Regeringens proposition

1993/94:109

Fotografirättens integration i upphovsrättslagen

Prop.

1993/94:109

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 2 december 1993

Bengt Westerberg

Reidunn Laurén

(Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås i huvudsak följande. Rätten till fotografier
skall regleras i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk. Lagen (1960:730) om rätt till fotografisk bild
upphävs. Fotografiska verk skall i fortsättningen få samma skyddstid
som konstverk, vilket innebär att skyddet upphör 50 år efter det år då
upphovsmannen avled. För fotografier som inte uppfyller kravet på
självständighet och originalitet, det s.k. verkshöjdskravet, skall
skyddet upphöra 50 år efter det år då bilden togs. Innehållet i skyddet
för alla fotografier utformas i enlighet med vad som gäller för
konstverk. Detta innebär bl.a. att fotografen får skydd mot att hans
fotografi återges i ändrat skick. Det innebär också att den s.k.
beställarregeln, dvs. bestämmelsen om att rätten till ett beställt
fotografi tillkommer beställaren, avskaffas.

De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 april 1994.

1 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 109

Innehållsförteckning

Prop. 1993/94:109

1

Förslag till riksdagsbeslut

3

2

Lagtext

4

2.1

Förslag till lag om ändring i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litte-
rära och konstnärliga verk

4

2.2

Förslag till lag om ändring i lagen

(1968:430) om mervärdeskatt

11

2.3

Förslag till lag om ändring i lagen
(1979:611) om upphövsmannakonto

16

2.4

Förslag till lag om ändring i lagen
(1980:612) om medling i vissa
upphovsrättstvister

17

3

Ärendet och dess beredning

18

4

Nuvarande lagstiftning

19

5

Integrationen, skyddstiden och
innehållet i skyddet

21

6

Den s.k. beställarregeln

26

7

Användningen av fotografier hos
arkiv och museer

30

8

Visning av fotografier och konstverk i TV

32

9

Användningen av fotografier inom
rättsvården

33

10

Följdlagstiftning

34

11

Vissa andra frågor

35

12

Ikraftträdande

36

13

Övergångsbestämmelser

36

14

Kostnadsaspekter

38

15

Specialmotivering

38

15.1

Förslaget till lag om ändring i lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litte-
rära och konstnärliga verk

38

15.2

Förslaget till lag om ändring i lagen
(1968:430) om mervärdeskatt

44

15.3

Förslaget till lag om ändring i lagen
(1979:611) om upphovsmannakonto

47

15.4

Förslaget till lag om ändring i lagen
(1980:612) om medling i vissa
upphovsrättstvister

48

Bilaga 1

Lagrådsremissens lagförslag

49

Bilaga 2

Lagrådets yttrande

61

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde

62

1 Förslag till riksdagsbeslut

Prop. 1993/94:109

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk,

2. lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt,

3. lag om ändring i lagen (1979:611) om upphovsmannakonto,

4. lag om ändring i lagen (1980:612) om medling i vissa upphovs-
rättstvister.

2 Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

Prop. 1993/94:109

2.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk

dels att 1, 10, 16, 26 b, 26 d, 26 e, 58, 61 och 62 §§ skall ha
följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 49 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som skapat ett litterärt
eller konstnärligt verk har upp-
hovsrätt till verket, vare sig det
utgör skönlitterär eller beskrivan-
de framställning i skrift eller tal,
datorprogram, musikaliskt eller
sceniskt verk, filmverk eller
alster av bildkonst, byggnads-
konst eller brukskonst eller det
har kommit till uttryck på annat
sätt.

Den som har skapat ett litterärt
eller konstnärligt verk har upp-
hovsrätt till verket oavsett om
det är

1. skönlitterär eller beskrivan-
de framställning i skrift eller tal,

2. datorprogram,       —

3.  musikaliskt eller sceniskt
verk,

4. filmverk,

5. fotografiskt verk eller något
annat alster av bildkonst,

6.  alster av byggnadskonst
eller brukskonst, eller

7. verk som har kommit till ut-

tryck på något annat sätt.

Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller
grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art.

Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar
gälla även förberedande designmaterial för datorprogram.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

10 §

Har ett verk registrerats såsom
mönster enligt vad därom är
stadgat, må utan hinder därav
upphovsrätt till verket göras
gällande.

Fotografisk bild eller kretsmön-
ster i halvledarprodukter är icke
föremål för upphovsrätt enligt
denna lag. Om rätten till fotogra-
fisk bild och till sådant mönster
finns särskilda bestämmelser.

Upphovsrätt till ett verk gäller
även om verket har registrerats
som mönster.

Upphovsrätt gäller inte till
kretsmönster för halvledarpro-
dukter. Om rätten till sådana
kretsmönster finns särskilda be-
stämmelser.

16 §

De arkiv och bibliotek som
avses i tredje och fjärde styckena
har rätt att framställa exemplar
av verk

De arkiv och bibliotek som
avses i tredje och fjärde stycke-
na har rätt att framställa exem-
plar av verk, dock inte datorpro-

gram,

1. för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål,

2. för utlämning till lånesökande av enskilda artiklar eller korta
avsnitt eller av material som av säkerhetsskäl inte bör utlämnas i

original eller

3. för användning i läsapparater.

I de fall som avses i första stycket 2 och 3 får exemplar framställas
endast genom reprografiskt förfarande.

Rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf har

1. de statliga och kommunala arkivmyndigheterna,

2. det arkiv som avses i lagen 2. Arkivet för ljud och bild,
(1978:487) om pliktexemplar av

skrifter och ljud- och bildupptag-
ningar,

3. de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det all-
männa samt

4. folkbiblioteken.

Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bib-
liotek än de som anges i tredje stycket skall ha rätt till exemplar-
framställning enligt denna paragraf.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

26 b §

Allmänna handlingar skall oavsett upphovsrätten tillhandahållas
enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Upphovsrätten till ett fotogra-
fiskt verk hindrar inte att verket
används i rättsvårdens eller den
allmänna säkerhetens intresse.

26 d §

De radio- och televisionsföre-

De radio- och televisionsföre-

tag som regeringen i enskilda fall
beslutar får sända ut utgivna
litterära och musikaliska verk,
om avtalslicens gäller enligt
26 i §.

tag som regeringen i enskilda
fall beslutar får sända ut utgivna
litterära och musikaliska verk
samt offentliggjorda konstverk,
om avtalslicens gäller enligt
26 i §.

Första stycket gäller inte sceniska verk och inte heller andra verk
om upphovsmannen har förbjudit företaget att sända ut verket eller
det av andra skäl finns särskild an'edning att anta att han motsätter
sig utsändningen. Första stycket gäller inte sådan vidaresändning som
avses i 26 f §.

26 e §

Ett radio- eller televisionsföretag som har rätt att sända ut ett verk
får ta upp verket på en anordning genom vilken det kan återges, om
det görs

1. för användning vid egna utsändningar ett fåtal gånger under
begränsad tid,

2. för att säkerställa bevisning om utsändningens innehåll eller

3. för att en statlig myndighet skall kunna utöva tillsyn över

utsändnings verksamheten.

Upptagningar som avses i första
stycket 2 och 3 får användas
endast för de ändamål som anges
där. Om sådana upptagningar har
dokumentariskt värde, får de
dock bevaras i det arkiv som
avses i lagen (1978:487) om
pliktexemplar av skrifter och
ljud- och bildupptagningar.

Upptagningar som avses i
första stycket 2 och 3 får an-
vändas endast för de ändamål
som anges där. Om sådana
-upptagningar har dokumentariskt
värde, får de dock bevaras i
Arkivet för ljud och bild.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

En statlig myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över rek-
lamen i ljudradio- och televisionsutsändningar får återge utsändningar
i den omfattning som motiveras av ändamålet med tillsynen.

49 a §

Den som har framställt en
fotografisk bild har uteslutande
rätt att framställa exemplar av
bilden och göra den tillgänglig
för allmänheten. Rätten gäller
oavsett om bilden används i ur-
sprungligt eller ändrat skick och
oavsett vilken teknik som ut-
nyttjas.

Med fotografisk bild avses
även en bild som har framställts
genom ett förfarande som är
jämförligt med fotografi.

Rätten enligt första stycket
gäller till dess femtio år har
förflutit efter det år då bilden
framställdes.

Bestämmelserna i 2 § andra
och tredje styckena, 3, 7-9 och
11 §§, 72 § första stycket, 13,
15, 16, 18-20 och 23 §§, 24 §
första stycket, 25-26 b, 26 d-26
f, 26 i-28, 31-38, 41, 42 och 50-
52 §§ skall tillämpas beträffande
bilder som avses i denna para-
graf Är en sådan bild föremål
för upphovsrätt, får denna rätt
också göras gällande.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

58 §

Rätt domstol i mål om ljudra-
dio- eller televisionsutsändning i
strid mot denna lag är Stock-
holms tingsrätt. Detsamma gäller
i mål om ersättning som avses i
18 §, 26 a § första stycket, 26 i
§ tredje stycket eller 47 § och i
mål i vilket motsvarande ersätt-
ning begärs på grund av en
hänvisning i 45, 46, 48 eller 49
§ samt i mål om ersättning för en
sådan vidaresändning som avses
i 26 f §.

Rätt domstol i mål om ljudra-
dio- eller televisionsutsändning i
strid mot denna lag är Stock-
holms tingsrätt. Detsamma gäller
i mål om ersättning som avses i
18 §, 26 a § första stycket, 26 i
§ tredje stycket eller 47 § och i
mål i vilket motsvarande ersätt-
ning begärs på grund av en
hänvisning i 45, 46, 48, 49 eller
49 a § samt i mål om ersättning
för en sådan vidaresändning som
avses i 26 f §.

61

Föreskrifterna i 45, 47 och 48 §§ är tillämpliga på framförande,
ljudupptagning samt ljudradio- och televisionsutsändning, som äger
rum i Sverige. Dessutom tillämpas föreskrifterna i 45 § på framföran-
den av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort
i Sverige, föreskrifterna i 47 § på ljudupptagningar vars framställare
är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin
vanliga vistelseort i Sverige och föreskrifterna i 48 § på utsändningar
av radio- eller televisionsföretag som har sitt säte här i landet.
Föreskrifterna i 46 § tillämpas på alla ljudupptagningar och på sådana
upptagningar av filmverk vars framställare är svensk medborgare
eller svensk juridisk person eller har sin vanliga vistelseort i Sverige
liksom på sådana upptagningar av filmverk som äger rum i Sverige.

Vad i 49 § stadgas är tilläm-
pligt på arbete, framställt av
svensk medborgare eller svensk
juridisk person eller av den som
här\wt sin vanliga vistelseort, så
ock eljest på arbete som först
utgivits i Sverige.

vistelseort

/ Sverige

Föreskrifterna i 49 § tillämpas
på arbeten vars framställare är
svensk medborgare eller svensk
juridisk person eller har sin
vanliga

liksom på arbeten som först
utgivits i Sverige.

Av föreskrifterna i 49 a § till-
lämpas hänvisningen till 50 och
51 §§ på alla fotografiska bilder
och övriga föreskrifter på foto-
grafiska bilder

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

1. vars framställare är svensk
medborgare eller har sin vanliga
vistelseort i Sverige eller

2.  som först har utgivits i
Sverige eller samtidigt i Sverige
och utomlands eller

3. som har infogats i en bygg-
nad eller annan anordning som
är fast förenad med marken, om
byggnaden eller anordningen är
belägen i Sverige.

Vid tillämpning av tredje styck-
et 2 anses utgivningen ha skett
samtidigt, om bilden har utgivits
i Sverige inom trettio dagar efter
utgivningen utomlands.

62 §

Regeringen äger, under förut-
sättning av ömsesidighet, med-
dela föreskrifter om denna lags
tillämpning med avseende å
annat land. Föreskrift må ock
meddelas om tillämpning av
lagen på verk, som först utgivits
av mellanfolklig organisation,
samt på icke utgivet verk, som
dylik organisation äger utgiva.

Regeringen får under förut-
sättning av ömsesidighet med-
dela föreskrifter om denna lags
tillämpning med avseende på
andra länder. Regeringen får
också meddela föreskrifter om
lagens tillämpning på verk och
fotografiska bilder som först har
utgivits av en mellanfolklig
organisation och på inte utgivna
verk och fotografiska bilder som
en sådan organisation får ge ut.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1994, då lagen (1960:730)
om rätt till fotografisk bild skall upphöra att gälla.

2. Med de undantag som anges i punkterna 3-7 tillämpas de nya
föreskrifterna även på verk och fotografiska bilder som har kommit
till före ikraftträdandet.

3. Sådana exemplar av en fotografisk bild som har framställts med
stöd av äldre föreskrifter, får även i fortsättningen fritt spridas och
visas. De nya föreskrifterna tillämpas inte heller i övrigt när det
gäller åtgärder som har gjorts eller rättigheter som har förvärvats före

ikraftträdandet.                                                       Prop. 1993/94:109

4. Bestämmelserna om upphovsrättens giltighetstid i 43 och 44 §§
tillämpas på fotografiska verk som har kommit till före ikraftträdan-
det endast under förutsättning att skyddstiden enligt äldre bestämmel-
ser inte har löpt ut vid ikraftträdandet.

5. Bestämmelsen om skyddstid i 49 a § tredje stycket tillämpas på
fotografiska bilder som har kommit till före ikraftträdandet endast
under förutsättning att skyddstiden enligt äldre bestämmelser inte har
löpt ut vid ikraftträdandet.

6. Om de nya föreskrifterna i fråga om en viss fotografisk bild
medför en kortare skyddstid än den som följer av äldre bestämmelser,
skall de äldre bestämmelserna om skyddstid tillämpas.

7. Bestämmelsen i 10 § andra stycket tillämpas inte på kretsmönster
som kom till före den 1 april 1987.

10

2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om Prop. 1993/94:109
mervärdeskatt

Härigenom föreskrivs att 2 a och 60 §§ samt punkt 7 av anvis-
ningarna till 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

2 a §

Med export förstås enligt denna lag att vara levereras eller tjänst
tillhandahålls utom landet.

Som export räknas även, om inte annat följer av sjunde stycket eller
anvisningarna, leverans av vara inom landet

1) om direkt utförsel av varan ombesörjs av speditör eller fraktför-

are,

2) till utländsk företagare, som hämtar varan här i landet för direkt
utförsel, om varan är avsedd för verksamhet som företagaren
bedriver i utlandet,

3) i frihamn om varan ej är avsedd att användas i frihamnen,

4) till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller för bruk eller
omsättning på sådant fartyg eller luftfartyg,

5) för försäljning i exportbutik enligt 46 § andra stycket tullagen
(1987:1065),

6) om varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är
införd i exportvagnsförteckning.

Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna,

1) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, härunder
inbegripet upplåtelse av hamn eller flygplats, eller tjänst som avser
utrustning eller annan vara för användning på sådant fartyg eller
luftfartyg,

2) annan tjänst än uthyrning, om tjänsten avser vara, som införts till
landet endast för tjänsteprestationen i fråga för att därefter utföras ur
landet,

3) förmedling av vara eller av tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

4) transport direkt till eller från utlandet eller förmedling av sådan
transport,

5) transport eller annan tjänst inom landet som avser importvara
eller exportvara och som speditör eller fraktförare tillhandahåller
utländsk uppdragsgivare i samband med importen eller utförseln,

6) lastning, lossning eller annan tjänst i hamn- eller flygplatsverk-
samhet med avseende på vara från eller till utrikes ort,

7) kontroll eller analys av vara åt utländsk uppdragsgivare,

11

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

8) lagring eller förvaring av vara åt utländsk uppdragsgivare,

9) annonsering eller annan reklam åt utländsk uppdragsgivare,

10) tjänst som avser fastighet i annat land,

11) produktutveckling, projektering, ritning, konstruktion eller
därmed jämförlig tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

12) upplåtelse eller överlåtelse 12) upplåtelse eller överlåtelse
åt utländsk användare av rätt till åt utländsk användare av rätt till

patent, nyttjanderätt till konstruk-
tion eller uppfinning, mönster-
rätt, varumärkesrätt, rätt som
omfattas av lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk eller av lagen
(1960:730) om rätt till fotografisk
bild samt rätt att utnyttja sådana
system och program för auto-
matisk databehandling som inte
är skyddade genom förstnämnda

patent, nyttjanderätt till kon-
struktion eller uppfinning, mön-
sterrätt, varumärkesrätt, rätt som
omfattas av lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk samt rätt att
utnyttja sådana system och
program för automatisk databe-
handling som inte är skyddade
genom den lagen,

lag,

13) automatisk databehandling samt utarbetande av system eller
program för automatisk databehandling åt utländsk uppdragsgivare,

14) tillhandahållande av information åt utländsk uppdragsgivare,

15) skri vtjänst och översättningstjänst åt utländsk uppdragsgivare,

16) annan tjänst av ekonomisk, juridisk, administrativ eller därmed
jämförbar art åt utländsk uppdragsgivare,

17) upplåtelse för trafik av bro eller tunnel mellan Sverige och

annat land.

