Skr.
1993/94:128
Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.
Stockholm den 16 december 1993
Carl Bildt
Börje Hörnlund
(Arbetsmarknadsdepartementet)
I skrivelsen lämnar regeringen en redogörelse för ILO:s konvention
(nr 173) och rekommendation (nr 180) om skydd av arbetstagares
fordringar i händelse av arbetsgivarens insolvens i enlighet med vad
som föreskrivs i ILO:s stadga.
1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 128
Skr. 1993/94:128
1 Inledning................................ 3
2 Konventionen (nr 173) och rekommendationen (nr 180)
om skydd av arbetstagares fordringar i händelse av
arbetsgivarens insolvens ...................... 3
2.1 Bakgrund ........................... 3
2.2 Konventionens och rekommendationens huvudsakli-
ga innehåll........................... 4
2.3 Regeringens överväganden................. 6
Bilaga 1 ILO:s konvention (nr 173) om skydd av arbets-
tagares fordringar i händelse av arbets-
givarens insolvens
(Engelsk originalversion och svensk över-
sättning) ......................9
Bilaga 2 ILO:s rekommendation (nr 180) om skydd av
arbetstagares fordringar i händelse av arbets-
givarens insolvens
(Engelsk originalversion och svensk över-
sättning) .....................19
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den
16 december 1993 ..................... 27
Skr. 1993/94:128
Genom sin anslutning till Nationernas förbund år 1920 inträdde Sverige
som medlem av Internationella arbetsorganisationen (ILO).
ILO:s beslutande församling - Internationella arbetskonferensen -
sammanträder i regel en gång per år. Arbetskonferensen kan enligt
artikel 19 i organisationens stadga beträffande förslag, som förts upp på
mötets dagordning, besluta antingen om en internationell konvention,
avsedd att ratificeras av organisationens medlemmar, eller om en re-
kommendation, avsedd att övervägas vid lagstiftning eller på annat sätt
men utan den bindande karaktär som en ratificerad konvention har. Om
beslutet är av mindre räckvidd eller huvudsakligen av formell innebörd,
t.ex. då det gäller en begäran om utredning, brukar det ges formen av
en resolution.
Senast 18 månader från avslutandet av konferensens session skall
varje medlemsstat förelägga landets lagstiftande församling antagna
konventioner och rekommendationer för lagstiftning eller andra åtgär-
der. Varje medlemsstat har vidare skyldighet att underrätta Internatio-
nella arbetsbyråns generaldirektör om de åtgärder som har vidtagits för
att uppfylla denna förpliktelse samt om vilka åtgärder som i övrigt har
vidtagits.
Internationella arbetskonferensens sjuttionionde möte hölls i Geneve
den 3-23 juni 1992.
Arbetskonferensen antog en konvention (nr 173) och en rekommenda-
tion (nr 180) om skydd av arbetstagares fordringar i händelse av arbets-
givarens insolvens. Texterna på engelska och svenska till konventionen
och rekommendationen finns som bilagorna 1 och 2.
2.1 Bakgrund
Arbetstagarnas särskilda skyddsbehov vid arbetsgivarens obestånd har
tidigare uppmärksammats av ILO främst genom den år 1949 antagna
konventionen (nr 95) om rättsskydd för lön. Denna konvention före-
skriver att en lönefordran skall ha förmånsrätt, men lämnar frågan om
vilken prioritet lönefordringar skall ha att bestämmas av nationell lag-
stiftning. Konventionen har inte ratificerats av Sverige. Här kan också
nämnas ILO-konventionen (nr 17) om ersättning vid olycksfall i arbetet,
som vid arbetsgivarens insolvens skyddar arbetstagarens fordran av-
seende ersättning för en arbetsolycka.
Sedan år 1949 har den nationella lagstiftningen i många länder ge-
nomgått betydande förändringar vad gäller skyddet av arbetstagarens
fordringar vid arbetsgivarens insolvens. Förutom att själva begreppet
"lönefordring" givits ett vidgat innehåll, har lönefordringama fått bättre
1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 128
prioritet jämfört med andra förmånsberättigade fordringar. Många Skr. 1993/94:128
länder, framför allt i Västeuropa, har också infört lönegarantiinstitut till
skydd för lönefordringama vid arbetsgivarens obestånd. Härvid kan
nämnas att EG:s ministerråd år 1980 antagit direktiv om tillnärmning av
medlemsstaternas lagstiftning rörande skydd för arbetstagarna vid ar-
betsgivarens insolvens (80/987/EEG). I direktivet föreskrivs att med-
lemsstaterna skall skydda arbetstagarnas lönefordringar genom lönega-
rantiinstitut.
Initiativet för att inom ILO utarbeta nya instrument till skydd för
lönefordringar vid obestånd togs år 1974 av ILO:s andra europeiska
regionala konferens som antog en resolution om arbetstagarnas rättig-
heter i konkurs. År 1985 hölls ett förberedande expertmöte vars rapport
låg till grund för ILO:s styrelses beslut att sätta upp ämnet på arbets-
konferensens dagordning.
Efter sedvanlig tvåårsbehandling antog Internationella arbetskonferen-
sen år 1992 konventionen (nr 173) och rekommendationen (nr 180) om
skydd av arbetstagares fordringar i händelse av arbetsgivarens insol-
vens. För konventionen röstade 293 ombud medan 52 röstade emot och
48 avstod. För rekommendationen röstade 281 ombud medan 65 röstade
emot och 42 avstod. Av de svenska ombuden röstade de två regerings-
representantema för både konventionen och rekommendationen. Arbets-
givarrepresentanten röstade emot, i likhet med majoriteten av arbets-
givarna, och arbetstagarrepresentanten röstade för, i likhet med den
övriga arbetstagargruppen.
2.2 Konventionens och rekommendationens huvudsakliga
innehåll
I konventionen nr 173 framhålls inledningsvis betydelsen av skydd för
arbetstagares fordringar i händelse av deras arbetsgivares insolvens och
erinras om bestämmelserna i detta ämne i artikel 11 i 1949 års kon-
vention (nr 95) om rättsskydd för lön och i artikel 11 i 1925 års kon-
vention (nr 17) om ersättning vid olycksfall i arbetet. Det konstateras att
efter antagandet av 1949 års konvention har rehabiliteringen av insol-
venta företag kommit att tillmätas större vikt på grund av insolvensens
sociala och ekonomiska konsekvenser och att ansträngningar bör göras
där det är möjligt för att rehabilitera foretag och därmed trygga syssel-
sättning. Det konstateras vidare att efter 1949 års konvention har det
skett en betydande utveckling av lagstiftning och praxis i många med-
lemsländer, vilket inneburit förbättrat skydd av arbetstagares fordringar
i händelse av arbetsgivarens insolvens.
Konventionens materiella innehåll kan sägas bestå av två huvuddelar,
föreskrifter om löneskydd genom förmånsrätt och genom ett garantiin-
stitut. Båda formerna av löneskydd tar sikte på situationen att arbetsgi-
varen inte kan betala arbetstagares fordringar på grund av insolvens.
Med insolvens avses "situationer då, i enlighet med nationell lagstift-
ning och praxis, förhandlingar har inletts angående en arbetsgivares
tillgångar med sikte på en kollektiv gottgörelse av dennes fordringsäga-
re". En medlemsstat kan för konventionens ändamål utsträcka uttrycket Skr. 1993/94:128
insolvens till att avse även andra situationer då arbetstagares fordringar
inte kan betalas på grund av arbetsgivarens ekonomiska förhållanden.
En medlemsstat kan välja att ratificera konventionen endast avseende
den ena formen av löneskydd, för att senare, om den så önskar, ut-
sträcka sitt godtagande även till den andra delen. Godtar medlemsstaten
förpliktelserna i båda delarna i konventionen, finns det möjligheter att
begränsa löneskyddet genom ett garantiinstitut till vissa kategorier av
arbetstagare och till vissa delar av ekonomisk verksamhet. Det finns
också möjlighet att helt utesluta fordringar som skyddas genom ett
garantiinstitut från skydd genom förmånsrätt. Vidare medger konventio-
nen att vissa arbetstagare, främst offentliganställda, helt utesluts från
löneskydd enligt konventionen på grund av den speciella karaktären av
deras anställning eller om det finns andra former av garantier som
erbjuder dem ett skydd likvärdigt med konventionens.
