Regeringens skrivelse
1993/94:13

Redovisning av Allmänna pensionsfondens
verksamhet år 1992

Skr.

1993/94:13

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 30 september 1993

Carl Bildt

Bo Lundgren

(Finansdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnar regeringen en redovisning av Allmänna pensions-
fondens verksamhet under år 1992. I redovisningen ingår en redogörelse
för Fond 92-94: s verksamhet under samma år.

1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

Innehållsförteckning ^skr- 1993/94:13

Inledning ........................ 3

AP-fondens utveckling år 1992 ...................... 3

Fond 92-94:s utveckling år 1992 ............... 4

Riksförsäkringsverkets utlåtande...................... 4

Riksrevisionsverkets utlåtande....................... 5

Regeringens kommentarer ......................... 6

Förändringar i AP-fondens verksamhet år 1992 m.m......... 7

Fastställande av balansräkning...................... 7

Bilaga 1 Årsredovisning Första-tredje fondstyrelserna...... 9

Bilaga 2 Årsredovisning Fjärde fondstyrelsen........... 53

Bilaga 3 Årsredovisning Femte fondstyrelsen ........... 77

Bilaga 4 Årsredovisning Fond 92-94 ...... 97

Bilaga 5 Sammanställning av delfondemas verksamhet...... 115

Bilaga 6 Årsredovisning Riksrevisionsverkets utlåtande .....143

Bilaga 7 Årsredovisning Riksförsäkringsverkets utlåtande .... 209

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde.............235

Inledning

Enligt 17 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna pensions-
fonden skall regeringen årligen till riksdagen överlämna de fem AP-
fondstyrelsemas verksamhetsberättelser och den sammanställning av
dessa verksamhetsberättelser som första-tredje fondstyrelsen gör. Till-
sammans med verksamhetsberättelserna och sammanställningen över-
lämnas även utlåtanden av Riksförsäkringsverket och Riksrevisions-
verket.

En nyhet i årets redovisning är att det är första gången som avveck-
lingsstyrelsens (Fond 92-94: s) verksamhet blir föremål för granskning.
Enligt gällande bestämmelser saknas formell skyldighet för regeringen att
överlämna verksamhetsberättelsen för Fond 92-94 till riksdagen. Trots
detta och trots att det för Fond 92-94 inte finns någon koppling till för-
säkringen för tilläggspension, anser vi det lämpligt att i detta samman-
hang redovisa och kommentera även dess verksamhet.

Första-tredje fondstyrelserna, fjärde och femte fondstyrelserna samt
Fond 92-94 har överlämnat sina årsredovisningar för år 1992 till rege-
ringen. Vidare har den av första-tredje fondstyrelserna gemensamt upp-
rättade sammanställningen över första-femte fondstyrelsernas verksam-
het år 1992 överlämnats till regeringen. Slutligen har de av Riksför-
säkringsverket och Riksrevisionsverket avgivna utlåtandena över fjärde
och femte fondstyrelsernas förvaltning av medel överlämnats till rege-
ringen. Riksrevisionsverkets utlåtande innefattar även Fond 92-94. De
överlämnade redovisningarna finns i bilagorna 1-7.

Vi avser att, efter en redogörelse för utvecklingen av AP-fonden och
Fond 92-94 under år 1992 samt Riksrevisionsverkets och Riksförsäk-
ringsverkets utlåtanden, kommentera innehållet i dessa.

AP-fondens utveckling år 1992

Vid utgången av år 1992 uppgick den samlade marknadsvärderade kapi-
talbehållningen inom hela AP-fonden till 512,3 miljarder kronor. Det är
en ökning med 26,6 miljarder kronor eller 5,5 % jämfört med år 1991.
Det reala resultatet blev 52,1 miljarder kronor motsvarande 10,2 % av
hela fondkapitalet. Beräkningen av det reala resultatet har gjorts med
utgångspunkt från en inflation om 1,8 %. Vid utgången av år 1992 upp-
gick de över åren ackumulerade reala resultaten till 156,5 miljarder
kronor.

Totalavkastningen i nominella tal för de tre första fondstyrelserna
uppgick till 55,5 miljarder kronor eller 13,4 %, varav 50,7 miljarder
kronor var resultatet av fondförvaltningen och 4,8 miljarder kronor var
orealiserade vinster. Det marknadsvärderade fondkapitalets ökning i dessa
fondstyrelser uppgick till 42,0 miljarder kronor (1991: 54,9 miljarder
kronor). Häri ingår förutom den totala avkastningen bl.a. nettot av in-
betalade avgifter och utbetalade pensioner. Övriga fondstyrelsers mark-
nadsvärderade fondkapital ökade med 3,9 miljarder kronor (1991:
3,8 miljarder kronor). Vid utgången av år 1992 uppgick AP-fondens

Skr. 1993/94:13

totala marknadsvärderade placeringar till 489,3 miljarder kronor varav Skr. 1993/94:13
82 % var placerade i obligationer m.m. Andelen aktier m.m. uppgick till

5 % och andelen fastigheter till 2 %.

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade i snabbare takt än avgifterna
och uppgick till totalt 96,4 miljarder kronor. Det är en ökning med
9,7 % jämfört med år 1991. Avgiftsunderskottet kom därmed att öka
från 4,9 miljarder kronor för år 1991 till 12,6 miljarder kronor för år
1992. ATP-avgiften för åren 1990-1994 är fastställd till 13 %.

Fond 92-94:s utveckling år 1992

När Fond 92-94 började sin verksamhet den 1 januari 1992 uppgick den
marknadsvärderade kapitalbehållningen till 20,1 miljarder kronor. De
bokförda värdena av kapitalbehållningen uppgick till 22,4 miljarder
kronor, varav 18,3 miljarder kronor utgjorde placeringar i aktier och
konvertibler och 4 miljarder kronor likvida medel och placeringar i
penningmarknadsinstrument. Vid årets slut hade den marknadsvärderade
kapitalbehållningen minskat till 13,9 miljarder kronor. De bokförda
värdena av kapitalbehållningen uppgick till 14,3 miljarder kronor, varav

11,2 miljarder kronor utgjorde placeringar i aktier och konvertibler och
3 miljarder kronor likvida medel och placeringar i penningmarknads-
instrument.

Den totala avkastningen uppgick till drygt 1,4 miljarder kronor varav

0,52 miljarder avsåg aktieutdelningar, 0,65 miljarder ränteintäkter samt

0,24 miljarder realisationsvinster.

Under år 1992 utskiftades 6,5 miljarder kronor av fondens medel till
den av riksdagen beslutade riskkapitalverksamheten som innefattar två
portfölj förvaltningsbolag, Atle och Bure, samt sex riskkapital bolag. Vid
denna utskiftning överfördes 3,2 miljarder kronor i form av likvida medel
och resten i aktier. I huvudsak överfördes aktier i sådana företag där
fondens innehav uppgick till minst 10 % av kapital eller röster. Av
fondens övriga aktier överfördes ca 10 % till Atle och Bure.

Enligt fondens redovisning har utskiftningen tillsammans med en
genomförd omstrukturering av förmögenhetsmassan medfört kostnader
för fonden med ca 2,6 miljarder kronor. Av dessa avser 1,5 miljarder
realisationsförluster och 1,1 miljarder skillnaden mellan anskaff-
ningsvärde och marknadsvärde vid utskiftningen till riskkapitalverksam-
heten. Fondens sammanlagda kostnader uppgick till ca 3 miljarder
kronor. Utöver redan nämnda kostnadsposter ingår i detta belopp bl.a.
konkurskostnader om 0,3 miljarder kronor.

Riksförsäkringsverkets utlåtande

Riksförsäkringsverkets (RFV) utvärdering har inte gett verket anledning
att framföra några särskilda anmärkningar mot fondstyrelsernas resultat
eller placeringar av de förvaltade medlen under år 1992. De av fjärde
och femte fondstyrelserna förvaltade medlen uppvisar enligt RFV båda
ett överskott (2 575 resp. 116 miljoner kronor) i förhållande till resultat-

kravet. Fjärde fondstyrelsen har, sett över hela dess 19-åriga verksam- Skr. 1993/94:13
hetsperiod, ett relativt stort ackumulerat realt överskott. Femte fond-
styrelsen uppvisar efter tre och ett halvt års verksamhet ett mindre acku-
mulerat underskott i förhållande till resultatkrav, på 0,2 miljarder kronor.
Detta sammanhänger med att trenden på börsen har varit fallande under
större delen av femte fondstyrelsens verksamhetsperiod.

Riksrevisionsverkets utlåtande

Fjärde och femte fondstyrelserna

Riksrevisionsverket (RRV) konstaterar i sitt utlåtande att fjärde och femte
fondstyrelserna var för sig uppvisar ett realt överskott för år 1992. RRV
påpekar att det är viktigt att inte fästa alltför stort avseende vid det reala
resultatet för ett enskilt år och att den reala redovisningen i ett längre
perspektiv ger en god bild av värdeutvecklingen i förhållande till det
långsiktiga resultatkravet. Det bokföringsmässiga resultatet för fjärde
fondstyrelsen överskrider sjufallt resultatkravet medan femte fond-
styrelsen med viss marginal överskrider kravet. RRV har jämfört fjärde
och femte fondstyrelsernas avkastning under år 1992 med ett avkast-
ningsindex (Findatas). Enligt RRV har de medel som fjärde och femte
fondstyrelsen var för sig förvaltar utvecklats 10 % resp. 2 % bättre än
detta avkastningsindex. RRV konstaterar att förmögenhetsutvecklingen
för de medel som fjärde fondstyrelsen förvaltar ligger i nivå med för-
mögenhetsutvecklingen för de medel som de största allemansfonderna
förvaltar och nästan i nivå med utvecklingen för första-tredje fondstyrel-
serna. Förmögenhetsutvecklingen för de medel som femte fondstyrelsen
förvaltar ligger under medianen för förmögenhetsutvecklingen för alle-
mansfonderna och även under utvecklingen för första-tredje fondstyrel-
serna. RRV noterar att fjärde och femte fondstyrelserna samt Fond 92-
94 har placerat sammanlagt 75 % av det förvaltade kapitalet i aktier som
är noterade vid Stockholms Fondbörs, vilket utgör 6 % av det totala
värdet på börsen. Placeringarna har till största delen skett i de mest
omsatta aktierna på börsen.

I en uppföljning till tidigare avgivna utlåtanden framhåller RRV att
bestämmelsen i 44 § lagen (1983:1092) med reglemente för Allmänna
pensionsfonden bör ändras så att även fondstyrelsernas revisorer åläggs
anmälningsskyldighet för innehav av och ändring i innehavet av sådana
fondpapper som anges i 2 § insiderlagen (1990:1342).

RRV konstaterar att fondstyrelsernas redovisning under senare år blivit
mer jämförbara men att det kvarstår sådana skiljaktigheter att det moti-
verar att ytterligare krav på samordning av redovisningen bör ställas.

Fond 92-94

Vid jämförelse med Findatas avkastningsindex har de tillgångar som
Fond 92-94 förvaltat utvecklats 1,6 % sämre än index. Förmögenhets-
utvecklingen ligger under medianen för förmögenhetsutvecklingen för
allemansfonderna.

RRV anför att det i årsredovisningen för Fond 92-94 uppges att den Skr. 1993/94:13
omstrukturering av förmögenhetsmassan som genomförts liksom utskift-
ningen av väsentliga delar av fondförmögenheten har lett till realisations-
förluster om ca 3 miljarder kronor och att det inte görs någon uppdelning
av hur stora förluster omstruktureringen resp, utskiftning var för sig
åsamkat fondförmögenheten. Enligt RRV har dessa åtgärder blivit mycket
kostsamma.

Det förhållandet att det formella kravet på real redovisning är borttaget
för Fond 92-94 innebär enligt RRV inte något hinder för upprättande av
real redovisning. En årsredovisning för en fond av denna typ som inte
beaktar värdeförändringar betraktar RRV som ofullständig. Real redo-
visning bör enligt RRV krävas för att god redovisningssed skall anses
uppfylld. RRV anser att real redovisning för Fond 92-94 bör genomföras
för kommande verksamhetsår.

Vidare konstaterar RRV att de direkta kostnaderna för avveckling av
löntagarfondstyrelsemas kanslier uppgått till 43 miljoner kronor vilket
med några miljoner överstiger de uppskattade avvecklingskostnadema.
Enligt god redovisningssed skulle dessa ha skuldförts i löntagarfond-
styrelsemas bokslut för år 1991. Det sammanlagda skuldförda beloppet
i löntagarfondstyrelsemas bokslut var dock knappt 30 miljoner kronor.

Regeringens kommentarer

I förra årets skrivelse till riksdagen angavs att det inom Finansdepar-
tementet förbereddes ett lagförslag om ändrade regler för bl.a. revision
av AP-fondens förvaltning. Från och med den 1 juli 1993 har reglerna
om bl.a. redovisning och revision av fondstyrelserna ändrats (prop.
1992/93:206, bet. 1992/93:NU31, rskr. 1992/93:383). Ändringarna inne-
bär bl.a. att årsredovisning skall upprättas i enlighet med god redovis-
ningssed och att en av revisorerna, som skall vara auktoriserad, skall
samordna revisionen av fondstyrelsernas förvaltning. Bestämmelserna
gäller även för Fond 92-94. Enligt regeringens mening finns nu förut-
sättningar för den likformiga redovisning som RRV efterlyst. Från och
med den 1 juli 1993 gäller att fondstyrelsernas revisorer har samma
anmälningsskyldighet för innehav av fondpapper som den som styrelsele-
damöter och suppleanter har.

Av resultaträkningen i Fond 92-94:s årsredovisning framgår att fonden
under år 1992 haft realisationsförluster på drygt 1,5 miljarder kronor.
Dessa förluster skall ses mot bakgrund av den speciella och temporära
uppgift som Fond 92-94 har. Fonden skall förvalta de förutvarande
löntagarfondsmedlen och förbereda en total utskiftning av dessa. Vid
förvaltningen skall fonden sträva efter att placera medlen så att större
utförsäljningar av värdepapper undviks när tillgångarna överförs till sina
slutliga mottagare, samtidigt som värdepappersportföljen ges en sådan
sammansättning att kravet på en effektiv kapitalförvaltning beaktas (se
prop. 1991/92:36 s. 19). Fondens i årsredovisningen uttalade ambition
är att bygga upp en värdepappersportfölj med god riskspridning och
likviditet bestående av stabila företag med möjlighet att hålla en

tillfredsställande utdelningsnivå och erbjuda god tillväxt. Under året har Skr. 1993/94:13
fonden bl.a. minskat antalet aktieinnehav i börsnoterade företag från
drygt 100 till ca 50 företag. För att på ett meningsfullt sätt kunna
bedöma det ekonomiska utfallet av den omstrukturering i värdepappersin-
nehavet som gjorts måste hänsyn bl.a. tas till hur värdet på de tillgångar
som anskaffats utvecklas i förhållande till dem som avyttrats. En sådan
bedömning bör dock göras utifrån ett längre tidsperspektiv än ett enskilt
år.

En annan stor kostnadspost som Fond 92-94 redovisar är skillnaden
mellan anskaffningsvärdet och marknadsvärdet på de tillgångar som
under november 1992 utskiftades till den av riksdagen beslutade risk-
kapitalverksamheten. Denna mellanskillnad uppgår till drygt 1,1 miljarder
kronor. Ungefär hälften av det till riskkapitalverksamheten överförda
beloppet (6,5 miljarder kronor) bestod av aktier som fonden tagit över
från de förutvarande löntagarfonderna. Den nämnda mellanskillnaden har
sin huvudsakliga förklaring i att utskiftningen skedde under en period då
kurserna på aktiemarknaden var låga. Sedan dess har emellertid börs-
kurserna stigit kraftigt. Denna värdestegring har kommit riskkapital-
verksamheten - vilken staten förfarande äger stor del i - till godo.

Vad RFV och RRV i övrigt behandlat i sina utlåtanden är av den
karaktären att några ytterligare kommentarer från regeringens sida inte
erfordras.

Förändringar i AP-fondens verksamhet år 1992

m.m.

Under år 1992 har det endast gjorts vissa smärre ändringar i reglementet
för Allmänna pensionsfonden. Således innebar införandet av lagen
(1992:543) om börs- och clearingverksamhet vissa följdändringar i reg-
lementet (prop. 1991/92:113, bet. 1991/92:NU26, rskr. 1991/92:321,
SFS 1992:552).

För att möjliggöra utskiftning och överföring till riskkapitalverksam-
heten av 6,5 miljarder kronor av de medel som förvaltas av Fond 92-
94 infördes en ny punkt i övergångsbestämmelserna till reglementet
(prop. 1991/92:92, bet. 1991/92:FiU21, rskr. 1991/92:339, SFS
1992:692).

Fastställande av balansräkning

Regeringen har denna dag fastställt balansräkningarna för första-femte
fondstyrelserna och Fond 92-94.

ÅRSREDOVISNING

Första-tredje fondstyrelsen

INNEHÅLL

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

1992 i sammandrag ______________________________________________-

Verkställande direktörens översikt__________________________________

Förvaltningsberättelse

AP-fondens verksamhet

AP-fonden och det svenska ATP-systemet ________________________

Fondkapitalet fortsätter att öka ........................................

AP-fondens organisation__________________________________________.

Ekonomisk översikt

Allmän översikt ______________________________________________—

Staten lånar utomlands ___

Avvaktande fastighetsmarknad __________________________________

AP-fondens affärsområden

Penning- och obligationsmarknad ________________________________

Direktlån -------------------------------------------------

AP Fastigheter ______________

Bokslut 1992

AP-fondens verksamhet, resultat och ställning 1992 ________________

Resultat- och balansräkningar ____________________________________

Styrelser och revisorer _______________________________________________

Revisionsberättelser________________________________________________

Statistik ______________________________

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension (ATP)

1992 I SAMMANDRAG

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

★ AP-fondens direktavkastning under 1992 uppgick till 50,0 mdkr, motsvarande 12,0%. Inklusive
realiserade och orealiserade värdeförändringar uppgick resultatet till 55,5 mdkr, svarande mot
13,4% i totalavkastning.

★ Avgiftsunderskottet-skillnaden mellan influtna avgifter och utbetalda ATP-pensioner-ökade till

12,6 mdkr. Avgiftsinkomsterna var 83,8 mdkr och pensionsutbetalningama 96,4 mdkr.

★ Fondkapitalet ökade, trots avgiftsunderskottet, under 1992 med 10% till 484 mdkr per den 31
december 1992.

★ Av fondens förvaltade tillgångar utgjorde obligations- och penningmarknadsplaceringama 89%,
direktlån 8% och fastigheter 3%.

★ Direktavkastningen på obligationsportföljen var 1992 12,3%. Räntenedgången under året med-
förde att portföljen ökade i värde med 2.1%. Obligationsportföljens totalavkastning uppgick
därmed till 14,3% för 1992.

★ Direktavkastningen på placeringar i fastigheter var 5,3%. Avkastningssiffran dras ned till följd av
att en stor andel av placeringarna är projekt. Fastighetsinnehavet har värderats ned med 23,4%.
Totalavkastningen för 1992 blev därmed —18,1%.

★ Det reala resultatet var 49.4 mdkr vilket motsvarar en realavkastning på 11%. De ackumulerade
reala resultaten från AP-fondens tillkomst uppgick till 139,7 mdkr vilket var 29% av fondkapitalet
(marknadsvärderat) vid utgången av 1992.

11

FORTSATT HÖG AVKASTNING

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

AP-fondens resultat under 1992 har varit bety-
dande.

Totalavkastningen i löpande priser har upp-
gått till nära 56 miljarder kronor vilket svarar mot
cirka 13%. Den reala avkastningen har uppgått
till cirka 11%, vilket är högre än någon gång
tidigare i fondens historia.

Detta sker i ett läge då stora delar av den
finansiella sektorn i Sverige brottas med stora
problem. Praktiskt taget samtliga banker kräver
nu statliga insatser för att kunna fortsätta sin
verksamhet. Flertalet försäkringsbolag har tving-
ats redovisa mycket svaga resultat med kraftigt
reducerade återbäringar som följd. Även mel-
lanhandsinstituten har drabbats av problem i
form av växande kreditförluster.

Sammantaget har denna utveckling inom den
finansiella sektom i Sverige bidragit till att Sverige
nedgraderats av de internationella värderings-
instituten, vilket lett till att såväl svenska statens
som de finansiella institutionernas internatio-
nella upplåning blivit dyrare.

EN AV EUROPAS STÖRSTA
FINANSFÖRVALTNINGAR

I denna bild har dock AP-fonden utgjort ett
viktigt undantag. Den finansiella styrkan i fon-
den, som inte bara är Sveriges största finansför-
valtning utan en av de största i Europa, har
motverkat den eljest negativa bild som såväl
statsfinansernas som den finansiella sektorns
utveckling i övrigt har givit.

Att detta gynnsamma resultat kunnat uppnås
beror i allt väsentligt på kombinationen av de
speciella placeringsregler som gäller för AP-
fonden och den konstellation av ekonomiska
faktorer som gällt under senare år. Övergången
från hög till låg inflation i kombination med en
ovanligt intensiv lågkonjunktur har lett till fal-
lande förmögenhetsvärden i den svenska ekono-
min, särskilt på fastighetsområdet.

Det helt dominerande tillgångsslaget i AP-
fondens portfölj är nominella, räntebärande pap-
per. Dessa har till följd av det allmänt höga
ränteläget givit en hög nominell avkastning. Den
snabbt sjunkande inflationen har medfört att
dessa även givit en hög real avkastning. Fondens
fastigheter har även i detta års bokslut fått skrivas

ner med betydande belopp, men eftersom fas-
tigheternas andel av fondens totala placeringar
är relativt liten har detta inte nämnvärt dragit ner
resultatet av den totala placeringsverksamheten.

AVKASTNINGEN MOTSVARAR 60%
AV ÅRETS ATP-PENSIONER

Fondens avkastning under 1992 motsvarar in-
emot 60% av de under samma år utgående ATP-
pensionema. Skulle motsvarande belopp få tas in
genom enbart avgifter på de löpande inkoms-
terna skulle den nu utgående ATP-avgiften på
13% få höjas till cirka 20%.

Eftersom endast en del av fondens avkastning
behöver tas i anspråk för att täcka de löpande
pensionsutbetalningama har en fortsatt bety-
dande uppbyggnad av fondkapitalet kunnat ske
under 1992. Detta sparande inom ramen för
ATP-systemet beräknas uppgå till 3% av BNP.

Att bidra till ett ökat sparande i samhällseko-
nomin var också ett av motiven för inrättandet av
AP-fonden 1960. Man utgick då allmänt från att
inrättandet av en lagstadgad rätt till tilläggspen-
sion skulle minska sparandet inom hushållssek-
tom. För att motverka detta byggdes AP-fonden
upp genom att särskilt under systemets första år
ta ut betydligt högre avgifter än vad som svarade
mot de samtidiga utbetalningarna av pensioner.

Vid sidan av detta sparmotiv fanns även moti-
vet att fonden skulle bidra till att utjämna de
mera tillfälliga skillnaderna mellan avgifts-
inkomster och pensionsutbetalningar.

STORA ANSPRÅK PÅ ATP-SYSTEMET EFTER
SEKELSKIFTET

De stora förändringar i födelsetalen som registre-
rades under i synnerhet 1930- och 1940-talen
avspeglas 65 år senare i betydande förändringar
i det antal personer som uppnår pensionsåldern.
Under 1990-talet pensioneras de som föddes
under 1930-talet, vilket var relativt sett små
årskullar. Detta vänder kraftigt några år in på
2000-talet då de snabbt stigande årskullar som
föddes under 1940-talet uppnår pensionsåldern.
Under dessa år kommer ATP-systemet att - vid
sidan om de problem som samhällsekonomin
utsätter systemet för - ställas inför mycket stora

12

anspråk. Ett sparande i AP-fonden nu under
1990-talet kan mildra effekterna av dessa an-
språk.

Frågan om det framtida ATP-systemet utreds
för närvarande inom en särskild pensions-
arbetsgrupp. Denna avser att lägga fram ett för-
slag senare i vår. Man kommer då också att
behandla frågan om fondens framtida roll.

Arbetsgruppen har dock redan presenterat ett
första förslag till ett reformerat pensionssystem
som bland annat går ut på att grundstrukturen i
den nuvarande fördelningsmodellen bibehålies
men kompletteras och förändras i olika avseen-
den.

Osäkerheten om vilken roll fonden ska spela
skapar vissa problem för fondförvaltningen, ef-
tersom dess arbete bör ha en långsiktig inriktning
om den på bästa sätt ska kunna tjäna sitt grund-
läggande syfte att bidra till finansieringen av
pensionerna. Vi har dock utgått ifrån att såväl
omsorgen om pensionssystemet som mycket tunga
samhällsekonomiska skäl talar för att sparandet
inom AP-fonden bör fortsätta i varje fall under
1990-talet.

FALLANDE REAL AVKASTNING FRAMÖVER

De nu föreliggande perspektiven för den ekono-
miska utvecklingen under de närmaste åren ty-
der dock på att fonden kommer att ha svårt att
prestera i varje fall samma reala avkastning som
under 1992. Övergivandet av den fasta kronkursen
har lett till en ny situation för Sverige. En bety-
dande del av försvaret av den tidigare fasta
kronkursen fick under både 1991 och 1992 ske
genom användning av räntevapnet, vilket fick sin
betydelse för både räntenivån och räntestrukturen
under dessa år.

Stor osäkerhet råder om utvecklingen fram-
över i vår omvärld. Den tidigare starka valuta-
disciplinen inom ECU-området har försvagats
samtidigt som konjunkturnedgången inom i förs-
ta hand Tyskland blir allt mer påtaglig. Det finns
ett betydande tryck nedåt på de korta räntorna i
Europa. Hur mycket av en sådan nedgång som vi
kan tillgodoräkna oss i Sverige beror på den
ekonomiska utvecklingen i landet och inte minst
då den ekonomiska politikens utformning och
dess möjligheter att skapa förtroende i utlandet.

Den nya situationen på valutaområdet med en
flytande kronkurs har visserligen öppnat vägen
för en ökad handlingsfrihet när det gäller i varje
fall de korta räntornas utveckling. Men man kan
inte utesluta att detta får effekter på kronkursen

Carl Johan Åberg, verkställande direktör.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

med följdverkningar på inflationen. Den ekono-
miska politiken står här inför en mycket svår
balansgång mellan flera olika och delvis motstri-
diga krav.

Utvecklingen har emellertid redan lett till en
kraftig förbättring av exportindustrins och de
med importen konkurrerande näringarnas kon-
kurrenskraft. Mycket goda förutsättningar har
därmed skapats att vända nedgången i den reala
ekonomin till uppgång, i varje fall i de konkur-
rensutsatta sektorerna, vilket då också succes-
sivt bör begränsa statsbudgetens försvagning och
fallet i förmögenhetsvärdena.

Det kan dock ta viss tid innan en sådan vänd-
ning får ett genomslag på arbetsmarknaden och i
en utveckling till det bättre i de finansiella
sektorerna. Men med den placeringsinriktning
som AP-fonden har - med dess starka koncent-
ration på räntebärande värdepapper med goda
säkerheter - finns det anledning att räkna med att
fonden och dess avkastning även under 1993 och
åren därefter kommer att kunna ge ett betydande
bidrag till finansieringen av pensionerna.

Stockholm i mars 1993

Carl Johan Åberg

Verkställande direktör

13

AP-FONDEN OCH DET SVENSKA ^1993/94:13

Bilaga 1

ATP-SYSTEMET

Det svenska ATP-systemet bygger i grunden på
att varje års pensioner finansieras genom avgifter
på den aktiva befolkningens inkomster under
samma år. De aktiva generationerna bär genom
dessa avgifter ansvaret för de pensionerades för-
sörjning.

ATP-systemet är i allt väsentligt ett så kallat
fördelningssystem. Alternativet till ett sådant
system är att varje person under sin livstid avsät-
ter medel till en pensionsfond, vars storlek och
avkastning sedan bestämmer pensionens stor-
lek.

Trots att det svenska ATP-systemet i grunden
är ett fördelningssystem valde statsmakterna 1959
att ändå komplettera detta med en fond. Motiven
var två. Uppbyggandet av en fond skulle motver-
ka det minskade sparandet inom hushållssektom
som antogs bli följden av ATP-systemets införan-
de. Fonden skulle också utgöra en buffert mellan
de löpande inkomsterna från ATP-avgiften och
de utgående pensionerna.

AP-FONDENS UPPDRAG

Uppdraget från statsmakterna till AP-fonden och
dess förvaltning är att förvalta fonden så att dess
bidrag till finansieringen av de allmänna till-
läggspensionema blir så stort som möjligt. I
reglementet för AP-fonden fastlägger statsmak-
terna ett antal riktlinjer för verksamheten vid
fondförvaltningen. Medlen ska förvaltas så:

® att de ger en god avkastning,

® att de uppfyller en tillfredsställande betalnings-
beredskap och

• att de placeras så att en betryggande säkerhet
tillgodoses.

Kombinationen av dessa krav har lett till att
fondens placeringar i allt väsentligt begränsas
till obligationer och andra räntebärande papper.
Härigenom tillgodoses i stor utsträckning kraven
på såväl betalningsberedskap som säkerhet.
Under senare år har detta också lett till en i
jämförelse med t ex aktieplaceringar tillfreds-
ställande avkastning.

Fondförvaltningens mål är att maximera till-
gångarnas totalavkastning på lång sikt. Kapital-

marknadens avreglering och förändringar i AP-
fondens placeringsreglemente har medfört att
fondens placeringsmöjligheter breddats under
de senaste åren.

Ramarna för fondens placeringsmöjligheter är
angivna i lagen med reglemente för allmänna
pensionsfonden (1983:1092; omtryckt 1991:
1857).

Fonden får enligt reglementet placera fritt i
publika, räntebärande papper dock med den
begränsningen att placeringar i utländsk valuta
får uppgå till högst 10% av fondens totala till-
gångar.

Direktlån till det privata näringslivet har be-
gränsats till 5% av de totala tillgångarna. Samma
begränsning gäller för fondens utrymme att pla-
cera i fastigheter, i och utanför landet. Fondens
möjligheter att placera i aktier begränsas till
aktier i fastighetsbolag, i den utsträckning detta
ryms i kvoten för fastighetsinvesteringar.

FORTSATT KAPITALUPPBYGGNAD 90-TALET UT
Fonden har under 1992 fortsatt att växa både
nominellt och realt. Om avgiftsnivån bibehålls
även i framtiden, så kommer fondkapitalet att
växa även under hela återstoden av 90-talet. Det
är först runt sekelskiftet som större delen av
fondens avkastning skulle behöva tas i anspråk
för att finansiera pensionerna.

Skulle tillväxten i den svenska ekonomin bli
negativ eller långvarigt låg, så kan själva fondka-
pitalet behöva tas i anspråk tidigare än så. Den
stora belastningen på systemet inträffar när de
stora årskullarna från 1940-talet går in i pen-
sionsåldrarna med full ATP.

Anspråken på fondkapitalet blir större ju lägre
tillväxt vi får under åren framöver. Vid en årlig
tillväxt på cirka 1% kommer fondkapitalet med
bibehållna förmåner att vara slut redan omkring
2010. I detta fall skulle hela ansvaret för finan-
sieringen i fortsättningen få vila på de löpande
ATP-avgiftema, vilka då måste ökas kraftigt i
förhållande till de 13% som gäller i dag. Alterna-
tivt kan naturligtvis ATP-avgiftema höjas redan
dessförinnan, i syfte att förekomma en avtapp-
ning av fonden.

14

FONDKAPITALET FORTSÄTTER

ATT ÖKA

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

AP-fonden 1-3 är den största, samlade förmö-
genhetsmassan i Sverige. Fondkapitalet till mark-
nadsvärde uppgick till 483.8 mdkr vid årets
utgång, vilket är en ökning med 42,1 (54.9) mdkr.

Förändringen av fondkapitalet består dels av
avkastningen på fondens tillgångar, dels av en
rad av fondförvaltningen ej påverkbara faktorer
- som nettot av inbetalda ATP-avgifter och utbe-
talda pensioner, överskjutande löntagarfonds-
medel. rekvirerade medel till fjärde och femte
fondstyrelserna, avkastning från delfonder samt
kostnader för administrationen av hela ATP-
systemet. I tabell 1 redovisas fondkapitalets ök-
ning från 1960 t o m 1992.

Enligt resultaträkningen var årets resultat av
fondförvaltningen 50.7 (47.4) mdkr. Fondkapita-
lets marknadsvärde påverkas också av föränd-
ringen i ej realiserade vinster och förluster. För
1992 var denna förändring 4,8 (9,8) mdkr. Den
totala avkastningen var således 55.5 (57,2) mdkr.

FONDENS GODA AVKASTNING TÄCKER
AVGIFTSUNDERSKOTT

För åren 1990-1994 är ATP-avgiften fastställd
till 13%. Avgiftsinkomsterna ökade med endast
0.8 mdkr och uppgick till 83,8 mdkr för 1992.
Den kraftiga konjunkturnedgången med en snabbt
ökande arbetslöshet är orsaken till att avgiftsun-

derlaget, lönesumman, var nära nog konstant
mellan 1991 och 1992.

Pensionsutgiftema i ATP-systemet ökade i
snabbare takt än avgifterna och uppgick till totalt
96.4 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att
öka från 4,9 mdkr för år 1991 till 12,6 mdkr för
år 1992. Orsaken till de ökade pensionsutbetal-
ningarna är framförallt att basbeloppet, som reg-
lerar värdesäkringen, höjdes från 32 200 kr till

33 700 kr. För 1993 är basbeloppet fastställt till

34 400 kr.

Utbetalningarna av ATP-pensioner kommer,
med nuvarande avgiftsnivå, att fortsätta att växa
i snabbare takt än avgiftsinkomsterna, vilket
leder till ökade anspråk på fondens avkastning.
Orsakerna till denna utveckling är att ATP-
systemet ännu inte har nått sitt fullfunktionssta-
dium utan såväl antalet ATP-pensionärer som
deras genomsnittliga pensionspoäng fortsätter
att öka.

ÖVRIGT TILLFÖRDA MEDEL

I december 1991 fattade riksdagen beslut om att
avveckla löntagarfonderna. I februari 1992 gjor-
des därför en slutreglering av löntagarfonds-
medlen och vid utgången av året uppgick de
överskjutande medlen till totalt 14.0 mdkr.

Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller

Tabell 1. Fondkapitalets utveckling 1960-1992, marknadsvärde, mdkr.

Avkastning	1960 0,0	1970 2,0	1980 10,4	1990 45.4	1991 57,2	1992 55,5
Tillskjutet kapital
Avgifter	0,5	6,1	22,2	77,7	83,0	83,8
Pensionsutbetalningar	-	-1,2	-19,0	-77,4	-87.9	-96,4
Överskjutande löntagarfondsmedel	-	-	-	2,3	2.9	0.4
Medel till 4:e och 5:e fondstyrelserna	-	-	-	-2,0	-0,7	-1,0
Avkastning från delfonder	-	-	-	0,8	1,0	0,3
Administrationskostnader	-	-0,1	-0,2	-0,5	-0,5	-0,6
Summa	0,5	4,8	3,0	0,9	-2,2	-13,5
Tillväxt i fondkapital	0,5	6,8	13,4	46,3	54,9	42,1
Fondkapital	0,5	35,9	145,3	386,8	441,7	483,8
Förändring av fondkapitalet i %	-	23	10	14	14	10

15

Tabell 2. AP-fondens placeringar under 1991 och 1992, mdkr.

	Bruttoplaceringar		Nettoplaceringar
	1991	1992	1991	1992
Placeringar	201	275	43	32
- obligationer, förlags- och reverslån	137	197	21	36
- penningmarknadsplaceringar	62	77	20	-5
- fastigheter m m	2	1	2	1

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

AP-fonden en treprocentig avkastning beräknad
på nuvärdet av de medel som dessa styrelser
sammanlagt har rekvirerat. Denna avkastning
uppgick totalt till 0,3 mdkr för år 1992.

För administrationen av ATP-systemet, förut-
om fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett
flertal myndigheter och institutioner involvera-
de. Bland annat erhåller riksförsäkringsverket
och försäkringskassorna ersättning för att hand-
lägga och betala ut pensioner. Andra myndighe-
ter som berörs är länsskattemyndigheten och
lokal skattemyndighet, kronofogdemyndigheten,
statens löne- och pensionsverk samt Kommuner-
nas pensionsanstalt. Sammanlagt uppgick fon-
dens utbetalningar till dessa myndigheter till 0,6
mdkr.

BRUTTO- OCH NETTOPLACERINGAR

Utöver nettoplaceringar 1992 på 32 mdkr har
under året amorteringar, förfall och inlösen i
värdepappersportföljen samt omplaceringar i port-
följsammansättningen uppgått till totalt 243 mdkr.
Sammantaget innebär detta att bruttoplacering-
ama uppgick till 275 mdkr.

De totala placeringarna uppgick vid utgången
av 1992 till 456 mdkr. I diagram 1 redovisas
placeringarnas fördelning på låntagarkategorier
ultimo 1991 och 1992. Fonden har placerat mer
än hälften, 57%, av tillgångarna i bostadssek-
torn, cirka 23% i statsobligationer och 8% i
utlåning till näringslivet. Motsvarande andel för
fastighetsplaceringar var 3%.

Diagram 1. Placeringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo december
1991 och 1992 (anskaffningsvärden i %).

16

AP-FONDENS
ORGANISATION

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

De tre fondstyrelsernas tillgångar förvaltas i en
för de tre styrelserna gemensam organisation.

Vid fondens tillkomst år 1960 förutsattes att
de tre styrelserna skulle ha var sin förvalt-
ningsorganisation. Eftersom ATP konstruerades
som en enhetlig försäkring, vars utgifter ska
bestridas av de sammanlagda inkomsterna, tog
de 1960 nytillsatta styrelserna beslut om att
inledningsvis inrätta ett gemensamt kansli. Av-
sikten var att senare, när fond verksamheten vuxit,
dela upp verksamheten i tre separata förvalt-
ningar. Denna uppdelning förverkligades inte
och av denna anledning bedrivs i dag förvalt-
ningen som en enhet med en gemensam organi-
sation och en gemensam placeringspolitik för de
tre styrelserna.

TRE FONDER. EN PLACERINGSPOLITIK

Den gemensamma placeringspolitiken diskute-
ras i det av de tre styrelserna valda Placerings-
utskottet, som är styrelsernas rådgivande organ
för VD. Visserligen görs separata årsbokslut för
de tre fondstyrelserna, med skilda resultat- och
balansräkningar, men detta kan ses som en i
efterhand gjord fördelning av totalresultatet för
de tre styrelserna.

Fondstyrelsemas nuvarande ledamöter och
suppleanter, som förtecknas separat, är efter
förslag av arbetsmarknadens parter och andra
organisationer förordnade av regeringen tills dess
fondstyrelsens balansräkningar har fastställts för
räkenskapsåret 1992.

TRE AFFÄRSOMRÅDEN

Fondens verksamhet är indelad i tre affärsområ-
den: Penning- och obligationsmarknad, Direktlån
samt AP Fastigheter.

Penning- och obligationsmarknad förvaltar den
volymmässigt dominerande delen av fondens till-
gångar. Under 1992 har den absoluta merparten
av fondens nettoplaceringar gjorts inom detta
affärsområde.

Inom affärsområdet Direktlån hanteras den
kreditgivning som inte går via den standardise-
rade penning- och obligationsmarknaden. Fon-

Bo Ljunglöf, v VD och affärschef

dens direktlåneportfölj minskade under året och
står i dag för 2% av fondens tillgångar.

AP Fastigheter svarar för fondens fastighets-
investeringar i såväl Sverige som i utlandet. I dag
uppgår fastighetsinvesteringama till cirka 3% av
fondens förvaltade tillgångar.

ADMINISTRATION

Fondens nya placeringsmöjligheter har medfört
att betydligt högre krav ställs på verksamheten
vid fonden. Den snabba utveckling, som skett
inom penning- och obligationsmarknaderna till
följd av avregleringen av kreditmarknadema, har
skärpt dessa krav ytterligare.

Kraftiga resursförstärkningar gjordes i fond-
förvaltningen under hösten 1991 och under 1992
nyanställdes ytterligare 3 personer.

Utvecklingen på kapital-och fastighetsmark-
naderna gjorde att en ytterligare fokusering på
kreditrisker blev nödvändig under året. Av denna
anledning bildades en intem kreditkommitté med
VD som ordförande. Kreditkommittén är ett fo-
rum för hantering av fondens kreditrisker på

17

2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

företags- och branschnivå.

Trots att fondförvaltningen byggts ut under
senare år. framstår ändå fondens administra-
tionskostnader som mycket låga. Fondstyrelsernas
administrationskostnader uppgick för 1992 till
79,6 mkr.

NY ADB-STRATEGI

Ett väl utvecklat ADB-stöd för fondens förvalt-
ning är av mycket stor betydelse. Det gäller såväl
ADB-system för redovisning och uppföljning som
system för marknadsinformation. Att verksam-
heten i hög grad är ADB-baserad gör att ADB-
kostnadema i huvudsak är relaterade till verk-
samhetsförändringar. Avsikten är att under de tre
kommande åren successivt bygga upp en ADB-
organisationföratt helt bedriva ADB-utveckling,
förvaltning och drift i egen regi.

Efter att beslutet om nedläggning av Penning-
marknadsCentralen PMC AB fattades 1991, har
bland annat Värdepapperscentralen VPC AB
bedrivit ett projekt i syfte att erbjuda penning-
marknaden ett nytt clearingsvstem. VPC har
utsatt produktionsstarten till april 1993.

Fondstyrelsernas relativa storlek på markna-
den samt kraven på säkerhet, anonymitet och
tillgänglighet innebär att fondstyrelserna har

Stig Dalmo, administrativ chef.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

ansökt om tillstånd att bli kontoförande institut
för eget värdepappersinnehav. Detta kommer att
ställa krav på anpassningar av fondens egna
datasystem.

ORGANISATION

Första

I fondstyrelsen
Ordförande

I Gösta Gunnarsson

Tredje
fondstyrelsen
Ordförande
Rolf Wirtén

Andra
fondstyrelsen
Ordförande
Hans Alsén

Administrativ che*

Stig Dalmo

Affärschef

v VD Bo Ljunglöf

Penning- och j I j AP

obligations- ' Direktlån [ Fastigheter

marknad

Ekonomi

BackOffice

I i

ADB j ■ Persona¹

18

ALLMÄN ÖVERSIKT

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

1992 kom att ekonomiskt sett bli ett av de mer
omvälvande åren på länge.

Inledningen på 1992 visade tecken på att
tillväxten inom OECD-området sannolikt skulle
bli lägre än vad de flesta förväntat sig. Europa
tyngdes av höga räntor medan USA och Japan
sänkte sina räntor för att stimulera efterfrågan,
dock utan att nå någon omedelbar framgång.
Först mot slutet av året kunde en tydligare
konjunkturåterhämtning märkas i USA samtidigt
som den japanska ekonomin fortsatte att försäm-
ras trots räntesänkningar och stimulanspaket.

Efter en förhållandevis lugn inledning av året
kom andra halvåret att präglas av en tidvis kao-
tisk situation på valutamarknaderna. Resultatet
blev en partiell upplösning av det europeiska
valutasamarbetet inom ERM, vilket i sin tur
möjliggjorde räntesänkningar i de länder som
släppt kopplingen till ECU:n och därmed den
tyska högräntepolitiken. Några påtagliga effek-
ter av dessa räntesänkningar i den reala ekono-
min uppstod inte under 1992.

ERM FÖRSVAGAT

Valutaoron startade i och med nej-resultatet av
den danska folkomröstningen i Maastrichtfrågan

den 2 juni. Efter danskarnas nej utlyste Frank-
rike folkomröstning i samma fråga till den 20
september. Inför den franska folkomröstningen
visade opinionsundersökningarna på ett allt sva-
gare stöd för ja-sidan.

Under sommarmånaderna började därför oron
för att EG-staterna inte skulle kunna enas kring
Maastrichtöverenskommelsen växa sig starkare
och spänningarna inom den europeiska växel-
kursmekanismen tilltog. Vid ett ministermöte i
juli kom den tyska centralbankens högräntepoli-
tik att kritiseras skarpt både av den egna rege-
ringen och de övriga EG-ländernas finans-
ministrar. Den tyska centralbanken svarade med
att höja diskontot från 8% till 8,75% och spän-
ningarna inom växelkursmekanismen blev där-
med än starkare.

1 augusti började den finska marken att försva-
gas vilket möttes med höjningar av dagslåne-
räntan. Valutaoron spred sig till Sverige. Vid
månadsskiftet augusti-september redovisade
svenska riksbanken ett kraftigt valutautflöde på
22 miljarder kronor. Detta - i kombination med
valutaoron i Finland - kom att driva upp
dagslåneräntoma till 16% på den svenska mark-
naden. En vecka senare lät Finland marken flyta.

Obalansen i den finska ekonomin ledde även

19

till att uppmärksamhet riktades mot Sveriges
ekonomi. Misstroendet mot Sveriges fasta växel-
kurs tog sig uttry ck i mycket starka valutautflöden.
Samma dag som Finland deprecierade sin valuta
tvingades därför riksbanken att höja den svenska
dagslåneräntan till 24%. dagen efter till 75%. På
måndagen veckan efter sänktes dagslåneräntan
till 20%. för att redan påföljande dag åter höjas
till 75% och dagen därpå till rekordhöga 500%.
Mitt under denna turbulens ställde Svenska Kre-
dit. Gota AB och NLK in betalningarna.

Regeringen och oppositionen förhandlade fram
två åtgärdspaket för den svenska ekonomin un-
der denna period, vilket fick till följd att turbu-
lensen kring kronan tillfälligt dämpades.

Valutaoron i de nordiska länderna kom att
smitta av sig på resten av Europa där osäkerheten
kring den monetära unionen växte sig allt star-
kare. Kort efter att den finska marken började
flvta tvingades Italien att devalvera liran med
7%. Samtidigt valde Tyskland att sänka diskon-
tot med 0.5 procentenheter för att minska spän-
ningarna inom ERM. Men valutamarknaden hade
lärt sig att fasta växelkurser inte nödvändigtvis är
beständiga och att det går att framtvinga växel-
kursjusteringar mot centralbankernas vilja. Det
brittiska pundet, som redan tidigare var svagt,
blev nästa valuta att utsättas för press från de
internationella valutamarknaderna. Natten till
den 18 september når valutaoron sitt klimax: det
brittiska pundet och liran flyter fritt. Spaniens

peseta skrivs ned med 5%.

Lugnet var dock långtifrån säkerställt på
valutamarknaderna. Valutaoron fortsatte och en
andra våg av växelkursjusteringar startade. Den
19 november övergav Sveriges riksbank den fasta
kronkursen. Kort därefter tvingades Spanien och
Portugal att devalvera sina valutor med 6%. Den
norska kronan kunde inte heller stå emot speku-
lationerna utan tvingades börja flyta den 10
december.

NY VÄXELKURSREGIM OCH STATLIG
LÅNENORM

Dagen då Sverige övergav den fasta växelkursen
kom att få omvälvande effekter för kreditmarkna-
den eftersom regeringen samtidigt beslöt att sta-
ten ska tillåtas återgå till att finansiera delar av
budgetunderskottet via upplåning i utlandet.
Rörligheten i de korta räntorna dämpas genom att
de aktörer som under tidigare år ägnat sig åt s k
räntearbitrage inte längre har samma förutsätt-
ningar för att bedri va denna förhållandevis ''risk-
fria"’ och lönsamma verksamhet. Det tidigare
mönstret med ständigt återkommande ränte-
chocker har i och med en rörlig växelkurs små
möjligheter att återuppstå. Men detta förutsätter
att Riksbanken inte intervenerar i valutamark-
naden för att ange och försöka upprätthålla vad
den anser som en i någon mening önskvärd
växelkurs för kronan, s k managed eller dirty

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Diagram 3. Avkastningskurvor.

Kanta i /o

20

Tabell 3. Statsfinansernas utveckling, mdkr.

Skr. 1993/94:13

Mdkr	1991/92 utfall	1992/93 finansplai	1993/94 nen 1993	Bilaga 1
Inkomster	398	381	358
Arbetsmarknadspolitik	35	43	44
Statsskuldräntor	60	83	95
Finanskrisutgifter	4	23	-*
Övrigt	380	430	382
Summa utgifter	479	579	521
Budgetsaldo	-81	-198	-163
Andel av BNP	-5,60%	-13,80%	-11,50%
Statens lånebehov	89	230	205

* Ej specificerat, ingår under övrigt.

float. Det nya i situationen är således att Riks-
banken nu kan bestämma den korta räntan medan
valutakursen får ta anpassningen.

I samband med den under hösten ökande oron
för den svenska kronkursen kom den privata
stocken av skulder i utländsk valuta att reduce-
ras kraftigt. Följden av detta blev att staten
tvingades söka finansiärer på den internationella
kreditmarknaden och på så vis ta över stora delar
av den tidigare privata skuldstocken. Konse-
kvensen blev att statsskulden i utländsk valuta
ökade från 59 mdkr till 249 mdkr under året.

Avkastningskurvan kom att sjunka under slu-
tet av 1992 jämfört med samma period 1991. Den
räntechock som drabbade Sverige kring föregå-
ende årsskifte upprepades inte i december 1992.

FÖRBÄTTRADE FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR
K-SEKTORN

Under hösten presenterade regeringen siffror
som visade på en fortsatt kraftig försvagning av
det statsfinansiella läget. I årets finansplan be-
räknades underskottet för innevarande budgetår
1992/93 till 198 mdkr. vilket är en revidering
uppåt med 127 mdkr jämfört med vad som pre-
senterades i finansplanen för ett år sedan.

Skälen till den kraftiga avvikelsen står främst
att finna på statens inkomstsida, som bland annat
till följd av skatteomläggningen viker snabbare
än vanligt i en konjunkturnedgång. Samtidigt
ökar kostnaderna för arbetslösheten mycket kraf-
tigt och späder på den konjunkturella delen av

Diagram 4. Finansiellt sparande i % av BNP, sektorfördelat.

1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992* 1993* 1994*

Offentl.sekt (O) aaane Hushåll (H) sm Företag (F) *Enligt finansplanen 1993

21

budgetunderskottet. Till detta kommer också
kostnaderna för att rädda betalningssystemet.

Beslutet att överge den fasta växelkursen inne-
bar en depreciering av kronan med cirka 18%
fram till årsskiftet. Deprecieringen i kombina-
tion med de i det s k krispaket 1 föreslagna
arbetsgivaravgiftssänkningama ger den konkur-
rensutsatta sektom - k-sektom - inom svenskt
näringsliv ett mycket fördelaktigt utgångsläge för
de närmaste åren. Potentialen i termer av-
produktivitetsökningar är dessutom betydande
varförtillväxtimpulsenfrån den konkurrensutsatta
sektorn bedöms bli stark.

I slutet av 1980-talet uppvisade den offentliga
sektom ett svagt överskott medan företagen och
hushållen hade ett negativt sparande, dvs utgif-
terna var större än inkomsterna. Den omsväng-

ning som skett till i dag är markant. Enligt årets
finansplan uppgick det negativa sparandet i den
offentliga sektom 1992 till cirka 9% medan
företagens och hushållens sparande var klart
positivt.

Av central betydelse för att uppnå en balanse-
rad tillväxt utan hög inflation är att bringa det
statsfinansiella läget under kontroll. Vad beträf-
far det totala finansiella sparandet råder i dag
nära nog balans i förhållande till utlandet. Detta
kan emellertid vara en följd av lågkonjunkturen
där både hushåll och företag har valt att kraftigt
öka sitt sparande. Tack vare detta höga sparande
har problem med ökande bytesbalansunderskott
hittills kunnat undvikas. Men dessa kan åter-
komma när väl aktiviteten i ekonomin börjar
skjuta fart.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Diagram 5. Finansiellt sparande offentlig sektor, i % av BNP.

bbwkt. Stat (S) Kommun (K) JtSSSE Soc.fsk. (SF) *Enligt finansplanen 1993

22

STATEN LÅNAR UTOMLANDS 1993/94:13

Bilaga 1

Statskulden ökade under 1992 med 188 mdkr,
varav 185 mdkr svarade mot en ökning av skul-
den i utländsk valuta. I samband med och under
de två månaderna efter valutaoron i september
ökade staten sina emissioner av korta papper
kraftigt. Under året minskade dock den utelö-
pande stocken av statsskuldväxlar med 34 mdkr,
samtidigt som statsobligationsstocken ökade med
69 mdkr.

Finanskrisen fördjupades under 1992 vilket
fick till följd att staten under hösten tvingades
utfärda en garanti för betalningssystemet. Alla
banker och finansiella institutioner med s k
statsanknvtning garanteras sina tillgångars vär-
de. Genom denna åtgärd har statsmakterna för-
sökt undanröja alla risker för de som har dessa
svenska kreditinstitut som motpart. De nödvän-
diga förutsättningarna för att bedriva en mer
normal kreditgivning synes därmed vara uppfyll-
da.

Att kreditgivningen ändå inte ökade mer un-
der 1992 beror snarast på konjunkturen och den
höga skuldsättningen i den privata sektorn.

STATEN TAR ÖVER VÄXELKURSRISKEN

Aktörerna på den svenska kreditmarknaden har
i och med beslutet att överge den fasta växelkur-
sen, som nämnts ovan, tappat incitamenten till
s k räntearbitrage. Staten har i stället tvingats ta
över rollen som innehavare av växelkursrisken.
Per den 31 december 1992 hade staten lånat upp
244 mdkr i utlandet.

Av tabell 4 framgår att bostadsinstituten öka-
de sina emissioner under 1992. Statens uppgi-
vande av utlandslånenormen kom under slutet av
1992 att resultera i en minskning i stocken
statsskuldväxlar. Generellt bland placerarna gäll-
de att dessa reducerade sina innehav i certifikat

Tabell 4. Placeringar i obligationer, certifikat och växlar, mdkr.

12 månaders förändring t o m december

	1991	1992	stock 92-12-31
Banker:
Certifikat och växlar	28	-25	31
Statsobligationer	-14	-7	19
Bostadsobligationer	-13	-16	65
Försäkringsinstitut:
Certifikat och växlar	8	-12	37
Statsobligationer	8	5	59
Bostadsobligationer	8	24	182
AP-fonden 1-3:
Certifikat och växlar	22	-4	27
Statsobligationer	1	22	105
Bostadsobligationer	29	21	257
Övriga:
Certifikat och växlar	126	-8	328
Statsobligationer	41	48	154
Bostadsobligationer	52	53	276
Totalt:
Certifikat och växlar	184	-49	423
Statsobligationer	36	68	337
Bostadsobligationer	76	82	781

23

Tabell 5. Förändring av bankernas nettoutlåning till allmänheten, mdkr.

I svenska kronor

I utländsk valuta

1989

120

1990

110

1991

-5

-8

1992 stock 92-12-31

53 552,0

-36 362,8

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

och växlar. Bankerna var ensamma om att dess-
utom minska sina innehav i både stats- och
bostadsobligationer.

Under 1992 nettoköpte utländska placerare
svenska kronobligationer för 1 mdkr, att jämföra
med nettoköp under 1991 på 63 mdkr. Allt sedan
resultatet av den danska folkomröstningen i
Maastrichfrågan i juni har nettoflödena varit
mycket volatila och omsättningen stor. Omsätt-
ningen ökade från 818 mdkr föregående år till
1 728 mdkr 1992, med tonvikten på sista kvar-
talet då 745 mdkr omsattes i handeln med utlan-
det. Av denna omsättning stod emissioner direkt
till utlandet för 9 mdkr, vilket är en halvering
jämfört med föregående år.

UTLÅNINGEN TILL ALLMÄNHETEN ÖKADE

Allmänhetens lånestock hos banker, bostadsin-
stitut och finansbolag ökade under 1992 med 23
mdkr till 1 936 mdkr. Uppdelat på kronor och
utländsk valuta var dock förändringen motsatt.
Kronutlåningen ökade kraftigt med 62 mdkr me-

dan utlåningen i utländsk valuta minskade med
39 mdkr under samma period. Ett skäl till denna
utveckling är att företag som tidigare haft finan-
siering i utländsk valuta inte ansett sig kunna
bära växelkursrisken när kronan flyter. En om-
placering till lån i svenska kronor har därmed
varit det enda alternativet.

En stor del av utlåningsökningen förklaras
också av utlåning till nybildade bankanknutna
bolag med uppgift att förvalta panter.