Även omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller luftfartyg i
utrikes trafik räknas som export. Detsamma gäller reparation och
leverans av vara, när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare,
som ej är skattskyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjort av
denne.

Som export räknas vidare bärgning och reparation av lastbil, buss
eller släpvagn till sådant fordon eller leverans av utrustning till sådant
fordon, om fordonet är registrerat eller hemmahörande i annat land
och tillhandahållandet sker i anslutning till fordonets användning för
yrkesmässig transport här i landet.

Har skattskyldig levererat vara här i landet till köpare som är bosatt
utom landet anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha
skett genom export under förutsättning att säljaren i sina räkenskaper
har antingen ett intyg, utfärdat av en av skattemyndigheten godkänd
intygsgivare, som visar att köparen i nära anslutning till leveransen
har medfört varan vid utresa ur landet, eller handling som visar att

12

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid inresa
i annat land. Finns särskilda skäl kan skattemyndigheten medge att
leverans som avses i första meningen anses ha skett genom export
även om där angivna handlingar inte förekommer.

Leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige, Danmark,
Finland och Norge för försäljning från kiosk eller liknande för-
säljningsställe ombord räknas som export enligt andra stycket 3) eller
4) endast då fråga är om spritdrycker, vin, starköl, öl, tobaksvaror,
parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel samt choklad- och
konfektyrvaror.

(Se vidare anvisningarna.)

60 §

Vid import skall mervärdeskatt erläggas av importören för följande
tjänster

1. reklamtjänst,

2. automatisk databehandling och utarbetande av system eller
program för automatisk databehandling,

3. tillhandahållande av information,

6. upplåtelse eller överlåtelse
av rätt till patent, nyttjanderätt
till konstruktion eller uppfin-
ning, mönsterrätt, varumärkes-
rätt, rätt som omfattas av lagen
(1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk
samt rätt att utnyttja sådana
system eller program för auto-
matisk databehandling som inte
är skyddade genom den lagen,

4. tjänst avseende fastighet i Sverige,

5. skrivtjänst och översättningstjänst,

6. upplåtelse eller överlåtelse
av rätt till patent, nyttjanderätt
till konstruktion eller uppfinning,
mönsterrätt, varumärkesrätt, rätt
som omfattas av lagen (1960:
729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk eller av
lagen (1960:730) om rätt till
fotografisk bild samt rätt att
utnyttja sådana system eller pro-
gram för automatisk databehand-
ling som inte är skyddade genom
lagen om upphovsrätt till litterä-
ra och konstnärliga verk,

7. kontroll eller analys av vara,

8. annan tjänst av ekonomisk, juridisk, administrativ eller därmed
jämförlig art.

Med import av tjänst avses att en tjänst som skall tillgodogöras
inom landet tillhandahålls eller förmedlas av en utländsk företagare
som inte är skattskyldig här i landet. Skatteplikten avser endast tjänst
som skulle ha varit skattepliktig om den tillhandahållits eller

13

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

förmedlats av någon som är skattskyldig här i landet.

Skatt enligt denna paragraf skall inte erläggas

1. av staten eller en kommun,

2. av den som, om tjänsten anskaffats inom landet, skulle ha haft
rätt till avdrag motsvarande hela den ingående skatten,

3. om importen inte sker i en yrkesmässig verksamhet och dess
sammanlagda beskattningsvärde uppgår till högst 30 000 kronor för
beskattningsåret.

Skyldighet att erlägga skatt enligt denna paragraf medför inte rätt
till avdrag för ingående skatt enligt 17 §. Avser erlagd skatt import
av tjänst som delvis är hänförlig till skattepliktig verksamhet, får
dock avdrag göras på sätt som anges i andra stycket tredje meningen
anvisningarna till 17 §.

Anvisningar
till 8 §

7. Undantaget fran skatteplikt enligt 8 § 5 gäller

a) upplåtelse eller överlåtelse av
rättighet som omfattas av 1, 4
eller 5 § lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk, dock inte
såvitt avser reklamalster eller
system och program för auto-
matisk databehandling och inte
heller film, videogram eller
annan jämförlig upptagning som
avser information,

b) överlåtelse eller import av
sådant alster av bildkonst som

a) upplåtelse eller överlåtelse
av rättighet som omfattas av 1,4
eller 5 § lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk, dock inte
såvitt avser fotografier, reklam-
alster eller system och program
för automatisk databehandling
och inte heller film, videogram
eller annan jämförlig upptagning
som avser information,

b) överlåtelse eller import av
sådana alster av bildkonst som

avses i 1 § nämnda lag och som
ägs av upphovsmannen eller
dennes dödsbo,

avses i 1 § nämnda lag och som
ägs av upphovsmannen eller
dennes dödsbo och inte utgör
fotografiska verk,

c) en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konst-

närligt verk samt rättighet i fråga om ljud- eller bildupptagning av
sådant framförande,

d) konserter samt cirkus-, biograf-, teater-, opera-, balett- och
därmed jämförliga föreställningar,

e) biblioteksverksamhet i form av tillhandahållande av böcker,
tidskrifter, tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av
bildkonst samt bibliografiska upplysningar,

14

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

f) arkivverksamhet i form av förvaring och tillhandahållande av
arkivhandlingar och uppgifter därur,

g) museiverksamhet i form av utställning för allmänheten och
tillhandahållande av föremål för utställning,

h) tjänst avseende framställning, kopiering eller annan efterbe-
handling av kinematografisk film som avser annat än reklam eller
information.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.

15

2.3 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:611) om Prop. 1993/94:109
upphovsmannakonto

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1979:611) om upphovsmanna-
konto skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

Vid taxering till statlig och
kommunal inkomstskatt kan
fysisk person, på de villkor och i
den omfattning som anges i
denna lag, få uppskov med be-
skattning av sådan intäkt av
näringsverksamhet som tillkom-
mit honom i egenskap av upp-
hovsman enligt lagen (1960:729)
om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk (upphovsman-
naintäkt). Uppskov medges inte
om den skattskyldige har avlidit
under beskattningsåret.

Delägare i handelsbolag eller
handelsbolag skall tillämpas, har
eller dödsboets inkomst.

Vid taxering till statlig och
kommunal inkomstskatt kan
fysisk person, på de villkor och
i den omfattning som anges i
denna lag, få uppskov med be-
skattning av sådan intäkt av
näringsverksamhet som tillkom-
mit honom i egenskap av upp-
hovsman enligt lagen (1960:729)
om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk (upphovsman-
naintäkt). Uppskov medges inte
om den skattskyldige har avlidit
under beskattningsåret och inte
heller om intäkten avser fotogra-
fiska verk.

. dödsbo, för vilket reglerna om
inte rätt till uppskov för bolagets

Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.

16

2.4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:612) om Prop. 1993/94:109
medling i vissa upphovsrättstvister

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1980:612) om medling i vissa
upphovsrättstvister skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Denna lag tillämpas när det
uppstår en tvist om ingående av
ett avtal vilket utgör en förut-
sättning för en avtalslicens enligt
13 § lagen (1960:729) om upp-
hovsrätt till litterära och konst-
närliga verk. Lagen tillämpas
även vid motsvarande tvister
vilka kan föreligga dels till följd
av hänvisningarna till 13 § i 45,
46 och 49 §§ lagen om upphovs-
rätt till litterära och konstnärliga
verk och i 7 a § lagen (1960:
730) om rätt till fotografisk bild,
dels när avtal om den aktuella
exemplarframställningen skall
ingås med svenska radio- eller
televisionsföretag till följd av
företagens rätt enligt 48 § lagen
om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk.

Denna lag tillämpas när det
uppstår en tvist om ingående av
ett avtal vilket utgör en förut-
sättning för en avtalslicens enligt
13 § lagen (1960:729) om upp-
hovsrätt till litterära och konst-
närliga verk. Lagen tillämpas
även vid motsvarande tvister
vilka kan föreligga dels till följd
av hänvisningarna till 13 § i 45,
46, 49 och 49 a §§ lagen om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk, dels när avtal
om den aktuella exemplarfram-
ställningen skall ingås med sven-
ska radio- eller televisionsföre-
tag till följd av företagens rätt
enligt 48 § nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.

17

2 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 109

3 Ärendet och dess beredning

Prop. 1993/94:109

I prop. 1992/93:214 lade regeringen fram förslag på grundval av
Upphovsrättsutredningens arbete. Som framgår av propositionen
avslutades detta arbete med att utredningen år 1990 lade fram sitt
slutbetänkande, Översyn av upphovsrättslagstiftningen (SOU
1990:30). Förslagen i propositionen antogs av riksdagen (se bet.
1992/93:LU44 och rskr. 1992/93:413).

I slutbetänkandet föreslog utredningen att lagen (1960:730) om rätt
till fotografisk bild (fotografilagen) skulle upphävas och att rätten till
fotografier i stället skulle regleras i lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen). I anslutning
härtill - och som en konsekvens av integreringen av fotografirätten i
upphovsrättslagen - föreslog utredningen vissa förstärkningar av
skyddet för fotografier. Den viktigaste förstärkningen var att
skyddstiden skulle förlängas. Betänkandet har remissbehandlats.

I propositionen anförde föredragande statsrådet att det inom EG
förbereddes ett direktiv angående harmonisering av de skyddstider
som gäller för bl.a. upphovsrätten och fotografirätten, att det kunde
förväntas att det i direktivet skulle bli fastslaget exakt vilken
skyddstid som - också övergångsvis - skall gälla för bl.a. fotografier,
och att det mot den bakgrunden var mindre lämpligt att vid tid-
punkten för propositionen lägga fram förslag om ändrad skyddstid för
fotografier, eftersom mycket talade för att reglerna i sådant fall inom
kort skulle få ändras igen. Föredragandens slutsats var att integrering-
en av fotografirätten i upphovsrättslagen inte borde genomföras
förrän klarhet hade vunnits när det gällde innehållet i direktivet om
skyddstider. Hon konstaterade att motsvarande integrering var aktuell
i övriga nordiska länder (utom Island) och att företrädare för
vederbörande departement i dessa länder också hade intagit stånd-
punkten att reformen inte borde genomföras förrän den berörda
klarheten hade vunnits. Föredraganden förklarade sig emellertid
positiv till integreringen och anförde att hon avsåg att snarast
återkomma till frågan. Regeringen anslöt sig till föredragandens
överväganden (prop. 1992/93:214 s. 45-49).

Vid behandlingen av propositionen i riksdagen anförde lagutskottet
bl.a. att det fanns anledning att räkna med att en gemensam stånd-
punkt (s.k. common position) beträffande EG-direktivet om skyddsti-
der skulle föreligga inom kort och att direktivet skulle avse fotogra-
fier som utgör verk i upphovsrättslig mening men inte övriga
fotografier; beträffande sådana fotografier skulle alltså den nationelle
lagstiftaren ha frihet att bestämma vilka regler som skall gälla.
Utskottet framhöll dels att det är synnerligen angeläget att fotografier
som kan anses som verk i upphovsrättslig mening snarast blir

18

jämställda med annan bildkonst, dels att förslag till nödvändig Prop. 1993/94:109
lagstiftning bör läggas fram så snart det är möjligt att dra säkra
slutsatser om huvuddragen i det kommande EG-direktivet. Vad
utskottet anfört beslöt riksdagen att som sin mening ge regeringen till
känna (se bet. 1992/93:LU44 s. 14-17 och rskr. 1992/93:413).

Den 22 juli 1993 antogs i EG:s råd en gemensam ståndpunkt
rörande direktivet om skyddstider. Dokumentet har det innehåll som
det - enligt vad lagutskottet anförde - fanns anledning att räkna med.
Det förhållandet att behandlingen inom EG av förslaget till direktiv
avancerat så långt att en gemensam ståndpunkt har nåtts innebär att
tillräckligt säkra slutsatser om direktivets slutliga innehåll nu kan
dras. Direktivarbetet hindrar alltså inte längre att förslag på grundval
av Upphovsrättsutredningens arbete läggs fram om en integrering av
fotografirätten i upphovsrättslagen. Denna proposition innehåller ett
sådant förslag.

En sammanfattning av betänkandet SOU 1990:30 finns som bilaga

2 till prop. 1992/93:214. De lagförslag som lades fram i betänkandet
finns som bilaga 4 och en förteckning över remissinstanserna finns
som bilaga 6 till samma proposition. En sammanställning av
remissyttrandena har gjorts inom Justitiedepartementet och finns
tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 90-1010).

Motsvarande utredningar har arbetat i övriga nordiska länder.
Departementsbehandlingen av utredningarnas respektive förslag har
präglats av nordiskt samarbete. Omfattande samråd har således
förekommit mellan företrädare för vederbörande departement i de
nordiska länderna. Som framgår nedan och av nyssnämnda pro-
position har samrådet i mycket stor utsträckning resulterat i en
gemensam syn på vilka förslag till förändringar i gällande regler som
bör läggas fram.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 21 oktober 1993 att inhämta Lagrådets
yttrande över de lagförslag som finns i bilaga 1. Lagrådets yttrande
finns i bilaga 2. Lagrådet lämnade förslagen utan erinran. I för-
hållande till lagförslagen i bilaga 1 har i propositionen gjorts några
mindre ändringar i lagförslag 1 (jfr avsnitt 11).

4 Nuvarande lagstiftning

Enligt 1 kap. upphovsrättslagen har författare, kompositörer,
konstnärer och andra som skapar litterära och konstnärliga verk vissa
tidsbegränsade rättigheter till sina verk. Rättigheterna uppkommer när
verket har skapats och varar normalt i 50 år efter upphovsmannens

19

dödsår.                                                               Prop. 1993/94:109

Rättigheterna består av den ekonomiska rätten och den ideella
rätten. Den ekonomiska rätten har två delar, nämligen rätten att
framställa exemplar av verket och rätten att göra verket tillgängligt
för allmänheten. Verket görs tillgängligt för allmänheten dels när det
framförs offentligt, dels när det visas offentligt och dels när exemplar
av det sprids till allmänheten.

Också den ideella rätten består av två delar. För det första har
upphovsmannen rätt att i den omfattning och på det sätt som god sed
kräver bli angiven när exemplar av hans verk framställs eller verket
görs tillgängligt för allmänheten. För det andra har han rätt att
motsätta sig såväl att verket ändras så att hans litterära eller konstnär-
liga anseende eller egenart kränks som att verket görs tillgängligt för
allmänheten i en sådan form eller i ett sådant sammanhang som är
kränkande för honom.

Beträffande den ekonomiska rätten gäller en rad inskränkningar. En
viktig sådan inskränkning är rätten för var och en att för enskilt bruk
framställa enstaka exemplar av offentliggjorda verk.

I 5 kap. upphovsrättslagen finns regler om s.k. närstående rättig-
heter, dvs. rättigheter som står upphovsrätten nära. Dessa tillkommer
utövande konstnärer (artister, musiker, sångare m.fl.), producenter
av fonogram (grammofonskivor och andra ljudinspelningar) och
filmer (biograffilm och andra inspelningar av filmverk) samt radio-
och TV-företag. Dessutom skyddas producenter av kataloger, tabeller
och andra sådana arbeten i vilka ett stort antal uppgifter har samman-
ställts. Nämnda kategorier av rättighetshavare har härigenom viss
tidsbegränsad rätt till sina prestationer.