De särskilda föreskrifterna om löneskydd genom förmånsrätt upptar
fyra artiklar.
Förmånsrätten skall omfatta minst
- arbetstagares fordringar på löner härrörande från en bestämd period,
som inte får vara kortare än tre månader före insolvensen eller före
anställningens upphörande,
- arbetstagares fordringar på semesterlön som härrör från arbete det år
insolvensen inträffade eller anställningen upphörde och föregående
år,
- arbetstagares fordringar på ersättning avseende andra slag av betald
frånvaro härrörande från en bestämd period, som inte får vara korta-
re än tre månader före insolvensen eller anställningens upphörande,
och
- avgångsvederlag som tillkommer arbetstagare då deras anställning
upphör.
Vilken plats i förmånsrättsordningen arbetstagares fordringar skall ha
blir i viss mån beroende av om fordringarna också skyddas genom ett
garantiinstitut. Som huvudregel gäller att arbetstagares fordringar skall
ges bättre förmånsrätt än de flesta andra förmånsrättsberättigade ford-
ringar. Detta gäller särskilt i förhållande till fordringar som staten och
socialförsäkringssystemet har. Om arbetstagares fordringar emellertid
skyddas även genom ett garantiinstitut, kan de sättas efter statens och
socialförsäkringssystemets fordringar i förmånsrättshänseende.
Föreskrifterna som särskilt behandlar löneskydd genom ett garantiin-
stitut behandlas i fem artiklar.
Det fastslås att organisation, administration, drift och finansiering av
lönegarantiinstitutioner skall regleras - såsom konventionens tillämpning
i övrigt - genom lagar, föreskrifter eller på annat sätt som är förenligt
med nationell praxis. Löneskyddet enligt denna del av konventionen kan
även anförtros att ombesörjas av försäkringsbolag så länge de erbjuder
tillräckliga garantier. Vidare kan medlemsstat vid tillämpningen av
denna del av konventionen vidta lämpliga åtgärder för att förhindra
eventuellt missbruk. 5
Fordringarna skyddade genom ett garantiinstitut skall omfatta minst Skr. 1993/94:128
- arbetstagares fordringar på löner härrörande från en bestämd period,
som inte får vara kortare än åtta veckor före insolvensen eller anställ-
ningens upphörande,
- arbetstagares fordringar på semesterlön som härrör från arbete under
en bestämd period, som inte får vara kortare än sex månader före in-
solvensen eller anställningens upphörande,
- arbetstagares fordringar på ersättning avseende andra slag av betald
frånvaro härrörande från en bestämd period, som inte får vara korta-
re än åtta veckor före insolvensen eller anställningens upphörande,
och
- avgångsvederlag som tillkommer arbetstagare då deras anställning
upphör.
Båda formerna av löneskydd kan begränsas genom nationella lagar eller
föreskrifter till ett fästställt belopp, som dock inte får understiga en
socialt acceptabel nivå. Om löneskyddet begränsas på sådant sätt skall
det fastställda beloppet justeras när så är nödvändigt för att upprätthålla
dess värde.
Rekommendationen nr 180 innehåller bestämmelser som utvidgar
både antalet situationer då arbetsgivaren kan sägas vara insolvent och
omfattningen av löneskyddet.
När det gäller löneskydd genom förmånsrätt föreslås t.ex. att det
skall omfatta fordringar på löner, övertidsersättning, provision och
andra typer av ersättningar avseende arbete under en bestämd period
före insolvensen eller anställningens upphörande. Denna tidsperiod bör
enligt rekommendationen inte vara kortare än tolv månader. Om löne-
fordringen har tillerkänts arbetstagare genom en dom eller en skiljedom
inom tolv månader före tidpunkten för insolvensen, bör fordringen
omfattas av förmånsrätt utan avseende på när den har intjänats. Vidare
föreslås att bl.a. fordringar på kompensation vid uppsägning utan giltig
grund och andra ersättningar, som tillkommer arbetstagare när anställ-
ningen upphör, skall omfattas av löneskydd.
2.3 Regeringens överväganden
Regeringens bedömning: Sverige bör for närvarande inte tillträda
konventionen nr 173.
ILO-kommittén: Ärendet har enligt bestämmelserna i konventionen
(nr 144) om samråd på trepartsbasis för att främja genomförandet av
ILO:s normer remitterats till ILO-kommittén, som i sin tur har inhämtat
yttranden från Riksförsäkringsverket, Riksskatteverket, Arbetsmark-
nadsstyrelsen (AMS), Kammarkollegiet, Riksrevisionsverket, länsstyrel-
serna i Göteborgs och Bohus län, Kronobergs län och Stockholms län,
Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska Kommunförbundet,
Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige (LO) och Tjänste- Skr. 1993/94:128
männens Centralorganisation (TCO).
Remissinstanserna: Flera remissinstanser, däribland LO, TCO,
länsstyrelserna i Stockholms län och Göteborgs och Bohus län samt
AMS, har funnit att det inte finns några hinder mot ratifikation av
konventionen. Andra remissinstanser har pekat på att termen "insol-
vens" synes ha en vidare betydelse än vad som gäller enligt de svenska
reglerna om förmånsrätt och lönegaranti. Bestämmelserna om avgångs-
vederlag kan enligt vissa remissinstanser medföra hinder för ratifika-
tion. SAF har motsatt sig ratifikation både av sakliga och av principiella
skäl. Bl.a. framhåller SAF under hänvisning till den pågående över-
synen av lönegarantireglema, att ratifikation som kommer att binda
Sverige under minst tio år inte bör komma till stånd. ILO-kommittén
har för sin del inte slutbehandlat ärendet.
Skälen för regeringens bedömning: Den svenska lagstiftningen in-
nehåller regler om löneskydd både genom förmånsrätt och genom löne-
garanti. I 12 och 13 §§ förmånsrättslagen (1970:979) föreskrivs om
förmånsrätt för arbetstagares löne- och pensionsfordringar. Lönegaranti-
lagen (1992:497) och lönegarantiförordningen (1992:501) innehåller
regler om löneskydd genom att staten upp till ett maximibelopp garante-
rar betalning av arbetstagares löne- och pensionsfordringar mot en
arbetsgivare som har försatts i konkurs.
Som framhållits pågår för närvarande en översyn av det svenska
lönegarantisystemet. Förändringar i reglerna har föreslagits av två
utredningar.
Insolvensutredningen (Ju 1988:02, dir. 1988:52) fick i november
1991 tilläggsdirektiv (dir. 1991:93) med uppdrag bl.a. att undersöka om
företag som är försatta i konkurs och som under uppsägningstiden drivs
vidare med utnyttjande av lönegarantimedel negativt påverkar andra
företag i branschen och om lönegarantin i sådana situationer leder till
osund konkurrens mellan företagen. Insolvensutredningen avlämnade i
november 1992 sitt slutbetänkande Lag om företagsrekonstruktion (SOU
1992:113). I betänkandet föreslås vissa förändringar i lönefordringamas
förmånsrätt. Betänkandet har remissbehandlats. Proposition i anledning
av förslaget kommer att kunna lämnas tidigast under år 1994.
Regelsystemet har vidare setts över av en utredning vars arbete har
varit helt inriktat på det statliga lönegarantisystemet vid konkurs. 1993
års lönegarantiutredning (A 1993:02, dir. 1992:103) hade till uppgift att
analysera om lönegarantireglerna har en ändamålsenlig utformning när
det gäller lönefordringar som skall ersättas genom garantin samt över-
väga hur utbetalningsfunktionen skall vara utformad i framtiden. Syftet
med arbetet skulle vara att åstadkomma sådana regeländringar som -
utan att garantins sociala syfte går förlorat - sammantaget begränsar
utgifterna för garantin och effektiviserar granskningen av att garantin
används på det sätt den är avsedd för.
Utredningen har avlämnat sitt betänkande Förändringar i lönegaranti-
systemet (SOU 1993:96) i november 1993. Betänkandet innehåller ett
flertal förslag till ändring av reglerna om lönefordringamas förmånsrätt 7
och lönegarantins omfattning. Remisstiden går ut den 3 januari 1994.
1** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 128
Proposition i anledning av förslagen kommer att avlämnas så att den Skr. 1993/94:128
kan behandlas av riksdagen under våren 1994 och de nya reglerna träda
i kraft den 1 juli 1994.