Bostadsinstituten ökade sin nettoutlåning med
cirka en tiondel av vad som gällde under de
närmast föregående åren. En förklaring utöver ett
generellt sett ökat sparande inom hushållssek-
tom är den höga ränta som bostadsinstituten
tvingades låna upp till på marknaden. Spreaden
mellan statsobligationer och bostadsobligationer
uppgick som mest till tre procentenheter. Osä-
kerheten kring hanteringen av kreditförlusterna
och osäkerheten i tolkningen av statens garantier
av bostadsinstitutens tillgångar är några av skä-
len till den höga räntespreaden.

Tabell 6. Förändring av bostadsinstitutens och finansbolagens
nettoutlåning till allmänheten, mdkr.

	1989	1990	1991	1992	stock 92-12-31
Bostadsinstitut	105	130	140	11	942,3
Finansbolag	1	-16	-16	-5	79,4
varav utländsk valuta	14	13	-8	-3	18,6

24

AVVAKTANDE

FASTIGHETSMARKNAD

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Den svenska fastighetsmarknaden präglades
under 1992 av en avvaktande hållning. Höga
realräntor och krav på ökad andel eget kapital
påverkade efterfrågan och begränsade starkt an-
talet möjliga köpare.

För kommersiella fastigheter präglades mark-
naden av ett fortsatt stort avstånd mellan säljar-
nas förväntade priser och köpamas bud. Detta
resulterade i mycket få affärer. De fastighetsköp
som trots allt genomfördes var ofta i form av
paketlösningar med sidovillkor. Det är därför
svårt att ur ett ortsprismaterial härleda investe-
rarnas direktavkastningskrav.

FORTSATT FALLANDE MARKNADSVÄRDEN

Marknadsvärdet för kommersiella fastigheter i
storstadsregionerna sjönk under 1992 med cirka
20%, motsvarande ungefär hälften av 1991 års
prisfall.

Orsaken till 1992 års prisfall är i huvudsak
markant sjunkande hyresnivåer men även ökade
direktavkastningskrav bidrog till nedgången.
Hyresnivån för centralt belägna kontorsfastighe-
ter i Stockholm har i det närmaste halverats
under de senaste åren. I förorter liksom på mind-
re orter har prisfallet varit mindre, huvudsakli-
gen beroende på en lägre fallhöjd jämfört med
storstäderna.

Andelen vakanta lokaler fortsatte att öka un-
der året och i Stockholm kan vakansgraden vid
årsskiftet uppskattas till cirka 10%. Vakansgra-
den kan komma att öka ytterligare beroende på
dels en fortsatt minskning av efterfrågan på loka-
ler. dels att ett antal större projekt kommer att
färdigställas under 1993 och 1994. Nyproduktio-
nen kan dock anses ha avstannat helt. Fortsatt
höga vakansgrader och sjunkande hyresnivåer

kommer att leda till fortsatt minskade intäkter för
fastighetsägarna.

Beslutet om att slopa fastighetsskatten på kom-
mersiella lokaler från och med 1993 kommer
dock att ge en positiv inverkan.

ÖVERVINTRING VANLIGASTE STRATEGIN

Flera större fastighetsbolag försattes i konkurs
under året. Banker och kreditinstitut bildade
egna fastighetsbolag för att förvalta och därmed
säkra sina panter i fastigheter. Någon annan
strategi än ren övervintring har inte uttalats av
dessa bolag.

Marknaden för bostadsfastigheter fungerade
däremot bättre under året och flera större förvärv
gjordes av framförallt stiftelser och privatperso-
ner. Prisfallet bedöms ha varit mindre än det för
kommersiella fastigheter. De ökade direktavkast-
ningskraven uppvägdes delvis av ökade hvror.

Beslutet att låta kronan flyta fritt har hittills
inte givit något synligt resultat på fastighets-
marknaden. Sedan kronans fall i november öka-
de börsvärdet på fastighetsaktier med drygt
25%. men fastighetsindex sjönk under året ändå
med drygt 40%. Detta kan jämföras med gene-
ralindex som under samma period i princip var
oförändrat.

Många fastighetsmarknader utomlands präg-
las också av nedgång. Endast i Bryssel och några
större tyska städer var hyresnivåerna stabila. 1
övriga europeiska städer sjönk hyrorna med 10-
20%. Under 1993 bedöms även vissa delar av
den tyska marknaden kunna drabbas av sjunkan-
de hyresnivåer. Fastighetsmarknaden i USA präg-
lades av en avvaktande hållning. En svag, men
märkbar, tendens till sjunkande vakansgrader
märktes dock i vissa storstadsregioner.

25

PENNING- OCH

OBLIGATIONSMARKNAD

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

De grundläggande förutsättningarna för verk-
samheten inom affärsområdet Penning- och obli-
gationsmarknad ges av reglementet för Allmänna
Pensionsfonden men även av fondens roll på den
svenska kapitalmarknaden. Reglementets hu-
vudsakliga inriktning är att placeringar kan ske
i de allra flesta slag av till marknaden publikt
erbjudna räntebärande värdepapper. Detta har
inneburit att fonden sedan bildandet har byggt
upp en portfölj som i stora stycken har en profil
motsvarande ett ungefärligt genomsnitt för den
totala marknaden.

Fondens relativa storlek på den svenska mark-
naden styr emellertid beteendet minst lika mycket
som reglementet. Detta får bland annat till följd
att förändringar av portföljens struktur får ske
utifrån ett långsiktigt perspektiv.

PORTFÖLJEN ÖKADE MED 40 MDKR

Fondens totala penning- och obligationsmark-
nadsportfölj uppgick vid utgången av 1992 till
409 mdkr. en ökning med 40 mdkr sedan 1991.
Denna portfölj utgör därmed 89% av fondens
totala tillgångar.

Den turbulens som under året drabbade valu-
ta- och räntemarknaderna medförde ändrade
strukturer och relativpriser. Som exempel på
vilka effekter dessa händelser hade kan nämnas
den ökande volym statsskuldväxlar som emitte-
rades i samband med försvaret av kronan. Vidare
fick Riksgäldskontoret problem med att placera
nya emissioner och ändrade därför sina emis-
sionsscheman.

Dessa och andra händelser innebar att mark-
nadens genomsnittliga löptid varierade kraftigt
under året.

HÖGRE AVKASTNINGSKRAV FÖR
BOSTADSOBLIGATIONER

Händelserna under året innebar också att värdet
av att ha tillgång till en långfristig finansiering
värderades upp, samtidigt som många placerare
önskade ha en hög likviditet i sina portföljer.
Detta, kombinerat med bland annat en fortsatt
oro för kreditförluster hänförliga till fastighetsfi-

Lars Aberg, chef för affärsområde Penning- och
obligationsmarknad.

nansiering, ledde till ökande krav på meravkast-
ning för bostadsobligationer. Den statliga garan-
tin till den finansiella sektorn bidrog bara tempo-
rärt till att sänka meravkastningskravet.

De stora kasten i marknaden ökade omsätt-
ningen och möjliggjorde för fonden att agera
något friare än under senare år. Det är dock
fortfarande så att de stora likvidflöden som port-
följen genererar måste hanteras så att de inte stör
marknadens funktionssätt. Fondens relativt sett
låga andel penningmarknads-instrument beror
på de effekter en stor andel korta löptider i
portföljen skulle få på fondens nettoplacerings-
behov. Av bland annat likviditetsplaneringsskäl
görs placeringar på terminsmarknaden som ett
komplement till avistaplaceringar.

Den tidigare trenden med avtagande handel i
andra statsobligationer än de så kallade bench-
mark obligationerna fortsatte. Ett visst ökat in-
tresse från andra emittenter än staten och mel-
lanhands! nstitulen fanns, dock nådde bara mindre
volymer marknaden. Fondens placeringar gjor-
des fortsatt inom de mest kreditvärdiga segmen-

26

Diagram 6. Fondens totala obligationstillgångar fördelade på staten, bostads-
finansierande institut samt övriga emittenter, 1988-1992 (procentuell andel).

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

1988 1989 1990 1991 1992

Staten

Bostadsfinansierande institut

sossi övriga emittente

ten av marknaden.

Fondens storlek och långsiktiga inriktning gör
att det inte finns behov av god likviditet för alla
placeringar. Detta gör det intressant för fonden
att även placera i tillgångar med lägre likviditet
givet att meravkastningen kan bedömas som till-
räcklig. Det var därför motiverat att under 1992
fortsätta öka volymen bostadsobligationer i port-
följen.

Fonden valde att under året inte utnyttja möj-
ligheten att placera i utländska värdepapper.

Från slutet av 1991 till slutet av 1992 sjönk
räntenivån i Sverige. Detta gällde framförallt
räntor för korta löptider. De allra längsta obliga-
tionsräntorna var i stort sett oförändrade. Lägre
räntor påverkar värdet på fondens portföljer po-
sitivt. Totalavkastningen för 1992 var. inklusive
orealiserade värdeförändringar. 14.3%.

Diagram 7. Ränted ifferensen mellan statens och bostadsinstitutens
obligationer, med fem års löptid, 1988-1992.

27

DIREKTLAN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Fondens motiv för att ingå kreditavtal vid sidan
av den publika marknaden är att därigenom
skapa merintäkter.

Detta betyder att fonden, med utgångspunkt
från en konservativ bedömning av kreditrisk, är
beredd att reducera kraven på likviditet i denna
typ av placeringar. Krediterna kan således kon-
strueras med beaktande av specifika krav på
cash-flow-utseende eller avkastningsmodell.
Därigenom utnyttjas fondens konkurrensförde-
lar - långsiktighet i förvaltningen och betydande
kapitalmassa - till att skapa mervärden i fondför-
valtningen.

Fondens möjligheter att lämna direktlån be-
står av utlåning till den offentliga sektorn, vissa
av regeringen godkända kreditinrättningar och
banker samt utlåning till det privata näringslivet.
Den sistnämnda placeringskategorin begränsas
till ett belopp av högst fem procent av fondens
totala tillgångar.

MINSKANDE EFTERFRÅGAN PÅ DIREKTLÅN

Intresset för att ta upp direkta reverslån inom
Sverige styrs främst av två faktorer:

’ den svenska räntenivån i relation till den
internationella

■ möjlighet att via den publika marknaden er-
hålla tillfredsställande finansieringsmöjlig-
heter.

Vad gäller den svenska räntenivån påverkas den,
förutom av det relativa ränteläget, av ränte-
differensen mellan stats- och bostadsobligatio-
ner. Denna ränteskillnad varierade under 1992
men låg på en nivå som begränsade intresset för
lång upplåning i svenska kronor. Däremot emit-
terades ett antal obligationslån på den internatio-
nella obligationsmarknaden. Beträffande den
kortfristiga kapitalanskaffningen utgjorde certi-
fikatprogram och bankkrediter fungerande käl-
lor för upplåning i svenska kronor.

I takt med avtagande ekonomisk aktivitet och
sjunkande kapacitetsutnyttjande har även den
under andra hälften av 1980-talet starka investe-
ringsexpansionen vänt. Bruttoinvesteringarna i
näringslivet minskade med cirka 15% under
både 1991 och 1992. Kommunsektorns finan-
siella sparande förbättrades samtidigt (tillfälligt-

Kaj Isaksson, chef för affärsområde Direktlån.

vis) och uppgick till 9 mdkr för 1992 efter att
under de senaste fem åren varit negativt.

Sammantaget innebär detta att efterfrågan på
krediter i fondens regi var låg.

Fondens direktlån minskade med drygt 8 mdkr
och uppgick vid utgången av 1992 till 35 mdkr.
Av detta belopp utgjorde 24 mdkr nominella och
11 mdkr indexerade (KPI-relaterade) placeringar.

Utlåningen till kommuner och kommunala
bolag uppgick till 6 mdkr. en nedgång med
1 mdkr.

Mellanhandsinstitutens upplåning mot revers
minskade med 5 mdkr och uppgick till drygt
8 mdkr. Bakom utvecklingen låg en successivt
förfallande låneportfölj till främst bostadsinsti-
tuten och de företagsfinansierande instituten. I
takt med att dessa reverslån slutamorteras sker
ny finansiering på den publika penning- och
obligationsmarknaden.

Refinansieringslånen fortsätter att avvecklas.
Stocken var 158 mkr vid utgången av 1992 vilket
innebar en halvering under året. Inga nya refi-
nansieringslån lämnades under året.

Utlåningen till det privata näringslivet (5%-
kvoten) var under året i stort sett oförändrad och
uppgick till 12,9 mdkr. I denna summa ingår

28

bland annat partnerfinansieringar med 11,1 mdkr.
Sv. Fastighetskapital med 1,3 mdkr samt direkt-
lån till övrigt näringsliv med 0,5 mdkr.

Fondens utlåning i form av förlagslån motsva-
rade 9 mdkr. en nedgång med cirka 1 mdkr under
året.

Efter det att den svenska kronan tilläts flyta
under november ökade intresset från låntagarna
för mer långfristiga finansieringslösningar. Re-
dan tidigare hade dock intresset ökat för finan-
siering i svenska kronor mot bakgrund av den
under hösten allt starkare ränte- och valutaoron.

REALA FINANSIERINGSLÖSNINGAR

Fonden förde finansieringsdiskussioner med ett
antal låntagare där bland annat fondens inrikt-
ning mot reala finansieringslösningar väckt in-

Bilden visar Hissmofors kraftstation vid Stor-
sjöns utlopp. I och med bygget av en femte
station ökar effekten med drygt en fjärdedel till
nästan 80 000 kilowatt. I Hissmofors produce-
ras en fjärdedel av Jämtkrafts elbehov. Fonden
deltar med långfristig finansiering.

tresse. Diskussionerna fokuserades på infrastruk-
turella investeringar främst inom energisektorn.

Kraftiga förändringar har skett och sker inom
den svenska elkraftförsörjningen. I denna om-
vandlingsprocess är fonden en naturlig part i den
finansiella delen.

Ett lämpligt område för reala lösningar är just
inom infrastrukturen. Genom att kombinera så-
dana investeringars mognadstid med fondens
möjlighet att under lång tid avvakta ”återbäring"
i form av räntor och amorteringar kan en anpas-
sad finansieringsmodell underlätta genomföran-
det av enskilda investeringar.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Bilden visar interiörfrån Victoriahallenpå Stockholmsmässan. Under 1992 har hallen totalrenoterats.
Bland annat har höj- och sänkbara läktare installerats för maximal flexibilitet. Fonden bidrar med
finansieringen i form av 20-åriga krediter.

29

AP FASTIGHETER

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Fondstyrelserna har möjlighet att investera i
fastigheter i Sverige och utomlands med begräns-
ningen att investeringarna får uppgå till högst 5%
av fondens tillgångar.

Under 1991 samlade fonden all fastighets-
verksamhet under namnet AP Fastigheter. AP
Fastigheter ska agera kompetent och effektivt
gentemot hyresgäster och övriga aktörer på hy-
res- och fastighetsmarknaderna.

I AP Fastigheter finns kompetens samlad för
att hantera investeringar, projektutveckling, för-
valtning och drift av fastigheterna. Den samlade
personalstyrkan uppgår till 40 personer inklude-
rande driftspersonal.

Målet för AP Fastigheter är att bygga upp
lönsam substans. Driftsnettot bör över tiden ut-
vecklas minst i takt med inflationen. En förut-
sättning för detta är en kombination av hyreskon-
trakt som inflationsjusteras med helst 100%.
bibehållna hyresnivåer vid omförhandling och
minskande andel outhyrda lokaler. Vakansgra-
den i fondens förvaltningsfastigheter varvid års-
skiftet cirka 10% vilket motsvarade cirka 40 mkr
i uteblivna hyror.

DIREKTÄGDA FASTIGHETER OCH ANDELAR I
FASTIGHETSBOLAG

Den övergripande strategin i Sverige är att kon-
centrera sig på ett fåtal expansiva orter och där i
första hand inrikta sig på kommersiella fastighe-
ter. På utlandssidan är den troliga inriktningen
framöver mer indirekt ägande via fonder, part-
nerships eller fastighetsaktier.

Fondens fastighetsportfölj är uppbyggd av di-
rektägda fastigheter och andelar i fastighetsbo-
lag. Basen i beståndet bildades 1989 genom
köpet av det då börsnoterade fastighetsbolaget
Anders Nisses AB. Under 1990 och 1991 förvär-
vade fonden ytterligare förvaltningsfastigheter
samt andelar i projekt. Under 1990 gick fonden
också in som hälftenägare i Nacka Strand - ett
projekt på cirka 130 000 kvm kontor med tillhö-
rande garage och bostäder.

Bo G Boestad, chef för affärsområde AP Fastig-
heter.

AB där AP-fonden är delägare till 18,75%. Öv-
riga delägare är Nordbankens Pensionsstiftelse,
SPP. AMF, Wasa samt Volvo. Pleiads verksam-
het är utlandsorienterad och inriktad på projekt.
Utöver det vid bolagets bildande tillförda bestån-
det av bland annat Volvos kontorsfastigheter i
Sverige har Pleiad gjort ett antal större fastighets-
investeringar i bland annat Bryssel, Paris, Lon-
don och Köpenhamn.

NYA ÅTAGANDEN PÅ 3 MDR

Fonden genomförde under 1992 sex fastighets-
affärer med ett sammanlagt åtagande på cirka 3
mdkr. Huvudinriktningen för dessa förvärv var
fullt uthyrda fastigheter med stabila hyresgäster
och mycket långa kontrakt.

Under våren tecknades avtal om köp av 50%
av Televerkets kontorsfastighet i Nacka Strand.
Samtidigt köptes Televerkets fastighet vid Slotts-
backen i Stockholm. Under hösten förvärvades
50% av Skandias kontorsfastighet i Bergshamra
i Solna. Vidare avtalades en strukturaffär där
fonden erhåller Saab Scanias fastighet vid Lind-
hagens plan i Stockholm i utbyte mot fondens

30

Diagram 8. Direktägda förvaltningsfastigheter, fördelning av lokalyta.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

industrifastighet i Hammarbyhamnen.

Under året övertog fonden i etapper Arconas
50-procentiga andel i Nacka Strand och är däref-
ter helägare till Nacka Strandsprojektet sånär
som på Televerkets ovan nämnda fastighet där
fonden är hälftenägare.

AP-fonden tecknade under 1992 nya hyresav-
tal i förvaltningsfastigheterna i Sverige på 46 000
kvm. Utöver detta tecknades avtal i Nacka Strand
på 35 000 kvm kontor och för samtliga nu färdig-
ställda bostäder i första etappen om cirka 100
lägenheter.

Det gamla Norstedtshuset på Riddarholmen är
under renovering för drygt 100 mkr och kommer
att färdigställas i början av 1994. Kvarteret Skot-
ten på Gamla Brogatan i Stockholm renoveras för

50 mkr med slutförande i början av 1994. Mill-
banks i London är under färdigställande. Pleiad
fullföljer projekten i Bryssel. Paris och Köpen-
hamn.

Globen City KB (Anders Nisses AB 22.2%)
försattes under året i konkurs.

Nyemission på 72 MGBP genomfördes under
året i de av fonden helägda brittiska fastighetsbo-
lagen för att uppnå en långsiktig relevant kapital-
struktur.

Fondens fastighetsinnehav var vid årsskiftet
1992/93 värderat till 6,5 mdkr varav de direktäg-
da fastigheternas andel motsvarade 94%.

Hyresintäkterna för fondens fastigheter upp-
gick till 538 mkr för 1992.

Vid årsskiftet 1993/94 kommer om-
byggnaden av Gråmunkeholmen 4,
mera känd som Norstedtshuset, på
Riddarholmen att vara klar. Den
kommer då att innehålla såväl ny-
renoverade delar från 1600-talet
som nybyggda delar.

31

Goda kommunikationer, effekti-
va lokaler, ett rikt serviceutbud
och en god närmiljö är de villkor
företagen och de anställda
prioriterar för att finna sig väl
tillrätta i det område man
arbetar i. Det är utifrån männi-
skans och företagens behov som
projektet Nacka Strand har
formats.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Nacka Strand omfattar totalt cirka 165 000 kvm kontor,
service och rekreationsanläggningar samt 220 bostadslägenhe-
ter. Cirka 40 000 kvm färdigställs under våren 1993 åt
Fastighets AB Telaris i Nacka (AP-fonden är 50-procentig
delägare) för företag inom Televerkskoncernen. Övriga delar av
Nacka Strand är sedan oktober 1992 helägda av AP-fonden.

Av färdigställda lokaler är 90% uthyrt. Kontorslokalerna
möter högt ställda krav på flexibilitet och effektivitet.

Under våren förvärvades Televerkets fastighet vid Slottsbacken i Stockholm. Televerket förhyr hela
fastigheten.

32

AP-FONDENS VERKSAMHET, 1993/94:13

Bilaga 1

RESULTAT OCH STÄLLNING 1992

REDOVISNINGSPRINCIPER

Enligt Allmänna Pensionsfondens reglemente
ska balans- och resultaträkningar baseras dels
på anskaffningsvärden, dels på reala värden. I
den nominala redovisningen upptas tillgångarna
till anskaffningsvärden. En osäker fordran upp-
tas dock endast till det belopp som kan beräknas
inflyta. I den reala redovisningen upptas till-
gångarna till marknadsvärden på balansdagen
och grundkapitalet omräknas med hänsyn till
konsumentprisindex förändring. Förändring av
marknadsvärden påverkar den reala resultaträk-
ningen.

1 bokslutet ingår bolag, i vilka fondstyrelserna
innehar mer än 50% av röstetalet. Balansräk-
ningar upprättas enligt fön ärv smetoden. Utländs-
ka bolags balans- och resultaträkningar omräk-
nas enligt dagskursmetoden. Vidare ingår fastig-
hetsförvaltande bolag, i vilka fondstyrelserna
innehar 20-50% av röstetalet, med den andel av
balans- och resultatposter som motsvarar ägarin-
tresset.

Samtliga fastigheter och aktier/andelar i fas-
tighetsbolag är samägda av de tre fondstyrelser-
na. Fastigheter och bolag ingår i delfondemas
balans- och resultaträkningar med den del av
balans- och resultatposter som motsvarar ägarin-
tresset. Andelarna beräknas med utgångspunkt i
fondkapitalets storlek.

VÄRDERINGAR AV PLACERINGAR

Finansiella placeringar

I den nominala redovisningen upptas samtliga
värdepapper till anskaffningsvärde. I den reala
redovisningen upptas noterade värdepapper till
marknadsvärde. För noterade värdepapper an-
vänds börskurs. Andra icke noterade värdepap-
per upptas till anskaffningsvärde.

De partnerfinansieringsavtal som fondstyrel-
serna träffat är av realräntetyp. Motparten erläg-
ger årligen en real ränta samt äger med stöd av-
utställd option förvärva fondstyrelsernas låne-
fordringar på och aktier i partnerbolagen. Op-
tionspriset uppräknas årligen med inflationen.
Denna inflationsuppräkning redovisas fr o m

1992 som ränteintäkt och räntefordran i både den
nominala och reala redovisningen.
Fastighetsplaceringar

I den nominala redovisningen upptas fastighets-
placeringar till anskaffningsvärde. Fondstyrel-
serna redovisar fastighetsplaceringar i överens-
stämmelse med praxis bland svenska försäk-
ringsbolag. I resultaträkningarna redovisas fas-
tigheternas driftsnetto, vilket utgör hyresintäkter
med avdrag för drifts- och underhållskostnader
samt fastighetsskatt. I den reala redovisningen
upptas fastighetsplaceringar. till bedömda mark-
nadsvärden.

Skatter

Fondstyrelserna är befriade från att erlägga in-
komstskatt i Sverige. De skattekostnader som
belastar resultatet avser de av fondstyrelserna
hel- och delägda bolagen, och redovisas under
rubriken "Övriga kostnader".

MEDELSTILLDELNING

Det förvaltade kapitalet består av:
Grundkapital

Summan av inbetalda avgifter, löntagarfondsme-
del och avkastning från delfonder, minskad med
utbetalningar avseende pensioner, administra-
tionsbidrag och överföringar till delfonder.
Fondkapital

Grundkapitalet med tillägg för det redovisade
resultatet. I den reala redovisningen är grundka-
pitalet uppindexerat med konsumentprisindex
jämte ackumulerat realt resultat.

Överföringar

Fjärde och femte fondstyrelserna ska varje år
överföra en avkastning för närmast föregående
räkenskapsår, beräknad till 3% av nuvärdet av
förvaltade medel. Nuvärdet av förvaltade medel
är summan av de medel som erhållits omräknad
med förändringar i konsumentprisindex.

PORTFÖUA VKASTNING

Portföljavkastningen redovisas enligt den modell
som tillämpas av svenska försäkringsbolag. Den
totala avkastningen består av två komponenter
direktavkastning och värdeförändring. Direktav-

33

3 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

kastningen utgörs av räntenetto på finansiella
placeringar och driftsnetto för fastighetsplace-
ringar. Driftsnettot utgörs av hyresintäkter med
avdrag för drifts- och underhållskostnader samt
fastighetsskatt. Värdeförändringen består av en
realiserad och en orealiserad komponent. Den
orealiserade värdeförändringen i finansiella pla-
ceringar beräknas i största möjliga utsträckning
med utgångspunkt i officiella marknadskurser.
t ex vid Stockholms fondbörs.

Fondstyrelsernas fastighetsbestånd har mark-
nadsvärderats internt. En representativ andel,
cirka 30%. av förvaltningsfastigheterna har även
värderats externt av fristående värderingsinsti-
tut. Värderingarna bygger på två analysmetoder,
en tioårig nuvärdeberäkning av förväntade betal-
ningsflöden samt en ettårig intäkts/kostnadskal-
kyl med en diskontering av driftsnetto under
oändlig tid.

Under 1992 uppgick totalavkastning för samt-
liga placeringar till 13,4 (15,5) %, bestående av
en direktavkastning om 12,0 (12,2) % och en
värdeförändring om 1,4 (3,4) %. Efter reduktion
med konsumentprisindex förändring under året
utgjorde den reala avkastningen 11,4 (7,0) %.

lutning. Värdeförändringen i obligationsportföl-
jen uppgick till 7,2 mdkr, motsvarande 2,1 (5.0)%
i avkastning. Direktavkastningen utgjorde 12,3
(12,8) %, varför totalavkastningen uppgick till
14.3 (17.8) %. Årets resultat har belastats med en
nedskrivning på 200 mkr i förlagslån till Gota
AB.

Totalavkastningen på partnerfinansiering ut-
gjorde 5,8 (13,1) %. Den sänkta totalavkastning-
en förklaras av att inflationstakten reducerades
väsentligt under 1992. De partnerfinansierings-
avtal fondstyrelserna träffat är av realräntetyp.
Motparten erlägger årligen en real ränta samt
äger med stöd av utställd option förvärva fondsty-
relsernas lånefordringar på och aktier i partner-
bolagen. Optionspriset uppräknas årligen med
inflationen. Både real ränta och uppräkning för
inflationen redovisas fr o m 1992 som räntein-
täkt, och ingår därför i direktavkastningen. Vid
beräkning av avkastningen har jämförelsevärden
för tidigare år ändrats på motsvarande sätt.

Fastighetsportföljens totalavkastning utgjor-
de -18.1 (-33,5) %, varav direktavkastning 5,3
(4.6) % och värdeförändring -23,4 (—38,1) %.
För svenska förvaltningsfastigheter uppgår di-
rektavkastningen till 7,9%. Motsvarande tal be-
räknat på marknadsvärdet vid utgången av 1992
var 8.9%. Värdeförändringen beror framförallt
på markant sjunkande hyresnivåer.

Fondstyrelsernas innehav av aktier i Pleiad

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Tabell 7. AP-fondens avkastning på placeringar 1988-1992, %.

		Obligationer	Övriga finansiella placeringar	Partner- finansieringar	Fastigheter	Totalt
1988	Direktavkastning	11,8	12,6	-	-	12,0
	Värdeförändring	2,8	-0,2	-	-	2,3
	Total	14,6	12,4	-	-	14,2
1989	Direktavkastning	11,6	12,5	-	-	11,7
	Värdeförändring	-6,4	-1.3	-	-	-5,6
	Total	5,2	11,2	-	-	6,1
1990	Direktavkastning	12,4	13,0	7,0	3,6	12,4
	Värdeförändring	2,0	0,3	-	-10,9	1,6
	Total	14,5	13,3	7,0	-7,3	14,0
1991	Direktavkastning	12,8	13,2	13,1	4,6	12,2
	Värdeförändring	5.0	-0,1	-	-38,1	3,4
	Total	17,8	13,1	13,1	-33,5	15,5
1992	Direktavkastning	12,3	12,4	5,8	5.3	12,0
	Värdeförändring	2.1	1,4	0	-23,4	1,4
	Total	14,3	13,8	5,8	-18,1	13.4

34

Tabell 8. AP-fondens avkastning på placeringar 1992.

Marknads- värde			Marknads- värde		Nettoplac	Direkt- avkastning		Värde- förändring		Total- avkastning
	1991-12-31		1992-12-31		1992		1992		1992		1992
	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	%
Obligationer och
förlagslån	351 657	83	402 232	87	43 697	43 246	12,3	7 226	2,1	50 472	14,3
Reverslån	22 449	5	15 498	3	-7 186	2 200	12,4	255	1,4	2 455	13,8
Partner-
finansiering	12 204	3	12 323	3	119	695	5.8	0	0	695	5,8
Korta placeringar	30 395	7	25 379	6	-5 016	3 478	-	-	-	3 478	-
Fastigheter	7 152	2	6 512	1	713	384	5,3	-1 711	-23,4	-1 327	-18,1
Totalt	423 856	100	461 944	100	32 327	50 003	12,0	5 769	1.4	55 772’	13,4
‘Totalavkastning	-			direktavkastning + värdeförändring

marknadsvärde (1991-12-31)+hälften av nettoplaceringarna-hälften av direktavkastningen

Beloppet avviker från resultaträkningen beroende på bl a ändrad redovisningsprincip för partnerfinansiering.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Real Estate AB har värderats ned med den andel
av Pleiads ackumulerade resultat som motsvarar
ägarandelen. Nedvärderingen ingår i fastighets-
portföljens värdeförändring. I samband med Glo-
ben City KBs konkurs har fondstyrelsernas andel
av tillgångar och skulder i bolaget skrivits ned till
noll. Tidigare års avsättning för värdefall på
andelen i Globen City täcker i stort sett årets
realiserade förlust. Årets nominella resultat be-
lastas dock med 359 mkr.

ADMINISTRATIONSKOSTNADER

Fondstyrelsernas administrationskostnader, in-
klusive kostnader i fastighetsförvaltande bolag
ägda av fondstyrelserna, uppgick till 79 608
(75 189) tkr. I löner och ersättningar har fond-

styrelserna utbetalat till:

Styrelse och verkställande direktör 2 035 tkr
Övriga befattningshavare 22 006 tkr

REALT RESULTAT

Det reala resultatet 1992 uppgick till 49,4 (31,4)
mdkr. Ett relevantare mått på utfallet för en
långsiktig placerare med det uppdrag fondstyrel-
serna har, är det ackumulerade reala resultatet.
Diagram 9 utvisar det ackumulerade reala resul-
tatet sedan fondens tillkomst. Av diagrammet
framgår att kompensation för inflationens urholk-
ning av grundkapitalets köpkraft erhållits via
avkastningen sedan mitten av 80-talet. Till följd
av de senaste årens höga realräntor har fondkapi-
talets realvärde kunnat återställas och öka.

Diagram 9. Fondkapital till marknadsvärde och
ackumulerade reala överskott/underskott, 1960-1992.

Fondkapital
mdkr

500 r

400 -

300 -

200 -

100 -

0 —

Reala över/underskott

i % av fondkapital

-10

-20

1980 1985

1960 1965 1970 1975

-30

19901992

seese Fondkapital

Reala överskott

Reala underskott

35

Resultaträkning, nominal och real
Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

RESULTATRÄKNING (TKR)	1992	1991
Intäkter
Intäktsräntor:
Obligationer	42 035 042	37 687 150
Förlagsbevis	1 210 858	1 245 256
Reverser	2 175 607	3 220 895
Refinansieringslån	24 566	47 814
Pennmgmarknadsplaceringar	3 718 991	1 822 100
Partnerfinansiering	1 857 840	603 211
Övriga intäktsräntor	308 877	210 109
	51 331 781	44 836 535
Fastigheternas driftsnetto	384 352	435 793
Övriga intäkter	67 715	11 705
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	1 737 949	3 019 102
Summa intäkter	53 521 797	48 303 135
Kostnader
Kostnadsrantor	831 821	488 339
Inköpskostnader	1 884	1 633
Administrationskostnader	79 608	75 189
Övriga kostnader	13 601	14 520
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	1 376 608	315 301
Nedskrivning av fordringar	200 000	-
Nedskrivning av fastigheter	358 696	-
Summa kostnader	2 862 218	894 982
Arets resultat	50 659 579	47 408 153
Realt resultat
Nettoresultat enligt ovan	50 659 579	47 408 153
Ökning/mmskning av ej realiserade vinster/föriuster	4 811 957	9 759 426
Avsättning for bevarande av grundkapitalets köpkraft	-6 080 064	-25 730 024
Årets reala resultat	49 391 472	31 437 555

36

Balansräkning, nominal och real
Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

1992 1991

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)	BOKF.V.	MARKN.V.	BOKF.V.	MARKN.V.
Tillgångar
Banktillgodohavanden	595 286	595 286	635 985	635 985
Penningmarknadsplacenngar	24 783 394	24 783 394	29 758 577	29 758 577
Räntefordringar m m	24 067 621	24 067 621	19 514 317	20 475 890
Fordran å delfondema	326 975	326 975	952 198	952 198
Värdepapper:
Obligationer	383 507 207	393 313 180	338 476 900	341 349 729
Förlagsbevis	8 951 435	8 918 345	10 284 943	10 306 730
Reverser	15 131 303	15 340 434	22 171 640	22 132 876
Refinansieringslån	158 002	158 002	303 820	303 820
Partnerfinansieringslån	8 177 888	8 177 888	8 177 888	8 177 888
Fastigheter	11 473 184	6 031 628	10 891 314	6 648 332
Aktier i fastighetsbolag	634 871	480 813	503 575	503 575
Akter i partnerfinansieringsbolag	2 884 110	2 884 110	2 884 110	2 884 110
Övriga tillgångar	156 214	156 214	65 978	65 978
Summa tillgångar	480 847 490	485 233 890	444 621 245	444 195 688
Skulder
Fastighetslån	1 286 219	1 286 219	2 144 846	2 144 846
Övriga skulder	194 392	194 392	338 167	338 167
Fondkapital
Enligt balansräkning föregående år
Tillskjutet grundkapital	36 836 539		39 082 139
Ackumulerat resultat	405 301 693		357 893 541
Indexuppräknat grundkapital		351 397 355		327 912 932
Ackumulerat realt resultat		90 315 320		58 877 765
Summa fondkapital föregående år	442 138 232	441 712 675	396 975 680	386 790 697
Innevarande år
Avgifter	83 802 441		83 016 554
Pensionsmedel	-96 380 784		-87 860 857
Administrationsbidrag	-562 266		-521 522
Rekvirerat av 4:e och 5:e AP-fondema	-1 000 000		-700 000
Överskjutande löntagarfondsmedel	382 701		2 868 026
Summa tillskjutet grundkapital	-13 757 908		-3 197 799
Indexuppräknat grundkapital		-7 677 844		22 532 225
Avkastning från delfonderna	326 976	326 976	952 198	952 198
Årets resultat	50 659 579		47 408 153
Årets reala resultat		49 391 472		31 437 555
Ökning fondkapital innevarande år	37 228 647	42 040 604	45 162 552	54 921 978
Summa fondkapital totalt	479 366 879	483 753 279	442 138 232	441 712 675
Summa skulder och fondkapital	480 847 490	485 233 890	444 621 245	444 195 688

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende köp 3 335 615

avseende försäljning 2 901 462

37

Resultaträkning
Första fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Första fondstyrelsen tillförs avgifter som erlagts av staten, kommuner och dem närstående institutioner och bolag.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts till
anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1992 framgår av nedanstående
resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR)	1992		1991
Intäkter
Intäktsräntor
Obligationer	13 317 242
Förlagsbevis	386 181
Reverser	790 412
Refinansieringslån	1 490
Penningmarknadsplacenngar	1 250 179
Partnerfinansiering	557 351
Övriga intäktsräntor	90 168	16 393 023	14 246 193
Fastigheternas driftsnetto		115 306	130 738
Övriga intäkter		20 314	3 760
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		486 023	758 562
Summa intäkter		17 014 666	15 139 253
Kostnader
Kostnadsräntor		257 147	137 131
Inköpskostnader		585	438
Administrationskostnader		29 277	26 416
Övriga kostnader		4 080	4 620
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		359 098	96 562
Nedskrivning av fordringar		60 000	-
Nedskrivning av fastigheter		107 609	-
Summa kostnader		817 796	265 167
Årets resultat		16 196 870	14 874 086

38

Balansräkning
Första fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)	1992		1991
Tillgångar
Banktillgodohavanden		254 378	353 602
Penningmarknadsplacenngar		9 353 219	8 662 015
Rantefordringar m m		7 331 152	5 836 135
Fordran å delfonderna		103 611	312 334
Värdepapper:
Obligaboner	120 041 852
Förlagsbevis	2 992 416
Reverser	5 862 361
Refinansieringslån	11 037
Partnerfinansieringslån	2 453 366	131 361 032	121 806 128
Fastigheter		3 441 955	3 267 394
Aktier i fastighetsbolag		190 461	151 073
Aktier i partnerfinansiermgsbolag		865 233	86 5 233
Ovnga tillgångar		46 900	19 829
Summa tillgångar		152 947 941	141 273 743
Skulder
Skuld till delfond		60 000	-
Fastighetslån		385 866	643 454
Övriga skulder		55 668	193 986
Fondkapital
Enligt balansräkning föregående år
Tillskjutet grundkapital	9 166 302
Ackumulerat resultat	131 270 001
Summa fondkapital föregående år		140 436 303	126 244 748
Innevarande år
Avgifter	31 546 060
Pensionsmedel	-35 468 128
Admmistrationsbidrag	-206 914
Rekvirerat av 4:e och 5:e AP-fondema	-318 000
Överskjutande löntagarfondsmedel	156 605
Summa tillskjutet grundkapital		-4 290 377	-994 865
Avkastning från delfondema		103 611	312 334
Årets resultat		16 196 870	14 874 086
(Ökning fondkapital innevarande år)		(12 010 104)	(14 191 555)
Summa skulder och fondkapital		152 947 941	141 273 743

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer
avseende kop 777 066
avseende försäljning 807 960

Karl Gustaf Scherman
Lars-Gerhard Westberg
Curt Persson

Stockholm den 24 mars 1993
Gösta Gunnarsson (ordförande)
Lars Ag
Lars Walberg
Lisbeth Eklund

Bernth Johnson

Lilian Hindersson

Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

39

Resultaträkning
Andra fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Andra fondstyrelsen tillförs avgifter som erlagts av större enskilda arbetsgivare. Med större arbetsgivare avses
arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) överstiger 240 basbelopp, för 1992 ca 8,1 mkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts till
anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1992 framgår av nedanstående
resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR)	1992		1991
Intäkter
Intäktsräntor
Obligationer	21 139 193
Förlagsbevis	539 175
Reverser	1 008 193
Refinansieringslån	21 930
Penningmarknadsplacenngar	1 931 340
Partnerfinansiering	928 920
Ovnga intäktsräntor	124 127	25 692 878	22 292 929
Fastigheternas driftsnetto		192 176	217 897
Övriga intäkter		33 857	4 605
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		795 654	1 647 962
Summa intäkter		26 714 565	24 163 393
Kostnader
Kostnadsräntor		443 579	207 401
Inköpskostnader		916	909
Administrationskostnader		30 314	29 258
Ovnga kostnader		6 801	7 260
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper		701 116	168 632
Nedskrivning av fordringar		100 000	-
Nedskrivning av fastigheter		179 348	-
Summa kostnader		1 462 074	413 460
Årets resultat		25 252 491	23 749 933

40

Balansräkning
Andra fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)	1992		1991
Tillgångar
Banktillgodohavanden		172 923	164 099
Penningmarknadsplacenngar		12 535 165	16 510 273
Räntefordringar m m		12 400 518	10 222 814
Fordran å delfonderna		263 528	368 406
Värdepapper:
Obligationer	194 003 494
Förlagsbevis	3 763 451
Reverser	6 611 517
Refinansieringslån	138 925
Partnerfinansieringslån	4 088 944	208 606 331	188 223 962
Fastigheter		5 736 592	5 445 657
Aktier i fastighetsbolag		317 436	251 787
Aktier i partnerfinansieringsbolag		1 442 055	1 442 055
Övriga tillgångar		78 107	32 989
Summa tillgångar		241 552 654	222 662 042
Skulder
Fastighetslån		643 110	1 072 423
Övriga skulder		94 805	165 889
FONDKAPITAL
Enligt balansräkning föregående år
Tillskjutet grundkapital	21 831 596
Ackumulerat resultat	199 592 134
Summa fondkapital föregående år		221 423 730	197 174 349
Innevarande år
Avgifter	31 400 201
Pensionsmedel	-36 817 459
Admini strationsbidrag	-214 786
Rekvirerat av 4:e och 5:e AP-fonderna	-501 000
Överskjutande löntagarfondsmedel	108 034
Summa tillskjutet grundkapital		-6 025 010	131 042
Avkastning från delfonderna		163 528	368 406
Årets resultat		25 252 491	23 749 933
(Ökning fondkapital innevarande år)		(19 391 009)	(24 249 381)
Summa skulder och fondkapital		241 552 654	222 662 042

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer

avseende köp 2 047 253

avseende försäljning 1 602 168

Lars-Gunnar Albäge
Leif Lewin
Bert-Ove Pettersson

Stockholm den 23 mars 1993
Hans Alsén (ordförande)
Ulf Laurin
Stig Malm
Inge Granqvist

Bo Rydin
Per-Olof Edin
Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

41

Resultaträkning
Tredje fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Tredje fondstyrelsen tillförs avgifter som erlagts av mindre arbetsgivare samt s k egenavgifter. Med mindre arbetsgivare
avses arbetsgivare vilkas lönesumma (avgiftsunderlag) högst uppgår till 240 basbelopp, för 1992 ca 8,1 mkr. De
överförda egenavgifterna uppgår till kr 2 740 661 tkr.

De förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och har enligt reglementet bokförts till
anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt delfondens tillgångar och skulder per den 31/12 1992 framgår av nedanstående
resultaträkning och balansräkning.

RESULTATRÄKNING (TKR)	1992	1991
Intäkter Intäktsräntor Obligationer Förlagsbevis Reverser Refinansieringslån Penningmarknadsplacenngar Partnerfinansiering Övriga intäktsräntor	7 578 607 285 502 377 002 1 146 537 472 371 569 94 583 9 245 881	8 297 413
Fastigheternas driftsnetto	76 870	87 159
Övriga intäkter	13 543	3 339
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	456 272	612 579
Summa intäkter	9 792 566	9 000 490
Kostnader
Kostnadsräntor	131 095	143 807
Inköpskostnader	383	285
Administrationskostnader	20 017	19 517
Övriga kostnader	2 720	2 640
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	316 394	50 107
Nedskrivning av fordringar	40 000	-
Nedskrivning av fastigheter	71 739	-
Summa kostnader	582 348	216 356
Årets resultat	9 210 218	8 784 134

42

Balansräkning
Tredje fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)	1992		1991
Tillgångar
Banktillgodohavanden		167 986	118 284
Penningmarknadsplacenngar		2 895 010	4 586 289
Räntefordringar m m		4 335 951	3 610 868
Fordran å delfonderna		59 837	271 458
Värdepapper:
Obligationer	69 461 861
Förlagsbevis	2 195 568
Reverser	2 657 425
Refinansieringslån	8 041
Partnerfmansieringslån	1 635 577	75 958 472	69 385 100
Fastigheter		2 294 637	2 178 263
Aktier i fastighetsbolag		126 974	100 715
Aktier i partnerfinansieringsbolag		576 822	576 822
Ovnga tillgångar		31 206	13 160
Summa tillgångar		86 446 895	80 840 959
Skulder
Skuld till delfond		40 000	-
Fastighetslån		257 244	428 969
Ovnga skulder		43 917	133 791
FONDKAPITAL
Enligt balansräkning föregående år
Tillskjutet grundkapital	5 838 641
Ackumulerat resultat	74 439 558
Summa fondkapital föregående år		80 278 199	73 556 583
Innevarande år
Avgifter	20 856 180
Pensionsmedel	-24 095 196
Admmistrationsbidrag	-140 566
Rekvirerat av 4:e och 5:e AP-fonderna	-181 000
Överskjutande löntagarfondsmedel	118 062
Summa tillskjutet grundkapital		-3 442 520	-2 333 976
Avkastning från delfonderna		59 837	271 458
Årets resultat		9 210 218	8 784 134
(Ökning fondkapital innevarande år)		(5 827 535)	(6 721 616)
Summa skulder och fondkapital		86 446 895	80 840 959

Not

Kontrakterade ej likviderade fondaffarer
avseende kop 511296

avseende försäljning 491 333

Åke Petersson

Erik V. Ramberg

Seine Svensk

Stockholm den 25 mars 1993
Rolf Wirtén (ordförande)
Gustaf Piehl
Arne Dahlberg
Sture Nordh

Lerf Zetterberg

Bengt Lloyd

Carl-Johan Åberg (verkställande direktör)

43

Styrelse och revisorer Första fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Gösta Gunnarsson, ordförande

Ledamöter

Gösta Gunnarsson, Landshövding i Jönköpings Län (ordförande)

Karl Gustaf Scherman, Generaldirektör, Riksförsäkringsverket

Lars Ag, Verkställande direktör, Konsum Stockholm

Bernth Johnson, Kommunalråd

Lars-Gerhard Westberg, Kommunalråd

Lars Walberg, F d landstingsråd

Lilian Hindersson, Förbundssekreterare, Svenska Kommunalarbetareförbundet

Curt Persson, Förbundsordförande, Statsanställdas Förbund

Lisbeth Eklund, Förbundsordförande, Statstjänstemannaförbundet

Suppleanter

Ruth Kämek, F d landstingsledamot

Peder Tömvall, Generaldirektör, Statens löne- och pensionsverk

Ulla Petterson Carvalho, F d Kommunalråd

Margita Björklund, Adjunkt

Monica Sundström, Förbundsdirektör, Landstingsförbundet

Margareta Svensson, Sekreterare, Landsorganisationen i Sverige

Alf Karlsson, Förhandlingschef, Statsanställdas Förbund

Jörgen Ullenhag, Ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

Revisorer

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Per Wardhammar, Auktoriserad revisor

Bengt Gustavsson, Bankdirektör

Gunnar Eklund, F d administrativ chef, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

44

Styrelse och revisorer Andra fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Hans Alsén, ordförande

Ledamöter

Hans AJsén, F d landshövding (ordförande)

Lars-Gunnar Albåge, Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen

Ulf Laurin, Styrelseordförande, Svenska Arbetsgivareföreningen

Bo Rydin, Styrelseordförande, Svenska Cellulosa AB

Leif Lewin, Direktör, OK Petroleum AB

Stig Malm, Ordförande, Landsorganisationen i Sverige

Per-Olof Edin, Ekonom, Landsorganisationen i Sverige

Bert-Ove Pettersson, Förbundsordförande, Fastighetsanställdas Förbund
Inge Granqvist, Förbundsordförande, Svenska Industritjänstemannaförbundet

Suppleanter

Sune Halvarsson, Avdelningschef, Statens Industriverk

Erik Menckel, Direktör, Svenska Arbetsgivareföreningen (fr o m 1993-02-25)

Birger Jarl Persson, Styrelseledamot, Svenska Arbetsgivareföreningen

Rune Sirvell, Direktör, Svenska Tidningsutgivareföreningen

Rolf Trodin, Verkställande direktör, HSB:s Riksförbund

Göran Wiström, Arbetsmarknadssekreterare, Svenska Metallindustriarbetareförbundet

Åke Wänman, Förbundsordförande, Svenska Byggnadsarbetareförbundet

Arne Johansson, Förbundsordförande, Svenska Skogsarbetareförbundet

Lars Hellman, Förbundsordförande, Handelstjänstemannaförbundet

Revisorer

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)
Per Wardhammar, Auktoriserad revisor

Lars Gårdö, Direktör

Berndt Holgersson, Direktör, LO Media AB

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

45

Styrelse och revisorer Tredje fondstyrelsen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Rolf Wirtén, ordförande

Ledamöter

Rolf Wirtén, Landshövding i Östergötlands Län (ordförande)

Åke Petersson, Direktör

Gustaf Piehl, F d Ordförande, Småföretagens Riksorganisation

Leif Zetterberg, Direktör, Lantbrukarnas Riksförbund

Erik V Ramberg, F d Ordförande, Sveriges Köpmannaförbund

Arne Dahlberg, F d Förbundsordförande, Svenska Målareförbundet

Bengt Lloyd, F d Förbundsordförande, Handelsanställdas Förbund

Seine Svensk, Förbundsordförande, Hotell- och Restauranganställdas Förbund
Sture Nordh, Förbundsordförande, Sveriges Kommunaltjänstemannaförbund

Suppleanter

Gustav Jönsson, Överdirektör, Riksförsäkringsverket

Åke Lundqvist, Styrelseordförande, Kooperativa Förbundet

Arne Johansson, Andre vice ordförande, Småföretagens Riksorganisation

Sten Lindberg, Ekonomidirektör, Lantbrukarnas Riksförbund

E.O. Holm, Verkställande direktör, Sveriges Köpmannaförbund

Ingvar Jansson, F d Förbundsordförande, Svenska Pappersindustriarbetareförbundet

Ingvar Åsén, F d Förbundsordförande. Svenska Transportarbetareförbundet

Börje Johansson, Förbundsordförande, Försäkringsanställdas förbund

Elsa Hörling, Andre vice ordförande, Sveriges Akademikers Centralorganisation

Revisorer

Bengt Holmström, Auktoriserad revisor (ordförande)

Per Wardhammar, Auktoriserad revisor

Hugo Orup, Styrelseledamot, Sveriges Köpmannaförbund

Berndt Holgersson, Direktör, LO Media AB

Verkställande direktör

Carl Johan Åberg

46

Revisionsberättelser

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Första fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens första fondstyrelses
förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1992.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om
fondstyrelsens förvaltning, inventerat de tillgångar som fondstyrelsen förvaltar samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi
ansett erforderliga.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Revisionen har icke givit anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och
balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 1 april 1993

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Bengt Gustavsson Gunnar Eklund

Andra fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens andra fondstyrelses
förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1992.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Stockholm den 1 april 1993

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Lars Gårdö Berndt Holgersson

Tredje fondstyrelsen

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna pensionsfondens tredje fondstyrelses
förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1992.

Räkenskaperna har granskats av Bohlins Revisionsbyrå AB.

Stockholm den 1 april 1993

Bengt Holmström (ordförande) Per Wardhammar Hugo Orup Berndt Holgersson

47

Jämförande balans- och resultaträkningar 1960-1992
Första, Andra och Tredje fondstyrelserna

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

BALANSRÄKNINGAR PER 31.12 1 MKR	1960	1970	1980	1990	1991	1992
Obligationer	396,0	28 319,9	114 637,0	308 454,2	338 476,9	383 507,2
Förlagsbevis	15,2	1 145,8	1 989,8	10 224,3	10 285,0	8 951,4
Reverser	59,4	6 355,1	30 561,2	31 553,7	22 171,6	15 131,3
Refinansieringslån	-	2 438,6	11 267,4	549,1	303,8	158,0
Partnerfinansieringslån	-	-	-	8177,9	8 177,9	8177,9
Penningmarknadsplacenngar	0.1	0,7	2,4	10 225,1	30 394,6	25 378,7
Fastigheter	-	-	-	8 869,3	10 891,3	11 473,2
Aktier i fastighetsbolag	-	-	-	350,5	503,5	634,9
Aktier i partnerfinansieringsbolag	-	-	-	2 884,1	2 884,1	2 884,1
Räntefordringar	9.1	738,3	5 100,7	17 374,1	19 514,3	24 073,0
Övriga tillgångar	-	-	18,1	932,1	1 018,2	481,0
Summa tillgångar	479,8	38 998,4	163 576,6	399 594,4	444 621,2	480 850,6
Fastighetslån	-	-		2 242,4	2 144,8	1 286,2
Övriga skulder	1,5	580,5	23,5	376,3	338,2	192,2
Fondkapital	478,3	38 417,9	163 553,1	396 975,7	442 138,2	479 372,2
Summa skulder	479,8	38 998,4	163 576,6	399 594,4	444 621,2	480 850,6

RESULTATRÄKNINGAR 1 MKR	1960	1970	1980	1990	1991	1992
Intäktsräntor:
Obligationer	10,8	1 625,2	9 481,4	32 855,7	37 687,2	42 035.0
Förlagsbevis	0,6	73,0	190,6	807,1	1 245,3	1 210,9
Reverser	1.0	372,6	2 789,7	4 260,3	3 220,9	2 175,6
Refinansieringslån	-	178,8	1 199,7	74,6	47.8	24,6
Partnerfinansiering	-	-	-	237,6	603,2	1 863,2
Övriga intäktsräntor	0.8	9,7	67,4	2 158,2	2 032,2	4 027.9
Fastigheternas driftsnetto	-	-	-	201,5	435.8	384,3
Övriga intäkter, kursskillnader m m	-	-	-	425,3	3 030,8	1 805,7
Summa intäkter	13,2	2 259,3	13 728,8	41 020,3	48 303,1	53 527,1
Kostnadsräntor, inköpsräntor och
kursskillnader, övriga kostnader	1,3	44,7	56,1	2 575,3	819,8	2 782,6
Fondstyrelsernas administrationskostnader	0,5	1.3	6,2	60,1	75,2	79.6
Summa kostnader	1.8	46,0	62,3	2 635,4	895,0	2 862,2
Resultat	11,4	2 213,3	13 666,5	38 384,9	47 408,1	50 664,9

48

Placeringarnas fördelning efter placeringsobjekt
(Anskaffningsvärden, mkr)

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

	UNDER ÄR 1992 TOTALT	PER 31.12.1992 TOTALT
Obligationslån	45 030	383 507
Staten	24 519	106 571
Landsting och kommuner	-494	777
Bostadsfinansierande institut	20 661	255 600
Företag	-1 265	6 744
Företagsfinansierande institut	1 623	13 774
Utländska låntagare	-14	41
Förlagslån	-1 334	8 951
Bostadsfinansierande institut	-23	1 725
Företag	-396	361
Företagsfinansierande institut	-3	163
Banker	-912	6 702
Reversiån	-7 041	15 131
Landsting och kommuner	-514	2 452
Bostadsfinansierande institut	-3 772	2 374
Företag	-1 279	4 223
Företagsfinansierande institut	-1 476	6 082
Refinansieringslån	-146	158
Penningmarknad splaceringar	-5 016	25 379
Partnerfinansieringsplaceringar	0	11 062
Fastighetsinvesteringar m m	713	12 108
Summa	32 206	456 296

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper
(Anskaffningsvärden, mkr)

	UNDER ÅR 1992 TOTALT	PER 31.12.1992 TOTALT
Staten	24 519	106 571
Kommuner	-1 008	3 230
Bostäder	16 866	259 699
Näringsliv	-3 854	38 206
därav industri m m	-1 987	26 666
energi	-955	5 387
övrigt	-912	6 153
Utländska låntagare	-14	41
Penningmarknadsplacenngar	-5 016	25 379
Partnerfinansienngsplacenngar	0	11 062
Fastighetsinvesteringar m m	713	12 108
Summa	32 206	456 296

49

4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

Placeringarnas fördelning på låntagargrupper per 31.12 respektive år
(Anskaffningsvärden, mkr)

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

	1960 MKR	%	1970 MKR	%	1980 MKR	%	1990 MKR	%	1991 MKR	%	1992 MKR	%
Staten	135	29	3 320	9	34 940	22	78 966	21	82 052	20	106 571	23
Kommuner	61	13	3 978	10	11 036	7	10 314	3	8 922	2	3 230	1
Bostäder	173	37	18 420	48	58 280	37	217 216	57	242 832	57	259 699	57
Näringsliv	102	21	12 405	33	54 036	34	44 223	11	37 377	9	38 206	8
därav industri m m	62	13	9 352	25	41 344	26	28 244	7	24 169	6	26 666	6
energi	25	5	1 695	4	8 212	5	8 741	2	6 343	1	5 387	1
övrigt	15	3	1 358	4	4480	3	7 238	2	6 865	2	6 153	1
Utländska låntagare	-	-	136	-	163	-	62	-	55	-	41	-
Penningmarknadsplacenngar, m m	-	-	1	-	3	-	10 225	3	30 395	7	25 379	6
Partnerfmansieringsplaceringar	-	-	-	-	-	-	11 062	3	11 062	2	11 062	2
Fastighetsinvesteringar m m	-	-	-	-	-	-	9 220	2	11 395	3	12108	3
Summa	471	100	38 260	100	158 458	100	381 288	100	424 090	100	456 296	100

50

Kortfattade fakta om allmän tilläggspension

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Försäkrade

Anställda och egna företagare i äldern 16-64 är (för
personer födda 1911-1927 räknas även det 65:e äret).