Rätten till fotografiska bilder regleras för närvarande i fotografila-
gen. Skyddet enligt denna lag gäller för alla slags fotografier, oavsett
om de utgör verk i upphovsrättslig mening eller ej. Den som har
framställt en fotografisk bild har ensamrätt när det gäller att fram-
ställa exemplar av bilden och visa den offentligt. Han har också en
ideell rätt motsvarande den som gäller för upphovsmän. Rättigheterna
uppkommer när bilden framställs och varar för fotografier som har
konstnärligt eller vetenskapligt värde normalt i 50 år efter fotografens
dödsår och för övriga fotografier i 25 år efter framställningsåret.

Beträffande såväl de närstående rättigheterna som fotografirätten
gäller inskränkningar motsvarande dem som gäller för den egentliga
upphovsrätten.

Den nämnda lagstiftningen tillämpas i första hand på svenska verk
och prestationer. Genom Sveriges anslutning till olika internationella
konventioner på området tillämpas emellertid bestämmelserna i be-
tydande utsträckning också på verk och prestationer med ursprung
utomlands.

På den egentliga upphovsrättens område finns Bernkonventionen för

20

skydd av litterära och konstnärliga verk och Världskonventionen om Prop. 1993/94:109
upphovsrätt. Sverige ger skydd enligt upphovsrättslagen och fotogra-
fdagen åt verk och fotografier från stater som är anslutna till någon
av dessa konventioner. Regler härom finns i förordningen
(1973:529) om tillämpning av upphovsrättslagen och fotografilagen
med avseende på andra länder och områden, m.m.

Upphovsrättslagen och fotografilagen motsvaras av nästan lika-
lydande lagar i de övriga nordiska länderna. Denna likhet är
betydelsefull både för den omfattande handeln med rättigheter mellan
de nordiska länderna och för ländernas möjligheter att i internationel-
la sammanhang hävda sin syn på upphovsrätten. Mot den bakgrunden
är det naturligt att, som redan har anförts, det nordiska samarbetet
har varit omfattande under beredningen av detta lagstiftningsärende.

5 Integrationen, skyddstiden och innehållet i skyddet

Regeringens förslag: Rätten till fotografier skall regleras i
upphovsrättslagen och fotografilagen skall upphävas.

Fotografiska verk skall skyddas enligt 1 kap. upphovsrättslagen
under samma tid som andra konstverk, vilket innebär att skyddet
upphör 50 år efter det år då upphovsmannen avled. Fotografier
som inte är verk skall skyddas enligt en ny bestämmelse i 5 kap.
upphovsrättslagen som en närstående rättighet; skyddet upphör 50
år efter det år då bilden framställdes. De båda skyddsformerna ges
ett likartat innehåll.

Utredningens förslag: Overenstämmer till stora delar med
regeringens. Utredningen föreslog emellertid att fotografier utan
verkshöjd skall skyddas som om de vore konstverk, vilket innebär att
de skyddas enligt 1 kap. upphovsrättslagen och att skyddet upphör 50
år efter det år då upphovsmannen avled (SOU 1990:30 s. 111-133
och 148-149).

Remissinstanserna: När det gäller den lagtekniska frågan huruvida
rätten till fotografier skall regleras i upphovsrättslagen är opinionen
splittrad. Flertalet instanser är negativa till förslaget att fotografier
utan verkshöjd skall skyddas som om de vore konstverk; flera har
framhållit risken för att verksbegreppet urvattnas.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen behandlar inlednings-
vis frågan huruvida fotografi lagen bör behållas eller rätten till
fotografier regleras i upphovsrättslagen.

Redan i 1960 års proposition med förslag till upphovsrättslagen och
fotografilagen uttalades att principiella synpunkter ger stöd för att
kvalificerade fotografier bör skyddas inom upphovsrätten. Vid den
tidpunkten talade emellertid önskan att skapa likhet mellan de

T

nordiska lagarna för lösningen att reglera skyddet för samtliga Prop. 1993/94:109
fotografiska bilder i en särskild lag, och den lösningen valdes därför.

Enligt propositionen skulle skyddet för alla fotografier upphöra 25 år
efter framställningsåret (prop. 1960:17 s. 101-102).

Vid behandlingen av propositionen i riksdagen anförde första
lagutskottet att fotografier som har vetenskapligt eller konstnärligt
värde borde skyddas under en tidsrymd som motsvarade den vilken
skulle gälla för verk enligt upphovsrättslagen; skyddet skulle alltså i
princip upphöra 50 år efter fotografens dödsår. För att ett fotografi
skall anses ha ett sådant värde skall det enligt utskottet uppfylla ett
kvalitetskrav som nära överensstämmer med det som ligger till grund
för det upphovsrättsliga begreppet verk (bet. 1960:lLU41 s. 90).
Riksdagen beslöt i enlighet med utskottets betänkande. Bestämmelser-
na om skyddstid för fotografier togs in i 15 § fotografilagen.

Enligt 1 kap. upphovsrättslagen skyddas i princip alla former av
litterärt eller konstnärligt skapande, förutsatt att det som har
framställts utgör ett verk. För att alstret skall anses utgöra ett verk
krävs att det uppfyller kravet på s.k. verkshöjd. Med detta avses att
alstret måste uppvisa ett mått av självständighet och originalitet. Om
kravets närmare innebörd uttalades i propositionen att det är tydligt
att några fasta och fullt klara gränslinjer inte kan dras upp lagstift-
ningsvägen och att det i stället får ankomma på rättsvetenskap och
praxis att närmare bestämma innebörden (se s. 49).

I 10 § andra stycket upphovsrättslagen föreskrivs emellertid, i över-
ensstämmelse med de förarbetsuttalanden som refererats ovan, att
fotografiska bilder inte är föremål för upphovsrätt. De skyddas i
stället av fotografilagen.

Skydd enligt fotografilagen ges som framgått åt alla fotografiska
bilder, oavsett om de uppfyller några kvalitetskrav eller inte. Här
yppar sig alltså en grundläggande skillnad mellan fotografilagen och
1 kap. upphovsrättslagen. Som framgår av 1 § andra stycket
fotografilagen avses med fotografisk bild en bild som framställts
genom fotografi eller därmed jämförligt förfarande. Begreppet
definieras i förarbetena som en bild vilken "uppkommit under
inverkan av ljus på därför känsliga ämnen" (SOU 1956:25 s. 470).

Det bör enligt regeringens mening sakna betydelse huruvida ett
konstverk har framställts genom fotografisk teknik eller på annat sätt
när det gäller att bestämma vilka skyddsregler som skall gälla för
konstverket. Såväl praktiska som kulturpolitiska skäl talar för att
fotografiska verk och andra konstverk behandlas lika. Som framgår
av avsnitt 3 ovan har riksdagen också nyligen uttalat att det är
synnerligen angeläget att fotografiska verk snarast blir jämställda med
annan bildkonst. Det anförda talar för att skyddet för fotografiska
verk bör regleras i upphovsrättslagen.

Vidare bör rättighetshavarna till fotografier, även bilder som inte

22

utgör verk, skyddas mot att bilderna återges i ändrat skick. Skydd i Prop. 1993/94:109
detta avseende har blivit allt viktigare på senare tid med hänsyn till
den tekniska utvecklingen; möjligheterna att förändra bilder med
hjälp av datateknik och elektronik har ökat kraftigt. Att skyddet enligt
fotografilagen mot återgivande i ändrat skick inte är tillfredsställande
illustreras av rättsfallet NJA 1989 s. 315, där en tecknare ansågs ha
haft rätt att använda ett fotografi som förlaga för en teckning.
Rättsläget kan förändras på önskvärt sätt om rätten till fotografier
regleras i upphovsrättslagen, varvid fotografierna ges det skydd mot
återgivande i ändrat skick som följer av den lagens regler.

Ett ytterligare skäl för att reglera fotografiskyddet i upphovs-
rättslagen är följande. Allmänheten och näringslivet kommer i stor
utsträckning i kontakt med de frågor som regleras i upphovsrättslagen
och fotografilagen. Det är därför av synnerlig vikt att regleringen har
en utformning som är så enkel och klar som förhållandena medger.
Med hänsyn till bl.a. regeringens nedan redovisade inställning
avseende vilket innehåll skyddet för fotografier bör ha, bidrar det till
enkelhet och överskådlighet i regleringen att fotografilagen upphävs
och att bestämmelser om fotografirätten tas in i upphovsrättslagen.
Regeringen föreslår därför att så sker.

Upphovsrättsutredningen har föreslagit att alla fotografier, även de
som inte utgör verk, skall behandlas som konstverk enligt upphovs-
rättslagen, vilket innebär att de skyddas enligt 1 kap. upphovs-
rättslagen och att skyddet upphör 50 år efter fotografens dödsår.
Många remissinstanser har invänt att det är olämpligt att ge skydd
enligt 1 kap. upphovsrättslagen till objekt som inte uppfyller det krav
på verkshöjd som ställs i 1 § i lagen. Om utredningens förslag på
denna punkt skulle genomföras, skulle vissa objekt - fotografier - få
skydd enligt kapitlet på grund av att de är framställda med viss teknik
medan det för alla andra objekt skulle ställas krav på verkshöjd. Flera
remissinstanser har hävdat att detta kan medföra att verksbegreppet
urvattnas.

Regeringen delar de farhågor som dessa instanser har gett uttryck
för. Regeringen anser att det är av vikt att upprätthålla principen om
att endast alster som uppfyller kravet på verkshöjd har skydd enligt
1 kap. upphovsrättslagen.

Frågan är då hur regleringen av fotografirätten lämpligen bör
utformas inom ramen för upphovsrättslagen, om nyssnämnda princip
skall bibehållas. Regeringen har beträffande denna fråga särskilt tagit
fasta på ett förslag som har framställts i remissyttrandet från
Stockholms tingsrätt. Tingsrätten har anfört att fotografiska verk bör
skyddas enligt 1 kap. upphovsrättslagen medan fotografier som
saknar verkshöjd bör behandlas i en ny bestämmelse om närstående
rättigheter i 5 kap. upphovsrättslagen. Fotografier som saknar
verkshöjd skulle därvid få ett skydd som inte är lika starkt som det

23

skydd vilket skulle tillkomma fotografiska verk. Tingsrättens förslag Prop. 1993/94:109
överensstämmer i princip med förslagen från de danska och norska
upphovsrättsutredningarna och motsvarar i allt väsentligt vad som
redan är gällande rätt i Tyskland och Island.

Mot tingsrättens förslag kan invändas att det medför att fotografier
i det praktiska rättslivet måste indelas i två kategorier - fotografiska
verk och övriga fotografier - samt att denna indelning kan vara
vansklig att göra. Mot detta kan dock följande anföras. För det första
måste vid handläggningen av upphovsrättsliga frågor ständigt göras
bedömningen huruvida det alster saken gäller uppfyller kravet på
verkshöjd. Det kan inte antas att denna bedömning skulle vara
svårare att göra beträffande fotografier än i fråga om andra alster av
litterär eller konstnärlig verksamhet. För det andra blir bedömningen
inte aktuell så ofta när det gäller fotografier som beträffande andra
alster, eftersom fotografierna - till skillnad mot andra alster - har
skydd även om de inte utgör verk. Om skyddet för fotografier som
inte utgör verk utformas så att det i stor utsträckning nära ansluter till
skyddet för fotografiska verk, torde det i realiteten bli relativt sällan
som bedömningen alls får någon betydelse. För det tredje måste
fotografier som framgått indelas i kategorier redan enligt gällande
rätt. För fotografier med vetenskapligt eller konstnärligt värde gäller
en längre skyddstid än för andra fotografier. Enligt vad första
lagutskottet uttalade (se ovan) överensstämmer detta kvalitetskrav
nära med kravet på verkshöjd.

Regeringen anser att övervägande skäl talar för att fotografirätten
regleras på i princip det sätt som tingsrätten har föreslagit. Regering-
en föreslår alltså att fotografiska verk skall skyddas som konstverk
enligt 1 kap. upphovsrättslagen och att skyddet för fotografier utan
verkshöjd skall behandlas i en ny bestämmelse i 5 kap. upphovs-
rättslagen.

Sistnämnda bestämmelse bör emellertid gälla även för de fotografis-
ka verken, vilka alltså bör skyddas enligt såväl 1 kap. upphovs-
rättslagen som den nya bestämmelsen. Skälet härtill är följande.
Enligt fotografilagen är det fotografen, dvs. normalt den person som
har manövrerat kameran, som är innehavare av rätten till fotografiet
(se prop. 1960: 17 s. 330). Detsamma bör gälla enligt den nya be-
stämmelsen. Enligt 1 § upphovsrättslagen är var och en som har
bidragit med skapande insatser vid tillkomsten av verket att anse som
verkets upphovsman (jfr prop. s. 50 f.). När det gäller ett fotografiskt
verk kan det teoretiskt inträffa att skapande insatser har gjorts enbart
av någon annan än fotografen; fotografen är då inte rättighetshavare
enligt 1 kap. upphovsrättslagen. För att fotografen inte skall vara
sämre ställd i denna situation än om han hade framställt ett fotografi
utan verkshöjd, bör han ha skydd enligt den nya bestämmelsen i 5
kap. upphovsrättslagen oavsett om fotografiet uppfyller verkshöjds-

24

kravet eller inte. Detta överensstämmer också med förslagen från de Prop. 1993/94:109
danska och norska utredningarna.

Skyddstiden för fotografier utan verkshöjd

Nästa fråga är vilka rättigheter fotograferna bör ha enligt den nya
bestämmelsen i 5 kap. upphovsrättslagen. Utredningens förslag
innebar som har framgått att fotografier utan verkshöjd skulle
skyddas på samma sätt som konstverk. Den viktigaste förändringen
i förhållande till fotografilagens regler som detta skulle innebära är
att skyddstiden beträffande de flesta fotografier, dvs. de som inte har
vetenskapligt eller konstnärligt värde, skulle utökas. Nu sträcker sig
skyddstiden till 25 år efter det år bilden framställdes; enligt ut-
redningens förslag skulle tiden löpa ut först 50 år efter fotografens
död.

Många remissinstanser har hävdat att detta är en alltför lång skydds-
tid för alster som inte uppfyller kravet på verkshöjd. Regeringen
delar den bedömningen. A andra sidan finns det vissa skäl som talar
för att den nuvarande skyddstiden bör förlängas till 50 år efter det år
då bilden framställdes. Därvid avses följande.

1. Den nuvarande skyddstiden löper ofta ut redan under fotografens
yrkesverksamma liv. Han tvingas alltså se att hans tidiga produktion
används fritt trots att han fortfarande är verksam. Jfr bet.
1992/93 :LU44 s. 16.

2. Skyddstiden för prestationer av utövande konstnärer, fonogram-
producenter samt radio- och TV-företag förlängdes år 1986 från 25
till 50 år efter det år då prestationerna tillkom. Den nya kategori av
närstående rättighets-innehavare som samtidigt infördes - film-
producenterna - fick samma skyddstid (se prop. 1985/86:79, bet.
1985/86:LU32, rskr. 1985/86:293, SFS 1986:367). Likabehandling
av olika innehavare av närstående rättigheter har lång tradition i
nordisk rätt.

3. Gränsdragningen mellan fotografiska verk och andra fotografier
blir inte aktuell så ofta om skyddstiden för de senare förlängs.

Regeringens slutsats är att skyddstiden enligt den nya bestämmelsen
bör sträcka sig till 50 år efter det år då bilden framställdes.

Innehållet i skyddet

Som redan har framgått anser regeringen alltså att innehållet i
skyddet enligt 1 kap. upphovsrättslagen och den nya bestämmelsen i
5 kap. samma lag skall skilja sig åt på två punkter. För det första
skall kretsen av rättighetshavare bestämmas något olika. För det
andra skall skilda skyddstider gälla. Bortsett från dessa skillnader
anser regeringen att det inte finns skäl för olika innehåll i skyddet
enligt de båda bestämmelserna. Enligt regeringens förslag har skydds-
formerna således ett likartat innehåll. Att de ges ett sådant medför,

25

som har berörts ovan, den fördelen för det praktiska rättslivet att man Prop. 1993/94:109
normalt inte behöver ta ställning till frågan huruvida ett fotografi
utgör ett verk eller ej.