Enligt regeringens uppfattning vore det inte lämpligt att ta ställning i
frågan om ratifikation av konventionen nr 173 innan beredningen av
ovan nämnda förslag till förändringar i reglerna om lönefordringamas
förmånsrätt och statlig lönegaranti vid konkurs har slutförts.
Convention (No. 173) concern-
ing the protection of workers’
claims in the event of the insolv-
ency of their employer
The General Conference of the
International Labour Organisation,
Having been convened at Geneva
by the Governing Body of the Inter-
national Labour Office, and having
met in its 79th Session on 3 June
1992, and
Stressing the importance of the
protection of workers’ claims in the
event of the insolvency of their em-
ployer and recalling the provisions
on this subject in Artide 11 of the
Protection of Wages Convention,
1949, and Article 11 of the Work-
men’s Compensation (Accidents)
Convention, 1925, and
Noting that, since the adoption of
the Protection of Wages Conven-
tion, 1949, greater value has been
placed on the rehabilitation of in-
solvent enterprises and that, be-
cause of the social and economic
consequences of insolvency, efforts
should be made where possible to
rehabilitate enterprises and safe-
guard employment, and
Noting that since the adoption of
the aforementioned standards, sig-
nificant developments have taken
place in the law and practice of many
Members which have improved the
protection of workers’ claims in the
event of insolvency of their em-
ployer, and considering that it would
be timely for the Conference to
adopt new standards on the subject
of workers’ claims, and
Having decided upon the adop-
tion of certain proposals with regard
to the protection of workers’ claims
in the event of the insolvency of
their employer, which is the fourth
item on the agenda of the session,
and
Having determined that these
proposals shall take the form of an
international Convention;
Översättning
ILO:s konvention (nr 173) om
skydd av arbetstagares ford-
ringar i händelse av arbetsgiva-
rens insolvens
Internationella arbetsorganisatio-
nens allmänna konferens,
som har sammankallats till Ge-
neve av styrelsen för Internationella
arbetsbyrån och samlats där den 3
juni 1992 till sitt 79:e möte,
framhåller betydelsen av skydd
för arbetstagares fordringar i hän-
delse av deras arbetsgivares insol-
vens och erinrar om bestämmelserna
i detta ämne i artikel 11 i 1949 års
konvention (nr 95) om rättsskydd
för lön och artikel 11 i 1925 års kon-
vention (nr 17) om ersättning vid
olycksfall i arbetet,
konstaterar att rehabilitering av
insolventa företag har kommit att
tillmätas större vikt efter antagandet
av 1949 års konvention om rätts-
skydd för lön och att, på grund av in-
solvensens sociala och ekonomiska
konsekvenser, ansträngningar bör
göras där det är möjligt för att reha-
bilitera företag och trygga sysselsätt-
ning,
konstaterar att efter antagandet
av nämnda instrument har en bety-
dande utveckling av lagstiftning och
praxis ägt rum i många medlemssta-
ter vilket förbättrat skyddet av ar-
betstagares fordringar i händelse av
deras arbetsgivares insolvens och
anser att det är rätt tid för konferen-
sen att anta nya normer i ämnet ar-
betstagares fordringar,
har beslutat att anta vissa förslag
angående skydd av arbetstagares
fordringar i händelse av arbetsgiva-
rens insolvens, en fråga som utgör
den fjärde punkten på mötets dag-
ordning,
har fastställt att dessa förslag skall
anta formen av en internationell
konvention, och
Skr. 1993/94:128
Bilaga 1
adopts this twenty-third day of
June of the year one thousand nine
hundred and ninety-two the follow-
ing Convention, which may be cited
as the Protection of Workers’ Claims
(Employer’s Insolvency) Conven-
tion, 1992.
Part I. General provisions
Article 1
1. For the purposes of this Con-
vention, the term “insolvency” re-
fers to situations in which, in accord-
ance with national law and practice,
proceedings have been opened relat-
ing to an employer’s assets with a
view to the collective reimburse-
ment of its creditors.
2. For the purposes of this Con-
vention, a Member may extend the
term “insolvency” to other situ-
ations in which workers’ claims can-
not be paid by reason of the financial
situation of the employer, for ex-
ample where the amount of the em-
ployer’s assets is recognised as being
insufficient to justify the opening of
insolvency proceedings.
3. The extern to which an em-
ployer^ assets are subject to the pro-
ceedings referred to in paragraph 1
above shall be determined by
national laws, regulations or prac-
tice.
Article 2
The provisions of this Convention
shall be applied by means of laws or
regulations or by any other means
consistent with national practice.
Article 3
1. A Member which ratifies this
Convention shall accept either the
obligations of Part II, providing for
the protection of workers’ claims by
means of a privilege, or the obliga-
tions of Part III, providing for the
protection of workers’ claims by a
guarantee institution, or the obliga-
tions of both Parts. This choice shall
be indicated in a declaration accom-
panying its ratification.
antar denna den tjugotredje dagen i
juni månad nittonhundranittiotvå
följande konvention, som kan kallas
1992 års konvention om skydd av ar-
betstagares fordringar (arbetsgiva-
rens insolvens).
Del I. Allmänna bestämmelser
Artikel 1
1.1 denna konvention syftar ut-
trycket ”insolvens” på situationer
då, i enlighet med nationell lagstift-
ning och praxis, förhandlingar har
inletts angående en arbetsgivares
tillgångar med sikte på en kollektiv
gottgörelse av dennes fordrings-
ägare.
2. Vid tillämpning av denna kon-
vention kan en medlemsstat ut-
sträcka uttrycket ”insolvens” till att
avse andra situationer då arbetstaga-
res fordringar inte kan betalas på
grund av arbetsgivarens ekonomiska
situation, t.ex. om arbetsgivarens
samlade tillgångar befinns otillräck-
liga för att berättiga att insolvensför-
handlingar inleds.
3. I vilken utsträckning en arbets-
givares tillgångar kan vara föremål
för förhandlingar som avses i punkt
1 ovan skall fastställas genom natio-
nella lagar, föreskrifter eller praxis.
Artikel 2
Bestämmelserna i denna konven-
tion skall tillämpas genom lagar,
föreskrifter eller på annat sätt som
är förenligt med nationell praxis.
Artikel 3
1. En medlemsstat som ratificerar
denna konvention skall godta an-
tingen förpliktelserna i del II, som
föreskriver skydd av arbetstagarnas
fordringar genom förmånsrätt, eller
förpliktelserna i del III, som före-
skriver skydd av arbetstagarnas
fordringar genom ett garantiinstitut,
eller förpliktelserna i båda delarna.
Detta val skall framgå av en deklara-
tion fogad till ratifikationsdokumen-
tet.
Skr. 1993/94:128
Bilaga 1
10
2. A Member which has initially
accepted only Part II or only Part III
of this Convention may thereafter,
by a declaration communicated to
the Director-General of the Interna-
tional Labour Office, extend its ac-
ceptance to the other Part.
3. A Member which accepts the
obligations of both Parts of this Con-
vention may, after Consulting the
most representative organisations of
employers and workers, limit the ap-
plication of Part III to certain cat-
egories of workers and to certain
branches of economic activity. Such
limitations shall be specified in the
declaration of acceptance.
4. A Member which has limited its
acceptance of the obligations of Part
III in accordance with paragraph 3
above shall, in its first report under
article 22 of the Constitution of the
International Labour Organisation,
give the reasons for limiting its ac-
ceptance. In subsequent reports it
shall provide information on any ex-
tension of the protection under Part
III of this Convention to other cat-
egories of workers or other branches
of economic activity.
5. A Member which has accepted
the obligations of Parts II and III of
this Convention may, after Con-
sulting the most representative or-
ganisations of employers and
workers, exclude from the applica-
tion of Part II those claims which are
protected pursuant to Part III.
6. Acceptance by a Member of the
obligations of Part II of this Conven-
tion shall ipso jure involve the ter-
mination of its obligations under
Article 11 of the Protection of
Wages Convention, 1949.
7. A Member which has accepted
only the obligations of Part III of this
Convention may, by a declaration
communicated to the Director-Gen-
eral of the International Labour Of-
fice, terminate its obligations under
Article 11 of the Protection of
Wages Convention, 1949, in respect
of those claims which are protected
pursuant to Part III.
