med anledning av prop. 1992/93:220 En ny läroplan och ett nytt betygssystem för grundskolan, sameskolan, specialskolan och den obligatoriska särskolan
I ett samhälle där kunskap omsätts i allt snabbare takt
förändras även arbetets innehåll och organisation. Sverige
håller idag på att förändras i grunden vad gäller arbetslivets
och arbetets innehåll. Sveriges ungdomar ställer även helt
andra krav på sitt arbete än vad man gjort tidigare. Till det
senare hör t.ex. att man har krav om möjlighet till
förkovran och utveckling inom sitt arbete. Samtidigt vet vi
att framtidens näringsstruktur inte kommer att bygga på
samma premisser som den gör idag. Informationssamhället
ställer nya krav på kunskap och kompetens. Vi står precis
i början av den era som ofta kallas för informations- eller
kunskapssamhället. Vi kan inte längre konkurrera med de
mer arbetskraftsintensiva näringar som har utgjort grunden
för vårt välstånd. Istället kommer kunskapsyrken och
servicesektorn att öka i omfång.
Olika studier pekar på att svensken i genomsnitt ändrar
arbetsuppgifter eller byter arbete ca tre gånger under sin
yrkesverksamma ålder. Naturligtvis ställer detta stora krav
på den grundläggande utbildningen.
Det är förvisso ett gott steg att uppmärksamma och göra
samtlig undervisande personal ansvarig för
arbetslivsorientering. Detta förhållande har i tidigare
läroplaner haft ett bristfälligt samband. Däremot anser jag
inte att arbetslivsorienteringen getts den inriktning och det
utrymme som den så väl förtjänar.
Samverkan med andra skolformer m.m.
Jag anser att rubriken Samverkan med andra skolformer
m.m. bör ges nytt namn och istället benämns ''Samverkan
med andra skolformer -- arbetslivs- och yrkesorientering''.
Jag saknar ett avsnitt vad gäller skolans ansvar för
arbetslivsorientering. Detta kommer inte till uttryck på ett
adekvat sätt i nu föreslagen motivtext.
Läroplanen måste tydligare ange målen för samverkan
mellan skolan och arbetslivet. Dessa mål kan beskrivas i
olika rubriker.Stöd för inlärning. Kunskaper om
arbetslivet. Personlig utveckling. Studie- och
yrkesorientering.
Att varje lärare har ett ansvar för att stödja eleverna i
deras studie- och yrkesval anser vi inte i tillräckligt hög grad
tillgodoser våra krav på studie- och yrkesorientering.
Arbetslivsorientering och studie- och yrkesorientering
har gett eleverna tillfälle att tillägna sig kunskaper om olika
verksamhetsområden, arbetsmiljöer, arbetsuppgifter och
yrken. Inom ramen för detta har eleverna bibringats en
förståelse och insikt om bl.a. lagar och avtal, arbetsgivares
och arbetstagares rättigheter och skyldigheter.
Arbetslivsorientering tillsammans med studie- och
yrkesorientering har även haft som övergripande
målsättning att motverka begränsningar i studie- och
yrkesval som beror på traditionellt könsrolls- och
statustänkande eller social och kulturell bakgrund.
Tid som tidigare fanns avsatt för orientering om
utbildning och arbetsliv har i föreslagen timplan tagits bort
och fördelats på de olika ämnena. Vi ser en risk med detta.
Om det inte finns tid avsatt för praktisk
arbetslivsorientering finns det heller ingen skyldighet att
anordna detta. Man kan möjligtvis tänka sig att detta löses
med studiebesök e.d. Detta är emellertid något helt annat
än den praktiska tillämpning och erfarenhet eleverna får
genom prao. Om eleverna skall garanteras en meningsfull
arbetslivsorientering måste de även ges möjlighet att ta del
av och följa en arbetsplats under en längre
sammanhängande period.
Prao ger goda möjligheter för eleverna att prova olika
yrken de är intresserade av och vid sidan av detta få knyta
ihop skolans teoretiska del och se den praktiska
tillämpningen. Detta torde ge en helt annan förståelse för
skolans innehåll och de krav som eleverna möter på en
arbetsplats.
