Prop.
1993/94:105
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 22 december 1993
Carl Bildt
Anne Wibble
(Finansdepartementet)
I propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten
för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår till 631,6
miljoner kronor. Det största anslaget, 153 miljoner kronor, avser medel
för fredsbevarande åtgärder. I övrigt begärs ytterligare ca 200 miljoner
kronor till kronofogdemyndigheterna och skattemyndigheterna samt 160
miljoner kronor för europeiskt rymdsamarbete och forskningssamarbete.
1 Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 105
Prop. 1993/94:105
1 Inledning .................................3
2 Justitiedepartementet (andra huvudtiteln) ..............4
3 Utrikesdepartementet (tredje huvudtiteln)..............5
4 Försvarsdepartementet (fjärde huvudtiteln) ............ 9
5 Kommunikationsdepartementet (sjätte huvudtiteln) .......13
6 Finansdepartementet (sjunde huvudtiteln).............17
7 Utbildningsdepartementet (åttonde huvudtiteln) .........27
8 Jordbruksdepartementet (nionde huvudtiteln)...........28
9 Arbetsmarknadsdepartementet (tionde huvudtiteln) .......29
10 Kulturdepartementet (elfte huvudtiteln) ..............31
11 Näringsdepartementet (tolfte huvudtiteln).............32
12 Miljö- och naturresursdepartementet (ljortonde huvudtiteln) . 37
13 Anslagsförteckning ..........................39
Bilaga 1 Lagförslag.............................41
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde
den 22 december 1993 ........................... 44
Prop. 1993/94:105
Enligt 9 kap. 5 § regeringsformen kan riksdagen för löpande budgetår på
tilläggsbudget göra en ny beräkning av statsinkomster samt ändra anslag
och anvisa nya anslag.
Under hösten 1993 har regeringen föreslagit riksdagen att anvisa anslag
på tilläggsbudget till statsbudgeten för innevarande budgetår i ett flertal
propositioner. De begärda anslagen uppgår sammanlagt till 2 164
miljoner kronor och förslagen om dem finns i följande propositioner:
Prop.
Summa anslag
1993/94:36
Medelstillskott till Sveriges Hundcenter AB
— Statens Hundskola
2 000 000
1993/94:38
Postlag och en förändrad verksamhetsform för
Postverket, m.m.
29 600 000
1993/94:41
Statlig medverkan i civilt flygprojekt hos
Saab-Scania AB och vissa andra frågor
inom Näringsdepartementets område
2 400 000
1993/94:42
Köp av interregional persontrafik på järnväg
samt flygtrafik mellan Östersund och Umeå
9 300 000
1993/94:51
Överföring och mottagande av flyktingar
från f.d. Jugoslavien
758 700 000
1993/94:64
Bidrag till Stiftelsen Utbildning
Nordkalotten, m.m.
2 000 000
1993/94:69
Sjöfartpolitiska åtgärder
310 000 000
1993/94:75
Arvoden till privatpraktiserande läkare och
sjukgymnaster samt vissa ersättningar till
sjukvårdshuvudmännen m.m.
50 000 000
1993/94:82
om samhällsvetenskaplig bostads- och
byggforskning
1 000
De ytterligare medelsbehov utöver gällande statsbudget som nu kan
överblickas och andra frågor som vi anser bör tas upp i detta samman-
hang har samlats i denna proposition. Om ytterligare framställningar om
anslag för innevarande budgetår skulle visa sig ofrånkomliga, kommer
dessa att föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt under riksmötet.
1* Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 105
Rättelse: S. 4 rad 9 nedifrån Står: 125,---360, Rättat till: 125 --- 254
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett förslagsanslag på 29 600 000 kronor.
Sedan år 1976 kan invandrare som bott i Sverige i minst tre år rösta
och väljas till kommunala församlingar. Särskilda medel har anslagits för
information till invandrare för att stimulera dem att utnyttja denna sin
rösträtt. Senast skedde detta vid 1991 års val.
I 1994 års budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 3) föreslår
regeringen att 158 000 000 kronor anvisas för nästa budgetår under
anslaget Allmänna val under andra huvudtiteln för kostnader för 1994 års
val. Av dessa medel kommer som vid tidigare val en viss del att avsättas
för valteknisk information till invandrare. Riksskatteverket svarar för
informationen i samråd med Statens invandrarverk.
Inför 1991 års val anvisade riksdagen för budgetåret 1989/90 (prop.
1989/90:125 bil. 1, bet. 1989/90:KU38, rskr. 1989/90:254) 12,4
miljoner kronor för stöd till partier för information till invandrare.
Regeringen anser att samma belopp bör stå till förfogande för
motsvarande information vid 1994 års val. Detta kan ske enklast genom
att det på statsbudgeten uppförda anslagsbeloppet för innevarande
budgetår överskrids.
Regeringen föreslår att riksdagen
medger att kostnader för partiernas valinformation till invandrare under
budgetåret 1993/94 får bestridas från anslaget Allmänna val.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett förslagsanslag på 191 890 000 kronor.
Av detta belopp har riksdagen för budgetåret 1992/93 anvisat 60 miljo-
ner kronor för stöd till u-ländema för att bidra till att möjliggöra deras
åtaganden till följd av FN:s konferens om miljö och utveckling, UNCED.
På grund av att uppföljningsaktivitetema först kommit igång på allvar
under senare delen av budgetåret 1992/93 har medlen inte tagits i anspråk
i sin helhet under budgetåret, varför anslaget inte har utnyttjats till ett
belopp av 12 640 500 kronor. Under innevarande budgetår finns ett stort
antal angelägna aktiviteter att stödja för vilka inga särskilda medel finns
budgeterade. Regeringen anser att det finns skäl att riksdagen anvisar ett
belopp som motsvarar förra budgetårets besparing för dessa ändamål.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Förenta nationerna på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 12 640 000 kr.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 1 007 000 000 kronor.
FN:s säkerhetsråd beslutade den 11 december 1992 i resolution 795 att
upprätta en fredsbevarande styrka i Makedonien. Syftet härmed var att
söka förebygga att den jugoslaviska konflikten spred sig även till detta
område. Insatsen innebar en utvidgning av FN:s sedan februari 1992
pågående fredsbevarande operation i det tidigare Jugoslavien, Unprofor,
vars mandat ursprungligen begränsades till de serbisk-kontrollerade
områdena i Kroatien.
De nordiska länderna fick den 23 december 1992 en formell förfrågan
från FN:s generalsekreterare om att deltaga i en operation i Makedonien.
Efter nordiskt samråd beslutade regeringen den 7 januari 1993 att med
stöd av lagen (1992:1153) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands
ur utlandsstyrkan ställa högst 260 personer till FN:s förfogande för tjänst-
göring i en gemensam nordisk infanteribataljon i Makedonien. Beslutet
inkluderar även tjänstgöring av officerare vid det i Zagreb belägna
högkvarteret för hela Unprofor/Makedonien-styrkan.
Unprofor/Makedonien-insatsen består totalt av 1 190 personer, fördelade
på militär och civil personal. Den nordiska bataljonen, som består av 700
personer, är grupperad längs med gränsen till Serbien och Albanien. Prop. 1993/94:105
Styrkans uppgift är att övervaka och rapportera om situationen i området.
FN:s beslut att upprätta en fredsbevarande styrka i Makedonien innebar
att världsorganisationen för första gången i förebyggande syfte placerade
ut fredsbevarande styrkor. FN-insatsen i Makedonien ligger därmed helt
i linje med de nordiska ländernas uppfattning att FN i ökad utsträckning
bör inrikta sig på preventiva insatser för att försöka hindra att en konflikt
bryter ut i ett utsatt område. Med Makedonien-insatsen planerar och
genomför de nordiska länderna dessutom för första gången gemensamt
en fredsbevarande operation i FN:s regi.
Regeringen har hittills medgett att högst 1 265 personer får ställas till
Unprofors förfogande i det tidigare Jugoslavien. Av dessa är 15 militära
observatörer och 30 civilpoliser.
Den beslutade insatsen i Makedonien har kostnadsberäknats till 120
miljoner kronor. Detta belopp bör nu anvisas på tilläggsbudget.
Kostnaden för Sveriges deltagande i Unprofor beräknas innevarande
budgetår sammanlagt uppgå till knappt 800 miljoner kronor, fördelat på
följande insatser.
Milj. kr.
Unprofor/Bosnien
Unprofor/Makedonien
U nprofor/Kroatien
EG:s och ESK:s gemensamma övervakningsinsats
Civila insatser
Civilpoliser, ytterligare observatörer m.m.
600,0
120,0
43,0
7,5
16,0
L5
796,0
Av kostnaden belastar 22,25 miljoner kronor biståndsramen.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Fredsbevarande verksamhet på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 120 000 000 kr.
Prop. 1993/94:105
I statsbudgeten för innevarande budgetår föreslog regeringen riksdagen
att godkänna att den rörliga kredit som ställs till Exportkreditnämndens
(EKN) förfogande hos Riksgäldskontoret får uppgå till 200 miljoner
kronor för de nya garantisystemen, dvs. för garantier utfärdade efter den
30 juni 1990. Riksdagen biföll regeringens hemställan (bet. 1992/93:NU
23, rskr. 1992/93:256).
EKN har i skrivelse till regeringen den 12 november 1993 begärt att
den rörliga krediten hos Riksgäldskontoret för budgetåret 1993/94 utökas
till 1 000 miljoner kronor. EKN anmäler också att ianspråktagande av
anslaget kan komma att bli aktuellt innan beslut om utökad rörlig kredit
kan fattas av riksdagen.
Orsaken till EKN:s begäran är att vissa länder inte längre fullgör sina
betalningar på det sätt nämnden tidigare hade räknat med.
För att nämnden skall klara av de förväntade skadeutbetalningama till
de svenska företag som har erhållit garanti för export till dessa länder
under den resterande delen av budgetåret behöver den rörliga krediten
utökas.