2. En medlemsstat, som från bör-
jan har godtagit endast del II eller
del III i denna konvention, kan se-
nare genom en deklaration under-
rätta Internationella arbetsbyråns
generaldirektör om att den ut-
sträcker sitt godtagande till den
andra delen.
3. En medlemsstat som godtar för-
pliktelserna i båda delarna av denna
konvention kan, efter konsultatio-
ner med de mest representativa ar-
betsgivar- och arbetstagarorganisa-
tionerna, begränsa tillämpningen av
del III till vissa kategorier av arbets-
tagare och till vissa delar av ekono-
misk verksamhet. Sådana begräns-
ningar skall anges i deklarationen
fogad till ratifikationsdokumentet.
4. En medlemsstat, som i enlighet
med punkt 3 ovan har begränsat sitt
godtagande av förpliktelserna i del
III, skall i sin första rapport enligt
artikel 22 i Internationella arbetsor-
ganisationens stadga ange orsakerna
till begränsningen av godtagandet. I
följande rapporter skall medlems-
staten lämna information om varje
utvidgning av skyddet enligt del III i
denna konvention till andra katego-
rier av arbetstagare eller andra delar
av ekonomisk verksamhet.
5. En medlemsstat som har godta-
git förpliktelserna i delarna II och III
av denna konvention kan, efter kon-
sultationer med de mest representa-
tiva arbetsgivar- och arbetstagar-
organisationerna, undanta från till-
lämpningen av del II sådana ford-
ringar som skyddas enligt del III.
6. En medlemsstats godtagande
av förpliktelserna i del II av denna
konvention skall anses innebära att
medlemsstatens förpliktelser enligt
artikel 11 i 1949 års konvention om
rättsskydd för lön upphör.
7. En medlemsstat som har godta-
git endast förpliktelserna i del III av
denna konvention kan, genom en
deklaration till Internationella ar-
betsbyråns generaldirektör, avsluta
sina förpliktelser enligt artikel 11 i
1949 års konvention om rättsskydd
för lön beträffande sådana ford-
ringar som skyddas enligt del III.
Skr. 1993/94:128
Bilaga 1
Article 4
1. Subject to the exceptions pro-
vided for in paragraph 2 below, and
to any limitations specified in ac-
cordance with Article 3, paragraph
3, this Convention shall apply to all
employees and to all branches of
economic activity.
2. The competent authority, after
Consulting the most representative
organisations of employers and
workers, may exclude from Part II,
Part III or both Parts of this Conven-
tion specific categories of workers,
in particular public employees, by
reason of the particular nature of
their employment relationship, or if
there are other types of guarantee
affording them protection equival-
ent to that provided by the Conven-
tion.
3. A Menlber availing itself of the
exceptions provided for in para-
graph 2 above shall, in its reports
under article 22 of the Constitution
of the International Labour Organ-
isation, provide information on such
exceptions, giving the reasons there-
for.
Part II. Protection of workers'
claims by means of a privilege
Protected claims
Article 5
In the event of an employer’s in-
solvency, workers’ claims arising out
of their employment shall be pro-
tected by a privilege so that they are
paid out of the assets of the insolvent
employer before non-privileged
creditors can be paid their share.
Article 6
The privilege shall cover at least:
(a) the workers’ claims for wages
relating to a prescribed period,
which shall not be less than three
months, prior to the insolvency or
prior to the termination of the em-
ployment;
(b) the workers’ claims for holi-
day pay due as a result of work per-
Artikel 4
1. Denna konvention skall, med
förbehåll för undantagen tillåtna en-
ligt punkt 2 nedan och för begräns-
ningar som anges i enlighet med arti-
kel 3, punkt 3, tillämpas på alla ar-
betstagare och alla delar av ekono-
misk verksamhet.
2. Behörig myndighet kan, efter
konsultationer med de mest repre-
sentativa arbetsgivar- och arbetsta-
garorganisationerna, undanta från
tillämpningen av del II, del III, eller
båda delarna i denna konvention,
vissa kategorier av arbetstagare, i
synnerhet offentliganställda, på
grund av deras speciella anställ-
ningsförhållanden, eller om det
finns andra slag av garantier som er-
bjuder dem ett skydd likvärdigt med
det som föreskrivs i konventionen.
3. En medlemsstat, som utnyttjar
undantagen om vilka stadgas i punkt
2 ovan, skall i sina rapporter enligt
artikel 22 i Internationella arbetsor-
ganisationens stadga, lämna infor-
mation om sådana undantag och
ange skälen för dem.
Skr. 1993/94:128
Bilaga 1
Del II. Skydd av arbetstagares
fordringar genom förmånsrätt
Skyddade fordringar
Artikel 5
I händelse av en arbetsgivares in-
solvens skall arbetstagares ford-
ringar som uppkommit i deras an-
ställning skyddas genom förmåns-
rätt så att de betalas av den insol-
vente arbetsgivarens tillgångar in-
nan oprioriterade borgenärer får be-
talning.
Artikel 6
Förmånsrätten skall omfatta
minst:
a) arbetstagarnas fordringar på lö-
ner härrörande från en bestämd pe-
riod, som inte får vara kortare än tre
månader före insolvensen eller an-
ställningens upphörande;
b) arbetstagarnas fordringar på
semesterlön som härrör från arbete
12
formed during the year in which the
insolvency or the termination of the
employment occurred, and in the
preceding year;
(c) the workers’ claims for
amounts due in respect of other
types of paid absence relating to a
prescribed period, which shall not
be less than three months, prior to
the insolvency or prior to the ter-
mination of the employment; and
(d) severance pay due to workers
upon termination of their employ-
ment.
Limitations
Article 7
1. National laws or regulations
may limit the protection by privilege
of workers’ claims to a prescribed
amount, which shall not be below a
socially acceptable level.
2. Where the privilege afforded to
workers’ claims is so limited, the
prescribed amount shall be adjusted
as necessary so as to maintain its
value.
Rank of privilege
Article 8
1. National laws or regulations
shall give workers’ claims a higher
rank of privilege than most other
privileged claims, and in particular
those of the State and the social se-
curity system.
2. However, where workers’
claims are protected by a guarantee
institution in accordance with Part
III of this Convention, the claims so
protected may be given a lower rank
of privilege than those of the State
and the social security system.
det år insolvensen inträffade eller
anställningen upphörde och före-
gående år;
c) arbetstagarnas fordringar på er-
sättning avseende andra slag av be-
tald frånvaro härrörande från en be-
stämd period, som inte får vara kor-
tare än tre månader före insolvensen
eller anställningens upphörande;
och
d) avgångsvederlag som tillkom-
mer arbetstagare då deras anställ-
ning upphör.
Skr. 1993/94:128
Bilaga 1
Begränsningar
Artikel 7
1. Nationella lagar eller föreskrif-
ter kan begränsa det skydd som ges
arbetstagares fordringar genom för-
månsrätt till ett bestämt belopp, som
inte får understiga en socialt accep-
tabel nivå.
2. Om förmånsrätten för arbetsta-
gares fordringar är begränsad på ett
sådant sätt, skall beloppet justeras
när så är nödvändigt för att upprätt-
hålla dess värde.
Förmånsrättsordningen
Artikel 8
1. Nationella lagar och föreskrif-
ter skall ge arbetstagares fordringar
bättre förmånsrätt än de flesta andra
förmånsrättsberättigade fordringar
och särskilt statens och socialförsäk-
ringssystemets fordringar.
2. Om arbetstagares fordringar
skyddas genom ett garantiinstitut i
enlighet men del III i denna konven-
tion, kan dock fordringarna som
skyddas på ett sådant sätt ges sämre
förmånsrätt än statens och socialför-
säkringssystemets fordringar.
Part III. Protection of workers’
claims by a guarantee institution
General principles
Article 9
The payment of workers’ claims
against their employer arising out of
Del III. Skydd av arbetstagares
fordringar genom ett garantiinsti-
tut
Allmänna principer
Artikel 9
Betalning av fordringar som ar-
betstagare har på arbetsgivaren och
their employment shall be guaran-
teed through a guarantee institution
when payment cannot be made by
the employer because of insolvency.
Article 10
In giving effect to this Part of the
Convention, a Member may, after
Consulting the most representative
organisations of employers and
workers, adopt appropriate
measures for the purpose of pre-
venting possible abuse.
