Hela det svenska samhället och i synnerhet skogslänen
har under många decennier varit mycket beroende av
utvecklingen i vår omvärld. De snabba förändringar som nu
sker kommer att påverka oss snabbare och mer djupgående
än någonsin tidigare. Hur vi kommer att möta dessa
förändringar blir avgörande för möjligheterna att utveckla
våra regioner. Här vet vi att den viktigaste faktorn för
lokalisering av de mer utvecklade delarna av varu- och
tjänsteproduktion är arbetskraftens kompetens.
Strategiska och offensiva satsningar på kunskap,
utbildning och forskning betyder mycket för att stärka
skogslänens vitalitet och utveckling och är följaktligen
mycket viktiga inslag i regional- och näringspolitiken.
Konkreta åtgärder och insatser inom dessa områden i hela
landet måste därför fortsätta.
För socialdemokratin har vuxenutbildningen alltid varit
viktig, då den ger möjlighet till ett livslångt lärande. Den
ger de som av någon anledning inte studerat i ungdomsåren
möjlighet till återkommande utbildning. För skogslänen är
detta särskilt viktigt eftersom utbildningar tidigare inte alls
varit lika tillgängliga som nu. Trots de stora
utbildningssatsningarna finns det i t.ex. åldersgruppen 25 --
50 år stora grupper som har högst grundskoleutbildning.
Därför måste vi fortsätta att satsa på den kommunala
vuxenutbildningen och på folkbildningen och genom
studiestödet stimulera till studier.
Satsningen på högskolorna i hela landet under den
socialdemokratiska regeringsperioden gav många positiva
resultat och hade stark regionalpolitisk genomslagskraft.
Erfarenheten från denna tid visar att högskolorna är viktiga
instrument när staten skall stödja olika regioner och
vitalisera näringsliv och förvaltning.
Kompetensutvecklingen måste ske på olika nivåer. Det
handlar om att i grunden ge alla en bred grundutbildning.
Därutöver är det viktigt att anställda har möjlighet att få
kompetensutveckling i sina arbeten. Socialdemokratin
förespråkar att alla anställda får använda minst 2 procent av
sin arbetstid till kompetensutveckling.
Stärk vuxenutbildningen!
Regeringen riktar i sin budgetproposition ett slag mot
folkbildningen. Man föreslår att folkbildningen får
minskade anslag med 100 miljoner kronor.
Skogslänens befolkning vet hur mycket folkbildningen
betyder för utbildningen och kulturlivet. På många orter är
det folkbildningsorganisationerna som står för en
betydande del av utbildningen och som bär upp kulturen.
En nedskärning av folkbildningen skulle därför förödande
kunna drabba de vuxnas utbildningsmöjligheter i glesbygd.
Därför måste folkbildningen tillföras de 100 miljoner
kronor som regeringen vill skära ner anslagen med.
Socialdemokratin vill också erbjuda fler vuxna
utbildning genom komvux. Varje komvux-plats är mycket
värdefull i skogslänen. Många vuxna har inte
grundskolekompetens och behöver skaffa sig den. Därtill
kommer de vuxna som vill komplettera sina
gymnasiestudier för att kunna söka till
högskoleutbildningar och på detta sätt förbereda sig för en
föränderlig arbetsmarknad.
Höj nivån på utbildningsbidragen!
Den borgerliga regeringen har försämrat
utbildningsbidragen till 65 % av a-kassenivån för ungdomar
under 25 år och för dem som deltar i
arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära
utbildningsväsendet. Detta är ett brott mot den s.k.
arbetslinjen, då det blir förmånligare att ta emot bidrag än
att studera. Det slår tillbaka mot kompetensutvecklingen i
skogslänen och är inte acceptabelt varken för den enskilde
eller för samhället.
Vi anser att utbildningsbidraget måste vara lika högt som
a-kasseersättningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Fler högskoleplatser i skogslänen!
Det är ingen tvekan om att högskolorna inom skogslänen
i hög grad har bidragit till att främja forskning och
utbildning i stort i landet. Högskoleutbildningen har ökat i
omfattning och det har bidragit till att höja kompetensen.
