med anledning av prop. 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft
Högre utbildning i Stockholms län
Bygg ut den högre utbildningen i Stockholms län.
Planera för ett nytt universitet på Södertörn med
tyngdpunkt vid Novum i Huddinge.Utveckla och
förstärk den högre utbildningen också i Haninge, Botkyrka
och Södertälje och knyt dem till det nya universitetet på
Södertörn.Utnyttja modern teknik för att skapa ett nytt
spännande lärosäte som kan erbjuda flexibla
studiemöjligheter i kreativa miljöer och med hög
kvalitet.Bygg vidare på samarbetet med
Södertörnskommunerna, landstinget och näringslivet.
Inled utbyggnaden så snart som möjligt -- skjut inte denna
för vår region så viktiga fråga på framtiden.
Så ser, i starkt förkortad version, våra önskemål ut när
det gäller den framtida högre utbildningen, forskningen och
utvecklingen (FoU) i Stockholms län. Våra motiv och
konkreta förslag presenteras i det följande.
Utbildningspolitiska utgångspunkter
En av hörnpelarna i den socialdemokratiska
utbildningspolitiken är att utbildning på alla nivåer skall ha
högsta kvalitet och vara tillgänglig för alla. Utbildning och
forskning är mycket viktiga drivkrafter när det gäller
utveckling av såväl företagsverksamhet som samhällsliv i
övrigt. Sin främsta uppgift har den dock i att ge oss
möjligheter till personlig utveckling.
De mindre och medelstora högskolorna spelar en
väsentlig roll i vårt utbildningsväsende. Under
uppbyggnadskedet har en stor del av den ökade kapaciteten
inom utbildningen förlagts till de nya högskoleorterna. Det
har varit en lyckosam satsning som är väl förankrad hos
såväl allmänheten som utbildningsanordnarna och, inte
minst, hos näringslivet. Utan att avbryta denna utveckling
är det nu dags att vidta speciella åtgärder för att öka antalet
utbildningsplatser och forskningskapaciteten också i
Stockholmsområdet där situationen nu börjar bli mycket
ansträngd. Utbildningskapaciteten är för liten och svarar
inte alls varken mot det starka sökandetrycket eller
regionens behov av utbildad arbetskraft nu och i framtiden.
Trots att Stockholms Universitet är det mest lokalt
rekryterande i hela landet är det det mest översökta.
Det stora antalet vuxna studerande har gjort att
ungdomar i Stockholmsregionen har en långt hårdare
konkurrenssituation än ungdomar på andra håll i landet.
Det bidrar till att ytterligare försvåra för grupper som redan
är underrepresenterade i den högre utbildningen. Den
sociala och geografiska snedrekryteringen förstärks. Det
hör också till bilden att antalet ungdomar inte kommer att
minska lika mycket i Stockholmsregionen de närmaste
åren, som i andra delar av landet.
Bland annat dessa faktorer gör en utbyggnad av den
högre utbildningen i Stockholmsregionen nödvändig.
Regeringens förslag innebär att trots att frågan om
lokalisering och organisation forceras fram, skjuts ökningen
av antalet platser på framtiden på ett olyckligt sätt.
Självklart skall Stockholmsregionen, trots att Stockholms
Universitet konstaterat att man inte är beredd att öka
antalet utbildningsplatser, ha sin del av den ökning av den
högre utbildningen som sker, också de närmaste åren. Det
är viktigt att denna expansion kan ske på ett sådant sätt att
den naturligt kan ingå i ett framtida nytt universitet på
Södertörn.
Regeringen betonar vikten av att den nya utbildningen
får en inriktning som stärker banden med Baltikum och
Östersjöområdet. Vi har självklart inget emot detta. Det får
dock inte uppfattas på sånt sätt att det lägger hinder i vägen
för en nödvändig förstärkning av högre utbildning och
forskning för att tillgodose behoven av t.ex. forskare,
civilingenjörer m.m. i de kunskapskrävande företag som i
dag finns i regionen.
Beslutsordningen
Vi anser att staten skall svara för en ansvarsfull och
långsiktig finansiering. Det är också naturligt att staten
medverkar i en diskussion om utbildningens och
forskningens inriktning och organisation, och att detta sker
i nära samarbete med företrädare för regionen. Vi är
kritiska till regeringens sätt att hantera frågan hittills.
