen

Länsstyrelsen

Redovisningskommittén (Ju-dep.)
Aktiebolagskommittén (Ju-dep.)

Sveriges Industriförbund

Grossistförbundet Svensk Handel

Sveriges Köpmannaförbund

Svenska Handelskammarförbundet

Företagarnas riksorganisation

Sveriges Advokatsamfund

Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

Svenska Revisorsamfundet

Sveriges Tolkförbund

Auktoriserade Tolkars Riksorganisation

Föreningen Auktoriserade Translatorer
Folkbildnings rådet

Folkbildningsförbundet

Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation
Sveriges Redovisningskonsulters Förbund

Sveriges Försäkringsförbund

Tjänstemännens Centralorganisation TCO

Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO

Landsorganisationen i Sverige LO
Handelsanställdas Förbund

Handelstjänstemannaförbundet HTF

Svenska Arbetsgivareföreningen SAF

Handelns och Tjänsteföretagens
Arbetsgivarorganisation HAO

Svenska Rese- och Turistindustrins

Samarbetsorganisation/RTS

Föreningsbanken AB

Sparbanken Sverige AB

Svenska Bankföreningen

Ackordcentralen Stockholm AB

Aktiespararna - Sveriges Aktiesparares Riksförbund
Svenska Institutet

Landstingsförbundet

Svenska Kommunförbundet

27

Prop. 1993/94:138

Bilaga 4

Betänkandet (SOU 1993:69) Revisorerna och EG

Förteckning över remissinstanser

1.    Rikspolisstyrelsen

2.    Brottsförebyggande rådet

3.   Kommerskollegium

4.     Statskontoret

5.    Finansinspektionen

6.    Riksskatteverket

7.    Bokföringsnämnden

8.    Statens skolverk

9.    Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK

10.    Konkurrensverket

11.    Patent- och registreringsverket

12.   Kammarkollegiet

13.    Hovrätten för Västra Sverige

14.    Stockholms tingsrätt

15.   Kammarrätten i Stockholm

16.    Statsåklagarmyndigheten för speciella mål

17.   Svenska Handelskammarförbundet

18.    Skattemyndigheten i Stockholms län

19.   Skattemyndigheten i Malmöhus län

20.    Skattemyndigheten i Göteborgs och Bohus län

21.    Skattemyndigheten i Norrbottens län

22.   Kronofogdemyndigheten i Stockholms län

23.    Kronofogdemyndigheten i Uppsala län

24.   Kronofogdemyndigheten i Göteborgs och Bohus län

25.    Universitetet i Stockholm

26.    Universitetet i Lund

27.   Handelshögskolan i Stockholm

28.    Aktiebolagskommittén (Ju-dep.)

29.    Redovisningskommittén (Ju-dep.)

30.    Sveriges Industriförbund

31.   Grossistförbundet Svensk Handel

32.   Sveriges Köpmannaförbund

33.   Tjänsteförbundet

34.    Företagamas riksorganisation

35.   Sveriges Advokatsamfund

28

Prop. 1993/94:138

36.   Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR

37.   Svenska Revisorssamfundet

38.    Sveriges Redovisningskonsulters Förbund

39.    Sveriges Försäkringsförbund

40.   Tjänstemännens Centralorganisation TCO

41.    Sveriges Akademikers Centralorganisation SACO

42.    Landsorganisationen i Sverige LO

43.    Handelsanställdas Förbund

44.   Handelstjänsemannaförbundet HTF

45.    Svenska Arbetsgivareföreningen SAF

46.    Handelns och Tjänsteföretagens Arbetsgivarorganisation HAO

47.   Föreningsbanken AB

48.   Sparbanken Sverige AB

49.   Svenska Bankföreningen

50.   Ackord scen trålen Stockholm AB

51.    Aktiespararna - Sveriges Aktiesparares Riksförbund

52.    Landstingsförbundet

53.   Svenska Kommunförbundet

54.    Stockholms stad

55.   Göteborgs kommun

56.   Norrköpings kommun

57.   Malmö kommun

58.   Umeå kommun

59.    Stockholms läns landsting

60.   Malmöhus läns landsting

61.    Jämtlands läns landsting

62.   Stockholms fondbörs

63.    Länsstyrelsen i Stockholm län

64.    Länsstyrelsen i Malmöhus län

65.    Länsstyrelsen i Norrbottens län

66.  KOMREV AB

67.    Riksrevisionsverket

29

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 februari 1994

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.
Westerberg, Friggebo, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkelspiel,
Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Unckel,
P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Dinkelspiel

Regeringen beslutar proposition 1993/94:138 Kommerskollegium m.m.

Prop. 1993/94:138

30

gotab 46060, Stockholm 1994