Regeringen erinrar om att EKN i princip skall erlägga ränta för
upplåning avseende de nya systemen. Nämndens förslag om utökad kredit
innebär därför inte någon kostnad som skall betalas med medel från
statsbudgeten.
EKN måste självfallet kunna fullgöra de förpliktelser den åtagit sig å
statens vägnar och regeringen stöder därför nämndens begäran.
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att den rörliga kredit som ställts till EKN:s förfogande hos
Riksgäldskontoret får uppgå till 1 000 000 000 kr för de nya garanti-
systemen.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 16 500 000 kronor.
Regeringen beslutade den 18 januari 1990 att tillsätta en delegation för
att svara för översättning av bl.a. det regelverk som avsågs omfattat av
EES-avtalet. Sedermera har delegationen fått i uppdrag att översätta
samtliga EES-relevanta texter fram till avtalets ikraftträdande.
Regeringen beslutade vidare den 25 juni 1992 att uppdra åt delega-
tionen att, utöver de uppgifter som tilldelats delegationen tidigare, svara
1** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 105
för översättningen av de EG-rättsakter som aktualiseras vid ett svenskt Prop. 1993/94:105
medlemskap. Den tillkommande textmassan uppskattades till minst
40 000 sidor i de europeiska gemenskapernas tidning. Totalkostnaden
uppskattades utifrån då föreliggande underlag till ca 50 miljoner kronor
över de tre budgetåren 1992/93 — 1994/95 (anslaget E 2. Export-
främjande verksamhet belastades det första budgetåret).
Arbetet bedrivs under mycket stark tidspress, eftersom hela textmassan,
uppskattningsvis ca 44 000 sidor, måste vara översatt och granskad i
Sverige till oktober/november 1994 för att kunna underkastas slutligt
formellt godkännande i Bryssel före den 1 januari 1995. Resursbehovet
uppskattas mot denna bakgrund till totalt 70 miljoner kronor.
Regeringen anser det vara av stor vikt att delegationen ges sådana
resurser att den kan slutföra sitt arbete inom den givna tidsramen. Ett
belopp om 20 miljoner kronor bör ställas till förfogande detta budgetår
i tillägg till redan anslaget belopp om 16,5 miljoner kronor. Ytterligare
medel behövs under budgetåret 1994/95, vilket framgår av regeringens
förslag i budgetpropositionen för budgetåret 1994/95.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Medel för översättning av EG:s regelverk på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
20 000 000 kr.
Prop. 1993/94:105
Riksdagen beslutade i juni 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling för
budgetåren 1992/93 — 1996/97. I beslutet bemyndigades regeringen att
sälja beredskapslagrade oljeprodukter och att engångsvis disponera högst
79 miljoner kronor av inkomsterna från utförsäljningen för vissa åtgärder
inom totalförsvarets civila del (prop. 1991/92:102 s.100 och 313, bet.
1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337).
Regeringen uppdrog i juni 1992 åt Närings- och teknikutvecklingsver-
ket (NUTEK) att utförsälja olja i enlighet med riksdagsbeslutet och in-
leverera inkomsterna från utförsäljningen på inkomsttiteln 2625.
NUTEK har i en skrivelse i mars 1993 till regeringen anmält att olje-
produkter till ett värde av 79 miljoner kronor har sålts och att inkomster-
na av försäljningen har inlevererats enligt uppdraget.
Regeringens avsikt har varit att oljeinkomstema skall fördelas på anslag
inom den ekonomiska planeringsramen för totalförsvarets civila del på ett
sätt som i stort är proportionellt mot anslagsfördelningen i 1992 års
totalförsvarsbeslut. En avvikelse härifrån är att medel inte har fördelats
på Överstyrelsens för civil beredskap driftanslag, Styrelsen för psykolo-
giskt försvar samt Statens jordbruksverk. Härigenom har ca 6 miljoner
kronor kunnat omfördelas till investeringar inom den i försvarsbeslutet
prioriterade funktionen Transporter.
Regeringen har i juni 1993 fördelat medel motsvarande inkomster från
utförsäljningen på förslags- och ramanslag som ingår i den ekonomiska
planeringsramen genom att medge överskridanden och merutgifter på
dessa. Medel som skall fördelas på de reservationsanslag som ingår i
ramen måste emellertid anvisas av riksdagen, lämpligen på tilläggsbudget
för budgetåret 1993/94.
Av följande sammanställning framgår hur oljeinkomstema slutligt avses
fördelade på funktioner inom totalförsvarets civila del.
|
Funktion |
Belopp (tusental kronor) |
|
Civil ledning och samordning |
3 500 |
|
Befolkningsskydd och räddningstjänst |
45 613 |
|
Socialförsäkring m.m. |
162 |
|
Hälso- och sjukvård m.m. |
7 342 |
|
Transporter |
11 879 |
|
Arbetskraft |
6 925 |
|
Energiförsörj ning |
2 579 |
|
Försörjning med industrivaror |
1 000 |
|
Summa |
79 000 |
Under fjärde huvudtitelns reservationsanslag G 2. Överstyrelsen för Prop. 1993/94:105
civil beredskap: Tekniska åtgärder i ledningssystemet m.m. och J 2.
Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder bör således nu på
tilläggsbudget för innevarande budgetår 3,5 respektive 1 miljoner kronor
anvisas. Dessa medel skall disponeras av Överstyrelsen för civil
beredskap för beredskapsåtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med
förslagen till inriktning för funktionerna Civil ledning och samordning
respektive Försörjning med Industrivarior i "Överstyrelsens för civil
beredskap programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden
1993/94 - 1997/98".
I avsnitt 4 och avsnitt 10 i det följande återkommer vi med förslag om
att medel, utöver vad som redan har anvisats på statsbudgeten för inneva-
rande budgetår, anvisas inom funktionerna Transporter respektive Ener-
giförsörjning.
Regeringen vill vidare anmäla att för budgetåret 1992/93 har reserva-
tionsanslaget H 4. Frivilliga försvarsorganisationer inom den civila delen
av totalförsvaret m.m., anslagsposten Befolkningsskydd och rädd-
ningstjänst, överskridits med 1 478 000 kronor (Statens räddningverks
andel). Anslaget, som från och med budgetåret 1993/94 är ett obetecknat
anslag, tilldelades i regleringsbrevet 1993/94 1 987 000 kronor vilket
utgör verksamhetsområdets andel av oljeinkomstema. Anledningen till
överskridandet var att åtgärder planerats och genomförts i enlighet med
vad som uttalades i totalförsvarsbeslutet, men att medlen av budgetteknis-
ka skäl funnits tillgängliga först efter utgången av budgetåret 1992/93.
I 1993 års budgetproposition (prop. 1992/93:100 bil. 5 och 7) redovisa-
des inriktningen av den civila trafikflygarutbildningen och lämnades
förslag till finansiering av verksamheten för budgetåret 1993/94.1 korthet
innebar förslagen följande.
Det finns ett allmänt samhällsintresse av att en kontinuerlig och plan-
mässig utbildning av civila trafikflygare äger rum. Utbildningen genom
Trafikflygarhögskolan i Ljungbyhed bör därför fortsätta, men tills vidare
bedrivas i begränsad omfattning. Ansvaret för skolan har den 1 juli 1993
förts tillbaka från Kommunikationsdepartementets till Försvarsdeparte-
mentets verksamhetsområde. För att finansiera Trafikflygarhögskolan
under budgetåret 1993/94 får Chefen för flygvapnet disponera
25 400 000 kronor under sjätte huvudtitelns reservationsanslag E 1. Be-
redskap för civil luftfart.
Förslagen behandlades i riksdagen dels av trafikutskottet (bet.
1992/ 93:TU19, rskr. 1992/93:245), dels av försvarsutskottet (bet.
1992/93: FöU9, rskr. 1992/93:333). Trafikutskottet lämnade utan erinran
vad som anförts om den civila trafikflygarutbildningen och godkände vad
som anförts om användningen av sjätte huvudtitelns anslag Beredskap för
civil luftfart. Försvarsutskottet hade inte några invändningar mot en
fortsatt verksamhet vid Trafikflygarhögskolan med den inriktning rege-
10
ringen hade föreslagit, men godtog inte förslaget till finansiering av Prop. 1993/94:105
verksamheten. Försvarsutskottet — som noterade att medlen under sjätte
huvudtitelns anslag Beredskap för civil luftfart är avsedda att användas
bl.a. för anskaffning av reservdelar till flygplan för inryckningstrans-
porter och sjuktransporter i krig — ansåg att reservdelsanskaffningen är
viktig. Utskottet förutsatte att den långsiktiga planeringen inom området
genomförs och att motsvarande medel återförs till anslaget. Vidare ansåg
försvarsutskottet att motsvarande medel som tidigare har förts över från
Försvarsdepartementets till Kommunikationsdepartementets verksam-
hetsområde i framtiden bör utnyttjas för finansiering av Trafikflygarhög-
skolan.
Enligt regeringens mening har Trafikflygarhögskolan en betydelsefull
roll när det gäller att långsiktigt säkerställa behovet av piloter. Medel för
verksamheten fördes den 1 juli 1987 över från Försvarsdepartementets till
Kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. Samtidigt minskades
den militära ramen med överfört belopp.
I fråga om finansiering av Trafikflygarhögskolan förordar regeringen
mot denna bakgrund att den militära utgiftsramen höjs med ett belopp
motsvarande kostnaderna för verksamheten vid Trafikflygarhögskolan och
att fjärde huvudtitelns ramanslag D 1. Flygvapenförband: Ledning och
förbandsverksamhet tillförs 25 400 000 kronor.
Härigenom kommer medel från sjätte huvudtitelns anslag Beredskap för
civil luftfart inte att behöva disponeras för den civila trafikflygarutbild-
ningen. Reservdelsanskaffningen till flygplan kan därmed genomföras i
enlighet med den långsiktiga planeringen.
Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen med förslag om
den framtida verksamheten vid Trafikflygarhögskolan.