Basbelopp

Basbeloppet uttrycker den värdesäkring som ATP lik-
som flertalet sociala förmåner är uppbyggt på.
Basbeloppet fastställs numera för ett helt år i taget och
visar förändringen i konsumentpriserna från oktober till
oktober året innan. Basbeloppet respektive år reglerar
utbetalningen av ATP.

Basbeloppets storlek några år

1965 5 000

1970 6 000

1975 9 000

1980 13 900

1985 21 800

1990 29 700

1991 32 200

1992 33 700

1993 34 400

ATP-poäng

Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) redovisas på
slutskattesedeln varje år. Den utgörs i princip av
förvärvsinkomsten under året minskad med basbeloppet
i januari. Inkomster över 7,5 basbelopp räknas inte med
i den pensionsgrundande inkomsten (= taket i ATP).
ATP-poäng = ^PGI—

basbelopp

Maximal ATP-poäng uppgår således till 6,5 för varje är.
ATP-poängen registreras och sparas för varje individ
varje år.

ATP-beräkning

ATP-pensionens storlek för år beräknas enligt följande:
Basbeloppet x 60% x medel-ATP-poäng”

.. antal" år med ATP.. _nral...

x------gg--------x 0,98

* Genomsnittet av de 15 högsta ATP-poängen.

' ’ Högst 30 år.

Fr o m den 1 januari 1993 reduceras ATP-
pensionen med 2%.

ATP-ålderspension

Utgår normalt från den månad man fyller 65 år.

För att få full ATP skall man arbetat 30 år (för de som är
födda 1923 och tidigare gäller särskilda regler). Reduk-
tion med 1/30 för varje felande år.

Av de 30 åren räknas de 15 bästa inkomståren
(= inkomst mellan 1 basbelopp och 7,5 basbelopp).
Maximalt för år 1991: 0,6 x 6,5 x 32.200 = 125.580
kronor.

Förtida uttag av ålderspensionen kan göras tidigast
från 60 års ålder. Reduktion med 0,5% per ”förtida'
månad (livsvaraktig).

Uppskjutet uttag av ålderspensionen kan ske längst
intill 70 år. Förhöjning med 0,7% per uppskjuten månad.

Försäkringskassan har hand om uträkning och utbe-
talning av ATP.

Sjukbidrag/förtidspension

Utgår vid varaktig arbetsoförmåga motsvarande minst
50%.

Förtidspensionens storlek beräknas på samma sätt
som för ålderspension (med några undantag).

Vid fullständig arbetsoförmåga är förtidspensionen
samma som ålderspensionen.

Efterlevandepension

Omställningspension och hel särskild efterlevandepen-
sion utgör 40% av den avlidnes egenpension eller, om
barn med barnpension finns, 20%.

Barnpension

För barn under 18 år: 30% av den avlidnes beräknade
eller verkliga ålders- eller förtidspension. Detta gäller för
första barnet. För varje ytterligare barn ökas procentta-
let med 20.

51

ÅRSREDOVISNING

Fjärde fondstyrelsen

Allmänna Pensionsfonden

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Fjärde fondstyrelsen (Fjärde AP-fonden)

Fjärde AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden.

Allmänna pensionsfonden grundades 1960 efter beslutet att införa en allmän tilläggs-
pensionering finansierad genom obligatoriska arbetsgivaravgifter.

Fjärde AP-fonden tillkom 1974 med uppgift att förvalta de medel som används för
förvän' av aktier och liknande värdepapper -

Fjärde AP-fonden har genom riksdagsbeslut successivt tilldelats 2.350 mkr.

Från och med den 1 juli 1988 utgör den maximala medelstilldelningen ett belopp,
som motsvarar 1% av det sammanlagda anskaffningsvärdet på de medel som första,
andra och tredje AP-fondema förvaltar.

Fjärde AP-fonden skall årligen till första, andra och tredje AP-fondema överföra en
avkastning beräknad till 3% på nuvärdet av förvaltade medel.

Fjärde AP-fondens ägarandel i vaije enskilt börsnoterat företag får uppgå till högst
10% eller om företaget utgivit aktier med olika röstvärde till högst 10% av det totala
rösttalet.

1992 i sammandrag

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

• Fondens grundkapital får fr o m 1988-07-01 uppgå till högst 1% av första-tredje fond-
styrelsernas tillgångar eller omkring 4,4 mdr vid årsskiftet 1992/1993.

• Fonden har under året rekvirerat 500 mkr, varefter grundkapitalet uppgår till 4,0 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid årsskiftet till 25,9 mdr
mot 22,6 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1992 värdepapper för 4,3 mdr och sålde värdepapper för 3,6 mdr.

• I nyemissioner placerades 55 mkr, varav 31 mkr i icke börsnoterade företag.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordningsföljd Astra, Ericsson,
ASEA, Procordia och Sandvik, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 10,6 mdr
svarade för knappt 50% av portföljvärdet.

• Fondens engagemang i onoterade företag uppgick vid utgången av året till 861 mkr.
Därjämte har under året lämnats aktieägartillskott på sammanlagt 158 mkr.

• Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst har fonden överträffat
resultatkravet - att bibehålla grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på
detta med 3% - med drygt 17 mdr.

• Aktiekurserna sjönk under 1992 med 0,3%. Index för fondens portfölj steg med 9%.
Avkastningen på fondkapitalet blev 13%.

VD-kommentar

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Nittiotalets första år har varit mycket händelserika, inte
minst när det gäller utvecklingen på de svenska finansiel-
la marknaderna. Decenniet böljade med ett kraftigt börs-
fall efter ett mycket starkt åttiotal. Under första halvåret
1991 skedde en stark återhämtning, som emellertid visa-
de sig vara dåligt underbyggd mot bakgrund av att låg-
konjunkturen blev alltmera märkbar. Kurserna föll därför
tillbaka igen mot slutet av året. Det nya året inleddes
med förnyad optimism, som inte heller denna gång blev
särskilt långvarig. Bankernas kreditförluster fortsatte att
växa till närmast ogripbara nivåer och pengar blev allt
tydligare en bristvara. Därmed försvann en viktig förut-
sättning för en fortsatt optimism på aktiemarknaden. _
Kurserna föll med en tredjedel från maj till oktober. Aret
fick en hausseartad avslutning som en direkt följd av att
den svenska kronan deprecierades.

Bakom denna mycket korta resumé av händelseförloppet
under de tre senaste åren, döljer sig naturligtvis en
mängd samverkande faktorer. Orsakssambanden är ofta
komplexa, varför det ibland är svårt att skilja orsak från
verkan. Utan en god överblick, är det därför inte alltid
lätt att urskilja enskilda händelsers direkta effekter på ak-
tiemarknaden. Saknas en någorlunda riktig bild av hän-
delseförloppet blir det också svårare att förutse den fort-
satta utvecklingen.

Ett alltför kort perspektiv kan således ge en mycket för-
virrad bild av ett visst skeende. Med ett längre synsätt
blir det lättare att ”filtrera bort” en stor del av det ”brus”,
som ständigt omger, i detta fall, marknadens aktörer.
Härigenom ökar sannolikheten för att på ett riktigt sätt
uppfatta de underliggande trenderna, vilka lämpligen kan
ligga till grund för eventuella trendframskrivningar eller
prognoser. Detta är ingen originell ansats, men förtjänar
likväl att upprepas. I tider av stor osäkerhet och turbulens
är det extra viktigt att inte förlora perspektivet. Historien
har emellertid upprepade gånger lärt oss att detta är lätta-
re sagt än gjort.

Fjärde AP-fonden har uttalat långsiktiga mål. Strategin är
därför att söka identifiera de faktorer, som på längre sikt
är av väsentlig betydelse för lönsamheten i svenska före-
tag. Vårt verksamhetsfält utgörs till övervägande delen
av den svenska aktiemarknaden, en marknad som mycket
snabbt reagerar på en mängd mer eller mindre relevant
information. I sökandet efter jämvikt kommer den därför
att röra sig mellan vad som tidvis, och framförallt i efter-
hand, kan förefalla vara extrema lägen. Aktiemarknaden
är förvisso speciell i många avseenden, men funktions-
sättet är detsamma som för de flesta andra typer av mark-
nader.

Det kan förefalla vara ett dåligt betyg för den s k mark-
naden att den uppenbarligen inte vid varje enskilt tillfälle
ger en ”sann” bild av verkligheten. De omfattande korri-
geringar som nu pågår, bl a inom finans- och fastighets-
sektorerna, uppväcker lätt tvivel rörande marknadens för-
måga att åstadkomma den effektiva och ändamålsenliga
resursfördelning som ekonomerna påstår. Ändå är det
just denna förmåga att alltid förr eller senare korrigera
överdrifter, som är det bästa uttrycket för marknadens
grundläggande funktioner.

I detta sammanhang finns det anledning att fästa upp-
märksamheten på marknadens begränsningar, som kan
vara av olika slag. Vissa är mer eller mindre givna som
t ex begränsningar av informationsflödet till följd av till-
gång och kvalitet, avstånd mellan aktörer, språkskillna-
der och mycket annat. Härtill kommer de begränsningar
som sätts genom olika regler och lagar.

Det torde inte vara kontroversiellt att påstå att någon helt
fri marknad i begreppets verkliga betydelse, och inom de
områden vi har anledning att beröra, knappast existerar.
Det torde vara nästan lika okontroversiellt att påstå att
detta heller inte är eftersträvansvärt. Regler i en eller an-
nan form behövs av flera skäl. Problemet är att åstad-
komma ett regelverk som inte på ett negativt sätt påver-
kar markandens funktionssätt, utan istället stimulerar de
mekanismer som verkar för ökad konkurrens och mång-
fald.

Den s k marknadsanpassning och avreglering som har
skett och fortfarande sker inom ett flertal sektorer, är ett
uttryck för en ambition att ta bort vad som uppfattas vara
för marknaden hämmande regler och begränsningar.
Paradoxalt nog leder detta initialt till en ökad osäkerhet
och därmed förmodligen till överdrivna reaktioner på
dessa marknader. Orsaken är att det tar tid innan markna-
dens aktörer har anpassat sig till de nya spelreglerna.
Avregleringen av kredit- och valutamarknaderna under
åttiotalet är bra exempel på vilka dramatiska konsekven-
ser, som kan bli följden när marknadsplatsen plötsligt
konfronteras med tidigare ”inlåsta” obalanser.
Erfarenheterna av att marknaden på mycket lång sikt be-
finner sig i jämvikt kan sägas utgöra en av grundvalarna
för hur en aktieförvaltande institution som fjärde AP-fon-
den agerar. Marknadsförutsättningarna förändras ständigt
och på många olika sätt. Genom långsiktig analys kan
kortsiktiga överreaktioner på marknaden utnyttjas för att
förbättra avkastningen på fövaltat kapital. Att våga gå
emot marknaden innebär ett risktagande, men är en nöd-
vändig förutsättning för att över tiden uppnå en bättre av-
kastning än marknaden som helhet.

För att kunna agera på detta sätt utan att ta alltför stora
risker, krävs att aktiemarknaden är tillräckligt stor och
diversifierad. Den fortsatta koncentrationen av handeln
på Stockholms Fondbörs, är en viktig begränsning i detta
avseende. En stor förvaltare blir alltmer hänvisad till ett
mindre antal stora företag för att köpa eller sälja större
aktieposter. Möjligheterna att avvika från marknadens
sammansättning vid portföljvalet beskärs.

Baserat på ett minskande urval av noterade företag och
som en allt större aktör på aktiemarknaden, har fonden
under sin verksamhet trots allt kunnat bedriva en själv-
ständig portföljstrategi. Aktieportföljens sammansättning
har varit relativt koncentrerad, vilket hittills har visat sig
framgångsrikt. Under de senaste fem åren har index för
fondens aktieportfölj varje enskilt år utvecklats bättre än
börsen totalt. Under året har avkastningskravet väl kun-
nat uppfyllas även efter avsättningar till riskreserven för
befarade men icke konstaterade förluster i onoterade fö-
retag.

56

Riskkapitahnarknaden 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

1992 blev ett år med kraftiga kurssvängningar på den
svenska riskkapitalmarknaden. Diagram 1 visar utveck-
lingen av Veckans Affärers totalindex under 1990 och
1991 samt av totalindex och index för några av de vikti-
gaste branscherna månadsvis 1992.

Totalindex sjönk under året med marginella 0,3% (före-
gående år +6%), men mellan årsskiftena var kursutveck-

lingen mycket skiftande. Fram till årets högsta notering,
tredje veckan i maj, steg kurserna med nära 11 %. Där-
efter sjönk kursnivån med 37% till årslägsta. som inföll
andra veckan i oktober. Från denna nivå inleddes en
snabb återhämtning och kurserna steg fram till årsskiftet
med 43%.

DIAGRAM 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1990-1992

VERKSTÄDER SKOGSINDUSTRI KEMISK INDUSTRI ÖVRIGA

Den branschmässiga kursutvecklingen under året har va-
rit mycket oenhetlig. Vinnarbransch för fjärde året i rad
blev Kemisk Industri med en kursstegring på 28%. Kem-
isk Industri är överrepresenterad i fondens portfölj. Även
Verkstäder, som också väger tungt i fondens portfölj, ha-
de en god kursutveckling och steg med 24%. En bättre
utveckling än marknaden visade även Skogsindustri, som
steg med 13%. Sämst kursutveckling uppvisade bran-
scherna Banker -67%, Rederier samt Fastighets-
och byggföretag -43%, vilka alla är underrepresenterade
i portföljen. Övriga branscher förändrade sitt börsvärde
med mellan -37% och 4%. Noterbart är att Kemi-, Verk-
stads- och Skogsbranscherna nu svarar för mer än två
tredjedelar av börsvärdet.

För enskilda aktier har kursutvecklingen varit än mer
skiftande. Det är svårt att urskilja några generella tenden-
ser. Anmärkningsvärt är dock att en så stor andel som två
tredjedelar av det totala antalet noterade aktier på A-lis-
tan utvecklats sämre än totalindex för tredje året i följd.
Närmare en tredjedel av dessa har dessutom halverat sitt
börsvärde under året. En tråkig utveckling de senaste två
åren har varit att placeringsaltemativen på Stockholms-
börsen successivt blivit färre. Enbart i år har A-listan haft
en nettominskning av 9 företag (samtliga börslistor 25
företag).

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms
Fondbörs (A-listan) steg från 124,6 mdr 1991 till 165,5
mdr 1992. vilket överstiger 1986 års rekordnivå om
141.7 mdr. Eftersom omsättningen innehåller såväl en

pris- som en volymkomponent, är omsättningshastighe-
ten ett mer relevant mått på affärsaktiviteten. Omsätt-
ningshastigheten beräknas månadsvis av fondbörsen.
Under 1992 registrerades en omsättningshastighet på
32% jämfört med 20% för 1991. Affärsaktiviteten över-
steg mätt på detta sätt därmed de senaste fem årens nivå-
er. Negativt är dock att av de 118 företagen stod 20 bolag
för ca 85% av den totala börsomsättningen. Redan de
fem mest omsatta bolagen svarade för närmare hälften av
börsomsättningen.

Den standardiserade optionshandeln var något lägre jäm-
fört med föregående år. Omsättningen ökade i handeln
med indexoptioner, från 5,2 mdr till 6,2 mdr. Handeln
med standardiserade aktieoptioner var klart lägre, 3,1
mdr mot 4,9 mdr föregående år.

Den sammanlagda exporten och importen av svenska ak-
tier mer än fördubblades enligt Riksbankens statistik till
64,1 mdr (30,5 mdr). Om man jämför genomsnittet av
dessa köp och försäljningar med den i Sverige registrera-
de omsättningen, så steg utländska placerares andel av
handeln på Stockholmsbörsen markant från 12% till
19%. För tredje året i rad nettoköpte utländska placerare
svenska aktier. Nettoexporten ökade något till 13,3 mdr
(11,2 mdr). Noterbart är att av nettoexporten av svenska
aktier utgjorde aktier i Astra 43%.

Vid en jämförelse av genomsnittet av importen och
exporten av utländska aktier med den i Sverige registre-
rade omsättningen, var denna relation nära nog oförän-
drad 40% (42%). De sammanlagda köpen och försälj- 57

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

ningama av utländska aktier uppgick till 132,0 mdr
(104,5 mdr). Härav nettoköptes utländska aktier för 3,1
mdr (14,2 mdr).

Sedan gränshandeln för räntebärande instrument liberali-
serades i mitten av 1989 har kapitalflödena över gränsen
ökat avsevärt. Under 1992 har denna handel mer än för-
dubblats jämfört med föregående år, framförallt ökade
handeln kraftigt under årets sista månader som en följd
av den då rådande ränte- och valutaoron. Under 1992
köptes och såldes nominella värdepapper för samman-
lagt 3.483,9 mdr (1.517,0 mdr). Härav svarade kronobli-
gationer för 3.454,4 mdr (1.465,1 mdr). Mätt på årsbasis
vände kapitalflödet för första gången på fyra år. Sålunda
nettoimporterades obligationer från utlandet för 5,8 mdr
(-44,7 mdr).

Diagram 2 visar kursutvecklingen mätt i lokal valuta för
ett urval utländska börser från årsskifte till årsskifte för
1991 och 1992. Den dollarbaserade världsindexutveck-
lingen under 1992, enligt tidskriften Morgan Stanley
Capital International (MSCI), återges också i diagram-
met. Kurserna på de stora utländska börsema steg gene-
rellt under året. Av de större börsema, som är represente-
rade i fondens aktieportfölj, steg New York och Paris
med 4% respektive 5%, medan London och Ziirich ökade

DIAGRAM 2

KURSUTVECKLING UTLANDET

1 I Helår 1992

I I Helår 1991

V Världsindex 1992

14% respektive 18%. Börsema i Frankfurt och Tokyo
minskade i värde med 2% respektive 26%.

De svenska börsbolagens totala marknadsvärde uppgick
vid årsskiftet till ca 540 mdr, vilket motsvarade en värde-
ring uppgående till ca 110% av det justerade egna kapita-
let. Sedan 1985 har det egna kapitalet prissatts med ra-
batt endast under åren 1990-91. Detta avspeglade då för-
väntningar om försämrad lönsamhet i företagen. Den nu-
varande värderingen kan tolkas som att dessa förvänt-
ningar har förändrats, men avspeglar också ett förändrat
avkastningskrav som en följd av lägre räntor.

1 likhet med föregående år varierade kursnivån högst av-
sevärt under året men totalindex förblev i stort sett oför-
ändrat från årsskifte till årsskifte. I januari ledde fallande
räntor till att Stockholmsbörsen stärktes kraftigt. Efter en
mindre avmattning som en reaktion på den inhemska
ekonomiska situationen tog konjunkturoptimismen ny
fart. Lägre räntor, fallande inflation, stigande produktivi-
tet i industrin samt hopp om en begynnande konjunktur-
uppgång i USA stärkte börsindex till årets högsta note-
ring den 11 maj. Totalindex föll under andra delen av
maj när vinstprognosema nedjusterades under intryck av
svaga bolagsrapporter och banksystemets fortsatta svå-
righeter med stora och ökande kreditförluster. Den be-
gynnande europeiska valutaoron och stigande räntor bi-
drog till en fortsatt försvagning av totalindex under som-
maren. Efterhand som den europeiska valutaoron ökade
och osäkerheten om Sveriges ekonomiska och politiska
utveckling steg försvagades totalindex ytterligare under
sensommaren.

I slutet av augusti och under september reagerade börsen
på Riksbankens höjningar av marginalräntan med att fal-
la snabbt och relativt kraftigt. Efter marginalräntehöj-
ningen till 500% nådde börsen den lägsta noteringen för
året. Då Riksbanken verkade ha bemästrat devalverings-
spekulationema och regeringen efterhand konkretiserade
den ekonomiska politiken steg börsen igen. Utvecklingen
på börsen var tämligen lugn till den 19 november då den
fasta växelkurspolitiken övergavs. Betydligt lägre räntor
och hopp om förbättrade konkurrensvillkor för svenska
exportföretag gav en mycket kraftig börsuppgång efter
deprecieringen. Efter betydande rörelser under året sluta-
de totalindex i det närmaste oförändrat jämfört med årets
början.

Emissions- och introduktionsvolymen för A- och OTC-
noterade företag uppgick till 1,4 mdr (8,8 mdr). Härav
uppgick nyemissionerna till 1,4 mdr (8,5 mdr). Konver-
tibla förlagslån utgavs till ett belopp av 0,2 mdr (6,6
mdr). På A- och OTC-listoma tillfördes inga nya bolag
under året genom nyintroduktioner riktade till markna-
den.

Under 1992 tillfördes A- och OTC-listoma sammantaget
6 (6) bolag. 22 (27) bolag avfördes från notering. Under
den senaste tvåårsperioden har antalet noterade bolag
(varmed inkluderas O-listan) minskat från 258 till 205.

58

Fonden 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Grundkapitalet

Fondens grundkapital består av de belopp som sedan
1974 successivt förts över från första-tredje AP-fondema
till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

De nu gällande reglerna för medelsöverföring till fonden
infördes den 1 juli 1988. Enligt dessa får till fondens för-
valtning överföras medel som ”får uppgå till högst 1 % av
det sammanlagda anskaffningsvärdet vid utgången av
närmast föregående kalenderår på de medel som första-
tredje fondstyrelserna förvaltar”. Medelsramen har här-
igenom under 1992 ökats med ca 400 mkr till ca 4.400
mkr.

Fonden har under året rekvirerat 500 mkr, varför grund-
kapitalet uppgår till 4.000 mkr.

Nuvärdet av grundkapitalet (dvs summan av de succes-
siva tillskotten, uppräknade med konsumentprisindex
fram t o m december 1992) uppgår till 8.160 mkr. Det
uppindexerade grundkapitalet utgör basen för reglemen-
tets krav på 3% direktavkastning till första-tredje AP-
fondema.

De medel som ställts till fjärde fondstyrelsens förfogande
har dels investerats i värdepapper (svenska noterade och
onoterade värdepapper och i begränsad omfattning ut-
ländska värdepapper, jfr sid 20-21), dels placerats i likvi-
da medel.

Värdepappersportföljen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under
1992 har sammanfattats i följande tabell med jämförelse-
tal för 1991 (belopp i mkr):

svenska företagen (aktier och andra riskkapitalinstrument
sammantagna; noterade värdepapper till marknadsvärde,
onoterade till bokförda värden) fördelade sig värdepap-
persportföljen vid utgången av 1992 på följande sätt:

Engagemang mkr		Antal företag	Totalt belopp	Procent
1000<		8	13.862	63,2
500 <1000		6	3.933	17.9
250 <	500	6	1.965	9.0
100 <	250	8	1.145	5,2
50 <	100	7	487	2_2
10<	50	19	497	2.3
<	10	11	49	0,2
		65	21.937	100,0

Fondens placeringar är liksom tidigare koncentrerade till
större enskilda engagemang. Innehav på 500 mkr och
däröver finns i 14 företag och svarar för drygt 81 % av
portföljvärdet. Inom gruppen 16 mest omsatta aktier på
börsens A-lista återfinns 9 av fondens investeringar över
500 mkr med ett samlat värde av knappt 14 miljarder el-
ler 63% av fondens portföljvärde.

Fördelningen på branscher av fondens svenska värdepap-
persportfölj framgår av tabellen på följande sida. Procor-
dia, som svarar för 7% av fondens värdepappersportfölj
och 9% av marknadens börsvärde vid årets utgång, har
omplacerats från Övriga företag till Kemisk Industri.

KÖP FÖRSÄLJNINGAR NETTO-

PLACERINGAR

(marknadsvärden) (likviditetseffekt)

	1992	1991	1992	1991	1992	1991
SVENSKA VÄRDEPAPPER
noterade
i nyemissioner	24	56	-	-	24	56
i andrahandsmarknaden	3.760	3.117	3.273	3.759	487	-641
onoterade
i nyemissioner	31*	167	-	-	31	167
övrigt	0	25	10	115	-10	-90
	3.816	3.365	3.283	3.874	533	-509
UTLÄNDSKA VÄRDEPAPPER	466	410	297	217	169	193
TOTALT	4.281	3.775	3.580	4.091	702	-316

* Exklusive aktieägartillskott till NLK och Plinius

(I ovanstående tabell liksom i några tabeller i det följande förekommer det att en summa på grund av avrundningar inte överensstämmer med summan i
delposterna)

Fondens köp av värdepapper under 1992 uppgick till

4.281 mkr dvs mer än 1991 (3.775 mkr). Försäljnings-
summan var lägre 1992 än föregående år och uppgick till
3.580 mkr (4.091 mkr). Fondens nettoköp av värdepap-
per blev därmed 702 mkr (nettoförsäljning 316 mkr).

Det totala antalet svenska värdepappersaffärer ökade från
drygt 1.000 till ca 1.300. Det svenska courtaget ökade
från ca 13 mkr till ca 19 mkr. Fonden har gjort affärer
med 23 svenska och 19 utländska mäklare.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda

Detta förklarar en stor del av förändringen av bransch-
sammansättningen under året.

Placeringsinriktningen har under året varit i stort sett
oförändrad. De största förändringarna i portföljens sam-
mansättning har skett för branscherna Verkstäder,
Kemisk Industri och Övriga företag.

Den ökade andelen i Verkstäder förklaras främst av bran-
schens goda relativa kursutveckling samt fondens netto-
köp av ASEA och Atlas Copco. Efter justering för
Procordia har Kemisk Industris relativa andel i fondens 59

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Bransch	Branchfordelning i % Fondens portfölj 1992 1991 1990			Marknaden¹ 1992 1991		1990
Verkstäder	40	33	39	34	28	31
Kemisk Industri	35	29	25	30	16	11
Skogsindustri	10	8	6	9	8	8
Fastighets- och
bvggföretag	3	6	7	4	7	10
Handelsföretag	2	l	1	1	1	1
Rederier	0	1	0	1	I	1
Utvecklingsbolag	0	0	0	1	1	1
Förvaltningsbolag	0	0	1	10	12	12
Banker	0	2	9	2-	7	8
Övriga foretag	9	20	18	9	19	16
100		100	100	100	100	100

portfölj minskat under året, främst beroende på fondens
nettoförsäljning av Astra. Fondens andel i Skogsindustri
överstiger genomsnittet för marknaden, huvudsakligen
beroende på nettoköp av STORA och MoDo.
Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i några
avseenden från aktiemarknadens fördelning på bran-
scher. Fonden har totalt sett högre andelar av aktier i
branscher som representerar tillverkningsföretag
(Verkstäder, Kemisk Industri och Skogsindustri) med
tillsammans 85% av portfölj värdet jämfört med 73% för
marknaden. A andra sidan är andelen Förvaltningsbolag i
portföljen mycket låg jämfört med branschens marknads-
andel. Andelen aktier i Banker är också avsevärt lägre än
marknadens.

Fondens portfölj av noterade värdepapper är i flera avse-
enden (branschmässigt och antal företag) förhållandevis
koncentrerad. Andra portföljer av samma storleksordning
(t ex hos de större försäkringsbolagen) uppvisar som re-
gel en större spridning. Koncentrationen är en medveten
strategi hos fonden. Om man valt rätt aktier ger en sådan
portfölj ett bättre utfall än en mer ”indexneutral” portfölj.
A andra sidan innebär koncentrationen ett högre riskta-
gande. Under 1992 har koncentrationen på företag i rela-
tiva termer givit ett gott utfall.

Noterade värdepapper

Fondens omsättning av noterade svenska aktier låg under
1992 på en marginellt högre nivå än föregående år, +2%,
jämfört med börsens totala omsättningsökning på över
30%. Affärsvolymens andel av den officiella börsomsätt-
ningen minskade därför till ca 2,1 % (2,8%). Marknads-
värdet av fondens portfölj utgjorde ca 3,8% (3,4%) av det
totala börsvärdet. Omsättningshastigheten i fondens port-
följ ligger således lägre än genomsnittet för marknaden.
Arbitrageaffärer, främst bytesaffärer mellan olika aktie-
serier, nådde under 1992 en mycket hög andel, 58%
(35%) av fondens affärsvolym.

1 nyemissioner i noterade företag har fonden 1992 in-
vesterat 24 mkr (56 mkr).

De fem största engagemangen svarade sammantaget för
knappt halva marknadsvärdet av den totala svenska
aktieportföljen eller drygt 5%-enheter mer än föregående
år. Nya engagemang bland de fem största är Ericsson och
ASEA. Aktiekurserna för de båda senare företagen har

¹ Veckans Affärers branschindelning

utvecklats vänsentligt bättre än marknaden. Dessutom
har nettoköp gjorts i båda företagen.

Fondens fem största engagemang vid årets slut, mätt ef-
ter marknadsvärdet, utgjorde:

1	(1)	Astra	4.342 mkr
2	(6)	Ericsson	1.738 mkr
3	(9)	ASEA	1.580 mkr
4	(2)	Procordia	1.517 mkr
5	(3)	Sandvik	1.427 mkr

10.604 mkr

Följande viktiga förändringar har under året skett i fon-
dens portfölj av noterade svenska värdepapper:

• Nya företag i portföljen är Alma Industri & Handel,
Linjebuss, Scribona (via uppdelning av Esselte) och
Strålfors.

• Ett antal engagemang har avyttrats: Almedahl, Finn-
veden, Inter Innovation (uppköpserbjudande), NCB och
Nordbanken (uppköpserbjudande).

• Större nettoköp av aktier har gjorts i ASEA, Gambro
och STORA.

• Större nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Astra.

I övrigt hänvisas till värdepappersförteckningama på sid
16-21. Här redovisas också uppgifterna om fondens kapi-
tal- och rösträttsandelar i de enskilda företagen.

Aktiviteten på marknaden för aktieoptioner har varit i ni-
vå med 1991. Fonden har liksom föregående år i mycket
begränsad skala deltagit i denna marknad främst genom
handel i köpoptioner.

Vid årsskiftet innehavda köpoptioner redovisas i följande
tabell:

Företag	Optioner	Marknadsvärde	Lösenvärde
	motsvarande	92-12-31	tkr
	antal aktier	tkr

SSAB 422.500 1.901 71.825

Från och med 1 juli 1990 får fonden placera högst 10%
av fondkapitalets bokförda värde i aktier i utländska bo-
lag eller konvertibla skuldebrev utfärdade av utländska
aktiebolag eller andelar i utländska aktiefonder. Med nu
gällande bestämmelser kan drygt 1,6 mdr placeras i ut-
landet.

Under 1992 har fonden fortsatt uppbyggnaden av den ut-
ländska portföljen. Portfölj värdet ökade under året med
319 mkr och uppgick vid årets utgång till drygt 751 mkr.
Anskaffningsvärdet var vid samma tidpunkt 599 mkr. De
sammanlagda köpen av utländska aktier har ökat från
410 mkr till 466 mkr och försäljningen ökade från 217
mkr till 297 mkr.

Fondens investeringar utanför Sverige är inriktade mot
främst större bolag i länder som är betydande ur ekono-
miskt perspektiv och har fungerande kapitalmarknader.
Genom investeringar på börsema i New York, Tokyo,
London. Frankfurt, Paris och Ziirich finns i fondens port-
följ placeringar på totalt sex av de sju största börsema.
Den utländska portföljen har givit ett positivt tillskott till
fondens totalavkastning, dock med stor hjälp av den 60

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

svenska kronans depreciering. Den utländska portföljen
befinner sig fortfarande under uppbyggnad.

Följande tabell visar fördelningen på respektive land
1992-12-31:

Land	Fördelning till marknads- värden%	Antal bolag
USA	46	19
England	19	13
Schweiz	12	5
Tvskland	10	7
Frankrike	9	6
Japan	3	13
	100	63

Onoterade värdepapper

Fonden har sedan 1980 placerat i icke noterade företag.
Det investerade beloppet vid utgången av 1992 var 861
mkr exklusive till NLK och Plinius under året lämnade
aktieägartillskott på tillsammans 158 mkr, som direkt be-
lastat fondens resultat. Det investerade beloppet uppgick
vid utgången av föregående år till 897 mkr.

Engagemanget i Centrumlnvest har avvecklats med för-
lust. Förlusten täcks i huvudsak av tidigare gjord reserve-
ring.

Den allmänna konjunkturutvecklingen och inte minst
nedgången på fastighetsmarknaden har lett till att avsätt-
ningen för förlustrisker - liksom föregående år efter indi-
viduell bedömning - i årets bokslut uppgår till 430 mkr
(360 mkr).

I januari 1993 träffades avtal om försäljning av samtliga
aktier i Liber. Realisationsvinsten uppgår till ca 100 mkr.

Likvida medel

Fondens likviditet till anskaffningsvärde uppgick vid
årets slut till 3.146 mkr, vilket innebar en ökning under
året med 338 mkr. Likviditetsandelen, dvs likvida me-
del i förhållande till fondens totala tillgångar upptagna
till marknadsvärden, minskade från årsskifte till årsskifte
från 12,6% till 12.1%.

Medelbeloppet av likvida medel i svenska kronor upp-
gick till ca 2,7 mdr. Under året har portföljens medellöp-
tid trendmässigt successivt minskat, men vid några till-
fällen har portföljen genom aktiv handel avsevärt för-
längts. Medellöptiden har därigenom varierat mellan ett
halvt år och knappt två år (1991: 45 dagar till fem år).
Placeringarnas fördelning vid årets slut framgår av föl-
jande tabell:

	Procent
	1992	1991
Specialkonto, dagslån	2	3
Företaascertifikat	24	29
Statsskuldväxlar	54	45
Obligationer	20	23
	100	100

Den genomsnittliga avkastningen på likvida medel var
under året 15,1% (15,0%). I reala termer innebar detta en
avkastning på 13,2% (6,5%).

Under 1992 var marknadsräntornas rörelser betydligt
större än under både 1990 och 1991, vilka ändå var år
med avsevärda räntefluktuationer. Under årets början föll
de korta räntoma i takt med att marginalräntan sänktes
efter föregående hösts markanta höjning. Då tecken på en
fortsatt svensk konjunkturavmattning blev allt tydligare
och inflationsförväntningarna dämpades föll även de
långa räntoma kraftigt. Ränterörelsema under resten av
det första halvåret var relativt små.

Under sommaren ledde bl a förväntningar om tyska rän-
tehöjningar och den allt instabilare europeiska valuta-
marknaden till att räntoma i Sverige tenderade att stiga
på samtliga löptider. Osäkerheten om den ekonomiska
utvecklingen och det politiska läget i Sverige tilltog un-
der sommaren och inflationsförväntningarna ökade. I slu-
tet av augusti ledde devalveringsspekulationer till att va-
lutaflödet accelererade mycket kraftigt. För att försvara
kronans värde höjde Riksbanken stegvis marginalräntan,
som den 17-20 september nådde en kulmen på rekordni-
vån 500%. När marginalräntan sedan sänktes föll de kor-
ta räntoma snabbt tillbaka till samma nivå som före kri-
sen. medan de längre räntoma låg kvar på en hög nivå. I
november tog spekulationerna mot den svenska kronan
fart igen och valutautflödet accelererade dramatiskt.
Efter utflöden på ca 160 mdr under en vecka var valuta-
reserven i det närmaste tömd och Riksbanken beslöt den
19 november att överge den fasta växelkurspolitiken.
Kronan deprecierades omedelbart ca 10% mot det tidiga-
re indexvärdet. Under återstoden av året sänktes margi-
nalräntan stegvis och var vid årsskiftet 11%. De korta
räntoma föll samtidigt kraftigt och låg vid årets slut ca
4%-enheter under nivån vid årets början. Även de långa
räntoma sjönk och låg vid årsskiftet på samma nivå som
vid föregående årsskifte. Vid ingången av 1993 hade
Sverige således en svagt positiv avkastningskurva och en
markant minskad räntemarginal mot de europeiska,
främst de tyska räntoma.

Finansieringsanalys

I följande tabell ges en finansieringsanalys för fonden
1992 (belopp i mkr):

Tillförda medel	1992	1991
Aktieutdelningar	526	515
Konvertibelräntor	8	10
Räntor på likvida medel	409	324
Nettoförsäljning av värdepapner	-	316
Ökning av grundkapitalet	500	-
Övrigt	28	-
Summa tillförda medel	1.471	1.165
Använda medel
Neuoköp av värdepapper	702	-
Aktieäaartillskott	15S	—
Överföring till 1-3 AP-fondema	226	196
Förvaltningskostnader	17	26
Ökning av fordringar resp
minskning av skulder	30	20
Summa använda medel	1.133	242
Förändring av likvida medel	+338	+923

61

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna
Pensionsfonden skall fondens Ullgångar tas upp till an-
skaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i
redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokförings-
mässiga utfallet av verksamheten (den övre delen av re-
sultaträkningen på sid 12) inte har påverkats av orealise-
rade kursvinster och kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade med 2% till 526 mkr (515 mkr).
Aktieutdelningarna motsvarar ca 2,6% (ca 2,6%) av mark-
nadsvärdet på portföljen av noterade aktier 1992-04-30.
Ränteintäkterna, 417 mkr (varav 409 mkr på likvida me-
del), ökade jämfört med föregående år (334 mkr).
Förvaltningskostnaderna minskade med drygt 8 mkr. En
uppdelning av förvaltningskostnaderna på viktigare kost-
nadsslag återfinnes under avsnittet ”Administration” på
sid 11. Förvaltningskostnaderna motsvarade 1,2 promille
(1,9 promille) av det genomsnittliga bokförda fondkapi-
talet under året och 0,7 promille om tillgångarna värderas
till marknadsvärden.

Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdel-
ningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskost-
nader) på 926 mkr (824 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1992 medförde re-
alisationsvinster på 1.524 mkr (1.785 mkr) och realisa-
tionsförluster på 459 mkr (66 mkr). Realisationsvinster
och realisationsförluster är inte ”planerade” utan upp-
kommer successivt som ett resultat av affärsmässigt mo-
tiverade omplaceringar i den löpande verksamheten.

Som redan nämnts har 430 mkr avsatts för befarade för-
luster på vissa onoterade företag. Årets nettonedskriv-
ningar uppgår till 284 mkr (358 mkr).

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning
till första-tredje AP-fondema överföra ett belopp mot-
svarande 3% av realvärdet av grundkapitalet. Denna
överföring uppgår för 1992 till 232 mkr (226 mkr).
Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresul-
tatet för året 1.475 mkr (1.958 mkr). Detta belopp tillfö-
res fondkapitalet.

Totalt nominellt resultat

Om årsredovisningen för en aktieförvaltande institution
inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföl-
jen måste den sägas vara ofullständig och missvisande.
Orealiserade kursvinster och kursförluster är i princip av
samma karaktär som realisationsvinster och realisations-

förluster. I och med att likviden av en försäljning rein-
vesteras i värdepapper är det realiserade resultatet under-
kastat samma kursrisker som de orealiserade kursföränd-
ringarna. Det är helt klart att aktiekurserna och därmed
portfölj värdet kan ändras snabbt - valet av stickdag kan i
hög grad påverka resultatutfallet. Man bör därför inte
fästa allt för stort avseende vid resultatet under ett ensta-
ka år. Portföljförvaltning är en verksamhet med långsik-
tiga mål. Utfallet måste därför ses i ett längre perspektiv.
Under året har det icke realiserade övervärdet i portföljen
ökat med 1.235 mkr. Motsvarande tal 1991 innebar en
ökning av övervärdet med 827 mkr.

Det totala nominella resultatet för 1992 blev därmed ett
överskott på 2.942 mkr (3.011 mkr).

Realt resultat

Resultaträkningen innehåller ett avsnitt där det totala no-
minella resultatet korrigeras för inflationen under året
och relateras till reglementets krav på 3% real avkast-
ning. Efter avsättning med 136 mkr (551 mkr) för beva-
rande av grundkapitalets köpkraft blev det reala resultatet
ett överskott på 2.806 mkr (2.460 mkr). Med hänsyn ta-
get till kravet på överföring till första-tredje AP-fondema
visade fonden ett överskott på 2.575 mkr (2.234 mkr).
Också det reala resultatet bör ses i ett längre perspektiv.
Man kan i diagram 3 konstatera att sett från fondens till-
komst kom ackumulerade resultat och ackumulerade re-
sultatkrav i balans 1981 (dvs under fondens åttonde
verksamhetsår) och att det ackumulerade överskottet se-
dan 1981 ökat med undantag för 1984, 1987 och 1990.
Vid det senaste årsskiftet översteg det samlade resultatet
motsvarande resultatkrav med drygt 17 mdr.

Performance

Det är av intresse att redovisa fondens ekonomiska utfall
i förhållande till kursutvecklingen på den svenska aktie-
marknaden eftersom svenska aktier utgör fondens huvud-
sakliga verksamhetsområde.

Veckans Affärers totalindex sjönk under året med 0,3%.
Ett index för fondens svenska aktieportfölj visade en
uppgång med drygt 9%. Avkastningen på fondkapitalet
till marknadsvärde, som dessutom bl a inkluderar utdel-
nings- och ränteintäkter, uppgick till drygt 13%. Avkast-
ningsmåtten har i båda fallen belastats med drygt 1 %-en-
het motsvarande årets nettonedskrivningar.

62

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

DIAGRAM 3

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-1992

Vänsterskaia, staplar Högerskala, linje

Ärligt resultat i förhållande Ackumulerat resultatöverskott

Öl! resultatkrav utöver resultatkrav sedan

starten

Administration

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter är
förordnade av regeringen för tiden fram till dess fondens
balansräkning för år 1993 fastställts. Av de fjorton leda-
möterna (med lika många personliga suppleanter) utses
ordförande och vice ordförande utan särskilt förslag, två
efter förslag av sammanslutningar som företräder kom-
munerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av ar-
betsgivare, fem efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetstagare och två efter förslag av rikssammanslutning-
ar inom kooperationen.

Antalet anställda vid fondens kansli var vid årets utgång
nio (nio).

De totala förvaltningskostnaderna 17.587 tkr, fördelade
sig på följande sätt (med jämförelsetal för 1991):

	1992	1991
Löner och ersättningar
Styrelse och
verkställande direktör	1.384	1.351
Övriga anställda	2.789	2.620
Övriga personalkostnader	2.349	2.220
Lokalkostnader	1.535	1.809
Informationskostnader	5.480	12.031
Övriga förvaltningskostnader
inkl inventarieanskaffningar
(netto)	4.050	6.043
Summa	17.587	26.074

Ett nytt ADB-system för hantering av likvida medel och
optioner har under året tagits i bruk.

Utvecklingskostnaderna härför belastade till större delen
föregående år. Detta förklarar i huvudsak de jämfört med
föregående år lägre förvaltningskostnaderna.

63

Förvaltningsberättelse

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på satt som framgår av balansräkningen och särskilda spe- cifikationer över fondens värdepappersinnehav vid års- skiftet Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna Resultaträh	skall bokföras till anskaffningsvärden. Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december 1992 framgår av följan- de resultaträkning samt balansräkning. ning, tkr
Bokföringsmässigt resultat		1992	1991
Aktieutdelningar		525.902	515.474
Ränteintäkter		417.365	334.117
Förvaltningskostnader		-17.587	-26.074
Rörelseresultat		925.680	823.517
Realisationsvinster		1.524.010	1.784.626
Realisationsförluster		-459.240	-65.834
Nedskrivning		- 284.220	-358.082
Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema		1.706.230	2.184.227
Överföring till 1-3 AP-fondema not 1		-231.513	- 225.746
Bokföringsmässigt resultat		1.474.717	1.958.481
Realt resultat
Resultat före överföring till 1-3 AP-fondema en! ovan		1.706.230	2.184227
Förändring av ej realiserade vinster/föriuster		1.235.473	826.732
Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster		2.941.703	3.010.959
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft not 1		-135.597	-550.997
Realt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster		2.806.106	2.459.962
Överföring till 1 -3 AP-fondema		-231.513	-225.746
Överskott/underskott i förhållande tiU resultatkrav		2.574.593	2.234.216

64

Balansräkning

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Balansräkningar, tkr

	1992-12-31		1991-12-31
	Bokförda värden	Marknads- värden	Bokförda värden	Marknads- värden
Tillgångar
Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar.
företagscertiftkat och obligationer m m	3.145.886	3.145.886	2.808.138	2.808.138
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter	91.119	91.119	62.940	62.940
Aktier, not 2	13.119.347	22.156.654	11.544.585	19.430.529
Konvertibla skuldebrev, lån med optionsrätter, not 3	464.453	531.556	356.531	339.525
Summa tillgångar	16.820.805	25.925.215	14.772.194	22.641.132
Skulder och fondkapital
Skulder
Skuld till 1-3 AP-fondema. not 1	231.513	231.513	225.7A6	225.746
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter	7.647	7.647	9.374	9.374
Övriga konfristiga skulder	366	366	512	512
Riskreserv	430.000	430.000	360.000	360.000
	669.526	669.526	595.632	595.632
Fondkapital
Tillskjutet grundkapital	4.000.000		3.500.000
Uppindexerat grundkapital, notl		8.160.456		7.524.860
Ackumulerat överskott från föregående år	10.676.562		8.718.081
Ackumulerat överskon i förhållande till resultatkrav		14.520.640		12.286.424
Arets resultat	1.474.717		1.958.481
Arets resultat i förhållande till resultatkrav		2.574.593		2.234.216
	16.151.279	25.255.689	14.176.562	22.045.500
Summa skulder och fondkapital	16.820.805	25.925.215	14.772.194	22.641.132
Stockholm 1993-02-18
Sören Mannheimer Birgitta Johansson-Hedbere Ingegerd Karlsson			Sonja Weidland
Marcus Storch Gunnar L Johansson	Ingemar Essen		Lennart Hjalmarsson
Bo Dockered Bertil Jonsson	Dan Andersson		Lage Andréasson
Peter Nygårds Björn Rosengren	Bertil Danielsson
Vår revisionsberättelse har avgivits
Stockholm 1993-02-19
Pål Wingren Sten Lundvall	Patric Fredell		Tommy Qvarfort

5 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

65

Bokslutskominentarer

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Redovisnings- och värderingsprinciper
Penningmarknadsinsttument bokförs till anskaffnings-
värde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper in-
kluderar courtage och värdepappersskatt. Vid beräkning
av realisationsvinster och förluster vid försäljning av vär-

depapper har genomsnittsmetoden använts.

Avsättning till riskreserv har skett efter individuell pröv-
ning.

Av årets resultat överförs 3% av det förvaltade grundka-
pitalets nuvärde till 1-3 AP-fondema.

Noter till resultat och balansräkningar

Not 1 Överföring till 1-3 AP-fondstyrelsema.

Fjärde AP-fonden skall varje år överföra en direktavkastning på 3% av rekvirerat ingående kapitals nuvärde.
Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring.

Hänsyn tas till den tid kapitalet disponerats. Konsumentprisindex för december 1992 uppgår till 234.9.
Avsättningen skall göras i den reala redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

	Belopp	Index	Beräknat nuvärde 92-12-31	Tillgängligt antal dagar	Avkastnings- krav
Ingående nuvärde 1/1-92	7.524.860	230.8	7.658.534	360	229.756
Rekvirerat 18/11 -92	500.000	234,0	501.923	42	1.757
	8.024.860		8.160.456		231.513

-8.024.860
A vsältning för bevarande av grundkapitalets köpkraft 135.S97

Not 2 Förteckning över aktier återfinns på sid 16-18 och 20-21.

Not 3 Förteckning över konvertibla skuldebrev återfinns på sid 19 och 20.

66

Revisionsberättelse

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom
revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde
fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsbe-
rättelse för år 1992.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av rä-
kenskaperna. protokoll och andra handlingar, som läm-
nar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat
de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna
samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett er-
forderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko
AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepap-
perstransaktioner, som fonden företagit under 1992, eller
mot de sätt på vilka desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning be-
träffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptag-
na resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller in-
venteringen eller eljest beträffande fondstyrelsens för-
valtning.

Stockholm den 19 februari 1993

Pål Wingren

Sten Lundvall

Patric Fredell

Tommy Qvarfort

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter	Suppleanter
Sören Mannheimer, direktör, ordförande	Nils Dexe. departementsråd
Birgitta Johansson-Hedberg, direktör, vice ordförande	Monica Andersson, borgarråd
Ingegerd Karlsson, kommunalråd	Jörgen Andersson, kommunalråd
Sonja Weidland. kommunalråd	Kennart Erlandsson, kommunalråd
Nlarcus Storch, direktör	Erik Menckel. direktör
Gunnar L Johansson, direktör	Magnus Lemmel. direktör
Ingemar Essén. direktör	Chrisiopher Friis, direktör
Lennart Hjalmarsson, direktör	Kjell Olof Olsson, finansdirektör
Bo Dockered. förbundsordförande	Hans Wållensteen, direktör
Bertil Jonsson. LOs andre ordförande	Valter Carlsson, förbundsordförande
Dan Andersson, ekonom	Gunnar A Karlsson, förbundsordförande
Lage Andréasson. f förbundsordförande	Hans Olsson, utredningschef
Peter Nygårds, kanslichef	Anna-Greta Johansson. 2:e vice ordförande
Björn Rosengren, TCOs ordförande	Sven Magnusson, förbundsdirektör
Revisorer
Pål Wingren, aukt revisor, ordförande	Patric Fredell. direktör
Sten Lundvall, aukt revisor	Tontmy Qvarfort, ekonomichef
Vid revisionen medverkar Öhrlings Reveko AB
Kansli
Bertil Danielsson, verkställande direktör	Lillemor Evertsson
Thomas Halvorsen. vice verkställande direktör	Arne Lööw
Gunnel Johansson, kamrer	Stefan Malmström
Margareta Passad	Ulf Fabigren
-	Pia Westerlund
Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen
Besöksadress: Drottninggatan 82 III
Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm
Telefon: 08-787 75 00. Telefax: 08-24 42 40

67

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Värdepappersinnehav per den 31 december 1992

Svenska värdepapper aktier, noterade

Företag Antal

Förändringar

Marknadsvärde

% av

Aktie- Röster

under 1992 ¹

tkr

kapital

ÄGA		3.473.324	+42.000	1.076.600	73	92
A	2.490.800
B	982524
Alma B		147.600	+147.600	5.461	7.6	2.8
Andersons B		847.872		763	12.2	7.5
Arcona A		570.000		6.270	6.3	7.3
Argonaut		2.748.000	+378.000	48.090	42	2,5
A	617300
B	2.130500
ASEA		4.160.330	+988.390	1.580.179	4.6	5,5
A	3.787.130
B	373.200
ASGB		388.300		17.473	3,9	1,7
Astra A		5.940.110	-1.453.119	4.342-220	4.9	5.8
Atlas Copco		790.724	+461.800	260.709	22	3.1
A	767.693
B	23.031
Bergman & Bevins B		511.400		43.469	6.7	4,3
BPA B		440.400		4.404	33	0.5
Eken B		375.000		11.625	6.2	3,8
Elektrolux B		3.924.354		918.299	5.4	02
Ericsson		9.391.726	+640.806	1.737.688	4.6	02
A	35.806
B	9.355.920
ESAB		809.352	+351.476	146.199	9,1	6.2
A	171.920
B	637.432
Esselte		1.503.938	+152.300	133.850	4.4	5.8
A	1.228.932
B	275.006
Euroc		1.975.644		79.026	5.6	6,8
A	1.958.870
B	16.774
Gambro B		1.878.486	+787.986	597.359	6.9	3.6
Garphyttan		330.000		37.620	7,1	7.1
Gullspång B		5.373.465	+650.000	356.118	7,7	43
Handelsbanken A		1.031352	-201.000	31.462	0.6	0,7
Hennes & Mauritz B		1.921.875	+1.537.500	261.375	5,1	2.4
Incentive		3.707.140		656.164	5.4	5.1
A	2.516.040
B	1.191.100
J M Bygg B		504.300		24.152	2.4	1,2
Linjebuss A		449.228	+449.228	34.591	7.0	7.0
Lundbergföretagen B		1.290.145	+50.000	61.340	1,7	0.4
Mo och Domsjö		660.251	-18.850	149.782	42	3.7
A	253.318
B	32.733
C	374.200
NCC		1.938.420		31.015	4,3	53
A	1.775.020
B	163.400

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Svenska värdepapper aktier, noterade ___________________________

% av

Företag		Antal	Förändringar under 1992 ¹	Marknadsvärde tkr	Aktie- kapital	Röster
NK		60.000	-38.200	840	03	0,4
Perstorp B		2.035.800	+524.164	396.981	8,6	4.1
Procordia		7.951.786	+25.000	1.516.702	3.1	1.5
A	1.954.074
B	5.997.712		B / •
Sandbiom & Stohne B		315.000	< i.B	5.198	5.7	3,0
Sandvik		3.463.421	+105.000	1.427.338	6.3	7.2
A	3.054.703
B	408.718
SCA		8.864.556	+90.000	1.036.437	53	4.8
A	2.716.060
B	6.148.496
Scribona		1.503.938	+1.503.938	10.245	4,4	5.8
A	1.221.132
B	282.806
SE-Banken A		2.478.400	-2.337.000	26.023	0,9	1.0
Seco Tools B		1.127.665	+247.000	99.235	4.0	1.1
Siab		422.200		15.291	23	1,6
A	177.600
B	244.600
Sifab B		388.524	+10.000	6.596	3,7	1,3
Sila		1.800.000		56.497	5,1	4.3
A	716.200
B	1.083.800
Skanska		6.849.200	+641.300	551.294	5,4	3.6
A	72.300
B	6.776.900
SKF		3.534.276		253.776	3,1	4.4
A	2.151.200
B	1.383.076
SS.AB		1.390.433	-30.000	154.613	5.2	43
A 832.600

B 557.833

Stora A		1.914.850	+709.500	532.328	33	3.9
Strålfors B		300.000	+300.000	20.100	5.6	3,4
Svedala		780.134	+375.700	80.354	3,9	3.9
Sydkraft A		6.284.200	+64.000	628.420	4.5	73
Trelleborg		2.099.204	+324.868	115.444	33	13
B	1.575.948
C	523.256
Westergyllen B		40.000		1.680	3,1	0.8
Volvo		3.066.501	-10.000	1.060.105	4,0	7.4
A	2.174.068
B	892.433
Ängpantieföreningen B		304.200	+87.000	7.605	7,9	1.6

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

¹ Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året,
t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

20.656.405

11.771.483

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Aktier, onoterade

Företag

Antal

Förändringar

Anskaffningsvärde¹

% av

Aktie- Röster

under 1992

tkr

kapital

Four Seasons VC 410.000 122.750 33,8 28.4

A 83.950

B 326.050

Gru v kraft pref 1 41.500 5.18S 95 22.2

Holmen Kraft 544.000 +4.000 54.400 455 23,7

Pref 1 540.000

Stam A 4.000

Junkaravan pref 1 83.166 15.007 5.4 10.4

Liber A 700.000 36.253 10.0 12,6

LjungbergGruppen B 96.000 10.852 22 0.4

NKR Gruppen B 8.184 8.500 16.1 5.8

Näringslivskredit	395.974		+100	51231	333	47,4
A	366.766
B	29.208
Plinius		499.999	+125.000	209.099	20.0	24,6
A	474.815
B	25.184
Robustus		376.150		46.429	25.0	35,4
A	255.000
B	121.150
Spira lnvest A		208.333		25.000	5,0	5,1
Swedish Genetic		35.725		113.600	44,3	49.9
A	20.033
B	15.692
Uwelast A		300		2.000	30.0	30,0
Älvkraft pref 1		500.000		50.000	15,9	28,8

Totalt anskaffningsvärde 750.309

¹ Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året,
t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med köp och försäljning.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Övriga värdepapper, noterade (konvertibla skuldebrev med optionsrätter)

Företag	Nominellt tkr	Förändringar under 1992	Marknadsvärde tkr
Mo och Domsjö KVB C	271.567	+138.092	285.860
SCA IB	19.176		84.484
Sydkraft C	51.226		48.664

Totalt marknadsvärde	419.008
Totalt anskaffningsvärde	352.259

Övriga värdepapper, onoterade (konvertibla skuldebrev)

Företag	Nominellt tkr	Förändringar under 1992	Anskaffningsvärde tkr
Four Seasons VCM	26.000		26.000
Gru vkraft	6.670		6.670
Holmen Kraft	6.000		6.000
Näringslivskredit	49.000	+24.000	49.000
Plinius	7.000	+7.000	7.000
Swedish Genetic	16.603		16.603

Totalt anskaffningsvärde			111.273

71

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier

Företag Antal Marknadsvärde tkr


CHF	SBC	17.000	24.229
	Ciba-Geigy	8.680	22.652
	Nestlé	5.750	31.174
	Sandoz	300	4.446
	Swiss Re	825	10.000
DEM	Allianz	650	5.516
	Bayer	8.000	9.171
	Deutsche Bank	8.500	23.524
	Henkel	2.000	4.748
	Preussag	5.000	7.806
	Siemens	5.000	12.713
	Veba	8.000	12.317
FRF	Air Liquide	24.100	24.291
	Alcatel Alsthom	23.000	20.078
	BSN	4.000	4.814
	Crédit Locai de France	8.000	3.431
	Elf Aquitaine	11.500	52255
	Générale des Eaux	3.550	9.718
GBP	Argyll Group	320.000	13.010
	B.A.T Industries	185.000	18.813
	Britisb Gas	470.000	14.173
	Courtaulds	200.000	12.311
	Glaxo	135.000	11.075
	Grand Metropolitan	325.596	15.663
	Lasmo	250.000	4.086
	Lucas Industries	420.000	5.735
	MFI Fumiture Group	550.000	8.193
	SIEBE	335.000	15.231
	Smithkline Beecham	215.000	9.853
	Thom EMI	102.948	9.383
	Unilever	45.000	5.191
JPY	Fanuc Ltd	14.000	2.697
	Hitachi Zosen Corp	40.000	1.083
	Mitsubishi Heavy Ind	30.000	875
	Mitsui & Co	35.000	1.152
	Nisshin Steel Works	60.000	997
	Pioneer Electronic Corp	17.000	2.499
	Secom	8.000	2.453
	Sega Enterprises	3.500	1.985
	Tohoku Elec Power	17.000	2.190
	Toshiba Cotp	75.000	2.622
	Toyota Motor Corn	29.000	2.363
	Yamanouchi Pharmaceutical	16.000	2.246

72

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Utländska värdepapper, aktier
Företag	Antal	Marknadsvärde tkr
USD Bankers Trust	35.500	16.694
Boatmens Bancshares	40.000	15.378
Consolidated Rail	70.000	22.826
Dow Chemical	20.000	7.860
Flour Corp	60.000	17.248
General Electric	50.000	29.348
Goodyear	45.000	21.123
International Paper	40.000	18.295
Johnson & Johnson	48.000	16.641
McDonalds Corp	55.000	18.407
Morgan Stanley Group	25.000	9568
Motorola	39.000	27.978
Occidental Petroleum Corp	85.000	9.920
Pfizer	40.000	19.909
Philip Morris	57.000	30.179
Toys R Us	40.000	11.018
UAL Corporation	20.000	17.317
Union Camp	45.000	14.249
Wal-Mart	55.000	24.165

Totalt marknadsvärde	749.940
Totalt anskaffningsvärde	597.555

Konvertibler

Företag

Nominellt

Marknadsvärde tkr

DEM Deutsche Bank

JPY Sotesu Rosen

83.000

J3.000.000

497

778

Totalt marknadsvärde

Totalt anskaffningsvärde

1.275

921

Sammanfattning av värdepappersförteckningarna

Anskaffningsvärden mkr

Marknadsvärden mkr

Svenska aktier, noterade	11.771	20.656
Svenska aktier, onoterade	750	750

Summa aktier

13.119

22.156

Övriga svenska värdepapper, noterade

Övriga svenska värdepapper, onoterade

Övriga utländska värdepapper

Summa övriga värdepapper

352

111

464

419

111

531

Summa värdepapper

13.584

22.688

73

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

Kortfattade uppgifter om onoterade företag

Bolag	Engage- mang, mkr	Ägarandel/ rösträtts- andel, %	Övriga större delägare	VD/Fondens styrelserepr.		Kommentar
A) Partnerfinansieringar
Gruvkraft	11.9	9.5/22.2	Boliden	“i	Pcr-Ame Nilsson	Dessa bolag har övertagit vattenkraft-
			(Trelleborg)	Och kon- sortier av för- säkrings- bolag, pensions- stiftelser	Thomas Halvorsen	tillgångar från de nämnda industriföre- tagen. Bolagskonstruktion och kraft-
Holmen Kraft	60.4	455/23.7	Holmen		Erik Olsson	leveransavtal med resp industriföretag
			(MoDo)		Thomas Halvorsen	är så konstruerade, an fonden på sina preferensaktie- och konvertibelinnehav
Junkaravan	15.0	5.4/10.4	MoDo		Lennart Svensson	får en real avkastning på 3.5-55 %
					Thomas Halvorsen	per år.
Älvkraft	50.0	15.9Z28.S	Uddeholm KD AB ^m,ⁿ'		Giöis Broman
			(Gullspång)	_l	Thomas Halvorsen
B) övriga bolag
Four Seasons	148.8	33.8/28.4	Alfa-Laval, AMF-P.		Gösta Oscarsson	Ett av landets största ventare Capital-
Venture Capital			SPP. FSVC		Bertil Danielsson	företag med en blandad företags-

portfölj.