Article 11
1. The organisation, management,
operation and financing of wage
guarantee institutions shall be deter-
mined pursuant to Article 2.
2. The preceding paragraph shall
not prevent a Member, in accord-
ance with its particular character-
istics and needs, from allowing in-
surance companies to provide the
protection referred to in Article 9, as
long as they offer sufficient guaran-
tees.
som har uppkommit i anställningen,
skall garanteras genom ett garan-
tiinstitut när arbetsgivaren inte kan
betala på grund av insolvens.
Skr. 1993/94:128
Bilaga 1
Artikel 10
Vid tillämpningen av denna del av
konventionen kan en medlemsstat,
efter konsultationer med de mest re-
presentativa arbetsgivar- och arbets-
tagarorganisationerna, vidta lämp-
liga åtgärder för att förhindra even-
tuellt missbruk.
Artikel 11
1. Organisation, administration,
drift och finansiering av lönegaran-
tiinstitutioner skall regleras i enlig-
het med artikel 2.
2. Föregående punkt skall inte
hindra en medlemsstat att, till följd
av dess särdrag och behov, tillåta
försäkringsbolag att sörja för det
skydd som avses i artikel 9 så länge
de erbjuder tillräckliga garantier.
Claims protected by a guarantee in-
stitution
Article 12
The workers’ claims protected
pursuant to this Part of the Conven-
tion shall include at least:
(a) the workers’ claims for wages
relating to a prescribed period,
which shall not be less than eight
weeks, prior to the insolvency or
prior to the termination of the em-
ployment;
(b) the workers’ claims for holi-
day pay due as a result of work per-
formed during a prescribed period,
which shall not be less than six
months, prior to the insolvency or
prior to the termination of the em-
ployment;
(c) the workers’ claims for
amounts due in respect of other
types of paid absence relating to a
prescribed period, which shall not
be less than eight weeks, prior to the
insolvency or prior to the termina-
tion of employment; and
Fordringar skyddade genom ett ga-
rantiinstitut
Artikel 12
Arbetstagares fordringar som
skyddas enligt denna del av konven-
tionen skall omfatta minst
a) arbetstagarnas fordringar för
löner härrörande från en bestämd
period, som inte får vara kortare än
åtta veckor före insolvensen eller
anställningens upphörande;
b) arbetstagarnas fordringar på
semesterlön som härrör från arbete
under en bestämd period, som inte
får vara kortare än sex månader före
insolvensen eller anställningens
upphörande;
c) arbetstagarnas fordringar på er-
sättning avseende andra slag av be-
tald frånvaro härrörande från en be-
stämd period, som inte får vara kor-
tare än åtta veckor före insolvensen
eller anställningens upphörande;
och
14
(d) severance pay due to workers
upon termination of their employ-
ment.
Article 13
1. Claims protected pursuant to
this Part of the Convention may be
limited to a prescribed amount,
which shall not be below a socially
acceptable level.
2. Where the claims protected are
so limited, the prescribed amount
shall be adjusted as necessary so as
to maintain its value.
Final provisions
Article 14
This Convention revises the Pro-
tection of Wages Convention, 1949,
to the extent provided for in Article
3, paragraphs 6 and 7 above, but
does not close that Convention to
further ratifications.
Article 15
The formal ratifications of this
Convention shall be communicated
to the Director-General of the Inter-
national Labour Office for registra-
tion.
Article 16
1. This Convention shall be bind-
ing only upon those Members of the
International Labour Organisation
whose ratifications have been regis-
tered with the Director-General.
2. It shall come into force twelve
months after the date on which the
ratifications of two Members have
been registered with the Director-
General.
3. Thereafter, this Convention
shall come into force for any Mem-
ber twelve months after the date on
which its ratification has been regis-
tered.
Article 17
1. A Member which has ratified
this Convention may denounce it
after the expiration of ten years from
the date on which the Convention
first comes into force, by an act
communicated to the Director-Gen-
d) avgångsvederlag som tillkom-
mer arbetstagare då deras anställ-
ning upphör.
Skr. 1993/94:128
Bilaga 1
Artikel 13
1. Fordringar som skyddas enligt
denna del av konventionen kan be-
gränsas till ett bestämt belopp, som
inte får understiga socialt acceptabel
nivå.
2. Om de skyddade fordringarna
är begränsade på ett sådant sätt,
skall beloppet justeras när så är nöd-
vändigt för att upprätthålla dess
värde.
Siutbestämmelser
Artikel 14
Denna konvention reviderar 1949
års konvention om rättsskydd för
lön i den utsträckning som anges i
artikel 3, punkterna 6 och 7 ovan,
men stänger inte den konventionen
för ytterligare ratifikation.
Artikel 15
Ratifikationsdokument avseende
denna konvention skall sändas till
Internationella arbetsbyråns gene-
raldirektör för registrering.
Artikel 16
1. Denna konvention skall vara
bindande endast för de medlemmar
av Internationella arbetsorganisa-
tionen vilkas ratifikationer har regi-
strerats hos generaldirektören.
2. Den träder i kraft tolv månader
efter den dag då ratifikationer från
två medlemsstater har registrerats
hos generaldirektören.
3. Därefter träder konventionen i
kraft för varje medlemsstat tolv må-
nader efter den dag då dess ratifika-
tion har registrerats.
Artikel 17
1. En medlemsstat som har ratifi-
cerat denna konvention kan, sedan
tio år förflutit från den dag då kon-
ventionen först träder i kraft, säga
upp den genom en skrivelse som
sänds till Internationella arbetsby-
eral of the International Labour Of-
fice for registration. Such denunci-
ation shall not take effect until one
year after the date on which it is re-
gistered.
2. Each Member which has rati-
fied this Convention and which does
not, within the year following the ex-
piration of the period of ten years
mentioned in the preceding para-
graph, exercise the right of denunci-
ation provided for in this Article,
will be bound for another period of
ten years and, thereafter, may de-
nounce this Convention at the ex-
piration of each period of ten years
under the terms provided for in this
Article.
Article 18
1. The Director-General of the
International Labour Office shall
notify all Members of the Interna-
tional Labour Organisation of the
registration of all ratifications and
denunciations communicated to him
by the Members of the Organis-
ation.
2. When notifying the Members
of the Organisation of the registra-
tion of the second ratification
communicated to him, the Director-
General shall draw the attention of
the Members of the Organisation to
the date upon which the Convention
will come into force.
Article 19
The Director-General of the In-
ternational Labour Office shall
communicate to the Secretary-Gen-
eral of the United Nations for regis-
tration in accordance with article
102 of the Charter of the United Na-
tions full particulars of all ratifica-
tions and acts of denunciation regis-
tered by him in accordance with the
provisions of the preceding Artides.
Article 20
At such times as it may consider
necessary the Governing Body of
the International Labour Office
shall present to the General Confer-
ence a report on the working of this
Convention and shall examine the
råns generaldirektör för registre-
ring. Sådan uppsägning får inte ver-
kan förrän ett år efter den dag då
den har registrerats.
2. Varje medlemsstat, som har ra-
tificerat denna konvention och som
inte inom det år som följer på ut-
gången av den i föregående punkt
omnämnda tioårsperioden gör bruk
av sin uppsägningsrätt enligt denna
artikel, kommer att vara bunden för
en ytterligare period av tio år och
kan därefter säga upp konventionen
vid utgången av varje period om tio
år på de villkor som föreskrivs i
denna artikel.
Artikel 18
1. Internationella arbetsbyråns
generaldirektör skall underrätta
samtliga medlemmar av Internatio-
nella arbetsorganisationen om regi-
streringen av alla ratifikationer och
uppsägningar som generaldirektö-
ren har tagit emot från organisatio-
nens medlemmar.
2. När generaldirektören under-
rättar organisationens medlemmar
om registreringen av den andra rati-
fikationen i ordningen som han har
tagit emot, skall han fästa medlem-
marnas uppmärksamhet på den dag
då konventionen träder i kraft.
Skr. 1993/94:128
Bilaga 1
Artikel 19
Internationella arbetsbyråns ge-
neraldirektör skall, för registrering
enligt artikel 102 i Förenta nationer-
nas stadga, lämna Förenta nationer-
nas generalsekreterare fullständiga
upplysningar om samtliga ratifika-
tioner och uppsägningar som har re-
gistrerats hos honom i enlighet med
bestämmelserna i föregående artik-
lar.