Vid sidan om sin behandling av prop. 1992/93:100 bil. 5 har riks-
dagen beslutat (prop. 1992/93:100 bil. 1, bet. 1992/93:FiU20, rskr.
1992/93:189) om vissa tekniska justeringar m.m. Dessa justeringar rör
även anslagen inom Försvarsdepartementets verksamhetsområde. Till
följd härav uppgår den militära utgiftsramen för budgetåret 1993/94 till
35 831 886 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder i lednings-
systemet m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 3 500 000 kr,
2. till Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella åtgärder på till-
läggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reserva-
tionsanslag på 1 000 000 kr,
3. till Flygvapenförband: Ledning och förbandsverksamhet på tilläggs-
budget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
25 400 000 kr,
11
4. fastställer utgiftsramen för totalförsvarets militära del för budgetåret Prop. 1993/94:105
1993/94 till 35 857 286 000 kr,
5. godkänner vad som anförs om användningen av sjätte huvudtitelns
anslag Beredskap för civil luftfart.
12
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 47 561 000 kronor.
Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling
(prop. 1991/92:102 bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) bemyndiga-
des regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av statliga
beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En redo-
görelse för frågan har lämnats i avnitt 3.
Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 3 920 000
kronor anvisas innevarande budgetår till Vägverkets beredskapsåtgärder.
Dessa medel skall disponeras av Vägverket för beredskapsåtgärder i
huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för funktionen
Transporter i "Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den
civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 — 1997/98".
Regeringen föreslår att riksdagen
till Vägverket: Försvarsuppgifter på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 3 920 000 kr.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 40 816 000 kronor.
Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling
(prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) bemyndi-
gades regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av statliga
beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En redo-
görelse för frågan har lämnats i avsnitt 3.
Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 2 355 000
kronor anvisas innevarande budgetår till Banverkets beredskapsåtgärder.
Dessa medel skall disponeras av Banverket för beredskapsåtgärder i
huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för funktionen
Transporter i "Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den
civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 — 1997/98".
13
Prop. 1993/94:105
Regeringen föreslår att riksdagen
till Banverket: Försvarsuppgifter på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 2 355 000 kr.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett förslagsanslag på 60 754 000 kronor. Av detta disponeras 1 298 000
kronor för beredskapsåtgärder inom totalförsvaret.
Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling
(prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) bemyndiga-
des regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av statliga
beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En redo-
görelse för frågan har lämnats i avsnitt 3.
Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 75 000 kronor
anvisas innevarande budgetår till Sjöfartsverkets beredskapsåtgärder.
Dessa medel skall disponeras av Sjöfartsverket för beredskapsåtgärder i
huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för funktionen
Transporter i "Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den
civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 — 1997/98".
Regeringen föreslår att riksdagen
till Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m. på tilläggsbudget till stats-
budgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 75 000 kr.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 67 352 000 kronor.
I avsnitt 3 i det föregående har föreslagits att kostnaderna under bud-
getåret 1993/94 för Trafikflygarhögskolan (TFHS) skall täckas genom en
utökning av den militära försvarsramen med 25 400 000 kronor. Detta
innebär att det tidigare givna bemyndigandet att få utnyttja medel för
TFHS ur anslaget för Beredskap för civil luftfart under budgetåret
1993/94 inte kommer att behöva utnyttjas. Samtliga anvisade medel på
anslaget kommer därigenom att användas för ändamål i enlighet med
14
"Överstyrelsens för civil beredskap programplan för den civila delen av Prop. 1993/94:105
totalförsvaret för perioden 1993/94 — 1997/98".
Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling
(prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) bemyndiga-
des regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av statliga
beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En redo-
görelse för frågan har lämnats i avsnitt 4.
Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 5 346 000
kronor anvisas innevarande budgetår till Luftfartsverkets beredskapsåt-
gärder. Dessa medel skall disponeras av Luftfartsverket för beredskaps-
åtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för
funktionen Transporter i "Överstyrelsens för civil beredskap programplan
för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94 — 1997/98".
Regeringen föreslår att riksdagen
till Beredskap för civil luftfart på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 5 346 000 kr.
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett reservationsanslag på 4 960 000 kronor.
Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling
(prop. 1991/92:102, bet. 1991/92:FöU12, rskr. 1991/92:337) bemyndiga-
des regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av statliga
beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En redo-
görelse för frågan har lämnats i avsnitt 4.
Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 183 000
kronor anvisas innevarande budgetår till beredskapsåtgärder på trans-
portområdet som Överstyrelsen för civil beredskap ansvarar för. Dessa
medel skall disponeras av Överstyrelsen för civil beredskap för bered-
skapsåtgärder i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till
inriktning för funktionen Transporter i "Överstyrelsens för civil
beredskap programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden
1993/94 - 1997/98”.
1*** Riksdagen 1993/94. 1 saml. Nr 105 15
Rättelse S. 15 rad 10 nedifrån Står: 3 Rättat till: 4 rad 7 nedifrån Står: programplan
---ansvar Rättat till: ansvarar---
Prop. 1993/94:105
Regeringen föreslår att riksdagen
till Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom den civila delen
av totalförsvaret på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 183 000 kr.
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Telestyrelsen (TSN) bildades den 1 juli 1992. Vid myndighetsbild-
ningen överfördes frekvensförvaltningen inom Televerket till en fri-
stående statlig myndighet, Telestyrelsen. Verksamhet, personal och
resurser från Televerket överfördes till TSN. Dessutom ombildades
Televerket till bolag, Telia AB, den 1 juli 1993 (prop. 1992/93:200,
bet. 1992/93:TU30, rskr. 1992/93:443).
Ombildningen av Televerket till Telia AB innebar att ett flertal avräk-
ningar skedde mellan Telia AB och TSN. En ekonomisk fråga förblev
dock oreglerad när bolaget bildades.
Riksrevisionsverket (RRV) har i sin granskning av TSN:s årsredovis-
ning avseende räkenskapsåret 1992/93 vissa invändningar mot TSN:s
bokslut. Invändningarna avser den restpost som aldrig blev avräknad
mellan TSN och Telia AB i samband med bolagsbildningen.
Regeringen anser att det är av vikt att avräkningen sker under inneva-
rande budgetår. Det är angeläget att den nybildade myndigheten snarast
ges möjlighet att upprätta ett rättvisande bokslut, när myndigheten nu
bygger upp sin verksamhet. De medel som behövs bör därför anvisas på
tilläggsbudget under nuvarande budgetår.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Telestyrelsen: Slutreglering av vissa ekonomiska frågor mellan
Telestyrelsen och Televerket avseende budgetåret 1992/93 på tilläggs-
budget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag på
33 074 000 kr.
16
I statsbudgeten för innevarande budgetår har för detta ändamål uppförts
ett ramanslag på 123 815 000 kronor.
Det senaste årets erfarenheter visar att en allt större del av de
ekonomisk-politiska diskussionerna och beslut som påverkar den
ekonomiska utveckling i Sverige fattas på internationell nivå, främst
europeisk. Kraven ökar därför på Sveriges förmåga att samverka med
internationella aktörer på de ekonomiska och finansiella områdena.
Frågornas vikt markeras ytterligare genom den särställning som de
ekonomiska och monetära frågorna har givits inom EG, i Monetära
kommittén och ECOFIN-rådet. Redan i arbetet med EES-avtalet och nu
i den förberedelsefas som Sverige deltar i genom EFTA-samarbetet, inom
Norden och inför medlemskapsförhandlingama i EG har kravet på
arbetsinsatser från Finansdepartementet utökats väsentligt, eftersom det
med hänsyn till frågornas art inte är lämpligt eller möjligt att låta
myndigheter eller konsulter utföra arbetet. I flera utredningar som rör
våra internationella åtaganden betonas dessutom betydelsen av att
Sveriges agerar koordinerat i internationella sammanhang.
Mot denna bakgrund har Finansdepartementet genomfört en om-
organisation som syftar till en högre verkningsgrad i det internationella
arbetet inom hela departementets område. Bland annat har särskilda
arbetsenheter bildats för Finansdepartementets koordinering av regerings-
kansliets EG-arbete, för beredning av EMU-frågor, för samordningen av
EG:s effekter på den svenska statsförvaltningen samt en utökning av
Bryssel-delegationen. För den nya organisationen och för ökade
resekostnader m.m. beräknar regeringen ett ökat medelsbehov av 8
miljoner kronor redan under innevarande budgetår. Förslaget kommer att
finansieras genom besparingar på andra anslag under sjunde huvudtiteln.
Regeringen föreslår att riksdagen
till anslaget Finansdepartementet på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 8 000 000 kr.
Riksdagen har nyligen beslutat om fortsatt reformering av företagsbe-
skattningen. Viktiga förändringar har gjorts bl.a. vad gäller beskattningen
17
av enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. De nya reglerna Prop. 1993/94:105
berör därmed ett stort antal skattskyldiga och förändringarna innebär,
trots att bolagsbeskattningen samtidigt förenklas i vissa avseenden,
sammantagna ett inte obetydligt merarbete för skatteförvaltningen. Mot
den bakgrunden föreslår regeringen i sitt förslag till statsbudget för
budgetåret 1994/95 ett resurstillskott till skatteförvaltningen på närmare
30 miljoner kronor.
Tillämpningen av de nya reglerna förutsätter emellertid dels en ganska
omfattande information till de skattskyldiga, dels förändringar av ADB-
stödet för beskattningsverksamheten. En del av kostnaderna för detta
uppkommer redan under budgetåret 1993/94. Enligt regeringens
beräkningar uppgår kostnaderna för dessa ändamål innevarande budgetår
till 2,5 resp. 3,5 miljoner kronor. Medel för att täcka kostnaderna bör
anvisas på anslaget till Riksskatteverket såvitt gäller information och på
anslaget till Skattemyndigheterna såvitt gäller ADB-utveckling.
