Inledning
Hela det svenska samhället och i synnerhet skogslänen har under många decennier varit mycket beroende av utvecklingen i vår omvärld. De snabba förändringar som nu sker kommer att påverka oss snabbare och mer djupgående än någonsin tidigare. Hur vi kommer att möta dessa förändringar blir avgörande för möjligheterna att utveckla våra regioner. Här vet vi att den viktigaste faktorn för lokalisering av de mer utvecklade delarna av varu- och tjänsteproduktion är arbetskraftens kompetens.
Strategiska och offensiva satsningar på kunskap, utbildning och forskning betyder mycket för att stärka skogslänens vitalitet och utveckling och är följaktligen mycket viktiga inslag i regional- och näringspolitiken. Konkreta åtgärder och insatser inom dessa områden i hela landet måste därför fortsätta.
För socialdemokratin har vuxenutbildningen alltid varit viktig, då den ger möjlighet till ett livslångt lärande. Den ger de som av någon anledning inte studerat i ungdomsåren möjlighet till återkommande utbildning. För skogslänen är detta särskilt viktigt eftersom utbildningar tidigare inte alls varit lika tillgängliga som nu. Trots de stora utbildningssatsningarna finns det i t.ex. åldersgruppen 25 -- 50 år stora grupper som har högst grundskoleutbildning. Därför måste vi fortsätta att satsa på den kommunala vuxenutbildningen och på folkbildningen och genom studiestödet stimulera till studier.
Satsningen på högskolorna i hela landet under den socialdemokratiska regeringsperioden gav många positiva resultat och hade stark regionalpolitisk genomslagskraft. Erfarenheten från denna tid visar att högskolorna är viktiga instrument när staten skall stödja olika regioner och vitalisera näringsliv och förvaltning.
Kompetensutvecklingen måste ske på olika nivåer. Det handlar om att i grunden ge alla en bred grundutbildning. Därutöver är det viktigt att anställda har möjlighet att få kompetensutveckling i sina arbeten. Socialdemokratin förespråkar att alla anställda får använda minst 2 procent av sin arbetstid till kompetensutveckling.
Stärk vuxenutbildningen!
Regeringen riktar i sin budgetproposition ett slag mot folkbildningen. Man föreslår att folkbildningen får minskade anslag med 100 miljoner kronor.
Skogslänens befolkning vet hur mycket folkbildningen betyder för utbildningen och kulturlivet. På många orter är det folkbildningsorganisationerna som står för en betydande del av utbildningen och som bär upp kulturen. En nedskärning av folkbildningen skulle därför förödande kunna drabba de vuxnas utbildningsmöjligheter i glesbygd. Därför måste folkbildningen tillföras de 100 miljoner kronor som regeringen vill skära ner anslagen med.
Socialdemokratin vill också erbjuda fler vuxna utbildning genom komvux. Varje komvux-plats är mycket värdefull i skogslänen. Många vuxna har inte grundskolekompetens och behöver skaffa sig den. Därtill kommer de vuxna som vill komplettera sina gymnasiestudier för att kunna söka till högskoleutbildningar och på detta sätt förbereda sig för en föränderlig arbetsmarknad.
Höj nivån på utbildningsbidragen!
Den borgerliga regeringen har försämrat utbildningsbidragen till 65 % av a-kassenivån för ungdomar under 25 år och för dem som deltar i arbetsmarknadsutbildning inom det reguljära utbildningsväsendet. Detta är ett brott mot den s.k. arbetslinjen, då det blir förmånligare att ta emot bidrag än att studera. Det slår tillbaka mot kompetensutvecklingen i skogslänen och är inte acceptabelt varken för den enskilde eller för samhället.
Vi anser att utbildningsbidraget måste vara lika högt som a-kasseersättningen. Detta bör ges regeringen till känna.
Fler högskoleplatser i skogslänen!
