med anledning av prop. 1993/94:242 Vissa ändringar i skollagen

Privata särskolor

Vi kan konstatera att regeringen, när det gäller bidrag
till privata särskolor, nu ansluter sig till vår uppfattning om
hur bidragen till privata skolor även i övrigt bör fördelas.
Vi menar att resursfördelningen till skolan ska grundas på
elevernas behov och det utbildningsuppdrag en skola åtar
sig. Dagens system låter istället huvudmannaskapet för en
skola avgöra vilka resurser den tilldelas.

Det är, enligt vår mening, i kommunerna man bäst kan
bedöma en skolas behov av resurser för att uppnå målet om
en likvärdig utbildning. Därför bör kommunerna åläggas att
fördela skolans resurser utifrån samma principer oavsett
huvudmannaskap. Regeringens förslag när det gäller
bidragen till privata särskolor bygger i hög grad på en sådan
modell och vi har alltså inga invändningar mot förslaget i
denna del.

Elevavgifter

Vi socialdemokrater anser att privata skolor som får
bidrag från samhället på samma villkor som de kommunala
skolorna inte bör få ta ut elevavgifter. Sådana elevavgifter
verkar segregerande och motverkar elevers och föräldrars
möjligheter att utnyttja rätten att välja skola. Därför anser
vi att regeringens förslag i detta avseende bör avslås och att
riksdagen hos regeringen bör hemställa om ett lagförslag,
som i enlighet med vad som sägs ovan innebär att
elevavgifter inte tillåts vid privata skolor som får bidrag från
samhället på samma villkor som kommunala skolor.

RH-anpassad gymnasieutbildning

Regeringen behandlar kortfattat svårt rörelsehindrade
(RH) elevers rätt att efter fullgjord skolplikt få RH-
anpassad gymnasieutbildning.

Från Nämnden för RH-anpassad utbildning har
framförts önskemål om att att få ta in elever på
gymnasieskolans individuella program.

Regeringen har i propositionen snävat in behandlingen
till att gälla särskoleelevers rätt, medan det av nämndens
skrivelse klart framgår att det gäller alla RH-elevers
möjlighet till ett individuellt program.

Redan i samband med behandlingen av propositionen
''Växa med kunskaper'' talades om de individuella
programmens handikappkompensatoriska roll. Att säga nej
till individuella program för RH-elever innebär att dessa
elever är berättigade till individuellt program i vanlig
gymnasieskola men inte i den RH-anpassade. Samma sak
gäller en rörelsehindrad särskoleelev som alltså inte kan tas
in i den Rh-anpassade gymnasieskolan med sina
förutsättningar, men väl i den vanliga gymnasieskolan.

Med detta ställningstagande riskerar man att komma i
konflikt med av riksdagen fastställda handikappolitiska
mål.

Vi finner det fullständigt naturligt att alla RH-elever har
samma rätt till individuellt program som övriga
gymnasieelever.

Enligt vår mening bör gymnasieutbildning för svårt
rörelsehindrade behandlas i analogi med vad som gäller för
gymnasieskolan i övrigt och elever från särskolan kunna tas
in på individuella program. RH-nämndens
intagningsmöjligheter bör därför utöver de nationella även
innefatta individuella program.

Detta bör riksdagen som sin mening ge regeringen till
känna.

Behörighetskrav

Riksdagen har tidigare beslutat att elever måste ha
godkända betyg i ämnena svenska, matematik och engelska
för att kunna tas in på något av de nationella programmen.

Regeringen återkommer nu med samma förslag
avseende den RH-anpassade utbildningen.

Från socialdemokratins sida ser vi detta som en onödig
reglering. Huvudregeln ska naturligtvis vara att eleven ska
ha godkända kunskaper för att påbörja ett nationellt
program. Genom förslaget fråntas Nämnden för RH-
anpassad utbildning möjligheten att göra en individuell
bedömning av den enskilde elevens förmåga att klara av
studierna trots att eleven saknar godkänt i något ämne.

Det föreslagna förtydligandet av bestämmelserna i 5
kap. 28 § skollagen om behörighet till RH-anpassad
utbildning bör därför avvisas.

Riksdagen bör därför avslå regeringens förslag till
förändring av skollagen i denna del.

Betygsfrågor

Det nya betygssystemet för gymnasieskolan tillämpas
från den 1 juli 1994. Regeringen föreslår nu att båda
betygssystemen ska finnas parallellt under en övergångstid.

Vi har inga erinringar mot detta, men vill framhålla att
vi presenterat förslag till ett annat betygssystem för
gymnasieskolan än det som nu genomförs.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ett lagförslag som innebär att
elevavgifter inte tillåts vid fristående skolor som får bidrag
från samhället på samma villkor som kommunala skolor,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om samma rätt för RH-elever att
genomgå ett individuellt gymnasieprogram som gäller för
övriga gymnasieelever,

3. att riksdagen avslår regeringens förslag om ändring i 5
kap. 28 § skollagen (1985:1100) om RH-anpassad
utbildning.

Stockholm den 26 april 1994

Lena Hjelm-Wallén (s)

Bengt Silfverstrand (s)

Berit Löfstedt (s)

Eva Johansson (s)

Jan Björkman (s)

Inger Lundberg (s)

Krister Örnfjäder (s)

Lena Öhrsvik (s)

Anders Nilsson (s)

Margareta Israelsson (s)

Ewa Hedkvist Petersen (s)

Ingegerd Sahlström (s)

Ulrica Messing (s)

Kristina Persson (s)