Regeringen har i 1993 års kompletteringsproposition redogjort för
effekterna för skatteförvaltningen av införandet av en särskild skattere-
duktion för utgifter för reparation av bostadshus. Vid behandlingen av
förslaget gjorde riksdagen bedömningen att regeringen borde återkomma
med förslag i resursfrågan (prop. 1992/93:150 bil. 6 s. 14, bet.
1992/93:SkU36, rskr. 1992/93:422).
Under budgetåret 1993/94 uppkommer kostnader, förutom för själva
ärendehanteringen, för främst information och utveckling av ADB-stöd.
Dessa kostnader beräknar regeringen till 1 resp. 3,5 miljoner kronor.
Medel för att täcka kostnaderna bör anvisas på anslaget till Riksskattever-
ket såvitt gäller information och på anslaget till Skattemyndigheterna
såvitt gäller ADB-utveckling.
Beträffande ärendehanteringen är det givetvis mycket svårt att
någorlunda säkert beräkna tidsåtgången. Denna får också förutsättas
variera avsevärt från ärende till ärende. Om komplettering behöver
begäras ökar tidsåtgången betydligt. RSV uppskattar den genomsnittliga
handläggningstiden till 25 minuter per ärende. Det ger en personalåtgång
på knappt 30 årsarbetskrafter per 100 000 ärenden. Ännu svårare är det
att beräkna antalet ärenden. Det finns i dag mycket som tyder på att
antalet blir mindre än vad som tidigare har antagits. Regeringen beräknar
att det behövs ett tillfälligt resurstillskott budgetåret 1993/94 på 14,5
miljoner kronor för handläggning av ärenden om skattereduktion för
reparationsutgifter. Medlen bör anvisas på anslaget till Skattemyndig-
heterna.
18
Prop. 1993/94:105
I 1993 års kompletteringsproposition aviserades också en kraftfull
satsning på effektivare skattekontroll. Som en första åtgärd föreslogs att
regeringen skulle kunna medge merutgift i storleksordningen 20 miljoner
kronor budgetåret 1993/94 för särskilda insatser vad gäller mervärdes-
skatt. Riksdagen uttalade vid behandlingen av förslaget att det var mycket
angeläget att förbättra skatteindrivningen så att skatteuppbörden i högre
grad än för närvarande motsvarar vad riksdagen har beslutat att skatterna
skall uppgå till. Regeringen borde så snart som möjligt återkomma till
riksdagen med förslag till förstärkning av skattekontrollen och in-
drivningen (prop. 1992/93:150 bil. 6 s. 16 - 17, bet. 1992/93:FiU30,
rskr. 1992/93:447).
RSV har i den enkla anslagsframställningen för budgetåret 1994/95
behandlat hur uppbyggnaden av resurserna under perioden 1993/94 -
1995/96 bör gå till och såvitt gäller budgetåret 1993/94 föreslagit att 57
miljoner kronor anvisas för detta ändamål. Av dessa medel bör enligt
RSV 11 miljoner kronor användas för särskilda insatser inom mervär-
desskatteområdet och 25 miljoner kronor inom företagskontrollen i
övrigt, varav 13 miljoner kronor på revision. Resterande belopp föreslås
använt för att förstärka kontrollen av löntagare.
Insatserna vad gäller kontroll av företag avses öka successivt. För-
stärkningarna på detta område måste ske i flera steg, eftersom rekrytering
och internutbildning inte kan bedrivas samtidigt för ett stort antal nya
medarbetare utan att det orsakar störningar i övrig verksamhet.
Regeringen gör inte någon i grunden annan bedömning vad gäller
inriktningen på insatserna än den som RSV har redovisat. Med hänsyn
till vad som nyss har sagts om rekrytering och intemutbildning anser
emellertid regeringen att resurstillskottet innevarande budgetår bör
begränsas till 45 miljoner kronor. Dessa resurser bör fördelas mellan
olika delområden i huvudsak på det sätt som RSV föreslagit. Kontrollen
på mervärdesskatteområdet bör dock ägnas särskild uppmärksamhet. Hela
det belopp som RSV angivit, 11 miljoner kronor, bör användas för detta
ändamål. För revision och annan kontroll av företag bör totalt användas
ca 18 miljoner kronor och för löntagarkontroll ca 15 miljoner kronor. Av
medlen bör 1 miljon kronor, medel som är avsedda för utveckling och
samordning, anvisas på anslaget till Riksskatteverket och 44 miljoner
kronor anvisas på anslaget till Skattemyndigheterna.
Som framgår av budgetförslaget för budgetåret 1994/95 avser
regeringen att inom kort ge RSV i uppdrag att utreda och redovisa hur
bl.a. arbetet med uppföljning av den utbyggda kontrollverksamheten skall
bedrivas.
När handläggningen av mål om betalningsföreläggande och handräckning
flyttades över från tingsrätterna till kronofogdemyndigheterna baserades
19
budgeteringen av medel för portokostnader på vad som förbrukades vid Prop. 1993/94:105
tingsrätterna det sista hela budgetåret som dessa svarade för hand-
läggningen. För porto beräknades sålunda 21 miljoner kronor. Dessa
medel har främst på grund av det kraftigt ökade antalet mål visat sig
otillräckliga. Även i indrivningsarbetet har portokostnadema ökat
avsevärt på grund av större målmängd.
Under budgetåret 1992/93 har portokostnadema vid kronofogdemyndig-
heterna följts upp särskilt. RSV har i anslagsframställningen för
budgetåret 1994/95 redovisat beräkningar av vilka det framgår att
portokostnadema under budgetåret 1992/93 överstigit budgeterat belopp
med 4,4 miljoner kronor avseende s.k. dagligpost som skickats från
kronofogdemyndigheterna. I en skrivelse den 11 oktober 1993 har RSV
redovisat slutliga överskridanden avseende porto i den summariska
processen och försändelser som skickats ut centralt från DAFA Data AB.
Dessa uppgår till 14,9 resp. 18,6 miljoner kronor. Totalt har alltså
portokostnadema överstigit budgeterat belopp med 37,9 miljoner kronor.
För budgetåret 1993/94 har av RSV i den interna budgeteringen avsatts
vissa ytterligare medel för portokostnader. Med utgångspunkt från vad
som nu har sagts gör regeringen bedömningen att det behövs ett
resurstillskott på gmnd av ökade portokostnader på 30,3 miljoner kronor
innevarande budgetår. Medlen bör anvisas på anslaget till Kronofogde-
myndigheterna.
Vid övergången till ramanslag räknades anslaget till kronofogdemyndig-
heterna upp med ledning av den faktiska nettobelastningen på de särskilda
anslagsposterna för exekutiva förrättningar resp, exekutiv försäljning
under budgetåret 1991/92. Nettobelastningen på anslaget påverkades av
att vissa belopp som tas ut av partema krediterades dessa anslagsposter.
Från och med budgetåret 1993/94 förs den helt övervägande delen av
influtna belopp som avser förrättningskostnader eller försäljningskost-
nader mot inkomsttitel. Det tillkommande resursbehovet på gmnd härav
har av RSV i anslagsframställningen för budgetåret 1994/95 beräknats till
67,5 miljoner kronor. Beräkningen grundar sig på budgeterat belopp
1993/94 och faktisk bruttoutgift enligt bokslutet för budgetåret 1992/93.
Kostnaderna för exekutiva förrättningar m.m. är mycket svåra att
beräkna på förhand. De är direkt beroende inte bara av det totala antalet
mål och ärenden av olika slag, utan också av vilka åtgärder som behöver
vidtas i målen. Det finns mot den bakgrunden inte förutsättningar för att
nu göra en helt riktig budgetering. Regeringen föreslår att merutgiften
beräknas till 60 miljoner kronor. Medlen bör anvisas på anslaget till
Kronofogdemyndigheterna.
20
Prop. 1993/94:105
Regeringen föreslår att riksdagen
1. till Riksskatteverket på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret
1993/94 anvisar ett ramanslag på 4 500 000 kr,
2. till Skattemyndigheterna på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 65 500 000 kr,
3. till Kronofogdemyndigheterna på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 90 300 000 kr.
I propositionen om ändrat huvudmannaskap för vissa institutioner inom
ungdomsvård och missbrukarvård (prop. 1992/93:61, bet. 1992/93:
SoUlO, rskr. 1992/93:106) föreslås att staten får ett samlat huvud-
mannaskap för de särskilda ungdomshemmen och LVM-hemmen. En ny
statlig myndighet föreslås inrättad, Statens Institutionsstyrelse.
Vid övergången från statligt till kommunalt huvudmannaskap år 1983
övertog kommuner och landsting de dåvarande anläggningarna i princip
utan kostnader. Dessutom utgick ett särskilt statsbidrag för upprustning
av institutionerna. Under perioden därefter har de flesta huvudmännen
genomfört relativt omfattande förändringar i fastighetsbeståndet.
I riksdagens beslut den 15 maj 1991 (prop. 1990/91:96, bet. 1990/91:
SoU14, rskr. 1990/91:267) angavs att det är angeläget att garantier
skapas för att huvudmännen kompenseras för gjorda investeringar vid den
kommande förändringen.
Av propositionen (prop. 1992/93:61) framgick att Statens institutions-
styrelse fick i uppgift att, i samråd med Statens fastighetsverk och Statens
lokalförsörjningsverk, utreda vilka fastigheter som skall övertas av staten
och vilka fastigheter som kan vara aktuella att hyra. Statens institutions-
styrelse gavs ansvaret för förhandlingen mellan staten och de nuvarande
huvudmännen. Förhandlingarna har inletts under hösten 1993 och statens
övertagande av berörda fastigheter beräknas ske den 31 mars 1994.