Vid de nordiska departementsöverläggningarna har det rått enighet
om att skyddet för fotografier bör utformas på det sätt som nu har
angetts.

Som framgår av avsnitt 3 ovan antog EG:s råd den 22 juli 1993 en
gemensam ståndpunkt om ett direktiv om harmonisering av de
skyddstider som gäller för bl.a. upphovsrätten och fotografirätten. Av
artiklarna 1 och 6 i dokumentet följer att skyddet för fotografiska
verk - liksom för andra verk - i princip skall upphöra 70 år efter
upphovsmannens dödsår och att medlemsstaterna fritt kan bestämma
skyddstiden för fotografier som inte utgör verk. Enligt artikel 13 skall
medlemsstaternas lagar vara i enlighet med direktivet senast den 1
juli 1995. När direktivet har antagits - vilket kan förväntas ske under
hösten 1993 - kommer regeringen att inleda förhandlingar med EG-
kommissionen beträffande frågan hur Sverige skall anpassa sin
lagstiftning till direktivet. Sedan förhandlingarna har avslutats avser
regeringen att ta upp frågan om vilka lagändringar som kan visa sig
nödvändiga med anledning av förhandlingsresultatet.

6 Den s.k. beställarregeln

Regeringens förslag: Den s.k. beställarregeln, dvs. fotografila-
gens bestämmelse om att beställaren har rätten till ett fotografi
som har utförts på beställning, förs inte över till upphovsrättsla-
gen. Fotografen skall emellertid inte utan beställarens tillstånd få
utöva sin rätt till en beställd porträttbild.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens. En
minoritet av utredningens ledamöter har emellertid föreslagit att
fotografen inte i något fall skall få utöva sin rätt till ett fotografi utan
beställarens tillstånd (SOU 1990:30 s. 139-148 och 629-630).

Remissinstanserna: Remissopinionen är splittrad.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 14 § första stycket fotogra-
filagen gäller att rätten till ett fotografi vilket har utförts på be-
ställning tillkommer beställaren, om inte annat har uttryckligen
avtalats. Regeln brukar kallas beställarregeln. Den är inskränkt på det
viset att fotografen på sedvanligt sätt får ställa ut bilden i reklamsyf-
te, om inte beställaren förbjuder det.

Beställarregeln fanns intagen också i den lag som föregick fotografi-
lagen. Auktorrättskommittén, som lade fram förslaget till fotografi-
lagen, uttalade att det inte kunde anföras något giltigt skäl för att
behålla beställarregeln. I vilken utsträckning beställaren har rätt att

26

förfoga över bilden borde enligt kommittén avgöras med ledning av Prop. 1993/94:109
beställningsavtalets innehåll och omständigheterna i övrigt. Eftersom
beställarregeln innebar ett hinder för en sådan fri avtalstolkning
menade kommittén att den inte borde behållas. Kommittén ansåg
emellertid att det till skydd för beställaren borde införas en regel
enligt vilken fotografen inte fick förfoga över bilden utan beställarens
samtycke. Som skäl angavs att beställaren ofta hade ett personligt
intresse i bilden. Detta sades gälla i första hand beträffande porträtt
och liknande men även i andra fall (SOU 1956:25 s. 478).

I propositionen med förslag till fotografilagen anfördes, angående
frågan huruvida beställarregeln skulle behållas, att saken ytterst gällde
på vem av parterna man borde lägga bördan att vid avtalets ingående
göra förbehåll om rätten till fotografiet. Det uttalades att det syntes
mest ändamålsenligt att lägga denna börda på fotografen, som är
yrkesman. Det anfördes vidare att kommitténs förslag var ägnat att
medföra en viss oklarhet rörande rättsförhållandet, eftersom det i
många fall skulle vara svårt att genom tolkning av beställningsavtalet
bestämt fastställa hur långt beställarens rätt sträckte sig. A andra
sidan uttalades att till förmån för kommitténs förslag talade prin-
cipiella synpunkter och att det var tveksamt vilken lösning som borde
väljas. Propositionens förslag, vilket godtogs av riksdagen, blev att
beställarregeln skulle behållas (se prop. 1960:17 s. 344 och bet.
196O:1LU41 s. 88 f.).

Om någon har åstadkommit ett fotografiskt verk bör, som rege-
ringen tidigare har anfört, det skydd han erhåller för sin prestation i
princip överensstämma med det som ges åt den som - med annan
teknik än fotografi - har åstadkommit ett konstverk. Beställarregeln
gäller inte beträffande rätten till ett verk av en konstnär. Inte heller
gäller regeln beträffande en artikel i.v en frilansjournalist. Konstnären
och journalisten har ett likartat skydd, och det finns goda skäl för
denna likhet. Redan det nu anförda ger anledning att starkt ifrågasätta
att beställarregeln bör gälla för fotografiska verk. Som regeringen
tidigare har uttalat är det en fördel om likartade regler gäller
beträffande fotografiska verk och fotografier som inte uppfyller
kravet på verkshöjd; också i fråga om de senare måste således
ifrågasättas att beställarregeln bör gälla.

De skäl för att behålla beställarregeln vilka anfördes i 1960 års
proposition var som har framgått (1) att det borde ankomma på foto-
grafen att i avtalet göra förbehåll om rätten till fotografiet samt (2)
att det var ägnat att medföra en viss osäkerhet rörande rättsför-
hållandet mellan fotografen och beställaren att utmönstra beställarre-
geln.

När det gäller det första skälet kan följande anföras. I propositionen
ansågs beställaren ha behov av skydd i förhållande till fotografen.
Föredraganden hade därvid för ögonen en privatperson som beställde

27

porträttfotografering. Numera utgörs beställarna emellertid främst av Prop. 1993/94:109
tidningar, förläggare, reklambyråer och liknande. Generellt sett har
beställaren därför inte längre behov av skydd i förhållande till foto-
grafen. I de fall beställaren är en privatperson och det är en en-
gångsföreteelse för honom att träffa avtal om fotografering, torde
beställarregelns betydelse vara begränsad, eftersom fotograferna i
dessa fall normalt ser till att de genom avtalet förvärvar de rättigheter
de önskar. När det gäller porträttbilder finns dock fortfarande ett
skyddsbehov, men skydd i detta avseende bör tillhandahållas på annat
sätt än genom att beställarregeln behålls (se nedan).

Beträffande det andra skälet i propositionen kan anföras följande.
Visserligen kan det medföra en viss oklarhet rörande rättsförhållandet
att låta resultatet av avtalstolkning vara avgörande för frågan om hur
rättigheterna är fördelade mellan fotografen och beställaren. Men om
avseende i varje särskilt fall fästs vid denna tolkning uppnås ett
materiellt sett mer tillfredsställande rättsläge i parternas förhållande
än det som blir följden om alla rättigheter enligt lag tillkommer
beställaren. I själva verket synes det inte möjligt att åstadkomma en
rättspolitiskt lämplig avvägning mellan parternas intressen på annat
sätt än att fästa avseende vid avtalstolkningen; omständigheterna i
skilda fall är alltför olika.

Frågan huruvida beställarregeln skall överges har splittrat remiss-
opinionen. De som har ansett att den bör behållas har upprepat de
skäl som anfördes i 1960 års proposition och därutöver anfört i
huvudsak följande. Det är beställaren som tar initiativet till fotografe-
ringsuppdraget och ger anvisningar om hur det skall utföras. Det är
normalt han som skapar de praktiska och ekonomiska förutsätt-
ningarna för uppdraget. I brist på avtal om annat bör han därför ha
rätten till bilden. Beställaren måste också normalt få avgöra vilka
bilder som kan offentliggöras samt när och i vilket sammanhang så
kan ske. Att detta avgörande måste ligga hos beställaren beror på
bl.a. att det som fotograferats kan utgöra företagshemligheter eller
vara integritetskänsligt.

Mot dessa remisståndpunkter kan invändas följande. Att beställaren
tar initiativet till uppdraget, ger anvisningar om hur det skall utföras
och ofta skapar de praktiska och ekonomiska förutsättningar som
krävs för att det skall kunna genomföras är inte specifikt för
fotograferingsuppdragen utan gäller också i fråga om uppdrag till
upphovsmän. Ändå gäller inte beställarregeln beträffande dessa
uppdrag. De nämnda omständigheterna kan ha betydelse å ena sidan
för vilka krav beställaren vid avtalstillfället kan ställa avseende
förvärv av rätten till fotografiet och å andra sidan för tolkningen av
beställningsavtalet men utgör inte tillräckliga skäl för att beställaren
skall förvärva alla rättigheter till följd av en lagregel. Det är vidare
riktigt att beställaren i vissa känsliga fall måste få avgöra vilka bilder

28

som kan offentliggöras samt när och i vilket sammanhang så kan ske. Prop. 1993/94:109
Men beställarens rätt i detta avseende bör inte säkerställas genom att
han i lag ges alla rättigheter till alla beställda fotografier; det vore att
stifta lag som går långt utöver syftet med lagen. I stället bör det
kunna krävas av beställaren att han genom sekretessavtal eller
liknande försäkrar sig om att fotografens bilder inte kommer till
sådan användning som kan skada beställaren.

Slutsatsen av det anförda är att beställarregeln inte bör föras över
till upphovsrättslagen utan utmönstras.

Beställda porträttbilder

Beträffande beställda porträttbilder, dvs. fotografier som avbildar
beställaren eller närstående till honom, bör fotografen inte få utöva
sin rätt utan tillstånd av beställaren eller, efter dennes död, av hans
make och arvingar. Enligt 27 § andra stycket upphovsrättslagen gäller
redan en motsvarande regel beträffande andra porträtt än fotografiska.
Den regeln bör göras tillämplig också på fotografiska porträtt.
Beställaren får då skydd i förhållande till fotografen när det gäller ett
slags bilder som beställaren ofta har ett personligt intresse i.
Regeringen anser emellertid inte att det i lag bör krävas av fotografen
att han inhämtar beställarens tillstånd i andra fall än när det gäller
porträtt. Regeringen menar alltså att förslaget från en minoritet i
utredningen - att fotografen aldrig skall få utöva sin rätt utan
beställarens tillstånd - inte bör genomföras.

Det bör betonas att det som nu har anförts enbart avser vad som bör
gälla mellan fotografen och beställaren i fråga om de immaterial-
rättsliga rättigheter som är knutna till en beställd porträttbild. Det är
en helt annan fråga i vad mån det bör gälla allmänna inskränkningar
avseende användningen av fotografier med personer avbildade.
Sådana inskränkningar har diskuterats t.ex. när det gäller bilder som
är integritetskänsliga. Om denna fråga, se senast bet. 1991/92:LU5
s. 14 f.

Utredningen har föreslagit att beställaren till en porträttbild skall ha
rätt att låta ta in porträttet i en tidning eller en tidskrift eller en skrift
med biografiskt innehåll, om inte fotografen har gjort förbehåll mot
det. En liknande bestämmelse finns i 14 § andra stycket fotografila-
gen. Förslaget har lämnats okommenterat av flertalet remissinstanser.
Juridiska fakultetsnämnden vid Stockholms universitet har emellertid
ifrågasatt behovet av regeln och anfört i huvudsak att det torde följa
av beställningsavtalet att beställaren har rätt att låta ta in porträttet i
tidningar etc. Regeringen delar fakultetsnämndens åsikt. Förslaget bör
inte genomföras.

Beställarregeln i fotografilagen är som nämnt inskränkt på det viset
att fotografen på sedvanligt sätt får ställa ut bilden i reklamsyfte, om
inte beställaren förbjuder det. Utredningen har utgått ifrån att

29

fotografen har denna rätt utan särskilt lagstöd, om utredningens Prop. 1993/94:109
förslag att upphäva beställarregeln genomförs. Som framgår av vad
som ovan har anförts om rätten till porträttbilder är utredningens an-
tagande emellertid inte riktigt när det gäller sådana bilder. Den
reglering utredningen föreslog - vilken regeringen som framgår ovan
också föreslår - innebär, om ingen särregel tillskapas, att fotografen
måste inhämta samtycke av beställaren (eller, efter dennes död, av
hans efterlevande make och arvingar) till att ställa ut en porträttbild

i reklamsyfte.

I 1 § lagen (1978:800) om namn och bild i reklam föreskrivs att
näringsidkare vid marknadsföring av vara, tjänst eller annan nyttighet
inte får använda framställning i vilken annans bild utnyttjas utan
dennes samtycke. Betydelsen av bestämmelsen i detta sammanhang
är att fotografen måste ha tillstånd av den avbildade personen för att
få ställa ut ett porträtt i reklamsyfte (se prop. 1978/79:2 s. 74; Lagrå-
det). Eftersom beställaren och den som har avbildats i många fall är
samma person, är det olämpligt att behålla den fotografirättsliga
regeln att fotografen - i avsaknad av förbud av beställaren - på
sedvanligt sätt får ställa ut bilden i reklamsyfte. Denna regel och
bestämmelsen i lagen om namn och bild i reklam är nämligen som
har framgått ägnade att i många fall strida mot varandra.

Regeringen anser alltså att den reglering som nu föreslås medför att
ett tillfredsställande rättsläge uppnås när det gäller utställning av
porträttbilder i reklamsyfte. För tydlighets skull bör tilläggas att
rättsläget innebär att, om annan än beställaren är avbildad, det är
nödvändigt för fotografen att inhämta samtycke från såväl beställaren
som från den avbildade (enligt 27 § andra stycket upphovsrättslagen
respektive 1 § lagen om namn och bild i reklam).

Vid de nordiska departementsöverläggningarna har det rått enighet
om att de frågor som har behandlats i detta avsnitt bör lösas på det
sätt som regeringen nu har angett.

7 Användningen av fotografier hos arkiv och muse-
er

Regeringens bedömning: Det bör inte införas några särbestäm-
melser om exemplarframställning av fotografier hos arkiv och
museer.

Utredningens förslag: Det skall införas en s.k. avtalslicensbe-
stämmelse som ger rätt åt vissa arkiv och museer att för utpekade
ändamål framställa exemplar av fotografier i sina samlingar (SOU
1990:30 s. 134-139).

Remissinstanserna: Många remissinstanser har ställt sig negativa

30

till förslaget.                                                             Prop. 1993/94:109

Skälen för regeringens bedömning: Med en s.k. avtalslicensbe-
stämmelse avses en regel enligt vilken en part, som har träffat avtal
om användning av verk eller andra prestationer med en organisation
som företräder ett flertal svenska rättighetshavare på området, i
princip har rätt att använda också prestationer vars rättighetshavare
inte företräds av organisationen. Se vidare prop. 1992/93:214 s. 42-
45.

Utredningen har föreslagit att det skall införas en avtalslicensbe-
stämmelse som ger rätt åt vissa arkiv och museer att - sedan avtal
träffats med en svensk fotograforganisation - för vetenskapliga
ändamål eller för forskning framställa exemplar av fotografier i sina
samlingar. Utredningen har anfört att det finns stora samlingar av
fotografier hos vissa arkiv och museer, att det endast i ett fåtal fall
finns uttryckliga avtal mellan rättighetshavarna till enskilda fotografi-
er och arkivet eller museet om hur bilden får användas, att uppgift
om vem som är fotograf ofta helt saknas och att det beträffande
många bilder är omöjligt att ta reda på vem som är rättighetshavare.

Utredningen har som framgår i avsnitt 13 nedan ansett att skyddsti-
den för alla fotografier, även de som har framställts innan de
föreslagna reglerna träder i kraft, skall sträcka sig till 50 år efter
fotografens dödsår. Förslaget innebär beträffande ett mycket stort
antal fotografier att skydd skall kunna göras gällande trots att
skyddstiden enligt nuvarande regler redan har löpt ut. Utredningen
har konstaterat att problemen för arkiv och museer att komma i
kontakt med rättighetshavarna skulle öka, om utredningens förslag
om att skydd skall återuppstå genomförs.

