I prop. 1992/93:220 föreslås att de praktiskt/estetiska ämnena får dela på en gemensam tidsram om 1 320 timmar. Regeringen avser att göra en översiktlig icke bindande fördelning av tidsutrymmet för blocket bild, hemkunskap, musik, idrott och hälsa samt slöjd. Vi anser inte att dessa ämnen har karaktären av blockämnen utan att varje ämne bör garanteras en minsta undervisningstid. Propositionen innehåller sex ex. på olika timfördelningar och i fyra av förslagen har hemkunskap endast fått 80 timmar.
Hemkunskap är det enda av ovanstående praktiskt/estetiska ämnen som ej förekommer i nya gymnasieskolan. Därför är det mycket angeläget att hemkunskap ges ett stort utrymme i grundskolan.
De inledande kapitlen i propositionen innehåller kunskapsområden och perspektiv som vi direkt anser vara knutna till ämnet hemkunskap. Det finns stor risk att dessa inte kommer att behandlas i skolan på ett tillfredsställande sätt om tidsutrymmet för hemkunskap blir för litet.
Familjestrukturen har förändrats i det moderna samhället. Kvinnor förvärvsarbetar alltmer. Detta innebär att barnen behöver kunskap för att nu och i framtiden kunna klara sitt eget familjeliv. Hemkunskap förbereder barn och ungdomar för ett jämställt liv genom att de i undervisningen samarbetar och tar ansvar för arbetsuppgifter som de nu och senare möter i livet. I den nationella utvärderingen, NU-projektet, fann man att 95 % av både flickor och pojkar tyckte att de i hemkunskap lärt sig att samarbeta.
Det blir allt svårare att stå emot konsumtionssamhällets utbud. Hemkunskap ger eleverna kunskap för att bedöma, analysera, granska information och reklam samt göra medvetna val utifrån sina behov.
Dagens miljöproblem uppkommer främst som en följd av våra konsumtionsmönster och levnadsvanor. I hemkunskap kan miljöperspektiv lyftas fram och bearbetas på ett konkret sätt och verkligen bidra till förändringar i förhållningssätt, men också i aktiv handling.
I hemkunskap ingår hälsoundervisning där eleverna lär sig att välja och kritiskt granska livsmedels kvalitet, planera och laga god och näringsriktig mat, vilket är en förutsättning för en god hälsa och stabil ekonomi, dvs. resurshushållning både ur den enskildes och ur samhällets synpunkt.
Kunskapsbegreppet har fått stort utrymme i propositionen. Det är bra. Vi vill särskilt framhålla att ämnet hemkunskap möjliggör för eleverna att tillägna sig begrepp och strukturer samt att tänka och reflektera över de synliga resultat de får. När eleverna får ett lyckat resultat ökar deras tillit och självkänsla. I den nationella utvärderingen, Nu-projektet, framkom att 80 % av eleverna ansåg att hemkunskap givit dem möjligheter att känna glädje över att ha skapat själva och att man lärt sig att tro på sig själv.
Propositionen innehåller kunskapsmål och förslag till kursplan för hemkunskap som innehåller andra mål vi tycker är viktiga, och som bara kan uppnås genom att ämnet hemkunskap ges tillräckligt med utrymme.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att ämnet hemkunskap skall garanteras egen tid i timplanen i minst samma omfattning som i dag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ämnet hemkunskap.
Stockholm den 6 oktober 1993 Marianne Carlström (s) Inga-Britt Johansson (s) Sinikka Bohlin (s) Monica Widnemark (s) Lisbet Calner (s)