Även efterfrågan på utbildning har stigit. Arbetslösheten är
ett viktigt skäl, men detta har också skett i en omfattning
som knappast förutsågs när skolorna en gång inrättades. Ett
ökat ämnesurval, varvad vuxenutbildning,
distansutbildning och fler utbildningsplatser har inte minst
för många vuxna i hela landet inneburit en helt ny situation
och ett ökat behov av fortsatt högskoleutbildning.
Den regionala obalansen finns tyvärr fortfarande även
inom utbildning och forskning. Det gäller därför att bredda
basresurserna för verksamheten -- att i ökad omfattning
styra satsningar främst till de regioner som står inför en
omfattande strukturomvandling. Mot denna bakgrund är
det av synnerlig vikt att skogslänens högskolor tillförs
ytterligare utbildningsplatser.
Bygg ut distansutbildningen!
Närheten till studieorterna spelar i många fall en
avgörande roll för om den enskilde, särskilt vuxna, kan
utbilda sig. Svårigheten med långa avstånd till studieorterna
är fortfarande ett återkommande problem. Därför måste
distansutbildningen byggas ut på bred front i skogslänen,
som ju har en stor glesbygd med långa avstånd. På detta sätt
kan vuxna lättare skaffa sig grundutbildning för att komma
vidare i utbildningssystemet.
Men distanstekniken underlättar också för anställda att
höja sin kompetens inom specifika yrkesområden. Man
slipper bortovaro från hem och jobb och det blir lättare att
snabbt tillämpa sina kunskaper på arbetsplatsen. Vi föreslår
att ett distansutbildningsinstitut inrättas bl.a. för att
utveckla metodiken i detta sammanhang.
Sprid forskningsresurserna!
Fördelningen av forskningsresurserna mellan
högskolorna i skogslänen och framför allt universiteten i
landet är en fråga som oavbrutet diskuteras. Faktum är att
merparten av forskningsresurserna fortfarande slussas till
storstadsregionerna.
Trots detta finns nu inga ambitioner hos regeringen att
motverka denna snedfördelning av forskningsresurserna.
Detta är mycket inkonsekvent då regeringen i sina
regeringsförklaringar slagit fast att hela landet ska leva.
Det måste vara statsmaktens ansvar att även
fortsättningsvis fortlöpande följa utvecklingen och med
olika åtgärder motverka koncentration av forskningen till
några få orter. Statsmakten måste målmedvetet planera för
en successiv utbyggnad av fasta forskningsresurser i
skogslänen. Det bör redan nu slås fast att fasta
forskningsresurser skall tillföras högskolor i skogslänen
under 1990-talet.
De små och medelstora högskolorna i skogslänen har nu
en begränsad forskning med eget programansvar. Det finns
goda förutsättningar att öka samarbetet i forskningen
mellan en del av högskolorna. Speciella åtgärder bör också
vidtas för att öka forskningskompetensen för lärare vid de
små och medelstora högskolorna.
Socialdemokratin vill tillföra ytterligare medel, utöver
regeringens förslag, för forskningsstödjande åtgärder vid de
de mindre och medelstora högskolorna i landet samt
Högskolan i Luleå. Vi anser att forskningsstöd i högre grad
än hittills bör riktas mot högskolor som verkar inom
sysselsättningssvaga regioner.
Det är vidare viktigt att inte åtgärder vidtas som skapar
ytterligare skiktning av högskolorna. Vid utläggning av
utbildningsuppdrag och fördelning av forskningsresurser
måste detta beaktas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vuxenutbildningen i skogslänen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om distansutbildning i skogslänen
och inrättande av ett distansutbildningsinstitut,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbildningsbidragen,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fler högskoleplatser i skogslänen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskningsresurser i skogslänen.
Stockholm den 25 januari 1994
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Georg Andersson (s)
Nils-Olof Gustafsson (s)
Bo Holmberg (s)
Leo Persson (s)
Axel Andersson (s)
Bo Finnkvist (s)