Under hösten och vintern har Utbildningsdepartementet
gjort en s.k. förstudie om den framtida högre utbildningen
och forskningen i Stockholmsregionen.
Utbildningsministern har vid flera tillfällen hänvisat till
denna i debatten. I propositionen nämns den som ett av
beslutsunderlagen. Någon diskussion om detta underlag har
inte kunnat ske eftersom förstudien presenterades bara
några dagar innan propositionen. Än mindre har det varit
möjligt att inhämta synpunkter från viktiga intressenter.
Vi anser inte att riksdagen nu kan ge regeringen en så
långtgående fullmakt,som föreslås i propositionen, att gå
vidare när det gäller lokalisering, inriktning och
organisation av högre utbildning i Stockholmsregionen.
Först måste regionens företrädare ges möjligheter att lämna
sina synpunkter i ärendet. Detta bör kunna ske i en
utredning med parlamentariskt inslag från regionen och där
också bl.a. utbildningsanordnarna, näringslivet och de
fackliga organisationerna ges möjligheter att delta.
Utredningen bör få i uppdrag att pröva frågor om bl.a.
lokalisering, organisation och utbildningens inriktning,
utan de begränsningar regeringen anger i sin proposition.
Utredningens arbete bör bedrivas skyndsamt och, efter en
bred remiss, ligga till grund för regeringens förslag till
riksdagen. I samband med detta bör också frågan om en
långsiktig och ansvarsfull finansiering prövas.
Bättre balans -- Södertörnssatsning
Regeringen diskuterar i propositionen olika
lokaliseringsalternativ i södra Stockholmsregionen. Det
finns goda skäl för det. Enligt vår uppfattning är regeringen
dock alltför begränsad i sin syn på möjliga och lämpliga
lokaliseringsalternativ. En lokalisering av ett samlat
universitet till Södermalm eller Kvarnholmen motsvarar på
inget sätt de krav som ställs i regionen om förbättrade
utbildningsmöjligheter på Södertörn. En sådan lösning
skulle också dåligt ta tillvara de satsningar som redan gjorts
i Haninge, Huddinge, Botkyrka och Södertälje. Där har
kommunerna och landstinget engagerat sig i ett
fruktgivande samarbete om utbildningen med såväl
högskolorna som näringslivet.
Utan att ta slutlig ställning till lokalisering och
organisation vill vi redovisa en annan modell än den
regeringen anser vara den enda.
Vi vill med vår utbildningspolitik öka tillgängligheten
och bryta den sociala och geografiska snedrekrytering till
den högre utbildningen. Stockholmsregionen är en delad
region i många avseenden. Det gemensamma landstinget
skapades bl.a. för att utjämna de stora skillnaderna i
levnadsvillkoren mellan Stockholms norra och södra delar.
Det har betytt att bl.a. vård och trafikservice är mer rättvist
fördelade än tidigare. Men det räcker inte.
Praktiskt taget all högre utbildning och forskning i
Stockholmsregionen är i dag lokaliserad till länets centrala
delar och områdena omedelbart norr därom. En betydande
del av länets högteknologiska industrisysselsättning finns i
den södra länsdelen. Detta har skapat utbildningsklyftor
inom regionen.
Bara en av tio ungdomar på Södertörn söker sig till
högskolan efter gymnasiestudierna. I Danderyd går mer än
varannan gymnasieelev vidare till högre studier.
Riksgenomsnittet är en av sju. I motsvarande regioner i
OECD-länderna är andelen en av fem! Det har under vissa
perioder lett till att de stora industriföretagen inte kunnat
rekrytera tillräckligt kvalificerad arbetskraft. Med bl.a.
detta som bakgrund anser vi att det är nödvändigt med
ytterligare ett universitet i Stockholmsregionen och att
detta förläggs till Södertörn.
Stockholms läns landsting och kommunerna på
Södertörn har arbetat målmedvetet för att stimulera högre
utbildning och forskning. Landstinget har satsat på
centrumbildningar på Novum. Högskoleutbildning med
nära anknytning till samhällets och näringslivets behov har
byggts upp i nära kontakt mellan högskola och
kommunerna. Socialdemokraterna har också föreslagit
inrättande av ett centrum för kommunikation, kognition
och logistik, ett forskningsinstitut med inriktning på
kompetensutveckling för forskare i Östeuropa inom miljö-
och hälsoområdet samt ett forskningsinstitut på hög
internationell nivå -- Novum Academy.
