med anledning av prop. 1993/94:125 Förslag om ytterligare anslag på tilläggsbudget till statsbudgeten för budgetåret 1993/94, m.m.
Återhållsamhet med statliga medel är något som i hög
grad har predikats under senare tid. Inte minst har detta
gällt myndigheters och förvaltningars
administrationsutgifter.
Ett uppseendeväckande avsteg från denna princip görs
nu av regeringen i tilläggsbudgeten (prop 1993/94:125). Och
det avser regeringens eget fögderi. I tilläggsbudgeten
föreslås att riksdagen ska tillåta att
Utbildningsdepartementet får överskrida sin budget med 43
procent för innevarande budgetår och beviljas ytterligare 20
miljoner kronor.
Skälen som anförs är internationalisering,
informationsinsatser och ny myndighetsstruktur. Varför
departementet varit okunnigt om dessa behov då budgeten
gjordes upp förklaras inte.
Den nya myndighetsstrukturen är ingen nyhet just detta
budgetår. Beslutet att avskaffa Skolöverstyrelsen fattades
1990 och UHÄ avskaffades 1992. Detta kan inte utgöra
grund för ett plötsligt påkommet behov för ökade
departementsutgifter. Däremot är det en klar bekräftelse på
att Socialdemokraterna haft rätt i kritiken om hur
Utbildningsdepartementet lägger sig till med
myndighetsuppgifter som normalt bör tillhöra ett
ämbetsverks ansvarsområde. Frågor som till sin karaktär
borde beredas i ämbetsverk med dess krav på insyn,
öppenhet och opartiskhet hanteras nu inom ett alltmer
politiserat utbildningsdepartement.
Behov av mer internationellt samarbete och information
kan heller inte accepteras som något som inte kunnat
förutses och budgeteras. Om detta synsätt accepteras kan
det inte bara gälla för Utbildningsdepartementet utan måste
vara något som också andra myndigheter och förvaltningar
kan andra för att öka sin budget. Normalt ställs obevekliga
krav att myndigheterna håller sig inom beviljade
budgetramar och löser tillkommande uppgifter genom
omprioritering.
Det är mycket uppseendeväckande att regeringen nu går
till riksdagen med förslag om ytterligare medel till ett av
sina departement samtidigt som man kräver återhållsamhet
av andra. Det är i hög grad klandervärt av den moderata
departementsledningen för Utbildningsdepartementet att
så exempellöst underlåta att hålla sig inom givna
budgetramar.
Regeringens agerande är inte bara politiskt mycket
anmärkningsvärt. Dessutom är det oförskämt mot
riksdagen att först nu vid budgetårets slut informera om sitt
ekonomiska lättsinne.
Riksdagsbeslutet torde inte kunna fattas förrän i början
av juni. De medel som regeringen då önskar att riksdagen
ska bevilja är redan i huvudsak spenderade. Det är därmed
uppenbart att Utbildningsdepartementet allvarligt bryter
mot regeln att ingen får åsamka staten kostnader som det
inte beviljats medel för.
Riksdagen bör uttala att det krävs en förbättrad
budgethållning av Utbildningsdepartementet så att det nu
redovisade läget inte upprepas.
Regeringens handlande i denna fråga är synnerligen
klandervärt.Utbildningsdepartementets ledning har
gjort sig skyldig till ekonomiskt lättsinne.Departementet
har fått regeringens accept på att på ett exempellöst sätt
överskrida givna budgetramar.Utbildningsministern och
regeringen visar till yttermera visso bristande respekt för att
det är riksdagen som ska bevilja medel innan dessa medel
förbrukas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om respekt för riksdagens
bevillningsansvar och givna budgetramar,
2. att riksdagen beslutar att avslå regeringens förslag om
ytterligare 20 miljoner kronor under anslaget A 1.
Utbildningsdepartementet för budgetåret 1993/94.
Stockholm den 18 april 1994
Lena Hjelm-Wallén (s)
Bengt Silfverstrand (s)
Berit Löfstedt (s)
Eva Johansson (s)
Jan Björkman (s)
Inger Lundberg (s)
Krister Örnfjäder (s)
Lena Öhrsvik (s)
Anders Nilsson (s)
Margareta Israelsson (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Ulrica Messing (s)
Kristina Persson (s)