Statens fastighetsverk kommer för statens räkning att finansiera och
förvalta fastigheterna i samband med förvärven samt teckna hyreskontrakt
med Statens institutionsstyrelse. Hur många fastigheter som staten
kommer att förvärva är i dagsläget en öppen fråga. Statens fastighetsverk
har för innevarande budgetåret en låneram i Riksgäldskontoret på 5 900
miljoner kronor för att täcka verkets lånebehov i samband med över-
tagandet av lån från Byggnadsstyrelsen och för investeringar under
budgetåret. De nu aktuella förvärven av fastigheter är inte beaktade i den
fastställda låneramen. Låneramen måste därför justeras upp med den
kommande totala köpesumman vilken i dagsläget är svår att uppskatta.
Regeringen bör därför ges i mandat att justera upp Statens fastighetsverks
låneram i Riksgäldskontoret med den kommande totala köpesumman.
Statens institutionsstyrelse kommer, som alla andra myndigheter, att
fullt ut ansvara för sin lokalförsörjning inom givna resursramar. Statens
21
institutionsstyrelse är därigenom fri att hyra av vilken fastighetsägare som Prop. 1993/94:105
helst även om behovet av ändamålsanpassning av fastigheten skapar en
tröghet på kort sikt. För att Statens institutionsstyrelses totala resurser för
lokaler på ett riktigt sätt skall spegla kostnaden för att på fastighets-
marknaden hyra motsvarande lokaler bör den hyra som Statens fastighets-
verk tecknar kontrakt på med Statens institutionsstyrelse inte vara baserad
på det nu aktuella förvärvsvärdet utan utgå ifrån det lägsta av antingen
ett beräknat tekniskt nuvärde eller ett bedömt marknadsvärde på
fastigheten. Utgångspunkten är att göra det möjligt för andra fastig-
hetsägare, såväl offentliga som privata, att kunna konkurrera när Statens
institutionsstyrelse förnyar sina hyreskontrakt.
Regeringen bör även ha möjlighet att om det bedöms lämpligt, bl.a. för
att fullt ut skapa konkurrensneutrala villkor, föra över det av Statens
fastighetsverk förvärvade beståndet till ett statligt ägt aktiebolag. Fastig-
heterna bör då överföras till ett värde som är fastställt utifrån samma
principer som användes vid skapandet av de två fastighetskoncemema i
samband med ombildningen Byggnadsstyrelsen. Huruvida ett sådant
aktiebolag skall vara fristående eller t.ex. överlåtas till Vasakronan-
koncemen är bl.a. beroende på beståndets storlek. Beståndet är även i sin
karaktär likartat med vissa av de till Vasakronan-koncemen tidigare
överförda statliga fastigheterna.
Ett eventuellt nybildat bolag bör som bl.a. vid ombildningen av
Byggnadsstyrelsen och andra bolagiseringar övergångsvis ges möjlighet
att låna i Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret bör ta ut en särskild avgift
av bolaget för den kreditrisk som utlåningen förorsakar staten.
Det bör ankomma på regeringen att slutgiltigt bedöma vilken organisa-
torisk lösning som är att föredra utifrån en helhetsbedömning av
verksamhetens mål och inriktning.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att utöka Statens fastighetsverks låneram i
Riksgäldskontoret med ett belopp motsvarande den totala köpesumman
när staten förvärvar fastigheter från de tidigare huvudmännen för den av
Statens institutionsstyrelse nu övertagna verksamheten,
2. bemyndigar regeringen att bilda ett aktiebolag och överföra fastig-
heterna från staten till aktiebolaget utifrån ovan nämnda principer,
3. bemyndigar regeringen att övergångsvis bevilja lån i Riksgäldskonto-
ret för aktiebolaget i enlighet med vad som förordats.
22
Prop. 1993/94:105
Riksgäldskontoret har bl.a. till uppgift att utfärda sådana garantier som
riksdagen har beslutat om. För detta ändamål disponerar Riksgäldskonto-
ret anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet. Anslaget får användas
för att täcka eventuella förluster dels till följd av statliga garantier till
svensk varvsindustri och beställare av fartyg, dels till följd av statliga
garantier som inte belastar annat anslag på statsbudgeten. Lönekostnader
och andra förvaltningskostnader som uppkommer i verksamheten belastar
anslaget. Influtna avgifter för garantier och återvunna medel avräknas
anslaget. Om överskott uppkommer förs det till inkomsttiteln Inlevererat
överskott av Riksgäldskontorets garantiverksamhet.
Riksgäldskontoret har vidare till uppgift att tillhandahålla sådan utlåning
som riksdagen har beslutat om och ta emot medel på konto. För detta
ändamål disponerar Riksgäldskontoret anslaget Riksgäldskontoret: In- och
utlåningsverksamhet. Anslaget belastas med Riksgäldskontorets kostnader
för personal m.m. i verksamheten, medan avgifter för in- och utlånings-
verksamheten avräknas anslaget. Om överskott uppkommer förs det till
inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamheter.
Riksdagen beslutade 1990 vissa principer för statlig utlåning och
garantigivning (prop. 1990/91:29, bet. 1990/91 :FiU4, rskr. 1990/91:38).
Riksgäldskontorets möjligheter till kostnadseffektiv upplåning skall
användas för att ge statliga myndigheter (inkl, affärsverken) finansiering
till låga kostnader, dock utan att myndigheternas verksamheter sub-
ventioneras.
Riksgäldskontoret lånar som regel inte ut medel till fristående statliga
bolag — dessa finansierar normalt sin verksamhet direkt på kapitalmar-
knaden. I vissa fall har riksdagen beslutat att Riksgäldskontoret skall låna
ut medel till ett statligt bolag. Det rör sig huvudsakligen om lånefinansie-
ring av bolagiserade verksamheter under en övergångsperiod då det
nybildade bolaget successivt ökar sin finansiering på marknaden. I dessa
fall finns — beroende på riksdagens beslut — möjlighet för Riksgäldskon-
toret att ta ut en kreditriskavgift i samband med utlåningen. För
närvarande finns inte något lämpligt anslag att föra sådan avgift till. På
motsvarande sätt saknas idag ett anslag som kan belastas med kostnader
för kreditförluster som skulle kunna uppkomma i sådan utlåning.
Anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet bör även kunna belastas
med kostnader för riskanalys och kreditförluster i Riksgäldskontorets
utlåningsverksamhet. De risker som uppkommer i utlåningen till bolag
liknar till stor del de risker som uppkommer i garantiverksamheten.
I de fall Riksgäldskontoret tar ut en avgift som speglar den kreditrisk
som utlåningen innebär för staten bör denna avräknas mot detta anslag.
23
Prop. 1993/94:105
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner vad regeringen förordar i fråga om användningen av
anslaget Riksgäldskontoret: Garantiverksamhet.
Något anslag för detta ändamål finns inte uppfört i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Regeringen har den 23 september 1993, efter det att finansutskottet den
14 september 1993 på riksdagens vägnar godkänt avtalen, godkänt ram-
avtalen den 18 augusti 1993 om löner m.m. 1993 — 1995 för statstjänste-
män m.fl. (RALS 1993-95) mellan SAV och TCO-OF:s förbundsområden
inom det statliga förhandlingsområdet sammantagna, mellan SAV och
SACO-S samt mellan SAV och SF.
I bilaga 11 till RALS 1993-95 är parterna bl.a. ense om att kostnaderna
för externa arbetstagarkonsulter som anlitas enligt MBA-S skall för
budgetåret 1993/94 finansieras genom medel över statsbudgeten.
Regeringen har beräknat kostnaderna för budgetåret 1993/94 till
9 045 000 kronor. Kostnaderna är beräknade enligt samma metod som
tidigare, dvs. medlen för externa arbetstagarkonsulter budgetåret 1992/93
räknas upp (8 773 000 kr har räknats upp med 3,1% som motsvarar den
procentsats som löneförmånerna, som inte är en funktion av månads-
lönen, räknas upp med).
Medlen avseende externa arbetstagarkonsulter bör anvisas anslaget
Externa arbetstagarkonsulter på tilläggsbudget för budgetåret 1993/94.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Externa arbetstagarkonsulter på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 9 045 000 kr.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har för detta ändamål uppförts
ett förslagsanslag på 3 187 000 kronor.
I enlighet med vad som anmäldes i prop. 1992/93:245 återkommer
regeringen härmed till riksdagen angående resursfrågorna avseende
Prövningsnämnden för bankstödsfrågor. I avvaktan på detta har eventuel-
24
la utgifter för Prövningsnämndens verksamhet kunnat belasta anslaget Prop. 1993/94:105
Åtgärder för att stärka det finansiella systemet.
Prövningsnämnden har för resterande del av budgetåret 1993/94 samt för
budgetåret 1994/95 inkommit med en förenklad anslagsframställning, där
man bl.a. säger följande.
Prövningsnämnden för bankstödsfrågor har ännu inte bedrivit någon
verksamhet. Det är fortfarande ovisst om och i så fall i vilken omfattning
ärenden kommer att underställas nämndens prövning. Det kan antas att
nämndens förvaltningskostnader, utöver ersättningen till nämndens
ledamöter, kommer att bli relativt låga.
Med hänsyn till den osäkerhet som råder angående nämndens framtida
verksamhet anser regeringen att de kostnader som kan uppkomma för
nämndens anslag under innevarande budgetår får bestridas från anslaget
Kostnader för vissa nämnder m.m.
Regeringen föreslår att riksdagen
godkänner att kostnader för Prövningsnämnden för bankstödsfrågor
under budgetåret 1993/94 får bestridas från förslagsanslaget Kostnader
för vissa nämnder m.m.
Riksdagen har i beslut den 17 december 1993 (bet. 1993/94:TU11, rskr.
119) med anledning av Postverkets bolagisering och den därigenom
uppkomna skatteplikten till mervärdesskatt för Postens tjänster, gett
regeringen tillkänna att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett
förslag om lägre mervärdesskatt på brevbefordran. Enligt riksdagens
mening bör mervärdesskatten för sådana tjänster utgå med 12 %.