Många remissinstanser har kritiserat utredningens förslag till
avtalslicensbestämmelse. Flera har ifrågasatt om det är lämpligt att
ett avtal med en organisation som företräder yrkesfotografer ger rätt
att använda fotografier som nästan uteslutande torde ha tagits av
amatörfotografer eller andra personer vilka inte är medlemmar i
organisationen. Regeringen anser för sin del att detta inte är lämpligt.
Som regeringen har anfört i ett annat sammanhang (se prop.
1992/93:214 s. 57) bör det vara en grundläggande förutsättning för
att avtalslicensmodellen skall komma i fråga för användning att
flertalet svenska upphovsmän av berörd kategori representeras av de
upphovsrättsliga organisationerna; om tvärtom flertalet av dessa upp-
hovsmän står utanför organisationerna framstår det som omotiverat
att avtal med organisationerna ger rätt att använda de aktuella verken.
Om denna princip förs över till det sammanhang som nu är aktuellt
innebär den att avtalslicensmodellen hade kunnat komma i fråga för
användning endast om flertalet svenska fotografer, vars fotografier
finns hos de aktuella arkiven och museerna, hade representerats av
organisationerna på fotografiområdet. Trots att det saknas närmare

31

utredning om vilka fotografer som tagit de bilder vilka finns hos Prop. 1993/94:109
aktuella arkiv och museer torde det kunna slås fast att dessa personer
endast i mycket liten utsträckning representeras av organisationerna
på fotografiområdet. Redan av detta skäl anser regeringen att
utredningens förslag till avtalslicensbestämmelse inte bör genomföras.

Utredningens förslag skall ses mot bakgrund av att utredningen som
nämnt har ansett att skyddstiden för alla fotografier, även de som har
framställts innan de föreslagna reglerna träder i kraft, skall sträcka
sig till 50 år efter fotografens dödsår. Regeringens förslag innebär att
skyddstiden för flertalet fotografier, dvs. de som inte utgör verk,
skall sträcka sig till 50 år efter framställningsåret och att denna
skyddstid skall gälla endast beträffande fotografier för vilka skyddsti-
den inte har gått ut när de nya reglerna träder i kraft (se avsnitt 13
nedan). Behovet av särskilda regler enligt vilka arkiv och museer får
framställa exemplar av fotografier i sina samlingar blir med regering-
ens förslag inte särskilt framträdande. För arkivens del gäller detta
särskilt mot bakgrund av att bestämmelsen i 16 § upphovsrättslagen
(i lydelse enligt SFS 1993:1007), som enligt regeringens förslag blir
tillämplig på fotografier, möjliggör exemplarframställning för
bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål.

Regeringen anser alltså att det inte bör gälla några särregler för
användningen av fotografier hos arkiv och museer.

Vid de nordiska departementsöverläggningarna har det rått enighet
om att några sådana särregler inte bör införas.

8 Visning av fotografier och konstverk i TV

Regeringens förslag: Avtalslicensbestämmelsen om rätt att sända
ut verk i TV görs tillämplig också på fotografier och konstverk.

Utredningens Förslag: Överenstämmer med regeringens (SOU
1990:30 s. 363-371).

Remissinstanserna: Endast ett fåtal remissinstanser har yttrat sig
om förslaget. De har lämnat det utan invändning.

Skälen för regeringens Förslag: Enligt 9 § första stycket första
meningen fotografilagen (i lydelse enligt SFS 1993:1009) får de TV-
företag, som regeringen beslutar, mot ersättning visa offentliggjorda
fotografier, om fotografen inte har förbjudit visningen eller det av
andra skäl finns särskild anledning att anta att han motsätter sig
denna. Enligt andra meningen i samma stycke gäller första meningen
inte film. Enligt 15 § förordningen (1961: 348) med tillämpningsbe-
stämmelser till upphovsrättslagen och fotografilagen får de företag
som är programföretag enligt radiolagen använda sig av regeln i 9 §
fotografilagen. På grundval av dessa bestämmelser har nämnda

32

företag alltså s.k. tvångslicens i fråga om rätten att visa offent- Prop. 1993/94:109
liggjorda fotografier i TV. Tvångslicens innebär att användningen får
ske utan avtal med rättighetshavarna eller deras organisation men att
rättighetshavarna har rätt till ersättning för användningen.

Enligt 26 d § första stycket upphovsrättslagen (i lydelse enligt SFS
1993:1007) får de radio- och TV-företag som regeringen beslutar
sända ut utgivna litterära och musikaliska verk, om avtalslicens gäller
enligt 26 i § samma lag. Enligt andra stycket i förstnämnda paragraf
gäller första stycket inte bl.a. om upphovsmannen har meddelat
förbud mot utsändningen eller det av andra skäl finns särskild anled-
ning att anta att han motsätter sig denna. Av 26 i § första stycket
framgår att avtalslicens gäller när ett avtal har ingåtts om verksut-
nyttjande på det aktuella sättet med en organisation som företräder ett
flertal svenska upphovsmän på området. Avtalslicensen ger enligt
bestämmelsen användaren rätt att utnyttja verk av det slag som avses
med avtalet trots att verkens upphovsmän inte företräds av organisa-
tionen. När ett verk utnyttjas med stöd av 26 d § har upphovsmannen
enligt 26 i § tredje stycket rätt till ersättning.

Vid integrationen av fotografirätten i upphovsrättslagen uppkommer
frågan om den gällande tvångslicensregeln i fråga om visning av
fotografier i TV skall behållas eller om upphovsrättslagens av-
talslicensregel skall göras tillämplig också på fotografier. Regeringen
anser att det saknas skäl att ha olika regler avseende å ena sidan
litterära och musikaliska verk och å andra sidan fotografier. Be-
stämmelsen om avtalslicens bör alltså gälla även för fotografierna.
Vidare saknas skäl att ha olika regler beträffande fotografier och
konstverk. Avtalslicensregeln bör alltså göras tillämplig även på
konstverk.

Att regeln inte kan åberopas till stöd för att sända filmer torde
framgå av dess lydelse. Någon motsvarighet till bestämmelsen i 9 §
första stycket andra meningen fotografilagen är därför inte nöd-
vändig.

Vid de nordiska departementsöverläggningarna har det rått enighet
om att avtalslicensbestämmelsen avseende utsändning av verk i TV
skall gälla för fotografier och konstverk.

9 Användningen av fotografier inom rättsvården

Regeringens förslag: I upphovsrättslagen förs in en regel enligt
vilken fotografier får användas i rättsvårdens och den allmänna
säkerhetens intresse.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens (SOU
1990:30 s. 133-134).

3 Riksdagen 1993194. 1 saml. Nr 109

Remissinstanserna: Förslaget har inte kommenterats.              Prop. 1993/94:109

Skälen för regeringens förslag: Enligt 12 § första stycket fotogra-
filagen får fotografiska bilder användas i rättsvårdens och den
allmänna säkerhetens intresse. I förarbetena anges som exempel att
polisen har rätt att framställa exemplar av och publicera fotografier
av brottsplatser och efterspanade personer (prop. 1960:17 s. 340).
Bestämmelsen bör föras över till upphovsrättslagen som ett nytt andra
stycke i 26 b §.

Det förhållandet att fotografier enligt en uttrycklig regel får
användas i rättsvårdens intresse innebär inte att det alltid krävs
samtycke av rättighetshavarna när andra upphovsrättsligt skyddade
prestationer skall användas i detta intresse. Som illustration kan
nämnas rättsfallen NJA 1981 s. 791 och 1992 s. 307, i vilka ett TV-
företag ansågs skyldigt att - enligt rättegångsbalkens regler om
tillhandahållande av föremål för syn inför domstol - lämna ut vissa
filmer och visst bandmaterial; Högsta domstolen uttalade att upp-
hovsrättsliga aspekter inte utgjorde grund för avsteg från regleringen
i rättegångsbalken.

10 Följdlagstiftning

Regeringens förslag: I lagen om mervärdeskatt, lagen om
upphovsmannakonto och lagen om medling i vissa upphovs-
rättstvister görs de ändringar som föranleds av integrationen av
fotografi rätten i upphovsrättslagen.

Utredningens förslag: Överensstämmer med regeringens i fråga om
lagen om medling i vissa upphovsrättstvister. I övrigt har utredningen
inte berört behovet av följdlagstiftning (SOU 1990:30 s. 623).

Remissinstanserna: Behovet av följdlagstiftning har inte kommente-
rats.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 8 § femte punkten lagen
(1968:430) om mervärdeskatt är de varor och tjänster inom kultur-
verksamheten som anges i sjunde punkten av anvisningarna till
paragrafen undantagna från mervärdeskatteplikt. 1 nämnda an-
visningspunkt anges under a) upplåtelse eller överlåtelse av rättighet
som omfattas av 1, 4 eller 5 § upphovsrättslagen, dock inte rättighet
som gäller reklamalster eller system och program för automatisk
databehandling och inte heller rättighet som gäller film, videogram
eller annan jämförlig upptagning som avser information. I anvisnings-
punkten anges under b) överlåtelse eller import av sådant alster av
bildkonst som avses i 1 § upphovsrättslagen och som ägs av upp-
hovsmannen eller dennes dödsbo.

I detta lagstiftningsärende läggs fram förslag om ändrade immate-

34

rialrättsliga regler avseende skyddet för fotografier. Som har framgått Prop. 1993/94:109
skall fotografiska verk enligt förslaget skyddas som alster av
bildkonst enligt 1 § upphovsrättslagen. För att denna reform, som är
rent civilrättslig, inte skall medföra en förändring av rättsläget när det
gäller mervärdeskatteplikten, måste lydelsen av den nämnda an-
visningspunkten justeras på så sätt att det införs ett undantag för
fotografier såväl under a) som under b) i anvisningspunkten.

Enligt 1 § lagen (1979:611) om upphovsmannakonto kan en fysisk
person fa uppskov med inkomstbeskattningen av sådana intäkter av
näringsverksamhet som har tillkommit honom i egenskap av upp-
hovsman enligt upphovsrättslagen. Av skäl som motsvarar dem vilka
nyss angavs beträffande mervärdeskatteplikten, måste det införas ett
undantag för fotografier i bestämmelsen.

I vissa bestämmelser i lagen om mervärdeskatt och lagen (1980:612)
om medling i vissa upphovsrättstvister hänvisas till fotografilagen.
Bestämmelserna skall justeras så att hänvisningarna i stället avser de
föreslagna reglerna om fotografier i upphovsrättslagen.

11 Vissa andra frågor

Regeringens förslag: Av en uttrycklig bestämmelse i upphovs-
rättslagen skall framgå att den rätt till framställning av exemplar
av verk som tillkommer vissa arkiv och bibliotek inte gäller
datorprogram.

I vissa bestämmelser i upphovsrättslagen ersätts uttrycket "det
arkiv som avses i lagen (1978:487) om pliktexemplar av skrifter
och ljud- och bildupptagningar" med "Arkivet för ljud och bild".

Skälen för regeringens förslag: Enligt 16 § upphovsrättslagen (i
lydelse enligt SFS 1993:1007) har vissa arkiv och bibliotek rätt att
framställa exemplar av verk för i bestämmelsen angivna ändamål. Av
förarbetena till bestämmelsen framgår att det finns ett EG-direktiv om
rättsligt skydd för datorprogram, att direktivet till följd av EES-
avtalet har införlivats med svensk rätt, att det följer av direktivet att
arkiv och bibliotek inte får ges rätt att kopiera datorprogram och att
det förutsattes att regeringen skulle utforma verkställighetsföreskrifter
till bestämmelsen på ett sådant sätt att bestämmelsen inte kom i strid
med direktivet (prop. 1992/93:214 s. 68 f.). Det torde emellertid vara
lämpligare att undantaget avseende datorprogram framgår direkt av
upphovsrättslagen. Regeringen föreslår därför ett tillägg till 16 §
första stycket upphovsrättslagen med denna innebörd.

I 16 § tredje stycket och 26 e § andra stycket upphovsrättslagen (i
lydelse enligt SFS 1993:1007) nämns "det arkiv som avses i lagen
(1978:487) om pliktexemplar av skrifter och ljud- och bildupptag-

35

ningar". Det arkiv som avses är Arkivet för ljud och bild. Den Prop. 1993/94:109
nämnda lagen ersätts den 1 januari 1994 av en ny lag om pliktexem-

plar av dokument (prop. 1993/94:10, bet. KuU 1993/94:8, rskr.
1993/94:25). Regeringen föreslår mot denna bakgrund att de nämnda
bestämmelserna i upphovsrättslagen ändras så att de i stället nämner
Arkivet för ljud och bild.

12 Ikraftträdande

Lagändringarna bör träda i kraft så snart som möjligt. Med
beaktande av den tid som kommer att förflyta innan riksdagen kan
fatta beslut i lagstiftningsärendet torde en lämplig tidpunkt vara den
1 april 1994.

13 Övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: De nya reglerna skall i princip tillämpas
också på fotografier som har framställts före ikraftträdandet. Detta
gäller dock inte såvitt avser åtgärder som har vidtagits eller rättig-
heter som har förvärvats före den tidpunkten. De nya bestämmel-
serna om skyddstid för fotografier skall tillämpas på redan
framställda fotografier, förutsatt att skyddstiden enligt äldre regler
inte har löpt ut när de nya bestämmelserna träder i kraft. De nya
skyddstidsreglerna skall emellertid inte i något fall medföra att
skyddstiden förkortas.

Utredningens förslag: Overenstämmer i princip med regeringens
utom såvitt avser skyddstiden. Utredningen har föreslagit att de nya
reglerna om skyddstid skall tillämpas även om skyddstiden enligt
äldre regler har löpt ut när de nya träder i kraft (SOU 1990:30 s.
149-151).

Remissinstanserna: Många remissinstanser har avstyrkt förslaget
avseende skyddstiden och anfört att det skapar stora problem för
användarna om fotografier får skydd trots att skyddet enligt äldre
bestämmelser har upphört.

Skälen för regeringens förslag: På upphovsrättens område gäller
allmänt att nya regler tillämpas även på prestationer som har kommit
till före ikraftträdandet av de nya reglerna. Så bör i princip gälla
också i detta fall. Några undantag bör dock göras.

De nya reglerna om skyddstid för fotografier innebär för flertalet
fotografier att skyddstiden förlängs. Detta skapar vissa problem i
fråga om de fotografier som redan har framställts när de nya reglerna
träder i kraft. Om skyddstiden enligt äldre regler då redan har löpt
ut, har fotografierna fritt kunnat användas och det har således saknats

36

skäl för användarna att träffa avtal med fotograferna om använd- Prop. 1993/94:109
ningen; användarna har - ur den synvinkel som nu är aktuell - inte
ens haft anledning att ta reda på vem som har tagit fotografierna. Om

- som utredningen har föreslagit - de nya reglerna om skyddstid
skulle tillämpas på dessa fotografier, skulle skydd i många fall
återuppväckas. Som remissbehandlingen har visat skulle detta skapa
svåra problem för många användare, kanske särskilt för de arkiv och
museer som har stora samlingar av fotografier.

När skyddstiderna för de närstående rättigheterna förlängdes år
1986 utformades övergångsbestämmelserna på så sätt att den nya
skyddstiden skulle gälla även för prestationer som hade gjorts före
ikraftträdandet, förutsatt att skyddstiden enligt äldre bestämmelser då
inte hade löpt ut (prop. 1985/86:79 s. 23). Denna lösning bör väljas
också i fråga om fotografierna.

De nya skyddstidsreglerna är emellertid ägnade att i sällsynta
undantagsfall förkorta skyddstiden för redan framställda fotografier
som enligt de gamla reglerna anses ha konstnärligt eller vetenskapligt
värde och därför skyddas till 50 år efter fotografens dödsår. Om ett
sådant fotografi av någon anledning inte anses utgöra ett fotografiskt
verk enligt de nya reglerna, skyddas det enligt dessa endast i 50 år
från framställningstidpunkten. De nya reglerna bör emellertid aldrig
medföra att skyddstiden förkortas för redan framställda fotografier.
De föreslagna övergångsbestämmelserna är utformade i enlighet med
detta.