(inkl FSVC Management AB)

Management AB

Liber

36.3

10.0/12.6

Procordia. Skandia.
Skandinaviska För-
värvskapital. Spira
Invest, Pronolin

Birgitta Johansson-

Hedberg

Thomas Halvorsen

Förlagskoncern med stark ställning
inom framför allt läromedel.
Engagemanget avyttrades i januari 1993.

LjungbergGruppen 10.9

2.2'0.4

Familjen Ljungberg.
Försäkrings AB Sirias.
WASA. SPP

Utf Hoimlnnd

Bygg- och fastighetsbolag.

NKR Gruppen

S5 16.1/5.8

Ebbe Krook med
familj. Four
Seasons VC

Ebbe Kr ook

Gösta Oscarsson

Holdingbolag för möbelföretaget NKR
Internationa! .AB (med inriktning på
inredningar för kontor och offentlig
miljö).

Näringsfivskredit 100.2* 333/47.4

NLK

Volvo och WASA

Christer Jömeskog

Thomas Halvorsen

Kreditaktiebolag.

Plinius

216.1* 20.0/24.6

AMF-P, Apoteksbolagets
pensionsstiftelse. SPP.
Handelsbanken.

Kenneth Andersson

Bertil Danielsson

Fastighetsbolag med inriktning
på Sverige.

Sparbankernas Bank

Robustas

46.4 25.0/35.4

Sparta Holding.

AMF-P. Folksam, SPP

Hans Ficstenbach

Thomas Halvorsen

Bolaget drivs som ett awecklings-
projekt

Spira Invest

25.0 5.0/5.1

Lantbrukskoopera-
tionea och närstående,
Volvo. Procordia

Ulf Hjahnarsson

Bertil Danielsson

Förvaltningsbolag med industriell
inriktning, främst livsmedel och skog.

Swedish Genetic 130.2 44.3/49.9

Investment (SGX)

AMF-P. SIB invest,

SPP

Per Olof Mårtensson
Bertil Danielsson

Holdingbolag för bioteknikföretaget
KaroBio.

Uwelast

2.0

30.0/30.0

Four Seasons VC.
företagets grundare

Martin Holm Uwelast tillverkar formgjutna polv-

Lars-Olof Gustafsson uretaner för industriändamål.

exkl. aktieägartillskott

74

Fem år i siffror

(Mkr där ej annat anges)

Skr. 1993/94:13

Bilaga 2

	1988	1989	1990	1991	1992
Grundkapital vid årets slut	2.350	3.000	3.500	3.500	4.000
Do, uppindexerat med konsumentprisindex	4.862	5.836	6.974	7.525	8.160
Fondkapital vid årets slut, anskaffningsvärden	7.953	9.728	12218	14.177	16.151
Fondkapital vid årets slut, marknadsvärden	17.275	23.409	19.260	22.046	25.256
Värdepappersportfölj tid årets slut, anskaffningsvärden	6.395	8.630	10.499	11.901	13.584
Värdepappersportfölj vid årets slut, marknadsvärden	15.718	22.311	17.541	19.770	22.688
Nettoplaceringar under året	-242	1.425	400	-316	702
Realt resultat	5.475	5.160	5.287	2234	2.575
Avkastning på fondkapital. %	+51	+32	-19	+16	+13
Index for fondens portfölj, förändring. %	+54	+32	-23	+12	+9
Förändring av totalindex (Veckans Affärer), %	+51	+24	-30	+6	+0

Definitioner

Grundkapitalet = summan av de medel som överförts till fjärde AP-fondens förvaltning (motsvarar aktiekapitalet i ett ak-
tiebolag).

Eftersom fondens reglemente ställer krav på en real avkastning räknas grundkapitalet varje år upp med förändringen i
konsumentprisindex till ett nuvärde.

Fondkapitalet = grundkapitalet + ackumulerade bokföringsmässiga överskott (motsvarar aktiekapital + balanserade vinst-
medel i ett aktiebolag). Tillgångarna har då tagits upp till anskaffningsvärden.

Om tillgångarna i stället tas upp till marknadsvärden ökas fondkapitalet med den ”dolda reserven” i värdepappersport-
följen.

Nettoplaceringama utgör skillnaden mellan totala köp och totala försäljningar av värdepapper. Försäljningarna har här
räknats till marknadsvärden. Nettoplaceringama anger då hur mycket kapital som netto disponerats för köp resp frigjorts
genom försäljningar.

Realt resultat enligt reglementet - jfr resultaträkningen. Vid beräkningen av det reala resultatet har hela det ingående fond-
kapitalet räknats upp med konsumentprisindex.

Avkastning på fondkapital utgör nominellt resultat inklusive ej realiserade vinster/föriuster men exklusive överföring till
1-3 AP-fondema i förhållande till fondkapitalet till marknadsvärde vid årets ingång.

Index för fondens portfölj mäter den årliga avkastningen (exklusive utdelningar) på fondens samtliga svenska värdepapper,
justerat för köp och försäljningar.

75

ÅRSREDOVISNING

Femte fondstyrelsen

Innehåll

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden)

VDs kommentar

Värdepappersportföljen 1992

Förvaltningsberättelse

Resultaträkningar

Balansräkningar

Bokslutskommentarer

Värdepappersinnehav

Revisionsberättelse

Styrelse, revisorer och personal

Allmänna pensionsfonderna

78

Femte fondstyrelsen (Femte AP-fonden) ^g^1993794113

Femte AP-fonden ingår i allmänna pensionsfonden. Fondens uppgift är att
förvalta medel, som används för att huvudsakligen förvärva aktier. Femte
AP-fonden har samma inriktning och uppgifter som fjärde AP-fonden och
är underkastad samma regelsystem.

Femte AP-fonden har möjlighet att erhålla högst 1 % av det sammanlagda
anskaffningsvärdet för de medel som första-tredje fondstyrelserna
förvaltar.

Den femte fondstyrelsen inrättades år 1988. Kansliet upprättades i augusti
1989 och fonden har tilldelats 3.200 Mkr tom 1992. Femte AP-fonden
skall till första-tredje fondstyrelserna varje år överföra en reell avkastning
på 3 %. Hänsyn tas till hur länge kapitalet har disponerats.

79

VDs kommentar

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Börsen uppvisade under 1992 starka svängning-
ar. Under våren steg kurserna på Stockholms-
börsen trots rapporter om vikande ekonomisk
aktivitet och sämre vinstutsikter. Under somma-
ren blev den svenska kronan satt under press
och kurserna vände nedåt. Växelkursen försva-
rades av Riksbanken och marginalräntan sattes
mycket högt. Resultatet blev starkt fallande ak-
tiekurser. Den 19 november förklarade Riksban-
ken den svenska valutans värde flytande, vilket
gav fallande kronkurs och starkt stigande aktie-
kurser. Vid 1992 års slut var börsens generalin-
dex tillbaka till ungefär det lage som rådde vid
årets början.

Främst på grund av den osäkerhet som rått på
valutaområdet under andra halvåret 1992 har
fondens uppbyggnad av aktieportföljen haft ett
långsammare forlopp än förväntat. Större netto-
köp har skett i Latour. Fonden har sålt hela sitt
innehav i Actinor Shipping, Bahco, Bilspedition
och Investor.

Aktieportföljen har utvecklats väl och ökat med
4,2 procentenheter mer an veckans Affärers in-
dex. Den utlandska delens marknadsvärde ut-
gör ungefar 22 % av portföljens värde beroende

dels på en gynnsam kursutveckling och dels på
växelkursförändringen.

Fonden har under 1992 lyft ytterligare 500 mil-
joner kronor av tilldelade medel och grundkapi-
talet i fonden ar nu 3,2 miljarder kronor. Likvi-
diteten i fonden var vid årets slut hög och place-
rad i statsskuldväxlar eller statsgaranterade cer-
tifikat.

Det bokföringsmässiga nettoresultatet gav en
vinst på 5 miljoner kronor. Det är i första hand
intäkterna från räntebärande papper som ökat
kraftigt. Det reala resultatet, dar icke realiserade
vinster/föriuster och avsättning för bevarande
av grundkapitalets köpkraft har beaktats, gav en
vinst på 116 miljoner kronor.

Fondens fem största innehav utgörs av AGA,
Roche Holding, Sandvik, Sydkraft och Perstorp.

Tillväxten inom svenskt näringsliv ser ut att bli
låg även under 1993 men kanske med storre
spridning mellan företagen i fråga om vinster.
En flytande svensk valuta och fortsatt valutaoro
kan också ge anledning till överraskningar i
kursutvecklingen på aktier 1993.

80

Värdepappersportfölj en 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Under 1992 har expansionstakten i portföljen
vant låg. Akher har nettoköpts för 212 Mkr
jämfört med 408 Mkr 1991.

Under året har fonden salt alla sina aktier i
Actinor Shipping, Bahco, Bilspedition och In-
vestor. Större köp har skett i AGA, Cardo, La-
tour och Sydkraft. Därtill har köp- och försälj-
ningar gjorts i samband med bytesaffärer inom
olika aktieserier.

Fondens fem största engagemang i portföljen
framgår av fig 2.

I sju foretag har fonden uppnått en kapitalandel
över 1 %. Nedanstående tabell visar andel kapi-
tal och röster.

Företag	% ande! av
Företag	aktiekapital	roster
Latour	S,70	6,67
Perstorp	3,75	1,78
Cardo	3,09	3,09
AGA	2,01	2,84
Export-Invest	1.94	1,37
Spectra	1.71	1,71
Svdkraft	1,43	2,27
Sandvik	1,08	1,36

81

6 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

Värdepappersportfölj en 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Under 1992 har expansionstakten i portföljen
varit låg. Aktier har nettoköpts för 212 Mkr
jämfört med 408 Mkr 1991.

Under året har fonden sålt alla sina aktier i
Actinor Shipping, Bahco, Bilspedition och In-
vestor. Större köp har skett i AGA, Cardo, La-
tour och Sydkraft. Därtill har köp- och försälj-
ningar gjorts i samband med bytesaffärer inom
olika aktieserier.

Aktieportföljens branschfördelning framgår av
fig 1.

Figur 1

Fondens fem största engagemang i portföljen
framgår av fig 2.

Övriga 50%

Figur 2

Sydkraft 8%

1 sju företag har fonden uppnått en kapitalandel
över 1 %. Nedanstående tabell visar andel kapi-
tal och röster.

Företag	% andel av
Företag	aktiekapital	röster
Latour	8,70	6,67
Perstorp	3,75	1,78
Cardo	3,09	3,09
AGA	2,01	2,84
Export-In vest	1,94	1,37
Spectra	1,71	1,71
Svdkraft	1,43	2,27
Sandvik	1,08	1,36

82

Värdepappersportfölj en 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Utländska värdepapper

Fonden kan investera 10% av de medel, som
styrelsen förvaltar, i utländska värdepapper.
Fyra utländska företag är representerade i fon-
dens portfölj, Hoffman La Roche, Hafslund Ny-
comed, Novo Nordisk och BBC. Fonden har
funnit dessa företag intressanta som komplette-
ring till den svenska portföljen.

Roche Holding är en schweizisk kemikoncern
med en omsättning under 1992 på ca 13 Mdr
CHF. Drygt hälften av försäljningen utgör läke-
medel, resterande är fördelat mellan vitaminer,
finkemi och diagnostika samt doft- och smak-
ämnen.

Hafslund Nycomed är ett norskt bolag, som har
sin största verksamhet inom läkemedel, kon-
trastmedelstillverkning och energi.

Läkemedelsverksamheten består av försäljning
av lakemedel i Norden. Inom tillverkningen av
röntgenkontrastmedel är produktionen av Om-
nipaque den dominerande, både omsättnings-
mässigt och vinstmässigt. Utveckling av nya
kontrastmedel inom befintliga och nya använd-
ningsområden utgör potentialen för fortsatt till-
växt. Omniscan fick i januari 1993 tillstånd av
den amerikanska medicinalstyrelsen att använ-
das vid magnetisk resonansstrålning. Tillståndet
avser undersökning av det centrala nervsyste-
met.

Hafslund Nycomed är Norges största privata
energileverantör.

Omsättningen 1992 i Hafslund Nycomed vän-
tas bli ca 6,0 Mdr NOK.

Novo Nordisk är ett danskt bolag, som har sin
största verksamhet inom läkemedel (ca 70 % av
oms) och bioindustri (ca 25 % av oms).

Läkemedelsgruppen består av tre huvudområ-
den: tillverkning av insulin för diabetiker, till-
växthormonet Norditropin samt forskning och
utveckling av produkter inom centrala nervsys-
temet.

Insulintillverkningen är den dominerande verk-
samheten. Här är man den störste tillverkaren i
världen.

Inom området insulin har en ny produkt för
injicering lanserats. Den är försedd med
blindskrift.

Bioindustrigruppen Novo Nordisk är världens
största tillverkare av industriella enzymer. Av-
nämare är bl a tvättmedels-, textil- och stärkel-
seindustrin.

Omsättningen i Novo Nordisk väntas bli ca 10,8
Mdr DKK 1992.

BBC är ett schweiziskt bolag, som äger 50 % i
Asea Brown Boveri. Asea Brown Boveri i sin tur
är en sammanslagning av gamla ASEA och
BBC.

Omsättningen förväntas bli ca 30 Mdr USD i
Asea Brown Boveri 1992.

83

Förvaltningsberättelse

Skr. 1993/94:13

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har pla-
cerats på sätt som framgår av balansräkningen
och särskilda specifikationer över fondens vär-
depappersinnehav vid årsskiftet. Fondens regle-
mente föreskriver att tillgångarna skall bokföras
till anskaffningsvärden.

Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1992 före
överföring till första-tredje AP-fondstyrelsema
visar ett överskott på 101 Mkr. Det reala resulta-
tet fore överföring till första-tredje AP-fond-
styrelsema visar ett överskott på 212 Mkr.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens till-
gångar och skulder 1992-12-31 i övrigt framgår
av efterföljande resultaträkningar och balans-
räkning.

Antalet anställda vid fondens kansli har varit
fyra personer tom 1992-07-31, därefter har an-
talet anställda varit tre personer. I löner och
ersättningar till styrelse och verkställande direk-
tör har utgått sammanlagt 1.454 Tkr och till
övriga anställda 753 Tkr.

Karl-Erik Svensson

Verkställande direktor

Vår revisionsberättelse har avgivits 1993-02-17

Pål Wingren

Aukt revisor

Sten Lundvall

Aukt revisor

z

Karl-Evert Oskarsson/

Forbundskassor

Håkan Vestlund
Kommunalråd

84

Resultaträkningar

Skr. 1993/94:13

Tkr

BOKFORINGSMÄSSIGT RESULTAT

Rörelsen

Aktieutdelningar

Ränteintäkter

Räntekostnader

Förvaltningskostnader (Not 1)

Avskrivningar (Not 2)
Rörelseresultat

1992	1991
50.408	48.437
119.608	67.470
0	-9
-6.140	-5.684
-277	-344
163.599	109.870

12.946

Realisationsvinster

Realisationsförluster

-75.906

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna

100.639

29.467

—26.399

112.938

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna (Not 3)

Bokföringsmässigt nettoresultat

REALT RESULTAT

Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna 100.639

Förändring av ej realiserade vinster/föriuster 164.932

Nominellt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster 265.571

112.938

274.739

387.677

Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft (Not 3) —53.826

Realt resultat inkl ej realiserade vinster/föriuster före

överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna 211.745

Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna —95.463

Överskott/underskott i förhållande till realt resultatkrav 116.282

-185.679

201.998

-80.387

121.611

85

Balansräkningar

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Tkr	92-12-31		91-12-31
Tkr	Bokförda värden	Marknads- värden	Bokförda värden	Marknads- värden
TILLGÅNGAR Omsättningstillgångar Likvida medel och penningmarknads- instrument	1.054.244	1.054.244	763.045	763.045
Förutbetalda kostnader och upplupna intakter	18.049	18.049	9.241	9.241
Övriga fordringar	2.940	2.940	405	405
	1.075.233	1.075.233	772.691	772.691
Anläggningstillgångar Aktier (Not 4)	2.280.525	2.331.167	2.068.082	1.953.792
Inventarier (Not 5)	337	337	599	599
	2.280.862	2.331.504	2.068.681	1.954.391
Summa tillgångar	3.356.095	3.406.737	2.841.372	2.727.082

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder	82	82
Upplupna kostnader och forutbetalda intäkter	270	270
Skuld till 1—3 AP-fondstyrelserna	95.463	95.463
Övriga kortfristiga skulder	3.740	3.740
	99.555	99.555

235

80.387

9.321

90.008

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital

Uppindexerat grundkapital

Ackumulerat överskott frän föregående år

Ackumulerat underskott i förhållande till
resultatkrav

Årets resultat

Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav

3.200.000 51.364	2.700.000
3.200.000 51.364	3.547.849	18.813	2.994.023
	-356.949		-478.560
5.176		32.551
	116.282		121.611
3.256.540	3.307.182	2.751.364	2.637.074

Summa skulder och fondkapital	3.356.095 3.406.737	2.841.372
Ställda panter	INGA	INGA
Ansvarsförbindelser	INGA	INGA

86

Bokslutskommentarer

Skr. 1993/94:13

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna Pensionsfonden (SFS
1983:1092). Värderingsregler återfinns i § 16.

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffningsvärde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och värdepappersskatt. Vid
beräkning av realisa hons vinster och -förluster vid försäljning av värdepapper har genomsnittsmeto-
den använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20% per år beräknat på
ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 % per år beräknat på ursprungliga anskaff-
ningsvärden.

Av årets resultat överföres 3 % av det förvaltade grundkapitalets nuvärde till första-tredje AP-
fondstyrelsema.

NOTER TILL RESULTAT- OCH BALANSRAKNINGAR

Tkr
Not 1 Förvaltningskostnader
Personal- och styrelsekostnader	3.838
Lokalkostnader	988
Administrationskostnader	289
Informationskostnader	692
Arvoden	323
Övriga kostnader	___10 6.140

Not 2 Avskrivningar

Kontorsinventarier

192

Datautrustning

___85

277

87

Bokslutskommentarer

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Not 3 Överföring till 1—3 AP-fondstyrelserna

Fondstyrelserna skall varje år överföra en avkastning på 3 % av rekvirerat grundkapitals nuvärde.
Nuvärdet beräknas enligt konsumentprisindex förändring. Hänsyn tas till den tid kapitalet dispone-
rats. Konsumentsprisindex för december 1992 uppgår till 234,9. Avsättning skall göras i den reala
redovisningen motsvarande årets uppindexering av grundkapitalets nuvärde.

Rekv datum	Belopp	Index	Nuvärde 921231	Antal dagar	Avkast krav	Avsättn
920101*	2.994.023	230,8	3.047.210	360	91.416	53.187
920923	500.000	234,6	500.639	97	4.047	639
	3.494.023	234,9	3.547.849		95.463	53.826
			-3.494.023
			53.826

* Ingående nuvärde

Not 4 Aktier

återfinns på sid 10

Not 5 Inventarier

Anskaffningsvärde 1.426

Ackumulerade avskrivningar —1.089

Bokfört restvärde 337

88

Värdepappersinnehav 1992-12-31

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Not 4 Aktier (Tkr)

%-andel av %-andel av

		Antal	Förändr.	Markn.värde	aktiekap	röster
Verkstäder
Asea	A fr	51.000	51.000	19.380	0,07	0,08
Asea	B fr	13.000	13.000	4.914
Atlas Copco	A fr	74.700	74.700	24.651	0,00	1,75
Atlas Copco	Bfr	28.500	28.500	9.120
BBC	Reg	2.500	0	8.500
Ericsson	Bfr	506.500	38.000	93.703	0,25	0,00
Sandvik	A fr	587.000	53.000	241.844	1,08	1,36
SKF	A fr	511.420	323.552	36.822	0,76	1,04
SKF	Bfr	382.900	-355.500	27.377
Spectra	A fr	297.840	11.100	23.827	1,71	1,71
Volvo	A bu	368.366	276.603	128.191	0,47	1,21
Volvo	B bu	0	-200.300	0
Volvo	Bfr	0	—40.200	0
Totalt verkstäder				618.329
Kemisk industri
AGA	A bu	783.250	176.550	242.807	2,01	2,84
AGA	B bu	169.700	-35.700	52.268
AGA	Bfr	0	—13.900	0
Hafslund*	A fr	644.375	173.875	98.589	0,78	1,10
Hafslund*	Bfr	148.593	148.593	22.432
Novo Nordisk	B	186.800	60.883	115.564	0,51	0,22
Perstorp’	B bu	600.390	90.990	117.076	3,75	1,78
Perstorp*	Bfr	190.115	18.565	37.072
Roche Holding Bon Jce	Opt	6.200	0	2.287
Roche Holding Bon Jce		13.800	961	277.516
Totalt Kemisk Industri				965.611
Skogsindustri
SCA	A fr	276.500	77.100	32.904	0,54	0,49
SCA	Bfr	646.200	-28.900	74.959
SCA	Opt	8.000	0	7.800
Stora	A fr	120.800	16.900	33.582	0,20	0,25
Stora	B fr	0	-54.200	0

Totalt skogsindustri 149.245

89

Värdepappersinnehav 1992-12-31 in_ag^1993/94:13

%-andel av %-andel av

Antal Förändr. Markn.värde aktiekap röster

Övriga företag

Bilspedition	Bbu	0
Bilspedition	Konv	0
Securitas	B fr	191.200
Sydkraft	A bu	1.800.575
Sydkraft	A fr	97.950
Totalt övriga foretag
Fastighets- och byggbolag
Lundberg	Bbu	64.600
Lundberg	B fr	102.800
Skanska	Bbu	755.400
Skanska	Bfr	84.600
Totalt fastighets- och byggbolag
Rederier
Actinor Shipping**		0
Totalt rederier
Förvaltningsbolag
Bahco	B bu	0
Bahco	Bfr	0
Cardo	bu	432.500
Custos	A bu	203.100
Custos	A fr	0
Custos	Bfr	106.500
Export-lnvest	A bu	96.900
Export-Invest	Bbu	179.300
Export-lnvest	B fr	111.100
Investor	A bu	0
Latour	A bu	210.000
Latour	Bbu	240.000
Latour	Bfr	800.000

Totalt förvaltningsbolag
TOTALT PORTFÖLJEN

* Fondemission

“ Avknoppning från Hafslund

-230.050 -4.840 191.200	0 0 28.871	0,86	0,55
492.075	180.057	1,43	2,27
0	10.089
	219.017
0	3.069	0,22	0,06
0	4.831
61.000	60.432	0,67	0,40
39.800	6.853
	75.185
-23.775	0
	0
-432.600	0
-82.500	0
145.996	129.750	3,09	3,09
—4.000	9.952	0,66	0,59
-9.100	0
—3.000	5.219
46.600	10.465	1,94	1,37
-94.500	19.723
-2.600	12.221
-326.600	0
210.000	22.050	8,70	6,67
240.000	21.600
800.000	72.800
	303.780
	2.331.167

90

Vär dep app er sinnehav 1992-12-31 ^_laga^993/94:13

Antal Markn.värde

Av ovanstående värdepapper är följande:

Teckningsoptioner

Roche Holding Bon Jce SCA Totalt	Opt Opt	6.200 8.000	2.287 7.800 10.087
Utländska aktier
BBC	Reg	2.500	8.500
Hafslund	A fr	644.375	98.589
Hafslund	Bfr	148.593	22.432
Novo Nordisk	B	186.800	115.564
Roche Holding Bon Jce	Opt	6.200	2.287
Roche Holding Bon Jce		13.800	277.516
Totalt			524.888
Svenska aktier			1.806.279
Totalt marknadsvärde			2.331.167
Totalt anskaffningsvärde			2.280.525
Under 1992 har cirka 3 Mkr erlagts		i courtage.

91

Revisionsberättelse

Skr. 1993/94:13

Undertecknade, som av regeringen förordnats
att såsom revisorer granska Allmänna Pen-
sionsfondens femte fondstyrelses förvaltning,
får härmed avge revisionsberättelse för år
1992.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit
del av räkenskaperna, protokoll och andra
handlingar, som lämnar upplysning om fond-
styrelsens förvaltning, inventerat de under
fondstyrelsens förvaltning stående tillgångar-
na samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder
vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Ohr-
lings Reveko AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de
värdepapperstransaktioner, som fonden före-
tagit under 1992, eller mot det sätt på vilket
desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärk-
ning beträffande förvaltningsberättelsen, de i
densamma upptagna resultat- och balansräk-
ningarna, bokföringen eller inventeringen eller
eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm 1993-02-17

Pål Wingren

Aukt revisor

Sten Lundvall

Aukt revisor

Karl-Evert Oskarsson

Förbunds kassor

Håkan Vestlund

Kommunalråd

92

Styrelse, revisorer och personal

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

STYRELSE, ordinarie

Johan Björkman, Upplands Bro, f 1944

Direktör, BBT AB

Ordförande

Klas Eklund, Stockholm, f 1952

Chefekonom, Posten

Vice ordförande

Rolf Andersson, Stockholm, f 1944,
Utredn chef, from 92-10-01

Tore Andersson, Stockholm, f 1943

Avtalssekreterare, LO

Uno Ekberg, Sigtuna, f 1936

Förbundsordf, Sv Fabriks arb förb

Bill Fransson, Järfälla, f 1945

Direktör

Sven Hegelund, Stockholm, f 1947

Ekonom, LO, tom 92-09-30

Perolof Holst, Nässjö, f 1934

Överförmyndare, Nässjö kommun

Egon Jacobsson, Stockholm, f 1940

Direktör, Vin- & Sprit AB

Ingemar Josefsson, Stockholm, f 1939

Vice kommunstyr ordf, from 92-10-01

Jaan Kolk, Stockholm, f 1950

Sekretariatschef, TCO

Carl Langenskiöld, Danderyd, f 1924

Direktör, Camegie

Hans Mattsson, Södertälje, f 1933,
tom 92-09-30

Anders Milton, Uppsala, f 1947

Direktör, Sveriges Läkarförb

Ingemar Nordengren, Nacka, f 1934

Direktör, Konsumentföreningen Stockholm

Karl-Erik Svensson, Stockholm, f 1941

Ombudsman, Svenska Bankmannaförb

STYRELSE, suppleanter

Birgitta Böhlin, Solna, f 1948

Direktör, Huddinge sjukhus

Birgitta Carlmark, Huddinge, f 1930

l:e vice ordf, SKTF

Sune Davidsson, Stockholm, f 1940,

Planeringschef, from 92-10-01

Göran Elgfelt, Täby, f 1932

f d Kommunalråd, Täby kommun,
tom 92-09-30

Carl Fredriksson, Stockholm, f 1947

Ekon dr, Euro Futures AB

Roger Gerdin, Upplands-Bro, f 1946

Ekonom, Sv Träind arb förb

Äke Hillman, Västerås, f 1942,

Oppositionsråd, from 92-10-01

Anne-Marie Hugosson, Örkelljunga, f 1937,

Komunalråd, Örkelljunga kommun
from 92-10-01

Lisa Keisu-Lennerlöf, Stockholm, f 1937

Direktör, Kooperativa Förbundet

Anders Lindström, Styrsö, f 1945

Förbundsordf, Sv Sjöfolksförb

Arne Lökken, Stockholm, f 1939

Förbundsordf, Beklädnadsarb förb

Kurt Malmgren, Stockholm, f 1928
Ambassadör

Leif Pagrotsky, Nacka, f 1951

fd Planeringschef, Finansdepartementet, tom
92-09-30

Gunnar Skareil, Täby, f 1944
Departementsråd, Finansdepartementet

John Åström, Ekerö, f 1942

Direktör, Kooperativa Förbundet

93

Styrelse, revisorer och personal

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

REVISORER

Pål Wingren, Auktoriserad revisor

Öhrlings Reveko AB

Ordförande

Sten Lundvall, Auktoriserad revisor

Bohlins Revisionsbyrå AB

Karl-Evert Oskarsson, Förbundskassör
Sv Kommunalarb förb

Håkan Vestlund, Kommunalråd

Gävle kommun

PERSONAL

Bert Ekström, VD

Ann-Mari Werin

Erland Juhlin

Lisbeth Bäckbom, tom 92-07-31

94

Allmänna pensionsfonden

Skr. 1993/94:13

Bilaga 3

Första, andra och tredje fondstyrelserna

Box 16292

103 25 Stockholm

Första fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson

Tel 08-7878800

Andra fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Hans Alsén

Tredje fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Rolf Wirthén
VD Carl Johan Åberg

Fjärde fondstyrelsen

Box 3069

10361 Stockholm

Tel 08-78775 00

Ordf VD Sören Mannheimer
VD Bertil Danielsson

Femte fondstyrelsen

Box 5577

114 85 Stockholm

Tel 08-661 10 70

Ordf Direktör Johan Björkman
VD Bert Ekström

Fond 92-94

Box 3222

10364 Stockholm

Tel 08-14 4945

Ordf Direktör Stig Ramel

VD Hans Mertzig

95

ÅRSREDOVISNING

Fond 92-94

7 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

FOND 92-94

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

• Den 18 december 1991 beslöt riksdagen att de fem löntagarfonderna skulle upp-
höra vid årsskiftet. Uppdraget att genomföra avvecklingen och övertaga förvalt-
ningen av den samlade fondförmögenheten lämnades till en awecklingsstyrelse
som för den nya organisationen tog namnet FOND 92-94.

■ Regeringen utsåg följande personer att ingå i styrelsen:

Stig Ramel, ordförande

Marianne Lundius-Gernandt

Sven Ohlsson

Björn Svedberg

Sten Wikander
samt Arne Sjöberg som suppleant.

Under året lämnade Svedberg styrelsen och i hans ställe utsågs Gunnar L
Johansson. Styrelsen utsåg till VD Hans Mertzig, tidigare vVD i Carnegie.

■ Fondförmögenheten hade vid årets ingång ett bokfört värde om 22,5 miljarder
kronor och ett marknadsvärde om 20,1 miljarder, dvs. ett undervärde på 2,4
miljarder kronor.

Under året har efter beslut av riksdagen 6,5 miljarder kronor utskiftats till särskilda
riskkapitalbolag. Vidare har 0,6 miljarder överförts till Småföretagsfonden. Vid
utgången av 1992 uppgick det bokförda värdet på fondens tillgångar till 14,3
miljarder och marknadsvärdet till 13,9 miljarder, dvs. ett undervärde på 0,4 miljar-
der kronor.

■ Regeringen har föreslagit riksdagen att den återstående delen av de av FOND
92-94 förvaltade medlen i huvudsak skall användas som stöd för forskning.
Fonden beräknas ha slutfört sitt uppdrag under 1994.

SAMMANFATTANDE KOMMENTARER

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

• Fondens ambition är att bygga upp en värdepappersportfölj med god riskspridning
och likviditet bestående av stabila företag med möjlighet att hålla en tillfreds-
ställande utdelningsnivå och erbjuda god tillväxt.

« Vid årets ingång var fondförmögenheten uppdelad i aktieinnehav i 108 börs-
noterade företag. Vidare ingick aktier eller konvertibler i ett 50-tal onoterade före-
tag i portföljen samt likvida medel.

■ Den förtida utskiftningen under året av ca 1/3 av fondförmögenheten har ställt
förvaltningen inför omställningssvårigheter. Utskiftningen den 20 november till
riskkapitalbolagen av 6,5 miljarder kronor medförde att 3,2 miljarder överfördes i
form av likvida medel och resten i aktier. Med två undantag, Frontline och B&N,
utskiftades samtliga aktier i företag där fondens innehav uppgick till minst 10 %
av kapital eller röster. Av resterande noterade innehav överlämnades ca 10 % av
aktier och konvertibler till Atle respektive Bure.

■ Under året har avsevärda förändringar skett i den onoterade portföljen. Innehav
har försålts eller på annat sätt avvecklats. Överenskommelse har träffats att åter-
stående innehav efter värdering skall överföras till riskkapitalbolag senast den 30
juni 1993.

■ Den omstrukturering av förmögenhetsmassan som genomförts liksom utskiftning-
en av väsentliga delar av fondförmögenheten har lett till realisationsförluster om
ca 3 miljarder kronor. Avvecklingen av löntagarfondernas förvaltning och kansli
har medfört kostnader om ca 45,0 miljoner kronor.

■ Under 1992 utvecklades den noterade aktieportföljen marginellt sämre än Affärs-
världens generalindex. Dock var likviditetsförvaltningen framgångsrik varför den
totala förmögenhetsmassan utvecklades bättre än index. De tio största innehaven
representerade 64 % av den noterade aktieportföljen där antalet innehav reduce-
rats till 51. Den ovan angivna målsättningen för förvaltningen är därmed i huvud-
sak uppnådd.

• Vid utgången av mars 1993 uppgick fondförmögenheten till ca 15 miljarder
kronor.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balans-
räkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid års-
skiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskaff-
ningsvärden.

Bokföringsmässigt nettoresultat för år 1992 visar ett underskott på 1.722 Mkr.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder framgår av
resultaträkningen och balansräkningen.

Antalet anställda vid fondens kansli uppgår till 6 personer.

Stockholm den 2 april 1993

Sven Ohlsson

(år revisionsberättelse har avgivits den 2 april 1993

Aukt.revisor Aukt.revisor

Sten Wikander

Pål Wingren

Aukt.revisor

100

RESULTA TRÄKNING

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Not

Aktieutdelningar ....................................

Ränteintäkter ......................................

Räntekostnader ....................................

Förvaltningskostnader ................................ 1

Avskrivningar ...................................... 2

Rörelseresultat

Realisationsvinster ..................................

Realisationsförluster .................................

Avsättning till riskreserv............................... 3

Awecklingskostnader löntagarfonderna ................... 4

Kostnader vid konkurser m.m........................... 5

Skillnad mellan anskaffningsvärde och marknadsvärde vid
utskiftning till Riskkapitalbolag ..........................

Resultat .........................................

Belopp i Mkr

1992-12-31

520,9

657,8
-0,7

-10,6
-0,3
1.167,1

245,7
-1,522,2
-160,8

-13,5

-313,9

-1124,5

-1.722,1

101

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

BALANSRÄKNING

TILLGÅNGAR	Not	Bokförda värden 1992-12-31	Belopp i Mkr Bokförda värden 1992-01-01
Likvida medel och penningmarknadsinstrument .....		2.980,4	4.024,0
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter ......		81,3	183,6
Aktier - noterade ...........................	..... 6	10.373,4	17.008,3
Aktier - onoterade ..........................	..... 6	388,7	524,6
Konvertibler - noterade.......................	..... 7	328,4	535,5
Konvertibler - onoterade......................	..... 7	138,6	195,8
Aktier i dotterbolag ..........................	..... 8	0,1	0.1
Övriga fordringar............................		34,4	-
Inventarier ................................	..... 2	0,6	2.4
Bostadsrätt................................		1,8	1.8
Summa tillgångar bokfört värde..............		14.327,7	22.476,1
Summa tillgångar marknadsvärde .............		13.946,0	20.101,2

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Skulder

Upplupna kostnader och förutbet. intäkter ..............

Övriga kortfristiga skulder ..........................

Skuld dotterbolag ................................

Reserv awecklingskostnader löntagarfonder ............

Riskreserv .....................................

Summa skulder.................................

Fondkapital

Fondkapital ....................................

Årets resultat ...................................

Summa fondkapital ..............................

Summa skulder och fondkapital....................

Ställda panter och ansvarsförbindelser ................

5,1 ”727,8

1,0 0.8

8 0,1 0,1

4 13,6 30,2

3 210,0 49,2

229,8 808,1

9 15.820,0

-1.722,1
14.097,9

21.668,0

14.327,7

22.476,1

Inga

varav 646,1 avser skuld till 1-3 AP-fonden.

102

BOKSL UTSKOMMENTARER

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

REDOVISNINGS- OCH VÄRDERINGSPRINCIPER

Fonden följer de regler som återfinns i lag med reglemente för Allmänna
Pensionsfonden (SFS 1991:1857). Värderingsregler återfinns i § 16.

Penningmarknadsinstrument bokförs till anskaffningsvärde och ränta periodiseras.

Anskaffningsvärdet på aktier och övriga värdepapper inkluderar courtage och
värdepappersskatt. Vid beräkning av realisationsvinster och -förluster vid
försäljning av värdepapper har genomsnittsmetoden använts.

Avskrivning på maskiner och inventarier har gjorts enligt plan med 20 % per år
beräknat på ursprungliga anskaffningsvärden.

Avskrivning på datorer har gjorts enligt plan med 33,33 % per år beräknat på
ursprungliga anskaffningsvärden.

NOT 1

FÖRVALTNINGSKOSTNADER

tkr

Förvaltningskostnaderna uppdelas enligt följande:

Löner och ersättningar till styrelsen och VD ................ 1.376,5

Övriga anställda .................................... 1.429,9

Lönebikostnader .................................... 1.152,6

Lokalkostnader ..................................... 1.699,8

Administrationskostnader .............................. 856,0

Arvoden .......................................... 3.546,0

Övriga förvaltningskostnader ........................... 513,2

10.574,0

NOT 2

INVENTARIER OCH AVSKRIVNINGAR

	Anskaffn. kostnad	Ack. avskrivn.	Årets avskrivn.
Kontorsmaskiner	1.009,2	605,8	194,5	208,9
Inventarier	1.494,2	1.008,3	85,1	400,8
	2.503,4	1.614,1	279,6	609,7

103

NOT 3
RISKRESERV

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Denna resen/ avser onoterade värdepapper

Ingående balans....................................... 49.200,0

Årets avsättning ....................................... 160.800,0

Utgående balans ...................................... 210.000,0

NOT 4

AWECKLINGSKOSTNADER LÖNTAGARFONDERNA

Awecklingskostnader för löntagarfonderna

Kostnader t.o.m. 1992-12-31 ...................... 30.215,7

Beräknade återstående kostnader................... 13.498.2

Totala awecklingskostnader ....................... 43.713,9

Ingående reserv för awecklingskostnader ............ -30.167,6

Årets avsättning för awecklingskostnader .................... 13.546,3

NOT 5

KOSTNADER VID KONKURSER M.M.

Konstaterade konkurser noterade företag .................... 290.282,1

Konstaterade konkurser onoterade företag.................... 18.445,9

Nedskrivning av fordran ................................. 5.141,3

313.869,3

104

NOT 6

VÄRDEPAPPER

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Aktieportföljens branschfördelning:

Vikt i procent

	Börsen	Fond 92-94
Verkstäder	34,2	42,2
Kemisk industri	29,8	22,4
Skog	9,0	17.2
Fastighet & Bygg	4,0	3,4
Förvaltningsbolag	9,9	5,8
Banker	1.5	0,5
Rederier	0,7	1.8
Övriga	11.0	6,6
Totalt	100,0	100,0

Tio största innehaven:

	Mkr	Andel %
Astra	1.298	12,9
Ericsson	1.166	11,6
ASEA	831	8,3
Volvo	640	6,4
SCA	635	6,3
Stora	559	5,6
AGA	352	3,5
Electrolux	328	3,3
Procordia	324	3.2
Incentive	299	3,0
Summa tio största	6.430	64,0

Fondens viktigaste innehav relativt index:
(procentenheters över/undervikt)

Procordia -5,8

Ericsson 4,6

Astra -3,3

SCA 2,6

Stora 2.5

105

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - not6

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

AKTIESLAG		ANTAL 92-01-01	UTSK1FTN. RISK- KAPITALBOLAG	ANTAL*) 92-12-31	MARKNADSVÄRDE 92-12-31 tkr
Noterade aktier
Bank:
Gota	Abu	300.000	-	'	-
Gota	Afr	27.820	-		-
Nordbanken		4.358.1001	-	-	-
SE-Banken	Abu	4.396.000	281 448	-	-
SHB 1)	Abu	6.054.550’	771.314	1.600.000	48.800
SHB 1)	Bfr	408.380¹	56.720	160.000	4.960
SHB	Index	1.355.000		-	-
Ostgöta banken	bu	508.000		-	-
—
Fastighet & Bygg
Andersons		493.000
Arcona	Abu	165.000			-
Arcona	Bbu	75.000	-
BGB	Abu	3.004.500
Havsfrun		10.000
JM Bygg	Bbu	254.500	49 776	204.724	10.646
JM Bygg	Bfr	310.000	60.632	249.368	11.720
Klövern	Abu	90.400	-
Klövern	Bbu	2.634.000	-
Lundberg	Bbu	1.316.500	257.490	1.050.000	49.875
NCC	Abu	181.000	-
NCC	Bbu	243.900	-
NCC	Bfr	244 000	-
NK	bu	1.612.500'	-
NK	fr	412.500	-	■
NK	stam	-	2.025.000
Platzer	Bbu	620.000	620.000
Platzer	w	1Ö6.000	106.000
Regnbågen	Abu	83.334	-
Reinhold City	Bfr	479 400	-		■
Reinhold Syd \|Bbu		480.000	-		-
Siab	Afr	46.000	8.996	37.004	1.332
Siab	Abu	1.204.200	235.526	968.674	38.747
Siab	Bbu	275.400	53.864	221.536	8.418
Skanska	Bbu	3.153.600	616.802	2.540.000	203.200
Skanska	Bfr	276.200	54.020	225.000	18.225
Wallenstam	Bbu	333.050	-	-	-
Wallenstam	Bfr	92.950	83.320	342.680	3.427

Förvaltningsbolag:
Bahco	Bbu	212.000	-	-	-
Bahco	\|Bfr	52400		-	-
Cardo	bu	404.600	97.714	404.000	121.200
Geveko AB	Bbu	130.000	25 426	104.574	4.810
Geveko AB	Bfr	40.000	7.824	32.176	1.448
Hadronen		150.000	-	-	-
Industrivärden	KVB Cfr	41.275	13.218	54.367	6.524
Industrivärden	Abu	-	252.776	1.100.000	137.500
Industrivärden	w	-	4.302	-	-
Investor	Abu	897.450	22.972	-	-
Investor	Bfr	385 200	396.766	1.635.000	196.200
Invik & Co	Abu	67.352	-	-	-
Invik & Co	Afr	2.075	-	69.427	2.222
Invik & Co	Bbu	201.574	-	-	-
Invik & Co	Bfr	95.999	71.780	225.793	7.225
Proventus	iBbu	4.349.900	4 349.900	-	-
Proventus	TBf?	1.129.600	1 129.600	-	-
Proventus	Pref Bbu	3.119.000	-	-	-
Proventus	Pref Bfr	901.000	-	-	-


1) Köpoptioner utställda på hela innehave

106

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - nots

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

AKTIESLAG		ANTAL 92-01-01	UTSK1FTN. RISK- KAPITALBOLAG	ANTAL*) 92-12-31	MARKNADSVÄRDE 92-12-31 tkr
Providentia	Abu	481.260		-
Providentia	Afr	64.500		-
Providentia	Bfr	306.000		-
Ratos	Bbu	100.000		-
Ratos	Bfr	160.000	-
Sila	Abu	531.950	-	-
Sila	^rÄfr	424.930	956.880	-
Sila	Bbu	2.411.610	-	-
Sila	Bfr	809.570	3.021.180	-
Skandia	fr	1.626.000	318.024	1.300.000	109.850
Svenska Kredit		120.000	-	-
Trygg-Hansa	Bbu	339.600		-
Trygg-Hansa	Bfr	11.500	-	-

Handelsföretag
Hennes & Mauritz		15.000	-	-
Martinsson	Bbu	159.0ÖÖ¹	159.000	-	-
Skoogs	Bbu	635.000	635.000	-	-

Kemi & Läkemedel:
AGA	Abu	-	6.846	-	-
AGA	Bbu	413.000	121.284	500.000	154.000
AGA	w	100.000	154 278	640.000	198.400
Astra	Abu	2.343.325	-
Astra	Afr	-	431.854	1.775.000	1.297.525
Forsheda	Bbu	36.800	-	-
Nobel	Bbu	12.115.000	2.369.528	9.750.000	117.000
Perstorp	Bbu	495 000	130.084	540.000	105.300
Perstorp	Bfr	314.485	67.660	280.000	54.600
Procordia	Abu	1.010.900	-		-
Procordia	Afr	415.200	278.926	1.150.000	221.950
Procordia	Bbu	356.641	-	-
Procordia	Bfr	256.933	129.786	535.000	101.650

Rederi:
Argonaut	Bbu	1.072.000
Argonaut	Bfr	334.000		-	-
Argonaut	Abu	328.200		-	-
Argonaut	Afr	25.000			-
B&N	Bfr	1.936.400		1.936.400	91.979
Frontline AB	fr	6 778.667		6.778.667	74.565
Nordström & Thulin	Bfr	1.000.000	195.586	800.000	18.400
Sea-Link	Afr	40.000	7 824	32.176	103
Sea-Link	'Bfr	260.000	50.852	209.148	732
Stena	Bfr	313.600	-	-	-
United Tankers	Bfr	2.077.50Ö	2.077.500	-	-

Skog:
Korsnäs	Abu	2 104.240,00			-
Korsnäs	Afr	182.500	447.256	1.839.484	156.356
Korsnäs	Bbu	1.335.480	-	-	-
Korsnäs	Bfr	-	261.202	1.074.278	85.942
MoDo	Cbu	578.000	-	-	-
MoDo	Cfr	30.000	118.916	485.000	97.000
MoDo	KVB 1 Cf	1.222.600	239.124	980.000	196.000
NCB	A	13.000.000	-	-	-
Rottneros	bu	1.035.000	-	-	-
Rottneros	fr	95.000	-	-	-
SCA	Abu	790.000	-	-	-
SCA	Afr	-	154.514	635.000	75.565
SCA	Bbu	3.170.830	-	-	-
SCA	Bfr	2.813.295	1.170.414	4.820.000	559.120
Stora	Abu	1.661.900	-	-	-
Stora	Afr	519.132	426.580	1.750.000	486.500
Stora	Bfr	330.500	64 642	265.000	72.345

107

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - nots

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

AKTIESLAG		ANTAL 92-01-01	UTSKIFTN. RISK- KAPITALBOLAG	ANTAL*) 92-12-31	MARKNADSVÄRDE 92-12-31 tkr
Utvecklingsbolag:
Almedahl	Bbu	151.000		-
Skrinet	Bbu	1.014.200	1.014.200	-
Skrinet Bfr		5800*	5.800
Skåne-Gripen	bonus fr	101.500	-
Skåne-Gripen	bonus	603.500	-

Verkstad:
Asea	Abu	1.342.550	-	-	-
Asea	Afr	50.550	338.384	1.400.000	532.000
Asea	Bfr	714.248	190.666	790.000	298.620
Atlas Copco	Afr	51.200	-	-
Atlas Copco	Bfr	1.129.133	220.844	900.000	288.000
Avesta	bu	2.202.0001	-	-
Avesta	fr	-	430.682	1.800.0ÖÖ	39.600
Eldon	Bbu	792.8191	792.819	-
Eldon	Bfr	222.231	222.231	-
Electrolux	Bfr	2.551.250	453.760	1.400.000	327.600
Éricsson	Abu	14.800	2.894	-
Ericsson	Afr	10.200’	1.994	-
Ericsson	Bfr	7.793.750	1.534.130	6.300.000	1.165.500
Esab	Abu	486 186"	-	-
Esab	Afr	14.000	490.286	-
Esab	Bbu	546.586	-	-
Esab	Bfr	46400	652.486	-
Frico	Bbu	347.150	-	-
Garphyttan	bu	308.724	-	-
Garphyttan	fr	3.576	48.896	200.000	22.800
Incentive AB	Abu	713.350			-
Incentive AB	Bfr	1.401.000	274.016	1.120.000	198.240
Incentive AB	Afr ~	-	139.522	570.000	100.890
Sandvik	Abu	200.000	-	-	-
Sandvik	Afr	-	56.720	235.000	96.820
Sandvik	Bfr	305.000	59.654	250.000	103.250
SKF	Abu	2.805.776	-	•	-
SKF	Afr	19.700	552.624	2.272.852	163.645
SKF	Bbu	379.200	-	-	-
SKF	“Bfr	639.000	199.146	1.400.000	100.100
SSAB	Afr		174.952	720.000	80.640
SSAB	Bfr	827.000	178.648	735.000	80.850
SSAB	Abu	842.000	-	z	-
Trustor	Bbu	361.000	-	-	-
Trustor	Bfr	252.875	3.465.064		-
Volvo	Abu	611.385	119.578	491.807	171.149
Volvo	Afr	96.420	14.946	61.474	21.454
Volvo	Bbu	2.235.503	377.346	1.315.000	447.100
Volvo	Bfr	1.136.252	24.204	-	-

Ovnga
Aritmos	fr	12.061	2357738	975.000	81.900
Aritmos	bu	1.393.539	■	-	-
Bergman & Beving	Bfr	480.000	96.738	400.000	34.000
Bilspedition	Abu	1.691.691		-	-
Bilspedition	Afr	174.639	365.028	1.500.000	43.500
Bilspedition	\|Bbui	1 416 700	-		-
Bilspedition	w	-	277.088	1.150.000	17.250
Borås Väfveri	Bfr	65.000	127714	50.000	1.850
Borås Väfveri	'Bbui	50.000	9 780	40.000	1.800
Catena	Abu	2.314.750	452.734	1.860.000	35.340
Catena	Afr	163.200	31 920	130.000	2.600
Cominvest	Bbu	591.400	-	-	-
Edata	TBfr	165.000	-	-	-
Eken	Bbu	334.500	-	-	-
Eken	TBfr	100.500	69.434	79.566	2.467

108

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - nots

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

109

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - nots

AKTIESLAG	ANTAL 92-01-01	ANTAL 92-12-31	ANSK.VÅRDE 92-12-31 tkr
Onoterade aktier
A & C Collection	1.500	1.500	300
Akila AB	34.140	102.420	3051
Balticgruppen	548.186	548.186	20.000
Chuck Invest AB	8 500		---------------.--------------
Ciab	2.646	-	-
Coat	600		-
Connova Invest	10.000
Control Drive	287
Daros	10.000	10.000	1.000
Datamönster	2.450	-
Design-Funktion	87.109	87.109	26.711
Emissionsteknik	108.148	85.687	21.363
Engros AB Ferro	48.000	-	-
Euroway AB	241.396	241.396	50.000
Fiberbetong Produkter	1.230	-	-
First Group AB	24.667	24.667	3.700
Frivik	TW		-
FP Fiberbetong Produkter	-	300	1.000
Investment AB Helikon	4.078.000	4.078.000	205.817
Hyrmaskiner Skåne	26.067
Hällde	7"20C		-
ICB Shipping	11.250		-
Ideon AB	300	300	440
Kinnekulle	70.000	70.000	3.850
Klippanintressenter	1.500	3.500	20.750
KMG System	3.000
Komponentutveckling	51.897
Lerdalshöjden	128	128	14
Microbike	66
Nelo	1 500
Norden Pac International	371.250	371.250	14.341
Primulus	93.750	-
Protego AB	4.000	4.000	480
Pusslet Fastigheter AB	18.700
Radians Innovation	804
Rotocheck	30.000	-
Swedish-Asian Security Export	100
Sjuhäradsinvest/7H-Gruppen	1.250	1.250	196
Skeppsankaret AB	50'000	50.000'	10.200
Somedic AB	104	104	-
Spectraphos AB	141	214	2.000
Södertuna Slott	35.000	-	-
Vargön Alloys AB	59.500	59.500	-
Viltpoolen	9.163	-	-
Wikhede Mekaniska	2.750	2.750	3.500
Ymer Offshore	85.000	-	-

Totalt anskaffningsvärde			388.713

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

110

VÄRDEPAPPERSFÖRTECKNING - not?