Det är ingen tvekan om att högskolorna inom skogslänen i hög grad har bidragit till att främja forskning och utbildning i stort i landet. Högskoleutbildningen har ökat i omfattning och det har bidragit till att höja kompetensen. Även efterfrågan på utbildning har stigit. Arbetslösheten är ett viktigt skäl, men detta har också skett i en omfattning som knappast förutsågs när skolorna en gång inrättades. Ett ökat ämnesurval, varvad vuxenutbildning, distansutbildning och fler utbildningsplatser har inte minst för många vuxna i hela landet inneburit en helt ny situation och ett ökat behov av fortsatt högskoleutbildning.
Den regionala obalansen finns tyvärr fortfarande även inom utbildning och forskning. Det gäller därför att bredda basresurserna för verksamheten -- att i ökad omfattning styra satsningar främst till de regioner som står inför en omfattande strukturomvandling. Mot denna bakgrund är det av synnerlig vikt att skogslänens högskolor tillförs ytterligare utbildningsplatser.
Bygg ut distansutbildningen!
Närheten till studieorterna spelar i många fall en avgörande roll för om den enskilde, särskilt vuxna, kan utbilda sig. Svårigheten med långa avstånd till studieorterna är fortfarande ett återkommande problem. Därför måste distansutbildningen byggas ut på bred front i skogslänen, som ju har en stor glesbygd med långa avstånd. På detta sätt kan vuxna lättare skaffa sig grundutbildning för att komma vidare i utbildningssystemet.
Men distanstekniken underlättar också för anställda att höja sin kompetens inom specifika yrkesområden. Man slipper bortovaro från hem och jobb och det blir lättare att snabbt tillämpa sina kunskaper på arbetsplatsen. Vi föreslår att ett distansutbildningsinstitut inrättas bl.a. för att utveckla metodiken i detta sammanhang.
Sprid forskningsresurserna!
Fördelningen av forskningsresurserna mellan högskolorna i skogslänen och framför allt universiteten i landet är en fråga som oavbrutet diskuteras. Faktum är att merparten av forskningsresurserna fortfarande slussas till storstadsregionerna.
Trots detta finns nu inga ambitioner hos regeringen att motverka denna snedfördelning av forskningsresurserna. Detta är mycket inkonsekvent då regeringen i sina regeringsförklaringar slagit fast att hela landet ska leva.
Det måste vara statsmaktens ansvar att även fortsättningsvis fortlöpande följa utvecklingen och med olika åtgärder motverka koncentration av forskningen till några få orter. Statsmakten måste målmedvetet planera för en successiv utbyggnad av fasta forskningsresurser i skogslänen. Det bör redan nu slås fast att fasta forskningsresurser skall tillföras högskolor i skogslänen under 1990-talet.
De små och medelstora högskolorna i skogslänen har nu en begränsad forskning med eget programansvar. Det finns goda förutsättningar att öka samarbetet i forskningen mellan en del av högskolorna. Speciella åtgärder bör också vidtas för att öka forskningskompetensen för lärare vid de små och medelstora högskolorna.
Socialdemokratin vill tillföra ytterligare medel, utöver regeringens förslag, för forskningsstödjande åtgärder vid de de mindre och medelstora högskolorna i landet samt Högskolan i Luleå. Vi anser att forskningsstöd i högre grad än hittills bör riktas mot högskolor som verkar inom sysselsättningssvaga regioner.
Det är vidare viktigt att inte åtgärder vidtas som skapar ytterligare skiktning av högskolorna. Vid utläggning av utbildningsuppdrag och fördelning av forskningsresurser måste detta beaktas.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om vuxenutbildningen i skogslänen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om distansutbildning i skogslänen och inrättande av ett distansutbildningsinstitut,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbildningsbidragen,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om fler högskoleplatser i skogslänen,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om forskningsresurser i skogslänen.
Stockholm den 25 januari 1994 Ewa Hedkvist Petersen (s) Georg Andersson (s) Nils-Olof Gustafsson (s) Bo Holmberg (s) Leo Persson (s) Axel Andersson (s) Bo Finnkvist (s)
1 Yrkande 3 hänvisat till AU