Med arbetslivsorientering har eleverna getts möjlighet
att prova på arbete och skaffa sig erfarenheter inom olika
sektorer. En elev som tänker sig sin framtid som tekniker
kan under någon eller några veckor praktisera på ett
vårdhem. Genom arbetslivsorientering har eleverna haft att
kombinera sina val så att pojkar praktiserat inom
kvinnodominerade sektorer och vice versa.
Arbetslivskontakterna skall, utöver att de stödjer
elevernas val av kurser och fortsatta utbildning, även bidra
till att öka förståelsen för att skolkunskaperna har betydelse
för deras framtid. Dvs. att upptäcka ''bruksvärdet'' av
skolkunskaperna.
Jag anser med detta som bakgrund att rubriken
Samverkan med andra skolformer m.m. ges nytt namn och
istället benämns ''Samverkan med andra skolformer --
arbetslivs- och yrkesorientering''.
Mål och riktlinjer kompletteras enligt följande:
Samverkan med andra skolformer -- arbetslivs- och
yrkesorientering. Skolan skall samverka med arbetslivet
och det omgivande samhället i övrigt. Detta krävs för att
eleverna skall fåstöd för inlärning kunskaper om
arbetslivet möjlighet att motverka studie- och yrkesval
som beror på traditionellt könsrolls- och statustänkande
eller social och kulturell bakgrund studie- och
yrkesorientering
Skolan skall även samverka med gymnasieskolan för att
ge eleverna underlag för val av kurser och fortsatt
utbildning.
Mål
Strävan i skolan skall vara att elevengenom olika
arbetslivskontakter får förståelse för att kunskapen har ett
''bruksvärde''.inhämtar tillräckliga kunskaper och
erfarenheter om yrken och miljöer för att kunna träffa väl
underbyggda val av fortsatt utbildning och
yrkesinriktning.kan granska olika valmöjligheter och ta
ställning till frågor som rör den egna framtiden.
Riktlinjer att
bidra till att eleven får en systematisk kunskapsbas
om arbete och arbetsmarknad inför valet av fortsatt
utbildningatt utveckla kontakter med organisationer,
företag, gymnasieskola och andra som kan medverka till att
nå uppsatta undervisningsmål.
Rektors ansvar1 -- 8 oförändratatt genom samverkan
med arbetslivet utanför skolan och gymnasieskolan tillse att
eleverna får egna konkreta erfarenheter av betydelse inför
val av yrkesinriktning och fortsatta studier.att den studie-
och yrkesorienterande verksamheten organiseras så att
eleverna får vägledning i sina yrkesval och fortsatta studier.
Syo
I förslaget till läroplan behandlas syo-personalens
uppgifter. Detta följs ej upp med konkreta
målformuleringar om vad eleverna skall ha uppnått efter
avslutad grundskoleutbildning. Vi anser att detta behöver
kompletteras. Dessutom bör tid för syo-verksamhet
avsättas i timplanen.
Detta motiveras bl.a. av den nya gymnasieskolans
inriktning. Ökad valfrihet i utbildningsval är viktigt. Den
enskilde eleven behöver därför ett väl grundat
beslutsunderlag. Här spelar arbetslivsundervisning och syo
en viktig roll. Elever och föräldrar har ett väl motiverat
intresse att inför fortsatt utbildning få ta del av den
professionella vägledning som syo-konsulenter ger.
För att tillgodose kvaliteten i denna vägledning är det
viktigt att syo-verksamhet bedrivs av för ändamålet
utbildad personal. Centern var pådrivande för att införa en
reglerad yrkesexamen för studie- och yrkesvägledare.
Genom det beslut riksdagen tog 1992 kommer
försörjningen av kompetenta syo-konsulenter att tryggas.
Ny läroplan för specialskolan och den obligatoriska
särskolan
I enlighet med ovan förda resonemang angående
arbetslivsorientering och syo-verksamhet anser vi att det
även fortsättningsvis bör reserveras tid för verksamheten i
skolformernas timplaner.
Behovet av praktisk arbetslivsorientering i särskolan är
väl dokumenterat. Vi ser ingen anledning till att detta nu
avregleras.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts under rubriken Samverkan med
andra skolformer,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det i timplanen avsätts tid för
syoverksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av arbetslivsorientering
och syoverksamhet inom specialskolan och den
obligatoriska särskolan.