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

AKTIESLAG	ANTAL 92-01-01		UTSK1FTN. RISK- KAPITALBOLAG	ANTAL •) 92-12-31	MARKNADSVÄRDE 92-12-31 tkr
Noterade konvertibler
Bilspedition	KV 1 Bbu	14.S63.2Sff	-	-	-
Bilspedition	KV 1 Bfr	-------^SBÖ.OÖff	2.977.460	-	-
Bilspedition	KV 3 B	-	-	12.245.790	10.654
Ericsson	KV 1 Bfr	17.802.643	3.350.844	-	-
Frontline AB	KV	-	-	67.786.670	40.672
Investor	KV 1 B fr	133.841.21?	31.481.398	129.000.000	126.420
Midway	RB~1	4.700.000	919.256	3.780.744	1.890
NCC	KV 1 Bbu	9.013.650	-	-	-
NCC	KV 1 Bfr	-	1.762.946	7.250.704	5.873
Nordström & Thulin	KV2 Bfr	7.686.000	-	-
Perstorp	KV 1 Bbu	3.193.840	-	-
Pronator	KV2 fr---	-	1.369.104	-
Pronator	KV 2 bu	7.000.000	-	-
Providentia	KV	34303.5Ö0	-	-
Solitair	KV	6.969.000	-	-
Stora	KV 1 bu	33.912.500	-	-
Stora	KV 2 Abu	1.036.000	-	-
Sydkraft	KV 1 Cbu	111.504.180	20.909.000	85.995.180	81.695
Trygg-Hansa	KV 1 Bbu	--------5.536.000'	-	-
Östgöta	KV 1 bu	629.800	-	-

Totalt marknadsvärde					267.204
Totalt anskaffningsvärde					328.359
*)Förändringar i portföljen under året beror på köp/försäljning, emissioner, split, byte bu/fr samt utskiftning till
		Riskkapitalbolag.

AKTIESLAG	ANTAL 92-01-01	ANTAL 92-12-31	ANSK.VÄRDE 92-12-31 tkr
Onoterade konvertibler
Aros Center	50.000.000	50.000.000	50.000
Bäckmans Byggnads AB	2.000.000	2.000.000	2.000
Bäckman Fiberbetong	1.495.000'	-	-
Balticgruppen	-	10.000	10.000
Chalmers	600.000	-	-
Chuck Invest	i.ooo.Ooö	-	-
Daros	19.000.000	19.000.000	19.000
Design-Funktion	-	4.680.000	4.680
Emissionsteknik	12.000.000	12.000.000	12.000
First Group AB	3.000.000	3.000.000	3.000
HL Display	1.999.950	1.999.950	2.000
Hyrmaskiner Skane	---------2.000.Ö40	2.000.040	2.000
Klippanintressenter	20.000.000	-	-
KMG System	918.000	-	-
Kolmården	20.000.000	20.000.000	20.000
Komponentutveckling	42.822.096	-	-
Lerdalshöjden	4352.000	4.352.000	4.352
Pusslet Fastigheter AB	10.000.000	5.000.000	5.000
Vargön Alloys AB	4.650.000	4.550.000	4.550

Totalt anskaffningsvärde			138.582

111

NOT 8

AKTIER I DOTTERBOLAG

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Bolag Bokfört värde

Trefond Invest AB...................................... 50.000,0

Mellanfonden Förvaltning AB.............................. 50.000,0

100.000,0

NOT 9

FÖRÄNDRING AV FONDKAPITAL

Ingående fondkapital ................................. 21.668.000

Av löntagarfonderna ej rekvirerat kapital, lyft under 1992 ....... 1.252.000

Överföring Småföretagsfonden .......................... -600.000

Överföring Riskkapitalbolag

Aktier 3.273.222,6

Likvida medel 3.226.777,4 ......................... -6.500.000

Utgående fondkapital ................................ 15.820.000

112

REVISIONSBERÄTTELSE

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska
Fond 92-94's förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för perioden
1992-01-01-1992-12-31.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och
andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat
de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga
granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av Öhrlings Reveko AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner, som
fonden företagit under 1992, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättel-
sen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller
inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 2 april 1993

Aukt.revisor

113

8 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

STYRELSE

Skr. 1993/94:13

Bilaga 4

Ordförande	Stig Ramel Direktör
Övriga Ledamöter	Marianne Lundius-Gernandt Advokat Gunnar L Johansson (fr.o.m. maj 1992) Direktör Sven Ohlsson Direktör Björn Svedberg (t.o.m. maj 1992) Direktör Sten Wikander Direktör
Suppleant	Arne Sjöberg Direktör
Revisorer	Bertil Edlund Auktoriserad revisor, ordförande Ulf Spång Auktoriserad revisor Pål Wingren Auktoriserad revisor
Anställda	Hans Mertzig Verkställande direktör Birgitta Andersson (tjänstledig) Kristina Christersson Anita Franzén Britt-Marie Granholm Michael Idevall Jane Klingner (vikariat)

114

Sammanställning av
delfondernas verksamhet

INNEHALL

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

AP-fondens förvaltning

Utvecklingen under 1992

Kreditmarknaden

F astighetsmarknaden

Riskkapitalmarknaden

Resultatet 1992

De tre första fondstyrelserna

Placeringskapacitet

Placeringspolitik

Resultatet

Övriga fondstyrelser

Placeringskapacitet

Regler för fondernas placeringspolitik

Kapitalandelar och rösträtt

Avkastningskrav

Fondstyrelsernas förvaltningsberättelser i sammandrag

AP-fondens reglemente

Adressuppgifter

116

AP-FONDENS FÖRVALTNING

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

Allmänna pensionsfondens (AP-fondens) förvalt-
ning handhas av fem fondstyrelser. Fondstyrel-
serna representerar arbetsgivare och arbetstagare
på den svenska arbetsmarknaden. Styrelsernas
ledamöter förordnas av regeringen. Varje fond-
styrelses verksamhet regleras genom ett av riks-
dagen fastställt reglemente (lag med reglemente
för allmänna pensionsfonden, 1983:1092,
omtryckt 1991:1857). De tre första fondstyrel-
serna har ett gemensamt kansli, medan fjärde
respektive femte styrelsen har var sin förvaltning.

AP-fonden tillkom år 1960 som en följd av att
riksdagen våren 1959 fattade beslut om införan-
det av lagfäst allmän tilläggspension (ATP). Trots
att pensionsreformen formades som ett rent för-
delningssystem och inte ett premiereservsystem,
ingick en betydande fondbildning som en viktig
del i ATP-systemets uppbyggnad. Fondbild-
ningen motiverades dels av det samhällsekono-
miska intresset av att hålla uppe sparandet i
ekonomin dels av behovet av en fond för att
utjämna kortsiktiga skillnader mellan avgifts-
inkomster och utbetalda pensioner.

Fr.o.m. 1960 inleddes avgiftsuppbörden till
ATP i form av arbetsgivaravgifter till första,
andra och tredje fondstyrelserna inom AP-fonden.
Dessa styrelser har att förvalta inflytande
avgiftsmedel och att tillhandahålla medel som
erfordras för utbetalning av ATP-pensionema
inkl, administration av ATP-systemet. Utbetal-
ningarna inleddes under 1963. Första, andra och
tredje fondstyrelserna får enligt reglementet pla-
cera fritt i publika räntebärande papper, dock
med den begränsningen att placeringar i utländsk
valuta får uppgå till högst 10% av dessa fonders
totala tillgångar. Vidare får styrelserna på mot-
svarande sätt placera högst 5% i direktlån till
företag resp, fastigheter.

Förmånerna inom ATP-systemet utgår i form
av ålderspensioner, förtids- eller efterlevande-
pensioner. Dessa förmåner utbetalas av första-
tredje fondstyrelserna. Denna del tillsammans
med folkpensionerna administreras av riksför-
säkringsverket m.fl. myndigheter. Utbetalningen

till de enskilda pensionstagama går huvudsakli-
gen via försäkringskassorna.

Under 1974 inrättades en fjärde fondstyrelse
inom AP-fonden. Härigenom breddades fondens
placeringsmöjligheter till att, vid sidan av de tre
första fondstyrelsernas placeringar i räntebä-
rande instrument, även omfatta aktier och andra
värdepapper på riskkapitalmarknaden.

Den femte fondstyrelsen med exakt samma
placeringsreglemente som den fjärde fondstyrel-
sen inrättades under 1988. Emellertid började
inte den femte fondstyrelsen sin verksamhet i
praktiken förrän hösten 1989.

I december 1983 beslutade riksdagen att in-
rätta de fem löntagarfondstyrelserna inom AP-
fondsvstemet. Dessa självständiga delfonder gavs
en placeringsinriktning som i stort sammanfaller
med vad som redovisats för fjärde och femte AP-
fondema, dvs placeringar på riskkapitalmark-
naden. Genom riksdagsbeslut i december 1991
avvecklades löntagarfondstyrelsema den 1 ja-
nuari 1992.

Till samtliga fondstyrelsers årsredogörelser
skall fr.o.m. verksamhetsåret 1988 fogas resul-
tat- och balansräkningar, som är uppställda efter
reala principer. Riksdagens granskning avser
samtliga fondstyrelser. Formellt överlämnas års-
redovisningarna genom en skrivelse från rege-
ringen till riksdagen. Riksdagsledamöterna har
därmed möjlighet att avlämna motioner med an-
ledning av skrivelsen.

Enligt AP-fondens reglemente (17 §) åligger
det de tre första fondstyrelserna att årligen sam-
manställa en gemensam verksamhetsöversikt för
samtliga delfonder. Översikten har i det följande
utformats till en sammanfattande redovisning av
delfondemas förvaltningsberättelser. För mer
detaljerade uppgifter hänvisas till respektive
fondstyrelses årsredovisning för 1992. Därutöver
avger riksförsäkringsverket och riksrevisions-
verket utlåtanden över fjärde och femte fondsty-
relsernas samt löntagarfondstyrelsernas förvalt-
ning av medel.

117

UTVECKLINGEN UNDER 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

KREDITMARKNADEN

1992 kom att ekonomiskt sett bli ett av de mer
omvälvande åren på länge.

Valutaoron startade i och med nej-resultatet
av den danska folkomröstningen i Maastricht-

frågan den 2 juni. Efter danskarnas nej utlyste
Frankrike folkomröstning i samma fråga till den
20 september. Inför den franska folkomröstningen
visade opinionsundersökningarna på ett allt sva-
gare stöd för ja-sidan.

Under sommarmånaderna började därför oron
för att EG-statema inte skulle kunna enas kring
Maastrichtöverenskommelsen växa sig starkare
och spänningarna inom den europeiska växel-
kursmekanismen tilltog.

I augusti började den finska marken att försva-
gas vilket möttes med höjningar av dagslåne-
räntan. Valutaoron spred sig till Sverige. Vid
månadsskiftet augusti-september redovisade
svenska riksbanken ett kraftigt valutautflöde på
22 miljarder kronor. Detta - i kombination med
valutaoron i Finland - kom att driva upp dags-
låneräntoma till 16% på den svenska markna-
den. En vecka senare lät Finland marken flyta.

Obalansen i den finska ekonomin ledde även
till att uppmärksamhet riktades mot Sveriges
ekonomi. Misstroendet mot Sveriges fasta växel-
kurs tog sig uttryck i mycket starka valutautflöden.
Samma dag som Finland deprecierade sin valuta
tvingades därför riksbanken att höja den svenska
dagslåneräntan till 24%, dagen efter till 75%. På

SEK/GBP

SEK/USD

SEK/YEN*100

SEK/DEM

SEK/USD

SEK/YEN*100

SEK/DEM

118

måndagen veckan efter sänktes dagslåneräntan
till 20%. för att redan påföljande dag åter höjas
till 75% och dagen därpå till rekordhöga 500%.
Mitt under denna turbulens ställde Svenska Kre-
dit. Gota AB och NLK in betalningarna.

Regeringen och oppositionen förhandlade fram
två åtgärdspaket för den svenska ekonomin un-
der denna period, vilket fick till följd att turbu-
lensen kring kronan tillfälligt dämpades.

Valutaoron i de nordiska länderna kom att
smitta av sig på resten av Europa där osäkerheten
kring den monetära unionen växte sig allt star-
kare. Kort efter att den finska marken började
flyta tvingades Italien att devalvera liran med
7%. Samtidigt valde Tyskland att sänka diskon-
tot med 0.5 procentenheter för att minska spän-
ningarna inom ERM. Men valutamarknaden hade
lärt sig att fasta växelkurser inte nödvändigtvis är
beständiga och att det går att framtvinga växel-
kursjusteringar mot centralbankernas vilja. Det
brittiska pundet, som redan tidigare var svagt,
blev nästa valuta att utsättas för press från de
internationella valutamarknaderna. Natten till
den 18 september når valutaoron sitt klimax: det
brittiska pundet och liran flyter fritt. Spaniens
peseta skrivs ned med 5%.

Portugal att devalvera sina valutor med 6%. Den
norska kronan kunde inte heller stå emot speku-
lationerna utan tvingades börja flyta den 10
december.

Dagen då Sverige övergav den fasta växelkursen
kom att få omvälvande effekter för kreditmarkna-
den eftersom regeringen samtidigt beslöt att sta-
ten ska tillåtas återgå till att finansiera delar av
budgetunderskottet via upplåning i utlandet.
Rörligheten i de korta räntorna dämpas genom att
de aktörer som under tidigare år ägnat sig åt s k
räntearbitrage inte längre har samma förutsätt-
ningar för att bedriva denna förhållandevis '‘risk-
fria” och lönsamma verksamhet. Det tidigare
mönstret med ständigt återkommande ränte-
chocker har i och med en rörlig växelkurs små
möjligheter att återuppstå. Men detta förutsätter
att Riksbanken inte intervenerar i valutamark-
naden för att ange och försöka upprätthålla vad
den anser som en i någon mening önskvärd
växelkurs för kronan, s k managed eller dirtv
float. Det nya i situationen är således att Riks-
banken nu kan bestämma den korta räntan medan
valutakursen får ta anpassningen.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

119

kvensen blev att statsskulden i utländsk valuta
ökade från 59 mdkr till 249 mdkr under året.

Avkastningskurvan kom att sjunka under slu-
tet av 1992 jämfört med samma period 1991. Den
ränlechock som drabbade Sverige kring föregå-
ende årsskifte upprepades inte i december 1992.

Beslutet att överge den fasta växelkursen inne-
bar en depreciering av kronan med cirka 18%
fram till årsskiftet. Deprecieringen i kombina-
tion med de i det s k krispaket 1 föreslagna
arbetsgivaravgiftssänkningama ger den konkur-
rensutsatta sektorn - k-sektom - inom svenskt
näringsliv ett mycket fördelaktigt utgångsläge för
de närmaste åren. Potentialen i termer av
produktivitetsökningar är dessutom betydande
varför tillväxtimpulsen från den konkurrensutsatta
sektorn bedöms bli stark.

FASTIGHETSMARKNADEN

Marknadsvärdet för kommersiella fastigheter i
storstadsregionerna sjönk under 1992 med cirka
20%, motsvarande ungefär hälften av 1991 års
prisfall.

Andelen vakanta lokaler fortsatte att öka un-
der året och i Stockholm kan vakansgraden vid
årsskiftet uppskattas till cirka 10%. Vakansgra-
den kan komma att öka ytterligare beroende på
dels en fortsatt minskning av efterfrågan på loka-
ler, dels att ett antal större projekt kommer att
färdigställas under 1993 och 1994. Nyproduktio-

nen kan dock anses ha avstannat helt. Fortsatt
höga vakansgrader och sjunkande hyresnivåer
kommer att leda till fortsatt minskade intäkter för
fastighetsägarna.

Beslutet om att slopa fastighetsskatten på kom-
mersiella lokaler från och med 1993 kommer
dock att ge en positiv inverkan.

Beslutet att låta kronan flyta fritt har hittills
inte givit något synligt resultat på fastighets-
marknaden. Sedan kronans fall i november öka-
de börsvärdet på fastighetsaktier med drygt
25%, men fastighetsindex sjönk under året ändå
med drygt 40%. Detta kan jämföras med gene-
ralindex som under samma period i princip var
oförändrat.

Många fastighetsmarknader utomlands präg-
las också av nedgång. Endast i Bryssel och några
större tyska städer var hyresnivåerna stabila. I
övriga europeiska städer sjönk hyrorna med 10-
20%. Under 1993 bedöms även vissa delar av
den tyska marknaden kunna drabbas av sjunkan-
de hyresnivåer. Fastighetsmarknaden i USA präg-
lades av en avvaktande hållning. En svag, men
märkbar, tendens till sjunkande vakansgrader
märktes dock i vissa storstadsregioner.

RISKKAPITALMARKNADEN

(Utdrag ur fjärde fondstyrelsens förvaltningsbe-
rättelse)

”1992 blev ett år med kraftiga kurssvängningar
på den svenska riskkapitalmarknaden. Diagram
1 visar utvecklingen av Veckans Affärers total-
index under 1990 och 1991 samt av totalindex
och index för några av de viktigaste branscherna
månadsvis 1992.

Totalindex sjönk under året med marginella
0,3% (föregående år +6%), men mellan årsskif-
tena var kursutvecklingen mycket skiftande. Fram
till årets högsta notering, tredje veckan i maj, till
årslägsta, som inföll andra veckan i oktober. Från
denna nivå inleddes en snabb återhämtning och

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

120

kurserna steg fram till årsskiftet med 43%.

Den branschmässiga kursutvecklingen under
året har varit mycket oenhetlig. Vinnarbransch
för fjärde året i rad blev Kemisk Industri med en
kursstegring på 28%. Kemisk Industri är
överrepresenterad i fondens portfölj. Även Verk-
städer. som också väger tungt i fondens portfölj,
hade en god kursutveckling och steg med 24%.En
bättre utveckling än marknaden visade även
Skogsindustri, som steg med 13%. Sämst kurs-
utveckling uppvisade branscherna Banker-67%,
Rederier—47% samt Fastighets- och byggföretag
-43%. vilka alla är underrepresenterade i
portföljen. Övriga branscher förändrade sitt börs-
värde med mellan -37% och 4%. Noterbart är att
Kemi-, Verkstads- och Skogsbranscherna nu sva-
rar för mer än två tredjedelar av börsvärdet.

För enskilda aktier har kursutvecklingen varit
än mer skiftande. Det är svårt att urskilja några
generella tendenser. Anmärkningsvärt är dock
att en så stor andel som två tredjedelar av det
totala antalet noterade aktier på A-listan utveck-
lats sämre än totalindex för tredje året i följd.
Närmare en tredjedel av dessa har dessutom
halverat sitt börsvärde under året. En tråkig
utveckling de senaste två åren har varit att
placeringsalternativen på Stockholmsbörsen
successivt blivit färre. Enbart i år har A-listan
haft en nettominskning av 8 företag (samtliga
börslistor 24 företag).

Den registrerade aktieomsättningen vid
Stockholms Fondbörs (A-listan) steg från 124,6
mdr 1991 till 165.5 mdr 1992. vilket överstiger
1986 års rekordnivå om 141,7 mdr. Eftersom
omsättningen innehåller såväl en pris- som en
volymkomponent, är omsättningshastigheten ett
mer relevant mått på affärsaktiviteten. Omsätt-
ningshastigheten beräknas månadsvis av fond-
börsen. Under 1992 registrerades en omsätt-
ningshastighet på 32% jämfört med 20% för
1991. Affärsaktiviteten översteg mätt på detta

sätt därmed de senaste fem årens nivåer. Negativt
är dock att av de 117 företagen stod 20 bolag för
ca 85% av den totala börsomsättningen. Redan
de fem mest omsatta bolagen svarade för närmare
hälften av börsomsättningen.

Den standardiserade optionshandeln var något
lägre jämfört med föregående år. Omsättningen
ökade i handeln med indexoptioner, från 5,2 mdr
till 6,2 mdr. Handeln med standardiserade
aktieoptioner var klart lägre, 3,1 mdr mot 4,9 mdr
föregående år.

Den sammanlagda exporten och importen av
svenska aktier mer än fördubblades enligt
Riksbankens statistik till 64,1 mdr (30,5 mdr).
Om man jämför genomsnittet av dessa köp och
försäljningar med den i Sverige registrerade
omsättningen, så steg utländska placerares andel
av handeln på Stockholmsbörsen markant från
12% till 19%. För tredje året i rad nettoköpte
utländska placerare svenska aktier. Nettoexporten
ökade något till 13,3 mdr (11,2 mdr). Noterbart är
att av nettoexporten av svenska aktier utgjorde
aktier i Astra 43%.”

”Kurserna på de stora utländska börsema steg
generellt under året. Av de större börsema, som
är representerade i fondens aktieportfölj, steg
New York och Paris med 4% respektive 5%,
medan London och Ziirich ökade 14% respektive
18%. Börsema i Frankfurt och Tokyo minskade
i värde med 2% respektive 26%.

De svenska börsbolagens totala marknadsvärde
uppgick vid årsskiftet till ca 540 mdr. vilket
motsvarade en värdering uppgående till ca 110%
av de justerade egna kapitalet. Sedan 1985 har
det egna kapitalet prissatts med rabatt endast
under åren 1990-91. Detta avspeglade då förvänt-
ningar om försämrad lönsamhet i företagen. Den
nuvarande värderingen kan tolkas som att dessa
förväntningar har förändrats, men avspeglar också
ett förändrat avkastningskrav som en följd av
lägre räntor.”

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

121

RESULTATET 1992

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

Under 1992 har utvecklingen för AP-fonden
totalt varit positiv. Med en inflation på 1.8%
under loppet av året visar fondstyrelserna upp ett
positivt s.k. realt resultat på 52.1 mdkr motsva-
rande 10.2% av hela fondkapitalet (32,9 mdkr
resp. 6.7%).

Resultatet under 1992 har påverkats av höga
reala räntor och av räntesänkningen under senare
delen av året. Första-tredje fondstyrelserna, som
i huvudsak har placerat sina medel i räntebärande
papper, uppvisar ett positivt realt resultat på 49.4
mdkr. I resultatet ingår avkastningen på dessa
fonders placeringar i fastigheter. Den vikande
fastighetsmarknaden medförde dock att värdet
på fastighetsbeståndet sjönk med 23,4%.

Fjärde och femte fondstyrelserna uppvisar ett
samlat positivt realt resultat på 2.7 mdkr.
Totalindex för aktiemarknaden sjönk marginellt
med 0,3% under året, att jämföra med en ökning
med 6% för 1991.

Vid slutet av 1992 uppgick den samlade mark-
nadsvärderade kapitalbehållningen inom hela

AP-fonden till 512.3 mdkr. Det är en ökning med
26,6 mdkr eller 5,5% (59,6 mdkr resp 14,0%).
Att ökningen inte blev större beror på avveck-
lingen av löntagarfonderna.

Fondkapitalets (marknadsvärderat) ökning i
de tre första fondstyrelserna uppgick till 42,0
mdkr (54,9 mdkr). Totalavkastningen uppgick
till 55.5 mdkr eller 13,4%, varav 4,8 mdkr var
orealiserade vinster. Under 1992 ökade avgifts-
underskottet till 12,6 mdkr. ATP-avgiften var
oförändrad 13% för 1992.

Övriga fondstyrelsers fondkapital (marknads-
värderat) ökade med 3,9 mdkr (3,8 mdkr). De
orealiserade värdena i värdepappersportföljerna
ökade med 1.4 mdkr. Under 1992 erhöll fonderna
ett kapitaltillskott på sammanlagt 1,0 mdkr.

Vid utgången av 1992 uppgick AP-fondemas
totala placeringar (marknadsvärderat) till 489.3
mdkr varav 403.0 mdkr eller 82% var placerat i
obligationer m.m. Andelen aktier m.m. uppgick
till 5% och andelen fastigheter m m till 2%.

NOMINELL OCH REAL RESULTATRÄKNING FÖR

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN 1992 MKR (MARKNADSVÄRDEN)

Första-tredje Fjärde-femte Summa

fondstyrelserna fondstyrelserna

	1991	1992	1991	1992	1991	1992
Nettoresultat	47 408	50 659	2 297	1 807	49 705	52 466
Ökning/minskning av ej realiserade kurs vinster/föriuster	9 759	4 812	1 102	1 400	10 861	6212
Nominellt resultat (inkl orealiserade vinster/föriuster	57167	55 471	3 399	3 207	60 566	58 678
Uppindexering av grundkapi- talet med konsumentprisindex	-25 730	-6 080	-737	-189	-26 467	-6 269
Realt resulta*	31 437	49 391	2 662	3 018	34 099	52 409
Överföringar till fondstyrel- serna l-lll			-306	-327	-306	-327
Underskott/överskott i förhållande till resultatkrav	31 437¹	49 391’	2 356	2 631	33 793	52 082

¹ Första-tredje fondstyrelsernas resultatkrav är här ut&vckt som att bibehålla grundkapitalet
irrilationsskyddat.

122

REAL BALANSRÄKNING FÖR ^Skr- 1993/94:13

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN 1992-12-31 MKR (MARKNADSVÄRDEN) Bilaga 5

	Första-tredje fondstyrelserna	Fjärde-femte fondstyrelserna	Summa
TiOgangar
Banktillgodohavanden,
kortfristiga placeringar	25 379	3478	28 857
Övriga kortfristiga
fordringar m m	24 394	112	24 506
Värdepapper:
Obligationer, reverser m m	425 908	722	426 630
Aktier, konvertibla skuldebrev m m		25 019	25 019
Fastigheter	6032	-	6 032
Aktier i fastighetsbolag	481	-	481
Aktier i partnerfinansieringsbolag	2884	-	2884
Övriga tillgångar	156	-	156
Summa tillgångar	485 234	29 331	514 565
Skulder
Fastighetslån	1 286	-	1 286
Övriga skulder	195	769	964
Fondkapital	483 753	28 562	512 315
varav
Uppindexerat grundkapital	344 046	11 708	355 754
Ackumulerat överskott
från föregående år	90315	14163	104 478
Årets underskott/överskott	49 392	2 691	52 083
Summa skulder och fondkapital	485 234	29 331	514 565

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN TOTALA PLACERINGAR

31.12.1992 (MKR, MARKNADSVÄRDE)

	Första-tredje fondstyrelserna	Fjärde-femte fondstyrelserna	AP-fonden totalt	%
Penningmarknadsplaceringar	24 784	3 478	28 262	5,8
Obligationer m m	402 232	722	402 954	82,4
Reveresiån, refinansieringslån	23 676	-	23 676	4,8
Aktier, konvertibler och options-
rätter mm	-	25 019	25 019	5,1
Fastigheter m m	9 397	-	9 397	1,9

Summa placeringar____________________ 460 089 29 219 ______489 308_____100

123

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN TOTALA PLACERINGAR

31.12.1992 (MKR. MARKNADSVÄRDE)

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

	Första-tredje fondstyrelserna	Fjärde-femte fondstyrelserna	Löntagar- fondstyrelsema	AP-fonden totalt
Fondkapital 31.12.1384 ansk. värde	240 095	3 728	1 533	245 356
Fondkapital 31.12.1985 ansk. värde	259 597	4 122	2 893	266 611
Fondkapital 31.12.19S6 ansk. värde	280 989	5 610	6 087	292 686
Fondkapital 31.12.1987 ansk. värde	303 711	6639	9 728	320 078
Fondkapital 31.12.1988 ansk. värda	329 082	7 953	12 981	350 016
Fondkapital 31.12.1989 ansk. värde	357 627	10 231	16551	384 410
Fondkapital 31.12.1990 ansk. värde	396 976	14 237	20 559	431 772
Fondkapital 31.12.1991 ansk. värde	442 138	16 928	21 668	480 734
Fondkapital 31.12.1992 ansk. värde	479 367	19408	-	498 775
Fondkapital 31.12.1986 markn. värde	273 124	12 126	7 590	292 840
Fondkapital 31.12.1987 markn. värde	297 693	11 526	9 708	318 928
Fondkapital 31.12.1988 markn. värde	329 217	17 275	17 004	363 497
Fondkapital 31.12.1989 markn. värde	340 477	23 910	22 893	387 280
Fondkapital 31.12.1990 markn. värde	386 791	20 890	18 436	426117
Fondkapital 31.12.1991 markn. värde	441 713	24 683	19 293	485 689
Fondkapital 31.12.1992 markn. värde	483 753	28 562		512 315

124

DE TRE FÖRSTA

FONDSTYRELSERNA

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

PLACERINGSKAPACITET

Fondkapitalet till marknadsvärde uppgick till
483,8 mdkr vid årets utgång, vilket är en ökning
med 42.1 (54,9) mdkr. Förändringen av fondka-
pitalet består dels av avkastningen på fondens
tillgångar, dels av en rad av fondförvaltningen ej
påverkbara faktorer - som nettot av inbetalda
ATP-avgifter och utbetalda pensioner, överskju-
tande löntagarfondsmedel, rekvirerade medel till
fjärde och femte fondstyrelserna, avkastning från
delfonder samt kostnader för administrationen
av hela ATP-systemet. I tabell 1 redovisas
fondkapitalets ökning från 1960 t o m 1992.

Enligt resultaträkningen var årets resultat av
fondförvaltningen 50,7 (47,4) mdkr. Fondkapita-
lets marknadsvärde påverkas också av föränd-
ringen i ej realiserade vinster och förluster. För
1992 var denna förändring 4,8 (9,8) mdkr. Den
totala avkastningen var således 55,5 (57,2) mdkr.

För åren 1990-1994 är ATP-a vgiften fastställd
till 13%. Avgiftsinkomsterna ökade med endast
0,8 mdkr och uppgick till 83.8 mdkr för 1992.
Den kraftiga konjunkturnedgången med en snabbt
ökande arbetslöshet är orsaken till att avgiftsun-
derlaget, lönesumman, var nära nog konstant
mellan 1991 och 1992.

Pensionsutgifterna i ATP-systemet ökade i
snabbare takt än avgifterna och uppgick till totalt

96,4 mdkr. Avgiftsunderskottet kom därmed att
öka från 4,9 mdkr för år 1991 till 12,6 mdkr för
år 1992. Orsaken till de ökade pensionsutbetal-
ningama är framförallt att basbeloppet, som reg-
lerar värdesäkringen, höjdes från 32 200 kr till

33 700 kr. För 1993 är basbeloppet fastställt till

34 400 kr.

I december 1991 fattade riksdagen beslut om
att avveckla löntagarfonderna. I februari 1992
gjordes därför en slutreglering av löntagarfonds-
medlen och vid utgången av året uppgick de
överskjutande medlen till totalt 14,0 mdkr.

Från fjärde och femte fondstyrelserna erhåller
AP-fonden en treprocentig avkastning beräknad
på nuvärdet av de medel som dessa styrelser
sammanlagt har rekvirerat. Denna avkastning
uppgick totalt till 0,3 mdkr för år 1992.

För administrationen av ATP-systemet. förut-
om fondstyrelsernas interna verksamhet, är ett
flertal myndigheter och institutioner involvera-

FONDKAPITALETS UTVECKLING 1960-1992, MARKNADSVÄRDE, MDKR.

Avkastning	1960 0,0	1970 2.0	1980 10,4	1990 45,4	1991 57,2	1992 55,5
Tillskjutet kapital
Avgifter	0,5	6,1	22,2	77,7	83.0	83,8
Pensionsutbetalningar	-	-1.2	-19,0	-77,4	-87.9	-96,4
Överskjutande löntagarfondsmedel	-	-	-	2.3	2.9	0,4
Medel t® 4:e och 5:e fondstyrelserna	-	-	-	-2.0	-0,7	-1,0
Avkastning från deifonder	-	-	-	0.8	1.0	0,3
Administrationskostnader	-	-0.1	-0.2	-0,5	-0,5	-0.6
Summa	0,5	4,8	3,0	0,9	-2,2	-13,5
Tillväxt i fondkapital	0,5	6.8	13,4	46.3	54.9	42,1
Fondkapital	0,5	35.9	145,3	386,8	441,7	483,8
rörändring av fondkapitalet i %	-	23	10	14	14	10

125

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

.AP-FONDENS PLACERINGAR UNDER 1991 OCH 1992, MDKR.

	Bruttoplaceringar		Nettoplaceringar
	1991	1992	1991	1992
Placeringar	201	275	43	32
- obligationer, förlags- och reverslån	137	197	21	36
- penningmarknadsplaceringar	62	77	20	-5
- fastigheter m m	2	1	2	1

de. Bland annat erhåller riksförsäkringsverket
och försäkringskassorna ersättning för att hand-
lägga och betala ut pensioner. Andra myndighe-
ter som berörs är länsskattemvndigheten och
lokal skattemyndighet, kronofogdemyndigheten,
statens löne- och pensionsverk samt Kommuner-
nas pensionsanstalt. Sammanlagt uppgick fon-
dens utbetalningar till dessa myndigheter till 0.6
mdkr.

De totala placeringarna uppgick vid utgången
av 1992 till 456 mdkr. Fonden har placerat mer
än hälften, 57%, av tillgångarna i bostadssek-
torn, cirka 23% i statsobligationer och 8% i
utlåning till näringslivet. Motsvarande andel för
fastighetsplaceringar var 3%.

PLACERINGSPOLITIK

Penning- och obligationsmarknad

De grundläggande förutsättningarna för verk-
samheten inom affärsområdet Penning- och obli-
gationsmarknad ges av reglementet för Allmänna
Pensionsfonden men även av fondens roll på den
svenska kapitalmarknaden. Reglementets hu-
vudsakliga inriktning är att placeringar kan ske
i de allra flesta slag av till marknaden publikt
erbjudna räntebärande värdepapper. Fondens
totala penning- och obligationsmarknadsportfölj
uppgick vid utgången av 1992 till 409 mdkr, en
ökning med 40 mdkr sedan 1991. Denna portfölj
utgör därmed 89% av fondens totala tillgångar.

Den turbulens som under året drabbade valu-
ta- och räntemarknadema medförde ändrade
strukturer och relativpriser. Som exempel på
vilka effekter dessa händelser hade kan nämnas
den ökande volym statsskuldväxlar som emitte-
rades i samband med försvaret av kronan. Vidare
fick Riksgäldskontoret problem med att placera

nya emissioner och ändrade därför sina emis-
sionsscheman.

Den tidigare trenden med avtagande handel i
andra statsobligationer än de så kallade bench-
mark obligationerna fortsatte. Ett visst ökat in-
tresse från andra emittenter än staten och mel-
lanhandsinstituten fanns, dock nådde bara mindre
volymer marknaden. Fondens placeringar gjor-
des fortsatt inom de mest kreditvärdiga segmen-
ten av marknaden.

Fonden valde att under året inte utnyttja möj-
ligheten att placera i utländska värdepapper.

Direktlån

Fondens motiv för att ingå kreditavtal vid sidan
av den publika marknaden är att därigenom
skapa merintäkter.

126

Detta betyder att fonden, med utgångspunkt
från en konservativ bedömning av kreditrisk, är
beredd att reducera kraven på likviditet i denna
typ av placeringar. Krediterna kan således kon-
strueras med beaktande av specifika krav på
cash-flow-utseende eller avkastningsmodell.
Därigenom utnyttjas fondens konkurrensförde-
lar- långsiktighet i förvaltningen och betydande
kapitalmassa - till att skapa mervärden i fondför-
valtningen.

Intresset för att ta upp direkta reverslån inom
Sverige styrs främst av två faktorer:

• den svenska räntenivån i relation till den
internationella

• möjlighet att via den publika marknaden er-
hålla tillfredsställande finansieringsmöjlig-
heter.

Sammantaget innebär detta att efterfrågan på
krediter i fondens regi var låg.

Fondens direktlån minskade med drygt 8 mdkr
och uppgick vid utgången av 1992 till 35 mdkr.
Av detta belopp utgjorde 24 mdkr nominella och
11 mdkrindexerade(KPI-relaterade) placeringar.

Utlåningen till kommuner och kommunala
bolag uppgick till 6 mdkr, en nedgång med
1 mdkr.

Refinansieringslånen fortsätter att avvecklas.
Stocken var 158 mkr vid utgången av 1992 vilket
innebar en halvering under året. Inga nya refi-
nansieringslån lämnades under året.

Utlåningen till det privata näringslivet (5%-
kvoten) var under året i stort sett oförändrad och
uppgick till 12,9 mdkr. I denna summa ingår
bland annat partnerfinansieringar med 11,1 mdkr.
Sv. Fastighetskapital med 1.3 mdkr samt direkt-
lån till övrigt näringsliv med 0,5 mdkr.

Fondens utlåning i form av förlagslån motsva-
rade 9 mdkr, en nedgång med cirka 1 mdkr under
året.

AP Fastigheter

I AP Fastigheter finns kompetens samlad för att
hantera investeringar, projektutveckling, förvalt-
ning och drift av fastigheterna. Den samlade
personalstyrkan uppgår till 40 personer inklude-
rande driftspersonal.

Målet för AP Fastigheter är att bygga upp
lönsam substans. Driftsnettot bör över tiden ut-
vecklas minst i takt med inflationen. En förut-
sättning för detta är en kombination av hyreskon-
trakt som inflationsjusteras med helst 100%,
bibehållna hyresnivåer vid omförhandling och
minskande andel outhyrda lokaler. Vakansgra-
den i fondens förvaltningsfastigheter var vid års-
skiftet cirka 10% vilket motsvarade cirka 40 mkr
i uteblivna hyror.

Den övergripande strategin i Sverige är att
koncentrera sig på ett fåtal expansiva orter och
där i första hand inrikta sig på kommersiella
fastigheter. På utlandssidan är den troliga
inriktningen framöver mer indirekt ägande via
fonder, partnerships eller fastighetsaktier.

De direktägda utländska fastigheterna ligger i
London: Four Millbank - en projektfastighet,
som är under färdigställande, samt en mindre
förvaltningsfastighet. De resterande utlandsin-
vesteringarna har skett genom Pleiad Real Estate
AB där AP-fonden är delägare till 18.75%. öv-
riga delägare är Nordbankens Pensionsstiftelse.
SPP. AMF. Wasa samt Volvo. Pleiads verksam-
het är utlandsorienterad och inriktad på projekt.

Fonden genomförde under 1992 sex fastighets-
affärer med ett sammanlagt åtagande på cirka 3
mdkr. Huvudinriktningen för dessa förvärv var

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

127

fullt uthyrda fastigheter med stabila hyresgäster
och mycket långa kontrakt.

AP-fonden tecknade under 1992 nya hyresav-
tal i förvaltningsfastighetema i Sverige på 46 000
kvm. Utöver detta tecknades avtal i Nacka Strand
på 35 000 kvm kontor och för samtliga nu färdig-
ställda bostäder i första etappen om cirka 100
lägenheter.

Globen City KB (Anders Nisses AB 22,2%)
försattes under året i konkurs.

Nyemission på 72 MGBP genomfördes under
året i de av fonden helägda brittiska fastighetsbo-
lagen för att uppnå en långsiktig relevant kapital-
struktur.

Fondens fastighetsinnehav var vid årsskiftet
1992/93 värderat till 6,5 mdkr varav de direktäg-
da fastigheternas andel motsvarade 94%.

Hyresintäkterna för fondens fastigheter upp-
gick till 538 mkr för 1992.

RESULTATET

Under 1992 uppgick totalavkastning för samtliga
placeringar till 13,4 (15,5) %. bestående av en
direktavkastning om 12,0 (12.2) % och en värde-
förändring om 1,4 (3,4) %. Efter reduktion med
konsumentprisindex förändring under året ut-
gjorde den reala avkastningen 11,4 (7,0) %.

Vid utgången av 1992 var räntenivån, framför-
allt räntor för korta löptider, lägre än vid samma
tidpunkt 1991. Under året har yieldkurvan änd-
rat utseende från en negativ lutning, dvs lägre
räntor för längre löptider, till en svagt positiv
lutning. Värdeförändringen i obligationsportföl-
jen uppgick till 7,2 mdkr, motsvarande 2.1 (5,0)%
i avkastning. Direktavkastningen utgjorde 12,3
(12,8) %, varför totalavkastningen uppgick till
14.3 (17,8) %. Årets resultat har belastats med en
nedskrivning på 200 mkr i förlagslån till Gota
AB.

Totalavkastningen på partnerfinansiering ut-
gjorde 5,8 (13,1) %. Den sänkta totalavkastning-
en förklaras av att inflationstakten reducerades
väsentligt under 1992.

Fastighetsportföljens totalavkastning utgjor-
de -18,1 (-33,5) %, varav direktavkastning 5,3
(4.6) % och värdeförändring -23.4 (-38,1) %.
För svenska förvaltningsfastigheter uppgår di-
rektavkastningen till 7,9%. Motsvarande tal be-
räknat på marknadsvärdet vid utgången av 1992
var 8,9%. Värdeförändringen beror framförallt
på markant sjunkande hyresnivåer.

Det reala resultatet 1992 uppgick till 49.4
(31.4) mdkr. Till följd av de senaste årens höga
realräntor har fondkapitalets realvärde kunnat
återställas och öka.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

AP-FONDENS AVKASTNING PÅ PLACERINGAR 1992.

	Marknads- värde		Marknads- värde		Nettopiac	Direkt- avkastning		Värde- förändring		Total- avkastning
	1991-12-31		1992-12-31		1992		1992		1992		1992
	Mkr	%	Mkr	%	Mkr	Mkr	%	Mkr		Mkr	%
Obligationer och
förlagslån	351 657	83	402 232	87	43 697	43 246	12,3	7 226	2.1	50472	14,3
Reverslån	22449	5	15 498	3	-7 186	2 200	12,4	255	1,4	2455	13.8
Partner-
finansiering	12 204	3	12 323	3	119	695	5,8	0	0	695	5,8
Korta placeringar	30 395	7	25 379	6	-5 016	3478	-	-	-	3 478	-
Fastigheter	7 152	2	6 512	1	713	384	5,3	-1 711	-23,4	-1 327	-18,1
Totat*	423 856 100		461 944 100		32 327	50003 12,0		5 769	1,4	55 772"	13,4

'Totalavkastning =

__direktavkastning + värdeförändring_______________________
marknadsvärde (1991-12-315+häften av nettoplaceringama-häiften av direktavkastningen

'Beloppet avviker frän resultaträkningen beroende på biand annat der. andrade redovisningsprincipen för
partnerftnansiering.

128

ÖVRIGA FONDSTYRELSER

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

PLACERINGSKAPACITET

Fjärde och femte fondstyrelserna kan som kapi-
taltillskott (ackumulerat) vardera erhålla högst
1% av de tre första fondstyrelsernas samman-
lagda fondkapital, beräknat som anskaffnings-
värde vid utgången av föregående år. För år 1993
uppgår detta maximum för vardera fonden till
4 794 mkr, eller totalt 9 588 mkr. Det t.o.m.
1992 faktiskt rekvirerade kapitalet uppgick för
de båda fonderna till sammanlagt 7 200 mkr,
varav 4 000 mkr för fjärde fonden och 3 200
mkr för femte. Under 1991 hade sammanlagt
1 000 mkr rekvirerats. För fjärde fonden kvarstår
således beräknat på dagens fondkapital 794 mkr
och för femte fonden 1 594 mkr.

REGLER FÖR FONDERNAS
PLACERINGSPOLITIK

Principerna för de olika fondstyrelsernas pla-
ceringar är desamma. Placeringarna skall enligt
fondreglementets § 34 syfta till att förbättra
riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk pro-
duktion och sysselsättning. Fondmedlen skall
placeras så att kraven på god avkastning, lång-

siktighet och riskspridning tillgodoses.

För fondstyrelserna gäller att de placerar i
aktier i svenska aktiebolag, konvertibler eller
motsvarande skuldebrev förenade med options-
rätter, riskkapital i kooperativa företag och andelar
i svenska kommanditbolag. Fondstyrelserna har
också möjlighet att placera medel i en del nya
riskkapitalinstrument samt även i långfristiga
räntebärande värdepapper.

Fondstyrelserna har därutöver rätt att förvärva
standardiserade köp- och säljoptioner avseende
aktier, aktier i utländska aktiebolag (upp till
10% av förvaltade medel).

KAPITALANDELAR OCH
RÖSTRÄTT

Innehavet av aktier i ett börsnoterat aktiebolag
får ej överstiga 10% av röstetalet. Begränsningen
av röstetalet gäller aktier i börsnoterade aktiebo-
lag. För fondernas placeringar i onoterade aktier,
uppgående 1992 till sammanlagt 750 mkr
(bokförda värden), gäller inte någon sådan be-
gränsning.

Fjärde och femte fondstyrelsen har i egenskap
av betydande aktieägare i ett stort antal bolag att

GRUNDFAKTA FÖR ÖVRIGA FONDSTYRELSER 1992. Mkr.

	Fondstyrelserna		Totalt
	Fjärde	Femte
Tasskott av grundkapital^-
(ackumulera! från starten)	4000	3 200	7 200
Fondkapital vid årets slut
(marknadsvärde)	25 256	3 307	28 563
Värdepappersportföljen vid årets
slut (marknadsvärde)	22688	2 332	25 020
Dold reserv i värdepappersportföljen"
vid årets slut	9104	51	9155
Förändring av dold reserv i
värdepappersportföljen under året	1 235	165	1 400
Realt resultat år 1992 efter
överföring till 1-3 fondstyrelserna	2 575	116	2 691

* Nominella belopp.

" Skillnaden mellan marknadsvärden och anskaffningsvärden.

129

9 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

mer eller mindre direkt utöva ägarinflytande.
Fondstyrelserna har primärt sitt långsiktiga
avkastningsintresse att bevaka men måste där-
utöver, när aktieinnehavens storlek påkallar,
också utöva sitt inflytande med hänsyn till berörda
bolags intressen och till hela aktiemarknadens
funktionssätt. Hurägarinflytandet används i olika
situationer är en fråga för respektive fondstyrelse.

Enligt aktiebolagslagen gäller som huvudregel
att en aktieägare inte kan fördela rösträtten för ett
aktieinnehav på flera ombud. Rösträtten för fjärde
och femte AP-fondens aktieinnehav regleras inte
i särskild ordning i fondreglementet. Dessa fond-
styrelser har i ngen skyldighet att fördela ut rösträtt
men kan på eget initiativ överlåta representation
och rösträtt på lokala fackliga ombud, en möjlighet
som i vissa fall också utnyttjas.

AVKASTNINGSKRAV

Det avkastningskrav som de aktieplacerande
fondstyrelserna är ålagda enligt fondreglementet
(28 §), är satt till 3 % av det tillskjutna infla-
tionsuppräknade kapitalet (grundkapitalet). Infla-

tionsuppräkningen sker med den prisstegring
som inträffat sedan tidpunkten då medlen tillförts
fondstyrelserna. Avkastningskravet kan ses dels
som ett årligt flödeskrav, dels som ett långsiktigt
avkastningskrav. Flödeskravet innebär att varje
fondstyrelse till första-tredje AP-fondstyrelsema
skall inleverera ett belopp beräknat som 3 % av-
nuvärdet av grundkapitalet. Denna inleverans
uppgick 1992 sammanlagt till 327 mkr (306
mkr). Det bokföringsmässiga resultatet före
överföring uppgick 1992 sammanlagt till 1 807
mkr (2 297 mkr).

Det långsiktiga avkastningskravet innebär ett
krav på att bibehålla grundkapitalets realvärde.
Vid beräkningarna utgår man från det nominella
resultatet och tar hänsyn till förändringarna i den
dolda reserven i värdepappersportföljen. Den
dolda reserven ökade med 1 400 mkr sam-
mantaget för de aktieplacerande fondema under
1992. Det sammanlagda reala resultatet för 1992,
utöver vad som åtgick för att bibehålla grund-
kapitalets realvärde, blev 2 691 mkr (2 356
mkr).

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

SAMMANFATTNING AV DE AKTIEPLACERANDE AP-FONDERNAS INNEHAV.

1992 1991

Svenska aktier	Bokf.v.	Markn. v.	BM.v.	Markn. v.
Börsnoterade	13 735	22463	12120	19832
Icke börsnoterade	750	750	807	807
Utländska aktier	916	1 276	682	752
Övriqa svenska värdepapper	463	530	360	333
Summa	15 864	25 019	13 969	21 724

.......... 7 r ^r

AKTIEMARKN ADENS UTVECKLING, KURSFÖRÄNDRING.

1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992

(generalindex) -11 +25 +51 r-7 +51 +24 -30 +6 -0

130

FONDSTYRELSERNAS

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSER I

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

SAMMANDRAG

I det följande redovisas resultat- och balansräk-
ningar för AP-fondens styrelser avseende 1991
och 1992 samt vissa uppgifter om placerings-
inriktning och värdepappersinnehav per 31.12
1992. På sid 16-17 redovisas uppgifter för de tre
första fondstyrelserna, på sid 18-19 för fjärde
fondstyrelsen och på sid 20-21 för femte fond-
styrelsen.

De av respektive delfond förvaltade medlen
har placerats på sätt som framgår av balansräk-
ningarna och resp, delfonds särskilda värde-

pappersredovisning. AP-fondens reglemente fö-
reskriver att tillgångarna skall bokföras till an-
skaffningsvärden. Fr o m verksamhetsåret 1988
skall även en real redovisning av tillgångarna
göras. En totalsammanställning över samtliga
delfonders kapitalbehållning, nettoresultat och
placerade medel återfinns i de inledande tabel-
lerna på sid 6-8. För mer detaljerade uppgifter
om fondförvaltningen hänvisas till respektive
delfonds årsredogörelse för 1992.

131

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE

FONDSTYRELSERNA

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

RESULTATRÄKNING (TKR)	1992	1991
INTÄKTER
Intäktsräntor:
Obligationer	42 035 042	37 687 150
Förlagsbevis	1 210 858	1 245 256
Reverser	2 175 607	3 220 895
Refinansieringslån	24 566	47 814
Penningmarknadsplaceringar	3 718 991	1 822 100
Partnerfinansiering	1 857 840	603 211
Övriga intäktsräntor	308 877	210 109
	51 331 781	44 836 535
Fastigheternas driftsnetto	384 352	435 793
Övriga intäkter	67 715	11 705
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	1 737 949	3 019 102
SUMMA INTÄKTER	53 521 797	48 303 135
KOSTNADER
Kostnadsräntor	831 821	488 339
Inköpskostnader	1 884	1 633
Administrationskostnader	79 608	75 189
Övriga kostnader	13 601	14 520
Kursskillnader vid avyttring av värdepapper	1 376 608	315 301
Nedskrivning av fordringar	200 000	-
Nedskrivning av fastigheter	358 696	-
SUMMA KOSTNADER	2 862 218	894 982
ÅRETS RESULTAT	50 659 579	47 408 153
REALT RESULTAT
Nettoresultat enligt ovan	50 659 579	47 408 153
Ökning/minskning av ej realiserade vinster/föriuster	4 811 957	9 759 426
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	-6 080 064	-25 730 024
ÅRETS REALA RESULTAT	49 391 472	31 437 555

132

FÖRSTA, ANDRA OCH TREDJE

FONDSTYRELSERNA

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

1992 1991

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)	BOKF.V.	MARKN.V.	BOKF.V.	MARKN.V.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	595 286	595 286	635 985	635 985
Penningmarknadsplaceringar	24 783 394	24 783 394	29 758 577	29 758 577
Räntefordringar m m	24 067 621	24 067 621	19514 317	20 475 890
Fordran å delfondema	326 975	326 975	952 198	952 198
Värdepapper:
Obligationer	383 507 207	393 313 180	338 476 900	341 349 729
Förlagsbevis	8 951 435	8 918 345	10 284 943	10 306 730
Reverser	15 131 303	15 340 434	22 171 640	22 132 876
Refinansieringslån	158 002	158 002	303 820	303 820
Partnerfinansieringslån	8 177 888	8 1 77 888	8 177 888	8 177 888
Fastigheter	11 473 184	6 031 628	10 891 314	6 648 332
Aktier i fastighetsbolag	634 871	480 813	503 575	503 575
Aktier i partnerfinansieringsbolag	2 884 110	2 884 110	2 884 110	2 884 110
Övriga tillgångar	156 214	156 214	65 978	65 978
SUMMA TILLGÅNGAR	480 847 490	485 233 890	444 621 245	444 195 688
SKULDER
Fastighetslån	1 286 219	1 286 219	2 144 846	2 144 846
Övriga skulder	194 392	194 392	338 167	338 167

FONDKAPITAL
ENLIGT BALANSRÄKNING FÖREGÅENDE ÅR

Tillskjutet grundkapital	36 836 539	39 082 139
Ackumulerat resultat	405 301 693		357 893 541
Indexuppräknat grundkapital		351 397 355		327 912 932
Ackumulerat realt resultat		90 315 320		58 877 765
Summa fondkapital föregående år	442 138 232	441 712 675	396 975 680	386 790 697
INNEVARANDE ÅR
Avgifter	83 802 441		83 016 554
Pensionsmedel	-96 380 784		-87 860 857
Admimstrationsbidrag	-562 266		-521 522
Rekvirerat av 4:e och 5:e AP-fondema	-1 000 000		-700 000
Överskjutande löntagarfondsmedel	382 701		2 868 026
Summa tillskjutet grundkapital	-13 757 908		-3 197 799
Indexuppräknat grundkapital		-7 677 844		22 532 225
Avkastning från delfondema	326 976	326 976	952 198	952 198
Årets resultat	50 659 579		47 408 153
Årets reala resultat		49 391 472		31 437 555
Ökning fondkapital innevarande år	37 228 647	42 040 604	45 162 552	54 921 978
Summa fondkapital totalt	479 366 879	483 753 279	442 138 232	441 712 675
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	480 847 490	485 233 890	444 621 245	444 195 688

Not.

Kontrakterade ej likviderade fondaffärer
avseende köp 3 335 615
avseende försäljning 2 901 462

133

FJÄRDE FONDSTYRELSEN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

RESULTATRÄKNING (TKR)	1992	1991
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar	525 902	515 474
Ränteintäkter	417 365	334 117
Räntekostnader	-	-
Förvaltningskostnader m m	-17 587	-26 074
Rörelseresultat	925 680	823 517
Realisationsvinster	1 524 010	1 784 626
Realisationsförluster	-459 240	-65 834
Nedskrivning	-284 220	-358 082
Avsättning till riskreserv	-	-
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	1 706 230	2 184 227
Överföring till fondstyrelse l-lll	-231 513	-225 746
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT	1 474 717	1 958 481
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	1 706 230	2 184 227
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	1 235 473	826 732
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster	2 941 703	3 010 959
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	-135 597	-550 997
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	2806 106	2 459 962
Överföring till fondstyrelse l-lll	-231 513	-225 746
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV	2 574 593	2 234 216

1992 1991

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)	BOKF.V.	MARKN.V.	BOKF.V.	MARKN.V.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	235 971	235 971	106 039	106 039
Penningmarknadsplaceringar	2 187 522	2 187 522	2 002 994	2 002 994
Räntebärande värdepapper	722 393	722 393	699 105	699 105
Fondlikvider	-	-	-	-
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	91 119	91 119	62 940	62 940
Övnga fordringar	-	-	-	-
Aktier	13 119 347	22 156 654	11 544 585	19 430 529
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	464 453	531 556	356 531	339 525
Inventarier m m	-	-	-	-
SUMMA TILLGÅNGAR	16 820 805	25 925 215	14 772 194	22 641 132
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	-	-	-	-
Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter	7 647	7 647	9 374	9 374
Övriga skulder	366	366	512	512
Skuld till fondstyrelse l-lll	231 513	231 513	225 746	225 746
Riskreserv	430 000	430 000	360 000	360 000
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	4 000 000		3 500 000
Uppindexerat grundkapital		8 160 456		7 524 860
Ack. överskott från föreg. år	10 676 562		8 718 081
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		14 520 640		12 286 424
Årets nettoresultat	1 474 717		1 958 481
Årets överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		2 574 593		2 234 216
(Summa fondkapital)	(16 151 279)	(25 255 689)	(14 176 562)	(22 045 500)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	16 820 805	25 925 215	14 772 194	22 641 132

134

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

1992 1991

	BOKF.V.	MARKN.V.	BOKF.V.	MARKN.V.
Svenska aktier:
noterade	11 771 483	20 656 405	10 325 938	18 208 075
onoterade	750 309	750 309	806 832	806 832
Övriga svenska värdepapper
noterade¹	352 259	419 008	247 980	232 682
onoterade	111 273	111 273	90 273	90 273
Utländska aktier och värdepapper	598 476	751 215	430 092	432 192
SUMMA	13 583 800	22 688 210	11 901 115	19 770 054

' Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12

Bolag

1. Astra

2. Ericsson

3. ASEA

4. Procordia

5. Sandvik

Marknadsvärde tkr

Röstandel %

4 342 220

1 737 688

1 580 179

1 516 702

1 427 338

5.8

0.2

5.5

1.5

7.2

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING

(Procent)	1992	1991
Verkstadsindustri	40	33
Kemi- & läkemedelsindustri	35	29
Skogsindustri	10	8
Övriga företag	9	20
Fastighets- och byggföretag	3	6
Handelsföretag	2	1
Rederier	-	1
Utvecklingsbolag	-	1
Förvaltningsbolag	-	-
Banker	-	2
Dataföretag	-	-
SUMMA	100	100

CITAT LR FJÄRDE FONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

• Fondens grundkapital fårfr.o.m. 1988-07-01 uppgå till högst 1 %
av första-tredje fondstyrelsemas tillgångar eller omkring 4,4
mdr vid årsskiftet 1992/1993.

• Fonden har under året rekvirerat 500 mkr. vareftergrundkapitalet
uppgår till 4.0 mdr.

• Fondens tillgångar upptagna till marknadsvärden uppgick vid
årsskiftet till 25.9 mdr mot 22.6 mdr vid ingången av året.