Artikel 20
När Internationella arbetsbyråns
styrelse anser det behövligt skall den
lämna Internationella arbetsorgani-
sationens allmänna konferens en re-
dogörelse för denna konventions
tillämpning och undersöka om det
desirability of placing on the agenda
of the Conference the question of its
revision in whole or in part.
Article 21
1. Should the Conference adopt a
new Convention revising this Con-
vention in whole or in part, then, un-
less the new Convention otherwise
provides-
(a) the ratification by a Member
of the new revising Convention shall
ipso jure involve the immediate de-
nunciation of this Convention, not-
withstanding the provisions of Art-
icle 17 above, if and when the new
revising Convention shall have come
into force;
(b) as from the date when the new
revising Convention comes into
force this Convention shall cease to
be open to ratification by the Mem-
bers.
2. This Convention shall in any
case remain in force in its actual
form and content for those Members
which have ratified it but have not
ratified the revising Convention.
Article 22
The English and French versions
of the text of this Convention are
equally authoritative.
finns anledning att föra upp på kon-
ferensens dagordning frågan om re-
videring, helt eller delvis, av kon-
ventionen.
Artikel 21
1. Om konferensen antar en ny
konvention varigenom denna kon-
vention helt eller delvis revideras
och den nya konventionen inte före-
skriver annat, skall
a) en medlemsstats ratifikation av
den nya reviderade konventionen
anses i sig innebära omedelbar upp-
sägning av denna konvention, utan
hinder av bestämmelserna i artikel
17 ovan, om och när den nya kon-
ventionen har trätt i kraft;
b) från den dag då den nya revide-
rade konventionen träder i kraft
denna konvention upphöra att vara
öppen för ratifikation av medlems-
staterna.
2. Denna konvention skall likväl
förbli gällande till form och innehåll
för de medlemsstater som har ratifi-
cerat den, men inte den nya revide-
rade konventionen.
Artikel 22
De engelska och franska versio-
nerna av denna konventionstext har
lika giltighet.
Skr. 1993/94:128
Bilaga 1
17
Recommendation (No. 180)
concerning the protection of
workers’ claims in the event of
the insolvency of their em-
ployer
The General Conference of the
International Labour Organisation,
Having been convened at Geneva
by the Governing Body of the Inter-
national Labour Office, and having
met in its 79th Session on 3 June
1992,and
Stressing the importance of the
protection of workers’ claims in the
event of the insolvency of their em-
ployer and recalling the provisions
on this subject in Article 11 of the
Protection of Wages Convention,
1949, and Article 11 of the Work-
men’s Compensation (Accidents)
Convention, 1925, and
Noting that, since the adoption of
the Protection of Wages Conven-
tion, 1949, greater value has been
given to the rehabilitation of insol-
vent enterprises and that, because of
the social and economic con-
sequences of insolvency, efforts
should be made where possible to
rehabilitate enterprises and safe-
guard employment, and
Noting that since the adoption of
the aforementioned standards, sig-
nificant developments have taken
place in the law and practice of many
Members which have improved the
protection of workers’ claims in the
event of the insolvency of their em-
ployer, and considering that it would
be timely for the Conference to
adopt new standards on the subject
of workers’ claims, and
Recognising that guarantee insti-
tutions, if properly designed, afford
greater protection of workers’
claims, and
Having decided upon the adop-
tion of certain proposals with regard
to the protection of workers’ claims
in the event of the insolvency of
Översättning
ILO:s rekommendation (nr 180)
om skydd av arbetstagares
fordringar i händelse av ar-
betsgivarens insolvens
Skr. 1993/94:128
Bilaga 2
Internationella arbetsorganisatio-
nens allmänna konferens,
som har sammankallats till Ge-
néve av styrelsen för Internationella
arbetsbyrån och samlats där den 3
juni 1992 till sitt 79:e möte,
framhåller betydelsen av skydd
för arbetstagares fordringar i hän-
delse av deras arbetsgivares insol-
vens och erinrar om bestämmelserna
i detta ämne i artikel 11 i 1949 års
konvention (nr 95) om rättsskydd
för lön och artikel 11 i 1925 års kon-
vention (nr 17) om ersättning vid
olycksfall i arbetet,
konstaterar att rehabilitering av
insolventa företag har kommit att
tillmätas större vikt efter antagandet
av 1949 års konvention om rätts-
skydd för lön och att, på grund av in-
solvensens sociala och ekonomiska
konsekvenser, ansträngningar bör
göras där det är möjligt för att reha-
bilitera företag och trygga sysselsätt-
ning,
konstaterar att efter antagandet
av nämnda instrument har en bety-
dande utveckling av lagstiftning och
praxis ägt rum i många medlemssta-
ter, vilket förbättrat skyddet av ar-
betstagares fordringar i händelse av
deras arbetsgivares insolvens, och
anser att det är rätt tid för konferen-
sen att anta nya normer i ämnet ar-
betstagares fordringar.
finner att garantiinstitut, om de är
utformade på rätt sätt, erbjuder
bättre skydd av arbetstagares ford-
ringar,
har beslutat att anta vissa förslag
angående skydd av arbetstagares
fordringar i händelse av arbetsgiva-
rens insolvens, en fråga som utgör
19
their employer, which is the fourth
item on the agenda of the session,
and
Having determined that these
proposals shall take the form of a
Recommendation supplementing
the Protection of Workers’ Claims
(Employer’s Insolvency) Conven-
tion, 1992;
adopts this twenty-third day of
June of the year one thousand nine
hundred and ninety-two the follow-
ing Recommendation, which may be
cited as the Protection of Workers’
Claims (Employer’s Insolvency) Re-
commendation, 1992.
I. Definitions and methods of ap-
plication
1. (1) For the purposes of this Re-
commendation, the term “insolv-
ency” refers to situations in which,
in accordance with national law and
practice, proceedings have been
opened relating to an employer’s as-
sets with a view to the collective re-
imbursement of its creditors.
(2) For the purposes of this Re-
commendation, Members may ex-
tend the term “insolvency” to other
situations in which workers’ claims
cannot be paid by reason of the
financial situation of the employer
and in particular to the following:
(a) where the enterprise has
closed down or ceased its activities
or is voluntarily wound up;
(b) where the amount of the em-
ployer^ assets is insufficient to jus-
tify the opening of insolvency pro-
ceedings;
(c) where, in the course of pro-
ceedings to recover a worker’s claim
arising out of employment, it is
found that the employer has no as-
sets or that these are insufficient to
pay the debt in question;
(d) where the employer has died
and his or her assets have been
placed in the hands of an adminis-
tratör and the amounts due cannot
be paid out of the esta te.
(3) The extent to which an em-
ployer^ assets are subject to the pro-
den fjärde punkten på mötets dag-
ordning,
har fastställt att dessa förslag skall
anta formen av en rekommendation,
som kompletterar 1992 års konven-
tion (nr 173) om skydd av arbetsta-
gares fordringar i händelse av ar-
betsgivarens insolvens, och
antar denna den tjugotredje da-
gen i juni månad nittonhundranit-
tiotvå följande rekommendation,
som kan kallas 1992 års rekommen-
dation om skydd av arbetstagares
fordringar (arbetsgivarens insol-
vens).
I. Definitioner och tillämpningsme-
toder
1. 1)1 denna rekommendation
syftar uttrycket ”insolvens” på situa-
tioner då, i enlighet med nationell
lagstiftning och praxis, förhand-
lingar har inletts angående en ar-
betsgivares tillgångar med sikte på
en kollektiv gottgörelse av dennes
fordringsägare.
2) Vid tillämpning av denna re-
kommendation kan en medlemsstat
utsträcka uttrycket ”insolvens” till
att avse andra situationer då arbets-
tagares fordringar inte kan betalas
på grund av arbetsgivarens ekono-
miska situation, och särskilt följande
a) då företaget har lagts ner eller
upphört med sin verksamhet eller
avvecklats frivilligt;
b) då arbetsgivarens samlade till-
gångar är otillräckliga för att berät-
tiga att insolvensförhandlingar in-
leds;
c) då det, under förhandlingar för
att indriva en arbetstagares fordring
som uppkommit i anställningen,
konstateras att arbetsgivaren saknar
tillgångar eller att tillgångarna är
otillräckliga för att betala skulden,
d) då arbetsgivaren har avlidit och
hans eller hennes tillgångar handhas
av en boutredningsman och ford-
ringarna inte kan betalas ur kvarlå-
tenskapen.