Enligt övergångsbestämmelserna till fotografilagen får sådana
exemplar av en fotografisk bild som har framställts med stöd av äldre
lag fritt spridas och visas. En dylik regel, som alltså inte avser
exemplar som har framställts med stöd av avtal, bör tas med även i
övergångsbestämmelserna till de regler som nu föreslås.

Beträffande samtliga nya regler om fotografier bör dessutom gälla
att de inte skall tillämpas såvitt gäller åtgärder som har vidtagits eller
rättigheter som har förvärvats före ikraftträdandet. En sådan
inskränkning togs in i övergångsbestämmelserna även vid de senaste
ändringarna av upphovsrättslagen (prop. 1992/93:48 s. 139 och
1992/93:214 s. 107). I fråga om beställarregeln innebär detta att den
skall tillämpas på beställningsavtal som ingås före ikraftträdandet.

De nya reglerna innebär i vissa fall att dels rätten till fotografier,
dels exemplar av fotografier inte får utmätas, se 42 §. Detta utgör en
avvikelse i förhållande till gällande rätt. Av allmänna principer följer
att de nya reglerna inte tillämpas om egendomen redan är utmätt,
belagd med kvarstad eller på annat sätt föremål för exekutionsför-
farande vid ikraftträdandet (jfr 7 § lagen (1981:775) om införande av
utsökningsbalken). Någon särskild övergångsbestämmelse om detta
är alltså inte nödvändig.

Upphovsrätt skall inte ingå i bodelning under upphovsmannens

37

livstid, se 41 § motsatsvis samt 10 kap. 3 § äktenskapsbalken och
prop. 1986/87:86 s. 112. De nya reglerna medför att detta kommer
att gälla även i fråga om rätt till fotografier, vilket utgör en avvikelse
i förhållande till gällande rätt (jfr Tottie, Äktenskapsbalken och
promulgationslag m.m., 1990 s. 315). Av allmänna principer följer
att avseende inte skall fästas vid de nya reglerna när ansökan om
äktenskapsskillnad har gjorts före ikraftträdandet (jfr 11 § lagen
(1987:788) om införande av äktenskapsbalken). Någon särskild
övergångsbestämmelse om detta är alltså inte nödvändig.

Upphovsrättsutredningen har föreslagit en övergångsbestämmelse
enligt vilken exemplar av fotografier framställda med stöd av avtal
ingånget före ikraftträdandet får spridas till allmänheten. Som skäl för
förslaget har utredningen angett att de nya reglerna innebär att
fotografier blir föremål för spridningsrätt och att den användare som
före ikraftträdandet genom avtal har skaffat sig rätt att framställa
exemplar också måste få sprida dessa. Regeringen anser emellertid
inte att det behövs någon bestämmelse om detta. När en användare
har förvärvat rätt att framställa exemplar, får nämligen regelmässigt
anses att han också har förvärvat rätt att sprida exemplaren (se SOU
1956:25 s. 95).

När regeln i 10 § andra stycket om att kretsmönster för halv-
ledarprodukter inte är föremål för upphovsrätt infördes, angavs som
övergångsbestämmelse att den nya lagen inte skulle tillämpas på
kretsmönster som hade tillkommit före ikraftträdandet den 1 april
1987 (se prop. 1986/87:49, bet. 1986/87:LU10, rskr. 1986/87:65,
SFS 1986:1426). Eftersom 10 § andra stycket nu ändras, bör denna
övergångsbestämmelse tas in i övergångsbestämmelserna till de regler
som föreslås här.

14 Kostnadsaspekter

De föreslagna lagändringarna kan inte förväntas orsaka kostnader
för det allmänna.

15 Specialmotivering

15.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

1 §

Den som har skapat ett litterärt eller konstnärligt verk har upphovs-
rätt till verket oavsett om det är

Prop. 1993/94:109

38

1. skönlitterär eller beskrivande framställning i skrift eller tal,        Prop. 1993/94:109

2. datorprogram,

3. musikaliskt eller sceniskt verk,

4. filmverk,

5. fotografiskt verk eller något annat alster av bildkonst,

6. alster av byggnadskonst eller brukskonst, eller

7. verk som har kommit till uttryck på något annat sätt.

Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller
grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art.

Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar
gälla även förberedande designmaterial för datorprogram.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5. I första stycket, i vilket
anges vissa exempel på litterära och konstnärliga verk, har tillagts
"fotografiskt verk". Uttrycket "eller något annat alster av bildkonst"
visar att fotografiska verk anses som alster av bildkonst i upphovs-
rättslagens mening. En följd av detta är att lagens bestämmelser om
konstverk blir tillämpliga på fotografiska verk. Stycket har också
justerats redaktionellt.

10 §

Upphovsrätt till ett verk gäller även om verket har registrerats som
mönster.

Upphovsrätt gäller inte till kretsmönster/ör halvledarprodukter. Om
rätten till sådana kretsmönster finns särskilda bestämmelser.

Första stycket

Bestämmelsen har justerats redaktionellt.

Andra stycket

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 5. Enligt hittillsvarande
lydelse är fotografiska bilder inte föremål för upphovsrätt enligt
upphovsrättslagen. Detta undantag har utmönstrats. Bestämmelsen har
också justerats redaktionellt.

16 §

De arkiv och bibliotek som avses i tredje och ljärde styckena har
rätt att framställa exemplar av verk, dock inte datorprogram,

1. för bevarande-, kompletterings- eller forskningsändamål,

2. för utlämning till lånesökande av enskilda artiklar eller korta
avsnitt eller av material som av säkerhetsskäl inte bör utlämnas i
original eller

3. för användning i läsapparater.

I de fall som avses i första stycket 2 och 3 får exemplar framställas
endast genom reprografiskt förfarande.

Rätt till exemplarframställning enligt denna paragraf har

39

1. de statliga och kommunala arkivmyndigheterna,

2. Arkivet för ljud och bild,

3. de vetenskapliga bibliotek och fackbibliotek som drivs av det all-
männa samt

4. folkbiblioteken.

Regeringen får i enskilda fall besluta att vissa andra arkiv och bib-
liotek än de som anges i tredje stycket skall ha rätt till exemplar-
framställning enligt denna paragraf.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 11, vartill hänvisas.

26 b §

Allmänna handlingar skall oavsett upphovsrätten tillhandahållas
enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Upphovsrätten till ett fotografiskt verk hindrar inte att verket
används i rättsvårdens eller den allmänna säkerhetens intresse.

Andra stycket, som är nytt och har behandlats i avsnitt 9, motsvarar
helt hittillsvarande 12 § första stycket fotografilagen. Regeln har
emellertid justerats redaktionellt.

26 d §

De radio- och televisionsföretag som regeringen i enskilda fall be-
slutar får sända ut utgivna litterära och musikaliska verk samt
offentliggjorda konstverk, om avtalslicens gäller enligt 26 i §.

Första stycket gäller inte sceniska verk och inte heller andra verk
om upphovsmannen har förbjudit företaget att sända ut verket eller
det av andra skäl finns särskild anledning att anta att han motsätter
sig utsändningen. Första stycket gäller inte sådan vidaresändning som
avses i 26 f §.

Paragrafen, som innehåller en regel om avtalslicens beträffande
utsändning av verk i radio och TV, har behandlats i avsnitt 8. I första
stycket har "offentliggjorda konstverk" tillagts. Detta innebär att
bestämmelsen blir tillämplig vid visning i TV av sådana konstverk,
bl.a. fotografier.

26 e §

Ett radio- eller televisionsföretag som har rätt att sända ut ett verk
får ta upp verket på en anordning genom vilken det kan återges, om
det görs

1. för användning vid egna utsändningar ett fåtal gånger under
begränsad tid,

2. för att säkerställa bevisning om utsändningens innehåll eller

3. för att en statlig myndighet skall kunna utöva tillsyn över

Prop. 1993/94:109

40

utsändnings verksamheten.                                          Prop. 1993/94:109

Upptagningar som avses i första stycket 2 och 3 får användas endast
för de ändamål som anges där. Om sådana upptagningar har
dokumentariskt värde, får de dock bevaras i Arkivet för ljud och bild.

En statlig myndighet som har till uppgift att utöva tillsyn över rek-
lamen i ljudradio- och televisionsutsändningar får återge utsändningar
i den omfattning som motiveras av ändamålet med tillsynen.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 11, vartill hänvisas.

49 a §

Den som har framställt en fotografisk bild har uteslutande rätt att
framställa exemplar av bilden och göra den tillgänglig för allmän-
heten. Rätten gäller oavsett om bilden används i ursprungligt eller
ändrat skick och oavsett vilken teknik som utnyttjas.

Med fotografisk bild avses även en bild som har framställts genom
ett förfarande som är jämförligt med fotografi.

Rätten enligt första stycket gäller till dess femtio år har förflutit
efter det år då bilden framställdes.

Bestämmelserna i 2 § andra och tredje styckena, 3, 7-9 och 11 §§,
12 § första stycket, 13, 15, 16, 18-20 och 23 §§, 24 § första stycket,
25-26 b, 26 d-26 f 26 i-28, 31-38, 41, 42 och 50-52 §§ skall till-
lämpas beträffande bilder som avses i denna paragraf. Ar en sådan
bild föremål för upphovsrätt, får denna rätt också göras gällande.

Paragrafen, som är ny, har behandlats i avsnitt 5.

Första stycket

Med uttrycket "den som har framställt en fotografisk bild" avses,
som har berörts i avsnitt 5, fotografen, dvs. normalt den person som
har manövrerat kameran.

Att fotografen "har uteslutande rätt att framställa exemplar av bilden
och göra den tillgänglig för allmänheten" innebär att fotografen har
samma rättigheter avseende sin bild som en upphovsman har i fråga
om sitt verk, se 2 § första stycket. Att fotografens rätt "gäller oavsett
om bilden används i ursprungligt eller ändrat skick och oavsett vilken
teknik som utnyttjas" innebär att fotografens och upphovsmannens
rättigheter har samma utformning, se åter 2 § första stycket.

Andra stycket

Bestämmelsen motsvarar helt 1 § första stycket fotografilagen;
endast redaktionella justeringar har gjorts. Uttrycket "fotografisk
bild" har således samma innebörd här som i fotografilagen. Ut-
tryckets innebörd i fotografilagen har behandlats i avsnitt 5.

Tredje stycket

I bestämmelsen anges att fotografens rättigheter gäller till dess 50

år har förflutit efter det år då bilden framställdes. Skyddstiden över- Prop. 1993/94:109
ensstämmer med den som gäller för utövande konstnärer, producenter
av fonogram och filmer samt radio- och TV-företag enligt 45-48 §§.

Fjärde stycket

I bestämmelsen hänvisas till vissa regler som gäller för verk och
anges att dessa regler skall tillämpas beträffande fotografiska bilder.
Denna hänvisningsteknik används också i övriga paragrafer i femte
kapitlet.

Hänvisningarna avser de regler som gäller för konstverk, dvs. bl.a.
för fotografiska verk.

Enligt sista meningen får också upphovsrätt till en fotografisk bild
göras gällande, om bilden är föremål för sådan rätt. En motsvarande
bestämmelse finns i 49 § sista meningen när det gäller kataloger,
tabeller och andra liknande arbeten i vilka ett stort antal uppgifter har
sammanställts. Som har behandlats i avsnitt 5 är en fotografisk bild
föremål för upphovsrätt när bilden uppfyller kravet på s.k. verkshöjd.

58 §

Rätt domstol i mål om ljudradio- eller televisionsutsändning i strid
mot denna lag är Stockholms tingsrätt. Detsamma gäller i mål om
ersättning som avses i 18 §, 26 a § första stycket, 26 i § tredje
stycket eller 47 § och i mål i vilket motsvarande ersättning begärs på
grund av en hänvisning i 45, 46, 48, 49 eller 49 a § samt i mål om
ersättning för en sådan vidaresändning som avses i 26 f §.

I andra meningen har tillagts en hänvisning till den nya 49 a §.
Tillägget innebär emellertid inte någon avvikelse i sak i förhållande
till hittills gällande rätt. Enligt 20 § fotografilagen är Stockholms
tingsrätt nämligen rätt domstol i de mål som hänvisningen avser.

61 §

Föreskrifterna i 45, 47 och 48 §§ är tillämpliga på framförande,
ljudupptagning samt ljudradio- och televisionsutsändning, som äger
rum i Sverige. Dessutom tillämpas föreskrifterna i 45 § på framföran-
den av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort
i Sverige, föreskrifterna i 47 § på ljudupptagningar vars framställare
är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin
vanliga vistelseort i Sverige och föreskrifterna i 48 § på utsändningar
av radio- eller televisionsföretag som har sitt säte här i landet.
Föreskrifterna i 46 § tillämpas på alla ljudupptagningar och på sådana
upptagningar av filmverk vars framställare är svensk medborgare
eller svensk juridisk person eller har sin vanliga vistelseort i Sverige
liksom på sådana upptagningar av filmverk som äger rum i Sverige.

Föreskrifterna i 49 § tillämpas på arbeten vars framställare är
svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin vanliga

42

vistelseort i Sverige liksom på arbeten som först utgivits i Sverige. Prop. 1993/94:109
Av föreskrifterna i 49 a § tillämpas hänvisningen till 50 och 51 §§
på alla fotografiska bilder och övriga föreskrifter på fotografiska
bilder

1. vars framställare är svensk medborgare eller har sin vanliga
vistelseort i Sverige eller

2. som först har utgivits i Sverige eller samtidigt i Sverige och
utomlands eller

3. som har infogats i en byggnad eller annan anordning som är fast
förenad med marken, om byggnaden eller anordningen är belägen i
Sverige.

Vid tillämpning av tredje stycket 2 anses utgivningen ha skett
samtidigt, om bilden har utgivits i Sverige inom trettio dagar efter
utgivningen utomlands.

I andra stycket har endast redaktionella justeringar gjorts.

I tredje och Jjärde styckena, som är nya, har tagits in regler om
vilka fotografiska bilder som är skyddade enligt den nya bestämmel-
sen i 49 a §. Hänvisningen i 49 a § till 50 och 51 §§ skall tillämpas
på alla fotografiska bilder. Motsvarande gäller för verk enligt 60 §
tredje stycket. I övrigt motsvarar reglerna helt 22 § fotografilagen;
endast redaktionella justeringar har gjorts.

62 §

Regeringen får under förutsättning av ömsesidighet meddela före-
skrifter om denna lags tillämpning med avseende på andra länder.
Regeringen får också meddela föreskrifter om lagens tillämpning på
verk och fotografiska bilder som först har utgivits av en mellanfolklig
organisation och på inte utgivna verk och fotografiska bilder som en
sådan organisation får ge ut.

I första meningen har endast redaktionella justeringar gjorts.

I andra meningen har fotografiska bilder tillagts. Tillägget innebär
emellertid inte någon avvikelse i sak i förhållande till hittills gällande
rätt. 1 23 § fotografilagen finns nämligen en regel som överensstäm-
mer med denna bestämmelse. I övrigt har endast redaktionella
justeringar gjorts.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1994, då lagen (1960:730)
om rätt till fotografisk bild skall upphöra att gälla.

2. Med de undantag som anges i punkterna 3-7 tillämpas de nya
föreskrifterna även på verk och fotografiska bilder som har kommit
till före ikraftträdandet.

3. Sådana exemplar av en fotografisk bild som har framställts med
stöd av äldre föreskrifter, får även i fortsättningen fritt spridas och

43

visas. De nya föreskrifterna tillämpas inte heller i övrigt när det Prop. 1993/94:109
gäller åtgärder som har gjorts eller rättigheter som har förvärvats före
ikraftträdandet.

4. Bestämmelserna om upphovsrättens giltighetstid i 43 och 44 §§
tillämpas på fotografiska verk som har kommit till före ikraftträdan-
det endast under förutsättning att skyddstiden enligt äldre bestämmel-
ser inte har löpt ut vid ikraftträdandet.

5. Bestämmelsen om skyddstid i 49 a § tredje stycket tillämpas på
fotografiska bilder som har kommit till före ikraftträdandet endast
under förutsättning att skyddstiden enligt äldre bestämmelser inte har
löpt ut vid ikraftträdandet.