• Fonden köpte under 1992 värdepapper för 4.3 mdr och sålde
värdepapper för 3.6 mdr.

• 1 nyemissioner placerades 55 mkr. varav 31 mkr i icke
börsnoterade företag.

• Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet i ordni ngsföljd

Astra. Ericsson. ASEA. Procordia och Sandvik, som med ett
sammanlagt marknadsvärde på 10.6 mdr svarade för knappt 50%
av portfölj värdet.

Fondens engagemang i onoterade företag uppgick vid utgången
av året till 861 mkr. Därjämte har under året lämnats
aktieägartillskott på sammanlagt 158 mkr.

Resultatkravet uppfylldes. Sammanlagt sedan fondens tillkomst
har fonden överträffat resultatkravet - att bibehålla
grundkapitalets realvärde och ge en årlig utdelning på detta med
3% - med drygt 17 mdr.

Aktiekurserna sjönk under 1992 med 0.3%. Index för fondens
portfölj steg med 9%. Avkastningen på fondkapitalet blev 13%.

135

FEMTE FONDSTYRELSEN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

RESULTATRÄKNING (TKR)	1992	1991
BOKFÖRINGSMÄSSIGT RESULTAT
Aktieutdelningar	50 408	48 437
Ränteintäkter	119 608	67 470
Räntekostnader	-	-9
Förvaltningskostnader m m	-6 417	-6 028
Rörelseresultat	163 599	109 870
Realisationsvinster	12 946	29 467
Realisationsförluster	-75 906	-26 399
Nedskrivning	-	-
Avsättning till riskreserv	-	-
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	100 639	112 938
Överföring till fondstyrelse l-lll	-95 463	-80 387
BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT	5 176	32 551
REALT RESULTAT
Resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	100 639	112 938
Förändring av ej realiserade vinster/förluster	164 932	274 739
Resultat inklusive ej realiserade vinster/förluster	265 571	387 677
Avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft	-53 826	-185 679
Realt resultat före överföring till fondstyrelse l-lll	211 745	201 998
Överföring till fondstyrelse l-lll	-95 463	-80 387
ÖVERSKOTT/UNDERSKOTT 1 FÖRHÅLLANDE TILL RESULTATKRAV	116 282	121 611

1992 1991

BALANSRÄKNING PER 31.12 (TKR)	BOKF.V.	MARKN.V.	BOKF.V.	MARKN.V.
TILLGÅNGAR
Banktillgodohavanden	5 388	5 388	4 607	4 607
Penningmarknadsplace ringar	1 048 856	1 048 856	758 437	758 437
Räntebärande värdepapper	-	-	-	-
Fondlikvider	2 940	2 940	158	158
Förutbetalda kostnader och upplupna
intäkter	18 049	18 049	9 241	9 241
Övriga fordringar	-	-	248	248
Aktier	2 280 525	2 331 167	2 045 994	1 943 415
Konvertibla skuldebrev, lån med
optionsrätter etc.	-	-	22 088	10 377
Inventarier m m	337	337	599	599
SUMMA TILLGÅNGAR	3 356 095	3 406 737	2 841 372	2 727 082
SKULDER OCH FONDKAPITAL
Fondlikvider	3 275	3 275	8 968	8 968
Upplupna kostnader och förutbetalda
intäkter	270	270	235	235
Övriga skulder	547	547	418	418
Skuld till fondstyrelse l-lll	95 463	95 463	80 387	80 387
Riskreserv	-	-	-	-
Fondkapital:
Tillskjutet grundkapital	3 200 000		2 700 000
Uppindexerat grundkapital		3 547 849		2 994 023
Ack. överskott från föreg. år	51 364		18813
Ack. överskott/underskott i förhållande
till resultatkrav		-356 949		-478 560
Årets nettoresultat	5 176		32 551
Årets överskott/underskott i förtiållande
till resultatkrav		116 282		121 611
(Summa fondkapital)	(3 256 540)	(3 307 182)	(2 751 364)	(2 637 074)
SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL	3 356 095	3 406 737	2 841 372	2 727 082

136

SAMMANFATTNING AV VÄRDEPAPPERSPORTFÖLJEN PER 31.12

	1992		1991
	BOKF.V.	MARKN.V.	BOKF.V.	MARKN.V.
Svenska aktier:
noterade	1 963 343	1 806 279	1 794 150	1 624 064
onoterade	-	-	-	-
Övriga svenska värdepapper
noterade'	-	-	22 088	10 377
onoterade	-	-	-	-
Utländska aktier och värdepapper	317 182	524 888	251 844	319 351
SUMMA	2 280 525	2 331 167	2 068 082	1 953 792

' Officiellt börsnoterade eller på annat sätt noterade.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

FONDENS FEM STÖRSTA ENGAGEMANG PER 31.12

Bolag___________

1. AGA

2. Roche Holding

3. Sandvik

4. Sydkraft

5. Perstorp

Marknadsvärde tkr	Röstandel %
295 075	2.84
279 803	-
241 844	1,36
190 146	2,27
154 148	1,78

PLACERINGARNAS BRANSCHFÖRDELNING

(Procent)	1992	1991
Verkstadsindustri	27	24
Kemi- & läkemedelsindustri	42	36
Skogsindustri	6	7
Övriga företag	9	11
Fastighets- och byggföretag	3	5
Handelsföretag	-	-
Rederier	-	-
Utvecklingsbolag	-	-
Förvaltningsbolag	13	17
Banker	-	-
Dataföretag	-	-
SUMMA	100	100

CITAT UR FEMTE FONDSTYRELSENS ÅRSREDOVISNING

"Aktieportföljen har utvecklats väl och ökat med 4.2 procentenheter
mer än Veckans Affärers index. Den utländska delens
marknadsvärde utgör ungefär 22% av portföljens värde beroende
på en gynnsam kursutveckling och dels på växelkursförändringen.

Fonden har under 1992 lvfl ytterligare 500 miljoner kronor av
tilldelade medel och grundkapitalet i fonden är nu 3.2 miljarder
kronor. Likviditeten i fonden var vid årets slut hög och placerad i
statsskuldväxlar eller statsgaranterade certifikat.

Det bokföringsmässiga nettoresultatet gav en vinst på 5 miljoner
kronor. Det är i första hand intäkterna från räntebärande papper
som ökat kraftigt. Det reala resultatet, där icke realiserade vinster/
förluster och avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft
har beaktats, gav en vinst på 116 miljoner kronor.

Fondens fem största innehav utgörs av AGA. Roche Holding.
Sandvik. Sydkraft och Perstorp.”

137

LAG MED REGLEMENTE FOR
ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

SFS 1983: 1092 (omtryckt 1991; 1857)

I Inledande bestämmelse

1 § De penningmedel, som enligt 4 kap. 3 § lagen (1981:691) om
socialavgifter skall föras till allmänna pensionsfonden, skall förval-
tas av första-femte fondstyrelserna.

Bestämmelser om första-tredje fondstyrelserna finns i 2-25 och 44
§§ samt om fjärde och femte fondstyrelserna i 26. 28-30. 32-35.
37. 39. 40 och 42-44 §§ Lag (1991:1857).

II Första-tredje fondstyrelserna

Medelst tlldel n ing

2 § Riksförsäkringsverket skall varje år överföra

1. till första fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifer som
erläggs av staten, kommuner och därmed jämförliga samfälligheter
samt av bolag, föreningar och stiftelser, i vilka staten, kommuner
eller därmed jämförliga samfälligheter har ett bestämmande infly-
tande.

2. till andra fondstyrelsens förvaltning tilläggspensionsavgifter som
erläggs av andra arbetsgivare än som har nämnts under 1. såvitt de
avser månad med ett avgiftsunderlag som överstiger 20 gånger det
basbelopp som gäller enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
samt

3. till tredje fondstyrelsens förvaltning övriga tilläggspen-
sionsavgifter.

Vad som sägs i första stycket 1-3 gäller med den begränsning som
följer av bestämmelserna i 26 § om fjärde och femte fondstyrelsemas
rätt att rekvirera medel hos riksförsäkringsverket.

Till varje fondstyrelses förvaltning skall också hänföras avkast-
ningen av de medel som styrelsen förvaltar. Lag (1991:1857).

Pensionsutbetalningar m m

3 § Pensionsutbetalningar. förvaltningskostnader och andra utgifter
avseende försäkringen för tilläggspension skall, i den mån andra
medel inte står till förfogande, betalas genom tillskott som riksför-
säkringsverket erhåller från fondstyrelserna. De medel som behövs
för ett kalenderår skall tillskjutas av varje fondstyrelse i förhållande
till de avgifter som under det närmast föregående året har överförts
till dess förvaltning.

Varje fondstyrelse skall med de medel som den förvaltar betala
kostnaderna för dess verksamhet och för revision av dess förvalt-
ning.

Organisation

4 § Varje fondstyrelse skall bestå av nio ledamöter, som förordnas
av regeringen. Av ledamöterna utses

i första fondstyrelsen tre efter förslag av sammanslutningar, som
företräder kommunerna och landstingskommunerna, och tre efter
förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare.

i andra fondstyrelsen tre efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, en efter förslag av sammanslutningar som företräder
konsumentkooperationen och fyra efter förslag av rikssam-
manslutningar av arbetstagare samt

i tredje fondstyrelsen två efter förslag av rikssammanslutningar av
arbetsgivare, fyra efter förslag av rikssammanslutningar av arbets-
tagare och två efter förslag av sammanslutningar som företräder
personer vilka erlägger egenavgifter för tilläggspension.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.
Ledamöter och suppleanter skall vara bosatta i Sverige och får inte
varaunderårigaellerhaförvaltareenligt 11 kap. 7 §föräldrabalken.
Lag 11988:1301).

5 § Ledamöter och suppleanter förordnas för tiden intill dess
balansräkning har fastställts under tredje året efter det då
förordnandet meddelades.

Regeringen får entlediga en ledamot eller suppleant även om den
tid för vilken han är förordnad inte har gått ut.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om
hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han
förordnats, skall för den återstående tiden i hans ställe en ny
ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i
4§.

6 § Av de utan förslag utsedda ledamöterna i första fondstyrelsen
förordnar regeringen en till ordförande. 1 andra och tredje
fondstyrelserna skall den utan förslag utsedde ledamoten vara
ordförande. Varje fondstyrelse väljer inom sig vice ordförande.

7 § En fondstyrelse sammanträder på kallelse av ordföranden.
Styrelsen skall också kallas samman om en ledamot begär det.
Styrelsen är beslutsför om de närvarande vid sammanträdet är fler
än hälften av antalet ledamöter. Ett ärende får dock inte tas upp till
behandling om inte såvitt möjligt samtliga ledamöter eller, vid
förfall för någon av dem. en suppleant för denne har fått tillfälle att
delta i ärendets behandling.

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta förenar sig
om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

Vid styrelsesammanträden skall protokoll föras. Om någon ledamot
i samband med beslutet anmäler skiljaktig mening, skall denna
antecknas i protokollet.

8 § Varje fondstyrelse får uppdra åt enskilda ledamöter eller
tjänstemän hos styrelsen att var för sig eller två eller flera i förening
avgöra ärenden som annars ankommer på styrelsens egen prövning.
Det åligger styrelsen att meddela föreskrifter om den befogenhet
som ett sådant uppdrag medför. Om uppdraget avser beviljande av
lån skall grunderna för långivningen fastställas.

Uppdrag enligt första stycket får när som helst återkallas eller
inskränkas. Utan hinder av sådant uppdrag får styrelsen själv
avgöra ärenden av varje slag.

9 § Fondstyrelsen får anställa de tjänstemän som behövs samt
bestämma deras löner och övriga anställningsvillkor.

10 § Regeringen bestämmer arvoden och andra ersättningar till
ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna.

Förvaltning

11 § Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som är förenligt med
den allmänna ekonomiska politiken och med beaktande av
kreditmarknadens funktionssätt, förvalta anförtrodda medel på
sådant sätt att de blir till största möjliga gagn för försäkringen för
tilläggspension.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning, till-
fredsställande betainingsberedskap och betryggande säkerhet
tillgodoses.

12 § Varje fondstyrelse får placera de medel som styrelsen förvaltar

1. i obligationer utfärdade av staten, kommuner eller därmed
jämförliga samfälligheter. Sveriges allmänna hvpoteksbank. Ko-
nungariket Sveriges stadshvpotekskassa. Svenska bostadskredit-
kassan. Svenska skeppshypotekskassan eller Skeppsfartens sekun-
därlånekassa eller av kreditaktiebolag som står under tillsyn av
finansinspektionen.

2. i obligationer garanterade av staten, kommuner eller därmed
jämförliga samfälligheter.

138

3. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda
skuldförbindelser som har offentligen utbjudits av svenska
bankaktiebolag, värdepappersbolag. Sveriges investeringsbank
aktiebolag eller Nordiska investeringsbanken med undantag av
konvertibla skuldebrev, skuldebrev förenade med optionsrätt till
nyteckning och sådana obligationer med längre löptid än ett år. som
har utfärdats av bankaktiebolag, sparbanker eller centrala
föreningsbanker.

4. i andra skuldförbindelser utfärdade av

a) staten, kommuner eller därmed jämförliga samfälligheter.
riksbanken, bankaktiebolag, sparbanker, centrala föreningsbanker
eller andra kreditinrättningar som regeringen godkänner.

b) bolag, föreningar eller stiftelser som i 2 § första stycket 1 sägs,
såvida staten, en kommun eller en därmed jämförlig samfällighet
har iklätt sig borgen för förbindelserna.

c) svenska aktiebolag eller ekonomiska föreningar, utan borgenså-
taganden enligt b), till belopp som sammanlagt motsvarar högst fem
procent av anskaffningsvärdet av de tillgångar som styrelsen förval-
tar.

5. i skuldförbindelser utfärdade av en annan fondstyrelse.

6. i fordringar hos kreditinrättningar i enlighet med bestämmelserna
om återlån.

7. i aktier utgivna av PenningmarknadsCentralen PmC Aktiebolag
samt

8. i obligationer och andra för den allmänna rörelsen avsedda
skuldförbindelser som är utställda i utländsk valuta och som har
offentligen utbjudits av ett emissionsinstitut, dock med undantag
av konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt
till nyteckning.

Det sammanlagda värdet av varje fondstyrelses innehav av till-
gångar som förvärvats enligt första stycket 8 får uppgå till ett belopp
som motsvarar högst tio procent av det totala anskaffningsvärdet av
de tillgångar som styrelsen förvaltar. Lag (1991:1857).

12 a § En fondstyrelse får handla med optioner och terminer eller
andra likartade finansiella instrument för att effektivisera förvalt-
ningen av fondens tillgångar eller för att skydda fondens tillgångar
mot valutakursförluster eller andra risker. Lag (1991:1091).

13 § Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap
eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får
fondmedel placeras hos riksbanken, annan bank eller postgirot.

14 § Om det är uppenbart att allmänna pensionsfonden annars
skulle lida en avsevärd förlust får en fondstyrelse, i avsikt att
skydda en fordran, på offentlig auktion eller fondbörs köpa in
egendom som är utmätt eller pantsatt för fordringen eller överta
egendom som betalning för fordringen. Egendom som förvärvats på
detta sätt skall avyttras så snart det är lämpligt och senast då det kan
ske utan förlust.

15 § För att tillgodose ett tillfälligt penningbehov får varje
fondstyrelse ta upp kredit hos en kreditinrättning eller hos en annan
fondstyrelse.

15 a § En fondstyrelse får förvärva fast egendom, tomträtt eller
bostadsrätt för att bereda styrelsen lokaler för verksamheten eller
för att bereda bostad åt någon som är anställd hos fondstyrelsen.
En styrelse får dessutom, för att tillgodose kravet på en ändamåls-
enlig förvaltning av de medel som styrelsen förvaltar, själv eller
genom bolag som i sin helhet innehas av fondstyrelsen eller flera
fondstyrelser gemensamt

1. förvärva och till nyttjande upplåta fast egendom eller tomträtt
samt

2. förvärva aktier i ett bolag som har till ändamål att äga eller
förvalta sådan egendom (fastighetsbolag).

Det sammanlagda värdet av varje fondstyrelses innehav av till-
gångar som förvärvats enligt andra stycket får uppgå till ett belopp
som motsvarar högst fem procent av det totala anskaffningsvärdet
av de tillgångar som styrelsen förvaltar. Vid beräkningen skall

tillgångar som förvärvats enligt 1 tas upp till anskaffningskostnaden
och tillgångar som förvärvats enligt 2 till den andel av
anskaffningskostnaderna för fastigheterna i bolaget som motsvarar
styrelsens innehav av aktier i bolaget. Lag (1989:512).

15 b § En fondstyrelse får själv ellergenom bolag som innehas av
fondstyrelsen vid förvärv av tillgångar som sägs i 15 a § andra
stycket 1 överta ansvaret för lån som har lämnats mot säkerhet av
panträtt i sådana tillgångar eller ta upp nya lån om det behövs för
en normal förvaltning av tillgångarna. Lag (1987:1326).

16 § Fondstyrelsens räkenskapsår är kalenderår.

Varje fondstyrelse skall före den 1 april varje år redovisa för sin
förvaltning under föregående räkenskapsår genom att lämna för-
valtningsberättelse med resultaträkning samt balansräkning avse-
ende ställningen vid årets utgång.

I balansräkningen skall tillgångarna tas upp till anskaffnings-
kostnaden. En osäker fordran skall dock tas upp till det belopp som
kan beräknas komma att inflyta. En värdelös fordran får inte tas upp
som tillgång.

Till förvaltningsberättelsen skall också fogas resultaträkning och
balansräkning som är uppställda efter reala principer. Lag
(1991:1091).

17 § Första-tredje fondstyrelserna skall årligen gemensamt göra en
sammanställning av övriga fondstyrelsers verksamhetsberättelser.
Sammanställningen skall överlämnas till regeringen före den 1 maj
året efter räkenskapsåret.

Regeringen skall överlämna sammanställningen och fondstyrel-
sernas verksamhetsberättelser till riksdagen senast den 15 oktober
samma år. Lag (1991:1091).

Ålerldn

18 § Bankaktiebolag, sparbanker och centrala föreningsbanker får
varje år mot bevis om fullgjord avgiftsbetalning bevilja den som
erlagt avgift till försäkringen för tilläggspension enligt lagen
(1962:381) om allmän försäkring återlån. Detta får ske med högst
hälften av de avgifter som erlagts

1. under det närmast föregående året eller

2. under de fem närmast föregående åren, i den mån
avgiftsbetalningama inte redan utnyttjats som underlag för återlån.
Återlån får inte beviljas staten, kommuner eller landstings-
kommuner. Inte heller får återlån beviljas om lånebeloppet skulle
understiga femtiotusen kronor. Återlån enligt första stycket 2 får
uppgå till högst femhundratusen kronor. Lag (1987:644).

19 § En kreditinrättning, som har lämnat återlån enligt 18 §. får i
samband därmed till motsvarande belopp erhålla lån från en
fondstyrelse. Lånet skall lämnas av den fondstyrelse som enligt 2 §
har att förvalta de avgifter eller stöne delen av de avgifter för vilka
återiånet beviljats.

Räntesatsen för lån från en fondstyrelse till en kreditinrättning
enligt första stycket fastställs av fondstyrelsen. Räntesatsen för
lånet skall omprövas vart femte år under dess löptid. En fondstyrelse
och en kreditinrättning kan komma överens om att den nya
räntesatsen skall gälla även för övriga lån vilkas räntesats skall
omprövas under samma kalenderår. Lag (1984:435).

20 § Ett återlån skall amorteras med ett i förväg bestämt belopp per
år. Varje amortering skall göras med en tiondel eller, såvitt avser
återlån som beviljats med högre belopp än hälften av närmast
föregående års avgifter, en femtondedel av lånesumman. Amorte-
ring får dock ske med större belopp om särskilda skäl föreligger.
Det lån som en kreditinrättning erhållit från en fondstyrelse enligt
19 § skall återbetalas i samma takt som återiånet. Återbetalningen
får dock inte ske långsammare än som föreskrivits i villkoren för
återiånet. Har ett återlån sagts upp till betalning på grund av att
låntagaren inte längre kan förväntas fullgöra förbindelsen får
kreditinrättningens lån hos fondstyrelsen, till den del det motsvarar
obetald återlåneskuld. lösas i förtid.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

139

Om långivaren och låntagaren är överens får ett återlån överföras till
en annan kreditinrättning som har rätt att bevilja sådana lån. Lag
(1984:435).

Revision

21 § För varje fondstyrelse förordnar regeringen fyra revisorer att
granska styrelsens förvaltning. Av revisorerna utses en på förslagav
finansinspektionen och två efter samråd med de sammanslutningar
som enligt 4 § får föreslå ledamöter i fondstyrelsen. De revisorer
som utses utan samråd skall vara gemensamma.

Den revisor som utsetts utan förslag eller samråd skall som ordfö-
rande leda revisionen.

Revisorerna får vid fullgörandet av sitt uppdrag anlita biträde. Lag
(1991:1857).

22 § Revisorerna förordnas för tiden intill dess balansräkning har
fastställts nästa gång.

Regeringen får entlediga en revisor, även om den tid för vilken han
blivit utsedd inte har gått ut.

Om en revisor entledigas eller avlider eller om hans uppdrag av
annat skäl upphör under den tid för vilken han blivit utsedd, skall
för den återstående tiden en ny revisor förordnas i hans ställe.

23 § Regeringen beslutar om arvoden och andra ersättningar till
revisorerna.

24 § För varje kalenderår skall revisorerna avge en revisionsberät-
telse. som skall överlämnas till fondstyrelsen inom fjorton dagar
efter det att förvaltningsberättelsen enligt 16 § har kommit reviso-
rerna till handa.

Revisionsberättelsen skall innehålla en redogörelse för omfatt-
ningen och resultatet av revisorernas granskning och inventering av
de under styrelsens förvaltning stående tillgångarna samt uppgift
om anmärkning föreligger mot förvaltningsberättelsen med resul-
taträkning. mot balansräkningen, mot fondstyrelsens bokföring
eller i övrigt mot fondstyrelsens förvaltning. Om det föreligger
anledning till anmärkning skall den anges i revisionsberättelsen.
Revisorerna får också meddela de erinringar i berättelsen som de
anser påkallade.

En revisor som är av skiljaktig mening eller i övrigt finner särskilt
uttalande påkallat får ange detta i revisionsberättelsen, om han inte
avger en särskild sådan berättelse. Lag (1987:1326).

25 § Sedan revisionsberättelsen har kommit fondstyrelsen till
handa. skall styrelsen genast överlämna förvaltningsberättelsen
och revisionsberättelsen till regeringen, som senast den 15 oktober
samma år skall avgöra frågan om fastställelse av balansräkningen.
Lag (1991:1091).

III Fjärde och femte fondstyrelserna

Medelstilldelning

26 § Riksförsäkringsverket skall till fjärde och femte fondstyrelsemas
förvaltning överföra de medel, som styrelserna rekvirerar hos
verket. Medlen avräknas på medel som belöper på första, andra och
tredje fondstyrelserna i förhållande till kapitalbehållningarna en-
ligt dessa styrelsers balansräkningar avseende ställningen vid
utgången av närmast föregående år.

Till fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning skall också, med
den begränsning som följer av 28 §, hänföras avkastningen av de
medel som styrelserna förvaltar.

De medel som enligt första stycket överförs till en fondstyrelses
förvaltning får uppgå till högst en procent av det sammanlagda
anskaffningsvärdet vid utgången av närmast föregående kalenderår
på de medel som första-tredje fondstyrelserna förvaltar. Lag
(1988:747).

27 § har upphävts genom lag (1991:1857).

Avkastning m. m.

28 § Fjärde och femte fondstyrelserna skall varje år före utgången

av maj månad till första, andra och tredje fondstyrelsernas förvalt-
ning överföra en avkastning för närmast föregående räkenskapsår
beräknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel. Med
nuvärdet av förvaltade medel avses summan av de medel som
styrelsen intill räkenskapsårets slut rekvirerat hos riksförsäkrings-
verket, omräknad efter de förändringar av konsumentprisindex som
skett från det medlen tillställdes styrelsen och fram till räken-
skapsårets slut.

För medel som en fondstyrelse förvaltat under endast en del av
räkenskapsåret skall den enligt första stycket beräknade avkast-
ningen minskas i motsvarande mån.

Avkastningen från fjärde och femte fondstyrelserna skall fördelas
mellan första, andra och tredje fondstyrelserna i förhållande till de
avräkningar som har skett enligt 26 § första stycket till och med det
år som avkastningen avser. Lag (1991:1857).

29 § Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna skall med de
medel som styrelsen förvaltar betala kostnaderna för dess verksam-
het och för revisionen av dess förvaltning. Lag (1991:1857).

Organisation

30 § Var och en av fjärde och femte fondstyrelserna skall bestå av
fjorton ledamöter som förordnas av regeringen. Av ledamöterna
utses två efter förslag av sammanslutningar som företräder kommu-
nerna, tre efter förslag av rikssammanslutningar av arbetsgivare,
fem efter förslag av rikssammanslutningar av arbetstagare och två
efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Om förslag inte avges, förordnar regeringen ledamöter ändå.
För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant.
Ledamöter och suppleanter skall vara bosatta i Sverige och får inte
vara underåriga eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 §föräldrabalken.
Lag (1988:1301).

31 § har upphävts genom lag (1991:1857).

32 § Ledamöter och suppleanter i fjärde och femte fondstyrelserna
förordnas för tiden intill dess balansräkning har fastställts under
tredje året efter det då förordnandet meddelades.

Om en ledamot eller suppleant entledigas eller avlider eller om
hans uppdrag av annat skäl upphör under den tid för vilken han
blivit förordnad, skall för den återstående tiden i hans ställe en ny
ledamot respektive suppleant förordnas i den ordning som anges i
30 §. Lag (1991:1857).

33 § Av de utan förslag utsedda ledamöterna i fjärde och femte
fondstyrelserna förordnar regeringen en till ordförande och en till
vice ordförande i vardera styrelsen. Lag (1991:1857).

Förvaltning

34 § Fondstyrelserna skall, inom ramen för vad som gagnar försäk-
ringen för tilläggspension och är förenligt med den allmänna
ekonomiska politiken samt med beaktande av kreditmarknadens
funktionssätt, förvalta anförtrodda medel genom placeringar på
riskkapitalmarknaden. Placeringarna skall syfta till att förbättra
riskkapitalförsörjningen till gagn försvensk produktion och syssel-
sättning.

Fondmedlen skall placeras så att kraven på god avkastning, lång-
siktighet och riskspridning tillgodoses.

35 § Fjärde och femte fondstyrelserna får placera de medel som
styrelserna förvaltar

1. i aktier i svenska aktiebolag.

2. i standardiserade köp- och säljoptioner avseende aktier i svenska
aktiebolag.

3. i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med
optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av svenska aktiebolag.

4. i aktier i utländska aktiebolag eller andelar i utländska aktiefonder
samt i sådana konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

140

med optionsrätt till nyteckning som har utfärdats av utländska
aktiebolag.

5. som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar samt

6. i andelar i svenska kommanditbolag.

Fondstyrelserna får inte förvärva värdepapper enligt första stycket
4 i sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda värde kom-
mer att överstiga tio procent av värdet av de medel som respektive
styrelse förvaltar.

Allmänna pensionsfonden får inte vara komplementär i ett kom-
manditbolag. Lag (1989:512).

36 § har upphävts genom lag (1991:1857).

37 § Fjärde och femte fondstyrelserna får vardera inte förvärva så
många vid Stockholms fondbörs inregistrerade aktier i ett aktiebo-
lag att dessa uppgår till mer än tio procent av samtliga aktier i
bolaget eller, om aktiema har olika röstvärde, att röstetalet för
aktierna uppgår til) mer än tio procent av röstetalet för samtliga
aktier i bolaget. Lag (1991:1857).

38 § har upphävts genom lag (1991:1857).

39 § Om det behövs för en tillfredsställande betalningsberedskap
eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning får
fondmedel placeras hos riksbanken, annan bank eller postgirot. I
samma syfte får fondmedel placeras i statsskuldväxlar,
skattkammarväxlar. bankcertifikat. företagscertifikat samt andra
värdepapper med hög likviditet, avsedda förden allmänna markna-
den. Lag (1987:1326).

Revision

40 § För vardera av fjärde och femte fondstyrelserna förordnar
regeringen fyra revisorer att granska styrelsens förvaltning. Av
revisorerna utses en på förslagsav finansinspektionen och två efter
samråd med de sammanslutningar som enligt 30 § får föreslå
ledamöter i fondstyrelserna. Revisorer får vara gemensamma för
fjärde och femte fondstyrelserna.

Om ordförande och om rätt att anlita biträde gäller vad som
föreskrivs i 21 §. Lag (1991:1857).

41 § har upphävts genom lag (1991:1857).

42 § Riksförsäkringsverket och riksrevisionsverket skall årligen
avge utlåtande över fjärde och femte fondstyrelsemas förvaltni ng av
medel. Utlåtandena skall överlämnas till regeringen före den 15
maj året efter räkenskapsåret. Lag (1991:1857).

Gemensamma bestämmelser

43 § Föreskrifterna i 5 § andra stycket. 7-10 §§. 12 a §. 14 §. 15
§. 15 a § första stycket, 16 § samt 22-25 §§ gäller också i fråga om
fjärde och femte fondstyrelserna. Lag (1991:1857).

IV Anmälningsskyldighet

44 § Ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna samt de arbets-
tagare och uppdragstagare hos styrelsen som styrelsen bestämmer
skall skriftligen anmäla sitt innehav och ändring i innehavet av
fondpapper som anges i 2 § insiderlagen (1990:1342).

Styrelsen bestämmer hur anmälan enligt första stycket skall ske.
Lag (1990:1355).

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

141

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 5

Första, Andra och Tredje
fondstyrelserna

Box 16292

103 25 Stockholm

Tel. 08-787 88 00 Telefax 08-20 63 37

Första fondstyrelsen:

Ordf Landshövding Gösta Gunnarsson

Andra fondstyrelsen:

Ordf Landshövdingen Hans Alsén

Tredje fondstyrelsen:

Ordf Landshövdingen Rolf Wirtén

VD Carl Johan Åberg

Fjärde fondstyrelsen

Box 3069

103 61 Stockholm

Tel. 08-787 75 00 Telefax 08-24 42 40

Ordf Direktör Sören Mannheimer

VD Bertil Danielsson (t.o.m. 93 03 31)

VD Thomas Halvorsen (fr.o.m. 93 04 01)

Femte fondstyrelsen

Box 5577

114 85 Stockholm

Tel. 08-661 10 70 Telefax 08-663 30 64

Ordf Direktör Johan Björkman

VD Bert Ekström

Fond 92-94

Box 3222

103 64 Stockholm

Tel. 08-14 49 45 Telefax 08-791 73 65

Ordf Direktör Stig Ramel

142

ÅRSREDOVISNING

Riksrevisionsverkets utlåtande

Riksrevisionsverket

Förvaltningsrevisionen/F 4

Datum

1993-05-13

RRV dnr

23-93-0189

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Regeringen

Finansdepartementet

Riksrevisionsverket (RRV) skall enligt 42 § lagen (1983:1092) med
reglemente för allmänna pensionsfonden årligen avge utlåtande över
Fjärde fondstyrelsens, Femte fondstyrelsens och Awecklingsstyrelsens
förvaltning av medel. Utlåtandet skall överlämnas till regeringen före den
15 maj året efter räkenskapsåret.

RRV överlämnar härmed sitt utlåtande över fondstyrelsernas medels-
förvaltning räkenskapsåret 1992.

Direktör Ingemar Segergren har beslutat i detta ärende i närvaro av
revisionsdirektör Bror Werbell, avdelningsdirektör Birger Persson, fore-
Per Lidén.

dragande s t avdelningsdirektör

Birger Persson

För kännedom

Soci al departementet
Fjärde fondstyrelsen
Femte fondstyrelsen
Awecklingsstyrelsen

Postadress	Gatuadress	Telefon	Postgiro	Telefax	Telex
Box 34 105	Primusgatan 18	08-738 40 00	1 56 35-6	08-656 04 25	810 62 49	144
100 26 Stockholm	Lilla Essingen

Innehåll

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Sammanfattning

1.1

1.2

1.3

1.4

1.4.1

1.4.2

Inledning

Uppdraget

Syftet med RRVs hittillsvarande utvärderingar

Genomförande av årets utvärdering

Bakgrund för fondernas förvaltning under 1992

Riskkapitalmarknaden under 1992

Fondernas medelstilldelning och rekvirering

Sammanställning och utvärdering av fondernas
årsredovisningar

2.1

Fondernas resultat- och balansräkningar 1992-12-31,
bokförda värden

2.2

2.3

2.4

2.5

Reala resultat- och balansräkningar 1992-12-31
Fondförmögenhet

Utveckling av realt fondkapital under 1992
Jämförelse med indexportfölj baserad på Findatas
avkastningsindex

2.6

2.7

2.7.1

2.7.2

2.7.3

2.7.4

2.8

2.9

Jämförelse med allemansfonder samt 1-3 AP-fondema

Fondernas aktieportföljer och andra placeringar
Portföljsammansättning

Sammanställningar över aktier och övriga placeringar
Jämförelse med fondbörsen som helhet

Koncentration av aktieinnehav

Fondernas ägande ur olika perspektiv

Branschsammansättning

3.1

Uppföljning av tidigare utlåtanden

Fondstyrelsemas beslut om uppdragstagares rapporte-
ringskyldighet för ändring i aktieinnehav

3.2

3.3

3.4

3.5

Krav på likformig redovisning
Awecklingskostnader för löntagarfonderna
Redovisning av courtage
Omsättningshastighet och långsiktighet

4.1

4.2

4.3

Fond 92-94

Hantering av löntagarfondernas arkiv efter 1991-12-31.
Förberedelser för avveckling av Fond 92-94
Omstrukturering av portföljen och utskiftning av
medel 1992

4.4

Avvecklingen av onoterade bolag

145

10 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

5	Särskilda revisionsfrågor	Skr. 1993/94:13
5.1	Fondernas funktionsätt	Bilaga 6
5.1.1	Bakgrund	Bilaga 6
5.1.2	Koncentrationen till mest omsatta aktier vid Stockholms fondbörs
5.1.3	Bestämmelser och mekanismer bakom koncentrationen
5.1.4	Koncentrationens troliga effekter på marknad och samhälle

Bilagor

146

Sammanfattning skr. 1993/9413

Bilaga 6

I prop 1983/84:50, löntagarfonder, angavs att Riksrevisionsverkets (RRV)
utvärderingar bör göras med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av en
trygg avkastning på förvaltat kapital samt en god tillväxt i ekonomin. RRV
skall enligt prop 1991/92:36 årligen avge utlåtande över Fond 92-94 för-
valtning av medel. Departementschefen anser det angeläget att Fond 92-94
verksamhet blir föremål för en sådan öppen granskning som RRV kan svara
för.

Fjärde AP-fonden redovisar ett bokföringsmässigt överskott av 1 706 Mkr,
Femte AP-fonden av 101 Mkr medan Fond 92-94 redovisar ett underskott av
1 722 Mkr.

Båda AP-fondemas resultat överstiger inleveranskravet till 1-3 AP-fondema.

Fond 92-94 är inte ålagd att leverera medel till 1-3 AP-fondema.

Fjärde AP-fonden har utvecklats 9,9 procent bättre än Findatas avkastningsin-
dex, Femte AP-fonden 2,1 procent bättre och Fond 92-94 1,6 procent sämre
än index.

Fjärde AP-fondens förmögenhetsutveckling ligger väl i nivå med de största
allemansfondernas och nästan i nivå med 1-3 AP-fondema. Förmögenhetsut-
vecklingen för Femte AP-fondens och Fond 92-94 ligger under medianen för
allemansfonderna.

Insiderlagen ställer krav på anmälningsskyldighet för personer med insyns-
ställning i aktiemarknadsbolag. Enligt lagens första paragraf skall handel med
och förvaltning av fondpapper bedrivas så att allmänhetens förtroende för
värdepappersmarknaden upprätthålls. Enligt Allmänna pensionsfondens
reglemente (APR) ges styrelserna för Fjärde AP-fonden, Femte AP-fonden
samt Fond 92-94 ansvar för att bedöma vilka anställda och uppdragstagare
som har insyn. Varken Fjärde AP-fonden, Femte AP-fonden eller Fond 92-94
har beslutat att revisorerna skall omfattas av anmälningsskyldigheten. RRV
föreslår att det utreds om fondstyrelserna bör fatta beslut, som anger att även
revisorerna skall omfattas av anmälningsskyldigheten och rutiner för anmälan,
eller om detta beslut skall tas på annat sätt.

Förhållandet att det formella kravet på real redovisning är borttaget för Fond
92-94 innebär enligt RRV inte något hinder för upprättande av real redovis-
ning. En årsredovisning för en fond av denna typ som inte beaktar värdeförän-
dringar betraktar RRV som ofullständig. Real redovisning bör enligt RRV
krävas för att god redovisningssed skall anses uppfylld. RRV anser att real
redovisning för Fond 92-94 bör genomföras för kommande verksamhetsår.

147

RRV vill vidare framhålla att en samordning av fondernas redovisningsprin- Skr. 1993/94:13
ciper skulle möjliggöra en mer rättvisande jämförelse dem emellan. I ett flertal Bilaga 6
av granskningsrapportema under senare år har RRV rekommenderat fondema
att påbörja ett gemensamt samarbete om redovisningsfrågor. Enligt vad RRV
erfarit förekommer emellertid inget sådant samarbete. RRV anser att styrelser-
na för Fjärde och Femte AP-fondema samt Fond 92-94 tillsammans med de
auktoriserade revisorerna skall diskutera hur en gemensam mall för redovis-
ning och värdering skall byggas upp. Revisorerna och fondema bör varje år
komma överens om eventuella förändringar.

I Fond 92-94 årsredovisning uppges att "den omstrukturering och sanering av
förmögenhetsmassan som genomförts liksom utskiftningen av väsentliga delar
av fondförmögenheten har lett till realisationsförluster om ca 3 miljarder kr".
Någon uppdelning av hur stora förluster omstruktureringen resp utskiftningen
var för sig åsamkat fondförmögenheten görs inte i årsredovisningen. Dessa
sammanslagningar och uppdelningar av fondförmögenheten blev således
mycket kostsamma.

Aktiehanterande fonder inom allmänna pensionsreglementet och andra stora
svenska fondförvaltare väljer, för att få handlingsfrihet de största och mest
likvida aktierna på börsen. Aktiehanteringen koncentreras i hög utsträckning
till börslistans största och mest omsatta bolag. RRV har redan i tidigare
utvärderingar konstaterat att så är fallet. Fjärde AP-fonden tar upp problemet
med koncentrationen i sin årsredovisning för 1992. Enligt fonden krävs att
aktiemarknaden är tillräckligt stor och diversifierad för att fonden skall kunna
agera på det sätt fonden finner lämpligt ur avkastningssynpunkt. Den fortsatta
koncentrationen av (den likvida) handeln till ett fåtal stora bolag på Stock-
holms Fondbörs är en viktig begränsning i detta avseende skriver fondens VD
i sin kommentar till bokslutet. RRVs intervjuer med Femte AP-fonden och
med Fond 92-94 bekräftar detta förhållande.

RRV redogör i avsnitt 5.1.3 för olika bestämmelser och mekanismer bakom
koncentrationen.

I avsnitt 5.1.4 redovisas koncentrationens troliga effekter på marknad och
samhälle.

148

Inledning

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

1.1

Uppdraget

Enligt 42 § i lagen (1983:1092) med reglemente för allmänna pensionsfonden
(APR) skall Riksrevisionsverket (RRV) och Riksförsäkringsverket (RFV)
årligen avge utlåtande över Fjärde och Femte fondstyrelsemas förvaltning av
medel. Utlåtandena skall överlämnas till regeringen före den 15 maj året efter
räkenskapsåret.

RRVs granskning av Fjärde och Femte fondstyrelsens förvaltning skall ge-
nomföras fristående från RFVs utvärdering och den granskning av fondsty-
relsernas förvaltning som skall utföras av för varje fond särskilt utsedda
revisorer. I prop 1983/84:50, löntagarfonder, angavs att RRVs och RFVs
utvärderingar bör göras med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av en
trygg avkastning på förvaltat kapital samt en god tillväxt i ekonomin.

I enlighet med prop 1991/92:36 överfördes de tillgångar och skulder som
Första - Femte löntagarfondstyrelsema förvaltat den 1 januari 1992 till en
avvecklingstyrelse fortsättningsvis kallad Fond 92-94. Fond 92-94 förvalt-
ning skall inriktas på en definitiv avveckling. RRV skall årligen avge utlåtande
över Fond 92-94 förvaltning av medel. Utlåtande skall överlämnas till rege-
ringen före den 15 maj året efter räkenskapåret.

De nu avvecklade löntagarfonderna granskades tidigare av RFV och RRV. I
prop 1991/92:36 framhåller departementschefen att Fond 92-94 förvaltning
syftar till en utskiftning av tillgångarna. Vidare har kopplingen till försäkringen
för tilläggspension upphört vad gäller Fond 92-94. Därför saknas skäl att RFV
utvärderar Fond 92-94 verksamhet. Däremot anser departementschefen det
angeläget att Fond 92-94 verksamhet blir föremål för en sådan öppen gransk-
ning som RRV kan svara för.

Fond 92-94 har samma rättsliga ställning som Första - Femte fondstyrelsen
dvs fonden är en myndighet.

Var och en av Fjärde och Femte fondstyrelserna skall, enligt 29 § Lagen med
reglemente för allmänna pensionsfonden (1991:1857), med de medel som
styrelsen förvaltar betala kostnaderna för dess verksamhet och för revisionen
av dess förvaltning. Kostnaderna för Fond 92-94 verksamhet och revisionen
av denna styrelses förvaltning bör enligt prop 1991/92:36 betalas med de medel
som styrelsen förvaltar.

149

1.2 Syftet med RRVs hittillsvarande
granskningar

Statsmakterna har inte utfärdat närmare riktlinjer för utvärderingen av fondsty-
relsernas medelsförvaltning. I APR eller dess förarbeten finns inte, utöver vad
som som redovisats ovan eller vad som ovan sagts om en öppen granskning av
Fond 92-94, närmare utsagt vad RRVs granskning skall inriktas mot. Stats-
makterna har således överlåtit till RRV att formulera utvärderingens närmare
inriktning och omfattning.

De huvudfrågor RRV behandlade var under åren 1984 - 1990 föjande

1. Behovet av enhetliga redovisningsprinciper för att möjligöra jämförelser.

2. Klarläggande av huruvida avkastningskravet för fondema uppnåtts samt
presentation av modell för real resultat- och balansräkning.

3. Fondernas placeringar mot bakgrund av statsmakternas intentioner och
bestämmelser i APR.

Under granskningen av 1991 års verksamhet penetererades följande frågor med
samband till löntagarfondernas avveckling;

- awecklingskostnader,

- uppsägning av personal,

- fallskärmsavtal.

I planeringen av granskningamahar RRV funnit det lämpligt med en successiv
utveckling av metoder för att granska portföljförvaltningen. Ambitionen har
varit att minska inslaget av formella synpunkter och mer inrikta utvärderingen
mot medelsförvaltningen. Således har punkterna 1-2 under åren succesivt
tonats ner i takt med att oklarheter i formerna för fondernas verksamhet
undanröjts.

Löntagarfondernas avveckling, Fond 92-94 delvis nya målsättningar och dess
frikoppling från pensionsystemet innebär att frågor av typ 1 och 2 åter får ökad
aktualitet i granskningen.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

1.3 Genomförande av årets granskning

Granskningen 1992 inriktas på;

- uppföljning av tidigare granskningar, särskilt fortsatt granskning av för-
hållanden uppkomna till följd av löntagarfonderna avveckling.

- administrativa övergångsproblem typ arkiverings- och redovisningsfrå-
gor i samband med övergången,

150

- likformigheten i redovisning,

- jämförande granskning och analys av Fjärde och Femte fondstyrelsernas
samt Fond 92-94 medelsförvaltning 1992,

- fondernas funktionssätt med utgångspunkt från pensionssystemets
målsättning.

Sammanställningarna utifrån fondernas ÄR (resultat, aktieinnehav etc) ges
samma inriktning som tidigare. Tabellverken har omarbetas i och med lönta-
garfondernas sammanslagning till Fond 92-94.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

1.4 Bakgrund för fondernas förvaltning

under 1992

1.4.1 Riskkapitalmarknaden under 1992

Aktiekurserna på Stockholms fondbörs steg under 1992 enligt Findatas
avkastningsindex med 2,3 procent. Bakom denna måttliga ökning döljer sig
först en uppgång fram till mitten av maj med som högst 12 procent. Därefter
kom som följd av sviktande svensk valuta, dåliga konjunkturer samt kriser
inom banker och fastighetsbolag en nedgång från det uppnådda toppvärdet
med 36 procent till ett bottenläge i början av oktober. Efter det att den svenska
kronan börjat flyta i slutet av november, ökade sedan index med 43 procent till
slutet av december till nämnda dryga två procent uppgång för hela året, se
diagram 1.

Diagram 1. Utveckling månadsvis 1992 av Findatas avkastningsindex

Månad

151

Index

Diagram 2. Utveckling av Findatas daxindex halvårsvis 1984- Skr. 1993/94:13

06-30- 1992-12-31 Bilaga 6

Aktieomsättningen påstockholmsbörsenökademed33 procenttill 160 Mdr kr
under 1992.

1.4.2 Fondernas medelstilldelning och rekvirering

Samtliga fonder rekvirerade nya medel under 1992. Fjärde och Femte AP-
fondema har vardera möjlighet att från 1-3 AP-fondema rekvirera högst
1 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet av de medel som dessa
fonder förvaltade vid utgången av närmast föregående kalenderår.

Löntagarfonderna tilldelades medel i form av vinstdelningsskatt och en andel
av ATP-avgiften. En spärregel fanns dock som innebar att beloppet för
löntagarfonderna sammantagna under 1991 begränsades till 17 260 Mkr. Där-
av hade löntagarfonderna avstått från att rekvirerat 1 252 Mkr.

Fond 92-94 rekvirerade under 1992 dessa återstående tillgängliga medel.
Grundkapitalet har som följd av utskiftningen till portföljförvaltningsbolagen
Atle och Bure minskat med 8 231 Mkr.

Tabell 1. Rekvirering av nya medel 1992, Mkr

Rekvirerat Grundkapital

under året vid årets slut

Fjärde AP-fonden

Femte AP-fonden

Fond 92-94

500

1 252

4 000

3 200

9 028

152

Sammanställning och utvärdering
av fondernas årsredovisningar

I syfte att ge en samlad bild av fondernas verksamhet och resultat har RRV
sammanställt uppgifter i huvudsak från fondernas årsredovisningar. Dessutom
redovisas i kapitlet resultaten från olika beräkningar som bygger på fondernas
medelsförvaltning.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

2.1 Fondernas resultat- och balansräk-
ningar 1992-12-31, bokförda värden

Avsnittet i sammanfattning:

- Fjärde AP-fonden redovisar ett bokföringsmässigtöverskott av 1 706 Mkr,
Femte AP-fonden av 101 Mkr medan Fond 92-94 redovisar ett underskott
av 1 722 Mkr.

- BådaAP-fondemasresultatöverstigerinleveranskravettill 1-3 AP-fonder-
na. Fond 92-94 är inte ålagd att leverera medel till 1-3 AP-fondema.

- Aktieutdelningar och ränteintäkter för fondema sammantagna uppgick till
2 292 Mkr, en ökning med 15 procent jämfört med berörda AP-fonder och
löntagarfonderna 1991.

- Förvaltningskostnaderna minskade för fonderna sammantagna med mer än
hälften från 74 Mkr till 34 Mkr.

- Realisationsvinstnettot för Fjärde AP-fonden uppgick till 1 065 Mkr,
medan Femte AP-fonden och Fond 92-94 redovisar underskott med resp
63 Mkr och 1 277 Mkr.

- Fjärde AP-fonden har skrivit ned värdet av onoterade aktier med 284 Mkr.

- Fond 92-94 redovisar kostnader vid konkurser m m om 314 Mkr och
avsätter 161 Mkr till riskreserv.

- Fond 92-94 redovisar en reaförlust vid utskiftningar av 1 125 Mkr.

- Fondernas totala tillgångar redovisas med 34 504 Mkr varav 16 821 Mkr
och 3 356 Mkr för Fjärde och Femte AP-fondema samt 14 237 Mkr för
Fond 92-94.

153

RRVs sammanställning i tablåerna 1 och 2, bilaga 1, av fondernas resultat- och
balansräkningar bygger på fondernas egna redovisningar men har strukturerats
på ett sätt som möjliggör jämförelser.

Statsmaktemas krav på avkastning uppgår för AP-fondema till 3 procent av
uppindexerat fondkapital vilket 1992 motsvarar 327 Mkr. Fond 92-94 är inte
ålagd avkastningskrav med inleveranser av medel till 1-3 AP-fondema.

Det bokföringsmässiga nettoresultatet före överföring till 1-3 AP-fondema
varierar från ett överskott av 1 706 Mkr för Fjärde AP-fonden och 101 Mkr for
Femte AP-fonden til! ett underskott av 1 722 Mkr för Fond 92-94. Fjärde AP-
fondens nettoresultat överskrider därigenom resultatkravet sjufallt medan
Femte AP-fondens nettoresultat med viss marginal överskrider kravet.

De viktigaste resultatpåverkande posterna är aktieutdelningar, ränteintäkter
samt realisationsvinstnetto. Fond 92-94 redovisar därutöver extraordinära
reaförluster vid utskiftningar, kostnader vid konkurser samt avsättning av
medel till riskreserv.

Sammantaget erhöll fondema 2 292 Mkr i aktieutdelningar och ränteintäkter
1992 varav 1 195 Mkr i ränteintäkter. Aktieutdelningarna var således mindre
än ränteintäkterna. Endast Fjärde AP-fonden hade aktieutdelningar som
översteg ränteintäkterna.

Förvaltningskostnader redovisas för fondema sammantagna om totalt 34 Mkr
mot 74 Mkr föregående år. Därav uppgick kostnaderna för Fond 92-94 till
11 Mkrjämfört med 42 Mkr för de samlade löntagarfonderna år 1991. Fjärde
AP-fondens förvaltningskostnader minskade också kraftigt som följd bl a av
att 1991 belastades av en engångskostnad för nytt ADB-system.

Realisationsvinster (netto) påförsålda värdepapper är en viktig post i resultatet.
Stora realisationsvinster redovisas av Fjärde AP-fonden, 1 065 Mkr, medan
Femte AP-fonden och Fond 92-94 redovisar förluster om 63 resp 1 277 Mkr.

Fond 92-94 redovisar dessutom stora reaförluster vid utskiftningama om
1 125 Mkr. Fonden tar också upp betydande belopp som kostnader vid konkur-
ser, 314 Mkr, och avsätter 161 Mkr till riskreserv. Fonden har år 1992 vidare
tagit upp 14 Mkr i kostnader för avveckling av löntagarfondskansliema. Fjärde
AP- fonden skriver ned värdet av onoterade företag med 284 Mkr.

Fondernas totala tillgångar redovisas till 34 504 Mkr varav 16 821 resp
3 356 Mkr för Fjärde och Femte AP-fondema samt 14 327 Mkr för Fond
92-94. Av de totala tillgångarna var 27 092 Mkr placerade i aktier och kon-
vertibla lån samt 7 181 Mkr i likvida medel och kortfristiga placeringar.

Förde två AP-fonderna bestod det egna kapitalet av tillskj utet grundkapital om
17 360 Mkr samt balanserade vinstmedel om 16 146 Mkr. Uppdelning av eget
kapital i uppindexerat grundkapital och balanserade vinstmedel är inte redovi-
sad av Fond 92-94.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

154

2.2

Reala resultat- och balansräkningar
1992-12-31

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Avsnittet i sammanfattning:

- Fjärde AP-fonden redovisar utöver avkastningskravet ett realt överskott av
2 575 Mkr, Femte AP-fonden av 116 Mkr.

- Fond 92-94 redovisar ej reala resultat- och balansräkningar.

- RRV anser att real redovisning är värdefull för att belysa kapitalförvalt-
ningen och att därför en sådan redovisning bör genomföras av Fond 92-94
redan för innevarande verksamhetsår.

1988 infördes en bestämmelse i APR om att fondernas resultat även skall
redovisas i reala termer. Denna bestämmelse gäller dock inte Fond 92-94.

I den reala resultaträkningen korrigeras det nominella resultatet för förändring

1 dold reserv där kursförändringar i värdepappersinnehaven är viktigaste
komponent samt för inflationen under året. Vidare görs ett avdrag för årets
flödeskrav, dvs 3 procent av nuvärdet (konsumentprisindex) av totalt rekvi-
rerade medel, vilket skall inlevereras till 1-3 AP-fondema. Som slutresultat
erhålls ett överskott/underskott i förhållande till resultatkravet. Den reala
redovisningen ger i ett längre perspektiv en god bild av värdeutvecklingen i
förhållande till det långsiktiga resultatkravet.

Efter avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med sammanlagt
189 Mkr blev det reala resultatet för Fjärde och Femte AP-fondema år 1992
ett överskott av sammanlagt 3 018 Mkr. Efter vidare avsättning för inleverans
till 1-3 AP-fondema om 327 Mkr, blev det sammanlagda överskottet

2 691 Mkr varav 2 575 Mkr för Fjärde AP-fonden. Det reala resultatet blev
därmed 14 procent högre än 1991. År 1990, med bl a sjunkande aktiekurser
blev det reala resultatet som jämförelse negativt med sammanlagt 5 762 Mkr
för de två fondema, se tabell 2, som bygger på uppgifter från tablå 3 och 4 i
bilaga 1. Tabellen visar fondernas reala resultat efter överföring till 1-3 AP-
fondema de senaste fem åren samt från fondernas starttidpunkter.

Tabell 2. Fjärde och Femte AP-fondemas reala resultat 1988-1992, Mkr

Fond	1988	1989	1990	1991	1992	Ack från start
4:e AP	+5 475	+5 160	-5 287	+2 234	+2 575	+17 095
5:e AP	-	4	- 475	+ 122	+ 116	- 241

Summa +5 475 +5 156 -5 762 +2 356 +2 691 +16 854

155

Fjärde AP-fonden inledde sin verksamhet 1974. Det ackumulerade överskottet .Skr. 1993/94:13
uppgår till 17 095 Mkr. Underskottet för Femte AP-fonden summeras till Bilaga 6
241 Mkr sedan starten i mitten av 1989.

Den orealiserade värdeförändringen på aktieportfölj en (dolda reserven) har stor
betydelse för det reala resultatet. Det är även uppenbart att val av bokslutsdag
och metod för val av kurs under sista kursdagen i hög grad påverkar resultatet.
Årsredovisningar som inte beaktar värdeförändringar, för fonder av denna typ,
bör betraktas som ofullständiga. Det är emellertid viktigt att inte fästa alltför
stort avseende vid det reala resultatet för ett enskilt år.

Real redovisning för Fond 92-94

Fond 92-94 har undantagits från kraven om real redovisning i propositionen
om avveckling av löntagarfonderna (prop 1991/92:36).

Den slutgiltiga fördelningen av kapitalet från de förutvarande löntagarfonderna
har rönt stort intresse i den allmänna debatten. Det finns således ett omfattande
allmänt intresse av denna förmögenhetsmassas utveckling och därigenom även
förvaltningen av medlen under perioden fram till fullständig utskiftning. Detta
intresse är kopplat till förmögenhetsmassans utveckling snarare än till den
nuvarande formen av förvaltning. Av dessa skäl bör förmögenhetsmassans
utveckling i kommande bokslut belysas från starten 1984 tom aktuellt
redovisningsår.

Motivet för real redovisning, som har sin grund i behovet av insyn, är att
rättvisande redovisa det samlade resultatet främst för längre perioder men även
för varje enskilt år. En sådan real redovisning gjordes för förmögenheten under
löntagarfondssty relsemas förvaltning varför en fortsatt real redovisning skulle
visa hur förmögenhetsmassan förändrats under hel a den period penningmedlen
varit disponibla för fondema. De utskiftningar som är genomförda förändrar
enligt RRVs bedömning inte heller förutsättningarna att utföra real redovis-
ning.

Fond 92-94 skall i egenskap av myndighet uppfylla kraven på offentlig insyn.
Det innebär att verksamheten bör belysas allsidigt. Offentlighetsintresset bör
i detta fall tolkas som mer vittgående än enbart de krav som explicit angivits
i APR.

Förhållandet att det formella kravet på real redovisning är borttaget för Fond
92-94 innebär således inte något hinder för upprättande av real redovisning.
En årsredovisning för en fond av denna typ som inte beaktar värdeförändringar
betraktar RRV som ofullständig. Real redovisning bör enligt RRV krävas för
att god redovisningssed skall anses uppfylld.