3) I vilken utsräckning en arbets-
givares tillgångar kan vara föremål
Skr. 1993/94:128
Bilaga 2
ceedings referred to in subparagraph
(1) should be determined by
national laws, regulations or prac-
tice.
2. The provisions of this Recom-
mendation may be applied by
means of laws or regulations or by
any other means consistent with
national practice.
11. Protection of workers’ claims by
means of a privilege
Protected claims
3. (1) The protection afforded by
a privilege should cover the follow-
ing claims:
(a) wages, overtime pay, com-
missions and other forms of remu-
neration relating to work performed
during a prescribed period prior to
the insolvency or prior to termina-
tion of the employment. This period
should be fixed by national laws or
regulations and should not be less
than 12 months;
(b) holiday pay due as a result of
work performed during the year in
which the insolvency or the termina-
tion of the employment occurred,
and in the preceding year;
(c) amounts due in respect of
other types of paid absence, end-of-
year and other bonuses provided for
by national laws or regulations, col-
lective agreements or individual
contracts of employment, relating to
a prescribed period, which should
not be less than 12 months, prior to
the insolvency or prior to the ter-
mination of the employment;
(d) payments due in lieu of notice
of termination of employment;
(e) severance pay, compensation
for unfair dismissal and other pay-
ments due to workers upon termina-
tion of their employment;
(f) compensation payable directly
by the employer in respect of occu-
pational accidents and diseases.
(2) The protection afforded by a
privilege might cover the following
claims:
för förhandlingar som avses i under-
punkt 1) bör fastställas genom natio-
nella lagar, föreskrifter eller praxis.
2. Bestämmelserna i denna re-
kommendation kan tillämpas genom
lagar, föreskrifter eller på annat sätt
som är förenligt med nationell
praxis.
II. Skydd av arbetstagares ford-
ringar genom förmånsrätt
Skyddade fordringar
3. 1) Det skydd som lämnas ge-
nom förmånsrätt bör omfatta föl-
jande fordringar:
a) löner, övertidsersättning, pro-
visioner och andra slag av ersätt-
ningar härrörande från arbete som
utförts under en bestämd period
före insolvensen eller anställningens
upphörande. Denna period bör fast-
ställas genom nationella lagar eller
föreskrifter och bör inte vara kor-
tare än tolv månader;
b) semesterlön som härrör från
arbete det år insolvensen inträffade
eller anställningen upphörde och
föregående år;
c) ersättning avseende andra slag
av betald frånvaro, gratifikationer
vid årets slut och andra gratifikatio-
ner i enlighet med nationella lagar
eller föreskrifter, kollektivavtal eller
individuella anställningsavtal, här-
rörande från en bestämd period,
som inte bör vara kortare än tolv
månader före insolvensen eller an-
ställningens uphörande;
d) ersättning för utebliven upp-
sägningstid;
e) avgångsvederlag, skadestånd
för uppsägning utan giltig grund och
annan ersättning som tillkommer ar-
betstagare då deras anställning upp-
hör,
f) skadestånd som betalas direkt
av arbetsgivaren avseende arbets-
skada eller yrkessjukdom.
2) Det skydd som omfattas av för-
månsrätt kan även omfatta följande
fordringar:
Skr. 1993/94:128
Bilaga 2
21
(a) contributions due in respect of
national statutory social security
schemes, where failure to pay ad-
versely affects workers’ entitle-
ments;
(b) contributions due in respect of
private, occupational, inter-occupa-
tional or enterprise social protection
schemes independent of national
statutory social security schemes,
where failure to pay adversely af-
fects workers’ entitlements;
(c) benefits to which the workers
were entitled prior to the insolvency
by virtue of their participation in en-
terprise social protection schemes
and which are payable by the em-
ployer.
(3) Claims enumerated in sub-
paragraphs (1) and (2) that have
been awarded to a worker through
an adjudication or arbitration within
12 months prior to the insolvency
should be covered by the privilege
regardless of the time-limits speci-
fied in those subparagraphs.
Limitations
4. Where the amount of the claim
protected by a privilege is limited by
national laws or regulations, in or-
der that this amount should not fall
below a socially acceptable level it
should take into account variables
such as the minimum wage, the part
of the wage which is unattachable,
the wage on which social security
contributions are based or the aver-
age wage in industry.
Claims which fall due after the in-
solvency proceedings have been
opened
5. Where, in accordance with
national laws and regulations, an en-
terprise in respect of which insolv-
ency proceedings have been opened
is authorised to continue its activ-
ities, workers’ claims arising out of
work performed as from the date
when the continuation was au-
thorised should not be subject to the
proceedings and should be paid, out
of the funds available, as and when
they fall due.
a) avgifter till nationella lagstad-
gade socialförsäkringssystem, när
underlåtenhet att betala negativt på-
verkar arbetstagares rättigheter;
b) avgifter till privata, yrkes- eller
företagsbaserade trygghetssystem
som är oberoende av nationella lag-
stadgade socialförsäkringssystem,
när underlåtenhet att betala negativt
påverkar arbetstagares rättigheter;
c) förmåner som arbetstagarna
hade rätt till före insolvensen genom
sitt deltagande i sociala trygghetssys-
tem inom företaget och som skall be-
talas av arbetsgivaren.
3) Fordringar som räknas upp i
underpunkterna 1) och 2) och som
har tillerkänts en arbetstagare ge-
nom en dom eller en skiljedom inom
tolv månader före insolvensen bör
omfattas av förmånsrätten utan hän-
syn till de tidsbegränsningar som an-
ges i dessa underpunkter.
Begränsningar
4. När fordringsbeloppet som
skyddas genom förmånsrätt är be-
gränsat genom nationella lagar eller
föreskrifter bör, i syfte att beloppet
inte skall understiga en socialt ac-
ceptabel nivå, beaktas sådana fakto-
rer som minimilön, förbehållsbelop-
pet vid införsel, lönen på vilken soci-
alförsäkringsavgifter grundas eller
genomsnittslönen för industrin.
Fordringar som förfaller efter att
insoivensförhandlingar har inletts
5. När ett företag, som är föremål
för insolvensförhandlingar, i enlig-
het med nationella lagar och före-
skrifter har bemyndigats att fortsätta
sin verksamhet, bör arbetstagares
fordringar som uppkommer i arbete
utfört från och med dagen då be-
myndigandet skedde inte omfattas
av förhandlingarna och bör de beta-
las av tillgängliga medel allteftersom
de förfaller.
Skr. 1993/94:128
Bilaga 2
22
Accelerated payment procedures
6. (1) Where the insolvency pro-
ceedings cannot ensure rapid pay-
ment of workers’ privileged claims,
there should be a procedure for ac-
celerated payment to ensure that the
claims are paid, without awaiting the
end of the proceedings, out of avail-
able funds or as soon as funds be-
come available, unless the rapid
payment of workers’ claims is en-
sured by a guarantee institution.
(2) Accelerated payment of
workers’ claims may be ensured as
follows:
(a) the person or institution re-
sponsible for administering the em-
ployer^ assets should pay such
claims as soon as it has been deter-
mined that they are genuine and
payable;
(b) if the claim is contested, the
worker should be able to have its va-
lidity determined by a court or any
other body with jurisdiction over the
matter, so as to have it paid in ac-
cordance with clause (a).
(3) The accelerated payment
procedure should cover the totality
of the claim protected by a privilege,
or at least a part of it to be fixed by
national laws or regulations.
III. Protection of workers’ claims
by a guarantee institution
Scope
7. The protection of workers’
claims by a guarantee institution
should have as wide a coverage as
possible.
Operating principles
8. Guarantee institutions might
operate according to the following
principles:
(a) they should be administrat-
ively, financially and legally inde-
pendent of the employer;
(b) employers should contribute
to financing these institutions, un-
less this is fully covered by the public
authorities;
Påskyndat betalningsförfarande
6. 1) När insolvensförhandlingar-
na inte kan tillförsäkra en snabb ut-
betalning av arbetstagares förmåns-
rättsberättigade fordringar, bör det
finnas ett förfarande för påskyndad
betalning för att säkerställa att ford-
ringarna betalas av tillgängliga me-
del eller så snart medel blir tillgäng-
liga, utan att avvakta avslutandet av
förhandlingarna, om inte snabb be-
talning av arbetstagares fordringar
garanteras av ett garantiinstitut.