6. Om de nya föreskrifterna i fråga om en viss fotografisk bild
medför en kortare skyddstid än den som följer av äldre bestämmelser,
skall de äldre bestämmelserna om skyddstid tillämpas.

7. Bestämmelsen i 10 § andra stycket tillämpas inte på kretsmönster
som kom till före den 1 april 1987.

Bestämmelserna har behandlats i avsnitt 12 och 13, vartill hänvisas.

15.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt

2a §

Med export förstås enligt denna lag att vara levereras eller tjänst
tillhandahålls utom landet.

Som export räknas även, om inte annat följer av sjunde stycket eller
anvisningarna, leverans av vara inom landet

1) om direkt utförsel av varan ombesörjs av speditör eller fraktför-
are,

2) till utländsk företagare, som hämtar varan här i landet för direkt
utförsel, om varan är avsedd för verksamhet som företagaren
bedriver i utlandet,

3) i frihamn om varan ej är avsedd att användas i frihamnen,

4) till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller för bruk eller
omsättning på sådant fartyg eller luftfartyg,

5) för försäljning i exportbutik enligt 46 § andra stycket tullauen
(1987:1065),

6) om varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är
införd i exportvagnsförteckning.

Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna,

1) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, härunder
inbegripet upplåtelse av hamn eller flygplats, eller tjänst som avser
utrustning eller annan vara för användning på sådant fartyg eller
luftfartyg,

2) annan tjänst än uthyrning, om tjänsten avser vara, som införts till
landet endast för tjänsteprestationen i fråga för att därefter utföras ur
landet,

3) förmedling av vara eller av tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

4) transport direkt till eller från utlandet eller förmedling av sådan
transport,

44

5) transport eller annan tjänst inom landet som avser importvara Prop. 1993/94:109
eller exportvara och som speditör eller fraktförare tillhandahåller

utländsk uppdragsgivare i samband med importen eller utförseln,

6) lastning, lossning eller annan tjänst i hamn- eller flygplatsverk-
samhet med avseende på vara från eller till utrikes ort,

7) kontroll eller analys av vara åt utländsk uppdragsgivare,

8) lagring eller förvaring av vara åt utländsk uppdragsgivare,

9) annonsering eller annan reklam åt utländsk uppdragsgivare,

10) tjänst som avser fastighet i annat land,

11) produktutveckling, projektering, ritning, konstruktion eller
därmed jämförlig tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

12) upplåtelse eller överlåtelse åt utländsk användare av rätt till
patent, nyttjanderätt till konstruktion eller uppfinning, mönsterrätt,
varumärkesrätt, rätt som omfattas av lagen (1960:729) om upphovs-
rätt till litterära och konstnärliga verk samt rätt att utnyttja sådana
system och program för automatisk databehandling som inte är
skyddade genom den lagen,

13) automatisk databehandling samt utarbetande av system eller
program för automatisk databehandling åt utländsk uppdragsgivare,

14) tillhandahållande av information åt utländsk uppdragsgivare,

15) skrivtjänst och översättningstjänst åt utländsk uppdragsgivare,

16) annan tjänst av ekonomisk, juridisk, administrativ eller därmed
jämförbar art åt utländsk uppdragsgivare,

17) upplåtelse för trafik av bro eller tunnel mellan Sverige och
annat land.

Även omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller luftfartyg i
utrikes trafik räknas som export. Detsamma gäller reparation och
leverans av vara, när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare,
som ej är skattskyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjort av
denne.

Som export räknas vidare bärgning och reparation av lastbil, buss
eller släpvagn till sådant fordon eller leverans av utrustning till sådant
fordon, om fordonet är registrerat eller hemmahörande i annat land
och tillhandahållandet sker i anslutning till fordonets användning för
yrkesmässig transport här i landet.

Har skattskyldig levererat vara här i landet till köpare som är bosatt
utom landet anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha
skett genom export under förutsättning att säljaren i sina räkenskaper
har antingen ett intyg, utfärdat av en av skattemyndigheten godkänd
intygsgivare, som visar att köparen i nära anslutning till leveransen
har medfört varan vid utresa ur landet, eller handling som visar att
köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid inresa
i annat land. Finns särskilda skäl kan skattemyndigheten medge att
leverans som avses i första meningen anses ha skett genom export
även om där angivna handlingar inte förekommer.

Leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige, Danmark,
Finland och Norge för försäljning från kiosk eller liknande för-
säljningsställe ombord räknas som export enligt andra stycket 3) eller
4) endast då fråga är om spritdrycker, vin, starköl, öl, tobaksvaror,
parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel samt choklad- och
konfektyrvaror.

(Se vidare anvisningarna.)

45

I andra stycket 12 har den hittillsvarande hänvisningen till fotografi-
lagen utmönstrats. Detta innebär emellertid inte någon avvikelse i sak
i förhållande till hittills gällande rätt. Hänvisningen till upphovs-
rättslagen avser nämligen bl.a. rätt till fotografier.

60 §

Vid import skall mervärdeskatt erläggas av importören för följande
tjänster

1. reklamtjänst,

2. automatisk databehandling och utarbetande av system eller
program för automatisk databehandling,

3. tillhandahållande av information,

4. tjänst avseende fastighet i Sverige,

5. skrivtjänst och översättningstjänst,

6. upplåtelse eller överlåtelse av rätt till patent, nyttjanderätt till
konstruktion eller uppfinning, mönsterrätt, varumärkesrätt, rätt som
omfattas av lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konst-
närliga verk samt rätt att utnyttja sådana system eller program för
automatisk databehandling som inte är skyddade genom den lagen,

7. kontroll eller analys av vara,

8. annan tjänst av ekonomisk, juridisk, administrativ eller därmed
jämförlig art.

Med import av tjänst avses att en tjänst som skall tillgodogöras
inom landet tillhandahålls eller förmedlas av en utländsk företagare
som inte är skattskyldig här i landet. Skatteplikten avser endast tjänst
som skulle ha varit skattepliktig om den tillhandahållits eller
förmedlats av någon som är skattskyldig här i landet.

Skatt enligt denna paragraf skall inte erläggas

1. av staten eller en kommun,

2. av den som, om tjänsten anskaffats inom landet, skulle ha haft
rätt till avdrag motsvarande hela den ingående skatten,

3. om importen inte sker i en yrkesmässig verksamhet och dess
sammanlagda beskattningsvärde uppgår till högst 30 000 kronor för
beskattningsåret.

Skyldighet att erlägga skatt enligt denna paragraf medför inte rätt
till avdrag för ingående skatt enligt 17 §. Avser erlagd skatt import
av tjänst som delvis är hänförlig till skattepliktig verksamhet, får
dock avdrag göras på sätt som anges i andra stycket tredje meningen
anvisningarna till 17 §.

I första stycket 6 har den hittillsvarande hänvisningen till fotografi-
lagen utmönstrats. Detta innebär emellertid inte någon avvikelse i sak
i förhållande till hittills gällande rätt. Hänvisningen till upphovs-
rättslagen avser nämligen bl.a. rätt till fotografier.

Anvisningar till 8 §

7. Undantaget från skatteplikt enligt 8 § 5 gäller

a) upplåtelse eller överlåtelse av rättighet som omfattas av 1,4 eller

Prop. 1993/94:109

46

5 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga Prop. 1993/94:109
verk, dock inte såvitt avser fotografier, reklamalster eller system och
program för automatisk databehandling och inte heller film, vid-
eogram eller annan jämförlig upptagning som avser information,

b) överlåtelse eller import av sådana alster av bildkonst som avses
i 1 § nämnda lag och som ägs av upphovsmannen eller dennes dödsbo
och inte utgör fotografiska verk,

c) en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konst-
närligt verk samt rättighet i fråga om ljud- eller bildupptagning av
sådant framförande,

d) konserter samt cirkus-, biograf-, teater-, opera-, balett- och
därmed jämförliga föreställningar,

e) biblioteksverksamhet i form av tillhandahållande av böcker,
tidskrifter, tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av
bildkonst samt bibliografiska upplysningar,

f) arkivverksamhet i form av förvaring och tillhandahållande av
arkivhandlingar och uppgifter därur,

g) museiverksamhet i form av utställning för allmänheten och
tillhandahållande av föremål för utställning,

h) tjänst avseende framställning, kopiering eller annan efterbe-
handling av kinematografisk film som avser annat än reklam eller
information.

Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 10, vartill hänvisas.

15.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:611) om
upphovsmannakonto

1 §

Vid taxering till statlig och kommunal inkomstskatt kan fysisk
person, på de villkor och i den omfattning som anges i denna lag, få
uppskov med beskattning av sådan intäkt av näringsverksamhet som
tillkommit honom i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729)
om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsman-
naintäkt). Uppskov medges inte om den skattskyldige har avlidit
under beskattningsåret och inte heller om intäkten avser fotografiska
verk.

Delägare i handelsbolag eller i dödsbo, för vilket reglerna om
handelsbolag skall tillämpas, har inte rätt till uppskov för bolagets
eller dödsboets inkomst.

Paragrafen har behandlats i avsnitt 10, vartill hänvisas.

47

15.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:612) om Prop. 1993/94:109
medling i vissa upphovsrättstvister

1 §

Denna lag tillämpas när det uppstår en tvist om ingående av ett
avtal vilket utgör en förutsättning för en avtalslicens enligt 13 § lagen
(1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Lagen
tillämpas även vid motsvarande tvister vilka kan föreligga dels till
följd av hänvisningarna till 13 § i 45, 46, 49 och 49 a §§ lagen om
upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk, dels när avtal om den
aktuella exemplarframställningen skall ingås med svenska radio- eller
televisionsföretag till följd av företagens rätt enligt 48 § nämnda lag.

Den hittillsvarande hänvisningen i andra meningen till en be-
stämmelse i fotografilagen har bytts ut mot en hänvisning till den nya
49 a § upphovsrättslagen. Detta innebär inte någon avvikelse i sak i
förhållande till hittills gällande rätt.

48

Bilaga 1 Prop. 1993/94:109

Lagrådsremissens lagförslag

1 Förslag till lag om ändring i lagen (1960:729) om upp-
hovsrätt till litterära och konstnärliga verk

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1960:729) om upphovsrätt
till litterära och konstnärliga verk

dels att 1, 10, 26 b, 26 d, 58, 61 och 62 §§ skall ha följande
lydelse,

dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 49 a §, av följande
lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Den som skapat ett litterärt
eller konstnärligt verk har upp-
hovsrätt till verket, vare sig det
utgör skönlitterär eller beskrivan-
de framställning i skrift eller tal,
datorprogram, musikaliskt eller
sceniskt verk, filmverk eller
alster av bildkonst, byggnads-
konst eller brukskonst eller det
har kommit till uttryck på annat
sätt.

Den som har skapat ett litterärt
eller konstnärligt verk har upp-
hovsrätt till verket oavsett om
det är

1. skönlitterär eller beskrivan-
de framställning i skrift eller tal,

2. datorprogram,

3.  musikaliskt eller sceniskt
verk,

4. filmverk,

5. fotografiskt verk eller något
annat alster av bildkonst,

6.  alster av byggnadskonst
eller brukskonst, eller

7. verk som har kommit till ut-

tryck på något annat sätt.

Till litterära verk hänförs kartor, samt även andra i teckning eller
grafik eller i plastisk form utförda verk av beskrivande art.

Vad som i denna lag sägs om datorprogram skall i tillämpliga delar
gälla även förberedande designmaterial för datorprogram.

49

4 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 109

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

10 §

Har ett verk registrerats såsom
mönster enligt vad därom är
stadgat, må utan hinder därav
upphovsrätt till verket göras
gällande.

Fotografisk bild eller kretsmön-
ster i halvledarprodukter är icke
föremål för upphovsrätt enligt
denna lag. Om rätten till fotogra-
fisk bild och till sådant mönster
finns särskilda bestämmelser.

Upphovsrätt till ett verk gäller
även om verket har registrerats
som mönster.

Upphovsrätt gäller inte till
kretsmönster för halvledarpro-
dukter. Om rätten till sådana
kretsmönster finns särskilda be-
stämmelser.

26 b §

Allmänna handlingar skall oavsett upphovsrätten tillhandahållas
enligt 2 kap. tryckfrihetsförordningen.

Upphovsrätten till ett fotogra-
fiskt verk hindrar inte att verket
används i rättsvårdens eller den
allmänna säkerhetens intresse.

26 d §

De radio- och televisionsföre-

De radio- och televisionsföre-

tag som regeringen i enskilda fall
beslutar får sända ut utgivna
litterära och musikaliska verk,
om avtalslicens gäller enligt
26 i §.

tag som regeringen i enskilda
fall beslutar får sända ut utgivna
litterära och musikaliska verk
samt offentliggjorda konstverk,
om avtalslicens gäller enligt
26 i §.

Första stycket gäller inte sceniska verk och inte heller andra verk
om upphovsmannen har förbjudit företaget att sända ut verket eller
det av andra skäl finns särskild anledning att anta att han motsätter
sig utsändningen. Första stycket gäller inte sådan vidaresändning som
avses i 26 f §.

49 a §

Den som har framställt en
fotografisk bild har uteslutande

50

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

rätt att framställa exemplar av
bilden och göra den tillgänglig
för allmänheten. Rätten gäller
oavsett om bilden används i ur-
sprungligt eller ändrat skick och
oavsett vilken teknik som ut-
nyttjas.

Med fotografisk bild avses
även en bild som har framställts
genom ett förfarande som är
jämförligt med fotografi.

Rätten enligt första stycket
gäller till dess femtio år har
förflutit efter det år då bilden
framställdes.

Bestämmelserna i 2 § andra
och tredje styckena, 3, 7-9 och
11 §§, 12 § första stycket, 13,
15, 16, 18-20 och 23 §§, 24 §
första stycket, 25-26 b, 26 d-26
f, 26 i-28, 31-38, 41, 42 och 50-
52 §§ skall tillämpas beträffande
bilder som avses i denna para-
graf. År en sådan bild föremål
för upphovsrätt, får den också
göras gällande.

58 §

Rätt domstol i mål om ljudra-
dio- eller televisionsutsändning i
strid mot denna lag är Stock-
holms tingsrätt. Detsamma gäller
i mål om ersättning som avses i
18 §, 26 a § första stycket, 26 i
§ tredje stycket eller 47 § och i
mål i vilket motsvarande ersätt-
ning begärs på grund av en
hänvisning i 45, 46, 48 eller 49
§ samt i mål om ersättning för en
sådan vidaresändning som avses
i 26 f §.

Rätt domstol i mål om ljudra-
dio- eller televisionsutsändning i
strid mot denna lag är Stock-
holms tingsrätt. Detsamma gäller
i mål om ersättning som avses i
18 §, 26 a § första stycket, 26 i
§ tredje stycket eller 47 § och i
mål i vilket motsvarande ersätt-
ning begärs på grund av en
hänvisning i 45, 46, 48, 49 eller
49 a § samt i mål om ersättning
för en sådan vidaresändning som
avses i 26 f §.

51

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

61 §

Föreskrifterna i 45, 47 och 48 §§ är tillämpliga på framförande,
ljudupptagning samt ljudradio- och televisionsutsändning, som äger
rum i Sverige. Dessutom tillämpas föreskrifterna i 45 § på framföran-
den av den som är svensk medborgare eller har sin vanliga vistelseort
i Sverige, föreskrifterna i 47 § på ljudupptagningar vars framställare
är svensk medborgare eller svensk juridisk person eller har sin
vanliga vistelseort i Sverige och föreskrifterna i 48 § på utsändningar
av radio- eller televisionsföretag som har sitt säte här i landet.
Föreskrifterna i 46 § tillämpas på alla ljudupptagningar och på sådana
upptagningar av filmverk vars framställare är svensk medborgare
eller svensk juridisk person eller har sin vanliga vistelseort i Sverige
liksom på sådana upptagningar av filmverk som äger rum i Sverige.

Vad i 49 § stadgas är tilläm-
pligt på arbete, framställt av
svensk medborgare eller svensk
juridisk person eller av den som
här har sin vanliga vistelseort, så
ock eljest på arbete som först
utgivits i Sverige.