RRV anser mot denna bakgrund att real redovisning för Fond 92-94 bör ge-
nomföras redan för innevarande verksamhetsår.

156

2.3 Fondförmögenhet

Avsnittet i sammanfattning:

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

- Vid utgången av 1992 utgjorde den sammanlagda reala fondförmögenheten
för Fjärde och Femte AP-fondema 28 563 Mkr (24 683 Mkr).

- Fond 92-92 saknar real redovisning men fondförmögenheten har av RRV
framräknats bl a via angivna marknadsvärden på aktier. Fond 92-94 upp-
visar därvid en real fondförmögenhet av 13 730 Mkr.

Det reala fondkapitalet eller den reala fondförmögenheten utgör fondernas eget
kapital. De beräknas med utgångspunkt från värdepappersinnehavens mark-
nadsvärden varpå läggs andra tillgångar och subtraheras skulder. Förmögen-
heten kan uppdelas i uppindexerat grundkapital och ackumulerat över-/under-
skott (se bilaga 1, tablå 4). Utvecklingen mellan 1988 och 1992 av realt fond-
kapital framgår av tabell 3.

Tabell 3. Realt fondkapital för fondema 1988-1992, Mkr

Fond	1988	1989	1990	1991	1992
4:e AP	17 275	23 409	19 260	22 046	25 256
5:e AP		501	1 630	2 637	3 307
Summa	17 275	23 910	20 890	24 683	28 563
Fond 92-94	17 004*	22 892*	18 436*	19 293*	13 730
Samtl fonder	34 279	46 810	39 326	43 976	42 301

* Löntagarfonderna

Den totala reala fondförmögenheten uppgick vid årsskiftet 1992/93 för de två
AP-fondema till 28 563 Mkr. Fjärde AP-fondens del därav var 25 256 Mkr
och Femte AP-fondens 3 307 Mkr.

Fond 92-94 redovisar i sin årsberättelse inte realt fondkapital men detta kan på
grundval av bl a fondens egen redovisning av marknadsvärden på värdepap-
persinnehavet beräknas. Efter utskiftningarna uppgick den realafondförmögen-
heten i slutet av 1992 till 13 730 Mkr.

Den reala fondförmögenheten kan för AP-fondema delas upp i uppindexerat
grundkapital och ackumulerat över-/underskott (se bilaga 1, tablå 4).

157

Totalt har Fjärde AP-fonden under årens lopp tillförts nominellt 4 000 Mkr i Skr. 1993/94:13
kapital medan Femte AP-fonden tillförts nominellt 3 200 Mkr. Beloppen Bilaga 6
uppgår uppindexerat till 8 160 Mkr resp 3 548 Mkr.

De ackumulerade överskotten efter resultatkraven, en restpost upptill det totala
reala fondkapitalet, uppgår enligt tabell 2 till 17 095 Mkr resp ett underskott
av 241 Mkr för de två fondema.

Kvar att rekvirera upp till 1 procent av 1-3 AP-fondemas samlade tillgångar
är ca 800 resp 1 600 Mkr för Fjärde resp Femte AP-fonden.

I brist på real redovisning har inte fondförmögenheten för Fond 92-94 kunnat
uppdelas i uppindexerat grundkapital och ackumulerat över-/underskott.

2.4 Utveckling av realt fondkapital under
1992

Avsnittet i sammanfattning:

- Det reala fondkapitalet ökade frånsett rekvireringar och återföringar med

12,2 procent för Fjärde AP-fonden, med 3,9 procent för Femte AP-fonden
och med 1,2 procent för Fond 92-94.

Ytterligare ett sätt att utvärdera fondernas medelsförvaltning är att beräkna den
reala värdeförändringen under 1992 av de medel som fondema förfogade över
vid inledningen av året. En närmare beskrivning av beräkningsmetoden med
kommentarer återfinns i bilaga 2. Värdeförändringar av fondinnehavet med
hänsynstagande till rekvisitioner och återföringar registreras. Tabell 4 redovisar
fondernas reala avkastning 1991 och 1992.

Tabell 4. Det reala fondkapitalets utveckling för fondema 1991 och 1992,
Mkr

4:e AP

5:e AP

Fond

92-94

Stockholmsbörsen
enligt Findatas
avkastningsindex

1991

+ 15,4

+21,4

—

8,4

1992

+12,2

+3,9

+ 1,2

2,3

Fjärde och Femte AP-fondema uppvisar högre avkastning än börsens genom-
snitt, 12,2 resp 3,9 procent jämfört med Findatas avkastningsindex som ökade
med 2,3 procent. Fond 92-94 noterar långsammare ökning än index med 1,2
procent.

158

2.5 Jämförelse med indexportfölj baserad
på Findatas avkastningsindex

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Avsnittet i sammanfattning:

- Fjärde AP-fonden har utvecklats 9,9 procent bättre än Findatas avkast-
ningsindex, Femte AP-fonden 2,1 procent bättre och Fond 92-94 1,6
procent sämre än index.

Förmögenhetsbaserade index och avkastningsindex för aktier

De aktieindex som vanligen refereras i massmedia, exempelvis Affärsvärdens,
Fondbörsens och Veckans Affärers är förmögenhetsbaserade och följer kurs-
utvecklingen för ingående värdepapper. RRV använder i denna samman-
ställning Findatas Avkastningsindex som inkluderar reinvesterade utdelningar.
Utdelningarna uppgår till några procentenheter varierande från år till år vilket
påtagligt inverkar på indexutvecklingen jämfört med förmögenhetsbaserade
index, se tabell 5.

Tabell 5. Utfall för olika generalaktieindex 1992

Förändring av index, %

Affärsvärlden
Fondbörsens
Veckans Affärer

-0,5

-0,0

-0,3

Findatas avkastningsindex

+2,3

Eftersom utdelningar tillfaller fondema och reinvesteras är det relevanta att
jämföra fondernas förmögenhetsutveckling med ett avkastningsindex.

RRV baserar därför liksom tidigare år jämförelsen för utfallet av fondernas
medelsförvaltning med en indexportfölj baserad på Findatas avkastningsindex
(Fdax). Det reala fondkapitalet adderat med skuld till 1-3 AP-fonden vid
ingången till 1992 uppskrivs med index och justeras för rekvireringar och
överföringar. Det uppindexerade värde som uppkommer jämförs med verkligt
utfall för realt fondkapital vid utgången av 1992. En beskrivning av Fdax och
beräkningsmetod med kommentarer återfinns i bilaga 2.

Kalenderåret 1992

Tabell 6 visar att Fjärde AP-fondens reala fondkapital under 1992 utvecklats
9,9 procent bättre än index. Även Femte AP-fonden visar gott resultat med en
utveckling 2,1 procent bättre än index medan Fond 92-94 utvecklats 1,6
procent sämre än index. Höga kostnader i samband med avvecklingen av

159

löntagarfonderna samt omstrukturering och utskiftningar av portfölj en kan vara Skr. 1993/94:13
förklaringar till det negativa resultatet. Även löntagarfonderna uppvisadepåsin Bilaga 6
tid dock negativ utveckling jämfört med index.

Tabell 6. Jämförelse mellan utvecklingen av en tänkt indexportfölj (Fdax)
och respektive fonds realafondkapital + skuldtill 1-3 AP-fonder-
na under kalenderåren 1990 till 1992 (procentuell avvikelse från
index).

År	4:e AP	5:e AP	Fond 92-94
1990	15,1	11,6	-4*
1991	6,5	14,6	-5*
1992	9,9	2,1	-1,6

* Löntagarfonderna

1992 var avkastningen för likvida placeringar avsevärt högre än för aktie-
marknaden som helhet. Ur avkastningssy npunkt var det därför i jämförelse med
många aktieplaceringar fördelaktigt att ha hög likviditet. Fjärde och Femte
AP-fondema ökade sin likviditet 1992. Pga utskiftningen till portföljför-
valtningsbolagen Atle och Bure samt småföretagarfonden minskade Fond
92-94 likviditeten jämfört med löntagarfonderna året innan, se tabell 7.

Tabell 7. Likvida medel och kortfristiga placeringar vid utgången av 1991
och 1992, Mkr

	1991	1992	Andel av totala reala tillgångar 1992, %
4:e AP	2 808	3 146	22,0
5:e AP	763	1 054	31,0
Fond 92-94	4 024*	2 980	21,4

* Löntagarfonderna

Fondema, men inte index, belastas av omkostnader. Fram t o m november
1991 var omsättningsskatten 0,5 procent vid köp och försäljning av aktier.
Skatten slopades 1991-12-01. Viktiga omkostnadsposter är efter denna
tidpunkt courtage och förvaltningskostnader. RRV uppskattar att omkost-
naderna för fondema totalt uppgick till storleksordningen 70 Mkr 1992 mot ca
131 Mkr för motsvarande fonder 1991. Courtage och - när den fortfarande
gällde - omsättningsskatten, ingår inte i resultaträkningen i de av fondema
redovisade förvaltningskostnaderna utan är lagda på portföljvärdena i balans-
räkningen.

160

2.6 Jämförelse med allemansfonder samt Skr. 1993/94:13

fonderna

Bilaga 6

Avsnittet i sammanfattning:

- Fjärde AP-fondens förmögenhetsutveckling ligger väl i nivå med de största
allemansfondernas och nästan i nivå med 1-3 AP-fondema.

- Förmögenhetsutvecklingen för Femte AP-fondens och Fond 92-94 ligger
under medianen för allemansfonderna.

RRV jämför även i år förmögenhetsutvecklingen för berörda fonder med de
större allemansfondemasamt 1-3 AP-fondema. Samtliga allemansfonder med
fondkapital över 1 000 Mkr ingår i urvalet. Årsredovisningen för 1-3 AP-
fondema samt Svensk Fondstatistiks sparöversikt har använts som underlag för
jämförelsen. RRVs beräkningsmodell är analog med Svensk Fondstatistiks
modell.

I tabell 8 redovisas respektive fonds förmögenhet 1992-12-31. Dessutom
redovisas vad en "satsad hundralapp" i resp fond 1991-12-31 var värd vid
utgången av 1992.

161

11 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

Tabell 8. Värdet av en "satsad hundralapp" förräntad under verksamhetsåret Skr. 1993/94:13

1992 för Fjärde och Femte AP-fondema, Fond 92-94, Första till Bilaga 6
Tredje AP-fondema samt de allemansfonder som har ett totalt
fondvärde överstigande 1 000 Mkr

Fond	Förmögenhet 921231 Mkr	Värde 921231 av 100 kr satsade 911231
1. Föreningsbankemas
Allemansfond	2 939	114,60
2. 1-3 AP-fondema	483 800	113,40
3. Nordbanken Beta	3 173	113,10
4. 4:e AP-fonden	25 256	112,57
5. Gota Trust	1 189	111,05
6. Banco Allemansfond	2 467	110,65
6. Nordbanken Alfa	2 717	110,65
8. Nordbanken Omega	2 062	110,20
9. Nordbanken Gamma	1 986	109,55
9. Sparbankerna 7	1 303	109,55
11. SEB2	2 905	107,55
12. SEB3	1 657	107,15
13. SEB 1	1 942	107,05
14. S:e AP-fonden	3 307	104,87
15. SHB Index	1 407	104,15
16. SHB Chans/Risk	3 530	103,60
17. Fond 92-94	13 730	101,22
18. Sparbankerna 1	3 096	100,95
19. Sparbankerna 2	3 747	100,90
20. Sparbankerna 3	2 031	100,85
21. Sparbankerna 4	2 334	100,75
22. Sparbankerna 5	1 823	100,45
23. Sparbankerna 6	1 944	100,35

Fjärde AP-fonden har under året utvecklats väl jämfört med allemansfonderna
medan Femte AP-fonden och Fond 92-94 ligger under medianen för allemans-
fondernas utveckling. Räntebärande placeringar har haft god utveckling under
året vilket förklarar den goda utvecklingen för 1-3 AP-fondema.

2.7 Fondernas aktieportföljer och andra
placeringar

Avsnittet i sammanfattning:

- Noterade aktier svarar för 75 procent av fondernas gemensamma förmögen-
heter.

- Femte AP-fondens likvida placeringar uppgår till 31 procent av fondför-
mögenheten.

162

RRV noterar att det utländskainnehavets marknadsvärde,överstigertio procent
för Femte AP-fonden. Anskaffningsvärdet för innehavet är dock lägre.

På vilka grunder fastställandet av tio procentsgränsen skall ske behöver ytterli-
gare klarläggas. Detta har av tidsskäl inte kunnat ske under innevarande års
granskning. RRV anser att denna fråga bör lösas av berörda fonder under 1993.

2.7.2 Sammanställningar över aktier och övriga
placeringar

RRV har i likhet med tidigare år sammanställt fondernas aktieportföljer och
övrigaplaceringarmedutgångspunktfrån årsredovisningarna. Portföljsamman-
sättningen för respektive fond redovisas företagsvis med innehavens totala
marknadsvärde vid slutet av 1992. Vidare noteras varje akties andel av de
totala kapital- och röstvärdena i resp företag. Samtliga fonders innehav har
därutöver summerats.

Redovisningen i sin helhet återges i bilaga 3 enligt följande:

Tablå 7.1 Aktier i noterade bolag (A-, OTC- och O-listoma) samt utländ-
ska bolag

Tablå 7.2 Konvertibla skuldebrev i noterade bolag

Tablå 7.3 Aktier med köpoptioner/teckningsoptioner

Tablå 7.4 Aktier i onoterade företag

Tablå 7.5 Konvertibla skuldebrev i onoterade bolag samt utländska akti-
er/obligationer

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

163

2.7.3

Jämförelse med fondbörsen som helhet

Fondernas tio gemensamt totalt största engagemang redovisas i tabell 10.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Tabell 10. Fondernas beloppsmässigt tio största svenska innehav
1992-12-31, Mkr

Företag		Fjärde AP- fonden Mkr	Femte AP- fonden Mkr	Fond 92-94	Summa
Företag		Fjärde AP- fonden Mkr	Femte AP- fonden Mkr	Fond 92-94	Mkr	Procent
1.	Astra	4 342		1 298	5 640	17,3
2.	Ericsson	1 738	94	1 166	2 998	9,2
3.	ASEA	1 580	24	831	2 435	7,5
4.	Sandvik	1 427	242	200	1 869	5,7
5.	Procordia	1 517	-	324	1 841	5,7
6.	Volvo	1 060	128	640	1 828	5,6
7.	SCA	1 036	116	635	1 787	5,5
8.	AGA	1 077	295	352	1 724	5,3
9.	Electrolux	918	-	328	1 246	3,8
10.	Stora	532	34	559	1 125	3,5

Summa	15 227	933	6 333	22 493	69,2
Övr noterade	5 429	873	3 720	10 022	30,8
Summa	20 656	1 806	10 053	32 515	100,0

Dessa tio poster återfinns samtliga bland "mest omsatta aktier" på fondlistan.
Astra ensamt representerar 17,3 procent av fondernas totala noterade aktieinne-
hav. De fem största aktieslagen står för 45,4 procent och de tio största för

69,2 procent. Värdet av de tio största företagen på Stockholmsbörsen motsvarar
61 procent av samtliga noterade företag.

Föregående år uppgick de tio största företagens andel av motsvarande fonders
förmögenheter 59 procent.

Detta innebär jämfört med motsvarande fonder föregående år en ökad kon-
centration till de största företagen på börsen. En förklaring härtill är den
markerade inriktning som Fond 92-94 erhållit och tillkännagivit att kon-
centrera innehaven till färre och mer likvida placeringar. I slutet av 1991
motsvarade de tio största placeringarna för löntagarfonderna sammantagna 50
procent av det noterade aktieinnehavet medan motsvarande innehav hos Fond
92-94 ett år senare uppgår till 64 procent.

De tio största innehaven hos Femte AP-fonden motsvarar 85 procent av det
noterade innehavet, oförändrat från föregående år och hos Fjärde AP-fonden
74 procent, en ökning med en procentenhet från 1991. Samtliga fonder har

164

således i varierande grad koncentrerat sina innehav till de största företagen på Skr. 1993/94:13
börsen. Fondernas tio största innehav tillhör samtliga de största företagen på Bilaga 6
Stockholms fondbörs, se tabell 11.

Tabell 11. Fondernas sammanslaget tio största innehav samt de största före-
tagen avseende marknadsvärde och omsättning på Stockholms
fondbörs 1992-12-31

Fondernas största
aktieinnehav

Stockholmsbörsen
Störst
Marknadsvärde

1. Astra (1)

2. Ericsson (4)

3. Asea (7)

4. Sandvik (6)

5. Procordia (3)

6. Volvo (2)

7. AGA (12)

8. SCA (5)

9. Electrolux (11)

10. Stora (12)

1. Astra

2. Procordia

3. Ericsson

4. Asea

5. Volvo

6. Sandvik

7. SCA

8. Electrolux

9. Investor

10. Stora

11. AGA

14. Procordia

Aktieomsättning

1. Astra

2. Ericsson

3. Volvo

4. Asea

5. Investor

6. Electrolux

7. Nobel

8. SKF

9. Stora

10. Trelleborg

12. Sandvik

15. SCA

19. AGA

Siffror inom parentes anger rangordning 1991

Fondernas tio största engagemang överensstämmer väl med de tio aktieslag
som har störst marknadsvärde på börsen. Av engagemangen ligger endast AGA
utanför på en elfteplats. Överensstämmelsen är god även med de bolag som har
störst aktieomsättning på börsen.

2.7.4 Koncentration av aktieinnehav

Koncentration till de största företagen

Samtliga tre fonder har som framgår av föregående avsnitt en betydande del av
tillgångarna placerade i de största företagen. Tabell 12 visar ägarandelar i de
tio värdemässigt största företagen noterade på Stockholmsbörsen. Ägardelama
redovisas för de två AP-fondema, Fond 92-94 samt de allemansfonder som
har ett fondkapital som överstiger en mdr kr.

165

Tabell 12. Koncentration av ägande inom aktiefonder till börsens värde-
mässigt största företag 1992-12-31

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Resp fonds innehav	Fond-
i de tio värde-	för-
mässigt största	mögen-
företagen inom	het
Stockholms fond-	Mkr
börs, % av eget
portföljvärde

Banco Allemansfond	65,0	2 467
Föreningsb Allemansf	74,4	2 939
Gota Trust	64,8	1 035
Nordbanken Alfa,
Beta, Gamma, Omega	74,5	9 936
SEB 1, 2 och 3	72,7	6 504
SHB Chans/Risk	69,8	3 529
SHB index	62,2	1 407
Sparbankernas Alle-
mansFond 1 - 7	46,8	16 278
Fjärde AP-fonden	68,5	25 256
Femte AP-fonden	35,1	3 307
Fond 92-94	61,4	13 730

Börsen

61,4*

* De tio värdemässigt största företagens andel av Stockholmsbörsen. I tabellen
är olika allemansfonder under samme förvaltare sammanslagna då de har
likartad sammansättning. Undantag är Handelsbankens två fonder som är
uppbyggda efter olika principer.

I fondernas portföljer är koncentrationen till dessa tio största företag stor.
Koncentrationen är i flertalet fall större än för motsvarande företags andel av
börsen.

Koncentration till de största innehaven

Betraktar man de tio tyngsta innehaven i resp portfölj finner man att kon-
centrationen för samtliga fonder i tabellen genomgående är större än för börsen
som helhet. Medan 61 procent av aktievärdet inom börsen är koncentrerat till
de tio värdemässigt högst noterade företagen står de tio största innehaven inom
Fond 92-94 för 64 procent av portföljvärdet, inom Fjärde AP-fonden för 74
procent och inom Femte AP-fonden för 85 procent. Av de tio största in-
nehaven inom Femte AP-fonden ligger sex utanför börslistans tio värdemässigt
största företag. I kontrast härtill ligger endast två av Fjärde AP-fondens tio
största engagemang utanför denna lista, se tabell 13.

166

Tabell 13. Koncentration av ägande inom aktiefonder till resp fondportföljs Skr. 1993/94:13
tio egna värdemässigt största innehav 1992-12-31 Bilaga 6

Resp fonds          Fond-
tio största               för-
innehav, %          mögen-

	av eget portföljvärde	het Mkr
Banco Allemansfond	70,9	2 467
Föreningsb Allemansf	81,5	2 939
Gota Trust	69,6	1 035
Nordbanken Alfa,
Beta, Gamma, Omega	78,7	9 936
SEB 1,2 och 3	75,4	6 504
SHB Chans/Risk	72,9	3 529
SHB index	62,2	1 407
Sparbankernas Alle-
mansFond 1 - 7	83,9	16 278
Fjärde AP-fonden	74,3	25 256
Femte AP-fonden	84,8	3 307
Fond 92-94	64,0	13 730
Börsen	61,4*

* De tio värdemässigt största företagens andel av Stockholmsbörsen. I
tabellen är olika allemansfonder under samme förvaltare sammanslagna då
de har likartad sammansättning. Undantag är Handelsbankens två fonder
som är uppbyggda efter olika principer.

Även samtliga studerade allemansfonder inklusive Sparbankernas uppvisar
högre koncentration till de tio egna största engagemangen än andelen för
börsens tio värdemässigt största företag av börsen.

Baserat på detta underlag förefaller fondförvaltare koncentrera en väsentlig del
av innehavet till en handfull företag.

2.8 Fondernas ägande ur olika perspektiv

Avsnittet i sammanfattning:

- Fondernas andel av Stockholms fondbörs utgör 6 procent av det totala vär-
det på börsen

- Vid utgången av 1992 tillhörde 99 procent av det noterade aktieinnehavet
A-listan, se tabell 14.

167

Fondernas andel av Stockholmsbörsen

Tabell 14. Fondernas andel av Stockholmsbörsen (Mkr)

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Listtyp	Börsens	Fondernas	Andel av	Andel av
	totala	noterade	börsen, %	fondernas
	marknads-	innehav		noterade
	värde	Mkr		innehav, %
	Mkr			1991	1992
A-listan	540 000	32 221	6,0	98,95	99,12
OTC-lista	2 800	51	1,8	0,21	0,16
O-listan	9 300	236	2,5	0,85	0,72
Summa	552 100	32 508	5,9	100,00	100,00

Fondernas låga andel ägande i företag från OTC-listan och O-listan är ytterli-
gare en indikation på fondernas koncentration till de största företagen.

Fondernas röstandelar i noterade företag

Enligt § 37 i APR får Fjärde och Femte AP-fondema vardera förvärva maxi-
malt 10 procent av aktierna eller 10 procent av röstetalet i ett enskilt noterat
företag. Motsvarande andel är 30 procent för Fond 92-94.

Tillsammans var fondema ägare till aktier i totalt 78 (119) företag av 206 (230)
på Stockholmsbörsen vid slutet av år 1992. De röstmässigt stora engage-
mangen med röstandelar som överstiger tio procent har minskat från 14 till 5
under 1992, se tabell 15.

Tabell 15. Fondernas sammanlagda röstandelar i noterade företag
1992-12-31, antal företag

Röstandel	Antal företag
	1991	1992
>10	14	5
5,1 - 10,0	31	26
2,1 - 5,0	36	20
0 -2,0	38	27
Summa	119	78

Engagemang där röstandelama vid ingången av 1992 var lägre än tio procent
har minskat proportionellt mindre i antal.

168

Samtliga noterade företag med röstandelar över tio procent ingår i A-listan, se Skr. 1993/94:13
tabell 16. Bilaga 6

Det största innehavet 29 procent, ligger i Frontline som under 1992 överfördes
från O-listan till A-listan. Innehavet är oförändrat från föregående år och
ligger till sin helhet hos Fond 92-94. Maximalt 30 procent röstandel är med
givna regler som nämnts tillåten.

Tabell 16. Ägarengagemang med större sammanlagd röstandel än 10% i
noterade företag 1992-12-31, %

Föregtag	4:e AP	5:e AP	Fond 92-94	Summa
Frontline	—		29,2	29,2
AGA	9,2	2,8	0,4	12,4
Garphyttan	7,1		4,3	12,0
Sydkraft	7,5	2,3	1,3	H,1
Volvo	7,4	1,2	2,4	11,0

Fondernas röstandelar i onoterade företag

Samtliga engagemang i onoterade företag som innebar röstandelar om 50
procent eller mer i föregående årsbokslut avvecklades under 1992. Det röst-
mässigt största engagemanget vid utgången av 1992 återfinns i Swedish
Genetic med 49,9 procent av röstema. Engagemang som innebär minst 25
procent röstandelar återges i tabell 17.

Tabell 17. Röstandelar i onoterade företag

	Röstandel, %	Ägare
Swedish Genetic	49,9	4:e AP
Näringslivskredit	47,4	4:e AP
Robustus	35,4	4:e AP
Spectraphos	33,0	Fond 92-94
First Group	32,9	Fond 92-94
Uwelast	30,0	4:e AP
Älvkraft	28,8	4:e AP
Helikon	28,6	Fond 92-94
Four Seasons	28,4	4:e AP
Activum Lerdalshöjden	25,6	Fond 92-94
A&C Collection	25,0	Fond 92-94

169

2.9

Branschsammansättning

Avsnittet i sammanfattning:

Tablå 6 i bilaga 1 visar branschsammansättning för fondernas aktieinnehav
samt antal engagemang. Kemi-och läkemedels- samt verkstadsindustri är över-
representerade medan förvaltningsbolag, banker samt bygg- och fastighets-
bolag är underrepresenterade. Branschstrukturen var ungefär densamma som
for motsvarande fonder föregående år.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

170

Uppföljning av tidigare
utlåtanden

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

3.1 Fondstyrelsernas beslut om uppdrags-
tagares rapporteringskyldighet för änd-
ring i aktieinnehav

Förbudet mot insiderhandel innebär att personer som på grund av sin an-
ställning, uppdrag eller annan befattning hos någon av fonderna har tillgång till
icke offentliggjord kurspåverkande information omfattas av insiderlagen
(1990:1342).

Insiderlagen ställer krav påanmälningssky ldighet för personer med insynsställ-
ning i aktiemarknadsbolag. Enligt lagens första paragraf skall handel med och
förvaltning av fondpapper bedrivas så att allmänhetens förtroende för värde-
pappersmarknaden upprätthålls.

APR § 44 innehåller i likhet med insiderlagen regler om anmälningsskyldighet
för ledamöter och suppleanter i fondstyrelserna samt arbetstagare och upp-
dragstagare. Styrelserna för Fjärde AP-fonden, Femte AP-fonden samt Fond
92-94 ges ansvar för att bedöma vilka anställda och uppdragstagare som har
insyn.

Samtliga fondstyrelser har beslutat om vilka som skall omfattas av anmälnings-
skyldigheten och om rutinerna för anmälan. Varken Fjärde AP-fonden, Femte
AP-fonden eller Fond 92-94 har beslutat att revisorerna skall omfattas av
anmälningsskyldigheten.

RRV anser att uppdragstagare med revisors ställning har den insyn som här
avses. RRV framhöll problematiken redan i granskningen av 1991 års verk-
samhet. RRV anser att insiderreglema bör tillämpas även för fondernas
revisorer.

RRV föreslår att det utreds om fondstyrelserna bör fatta beslut, som anger att
även revisorerna skall omfattas av anmälningsskyldigheten och rutiner för
anmälan, eller om detta beslut skall tas på annat sätt.

171

3.2

Krav på likformig redovisning

De grundläggande uppställningarna för balans- och resultaträkningar bör
utformas på ett enhetligt sätt för alla aktieförvaltande fonder inom APRs
reglemente. Utöver kraven på en rättvisande redovisning medför allmänintres-
set for fondema att redovisningen dem emellan bör vara jämförbar.

Fondernas redovisning har under senare år blivit mer jämförbar, men ännu
kvarstår skiljaktigheter. Olika tillämpning av samma redovisnings- eller
värderingsprinciper kan leda till skillnader i redovisat resultat. Ytterligare krav
på samordning av redovisningen i olika avseenden kan därför ställas.

Ett exempel på detta är tolkningen av hur värdepapper skall värderas per
bokslutsdagen. Sker fluktuationer under denna dag kan värdering efter "lägsta
kurs" under dagen resp värdering efter "sista betalkurs" komma att variera.
Skillnaden mellan dessa båda kurser kan ge ett avsevärt utslag på hela värde-
pappersportföljen.

Ett annat exempel är skillnader i tolkningen vid värdering av onoterade bolag.
För 1992 har såväl Fjärde AP-fonden som Fond 92-94 gjort avsättningar till
riskreserv för innehavet av onoterade värdepapper. Olikheter i tolkningen när
en avsättning skall göras kan leda till avsevärt olika resultat. Görs riskreserve-
ringen vid befarad förlust eller vid konstaterad förlust kan det medföra en
förskjutning i tiden som påverkar bokslutet.

Ett tredje exempel på detta är behandlingen av redovisning av courtage som
bör särredovisas eftersom denna kostnad numera är förhandlingsbar och ej
längre fast relaterad till storleken på omsatta värdepapper. En sådan redovis-
ning är bl a underlag för bedömning av effektiviteten i fondens medelshante-
ring.

En särskild fråga rörande likartad redovisning är upprättande av real redovis-
ning för Fond 92-94. Denna behandlas separat under avsnitt 2.2.

En samordning av fondernas redovisningsprinciper skulle möjliggöra en mer
rättvisande jämförelse dem emellan. I ett flertal av granskningsrapportema
under senare år har RRV rekommenderat fonderna att påbörja ett gemensamt
samarbete om redovisningsfrågor. EnligtvadRRV erfaritförekommeremeller-
tid inget sådant samarbete.

RRV anser att styrelserna för Fjärde och Femte AP-fondema samt Fond 92-94
tillsammans med de auktoriserade revisorerna skall diskutera hur en gemensam
mall för redovisning och värdering skall byggas upp. Revisorerna och fondema
bör varje år komma överens om eventuella förändringar.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

172

3.3 Avvecklingskostnader för löntagarfon-
derna

Den organisationskommité som tillsattes bl a för löntagarfondernas avveckling
angav att löntagarfonderna skulle följa god redovisningssed och därmed
skuldföra alla awecklingsskostnader i bokslutet för 1991. Några enhetliga
principer tillämpades dock inte av löntagarfonderna och alla avvecklingskost-
nader skuldfördes heller inte.

Dessa avvecklingskostnader omfattade löner inkl sociala avgifter under
uppsägningstiden, avgångsvederlag, lokalhyror, försäkringar, billeasing samt
diverse övriga avtal och kontrakt. I RRVs föregående granskningsrapport
gjordes en sammanställning över dessa avvecklingskostnader som då upp-
skattades till totalt 41.7 milj kr. Dessa visades sig 1992 när Fond 92-94 gjorde
analysen vara 43,7 mkr.

I löntagarfondernas bokslut var det sammanlagda skuldförda beloppet 29,7
mkr. Skillnaden mellan det konstaterade beloppet om 43,7 mkr och det
sammanlagt skuldförda beloppet på 29,7 mkr var således en förpliktelse om ca
14 mkr som borde redovisats av löntagarfonderna.

Av det skälet har Fond 92-94 i 1992 år bokslut gjort en avsättning om
13 546 tkr.

Awecklingskostnadema kommer att utlösas till följd av avtal som gäller även
under kommande år. Av de kvarvarande avtalen löper det f n längst gällande
avtalet ut i mars 1995. Utbetalningar måste således göras efter såväl Fond
92-94 avveckling 1994-06-30, som efter dess expeditionskanslis avveckling
1994-12-31.

Fond 92-94 har därför under det gångna verksamhetsåret förhandlat med resp
avtalspart i syfte att byta ut återkommande utbetalningar mot engångsbelopp.
Överenskommelser har också uppnåtts i flera fall.

3.4 Redovisning av courtage

I RRVs föregående utlåtande över fondernas medelsförvaltning gavs rekom-
mendationen att fondema bör särredovisa courtage. Skälet var bl a att courtage
hade blivit förhandlingsbart och inte som tidigare varit fast relaterad till
storleken på omsatta värdepapper.

Fjärde och Femte AP-fondema har särredovisat courtage i sin redovisning
medan uppgifter fått inhämtas underhand från Fond 92-94. Fonden anger att
courtage ligger i intervallet 0,33 - 0,35 procent av köp och försäljning av
aktier. Uppgifter om köp och försäljning av värdepapper har också fått in-
hämtas underhand från Fond 92-94. De uppgår till sammanlagt 3 347 Mkr.
Kostnaderna för courtage kan därmed redovisas för samtliga fonder enligt
tabell 18.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

173

Tabell 18. Courtage 1992

Mkr

Andel av
omsättning
procent

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Fjärde AP-fonden	19	0,24
Femte AP-fonden	3	0,30
Fond 92-94	11	0,33
Summa	33	0,27

Courtage som andel av omsättningen av aktier är lägre för Fjärde AP-fonden
än för övriga fonder

RRV anser att det är väsentligt för en rättvisande redovisning och för möjlig-
heten att jämföra fondernas förvaltning att courtage under kommande år redo-
visas särskilt även av Fond 92-94.

3.5 Omsättningshastighet och långsiktighet

Trots utskiftningar och omstrukturering av portföljen uppvisar Fond 92-94
lägre omsättningshastighet än Fjärde och Femte AP-fondema, se tabell 19.
Samtliga fonder uppvisar lägre omsättningshastighet än börsens genomsnitt.

Tabell 19. Omsättningshastighet för fondema 1992

	Köp Mkr	Försälj- ning Mkr	Summa Mkr	Portfölj- värde Mkr	Omsätt- nings- hastighet procent
4:e AP	4 281	3 580	7 861	22 682	15,6
5:e AP	600	388	988	2 331	8,2
Fond 92-94	1 198	2 149	3 347	10 847	6,6
Stockhol msbörsen			166 000	540 000	30,7

174

Fond 92-94

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

4.1 Hantering av löntagarfondernas arkiv
efter 1991-12-31.

Löntagarfonderna var rättsligt definierade som myndighet varför många av de
dokument som skapades i verksamheten är att betrakta som allmän handling.
Därför skulle löntagarfonderna för dessa handlingar uppfylla faställda krav på
arkivering. Löntagarfonderna hade också under sin verksamhet skapat arkiv.

När löntagarfonderna avvecklades övertog Fond 92-94, som också är myndig-
het, ansvaret för arkiven. Hanteringen av arkiven har genomförts av Fond
92-94 i samarbete med Riksarkivet. Förvaringen av arkivmaterialet sköts under
Fond 92-94 verksamhetsperiod av Kopparbergs länsarkiv i Hoksberg vars
huvudman är Landstinget i Dalarna.

Avtal upprättades mellan resp löntagarfondsdirektör och VD för Fond 92-94
om övertagande av arkiven. Avtal har också upprättats mellan resp Lönta-
garfondsdirektör och Kopparbergs länsarkiv samt mellan Fond 92-94 och
Kopparbergs länsarkiv. Avtalen stadgar förutom de ekonomiska villkoren, att
arkivmaterialet skall förvaras på ett ur brandsäkerhetssynpunkt och ur andra
avseenden betryggande sätt. Depositionen är sluten.

Fond 92-94 bekostar arkiveringen t o m den egna avvecklingen 1994. Därefter
finns det ingen huvudman som bekostar förvaringen av nämnda arkivmaterial
vid Kopparbergs länsarkiv. Därför avser Fond 92-94 i samband med avveck-
lingen överlämna såväl arkivet över den egna verksamheten som löntagarfon-
dernas arkiv till Riksarkivet.

RRV konstaterar att hanteringen av arkiven hittills har genomförts väl.

4.2 Förberedelser för avveckling av Fond

92-94

Enligt proposition 1991/92:36 är målet att tillgångarna i Fond 92-94 slutligt
utskiftas senast den 1 juli 1994.

Efter utskifningen kvarstår ett antal arbetsuppgifter att utföra när verksamheten
i övrigt skall avvecklas. Av det skälet kommer kanslifunktionen för Fond
92-94 att bestå ytterligare sex månader fram till årsskiftet 94-12-31.

175

Det är väsentligt att redan innan utskiftningen sker uppmärksamma ingångna
avtal och där stadgade uppsägningstider. Vissa avtal, t ex hyresavtal, kan ha
fasta uppsägningstidpunkter som måste beaktas för att de inte skall löpa
ytterligare en period efter 94-12-31. VDs och personalens anställning upphör
1994-12-31 och enligt uppgift kommer inga ytterligare personrelaterade
kostnader för kansliet att uppkoma efter detta datum.

Vissa administrativa uppgifter kommer att kvarstå även efter det att kanslifunk-
tionen är avvecklad. Exempel på dessa är, arkivering av allmänna handlingar
och utbetalning av månatlig ersättning enligt anställningskontrakt till en
löntagarfondsdirektör. Även andra utbetalningar som sista månadslön, redovis-
ning av prelskatt, sociala avgifter samt moms kan tillkomma.

RRV anser att Fond 92-94 i god tid skall identifiera och förbereda den egna
avvecklingen. Däri ingår även att förbereda hur och av vem eventuellt kvarva-
rande arbetsuppgifter skall hanteras. Syftet med detta är att undvika;

• att onödiga kostnader uppstår

• att oklarheter uppstår om vem som skall utföra dessa arbetsuppgifter

• att olägenheter för berörda parter uppstår.

4.3 Omstrukturering av portföljen och
utskiftning av medel 1992

Målsättning för Fond 92-94

"Awecklingsstyrelsens huvuduppgift bör vara att förbereda en total utskift-
ning. Samtidigt som förvaltningen inriktas mot detta bör en strävan vara att
medlen placeras på ett sådant sätt att större utförsäljningar kan undvikas när
tillgångarna överförs till sina slutliga mottagare. Fram till dess bör således
förvaltningen inriktas på att strukturera portföljen så att den får en samman-
sättning som motsvarar kraven på effektiv kapitalförvaltning", (prop
1991/92:36).

Under hösten 1991 inrättade regeringen en organisationskommitté för Av-
vecklingsstyrelsens organisation. Denna kommitté fastslår i sin rapport att
antalet aktieposter i awecklingsstyrelsens kommande innehav av börsnoterade
aktier bör reduceras väsentligt jämfört med de poster som övertas från löntagar-
fonderna. Målsättningen är enligt kommittén att Awecklingsstyrelsens för-
mögenhetsmassa 1994 i största möjliga utsträckning skall bestå av likvida
värdepapper.

I syfte att uppfylla denna målsättning utarbetade Fond 92-94 inledningsvis en
strategi för hantering av portföljen fram till 1994-06-30 då utskiftningen skall
ske. Strategin var att bl a minska antalet noterade bolag i portföljen väsentligt
och att höja de likvida medlens andel av förmögenheten. Samtidigt skulle de
onoterade bolagen, som inte betraktades som likvida, avyttras. Förändringar
inom portföljen och utförsäljningar skulle således ske i ett perspektiv om två
och ett halvt år.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

176

Sammanslagningens konsekvenser

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

De värdepappersportföljer som Fond 92-94 övertog var de fem portföljerna
från löntagarfonderna. Dessa portfölj er var uppbyggda i fem likartade verksam-
heter som alla hade samma mål och därmed likartad inriktning. För att nå
målen hade resp löntagarfond utarbetat placeringstrategier som lett till något
olika inriktning för sammansättningen av resp portfölj. Antalet bolag, bransch-
indelning, ingångna avtal etc var hanterbara för var och en av dem.

När riksdagsbeslutet fattades den 22 december 1991 om att löntagarfonderna
skulle avvecklas vid årsskiftet samma år medförde det att resp placeringsstrate-
gi inte kunde fullföljas eller ändras till sin inriktning eftersom awecklingstiden
blev mycket kort.

När så dessa fem portföljer vid årskiftet 1991/92 lades samman till en portfölj
i Fond 92-94 med ett nytt mål, och följaktligen en ny placeringsstrategi
behövde förändringar göras. De fem portföljer som var och en för sig haft en
balanserad struktur kom sammantaget i en portfölj att vara mindre välbalanse-
rade. En anledningen var att den sammanlagda portföljen innehöll värdepapper
i ett alltför stort antal noterade och onoterade bolag. En annan var att bransch-
sammansättning och riskexponering inte blev balanserad. En tredje var att
Fond 92-94 mål för verksamheten var ett annat än löntagarfonderna. Följdakt-
ligen blev placeringsstrategin en annan.

De förändrade förutsättningarna för förvaltning av det kapital som övergick
från löntagarfonderna till Fond 92-94 är således stora. Det innebar att Fond
92-94 med utgångspunkt från mål och placeringsstrategi behövde genomföra
en omstrukturering av fondförmögenheten inför avvecklingen 1994.

Nytt beslut om utskiftningen

Under verksamhetsåret 1992 beslutade riksdagen (rskr 1991/92:339) om att
utskiftning av en del av fondförmögenheten skulle tidigareläggas. Under
november 1992 skulle 6,5 miljarder utskiftas.

Sammantaget innebar de förändrade förutsättningarna en stor påfrestning på
hanteringen av fondkapitalet och på förutsättningarna att uppnå ett bra resultat.
Svårigheterna minskade inte av att viss försäljning av värdepapper behövde
göras mellan maj till november-92 under fallande aktiekurser. Se diagram 2,
avsnitt 1.

Ekonomiska konsekvenser av omstrukturering och utskiftning

Någon uppdelning av hur stora förluster omstruktureringen resp utskiftningen
var för sig åsamkat fondförmögenheten görs inte i årsredovisningen.

177

12 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

Dessa sammanslagningaroch uppdelningar av fondförmögenheten blev således
mycket kostsamma. RRV anser att när så stora förmögenhetsmassor som det
här är fråga om skall omstruktureras så måste det ske under en rimlig tids-
period för att inte omfattande förluster skall uppstå.

Det av sammanlagningen föranledda kravet på relativt snabb omstrukturering
och den mycket snabba utskiftning som skett under 1992 har förorsakat en
reaförlust på tre miljarder kr.

4.4 Avvecklingen av onoterade bolag

Målsättning för Fond 92-94

" Awecklingssty relsen bör särskilt uppmärksamma de avtal som löntagarfond-
styrelserna har ingått med onoterade företag eller dess ägare, t ex. åtaganden
att i framtiden tillskjuta kapital till ett företag. Enligt min mening får av-
veckling av löntagarfondstyrelsema inte innebära att sådana avtal inte kan
fullföljas. Awecklingsstyrelsen bör därför i samförstånd med företag och dess
ägare försöka finna andra lösningar som motsvarar ingångna avtal", (prop
1991/92:36).

Övertagandet från löntagarfonderna

Vid årsskiftet 1991/92 övertog Fond 92-94 konvertibler m m i sammanlagt 76
onoterade bolag. Detta innehav uppvisade en stor spridning såväl över bran-
scher som geografiskt.

Kravet på en effektiv kapitalförvaltning, målet om en likvid portfölj och den
förestående utskiftningen medförde att en försäljning av de onoterade bolagen
omgående påbörjades.

Nya beslut om riskkapitalförsörjning

Under 1992 beslutade riksdagen (prop 1992/93:41) om en särskild riskkapital-
satsning för små och medelstora företag. Denna satsning skulle ske med medel
(6,5 mdr kr) ur Fond 92-94 portfölj som skulle överlämnas till två s k port-
följförvaltningsbolag och sex direktinvesterande riskkapitalbolag.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

178

Konsekvenser för Fond 92-94 Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Detta medförde att Fond 92-94 bromsade försäljningen av onoterade bolag. En
utförsäljning och avveckling av onoterade bolag ansåg Fond 92—94 inte rimlig
om sedan samma medel skulle användas för investering i liknande eller tom
samma foretag. En fortsatt utförsäljning under rådande lågkonjunktur skulle
dessutom ha förorsakat onödiga förluster.

En överenskommelse uppnåddes därför med portföljförvaltningsbolagen om
att det överlåtna kapitalet, förutom likvida medel och noterade aktier, även
skulle bestå i aktier och konvertibler m m i onoterade företag.

Svårigheter uppstod dock avseende värderingen av de onoterade bolagen. En
särskild förhandlingsorganisation bildades därför av portföljförvaltnings-
bolagen för att diskutera värderingen med Fond 92-94. Vid bokslutet för 1992
var överlåtelsen ej genomförd varför Fond 92-94 vid årsskiftet hade aktier och
konvertibler i sammanlagt 28 onoterade bolag.

Under inledningen av 1993 har ett antal onoterade bolag överlåtits och Fond
92-94 har f n (april 1993) det juridiska ansvaret för ett drygt tiotal onoterade
bolag. Enligt uppgift finns en viljeförkaring om att en uppgörelse skall vara
klar även för värderingen av dessa bolag senast 1993-06-30.

Under 1992 har Fond 92-94 enligt vad RRV erfarit i enlighet med direktiven
varit restriktiv med framtida åtaganden och satsningar i de onoterade bolag
man satts att förvalta. Enstaka investeringar har gjorts i bolag som bedömts
som livskraftiga och där även övriga huvudaktieägare satsat kapital.

Långsiktigaåtaganden finns däremot kvar i flera onoterade företag, som ett arv
från löntagarfondernas förvaltning. De avtal som löntagarfonderna ingått om
framtida åtaganden kan vara mycket viktiga för det enskilda bolaget.

RRV har i årets utvärdering, till Fond 92-94 ställt frågor om denna hantering.
De samtalen har inte givit RRV särskild anledning att vidare granska saken.
RRVs intryck är att det av Fond 92-94 valda sättet att arbeta har varit ända-
målsenligt. RRV har dock inte hört några representanter för de aktuella
bolagen.

RRV kan komma att granska avecklingen av onoterade bolag närmare kom-
mande år då överlåtelsen genomförts i sin helhet.

179

Särskilda revisionsfrågor

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

5.1 Fondernas funktionsätt

5.1.1 Bakgrund

Fjärde och femte AP-fondema skall inom ramen för vad som;

- gagnar försäkringen för tilläggspension

- och är förenligt med den allmänna ekonomiska politiken

- samt med beaktandeavkreditmarknadensfunktionssättförvalta anförtrodda
medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden.

Placeringarna skall syfta till att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för
svensk produktion och sysselsättning.

Fondmedlen skall vidare placeras så att kraven på god avksatning, långsiktig-
het och och riskspridning tillgodoses.

Fondstyrelserna får placera de medel styrelserna förvaltar bland annat i aktier
i svenska aktiebolag. Röstandelen i enskilda bolag noterade vid Stockholms
fondbörs får inte överstiga 10 procent. Fjärde och Femte AP-fondema får
därtill placera i utländska aktier upp till 10 procent av värdet av de medel
respektive fond förvaltar.

Fond 92-94 får genom en hänvisning till bestämmelserna i den tidigare
paragraf 36 som avsåg löntagarfonderna, placera medel i svenska aktiebolag,
ekonomiska föreningar m fl svenska värdepapper. Medlen skall enligt över-
gångsbestämmelserna med inriktning på en framtida utskiftning placeras så att
kraven på god avkastning och riskspridning tillgodoses.

Fond 92-94 får ej förvärva så många aktier för bolag inregistrerade vid
Stockholms fondbörs att röstetalet för bolaget överstiger 30 procent. I andra
svenska bolag får Fond 92-94 fritt förvärva aktier.

I lagens förarbeten (prop 1991/92:36) anges att Fond 92-94 huvuduppgift bör
vara att förbereda en total utskiftning. Samtidigt som förvaltningen inriktas mot
detta bör en strävan vara att medlen placeras på ett sådant sätt att större
utförsäljningar kan undvikas när til Igångarna överförs till sina slutliga mottaga-
re. Fram till dess bör således förvaltningen inriktas på att strukturera portföljen
så att den får en sammansättning som motsvarar kraven på en effektiv kapital-
förvaltning.

180

5.1.2

Koncentrationen till mest omsatta aktier vid
Stockholms fondbörs

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Här aktuella fonder är enligt bestämmlesema i hög utsträckning hänvisade till
den svenska riskkapitalmarknaden och därmed Stockholms fondbörs. Genom
fondernas storlek och funktionssätt förstärks koncentration till de största
bolagen på börsen.

Aktiehanterande fonder inom allmänna pensionsreglementet och andra stora
svenska fondförvaltare väljer, för att få handlingsfrihet de största och mest
likvida aktiema på börsen. Aktiehanteringen koncentreras i hög utsträckning
till börslistans största och mest omsatta bolag. RRV har redan i tidigare
utvärderingar konstaterat att så är fallet.

Fjärde AP fonden tar upp problemet med koncentrationen i sin årsredovisning
for 1992. Enligt fonden krävs att aktiemarknaden är tillräckligt stor och
diversifierad för att fonden skall kunna agera på det sätt fonden finner lämpligt
ur avkastningssynpunkt. Den fortsattakoncentrationen av (den likvida) handeln
till ett fåtal stora bolag på Stockholms Fondbörs är en viktig begränsning i
detta avseende skriver fondens VD i sin kommentar till bokslutet.

RRVs intervjuer med Femte AP-fonden och med Fond 92-94 bekräftar detta
förhållande. De bestämmelser som gäller specifikt för Fond 92-94 har lett till
en medveten minskning av antalet aktieposter, jämfört med löntagarfondernas
sammantagna portfölj. Se särskilt avsnitt 4.3 angående omstrukturering av de
förutvarande löntagarfondernas portföljer.

I avsnitt 2.7.3 och 2.7.4 redogörs för fondernas största innehav. Koncentratio-
nen har ökat jämfört med 1991. Koncentrationen är högre för Fj ärde och Femte
AP-fondema än i Fond 92-94, men den sistnämnda fonden har ökat koncentra-
tionen snabbt jämfört med de förutvarande löntagarfonderna.

Koncentrationen genom bildandet av Fond 92-94 är temporär

RRV vill här framhålla att den koncentration som bildandet av Fond 92-94
medfört är temporär. Utskiftningen till portföljförvaltningsbolagen Atle och
Bure har redan minskat denna tillfälliga koncentration. Om resten av medlen
1994-06-30 utskiftas till tre forskningstiftelser, en för teknik naturvetenskap
och medicin, en för miljöstrategi sk forskning och en för industriellt inriktad
forskning så har medlen åter fördelats på fem fonder, dvs lika många som de
tidigare löntagarfonderna.

181

5.1.3

Bestämmelser och mekanismer bakom
koncentrationen

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Följande bestämmelser och omständigheter driver på koncentrationen;

• bestämmelser som föreskriver placering påden svenska riskpitalmarknaden

• bestämmelser som begränsar valet av investeringsobjekt

• bestämmelser som begränsar röstträttsandelen i börsbolag

• en fondstyrelse eller dess VD kan inte hantera många bolag om en mer aktiv
och genomtänkt förvaltning skall bedrivas

• det blir dyrt att hantera många aktieposter. Förvaltningskostnaderna ökar
endast marginellt om ytterligare investeringar görs i ett aktieslag, som
fonden redan förvaltar. Förvaltaren väljer därför av tids- och kostnadsskäl
att investera stora belopp i ett fatal aktieslag

• enskilda småposter är inte "lönsamma" även om de har en bra kursutveck-
ling, eftersom de ger litet utslag i en stor förvaltares totalresultat

• en stor ägarandel i förhållande till omsättningen på börsen gör det svårt att
sälja utan att pressa kurserna. Stora fonder har därför lättast att hantera stora
bolag med hög omsättning på börsen

• den fondförvaltare som årligen bedöms efter hur hög avkastning fonden
uppnått, vill ogärna förvalta aktier som inte snabbt går att sälja. Detta leder
till att förvaltaren prioriterar aktier som alltid har en fungerande marknad,
dvs börsens mest omsatta aktier.

Sammanfattande leder fondernas storlek relativt den marknad de är verk-
samma på till att de koncentrerar sina placeringar till stora likvida bolagspap-
per dvs främst Stockholmsbörsens mest omsatta aktier. Allemansfonder och
andra stora aktiefonder med anknytning till banker och försäkringsbolag har
ett annat regelverk men styrs av samma grundmeknismer som ovan och agerar
därför på liknande sätt.

Problemet för stora fonder att investera i småposter eller poster i mindre bolag
kan vara en av orsakerna till att flera små fonder har lyckats nå högre pro-
centuell avkastning på satsat kapital än stora fonder. Små och flexibla fonder
har en större valfrihet med hänsyn tagen till här angivna restriktioner och kan
således välja att köpa mindre poster även i små lönsamma företag och då få ett
märkbart utslag i sin totalavkastning. Enligt en sammanställning av Dagens
Industri avseende 1992 hade de två minsta allemansfonderna högst kurs-
utveckling.

Grundproblemet för aktieförvaltande fonder i inom APR är att finna balans
mellan;

182

• å ena sidan tillräcklig storlek på fondkapitalet för att erhålla en effektivitet
i kapitalförvaltningen i den meningen att man man kostnadseffektivt kan
nyttja kompetent personal och styrelse

• å andra sidan bör fondkapitalet inte vara så stort att de inte kan agera utan
att påverka den marknad de har att verka på. En mindre fond kan "röra sig"
friare.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

5.1.4 Koncentrationens troliga effekter på marknad
och samhälle

Förutom eventuella svårigheter att väl förränta pensionskapitalet genom de
trögheter storleken ger, kan koncentrationen leda till följande effekter på
marknad och samhälle.

Marknad

Risk för marknadspåverkan från enskilda aktörer på grund av deras storlek i
förhållande till hela marknaden. Det är sannolikt möjligt för fonder av den
storlek vi här talar om att påverka vissa för fonden strategiska aktiekurser den
31/12 för att förbättra eget bokslut eller och därmed även påverka andras
bokslut. Det kan också vara mycket svårt att gå ur "dåliga placeringar" om de
inte hör till toppskiktet utan att sänka kursen ytterligare.

Samhälle

Enligt APR § 34 skall fondstyrelserna "inom ramen för vad som gagnar för-
säkringen för tilläggspension" förvalta anförtrodda medel på riskkapitalmar-
knaden. Detta borde innnbära att avkastningen på anförtrodda medel skall vara
tillfredställande. Men det bör också innebära att placeringarna skall bidraga till
att de framtida pensionsbetalningama ökar genom att ett starkt och allsidigt
utvecklat näringsliv utvecklas. Ett allsidigt näringsliv som fortlöpande kan
inleverera avgifter till pensionssystemet.

Koncentrationen medför dock att de stora fonderna är underrepresenterade vad
gäller ägarandelar i medelstora och mindre företag. Se avsnitt 2.7. Vidare riktar
sig olika offentliga riskkapitalsatsningar främst mot produktidéer och nystarta-
de företag. Det innebär att ett mellanskikt av företag far svårt att dra till sig
riskkapital med offentligt ursprung.

Sett i ett vidare perspektiv leder koncentrationen till att fonderna värderar
vinster, substans och utdelning högre i stora bolag än i små bolag. I den mån
detta inte motsvaras av en högre finansiell eller affärsmässig risk i de små
företagen jämfört med de stora så torde inte den allokering av riskvilligt kapital
som fondema inom APR svarar för, vara effektiv.