2) En påskyndad betalning av ar-
betstagares fordringar kan säkerstäl-
las på följande sätt:
a) den person eller institution som
ansvarar för förvaltningen av arbets-
givarens tillgångar bör betala sådana
fordringar så snart det har fastställts
att de är klara och förfallna;
b) om fordringen är bestridd, bör
arbetstagaren ha möjlighet att få
dess giltighet avgjord av en domstol
eller av annat organ med jurisdik-
tion över frågan, så att den kan beta-
las i enlighet med moment a).
3) Påskyndat betalningsförfaran-
de bör omfatta hela den förmåns-
rättsberättigade fordringen eller åt-
minstone en, genom nationella lagar
eller föreskrifter fastställd, del av
den.
III. Skydd av arbetstagares ford-
ringar genom ett garantiinstitut
Tillämpningsområde
7. Skyddet av arbetstagares ford-
ringar genom ett garantiinstitut bör
ha en så vid räckvidd som möjligt.
Principer för verksamheten
8. Garantiinstitut kan verka efter
följande principer:
a) de bör vara administrativt, eko-
nomiskt och juridiskt oberoende av
arbetsgivaren;
b) arbetsgivare bör bidra till fi-
nansieringen av dessa institut, om
den inte helt täcks av offentliga myn-
digheter;
Skr. 1993/94:128
Bilaga 2
(c) they should assume their ob-
ligations vis-å-vis protected workers
irrespective of whether any obliga-
tion the employer may have of con-
tributing to their financing has been
met;
(d) they should assume a
subsidiary responsibility for the liab-
ilities of insolvent employers in re-
spect of claims protected by the
guarantee and should, by way of
subrogation, be able to act in place
of the workers to whom they have
made payments;
(e) the funds managed by guaran-
tee institutions, other than those
from general revenues, may only be
used for the purpose for which they
were collected.
c) de bör åta sig sina förpliktelser
gentemot skyddade arbetstagare
oavsett om arbetsgivaren har upp-
fyllt eventuella skyldigheter att bi-
dra till deras finansiering;
d) de bör åta sig ett subsidiärt an-
svar för insolventa arbetsgivares be-
talningsskyldighet för fordringar
som skyddas genom garantin och
bör genom subrogation kunna upp-
träda i stället för de arbetstagare till
vilka de har gjort utbetalningar;
e) tillgångar som förvaltas av ga-
rantiinstitutioner kan, utom vad av-
ser medel som härrör från offentliga
intäkter, användas endast för de än-
damål för vilka de uppburits.
Skr. 1993/94:128
Bilaga 2
Claims protected by the guarantee
9. (l)The guarantee should
cover the following claims:
(a) wages, overtime pay, commis-
sions and other forms of remunera-
tion relating to work performed dur-
ing a prescribed period, which
should not be less than three
months, prior to the insolvency or
prior to the termination of the em-
ployment;
(b) holiday pay due as a result of
work performed during the year in
which the insolvency or the termina-
tion of the employment occurred,
and in the preceding year;
(c) end-of-year and other bonuses
provided for by national laws or re-
gulations, collective agreements or
individual contracts of employment,
relating to a prescribed period,
which should not be less than 12
months, prior to the insolvency or
prior to the termination of the em-
ployment;
(d) amounts due in respect of
other types of paid absence relating
to a prescribed period, which should
not be less than three months, prior
to the insolvency or prior to the ter-
mination of the employment;
(e) payments due in lieu of notice
of termination of employment;
Fordringar skyddade genom ga-
rantin
9. 1) Garantin bör omfatta föl-
jande fordringar:
a) löner, övertidsersättning, pro-
visioner och andra slag av ersätt-
ningar härrörande från arbete som
utförts under en bestämd period,
som inte bör vara kortare än tre må-
nader före insolvensen eller anställ-
ningens upphörande;
b) semesterlön som härrör från
arbete det år insolvensen inträffade
eller anställningen upphörde och
föregående år;
c) gratifikationer vid årets slut och
andra gratifikationer i enlighet med
nationella lagar eller föreskrifter,
kollektivavtal eller individuella an-
ställningsavtal, härrörande från en
bestämd period, som inte bör vara
kortare än tolv månader före insol-
vensen eller anställningens upphö-
rande;
d) ersättning avseende andra slag
av betald frånvaro härrörande från
en bestämd period, som inte bör
vara kortare än tre månader före in-
solvensen eller anställningens upp-
hörande;
e) ersättning för utebliven upp-
sägningstid;
(f) severance pay, compensation
for unfair dismissal and other pay-
ments due to workers upon termina-
tion of their employment;
(g) compensation payable directly
by the employer in respect of occu-
pational accidents and diseases.
(2) The guarantee might cover the
following claims:
(a) contributions due in respect of
national statutory social security
schemes, where failure to pay ad-
versely affects workers’ entitle-
ments;
(b) contributions due in respect of
private, occupational, inter-occupa-
tional, or enterprise social protec-
tion schemes independent of
national statutory social security
schemes, where failure to pay ad-
versely affects workers’ entitle-
ments;
(c) benefits to which the workers
were entitled prior to the insolvency
by virtue of their participation in en-
terprise social protection schemes
and which are payable by the em-
ployer;
(d) wages or any other form of re-
muneration consistent with this
Paragraph, awarded to a worker
through adjudication or arbitration
within three months prior to the in-
solvency.
Limitations
10. Where the amount of the
claim protected by means of a guar-
antee institution is limited, in order
that this amount should not fall be-
low a socially acceptable level, it
should take into account variables
such as the minimum wage, the part
of the wage which is unattachable,
the wage on which social security
contributions are based or the aver-
age wage in industry.
IV. Provision common to Parts II
and III
11. Workers or their representa-
tives should receive timely informa-
tion and be consulted with regard to
f) avgångsvederlag, skadestånd
för uppsägning utan giltig grund och
annan ersättning som tillkommer ar-
betstagare då deras anställning upp-
hör;
g) skadestånd som betalas direkt
av arbetsgivaren avseende arbets-
skada eller yrkessjukdom.
2) Garantin kan även omfatta föl-
jande fordringar:
a) avgifter till nationella lagstad-
gade socialförsäkringssystem, när
underlåtenhet att betala negativt på-
verkar arbetstagares rättigheter;
b) avgifter till privata, yrkes- eller
företagsbaserade trygghetssystem
som är oberoende av nationella lag-
stadgade socialförsäkringssystem,
när underlåtenhet att betala negativt
påverkar arbetstagares rättigheter;
c) förmåner som arbetstagarna
hade rätt till före insolvensen genom
sitt deltagande i sociala trygghetssys-
tem inom företaget och som skall be-
talas av arbetsgivaren;
d) löner eller andra slag av ersätt-
ningar i överensstämmelse med
denna punkt, som har tillerkänts en
arbetstagare genom en dom eller en
skiljedom inom tre månader före in-
solvensen.
Begränsningar
10. När fordringsbeloppet som
skyddas genom ett garantiinstitut är
begränsat bör, i syfte att beloppet
inte skall understiga en socialt ac-
ceptabel nivå, beaktas sådana fakto-
rer som minimilön, förbehållsbelop-
pet vid införsel, lönen på vilken soci-
alförsäkringsavgifter grundas eller
genomsnittslönen för industrin.
Skr. 1993/94:128
Bilaga 2
IV. Bestämmelser gemensamma för
del II och III.
11. Arbetstagare eller deras re-
presentanter bör få lämplig informa-
tion och konsulteras beträffande in-
25
insolvency proceedings which have solvensförhandlingar som har inletts
been opened and to which the och till vilka arbetstagares ford-
workers’ claims pertain. ringar hänför sig.
Skr. 1993/94:128
Bilaga 2
26
Skr. 1993/94:128
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 16 december 1993
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden
B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson,
Svensson, af Ugglas, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson,
Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Hörnlund
Regeringen beslutar skrivelse 1993/94:128 ILO:s konvention och re-
kommendation om skydd av arbetstagares fordringar i händelse av
arbetsgivarens insolvens.
27
gotab 45498, Stockholm 1994