Föreskrifterna i 49 § tillämpas
på arbeten vars framställare är
svensk medborgare eller svensk
juridisk person eller har sin
vanliga vistelseort i Sverige
liksom på arbeten som först
utgivits i Sverige.

Av föreskrifterna i 49 a § till-
lämpas hänvisningen till 50 och
51 §§ på alla fotografiska bilder
och övriga föreskrifter på foto-
grafiska bilder

1. vars framställare är svensk
medborgare eller har sin vanliga
vistelseort i Sverige eller

2.  som först har utgivits i
Sverige eller samtidigt i Sverige
och utomlands eller

3. som har infogats i en bygg-
nad eller annan anordning som
är fast förenad med marken, om
byggnaden eller anordningen är
belägen i Sverige.

Vid tillämpning av tredje styck-
et 2 anses utgivningen ha skett
samtidigt, om bilden har utgivits
i Sverige inom trettio dagar efter
utgivningen utomlands.

52

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

62 §

Regeringen äger, under förut-
sättning av ömsesidighet, med-
dela föreskrifter om denna lags
tillämpning med avseende å
annat land. Föreskrift må ock
meddelas om tillämpning av
lagen på verk, som först utgivits
av mellanfolklig organisation,
samt på icke utgivet verk, som
dylik organisation äger utgiva.

Regeringen får under förut-
sättning av ömsesidighet med-
dela föreskrifter om denna lags
tillämpning med avseende på
andra länder. Regeringen får
också meddela föreskrifter om
lagens tillämpning på verk och
fotografiska bilder som först har
utgivits av en mellanfolklig
organisation och på inte utgivna
verk och fotografiska bilder som
en sådan organisation får ge ut.

1. Denna lag träder i kraft den 1 april 1994, då lagen (1960:730)
om rätt till fotografisk bild skall upphöra att gälla.

2. Med de undantag som anges i punkterna 3-7 tillämpas de nya
föreskrifterna även på verk och fotografiska bilder som har kommit
till före ikraftträdandet.

3. Sådana exemplar av en fotografisk bild som har framställts med
stöd av äldre föreskrifter, får även i fortsättningen fritt spridas och
visas. De nya föreskrifterna tillämpas inte heller i övrigt när det
gäller åtgärder som har gjorts eller rättigheter som har förvärvats före
ikraftträdandet.

4. Bestämmelserna om upphovsrättens giltighetstid i 43 och 44 §§
tillämpas på fotografiska verk som har kommit till före ikraftträdan-
det endast under förutsättning att skyddstiden enligt äldre bestämmel-
ser inte har löpt ut vid ikraftträdandet.

5. Bestämmelsen om skyddstid i 49 a § tredje stycket tillämpas på
fotografiska bilder som har kommit till före ikraftträdandet endast
under förutsättning att skyddstiden enligt äldre bestämmelser inte har
löpt ut vid ikraftträdandet.

6. Om de nya föreskrifterna i fråga om en viss fotografisk bild
medför en kortare skyddstid än den som följer av äldre bestämmelser,
skall de äldre bestämmelserna om skyddstid tillämpas.

7. Bestämmelsen i 10 § andra stycket tillämpas inte på kretsmönster
som kom till före den 1 april 1987.

53

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om mervär- Prop. 1993/94:109
deskatt

Härigenom föreskrivs att 2 a och 60 §§ samt punkt 7 av anvis-
ningarna till 8 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt skall ha följande
lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

2 a §

Med export förstås enligt denna lag att vara levereras eller tjänst
tillhandahålls utom landet.

Som export räknas även, om inte annat följer av sjunde stycket eller
anvisningarna, leverans av vara inom landet

1) om direkt utförsel av varan ombesörjs av speditör eller fraktför-
are,

2) till utländsk företagare, som hämtar varan här i landet för direkt
utförsel, om varan är avsedd för verksamhet som företagaren
bedriver i utlandet,

3) i frihamn om varan ej är avsedd att användas i frihamnen,

4) till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik eller för bruk eller
omsättning på sådant fartyg eller luftfartyg,

5) för försäljning i exportbutik enligt 46 § andra stycket tullagen
(1987:1065),

6) om varan är personbil eller motorcykel som vid leveransen är
införd i exportvagnsförteckning.

Som export räknas även, om inte annat följer av anvisningarna,

1) tjänst som avser fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik, härunder
inbegripet upplåtelse av hamn eller flygplats, eller tjänst som avser
utrustning eller annan vara för användning på sådant fartyg eller
luftfartyg,

2) annan tjänst än uthyrning, om tjänsten avser vara, som införts till
landet endast för tjänsteprestationen i fråga för att därefter utföras ur
landet,

3) förmedling av vara eller av tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

4) transport direkt till eller från utlandet eller förmedling av sådan
transport,

5) transport eller annan tjänst inom landet som avser importvara
eller exportvara och som speditör eller fraktförare tillhandahåller
utländsk uppdragsgivare i samband med importen eller utförseln,

6) lastning, lossning eller annan tjänst i hamn- eller flygplatsverk-
samhet med avseende på vara från eller till utrikes ort,

7) kontroll eller analys av vara åt utländsk uppdragsgivare,

54

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

12) upplåtelse eller överlåtelse
åt utländsk användare av rätt till
patent, nyttjanderätt till kon-
struktion eller uppfinning, mön-
sterrätt, varumärkesrätt, rätt som
omfattas av lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk samt rätt att
utnyttja sådana system och
program för automatisk databe-
handling som inte är skyddade
genom den lagen,

8) lagring eller förvaring av vara åt utländsk uppdragsgivare,

9) annonsering eller annan reklam åt utländsk uppdragsgivare,

10) tjänst som avser fastighet i annat land,

11) produktutveckling, projektering, ritning, konstruktion eller
därmed jämförlig tjänst åt utländsk uppdragsgivare,

12) upplåtelse eller överlåtelse
åt utländsk användare av rätt till
patent, nyttjanderätt till konstruk-
tion eller uppfinning, mönster-
rätt, varumärkesrätt, rätt som
omfattas av lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk eller av lagen
(1960:730) om rätt till fotografisk
bild samt rätt att utnyttja sådana
system och program för auto-
matisk databehandling som inte
är skyddade genom förstnämnda
lag,

13) automatisk databehandling

program för automatisk databehandling åt utländsk uppdragsgivare,

14) tillhandahållande av information åt utländsk uppdragsgivare,

15) skrivtjänst och översättningstjänst åt utländsk uppdragsgivare,

16) annan tjänst av ekonomisk, juridisk, administrativ eller därmed
jämförbar art åt utländsk uppdragsgivare,

17) upplåtelse för trafik av bro eller tunnel mellan Sverige och
annat land.

Även omsättning av vara eller tjänst på fartyg eller luftfartyg i
utrikes trafik räknas som export. Detsamma gäller reparation och
leverans av vara, när tillhandahållandet sker åt utländsk företagare,
som ej är skattskyldig, inom ramen för garantiåtagande som gjort av
denne.

samt utarbetande av system eller

Som export räknas vidare bärgning och reparation av lastbil, buss
eller släpvagn till sådant fordon eller leverans av utrustning till sådant
fordon, om fordonet är registrerat eller hemmahörande i annat land
och tillhandahållandet sker i anslutning till fordonets användning för
yrkesmässig transport här i landet.

Har skattskyldig levererat vara här i landet till köpare som är bosatt
utom landet anses leveransen, om ej annat följer av anvisningarna, ha
skett genom export under förutsättning att säljaren i sina räkenskaper
har antingen ett intyg, utfärdat av en av skattemyndigheten godkänd
intygsgivare, som visar att köparen i nära anslutning till leveransen
har medfört varan vid utresa ur landet, eller handling som visar att

55

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

köparen i nära anslutning till leveransen har medfört varan vid inresa
i annat land. Finns särskilda skäl kan skattemyndigheten medge att
leverans som avses i första meningen anses ha skett genom export
även om där angivna handlingar inte förekommer.

Leverans av varor till fartyg på linjer mellan Sverige, Danmark,
Finland och Norge för försäljning från kiosk eller liknande för-
säljningsställe ombord räknas som export enligt andra stycket 3) eller
4) endast då fråga är om spritdrycker, vin, starköl, öl, tobaksvaror,
parfymer, kosmetiska preparat och toalettmedel samt choklad- och
konfektyrvaror.

(Se vidare anvisningarna.)

60 §

Vid import skall mervärdeskatt erläggas av importören för följande
tjänster

1. reklam tjänst,

2. automatisk databehandling och utarbetande av system eller
program för automatisk databehandling,

3. tillhandahållande av information,

6. upplåtelse eller överlåtelse
av rätt till patent, nyttjanderätt
till konstruktion eller uppfin-
ning, mönsterrätt, varumärkes-
rätt, rätt som omfattas av lagen
(1960:729) om upphovsrätt till
litterära och konstnärliga verk
samt rätt att utnyttja sådana
system eller program för auto-
matisk databehandling som inte
är skyddade genom den lagen,

4. tjänst avseende fastighet i Sverige,

5. skrivtjänst och översättningstjänst,

6. upplåtelse eller överlåtelse
av rätt till patent, nyttjanderätt
till konstruktion eller uppfinning,
mönsterrätt, varumärkesrätt, rätt
som omfattas av lagen (1960:
729) om upphovsrätt till litterära
och konstnärliga verk eller av
lagen (1960:730) om rätt till
fotografisk bild samt rätt att
utnyttja sådana system eller pro-
gram för automatisk databehand-
ling som inte är skyddade genom
lagen om upphovsrätt till litterä-
ra och konstnärliga verk,

7. kontroll eller analys av vara,

8. annan tjänst av ekonomisk, juridisk, administrativ eller därmed
jämförlig art.

Med import av tjänst avses att en tjänst som skall tillgodogöras
inom landet tillhandahålls eller förmedlas av en utländsk företagare
som inte är skattskyldig här i landet. Skatteplikten avser endast tjänst
som skulle ha varit skattepliktig om den tillhandahållits eller

56

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

förmedlats av någon som är skattskyldig här i landet.

Skatt enligt denna paragraf skall inte erläggas

1. av staten eller en kommun,

2. av den som, om tjänsten anskaffats inom landet, skulle ha haft
rätt till avdrag motsvarande hela den ingående skatten,

3. om importen inte sker i en yrkesmässig verksamhet och dess
sammanlagda beskattningsvärde uppgår till högst 30 000 kronor för
beskattningsåret.

Skyldighet att erlägga skatt enligt denna paragraf medför inte rätt
till avdrag för ingående skatt enligt 17 §. Avser erlagd skatt import
av tjänst som delvis är hänförlig till skattepliktig verksamhet, får
dock avdrag göras på sätt som anges i andra stycket tredje meningen
anvisningarna till 17 §.

Anvisningar

till 8 §

7. Undantaget fran skatteplikt enligt 8 § 5 gäller

a) upplåtelse eller överlåtelse av
rättighet som omfattas av 1, 4
eller 5 § lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk, dock inte
såvitt avser reklamalster eller
system och program för auto-
matisk databehandling och inte
heller film, videogram eller
annan jämförlig upptagning som
avser information,

b) överlåtelse eller import av
sådant alster av bildkonst som

a) upplåtelse eller överlåtelse
av rättighet som omfattas av 1,4
eller 5 § lagen (1960:729) om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk, dock inte
såvitt avser fotografier, reklam-
alster eller system och program
för automatisk databehandling
och inte heller film, videogram
eller annan jämförlig upptagning
som avser information,

b) överlåtelse eller import av
sådana alster av bildkonst som

avses i 1 § nämnda lag och som
ägs av upphovsmannen eller
dennes dödsbo,

avses i 1 § nämnda lag och som
ägs av upphovsmannen eller
dennes dödsbo och inte utgör

fotografiska verk,

c) en utövande konstnärs framförande av ett litterärt eller konst-

närligt verk samt rättighet i fråga om ljud- eller bildupptagning av
sådant framförande,

d) konserter samt cirkus-, biograf-, teater-, opera-, balett- och
därmed jämförliga föreställningar,

e) biblioteksverksamhet i form av tillhandahållande av böcker,

tidskrifter, tidningar, ljud- och bildupptagningar, reproduktioner av
bildkonst samt bibliografiska upplysningar,

57

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Prop. 1993/94:109

f) arkivverksamhet i form av förvaring och tillhandahållande av
arkivhandlingar och uppgifter därur,

g) museiverksamhet i form av utställning för allmänheten och
tillhandahållande av föremål för utställning,

h) tjänst avseende framställning, kopiering eller annan efterbe-
handling av kinematografisk film som avser annat än reklam eller
information.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.

58

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:611) om upp- Prop. 1993/94:109
hovsmannakonto

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1979:611) om upphovsmanna-
konto skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

1 §

Vid taxering till statlig och
kommunal inkomstskatt kan
fysisk person, på de villkor och i
den omfattning som anges i
denna lag, få uppskov med be-
skattning av sådan intäkt av
näringsverksamhet som tillkom-
mit honom i egenskap av upp-
hovsman enligt lagen (1960:729)
om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk (upphovsman-
naintäkt). Uppskov medges inte
om den skattskyldige har avlidit
under beskattningsåret.

Vid taxering till statlig och
kommunal inkomstskatt kan
fysisk person, på de villkor och
i den omfattning som anges i
denna lag, få uppskov med be-
skattning av sådan intäkt av
näringsverksamhet som tillkom-
mit honom i egenskap av upp-
hovsman enligt lagen (1960:729)
om upphovsrätt till litterära och

konstnärliga verk (upphovsman-
naintäkt). Uppskov medges inte
om den skattskyldige har avlidit
under beskattningsåret och inte
heller om intäkten avser fotogra-
fiska verk.

Delägare i handelsbolag eller i dödsbo, för vilket reglerna om
handelsbolag skall tillämpas, har inte rätt till uppskov för bolagets
eller dödsboets inkomst.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.

59

4 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:612) om medling Prop. 1993/94:109
i vissa upphovsrättstvister

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1980:612) om medling i vissa
upphovsrättstvister skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse                Föreslagen lydelse

1 §

Denna lag tillämpas när det
uppstår en tvist om ingående av
ett avtal vilket utgör en förut-
sättning för en avtalslicens enligt
13 § lagen (1960:729) om upp-
hovsrätt till litterära och konst-
närliga verk. Lagen tillämpas
även vid motsvarande tvister
vilka kan föreligga dels till följd
av hänvisningarna till 13 § i 45,
46 och 49 §§ lagen om upphovs-
rätt till litterära och konstnärliga
verk och i 7 a § lagen (1960:
730) om rätt till fotografisk bild,
dels när avtal om den aktuella
exemplarframställningen skall
ingås med svenska radio- eller
televisionsföretag till följd av
företagens rätt enligt 48 § lagen
om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk.

Denna lag tillämpas när det
uppstår en tvist om ingående av
ett avtal vilket utgör en förut-
sättning för en avtalslicens enligt
13 § lagen (1960:729) om upp-
hovsrätt till litterära och konst-
närliga verk. Lagen tillämpas
även vid motsvarande tvister
vilka kan föreligga dels till följd
av hänvisningarna till 13 § i 45,
46, 49 och 49 a §§ lagen om
upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk, dels när avtal
om den aktuella exemplarfram-
ställningen skall ingås med sven-
ska radio- eller televisionsföre-
tag till följd av företagens rätt
enligt 48 § nämnda lag.

Denna lag träder i kraft den 1 april 1994.

60

Bilaga 2 Prop. 1993/94:109

Lagrådet

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1993-11-15

Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Bo
Svensson, regeringsrådet Arne Baekkevold.

Enligt en lagrådsremiss den 21 oktober 1993 (justitiedepartementet)
har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till
lag om ändring i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och
konstnärliga verk, m.m.

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Magnus

Widebeck.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

61

Justitiedepartementet                                   Prop 1993/94:109

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 december 1993

Närvarande: statsrådet B. Westerberg, ordförande, och statsråden

Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af

Ugglas, Dinkelspiel, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg

Föredragande: statsrådet Laurén

Regeringen beslutar proposition 1993/94:109 Fotografirättens
integration i upphovsrättslagen.

62

gotab 45426, Stockholm 1993