Regeringen föreslår därför att lagen (1968:430) om mervärdeskatt (ML)
ändras så att tjänster avseende befordran av brev i postverksamhet skall
beskattas med en skattesats på 12 % i stället för 25 %. Med brev bör
avses detsamma som i 3 § i den i prop. 1993/94:38 föreslagna och av
riksdagen antagna postlagen, dvs. adresserade postförsändelser som är
inneslutna i kuvert eller annat omslag och som väger högst 2 kg. Vykort,
brevkort och liknande försändelser jämställs med brev. En ytterligare
förutsättning för att den lägre skattesatsen skall få tillämpas bör vara att
befordran sker i postverksamhet. Med postverksamhet avses enligt
postlagen regelbunden befordran mot avgift av brev m.m. Sådan
verksamhet får enligt 4 § postlagen bedrivas först efter anmälan hos
tillsynsmyndighet.
De nu föreslagna bestämmelserna bör träda i kraft samtidigt som
bolagiseringen av Postverket genomförs, dvs. den 1 mars 1994. Samtidigt
bör det nuvarande undantaget från skatteplikt i 8 § 7 ML avseende
Postverkets tjänster slopas.
25
Prop. 1993/94:105
I enlighet med det anförda har inom Finansdepartementet upprättats
förslag till
lag om ändring i lagen (1968:430) om mervärdeskatt. Lagförslaget
finns i bilaga 1.
Förslaget avser i och för sig sådant ämne som faller inom Lagrådets
granskningsområde. Förslaget är emellertid av sådan beskaffenhet att
Lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från Lagrådet har
därför inte inhämtats.
Regeringen föreslår att riksdagen
antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1968:430) om
mervärdeskatt.
26
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett anslag på 2 986 537 000 kronor.
Vid beräkningen av anslagen för lokalkostnader avseende budgetåret
1993/94 var det, på grund av tekniska orsaker, inte möjligt att ange
elkostnader för vissa speciellt energikrävande verksamheter vid universi-
tet och högskolor. Statliga Akademiska Hus AB förvaltar nu merparten av
de tidigare av Byggnadsstyrelsen förvaltade fastigheterna, som disponeras
av universitet och högskolor, enligt ett avtal med regeringen den 1 okto-
ber 1993. Därmed reglerades de ekonomiska åtagandena för staten och
bolaget. Omfattningen av vissa kostnader har nu kunnat beräknas mer
noggrant. Schablonmässigt kan de merkostnader för elektricitet för vissa
speciella verksamheter vid universitet och högskolor, som inte täcks av
tidigare anvisade anslag för lokalkostnader, beräknas till sammanlagt 10,5
miljoner kronor.
Tillskottet bör fördelas enligt nedanstående tabell.
|
tillskott, kronor | |
|
Uppsala universitet |
2 300 000 |
|
Lunds universitet |
1 000 000 |
|
Stockholms universitet |
1 300 000 |
|
Karolinska institutet |
3 600 000 |
|
Kungl. Tekniska Högskolan |
2 300 000 |
10 500 000
Regeringen föreslår att riksdagen
till Lokalkostnader m.m. vid universitet och högskolor m.m. på
tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett anslag
på 10 500 000 kronor.
27
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik
anvisats ett ramanslag på 980 933 000 kronor.
I proposition 1992/93:170 aviserades att det vid anslagsberäkningen
för Sveriges lantbruksuniversitet inte hade tagits hänsyn till vissa
lokalkostnader. Med utgångspunkt i de kostnadsberäkningar som nu
föreligger beräknas lokalkostnaderna för universitetet till 1 054 000
kronor utöver vad som angetts i proposition 1992/93:170. Detta
belopp bör anvisas på tilläggsbudget.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Sveriges lantbruksuniversitet på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 1 054 000 kronor.
28
I statsbudgeten för innevarande budgetår finns för detta ändamål uppfört
ett ramanslag på 14 253 000 kronor.
Från anslaget betalas bl.a. arvoden till ordförande, ledamöter och
ersättare i Arbetsdomstolen.
Genom förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga
styrelser, nämnder och råd m.m. har arvodesreglema förändrats för bl.a.
Arbetsdomstolen. Tidigare regler som innebar ett för ledamöter fast
månadsarvode och ersättning för tjänstgöringsdag har ersatts av ett arvode
som enbart utgår i samband med närvaro i domstolen. Denna regelför-
ändring har emellertid inneburit en merkostnad för Arbetsdomstolen.
Anslaget bör därför räknas upp med 738 000 kr vilket avser täcka doms-
tolens uppskattade merkostnader för perioden 1 januari 1993 — 30 juni
1994.
Medelstilldelningen bör finansieras genom överföring av medel från
fonden för arbetsmiljöförbättringar till statsbudgetens inkomsttitel Övriga
inkomster av statens verksamhet. Det bör ankomma på regeringen att
besluta om denna överföring.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner den föreslagna överföringen från fonden för arbetsmiljö-
förbättringar till inkomsttiteln Övriga inkomster av statens verksamhet
2. till Arbetsdomstolen på tilläggsbudget till statsbudgeten för bud-
getåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 738 000 kr.
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
AMU-gruppen ombildades till aktiebolag den 1 juli 1993 (prop.
1992/93:152, bet. 1992/93:AU6, rskr. 1992/93:175). Koncernen består
av ett moderbolag, AmuGruppen AB, och ett antal dotterbolag. Över-
låtelsen av verksamheten regleras i ett avtal mellan staten och AmuGrup-
pen AB.
Tjänsterna inom Amu-koncemen tillsattes främst med personal från
myndigheten. Mot bakgrund av väsentliga förändringar i efterfrågan på
arbetsmarknadsutbildning minskades antalet anställda i verksamheten i
29
samband med bolagiseringen. De övertaliga från myndigheten, vilka Prop. 1993/94:105
omfattas av det statliga trygghetssystemet, uppgick vid budgetårets början
till ca 2 100 personer. Den totala kostnaden för dessa personer under
uppsägningstiden, som uppgår till högst 12 månader, är beräknad till
högst 487 miljoner kronor. Merparten av denna kostnad skall bäras av
AmuGruppen AB. Enligt avtalet mellan staten och bolaget skall belopp
upp till 300 miljoner kronor betalas av bolaget. Belopp mellan 300 och
400 miljoner kronor skall betalas av bolaget och staten med hälften
vardera. Belopp över 400 miljoner kronor skall staten helt svara för.
Statens kostnad för de övertaliga kan således beräknas till högst
137 miljoner kronor för hela avvecklingsperioden.
Staten skall enligt avtalet med AmuGruppen AB svara för två
tredjedelar av kostnaderna för vissa övertaliga lokaler inom koncernen.
Hyresavtalen för dessa lokaler ingår bland de avtal som övertagits från
myndigheten. De berörda hyresavtalen omfattar kontraktstider som
längst t.o.m. år 2002, men flertalet av avtalen löper ut under åren 1993
och 1994. För tiden t.o.m. år 1994 beräknas statens kostnader för
lokalerna uppgå till högst ca 98 miljoner kronor.
Det är inte möjligt att nu beräkna vilket belopp som staten under
budgetåret 1993/94 skall betala för övertalig personal och för vissa
övertaliga lokaler inom Amu-koncemen. För att täcka statens kostnader
under innevarande budgetår bör därför endast ett förslagsanslag om 1 000
kronor föras upp på statsbudgeten. När beloppet är redovisat kommer
regeringen att fatta beslut om besparing av motsvarande belopp inom
ramen för huvudtiteln.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen som myndighet,
m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 under
tionde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 1 000 kr.
30
Under denna rubrik har för innevarande budgetår förts upp ett reserva-
tionsanslag på 3 miljoner kronor. Av detta belopp har i regleringsbrev
304 000 kr ställts till Verkets för högskoleservice (VHS) disposition för
olika utrustningsprojekt.
I utrustningsplanen för budgetåret 1992/93 är under detta anslag
uppförd en kostnadsram benämnd Övermaskineri m.m. för Dramatiska
teatern. Kostnadsramen uppgår till 24 287 000 kr och är avsedd för byte
av övermaskineri samt byte av strålkastare och ljudanläggning för
Dramatiska teaterns stora scen.
VHS har anmält fördyringar av utrustningen. Övermaskineriet har
tillverkats och installerats av en tysk leverantör. Enligt kontraktet med
leverantören är priset baserat på växelkursen för D-mark. Dagens situa-
tion med den förändrade kronkursen har inneburit att anläggningen blivit
3,5 miljoner kronor dyrare än beräknat. Med hänvisning till detta
hemställer VHS att regeringen för innevarande budgetår medger att
kostnadsramen Övermaskineri m.m. för Dramatiska teatern i utrustnings-
planen under anslaget Inredning och utrustning av lokaler för kulturända-
mål höjs med 3,5 miljoner kronor till totalt 27 787 000 kronor. Vidare
hemställer verket att de medel som VHS disponerar under detta anslag
för anskaffning av utrustning anvisas med totalt 3 804 000 kronor, dvs.
en ökning med 3,5 miljoner kronor.
Mot denna bakgrund föreslår regeringen att kostnadsramen Över-
maskineri m.m. för Dramatiska teatern i utrustningsplanen under anslaget
Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål höjs med 3,5
miljoner kronor till totalt 27 787 000 kronor samt att anslaget Inredning
och utrustning av lokaler för kulturändamål ökar med 3,5 miljoner kronor
för budgetåret 1993/94.
Regeringen föreslår att riksdagen
1. godkänner det som regeringen förordar om kostnadsramen för över-
maskineri m.m. för Dramatiska teatern,
2. till Inredning och utrustning av lokaler för kulturändamål på tilläggs-
budget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservations-
anslag på 3 500 000 kr.
31
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats
ett ramanslag på 1 331 000 kronor. Från anslaget finansieras en tjänst
som industriråd/industriattaché vid Sveriges delegation hos OECD i
Paris.
Industrirådet har till huvudsaklig uppgift att följa arbetet inom OECD
i närings- och energipolitiska frågor samt vara Näringsdepartementets
kontaktman gentemot OECD:s och det internationella energiorganets
(IEA) sekretariat. Drygt hälften av anslagsmedlen utbetalas i franska
francs.