Vi anser att det finns goda skäl att bygga vidare på detta.
Det förefaller naturligt att ett framtida universitet får sin
tyngdpunkt vid Huddinge. Där finns redan i dag en
omfattande forskningsverksamhet på hög nivå och
landstinget vill lokalisera en hälsohögskola dit.
Ett sådant universitetscenter bör bilda kärnan i en helt
ny akademisk miljö i södra Stockholmsregionen. Genom
kombinationer över högskole- och fakultetsgränser, och
genom en satsning på elektronik och data samt
internationellt nätverk kan en för Sverige helt ny profil
utvecklas, inte bara för vård- och omvårdnadsområdet med
inriktning mot förnyelse och förändring, utan också mot ny
pedagogik och nya kommunikationer mellan människor.
Utbildningarna i Haninge, Södertälje och Botkyrka kan då
utvecklas med både fler utbildningsplatser och nya
utbildningar och knytas till det nya Södertörns universitet.
Stockholms läns landsting fortsätter sina satsningar
genom den samlade hälsohögskolan vid Novum och
kommunerna gör stora insatser för att stimulera högre
utbildning på Södertörn. Det vore högst anmärkningsvärt
om regering och riksdag inte gav dessa ansträngningar ett
starkt stöd.
Det är oacceptabelt att, som regeringen nu föreslår,
blanda in helt nya områden -- Kvarnholmen och
Södermalm -- i diskussionen om lokaliseringsort. Ett nytt
universitetscenter bör enligt vår mening förläggas till
Huddinge/Novum.
Lärarhögskolan
Lärarhögskolan i Stockholm har sedan mycket länge ett
väl dokumenterat behov av nya samlade lokaler för sin
verksamhet. Riksdagen har också fattat beslut i frågan om
lokalisering vid flera tillfällen. Eftersom inga konkreta
åtgärder synes ha vidtagits för att verkställa det senaste
beslutet, och det närmast verkar som om regeringen nu vill
skjuta saken på framtiden, vill vi betona att en samlad
lokallösning som svarar mot utbildningens behov brådskar.
Enligt vår mening går en sådan att förverkliga i Södertälje
där kommunerna sedan länge reserverat mark i ett utmärkt
läge såväl kommunikationsmässigt som med tanke på
miljön. Riksdagen bör besluta att lärarhögskolan
lokaliseras till Södertälje och ge regeringen i uppdrag att
snarast vidta åtgärder för att frågan får en snabb lösning.
Konstnärliga utbildningar
De högre konstnärliga utbildningarnas lokalsituation
hör också till de mera segdragna frågorna.
Vi anser att den utredning vi föreslagit för översyn av
den övriga högre utbildningen i regionen också skall
behandla denna fråga. En samlad lokallösning kan vara bra
för den framtida utvecklingen. Om man fastnar för en sådan
kan Kvarnholmen i Nacka vara ett utmärkt alternativ då
dessa utbildningar spelar en helt annan roll, än dem vi vill
lokalisera till Södertörn.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en snabb utveckling
av högre utbildning och forskning i Stockholmsregionen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lokalisering av högre utbildning
till Södertörn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utredning med
parlamentariskt inslag från regionen med uppdrag att lägga
fram förslag om den framtida högre utbildningen på
Södertörn,
4. att riksdagen avslår propositionen vad gäller en
särskild beslutsordning för samordning av vissa
lokalförsörjningsfrågor i Stockholmsområdet,
5. att riksdagen avslår propositionen vad gäller
bemyndigandet till regeringen att vidta åtgärder för en ny
universitetsstruktur i Stockholmsområdet,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en samlad lokallösning för
Lärarhögskolan i Södertälje,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om översyn av framtida
lokallösningar för de högre konstnärliga utbildningarna i
Stockholmsområdet.
Stockholm den 18 april 1994
Eva Johansson (s)
Anita Johansson (s)
Thage G Peterson (s)
Sören Lekberg (s)
Hans Göran Franck (s)
Björn Ericson (s)
Ingela Thalén (s)
Ines Uusmann (s)
Pierre Schori (s)