Frågan om en teknisk högskola i Västerås har varit
aktuell under mer än trettio år. Sakskälen för en etablering
har förstärkts under 90-talet. Västmanland och Sörmland
har en gammal industritradition som representerar många
grenar. Mellansverige är i mycket Sveriges industriella
hjärta och av stor betydelse för hela den svenska industrin.
Mest känt är ABB, ett internationellt
industrikonglomerat med ett omfattande nätverk världen
över. Koncernens svenska bolag är till stor del lokaliserade
till Västerås med ledningsfunktioner, forskning, utveckling
och produktion. Inom regionen Västra Mälardalen finns
också många andra företag och verksamheter inom
verkstadsindustri, kemisk industri, grafisk industri, handel,
information/data, service, kommunikation och offentlig
förvaltning vilka vinner på skapandet av en ny teknisk
högskola i Västerås. Den skulle få stor betydelse för hela
regionens utveckling.
Västmanland är det län som har den i särklass högsta
andelen tekniker utan att ha en stor högskola i länet. Ändå
består arbetskraften till hela 3,2 % av tekniker och
forskare. Regionalpolitiskt sett är Mellansverige en
underförsörjd region när det gäller högre teknisk
utbildning.
Vid internationella jämförelser framgår att den svenska
industrin har bara omkring fem procent högskoleutbildade
jämfört med minst det dubbla hos nästan alla de viktigaste
konkurrentländerna. Industrin i Mälardalen och
Bergslagen är dessutom mycket exportinriktad.
1.1 Västerås som lokaliseringsort
Västerås har avgjort goda förutsättningar att erbjuda
studenter, lärare och forskare en bra miljö att bo och verka
i med fördel för alla. Det avgörande värdet av fysisk närhet
och personliga relationer som skapas med geografiskt nära
samverkande enheter inom utbildning, forskning,
utveckling och produktion måste särskilt framhållas.
1.2 Kommunikationer
För en teknisk högskola med internationell tyngdpunkt
är naturligtvis goda kommunikationer viktiga. Västerås
flygplats har redan nu, med ABB som bas, flera
internationella flygförbindelser och ytterligare utbyggnad
är under planering. Närheten till Arlanda och nya snabbtåg
gör att det bekvämt går att upprätthålla de internationella
kontakterna.
Pågående utbyggnad av järnvägskommunikationerna i
Mälardalen och dess omgivningar kommer att ytterligare
öka tillgängligheten för högskolan. Den underlättas
dessutom av att tänkta lokaler, likväl som de lokaler som nu
är under uppförande för Mälardalens högskola, kommer att
ligga centralt.
1.3 Lokalfrågan
I Västerås finns en hög beredskap för en etablering.
Synnerligen förstklassiga lokaler för en teknisk högskola i
omfattningen 30.000--50.000 kvm kan enligt aktuell
planering färdigställas med 6 månaders framförhållning
efter beslutsdatum. Planeringen innebär att lokaler ställes
till förfogande för förhyrning (av en särskild
fastighetshuvudman). Härmed vinns fördelen att behovet
av statliga investeringsmedel för anläggningsinvesteringen
bortfaller. (Statliga anslag fordras endast för utrustning,
årlig hyra och utbildningsdrift.)
1.4 Elevunderlaget
I Västerås, som på många andra håll är det alldeles för
få ungdomar som väljer gymnasieskolans
tekniska/naturvetenskapliga program. Västerås är
centralort för gymnasieutbildning i Mälardalen. Hösten
1993 hade gymnasieskolorna i Västerås 1.002 elever från
andra kommuner. Av dem gick 267 stycken på Hässlö
flyktekniska skola, som har hela Sverige som
upptagningsområde.
Det krävs en samlad strategi från regeringens sida för att
utöka rekryteringsunderlaget till bland annat
ingenjörsutbildningarna. Självfallet måste också den
kommunala vuxenutbildningens roll i detta sammanhang
belysas.
ABB understryker nu sitt krav på -- sitt behov av -- fler
tekniskt utbildade i det rekryteringsunderlag som finns
inom ''Västerås-regionen'', genom den ansökan som ligger
hos regeringen om att få starta en teknisk gymnasial friskola
hösten 1994.