183

Bilagor

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

185

Bilaga 1

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Sammanställning av fondernas bokslut m m

Innehåll

Tablå 1	Resultaträkningar, bokförda värden
Tablå 2	Balansräkningar, bokförda värden
Tablå 3	Reala resultat över/underskott efter överföringar till 1-3 AP-fonder
Tablå 4	Balansräkningar i reala termer
Tablå 5	Fördelning av portföljer efter placerings- områden
Tablå 6	Innehav i noterade företag på Stock- holmsbörsen branschvis samt fond- börsens fördelning

186

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Tablå 1: Sammanställning resultaträkningar per 92-12-31, bokförda värden, tkr

	o	CO o	o o* o* o	CD
	T”	r*	O 04 o»	0*
rr	OI	o»	o* CO LO	CO
<1 u. LU		M^-	M-	cb
Q	O)	CD	CO	LO
S Z	o	7	1	OI
Z) o	v—	r—		04
(/) u.
			' r ^z< ' ' '	.T-..'/ •

	O	O o	o o o o	O
	o	o	o o o	o
	O)	00	r» cd co	T—
	6		6	r<
Q O	04	LO	T—	CD
z •	LO	CD		7
O OI				T—
LL CD
	"
			' ÄbäI fe x
CL	......ö	co o	o r> r* o	CD
<	r-	r>	OJ 0*	r*
fr"	CO	CD	r* oj	OI
<1 LL LO	CD	CD	cö	CD
	O*	CO	04	00
5 Z	LO	LO	1	O
=> O				t—


’ ^s''				wzWSStw;
	00	00 o	o o o» o	CD
	o	o	t r	CD
		CD	t- 04	in
i LU	6	CD	CD	cö
5 ^Q	LO	t—		CD
< z

a> O
LO LL

CD	CD	O	o o	o	o	CD	CD
LO		OI	O O	o	o	CD	0*
CD	CO	OJ	00 CD	in	LD	7	CD
oi	l<	M"	Ö cö	cö			CD
CO	ID	00	CD r-	T—	OJ	CO	04
7	O	OJ	T		7		C0
t—	oi				l
			">j "'^z "
\|\|			:w>>Ä*Ä¥x^:		< ,rt$ 3	>\| '_v
6	O	o	o o	6	6	o	6
o	o		o o	o	o	o
7	OJ		00 CD	LD	LD	7
LD	04		6 CO	CÖ	M*	oi
M^-	OJ		CD t-	r-	OI	OJ
OJ	LD		T	¹	7	7
	i				7	i

CD	CD	O	o	O		(D	CD
LO		OJ				CD	r*
CD	T-	04				CO	CD
CD	LD					CD	cb
CO	CO	00				O	OJ
ID	LD	OJ				00	cp

			''z-y _s 'V
CD	CD	o	O	d		CD	co
	O					co	CD
CD	CD					CD	7
OJ	LD					6	ib
*“	Os					o	CD

BOKFÖRINGSMÄSSIGT

RESULTAT 1.474.717 5.17611 1.479.893-1.722.100// : -242.207

187

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Tablå 2: Sammanställning av balansräkningar per 1992-12-31, bokförda värden, tkr

tr
<
d
z

o

05
TJ

■g

>
jz

CD O	CD O		co o o	LD
00	T—		ID	O
CO	T“	co		00
LD	r-’	05	Kt	6
M^-	CD	v—	CD	CM
				C0
CÖ		CÖ		CD

	CD	co	O O	o	CN		LD
	CD	t—	o	o	CD	«—	O
CD	co	LD	o	o	LD		co
r<		r-'	6	o	CD		6
		co	co	o	r*		CM
		CN		o	CD		00
					6		CD

05
O)
C
‘ZZ

05
O
_ro

Q.
05

t
o
iZ

c/j
£
E
o
JZ
•O

c
o

co
o
£2

£2
O
o

o
•O

05
C

V)
o
JZ

05
P

05
+-<
05
-Q

□

^!O

>05

05
C
Q
2J

Q.
Q
□

05
O)

•a
o

>
O

188

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

189

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

190

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

TAB792.XLS93-05-1 4

® w «
■* O *
■u | -o

C C c
'■So*
5 2 5

E
E
3

191

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Tablå 6: Innehav i noterade företag på Stockholmsbörsen, branschvis samt fondbörsens fördelning 1992-12-31.

>
ro
.c

C
C

X
UJ

192

Bilaga 2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Metoder för RRVs beräkningssätt

Innehåll

1 Fondernas reala värdeförändring 1992

2 Jämförelse med Findatas avkastningsindex

3 Jämförelse med allemansfonder och 1-3

AP-fondema

4 Omsättningshastighet

193

13 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

Bilaga 2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

1 Fondernas reala värdeförändring 1992

Resultatet av beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 2.4.

Metod

I undersökningen har följande formel tillämpats:

Realt fondkap 92 + Skuld 1-3 AP 92 + Överf 92

Real värdeförändr = ................................-......-........... -1

Realt fondkap 92 + Skuld 1-3 AP 91 + Rekv 92

Realt fondkap 92 = Realt fondkapital 92-12-31

Skuld 1-3 AP 92 = Skuld till 1-3 AP-fondema 92-12-31

Överf 92 = Nuvärdet av överföringen till 1-3 AP-fondema 1992

enligt Findatas avkastningsindex (Fdax)

Realt fondkap 91 = Realt fondkapital 91-12-31

Skuld 1-3 AP 91 = Skuld till 1-3 AP-fondema 91-12-31

Rekv 92 = Summan av 1992 års rekvireringar (nominellt)

Enligt beräkningarna uppskattas förmögenhetens storlek vid årets slutsom om
den inte affärsmässiga överföringen till 1-3 AP-fondema inte hade ägt rum.

Beräkningen tar hänsyn till (förutsätter) att de rekvirerade medlen finns till
förfogande redan vid årets början. Eftersom rekvireringama beräknas till
nominella värden elimineras därför inte den högre eller lägre avkastning som
kan erhållas genom att rekvirera och investera medlen vid "rätt tidpunkt".

Kommentarer

Överföringarna till 1-3 AP-fondema omräknas till nuvärde enligt Findatas
avkastningsindex (Fdax). Beräkningen i avsnitt 2.5 indikerar att denna om-
räkning sammantaget är något till nackdel för fondema. Denna påverkan torde
emellertid vara marginell.

Beräkningen förutsätter att de medel som rekvirerades under året fanns
tillgängliga vid årets början. För Fjärde och Femte AP-fondema är detta
antagande inte helt korrekt eftersom de tilldelade medlens storlek blir slut-
giltigt fastställda först då 1-3 AP-fondemas bokslut är klara.

194

Bilaga 2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

2 Jämförelse med Findatas avkastningsindex

Resultatet från beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 2.5.

Syftet med att jämföra fondernas resultat med ett index för Stockholms
Fondbörs är att uppskatta hur väl fondernas resultat utvecklats i jämförelse med
börsen i sin helhet. Liksom föregående år har RRV valt att jämföra fondernas
resultat med Findatas avkastningsindex (Fdax). Det främsta skälet är att Fdax
tar hänsyn till den utdelning som aktieägarna får (direktavkastning). Fdax är
därför ett avkastningsindex till skillnad mot s k förmögenhetsindex som enbart
mäter kursförändringar. Jämförelsen mellan Fdax och fondema blir i detta
hänseende korrekt eftersom fondema också återinvesterar de medel som de
erhåller i form av aktieutdelning. I Fdax återinvesteras aktieutdelningarna i
index samma dag som de delas ut.

Metod

I undersökningen för verksamhetsåret 1992 har följande formel tillämpats:

Realt fonkap + Skuld 1-3 AP

Avvikelse = .......................................................... -1

Fondförm 911231 + Nuvärde rekv 92 - Överf 92

Realt fondkap = Realt fondkapital 92-12-31

Skuld 1-3 AP = Skuld till 1-3 AP-fondema 92-12-31

Fondförm 911231 = Nuvärde av realt fondkapital + Skuld 1-3 AP-fon-
dema 91-12-31

Nuvärde rekv 92 = Nuvärdet av de rekvireringar som gjorts 1992

Överf 92 = Nuvärdet av överföringen till 1-3 AP-fondema 1992

Samma metod är tillämpad för tidigare år.

Kommentarer

Vid tolkningen av resultatet är det viktigt att beakta de faktorer som Fdax och
övriga index ej tar hänsyn till. Vid en jämförelse med Fdax elimineras "skick-
ligheten" att rekvirera medlen vid lämplig tidpunkt. Med lämplig tidpunkt
avses här rekvirering innan index steg (placeraren handlade innan uppgången).
Anledningen härtill är att indexportföljen beräknas efter det datum dårekvire-
ringen ägde rum.

195

Bilaga 2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Fondema har även andra tillgångar än noterade aktier på A-listan. Här åter-
finns t ex företag noterade på andra listor, likvida medel (räntebärande papper
m m) och aktier i onoterade företag. Under perioder då aktiemarknadens
avkastning är lägre än avkastningen på likvida medel kan en placerare höja
avkastningen genom placering i likvida medel.

En placerare som har valt att satsa på hög betalningsberedskap under perioder
då likvida medel ger lägre avkastning än aktiemarknaden, kommer i j ämförelse
med index att vanligen visa ett sämre resultat. Motsatsen gäller då likvida
medel ger högre avkastning än aktiemarknaden.

Fondstyrelserna belastas av kostnader som inte index belastas av. Dit hör bl a
förvaltningskostnader, courtage och fram till 91-12-01 även omsättningsskatt.

Marknadsvärden för aktier i onoterade foretag anges sällan varför deras värden
i de reala balansräkningarna vanligtvis uppskattas till anskaffningspris. Fjärde
AP-fonden och Fond 92-94 har dock i balansräkningen avsatt medel till risk-
reserv.

Avkastningskravet är ett av flera krav fondema skall tillgodose som vid vissa
tillfällen kan stå i motsatsförhållande till övriga krav. Under senare år har
emellertid fondema uppgett att avkastningskravet är prioriterat. För Fond
92-94 har även kravet att strukturera om portföljen till mer likvida aktier varit
viktigt.

196

Bilaga 2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

3 Jämförelse med allemansfonder och 1-3 AP-fonderna

Resultat av beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 2.6.

Metod

Följande formel tillämpas:

Avvikelse

(Real fondf 92 + Nuv överför - Nuv rekv - Real
fondf 91)

Real fondf 91

Real fondf 92 resp 91 = Realt fondkap 92-12-31 resp 91-12-31 + Skuld till

1-3 AP-fondema 92-12-31 resp 91-12-31

Nuvärde överför = Nuvärdet av överföringarna till 1-3 AP-fondema
1992 enligt Findatas avkastningsindex (Fdax)

Nuvärde rekv = Nuvärdet av rekvireringarna från 1-3 AP-fonder-

na 1992 enligt Findatas avkastningsindex (Fdax)

Rekvireringar och överföringar uppindexeras till nuvärde med Findatas
avkastningsindex. Metoden är analog med den som Svensk Fondstatistik
tillämpar vid beräkning av allemansfondernas avkastning.

Avvikelse

Realt fondkap 92 och 91 =

Skuld 1-3 AP 92 resp 91 =

(Realt fondkap 92 + Skuld 1-3 AP 92 + Nu-
värde överför - Nuvärde rekv - realt fondkap
91 - Skuld 1-3 AP 91)

Realt fondkap 91 + Skuld 1-3 AP 91

Realt fondkapital 921231 resp 911231

Skuld till 1-3 AP-fondema 92123 1 resp

911231

197

Bilaga 2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

4 Omsättningshastighet

Resultatet av beräkningarna presenteras i huvudrapporten, avsnitt 3.5.

Metod

RRV beräknar omsättningshastigheten enligt följande formel.

Oms.hast

(Köp + Försäljning - Rekv)/2

(Real fondf 92 + Real fondf 91 )/2

Köp
Försäljning
Rekv

Real fondf 92

Real fondf 91

= Bruttoköp av aktieposter

= Bruttoförsäljning av aktieposter

= Rekvirerade medel under 1992

= Realt fondkapital och skuld till 1-3 AP-fondema
92-12-31

= Realt fondkapital och skuld till 1-3 AP-fondema

91 12 31

Skulden till 1-3 AP-fondema ingår i fondförmögenheten därför att det ingår
i fondernas förvaltning att ge skulden avkastning fram till dess att skulden
betalas in.

Rekvirerade medel dras ifrån köp och försäljning därför att fondema bör
tillåtas köpa aktier för detta belopp utan utslag i omsättningshastigheten.

Fondbörsens omsättningshastighet har beräknats enligt en motsvarande metod.

Kommentarer

En hög omsättningshastighet för en fond i relation till Stockholms Fondbörs
behöver inte nödvändigtvis innebära att fonden haft hög omsättningshastighet.

Då fondema även gör andra placeringar än i noterade aktier underskattas
omsättningshastigheten.

I fondförmögenheten (nämnaren) ingår även andra tillgångar än noterade
aktier. Köp och försäljning sätts därför i relation till ett alltför stort tal.

Omsättningshastigheten definierad på detta sätt säger ingenting om enskilda
köp och försäljningar. Den anger endast ett genomsnittsvärde och kortvariga
innehav blir därför "kvittade" mot långvariga innehav. Antalet och andelen
kortvariga innehav analyseras därför inte genom metoden.

198

Bilaga 3

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Sammanställning av fondernas aktieportföljer

Innehåll

Tablå 7.1	Aktier i noterade bolag (A-, OTC- och O-listoma) samt utländska bolag
Tablå 7.2	Konvertibla skuldebrev i noterade bolag
Tablå 7.3	Aktier med köpoptioner/teckningsop- tioner
Tablå 7.4	Aktier i onoterade foretag
Tablå 7.5	Konvertibla skuldebrev i onoterade bolag samt utländska aktier/obligationer

199

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

Tablå 7.1: Portföljinnehav 1992-12-31. Aktier i noterade företag samt utländska företag, tkr sid 1 (4)

O CD LD <0

CD g- Z «•
o “ «a o
CO CD CD CD

o r\ »-

io ö lo

LD O O O
CM Q O

LDIQ[CD
t< co a

o o o o
to r* in
o> <£>

FFNS

Finnveden
Fordonia
Forsheda

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

O 09 09

O O O O O

u co <
OOuj^ —
2 2 2 2 2

» O 0
ID CM ID
CO CM
r< ö

» o -
o in o>
CM in

Tablå 7.1: Portföljinnehav 1992-12-31. Aktier i noterade företag Bamt utländska företag, tkr sid 2 (4)

201

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

TAB792.XLS93-05-14

	•2 2*
	• & * c ■*
	<
< cc
e £	S "2
pf z	*•5
	s
<
cn
	•2 2 *
	5 & *
	c •“
	<
Q *	•. •
Z ®	S ”2
O •
LL CM	a >
O>	S
	•2 2 *
	H *
	<
£ 5 *^t D	c "E -K ■«
< z	a >
S o S	S
□
<0
	2 2
	• 8- * c ■*
	<
CL Z	•. © C E ■K ■«
® Z	c >
U) O	Z
u.
	•2 2*
	• ? * c •*
	<
d. Z	•. ©
<ä	c E -g <«
UJ z	a >
* o	s
LL

o o o o o

<£>

e cm in

o in in o
in CM rt
ao * r*
en w'

O N CD

•U
c
>03

■ o

■D

<0
o
o

□C

CM
cn

‘2

O O CN

co o

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

o
-O

c
<

O O cn

'T O

2 °
$“■
cn

■O

Q S
o •

U. CN

c "2
■É ■©

c >

o
■o

a. £

a.
®

®
C "O
■i '•
03 >

■o

c se

o⁵

v
■o

•. ©
c "O

o o r»

CM
co
cö

co
o

CO
<ö

m o

id'

o o
cn

CM LO

CM •-
CD CD
cö -e
CM LD

CO
ö
co

or
cn
co
O

CM
CD
r*
f*>'
O
in

rf
io

co
co'

CM
cm'

CN o

< ^W.

CÖ cn'

10 co o

co <-
cd ad
to
co

CO 50

2§

O —

10 ö
CO CM
10

co
O

CM
CD
10

CÖ
CO

cö cö

CM CO
cö io'

10
in
co

co
o
co

co
o

■or CO

CO 10

O CD
CD —

co
cm'

co
»r

o
cn

cn to
co‘ r*

cn to
cö 'T

cn
co
CO

»t O
co
co

O CM

CO 10 CD

O co 10
co cn o
CO CM CO

10
o

co
CM

ao or co

«r cn
r*»'

>■

a>
cn

TAB792.XLS93-O5-14

o
10 CN
CO 5J
6 CD
CD CN

O 10 10
cd o o
CO •- CO

10
o

O
to
o

o
rr
cn

12
t

•c

_ _ a. cn "
cn cn cn cn cn

a.
a.
cn

2 — -o .*

2 i > > >

cn cn cn cn cn

T3
>•
cn

-o

to C3

E ®

(o a w

2 t c

H H D

•O ja
© c
ii

• | -5 c É

> $ > •< >O

203

Tfr o «N O O
cn rx

<0 CO

ö 6

o o o o o
CN O CD fx
Tf CD CO CD

CO CD LD

CN 00

O CT> O O

CD
CO

6
cn

CD «-

■2

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

•K

co
cd

CD
o
o

CT>

CD
rx
CN

TAB792.XLS93-O5-14

2 o

2 ®

«5 2
0_ oZ

O
oZ

o
CD

•o
o

■o

204

< a. •. ®
o u; c t?
□ O -g >n
d Z • >
h^sw

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

TAB792.XLS93-05-14

c.
c

:-:O;

205

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

OO»-O«- t* O O CD CO

o CN CN

o io v o 5
CO CN CO

O O IO M-

in o

•E

•e

Tablå 7.4: Portföljinnehav 1992-12-31. Aktier* I onoterade företag, vanligtvis anskaffningsvärden, tkr sid 1 (2)

<
S
S

D
co

ar
LU
Q
Z
O
LL

iZ iZ

a
c
o

206

Skr. 1993/94:13

Bilaga 6

TAB792.XLS93-05-14

O g O o

o
co

O
CO

8

o
co

»t CD

Ö ID*

CN o

LD O

CO ID

Ö CD

CD
<

Aktievärdena kan i vissa fall inkludera konvertibler

207

Skr. 1993/94:13

TAB792.XLS93O5-14

-o

-O

o
c
o

o
c
c

•o
t
o
o.

£
t

>
C

O
*

E
E

	*2 2	£
	© s- ■g -S
	<
< c	•. •
O LU	5 “E
g i	•K ■© c >
2 2	S
<
cn
	•e 5	£
	© «	£
	<
o	•_ ®
z ®	c "2
o ■	•* ■©
U. CN	« >
cn	S
	*2 2	£
	c •*	£
	<
CL cc < Q	•. © c "2 ■äf ■©
< ?	© >
s o i “•	S
3
cn
	*2 2	£
	ndel kap	£
	<
d. Z	©
< Q	c "2 -j£ <©
H z	© >
io O	S
LL
	■o 2
	ndel kap	£
	<
d. Z	■. ©
^< Q	c ■© -j ■©
LU Z	© >
•e O	s
LL

Bilaga 6

O
cb
CN

CO
CO

6
CN

10
cn

8 2
o o
ö CN

q co
ci Tt

CÖ

O CN

”t

o
in
10

O O
o <0

§8

cn
o
co

cb cb
CN

co’

c c
5 -

C _Q
c S o
o >-
Q CD LL
5 C C

w « « s
?E E g

‘c

CD
<

□
£
o

O
cb
CN

O
r~-

o o

§8

cn
o
co
cb

-
o
o> co

> ».
c NT
2- ^co E
-» o
X X

cn •

• O
c
e ^c

>
cn

2 M

•-= o

C
V
"O „
w ’O .>
C £ ~
o JS
CL <0
E T

C3> <0

C □

□
o.

c
c
o
£

<
c

•o

S:a konvertibler onote-

rade företag 111.273 0 111.273 138.582 249.855

208

ÅRSREDOVISNING

Riksförsäkringsverkets utlåtande

14 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 13

	RIKSFÖRSÄKRINGS- VERKET	MISSIV 1993-04-29	Skr. 1993/94:13 Bilaga 7 Dnr 3376/93-431
RFV	RIKSFÖRSÄKRINGS- VERKET	MISSIV 1993-04-29	Skr. 1993/94:13 Bilaga 7 Dnr 3376/93-431
			. riilÄKSDEPAO 1 ^! ’
		Regeringen Socialdepartementet Finansdepartementet	' 93 -05- 1 3

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente för
allmänna pensionsfonden (APR) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagar-
fondstyrelsernas samt fjärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Detta åläggande
har sedermera utvidgats till att omfatta den femte fondstyrelsen, som förordnades
den 27 april 1989. Därefter har löntagarfonderna enligt riksdagsbeslut (prop.
1991/92:36), avvecklats vid årsskiftet 1991/92. De tillgångar som förvaltades av
de fem löntagarfondstyrelserna överfördes vid utgången av år 1991 till en
awecklingsstyrelse som skall sköta förvaltningen fram till dess tillgångarna helt
utskiftas. Riksförsäkringsverket skall, fr.o.m. räkenskapsåret 1992, avge utlåtan-
de över endast fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning. I enlighet med
ovanstående överlämnas bifogade inom verket utarbetade promemoria "Utvärde-
ring av medelsförvaltningen vid fjärde och femte AP-fonderna år 1992".

Enligt den proposition som låg till grund för lagen (prop. 1983/84:50) bör Riks-
försäkringsverkets utvärdering göras "med utgångspunkt i pensionssystemets
intresse av trygg avkastning på det förvaltade kapitalet samt god tillväxt i ekono-
min". Fondmedlen skall enligt 34 § APR förvaltas på ett sådant sätt att "kraven
på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i
verkets utvärdering är sålunda lagd på att granska fondstyrelsernas medelsförvalt-
ning. Innebörden av själva utvärderingsuppdraget diskuterades utförligare i
verkets första utlåtande avseende verksamhetsåret 1984.

Fjärde och femte AP-fonderna uppvisar båda ett överskott (2 575 respektive 116
miljoner kronor) i förhållande till resultatkravet, år 1992. Fjärde fondstyrelsen
har, sett över hela dess 19-åriga verksamhetsperiod, ett relativt stort ackumulerat
realt överskott. Femte fondstyrelsen uppvisar efter tre och ett halvt års verksam-
het ett mindre ackumulerat underskott i förhållande till resultatkrav, på 0,2
miljarder kronor. Detta sammanhänger med att trenden på börsen har varit
fallande under större delen av Femte fondens verksamhetsperiod.

210

De i promemorian redovisade resultaten av utvärderingen ger inte Riksförsäk- Skr. 1993/94:13
ringsverket anledning att framföra några särskilda anmärkningar om fondernas Bilaga 7
medelsförvaltning under 1992.

I styrelsens handläggning av detta ärende har förutom undertecknad Scherman
deltagit ledamöterna Gennser, Grahn, Granqvist, Jönsson, Olsson, Sandberg och
Stålberg. Därjämte har närvarit personalföreträdarna Mlynarczyk och Myrberg,
avdelningscheferna Almström, Marklund, Nordlund och af Winklerfelt, byrå-
chefen Palmer, styrelsens sekreterare Molvidson samt tjänsteman Magdalinski,
den senare som föredragande.

K G Scherman

Per Magdalinski

211

RIKSFÖRSÄKRINGS-
VERKET

1993-04-29

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Utredningsenheten

UTVÄRDERING AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID

FJÄRDE OCH FEMTE AP-FONDERNA ÅR 1992

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

UTVÄRDERING AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID FJÄRDE OCH

FEMTE AP-FONDERNA ÅR 1992

1 UTVÄRDERINGSUPPDRAGET..................

2 UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS UTVÄRDERING

3 FONDERNAS MEDELSTILLDELNING.............

4 BÖRSUTVECKLINGEN .......................

5 FONDERNAS PLACERINGAR...................

5.1 Fondernas totala tillgångar ......................

5.2 Fondernas aktieplaceringar ......................

5.3 Fondernas likviditet...........................

6 FONDERNAS RESULTAT .....................

TABELLBILAGA ....................................

212

rjLZVy riksförsäkrings-
IV V VERKET

1993-04-29

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Utredningsenheten

Per Magdalinski

Utredningsenheten

Per Magdalinski

UTVÄRDERING AV MEDELSFÖRVALTNINGEN VID

FJÄRDE OCH FEMTE AP-FONDERNA ÅR 1992

Riksförsäkringsverket (RFV) har enligt lagen (1983:1092) om reglemente för
allmänna pensionsfonden (APR) ålagts att årligen avge utlåtande över löntagar-
fondstyrelsernas och fjärde fondstyrelsens förvaltning av medel. Åläggandet har
sedermera utvidgats till att omfatta den femte fondstyrelsen, som förordnades den
27 april 1989. Därefter har löntagarfonderna, enligt riksdagsbeslut (prop.
1991/92:36), avvecklats vid årsskiftet 1991/92. De tillgångar som förvaltades av
de fem löntagarfondstyrelserna överfördes vid utgången av år 1991 till en
awecklingsstyrelse som skall sköta förvaltningen fram till dess tillgångarna helt
utskiftas. Riksförsäkringsverket skall, fr.o.m. räkenskapsåret 1992, avge utlåtan-
de över endast fjärde och femte fondstyrelsernas förvaltning. Föreliggande PM
har upprättats med anledning av ovanstående.

UTVÄRDERINGSUPPDRAGET

Enligt den proposition (prop. 1983/84:50) som låg till grund för lagen om regle-
mente för allmänna pensionsfonden bör Riksförsäkringsverkets utvärdering göras
"med utgångspunkt i pensionssystemets intresse av trygg avkastning på det förval-
tade kapitalet samt god tillväxt i ekonomin". Fondmedlen skall enligt 34 § APR
förvaltas på ett sådant sätt att "kraven på god avkastning, långsiktighet och
riskspridning tillgodoses". Tyngdpunkten i verkets utvärdering är sålunda lagd på
att granska fondstyrelsernas medelsförvaltning. Innebörden av själva utvärderings-
uppdraget diskuteras utförligare i RFV:s första utlåtande, som avsåg verksamhets-
året 1984.

Fjärde och Femte AP-fondernas verksamhet utvärderas även av Riksrevisionsver-
ket (RRV). De granskas dessutom av fondernas revisorer. RFV har sålunda inte
någon anledning att genomföra en regelrätt revision av fondernas verksamhet.

213

15 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

UPPFÖLJNING AV FÖREGÅENDE ÅRS UT-
VÄRDERING

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Riksförsäkringsverkets utvärdering avseende verksamhetsåret 1991 gav inte verket
anledning att framföra några särskilda anmärkningar på fondernas resultat eller
placeringar. Emellertid framgick bl.a. följande om Fjärde och Femte AP-fonder-
na:

■ Fjärde AP-fondens reala resultat översteg, sett över hela dess verksamhets-
period, resultatkravet med cirka 14,5 miljarder kronor.

■ Femte AP-fondens reala resultat understeg, sett över hela dess verksamhets-
period, resultatkravet med cirka 350 miljoner kronor.

Det reala resultatet erhålles genom att korrigera det bokföringsmässiga
resultatet för dels orealiserade vinster/förluster, dels avsättningen för beva-
rande av kapitalets köpkraft. Resultatkravet motsvarar 3 % av inflations-
uppräknat grundkapital och skall årligen överföras till l-3:e AP-fonderna.

■ Storleken på femte fondstyrelsens rekvirerade medel, efter en verksamhets-
period på cirka två och ett halvt år, var 2 700 miljoner kronor. Detta belopp
motsvarade värdemässigt ungefär de medel som fjärde fondstyrelsen rekvire-
rade under sina tre första verksamhetsår.

214

FONDERNAS MEDELSTILLDELNING

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Medelsramen

Fjärde och femte fondstyrelsernas verksamhet finansieras med medel som, efter
rekvisition hos Riksförsäkringsverket, överförs från l-3:e AP-fonderna.

De medel som ljärde och femte fondstyrelserna får rekvirera begränsas enligt
26 § APR till "högst en procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet vid
utgången av närmast föregående kalenderår på de medel som första-tredje
fondstyrelserna förvaltar". Denna begränsningsregel trädde i kraft den 1 juli
1988. Tidigare fattade riksdagen fortlöpande beslut om medelsramens storlek.

Är 1992 var fjärde och femte fondstyrelsernas medelsramar 4 446 miljoner
kronor vardera.

Rekvirerade medel

Fjärde fondstyrelsen rekvirerade 500 miljoner kronor under 1992. Sammanlagt
har fondstyrelsen rekvirerat 4 000 miljoner kronor sedan den påbörjade sin
verksamhet 1974.

Även femte fondstyrelsen rekvirerade 500 miljoner kronor under 1992. Därmed
har femte fondstyrelsen rekvirerat 3 200 miljoner kronor sedan den påbörjade sin
verksamhet i augusti 1989.

215

BÖRSUTVECKLINGEN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Av stor betydelse för fondernas resultat är börsutvecklingen både under det
enskilda verksamhetsåret och under hela fondens verksamhetsperiod.

År 1992

Efter stora kursförändringar under 1992 slutade Veckans affärers totalindex på i
stort sett samma nivå som vid årets början (-0,3 %). Totalindex steg från års-
skiftet till början av maj, då högsta kurs noterades, med 11 %. Därefter sjönk
totalindex kraftigt fram till början av oktober, då lägsta kurs noterades. Sedan
började en återhämtning, som tog verklig fart efter den 19 november då den
svenska kronan släpptes fri. Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans affärers
totalindex under 1992?

Diagram 1 Veckans affärers totalindex under 1992 (VA-index den 29 decem-
ber 1972 = 100, 0 anger månadsskifte)

Veckans affärers totalindex, som omfattar samtliga företagsaktier som är
noterade på börsens AI- och All-lista, mäter endast kursförändringar, dvs. in-
kluderar inte utdelningar.

216

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Tabell 1 Förändringar i Veckans Affärers branschindex under 1992

Bransch	Förändring i branschindex %	Andel av totala börsvärdet i % 31/12 1992
Verkstäder	+ 24	34
Förvaltningsbolag	- 19	10
Fastighets- och
byggföretag	- 43	4
Övriga företag	- 20	9
Kemisk industri	+ 28	30
Banker	- 67	2
Skogsindustri	+ 13	9
Utvecklingsbolag	- 37	1
Handelsföretag	+ 4	1
Rederier	- 47	1
Totalindex	0	100

Förändringar i branschindex under 1992 skiljer sig väsentligt mellan branscherna.
Sämst under året utvecklades branscherna banker, rederier, fastighets- och
byggföretag. För fjärde året i rad utvecklades kemisk industri bäst av alla bran-
scher.

Perioden 1974-1992

Under 4:e AP-fondens verksamhetsperiod² har börsens utveckling varit för-
hållandevis ojämn. Under 4:e AP-fondens första sju verksamhetsår (1974-1980)
var förändringarna i totalindex relativt små. Därefter steg totalindex kraftigt fram
till augusti 1989, då högsta kurs noterades. 5:e AP-fonden, som började sin
verksamhet i augusti 1989, har däremot varit verksam under en period då
totalindex har fallit. Diagram 2 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex
under perioden 1974-1992.

4:e AP-fonden påbörjade sin verksamhet år 1974.

217

Diagram 2 Veckans Affärers totalindex under perioden 1974-1992 (VA-index Skr. 1993/94:13

den 29 december 1972 = 100) Bilaga 7

218

FONDERNAS PLACERINGAR

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

5.1 Fondernas totala tillgångar

Fjärde och Femte AP-fondernas marknadsvärderade tillgångar uppgick till 25,9
respektive 3,4 miljarder kronor vid utgången av 1992.’ Av deras sammanlagda
marknadsvärderade tillgångar på drygt 29 miljarder kronor var, vid utgången av
året, cirka 85 % placerade i aktier och 14 % i likvida tillgångar. I tabell 2 visas
fondernas marknadsvärderade tillgångar som andel av det totala börsvärdet vid
utgången av respektive år för åren 1987-1992.⁴

Tabell 2 Fondernas marknadsvärderade tillgångar i procent av det totala
börsvärdet (Al och All-listorna)

År	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden
1992	4,8	0,6
1991	4,1	0,5
1990	3,7	0,3
1989	3,2	0,1
1988	2,9
1987	2,8

5.2 Fondernas aktieplaceringar

Strategiska portföljen

Den s.k. strategiska portföljen, som består av fondernas största enskilda aktie-
placeringar, har stor betydelse för fondernas avkastning.

Den strategiska portföljens avkastning beror i sin tur på den sammantagna
effekten av kursutvecklingen for varje enskilt företag i denna portfölj. För att
något belysa fondernas strategiska portföljer kan det därför vara av intresse att
studera fondernas koncentration, dvs. de olika fondernas största placeringar på
aktiemarknaden vid utgången av 1992 i förhållande till de totala marknadsvärde-
rade tillgångarna. Fondernas koncentration framgår av tabell 3. I tabell B4-B5 i
tabellbilagan redovisas varje fonds 20 största placeringar.

I tabellbilagan i tabell B3 visas fondernas balansräkningar.

Femte AP-fonden påbörjade sin verksamhet under hösten 1989.

219

Tabell 3

Fondernas största placeringar på aktiemarknaden i förhållande till Skr. 1993/94:13

de totala marknadsvärderade tillgångarna den 31 december 1992. Bilaga 7
Procent

	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden
Tjugo största	76,2	67,5
Tio största	59,6	52,0
Fem största	40,9	34,1
Största	16,7	8,7

Fjärde AP-fonden har den största koncentrationen över lag, och i synnerhet om
man jämför fondernas största enskilda aktieinnehav.

Branschfördelning av fondernas inhemska aktieinnehav

Av naturliga skäl koncentrerar fondstyrelserna sitt aktieinnehav till ett begränsat
antal företag. Detta medför att fondernas avkastning kan förväntas avvika från
den genomsnittliga avkastningen på börsen. En grov bild av fondernas portfölj-
spridning erhålles genom att studera fördelningen av innehavet mellan olika
branscher. Branschfördelningen av löntagarfondernas inhemska aktieinnehav (AI
och All-listan) vid utgången av år 1992 framgår av tabell 4.

220

Tabell 4

Fondernas inhemska aktieinnehav (marknadsvärden) den 31 decem- Skr. 1993/94:13
ber 1992 fördelat efter bransch och uttryckt i procent av det totala Bilaga 7
inhemska aktieinnehavet

	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden	Branschför- delning på Stockholms fondbörs'	Förändring i bransch- index under 1992, %
Verkstäder	40	34	34	+ 24
Kemi	35	25	30	+ 28
Skog	10	8	9	+ 13
Fastighets- och byggföretag	3	4	4	-43
Handel	2	-	1	+ 4
Utveckling	0	-	1	-37
Förvaltning	0	17	10	- 19
Banker	0	-	2	-67
Rederier	0	-	1	-47
Övriga	9	12	9	-20
SUMMA	100	100	100	0

1 Veckans Affärers branschindex (AI och All-listan).

Fjärde AP-fonden är "överrepresenterade" jämfört med branschfördelningen på
Stockholms fondbörs i branscherna Verkstäder och Kemi, de två branscher som
gick bäst 1992. Femte AP-fonden är "överrepresenterad" i branscherna Förvalt-
ning och Övriga. Fjärde AP-fonden är "underrepresenterad" och Femte AP-fond-
en har inga innehav i branscherna banker och rederier, de branscher som utveck-
lades sämst under 1992.

Utländska aktier

Fjärde och femte fondstyrelserna har enligt 35 § APR rätt att placera medel i
utländska värdepapper i sådan omfattning att värdepapperens sammanlagda värde
inte överstiger tio procent av värdet av de medel som respektive styrelse för-
valtar. Fjärde och femte fondstyrelserna hade vid utgången av 1992 placerat 599
respektive 317 miljoner kronor i utländska värdepapper, vilket motsvarade 3,7
respektive 9,7 procent av det bokförda värdet på förvaltade medel.

Om man däremot tittar på marknadsvärdet utgjorde de utländska aktierna cirka

22 % av aktieportföljens marknadsvärde för Femte AP-fonden. För Fjärde

221

16 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 13

AP-fonden var motsvarande procentsats 3,3- Då i princip hela Femte AP-fondens
utländska innehav finns inom branschen Kemi skulle dess branschfördelning få ett
annat utseende om man inkluderade utländska innehav. T.ex. skulle branschen
Kemi uppgå till drygt 41 % av marknadsvärdet för aktieportföljen. För Fjärde
AP-fonden skulle branschfördelningen påverkas obetydligt av de utländska
innehaven.

Fondernas omsättning

Av specialmotiveringen till 34 § APR framgår bland annat: "För att understryka
att styrelsernas verksamhet inte skall inriktas på kortsiktiga placeringar av
spekulativ natur, har det i paragrafen förts in ett krav på långsiktighet. Detta krav
bör naturligtvis inte hindra en styrelse från att i ett särskilt fall avyttra en aktie-
post redan efter en kort tids innehav, om omständigheterna motiverar en försälj-
ning. Förvärven skall emellertid normalt ske med sikte på ett mera varaktigt inne-
hav." Någon gräns för omsättningens storlek anges inte i APR.

För att få en uppfattning om fondernas omsättning av värdepapper jämfört med
omsättningen av de aktier som noterats på AI- och All-listorna har omsättnings-
kvoter beräknats för 4:e och 5:e AP-fondernas portföljer. Som utgångspunkt för
en jämförelse tas här omsättningen på Stockholms fondbörs. En omsättningskvot
har beräknats som kvoten mellan börsomsättningen under året och börsvärdet vid
utgången av året. Denna kvot uppgick år 1992 till 0,30.

Omsättningskvoter för fonderna har beräknats på följande sätt. Summan av
fondernas köp och försäljningar har minskats med under året rekvirerat belopp.
Den erhållna summan har halverats för att få jämförbarhet med börsens kvot där
varje avslut består av ett köp och en motsvarande försäljning. Därefter har
summan relaterats till fondernas marknadsvärderade tillgångar vid utgången av
året.

Fondernas omsättningskvoter de tre senaste åren framgår av nedanstående
uppställning.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden	Börsens oms. kvot
1992	0,14	0,07	0,30
1991	0,17	0,07	0,23
1990	0,13	0,00	0,18

Båda fondernas omsättningskvoter de tre senaste åren ligger under börsens
omsättningskvot, enligt detta beräkningssätt.

222

Onoterade foretag

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

4:e AP-fonden har drygt 861 miljoner kronor placerade i onoterade företag,
vilket motsvarar cirka 5 % av fondkapitalets bokförda värde. Femte AP-fonden
har vid utgången av 1992 inte placerat några medel i onoterade företag.

5.3 Fondernas likviditet

Fonderna skall, enligt APR, huvudsakligen placera sina tillgångar på aktiemark-
naden. Av 39 § APR framgår dock att fonderna kan placera medel hos bank eller
i värdepapper med hög likviditet "om det behövs för en tillfredsställande betal-
ningsberedskap eller för att tillgodose kravet på ändamålsenlig förvaltning".

Fondernas genomsnittliga likviditet (månadsmått) under de tre senaste åren
framgår av följande tablå (miljoner kronor). Inom parentes anges den genomsnitt-
liga likviditeten i relation till de totala marknadsvärderade tillgångarna vid årets
slut.

År	4:e AP-fonden	5:e AP-fonden
1992	2 700 (10,4)	850 (24,9)
1991	2 224 (9,8)	586 (21,5)
1990	1 478 (7,6)	317 (18,9)

Den svaga utvecklingen under 1990-talet på Stockholms fondbörs har inneburit att
placeringar i likvida medel och penningmarknadsinstrument har varit ett sätt att
höja avkastningen på förvaltade medel. Dessutom har ränteläget varit högt under
1990-talet.

Under 1992 ökade båda fonderna sin likviditet ytterligare och Femte AP-fonden
hade under 1992 en genomsnittlig likviditet på knappt 25 %.

223

FONDERNAS RESULTAT

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

På de medel som fjärde och femte fondstyrelserna rekvirerar ställs ett långsiktigt
realt resultatkrav. Detta utgörs av dels en avsättning for bevarande av köpkraften
på rekvirerade medel, dels en årlig överföring till l-3:e AP-fondema motsvarande
3 % av inflationsuppräknat grundkapital. Eftersom resultatkravet är realt är det
också av intresse att studera fondernas reala utveckling.

I detta kapitel redovisas först fondernas bokforingsmässiga resultat och därefter
deras reala resultat. Resultaten sammanfattas nedan i tabell 5, och redovisas i
större detalj i tabellbilagans tabell B2.

Fondernas bokforingsmässiga resultat

Fjärde och Femte AP-fondernas bokforingsmässiga resultat var, efter överföring
till l-3:e AP-fonderna 1 475 respektive 5 miljoner kronor. I det långsiktiga
perspektivet är dock det bokforingsmässiga resultatet, som i hög grad avgörs av
försäljningar av aktieposter, av mindre intresse. Det reala resultatet, som diskute-
ras i nästa avsnitt, ger en mer rättvisande bild av fondernas resultat.

Fondernas reala resultat

I den reala resultaträkningen justeras det bokforingsmässiga resultatet för värde-
förändringen i dold reserv (ej realiserade vinster/förluster) och för avsättning för
bevarande av grundkapitalets köpkraft (inflationen under året). Efter avdrag för
den årliga överföringen till 1 -3:e AP-fonderna erhålles ett överskott/underskott i
förhållande till resultatkrav.

224

Skr. 1993/94:13

Tabell 5

Fondernas resultaträkningar 1992 (miljoner kronor)

	4:e AP- fonden	5:e AP- fonden	4:e och 5:e AP-fonden
Aktieutdelningar, räntenetto och övriga intäkter	943,3	170,0	1 113,3
Förvaltningskostnader och avskrivningar	-17,6	-6,4	-24,0
Reavinstnetto	1 064,8	-63,0	1 001,8
Nedskrivning av aktier och fordringar	-284,2	0,0	-284,2
Bokföringsmässigt resultat före över- föring till l-3:e AP-fonderna	1 706,2	100,6	1 806,8
Avsättning för be- varande av grund- kapitalets köpkraft	-135,6	-53,8	-189,4
Förändring av orealiserade vinster/förluster	1 235,5	164,9	1 400,4
Realt resultat	2 806,1	211,7	3 017,8
Överföring till l-3:e AP-fonderna	-231,5	-95,5	-327,0
Årets reala resultat efter överföring till l-3:e AP-fonderna	2 574,6	116,3	2 690,9

Bilaga 7

Båda fonderna har ett positivt realt resultat efter överföring till l-3:e AP-fondema
för 1992, vilket innebär att de uppfyllt resultatkravet.

Det reala resultatet påverkas i stor utsträckning av den orealiserade värdeföränd-
ringen i aktieinnehavet som i sin tur påverkas av börsutvecklingen. Under senare
år har börsutvecklingen varit såväl starkt positiv som starkt negativ (se diagram 2
sidan 6). Därför bör fondernas reala utveckling ses i ett längre tidsperspektiv.

225

Ett ackumulerat realt resultat lika med noll i förhållande till resultatkrav motsva-
rar en realutveckling om tre procent, dvs. en utveckling i takt med inflationen
och kravet om en 3-procentig överföring till l-3:e AP-fondema.

Fjärde AP-fonden hade, mätt över sin verksamhetsperiod, ett ackumulerat
överskott i förhållande till resultatkrav på cirka 17,1 miljarder kronor vid 1992
års utgång. Femte AP-fonden uppvisade ett ackumulerat underskott som vid
utgången av 1992, efter ungefär tre och ett halvt års verksamhet, var cirka -0,2
miljarder kronor.

Skillnaderna mellan fondernas ackumulerade reala resultat beror bland annat på
verksamhetsperiodens längd och på börsutvecklingen under respektive fonds
verksamhetsperiod. 4:e AP-fonden har varit verksamma under 1980-talets stora
börsuppgång och kunde därmed bygga upp stora ackumulerade överskott i
förhållande till resultatkravet. Detta har 5:e AP-fonden hittills inte haft möjlighet
till.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

226

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

TABELLBILAGA

227

Tabell B1

4:e och 5:e AP-fondernas rekvirerade grundkapital 1984-1991.
Miljoner kronor

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

	4:e AP-fonden	5:e AP-fonden	4:e + 5:e AP-fonden
Rekvirerade medel
före 1984	1 700		1 700
1984	150		150
1985	-		-
1986	300		300
1987	200		200
1988	-		-
1989	650	500	1 150
1990	500	1 500	2 000
1991	0	700	700
1992	500	500	1 000
Grundkapital
totalt 1992	4 000	3 200	7 200

228

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

co O q q

cd r»' co o

h- co cn •

LD ld

CO	CD	T-	q	00
Cd'	cd	Ld'		cd
00	cn	cn	00	o
O	LD	LD	CN	00
T—	r—		CN	«—

O	q	q	q q	q	q	q
r»'	cn	cd	O CD	r*'	r^'	O
CN	rx	O	O co	T—	CN	CD
cn		00	T	O	CO	CD
		»-	»-	co		CN

Q.
<

iri

■O
c
o

q q

O CD
LD t-

q q
cd q

q
cn

q q ■

CN LD

ld'

q
cn

ld'

q
co'

»—

V-

cL £

q ■

LD CD

< -S

ld'

r»'

r^'

cd'

co'

T—

M-'

r—

s 1

r**

q	q	q
CD	T—	't
o	CO	r*.
00	CN	LD
CN		CN

Tabell B2 Fondernas nominella och reala resultaträkning 1992. Miljoner kronor

ro
c
<ä
■O

c
o

o.
<

				®
			Q. =O	cn
	ro			T^-
	c		cn	_J
	a>		_®	—J
	■o c	cn	ro	b-
	o	=o	CL ro	O z
b- < F—	CL <	® v>	JZ •o c □	cc ■O LL		ro
—J D	cn	C >	05	CC UJ		c <5
CO	^r—	o •Q ro	>	>		■o
UJ cc		o •Q ro	ro	O LU		c o
b- o	O) c	® cn	"O c ro	CC O		CL <
co	^:O	rö	ro	LL
co	> ■O	0) o	> D>	F— < H	<	cn	b- < b-
CO 0 z cc	0) ^:O	> ro cn c	^:O cn c	—J D (O LU CC	z cc LU Q	O) c	-J D CO LU CC
o u.	ro □ V)	■O c =ro	c =ro cn	b— <	Z O LL. CL	^:O	b- <
o	®	=O	>	LU	Z O LL. CL	>	LU
00	CC	LL	<	CC	<	O	CC

Summan av delposter kan på grund av avrundning avvika från angiven summa.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

0)
■O
c
o

xz
o
o

•o

CO O r- O) co r* CO Q>

CO r-' Q) CnV r-‘ o'

CD CO o h* M- CO

t- 't LD CO

CT)
CN CN

00 CN O O		co	r*»	ro	ro	ro
r*»' Tt < o	ro'	co'	co'	O	CN
CN co	CD	o	CD	ro	CD	co
co	r*	r*		CD	ro	co
		T-		CN	00	ro
			l""		CN	CN

ro
p
jO

O
00

CO ro <— ro CD CO CD
CO O) CN OO o' CD

cd co o co

•-t- co Kt «-

ro o

00 CN o O		«-	O O ro	ro	ro
	r- o	ro	o cd ro	r*-'	co'
	CN CO	CD	O cn	O	r*
	CO "t	r*	cn Tt
			r*. o »-	ro	o

ro O ro i- co r«

ro ro ro cn <- o o			CD
	T—	CN •“	O
O		CO	Tt

co ro in

o' co' ro

co	ro ro co	CN	r*.
ro	rC co' cd'	r*-'	cd'
ro	ro »-	o	O
	ro co r-	co	M-
	co	co	CO

»t 01 o O) r- CO

ro ro ro cn o o o

CD
ro
co

Tf «-
O

CN 00 LD *
o' co' ro
ro

CD	o		CN	ro	w-
ro	o	T-	ro'	cd'	cd
ro	o	ro		ro	ro
	CN			CN	co
	co			co	co

230

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Tabell B4 De 20 största placeringarna i 4:e AP-fonden den 31 december 1992, marknadsvärden

Företag	Ordningsnr		-90	-89	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-92	-91	-90	-89	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Astra	1	1	1	1	Kemi	4 342 220	4,9	5,8
Ericsson	2	6	2	3	Verkstad	1 737 688	4,6	0,2
Asea	3	9	3	2	Verkstad	1 580 179	4,6	5,5
Procordia	4	2	4	18	Övrig	1 516 702	3,1	1,5
Sandvik	5	3	10	8	Verkstad	1 427 338	6,3	7,2
SCA	6	8	6	7	Skog	1 120 921	5,2	4,8
AGA	7	4	5	10	Kemi	1 076 600	7,3	9,2
Volvo	8	5	12	5	Verkstad	1 060 105	4,0	7,4
Electrolux	9	11	11	6	Verkstad	918 299	5,4	0,2
Sydkraft	10	7	8	9	Övrig	677 084	4,5	7,5
Incentive	11	12			Verkstad	656 164	5,4	5,1
Gambro	12	17	17		Övrig	597 359	6,9	3,6
Skanska	13	10	7	4	Fast o bygg	551 294	5,4	3,6
Stora	14	16			Skog	532 328	3,2	3,9
Modo	15	18			Skog	435 642	4,2	3,7
Perstorp	16	14	14		Kemi	396 981	8,6	4,1
Gullspång	17	13	13	15	Övrig	356 118	7,7	4,5
H & M	18				Handel	261 375	5,1	2,4
Atlas Copco	19				Verkstad	260 709	2,2	3,1
SKF	20	15	16	12	Verkstad	253 776	3,1	4,4

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade tillmarknadspris) = (19 758 882/
25 925 215) = 76,2 %.

231

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Tabell B5 De 20 största placeringarna i 5:e AP-fonden den 31 december 1992, marknadsvärden

Företag	Ordningsnr				Bransch Veckans Affärer	Marknads- enligt tkr	Andel av värde kapital %	Andel av aktie-rösträtt %
Företag	-92	-91	-90	-89	Bransch Veckans Affärer	Marknads- enligt tkr	Andel av värde kapital %	Andel av aktie-rösträtt %
AGA	1	1	1	3	Kemi	295 075	2,0	2,8
Roche Holding	2				Utländska	279 803
Sandvik	3	3	6	12	Verkstad	241 844	1,1	1,4
Sydkraft	4	2	2	10	Övrig	190 146	1,4	2,3
Perstorp	5	4	3	9	Kemi	154 148	3,8	1,8
Cardo	6	10	14		Förvaltning	129 750	3,1	3,1
Volvo	7	6	8	2	Verkstad	128 191	0,5	1,2
Hafslund	8				Utländska	121 021	0,8	1,1
Latour	9				Förvaltning	116 450	8,7	6,7
SCA	10	8	7	7	Skog	115 663	0,5	0,5
Novo Nordiska	11				Utländska	115 564	0,5	0,2
Ericsson	12	11	15		Verkstad	93 703	0,2	0,0
Skanska	13	7	5	1	Fast o bygg	67 285	0,7	0,4
SKF	14	9	9		Verkstad	64 199	0,8	1,0
Export Inv	15	12	17	13	Förvaltning	42 409	1,9	1,4
Atlas Copco	16				Verkstad	33 771	0,0	1,8
Stora	17	14	12	4	Skog	33 582	0,2	0,2
Securitas	18				Övrig	28 871	0,9	0,6
Asea	19				Verkstad	24 294	0,1	0,1
Spectra	20	15			Verkstad	23 827	1,7	1,7

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (2 299 596/
3 406 737) = 67,5 %.

232

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Tabell B4 De 20 största placeringarna i 4:e AP-fonden den 31 december 1992, marknadsvärden

Företag	Ordningsnr		-90	-89	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Företag	-92	-91	-90	-89	Bransch enligt Veckans Affärer	Marknads- värde tkr	Andel av aktie- kapital %	Andel av rösträtt %
Astra	1	1	1	1	Kemi	4 342 220	4,9	5,8
Ericsson	2	6	2	3	Verkstad	1 737 688	4,6	0,2
Asea	3	9	3	2	Verkstad	1 580 179	4,6	5,5
Procordia	4	2	4	18	Övrig	1 516 702	3,1	1,5
Sandvik	5	3	10	8	Verkstad	1 427 338	6,3	7,2
SCA	6	8	6	7	Skog	1 120 921	5,2	4,8
AGA	7	4	5	10	Kemi	1 076 600	7,3	9,2
Volvo	8	5	12	5	Verkstad	1 060 105	4,0	7,4
Electrolux	9	11	11	6	Verkstad	918 299	5,4	0,2
Sydkraft	10	7	8	9	Övrig	677 084	4,5	7,5
Incentive	11	12			Verkstad	656 164	5,4	5,1
Gambro	12	17	17		Övrig	597 359	6,9	3,6
Skanska	13	10	7	4	Fast o bygg	551 294	5,4	3,6
Stora	14	16			Skog	532 328	3,2	3,9
Modo	15	18			Skog	435 642	4,2	3,7
Perstorp	16	14	14		Kemi	396 981	8,6	4,1
Gullspång	17	13	13	15	Övrig	356 118	7,7	4,5
H & M	18				Handel	261 375	5,1	2,4
Atlas Copco	19				Verkstad	260 709	2,2	3,1
SKF	20	15	16	12	Verkstad	253 776	3,1	4,4

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade tillmarknadspris) = (19 758 882/
25 925 215) = 76,2 %.

233

Skr. 1993/94:13

Bilaga 7

Tabell B5 De 20 största placeringarna i 5:e AP-fonden den 31 december 1992, marknadsvärden

Företag	Ordningsnr				Bransch Veckans Affärer	Marknads- enligt tkr	Andel av värde kapital %	Andel av aktie-rösträtt %
Företag	-92	-91	-90	-89	Bransch Veckans Affärer	Marknads- enligt tkr	Andel av värde kapital %	Andel av aktie-rösträtt %
AGA	1	1	1	3	Kemi	295 075	2,0	2,8
Roche Holding	2				Utländska	279 803	-	-
Sandvik	3	3	6	12	Verkstad	241 844	1,1	1,4
Sydkraft	4	2	2	10	Övrig	190 146	1,4	2,3
Perstorp	5	4	3	9	Kemi	154 148	3,8	1,8
Cardo	6	10	14		Förvaltning	129 750	3,1	3,1
Volvo	7	6	8	2	Verkstad	128 191	0,5	1,2
Hafslund	8				Utländska	121 021	0,8	1,1
Latour	9				Förvaltning	116 450	8,7	6,7
SCA	10	8	7	7	Skog	115 663	0,5	0,5
Novo Nordiska	11				Utländska	115 564	0,5	0,2
Ericsson	12	11	15		Verkstad	93 703	0,2	0,0
Skanska	13	7	5	1	Fast o bygg	67 285	0,7	0,4
SKF	14	9	9		Verkstad	64 199	0,8	1,0
Export Inv	15	12	17	13	Förvaltning	42 409	1,9	1,4
Atlas Copco	16				Verkstad	33 771	0,0	1,8
Stora	17	14	12	4	Skog	33 582	0,2	0,2
Securitas	18				Övrig	28 871	0,9	0,6
Asea	19				Verkstad	24 294	0,1	0,1
Spectra	20	15			Verkstad	23 827	1,7	1,7

De tjugo största placeringarnas andel av fondens totala tillgångar (värderade till marknadspris) = (2 299 596/
3 406 737) = 67,5 %.

234

Finansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 30 september 1993

Skr. 1993/94:13

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Wester-
berg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, Dinkel-
spiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg, Odell, Lund-
gren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Lundgren

Regeringen beslutar att till riksdagen överlämna skrivelse 1993/94:13
Redovisning av Allmänna pensionsfondens verksamhet år 1992.

235

gotab 45020, Stockholm 1993

Regeringens skrivelse1993/94:13

INNEHÅLL

1992 I SAMMANDRAG

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

11

FORTSATT HÖG AVKASTNING

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

12

13

AP-FONDEN OCH DET SVENSKA 1993/94:13

Bilaga 1

ATP-SYSTEMET

14

FONDKAPITALET FORTSÄTTER

ATT ÖKA

Tabell 1. Fondkapitalets utveckling 1960-1992, marknadsvärde, mdkr.

15

Tabell 2. AP-fondens placeringar under 1991 och 1992, mdkr.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Diagram 1. Placeringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo december1991 och 1992 (anskaffningsvärden i %).

16

AP-FONDENSORGANISATION

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

17

ORGANISATION

18

ALLMÄN ÖVERSIKT

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

19

Diagram 3. Avkastningskurvor.

20

Tabell 3. Statsfinansernas utveckling, mdkr.

Diagram 4. Finansiellt sparande i % av BNP, sektorfördelat.

21

Diagram 5. Finansiellt sparande offentlig sektor, i % av BNP.

22

STATEN LÅNAR UTOMLANDS 1993/94:13

Bilaga 1

Tabell 4. Placeringar i obligationer, certifikat och växlar, mdkr.

23

Tabell 5. Förändring av bankernas nettoutlåning till allmänheten, mdkr.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

Tabell 6. Förändring av bostadsinstitutens och finansbolagensnettoutlåning till allmänheten, mdkr.

24

AVVAKTANDE

FASTIGHETSMARKNAD

25

PENNING- OCH

OBLIGATIONSMARKNAD

26

Diagram 6. Fondens totala obligationstillgångar fördelade på staten, bostads-finansierande institut samt övriga emittenter, 1988-1992 (procentuell andel).

Diagram 7. Ränted ifferensen mellan statens och bostadsinstitutensobligationer, med fem års löptid, 1988-1992.

27

DIREKTLAN

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

28

29

AP FASTIGHETER

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

30

Diagram 8. Direktägda förvaltningsfastigheter, fördelning av lokalyta.

Skr. 1993/94:13

Bilaga 1

31

32

AP-FONDENS VERKSAMHET, 1993/94:13

Bilaga 1

RESULTAT OCH STÄLLNING 1992

33

Tabell 7. AP-fondens avkastning på placeringar 1988-1992, %.

34

Tabell 8. AP-fondens avkastning på placeringar 1992.

Regeringens skrivelse
1993/94:13

AP-FONDEN OCH DET SVENSKA ^1993/94:13

Diagram 1. Placeringarnas fördelning på låntagarkategorier ultimo december
1991 och 1992 (anskaffningsvärden i %).

AP-FONDENS
ORGANISATION

Tabell 6. Förändring av bostadsinstitutens och finansbolagens
nettoutlåning till allmänheten, mdkr.

Diagram 6. Fondens totala obligationstillgångar fördelade på staten, bostads-
finansierande institut samt övriga emittenter, 1988-1992 (procentuell andel).

Diagram 7. Ränted ifferensen mellan statens och bostadsinstitutens
obligationer, med fem års löptid, 1988-1992.

Diagram 9. Fondkapital till marknadsvärde och
ackumulerade reala överskott/underskott, 1960-1992.