med anledning av skriv. 1993/94:183 Utvecklingsplan för skolväsendet
I skrivelsen menar regeringen att den s.k.
reformutvecklingen av skolan under senare år kan uttryckas
i tre steg: avreglering och förnyelse drivkrafter för
förnyelse informations- och utvärderingssystem.
Samtidigt kommer nu från allt fler håll utförlig
dokumentation om att segregationen i skolorna ökar. Den
valfrihet som regeringen haft som sin ledstjärna i
utbildningspolitiken har för de allra flesta unga blivit till en
chimär.
Undersökningar och enkäter om segregationen i skolan
viftar regeringen bort med svepande bevis om motsatsen
genom att till exempel hävda att avgifterna till friskolorna
har kunnat hållas låga. Dock tycker Skolverket
uppenbarligen annorlunda eftersom de kritiserat bland
annat Scientologikyrkans skola och Franska skolan för att
ta ut omotiverat höga elevavgifter.
På ingen punkt har regeringen kunnat komma med
seriösa svar på dessa svåra problem. Alltmedan
sparbetingen får förödande konsekvenser för
storstadsskolor och skolor med stor invandrartäthet så
fortsätter regeringen att med en dåres envishet upprepa de
förlösande orden om ''Europas bästa skola''.
Andra svåra problem gäller arbetsmiljön i skolan.
Arbetarskyddsstyrelsen konstaterar att luftväxlingen i
lokaler där barn vistas är för dålig och har gått ut med
skärpta krav. Detta har fått Kommunförbundet att -- istället
för att ta resultaten på allvar -- rikta kritik mot
Arbetarskyddsstyrelsen.
I kläm mellan dessa stridande viljor står föräldrarna,
barnen och lärarna i skolan. Det är de som får leva med det
oroande våldet i skolorna, det är de som får leva med
överfyllda klassrum och allergiframkallande lokaler. Och
för de elever som har problem står allt mindre kringresurser
till buds i form av psykologer, kuratorer och speciallärare.
Vänsterpartiet vill vända den här trenden, vi vill riva upp
dagens budgetprinciper och återinföra ett riktat statligt
anslag till skolan, vi vill också ge barnen klara ramar för det
de har rätt till. Inga elever ska t.ex. behöva gå i klasser med
mer än 25 elever.
Stora satsningar behöver göras på arbetsmiljön i skolan,
och i dessa tider av hög arbetslöshet i byggbranschen är det
rätt tid att göra det. ROT-program till renovering och
ombyggnad av skollokaler kan förbättra arbetsmiljön i
skolan och skapa nya arbetstillfällen.
Det behövs nya läromedel i skolan. Om
språkutbildningen skall få god kvalitet så behövs modern
utrustning för språkinlärning och språkutveckling. Det
behövs förstärkta insatser för studie- och yrkesvägledning.
Det behövs tillgångar till aktuella tidningar och tidskrifter,
såväl svenska som utländska. Det behövs modern
utrustning för miljöekologisk undervisning. Det behövs
anpassade lokaler för undersökande arbetssätt. Det behövs
en rejäl upprustning av skolbibliotek osv.
I en rapport från Socialstyrelsen visas att det är de elever
som redan från början har det sämst ställt som hårdast
drabbas av de nedskärningar som slår mot skolan. Detta är
ingen nyhet för oss i Vänsterpartiet, och någon gång borde
väl detta förhållande också gå upp för regeringen.
Det är också oftast dessa elever som har föräldrar som
har den sämsta skolunderbyggnaden. Om allt tal om
föräldrars möjlighet att delta och samverka i sina barns
skolgång och utbildning skall bli realitet så behövs i detta
fall insatser för kompetenshöjning -- kort sagt insatser inom
vuxenutbildning.
Vi har från Vänsterpartiets sida återkommande
föreslagit olika åtgärder för en kvalitetshöjning av
grundskola, gymnasieskola samt allmän
kompetenshöjning. Senast inför budgetbehandlingen
anvisade vi medel för dessa ändamål. Nu föreslår
regeringen i en annan proposition att de resterande medlen
av löntagarfonderna utskiftas till framför allt högskola och
forskning. Vi motsätter oss utskiftningen av fonderna och
menar att dessa medel borde tillföras pensionssystemet.
I det fall vårt första yrkande inte vinner bifall så menar
vi att fondernas medel bör delas upp så att också de
ovannämnda skolformerna och åtgärderna får del av dessa.
Av de nästan 10 miljarder kronor som nu föreslås utskiftas
menar vi att 5,8 miljarder bör tillfalla de områden vi berör
i motionen. Dessa åtgärder skulle dessutom ha en positiv
verkan inte bara för att skapa arbetstillfällen utan också
gagna den framtida nödvändiga expansionen av högskolan.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kvalitetshöjande åtgärder i
grundskola och gymnasium,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om kompetenshöjande insatser
genom utbyggd vuxenutbildning.
Stockholm den 15 april 1994
Björn Samuelson (v)
Bengt Hurtig (v)
Berith Eriksson (v)
Elisabeth Persson (v)