2. Mälardalens högskola 2.1
Allmänt
Vi kan nu med glädje se hur de nya högskolelokalerna
växer fram på Gåsmyrevreten i Västerås. De får naturligtvis
stor betydelse för högskolans möjligheter att anpassa sig till
den nya tidens krav. Inom högskolan pågår en bred debatt
om den framtida utbildningens innehåll, och ett program för
ökad utbildningskvalitet har också framtagits.
Genom samarbete med Kungliga Musikhögskolan
arbetas ett förslag till en ny kreativ utbildning fram, där
ungdomar kan kombinera sina behov av instrumental
utveckling med studier i andra ämnen -- såväl teknik som
humaniora. Styrelsen för KMH har uttalat sitt stöd för en
utveckling av Västeråsmodellen och är beredd att koppla
denna till KMH vad beträffar såväl intagnings- som
examinationsrutiner.
2.2 Barn- och ungdomspedagogisk utbildning
Trots nedläggningen av förskollärar- och
fritidspedagogutbildningarna vid Mälardalens högskola
förra året, fortsätter verksamheten vid institutionen.
De omgivande kommunerna efterfrågar stora mängder
av fortbildning. Det handlar bland annat om flexibel
skolstart, men också om samverkans- och psykosociala
frågor. Utbildningen vid institutionen har alltid varit mycket
lokalt/regionalt efterfrågad. Så är det också, eller kanske i
än högre utsträckning, med fortbildningen.
Samtidigt med verksamheten inom ett nära geografiskt
område, arbetar institutionen med internationella
kontakter. Att sälja kunnande på barnomsorgsområdet till
USA är en av de spännande uppgifterna.
Uppdragsutbildning är ett viktigt sätt att klara ekonomin
vid institutionen.
Det stora problemet är emellertid kompetensfrågorna.
Allteftersom de studerande lämnar utbildningen minskar
underlaget för verksamheten. Institutionen känner
naturligtvis stor oro för att förlora kompetent personal.
Vi är övertygade om att en förbättrad arbetsmarknad
kommer att öka efterfrågan på barnomsorg. En minskad
indragning av medel från kommunerna kommer också att
leda till ökad efterfrågan av personal inom barnomsorgen.
I ett sådant läge är det viktigt att förutsättningar finns för
att snabbt kunna starta grundutbildning av personal igen.
Därför är det av största vikt att Mälardalens högskola
ges möjlighet att utfärda barn- och ungdomspedagogisk
examen.
2.3 Det särskilda vuxenstudiestödet till YTH-studerande
Mälardalens högskola ger under 1993/94 yrkesteknisk
högskoleutbildning för motsvarande 60 helårsstudenter
med inriktning mot verkstads-, fordons- och
kvalitetsteknik. Samtliga studenter har i en enkät tillfrågats
om möjligheten att studera med olika studiestödsmodeller.
Svaren visar att drygt 90 procent av YTH-studenterna
studerar med SVUX, lika många anger att de inte skulle
kunna genomföra utbildningen om nuvarande
ersättningsform försvinner. Detta har också Mälardalens
högskola påtalat för Utbildningsdepartementet i en särskild
skrivelse under hösten 1993.
Dagens rekryteringsläge till YTH-utbildningarna är inte
direkt lysande. Av ekonomiska skäl är det redan nu svårt
att fylla klasserna. Konsekvenserna av en förändring av
studiestödet blir med stor sannolikhet att utbildningen
måste läggas ned.
Utöver den kostnad som en sådan nedläggning innebär
för staten i form av ökad arbetslöshet, underlättar det
knappast möjligheterna till kompetenshöjning inom
industrin. Vi har därför i vår partimotion ''Nationellt
kunskaps- och kompetenslyft'' avvisat regeringens förslag
att inte längre tilldela YTH-studerande särskilt
vuxenstudiestöd. Vi menar dessutom att den yrkestekniska
högskoleutbildningen bör utvidgas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättandet av en teknisk
högskola i Västerås,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att återinföra rätten att utfärda
barn- och ungdomspedagogisk examen för Mälardalens
högskola,
3. att riksdagen beslutar avvisa regeringens förslag att
inte längre tilldela YTH-studerande särskilt
vuxenstudiestöd.1
Stockholm den 25 januari 1994
Margareta Israelsson (s)
Lena Hjelm-Wallén (s)
Roland Sundgren (s)
Berit Oscarsson (s)
Göran Magnusson (s)