Förändringen av kronkursen samt vissa ändrade förhållanden har
medfört att kostnaderna under innevarande budgetår beräknas överstiga
anvisat anslag med 300 000 kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Industriråd/industriattaché på tilläggsbudget till statsbudgeten för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 300 000 kr.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats
ett reservationsanslag på 10 054 000 kronor.
Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling
bemyndigades regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av
statliga beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En
redogörelse för detta har lämnats i avsnitt 3.
Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 424 000 kr
anvisas innevarande budgetår till sådana åtgärder för att bl.a. vid-
makthålla och förbättra handlingsberedskapen på energiförsörjningens
område som finansieras från detta anslag. Medlen skall disponeras av
NUTEK i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för
funktionen Energiförsörjning i "Överstyrelsens för civil beredskap
programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94
- 1997/98”.
32
Prop. 1993/94:105
Regeringen föreslår att riksdagen
till Beredskapslagring och industriella åtgärder på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
424 000 kr.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett reservationsanslag på 63 946 000 kronor.
Genom riksdagens beslut år 1992 om totalförsvarets fortsatta utveckling
bemyndigades regeringen att disponera vissa medel från utförsäljning av
statliga beredskapslager för åtgärder inom totalförsvarets civila del. En
redogörelse för detta har lämnats i avsnitt 3.
Med hänvisning härtill föreslår regeringen att ytterligare 2 155 000 kr
anvisas innevarande budgetår till beredskapsåtgärder på elförsörjningens
område som finansieras från detta anslag. Medlen skall disponeras av
NUTEK i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen till inriktning för
funktionen Energiförsörjning i "Överstyrelsens för civil beredskap
programplan för den civila delen av totalförsvaret för perioden 1993/94
- 1997/98".
Regeringen föreslår att riksdagen
till Åtgärder inom delfunktionen Elkraft på tilläggsbudget till statsbud-
geten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 2 155 000
kr.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett ramanslag på 450 100 000 kronor (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399) i avvaktan på underlag för beräkning
av pris- och valutajusteringar.
Merparten av utgifterna inom detta anslag utgörs av avtalsbundna
bidrag till den europeiska rymdorganisationen (ESA), som debiteras
Sverige i utländsk valuta. Dessa utgifter är föremål för såväl pris- som
valutajusteringar enligt bestämda regler. Kostnaderna för pris- och
valutajusteringar för budgetåret 1993/94 beräknas nu till 80 miljoner
kronor.
33
Prop. 1993/94:105
Regeringen föreslår att riksdagen
till Europeiskt rymdsamarbete m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 80 000 000 kr.
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik
anvisats ett ramanslag på 211 miljoner kronor (prop. 1992/93:170, bet.
1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399). Detta gjordes i avvaktan på dels
underlag för beräkning av programavgifter till EG:s FoU-budget för år
1994, dels ytterligare klarlägganden om omfattningen på EG-projekt med
svensk medverkan för vilka kontraktskrivning blir aktuell före 1 januari
1994. Regeringen anmälde i propositionen sin avsikt att under år 1993
återkomma till riksdagen i frågan om resursbehov för EG-samarbetet när
underlag finns för beräkningar av programavgiftema.
Av EG:s preliminära budget för år 1994 framgår att programavgifter
inom Näringsdepartementets ansvarsområden för innevarande budgetår
uppgår till ca 60 miljoner kronor. Vidare står nu klart att kostnaderna för
nationellt finansierade projekt i EG:s tredje ramprogram för FoU kommer
att uppgå till 280 miljoner kronor. Inkluderande kostnader för projekt
inom det andra ramprogrammet, 25 miljoner kronor, och projekt inom
väg-, järnvägs- och flygtrafikens områden, 25 miljoner kronor, beräknas
belastningen på anslaget till totalt 390 miljoner kronor för budgetåret
1993/94. En del av denna belastning kan täckas av reservationer från
föregående år. Det återstående medelsbehovet uppgår till 80 miljoner
kronor.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete på tilläggsbudget
till statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
80 000 000 kr.
Statens råd för byggnadsforskning (BFR) disponerar innevarande
budgetår under denna anslagsrubrik ett ramanslag på 25 451 000 kr
(prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:BoU23, rskr. 1992/93:401). Detta
innebär en minskning med 7 000 000 kr jämfört med föregående budget-
34
år. BFR får utöver tilldelat anslagsbelopp disponera en anslagskredit på Prop. 1993/94:105
högst 1 800 000 kronor, motsvarande ca 7 procent av anslagsbeloppet.
I prop. 1992/93:170, bet. 1992/93:NU30, rskr. 1992/93:399, har
redovistas bl.a. resultatbedömning och fördjupad prövning av verksam-
heten vid BFR. BFR har därvid ålagts att vidta åtgärder för att uppnå
högre kostnadseffektivitet, innefattande bl.a. personalminskningar.
Mot bakgrund av gällande regler om uppsägningstider och den situation
som för närvarande råder på arbetsmarknaden beräknas kostnaderna för
uppsagd personal under innevarande budgetår inte kunna täckas inom
ramen för anvisat anslag. Kostnaderna för uppsagd personal bör inte i sin
helhet belasta innevarande budgetår utan bör slås ut över flera år. BFR
har därför behov av att disponera en större anslagskredit budgetåret
1994/95 än vad regeringen har bemyndigande att medge, nämligen
3 000 000 kronor, motsvarande ca 12 procent av anslagsbeloppet.
Regeringen föreslår att riksdagen
bemyndigar regeringen att under anslaget Statens råd för byggnads-
forskning få medge en anslagskredit under budgetåret 1993/94 på högst
3 000 000 kr, motsvarande ca 12 procent av anslagbeloppet.
Något anslag för detta ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för
innevarande budgetår.
Riksdagen beslutade våren 1992 om avveckling av den statliga
prospekteringsverksamheten och av Nämnden för statens gruvegendom
(NSG) (prop. 1991/92:100 bil. 13, bet. 1991/92:NU18, rskr.
1991/92:157).
Med utgångspunkt i de av riksdagen godkända riktlinjerna för av-
vecklingen uppdrog regeringen i beslut hösten 1992 åt NSG att under
budgetåret 1992/93 avyttra den statliga gruvegendomen m.m. NSG upp-
hörde som myndighet den 30 juni 1993.
Regeringen har vidare i beslut den 10 juni 1993 uppdragit åt NUTEK
att fr.o.m. den 1 juli 1993 överta och förvalta den statliga gruvegendom
m.m. som NSG fortfarande förvaltade den 30 juni 1993. I uppdraget
ingår även att avyttra den kvarvarande statliga gruvegendomen, i form av
totalt ca 40 metall- och industrimineralprojekt, på för staten bästa möjliga
affärsmässiga villkor.
I enlighet med föreskrifter i nämnda beslut skall uppgiften att förvalta
den kvarvarande gruvegendomen m.m. slutföras före utgången av år 1997
35
och arbetet med försäljningen av metall- och industrimineralprojekten Prop. 1993/94:105
avslutas senast den 30 juni 1994.
Regeringen föreslår att till förvaltning av kvarvarande statlig gruvegen-
dom m.m. ett nytt reservationsanslag förs upp på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94. Regeringen beräknar det samman-
lagda medelsbehovet för genomförandet av uppdraget till 7 937 000
kronor. I detta belopp ingår kostnader för återställningsarbeten på
industriområdet vid Adakfältets nedlagda gruvor i Västerbottens län samt
för att genomföra analyser och undersökningar som underlag för
åtgärderna.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Förvaltning av viss statlig gruvegendom, m.m. på tilläggsbudget till
statsbudgeten för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
7 937 000 kr.
36
I statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna rubrik anvisats
ett reservationsanslag på 27 643 000 kronor.
För samordning av den svenska klimatrelaterade forskningen och ut-
vecklingen samt för förstärkning av svenska forskningsinsatser i IPCC-
arbetet (Intergovemmental Panel on Climate Change) behövs ytterligare
2,7 miljoner kronor under anslaget. Vidare behövs 7,5 miljoner kronor
för att bekosta uppdrag till Boverket och länsstyrelserna om regional
samhällsplanering för ett miljöanpassat transportsystem. Åtgärderna
finansieras genom att 10,2 miljoner kronor av reservationen från bud-
getåret 1992/93 under tolfte huvudtitelns anslag E 7. Insatser för ny
energiteknik (anslagsposten 4) förs bort som besparing.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Utredningar m.m. på tilläggsbudget till statsbudgeten förbudgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 10 200 000 kr.
I statsbudgeten för innevarande år har under denna rubrik anvisats ett
reservationsanslag på 122 500 000 kronor för bl.a. ytterligare bidrag till
den multilaterala fond som inrättats för stöd till kärnsäkerheten i Östeu-
ropa och som administreras av Europeiska utvecklingsbanken (EBRD).
I enlighet med förslag i prop. 1992/93:99 (bet. 1992/93:NU20, rskr.
1992/93:137) anvisade riksdagen sammanlagt 43,1 miljoner kronor under
budgetåret 1992/93 för kärnsäkerhets- och strålskyddssamarbete med de
baltiska staterna och med Ryssland samt ett första bidrag på 3 miljoner
ECU till den multilaterala kämsäkerhetsfonden. Medlen anvisades för
budgetåret 1992/93 under förslagsanslaget Visst internationellt kämsäker-
hetssamarbete m.m.
För att Sverige skulle kunna tillgodoräkna sig ränteintäkter utfärdades
en s.k. promissory note, dvs. ett löfte om överföring till EBRD. Över-
föringen av bidrag från anslaget till rätt konto i Riksbanken försenades
därigenom, bl.a. beroende på oklarheter beträffande lämplig form för
överföring av medlen. Genom denna process blev det heller inte möjligt
Prop. 1993/94:105
37
att utnyttja medel under förslagsanslaget Visst internationellt kämsäker- Prop. 1993/94:105
hetssamarbete m.m. för budgetåret 1992/93 för bidrag till fondens verk-
samhet för år 1993.
Några särskilda medel för finansiering av Sveriges bidrag till den
multilaterala fondens första verksamhetsår har inte anvisats för inneva-
rande budgetår. Regeringen bedömer därför att reservationsanslaget B 13.
Miljöinsatser i Östersjöregionen för innevarande budgetår bör räknas upp
med 29 miljoner kronor för att täcka gjorda åtaganden om bidrag på
3 miljoner ECU till fonden för verksamhetsåret 1993.
Regeringen föreslår att riksdagen
till Miljöinsatser i Östersjöregionen på tilläggsbudget till statsbudgeten
för budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 29 000 000 kr.
38
Prop. 1993/94:105
III. Utrikesdepartementet
B 1 Förenta nationerna, förslagsanslag
B 9 Fredsbevarande verksamhet, reservationsanslag
E 6 Medel för översättning av EGs regelverk,
reservationsanslag
12 640 000
120 000 000
20 000 000
IV. Försvarsdepartementet
D 1 Flygvapenförband:
Ledning och förbandsverksamhet, ramanslag 25 400 000
G 2 Överstyrelsen för civil beredskap: Tekniska åtgärder
i ledningssystemet m.m., reservationsanslag 3 500 000
J 2 Överstyrelsen för civil beredskap: Industriella
åtgärder, reservationsanslag 1 000 000
VI. Kommunikationsdepartementet
B 6 Vägverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag 3 920 000
C 6 Banverket: Försvarsuppgifter, reservationsanslag 2 355 000
Dl Ersättning för fritidsbåtsändamål m.m., förslagsanslag 75 000
E 1 Beredskap för civil luftfart, reservationsanslag 5 346 000
F 4 Överstyrelsen för civil beredskap: Åtgärder inom
den civila delen av totalförsvaret, reservationsanslag 183 000
I 3 Telestyrelsen: Slutreglering av vissa ekonomiska
frågor mellan Telestyrelsen och Televerket avseende
budgetåret 1993/94 33 074 000
VII. Finansdepartementet
A 1 Finansdepartementet, ramanslag
B 1 Riksskatteverket, ramanslag
B 2 Skattemyndigheterna, ramanslag
B 3 Kronofogdemyndigheterna, ramanslag
F 9 Externa arbetstagarkonsulter, reservationanslag
8 000 000
4 500 000
65 500 000
90 300 000
9 045 000
39
VIII. Utbildningsdepartementet
Prop. 1993/94:105
G 2 Lokalkostnader m,m, vid universitet och
högskolor m.m.
IX. Jordbruksdepartementet
I 1 Sveriges lantbruksuniversitet, ramanslag
X. Arbetsmarknadsdepartementet
B 3 Arbetsdomstolen, ramanslag
B 8 Vissa kostnader för avveckling av AMU-gruppen
som myndighet, m.m., förslagsanslag
XI. Kulturdepartementet
B 38 Inredning och utrustning av lokaler för
kulturändamål, reservationsanslag
XII. Näringsdepartementet
A 3 Industriråd/industriattaché, ramanslag
E 2 Beredskapslagring och industriella åtgärder,
reservationsanslag
E 4 Åtgärder inom delfunktionen Elkraft,
reservationsanslag
F 6 Europeiskt rymdsamarbete m.m., ramanslag
F 7 Europeiskt forsknings- och utvecklingssamarbete,
ramanslag
G14 Förvaltning av viss statlig egendom m.m.,
reservationsanslag
XIV. Miljö- och naturresursdepartementet
A 2 Utredningar m.m., reservationsanslag
B 13 Miljöinsatser i Östersjöregionen, reservationsanslag
10 500 000
1 054 000
738 000
1 000
3 500 000
300 000
424 000
2 155 000
80 000 000
80 000 000
7 937 000
10 200 000
29 000 000
630 647 000
40
Prop. 1993/94:105
Bilaga 1
Härigenom föreskrivs att 8 och 13 §§ lagen (1968:430) om mervärde-
skatt1 skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Från skatteplikt undantas
1) sjukvård, tandvård och social omsorg,
2) utbildning,
3) bank- och finansieringstjänster samt värdepappershandel och därmed
jämförlig verksamhet,
4) försäkringstjänster,
5) i punkt 7 av anvisningarna angivna varor och tjänster inom
kulturverksamheten,
6) överlåtelse eller upplåtelse av arrende, hyresrätt, bostadsrätt,
tomträtt, servitutsrätt eller annan rättighet till fastighet eller del av
fastighet om inte annat följer av anvisningarna,
7) postverkets befordran av annat
än postpaket, gruppkorsband eller
varor i diligenstrafiken,
8) frimärke, dock inte vid omsättning eller import i särskild för
butiksförsäljning avsedd förpackning, samt sedel och mynt som är eller
har varit gällande betalningsmedel, dock inte guldmynt präglade 1967
eller senare som omsätts efter sitt metallvärde,
9) allmän nyhetstidning,
10) periodiskt medlemsblad eller periodisk personaltidning, när varan
tillhandahålls utan vederlag eller till utgivaren, medlem eller anställd eller
införs till landet under motsvarande förutsättningar, annan periodisk
publikation som väsentligen framstår som organ för sammanslutning med
huvudsakligt syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt,
miljövårdande, idrottsligt eller försvarsfrämjande ändamål eller att
företräda handikappade eller arbetshindrade medlemmar samt utländsk
periodisk publikation av annat slag när prenumeration på sådan publika-
tion förmedlas mellan prenumerant och utländsk utgivare eller när sådan
publikation inkommer direkt till prenumerant,
11) införing eller ackvisition av annons i publikation av sådant slag
som anges i 10,
12) framställning av publikation av sådant slag som anges i 10 samt
tjänst som framställaren tillhandahåller i samband därmed,
13) verksamhet hos Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB eller
Sveriges Utbildningsradio AB eller hos helägt dotterbolag till ett eller
flera av bolagen för produktion och utsändning av radio- och tele-
visionsprogram, i den mån verksamheten finansieras genom TV-avgiften
eller statsanslag,
41
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
Prop. 1993/94:105
Bilaga 1
14) läkemedel som utlämnas enligt recept eller säljs till sjukhus eller
införs till landet i anslutning till sådan utlämning eller försäljning,
15) organ, blod eller modersmjölk från människa,
16) flygbensin och flygfotogen,
17) lotterier, däri inräknat vadhållning och andra former av spel,
18) varulager, inventarium och annan tillgång som tillhör verksamhet,
när tillgången överlåts i samband med överlåtelse av verksamheten eller
del därav eller övertas i samband med fusion eller liknande förfarande,
allt under förutsättning att förvärvaren är skattskyldig,
19) tjänst som avser gravöppning eller gravskötsel när tjänsten
tillhandahålls av huvudmannen för allmän begravningsplats,
20) fartyg för livräddning samt del, tillbehör, utrustning och bränsle till
sådant fartyg. Undantaget omfattar även underhåll, reparation och annan
tjänst avseende sådant fartyg eller del, tillbehör eller utrustning till sådant
fartyg. Undantaget gäller under förutsättning att fartyget ställs till
förfogande för Svenska Sällskapet för Räddning af Skeppsbrutne,
21) skepp för yrkesmässig sjöfart eller yrkesmässigt fiske, fartyg för
bogsering eller bärgning, luftfartyg för yrkesmässig person- eller
godsbefordran och tjänst avseende sådant fartyg eller luftfartyg samt del,
tillbehör eller utrustning till sådant fartyg eller luftfartyg, när varan säljs
eller uthyrs till den som äger fartyget eller luftfartyget eller den som
varaktigt nyttjar detta enligt avtal med ägaren eller när varan införs till
landet för ägarens eller nyttjanderättshavarens räkning,
22) tillhandahållande av lokal eller annan anläggning eller del därav för
sport- eller idrottsutövning samt upplåtelse i samband därmed av
verksamhetstillbehör eller annan inredning för sport- eller idrottsutövning.
(Se vidare anvisningarna.)
Skatten utgår med 25 procent av beskattningsvärdet om inte annat följer
av andra eller tredje stycket.
Skatten utgår med 21 procent av beskattningsvärdet för
1) serveringstjänster,
2) omsättning och import av sådana livsmedel och livsmedelstillsatser
som avses i 1 § livsmedelslagen (1971:511) med undantag för
a. vatten från vattenverk,
b. spritdrycker, vin och starköl som tillhandahålls av det detaljhandels-
bolag som avses i 15 § andra stycket lagen (1977:293) om handel med
drycker samt
c. tobaksvaror.
Skatten utgår med 12 procent av beskattningsvärdet för
1) rumsuthyming i hotellrörelse eller liknande verksamhet samt
upplåtelse av campingplats och motsvarande i campingverksamhet,
42
Nuvarande lydelse
2) personbefordran utom sådan
befordran där resemomentet är av
underordnad betydelse samt
3) transport i skidliftar.
Föreslagen lydelse
2) personbefordran utom sådan
befordran där resemomentet är av
underordnad betydelse,
3) transport i skidliftar samt
4) sådan befordran av brev i
postverksamhet som avses i 3 §
postlagen (1993:000).
Prop. 1993/94:105
Bilaga 1
Denna lag träder i kraft den 1 mars 1994.
1 Lagen omtryckt 1990:576.
Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:885.
2 Senaste lydelse 1993:642.
3 Senaste lydelse 1993:772.
43
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 22 december 1993 Prop. 1993/94:105
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B.
Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Olsson, Svensson, af Ugglas,
Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Könberg,
Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsråden Hellsvik, af Ugglas, Björck, Odell, Wibble,
Lundgren, Ask, Olsson, Friggebo, P. Westerberg, Johansson
Regeringen beslutar proposition 1993/94:105 om Förslag till tilläggs-
budget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94.
gotab 45525, Stockholm 1993
44