Vi har under senare år kunnat glädja oss åt att en kraftig
ökning kunnat ske av utbildningen vid högskolan i Karlstad
och att högskolan idag har mellan 6 000 och 7 000 studenter.
Inte minst gläder vi oss åt att högskolan numera kan ge
magisterexamen.
Högskolans betydelse inte minst för länets unga kan inte
nog värderas.
Intresset att studera vid högskolan är mycket stort --
ännu större än tillgången på platser -- och skolans kapacitet
är därför mycket väl utnyttjad.
Studietiden förlängs...
Dagens studenter tenderar att studera vid högskolan
längre tid än tidigare. Detta beror på att intresset för
fördjupningskurser och påbyggnadskurser ökar, vilket är
positivt. En sådan ökning sker bl.a. inom de tekniska
utbildningarna. Syftet är bl.a. att anknyta till
civilingenjörsutbildning. I dagens arbetsmarknadssituation
kan möjligheterna att få arbete öka väsentligt efter
genomgång av sådana kurser. Svårigheterna att få arbete
påverkar givetvis intresset att förlänga studietiden. Genom
de redan intagna studenternas anspråk och behov minskar
emellertid utrymmet för andra studenter. Dessa är
ungdomsstudenter som behöver minst lika många platser
som nu. Men det kan också drabba de studenter som av
arbetsmarknadsmässiga skäl behöver en fort- och
vidareutbildning.
Fler platser behövs...
Det finns vid högskolan i Karlstad en beredskap att
medverka ännu mera i utbildning med nära anknytning till
arbetsmarknaden i olika delar av Värmland. Särskilda
projekt med detta syfte bedrivs i samverkan mellan
högskolan, kommunerna och
arbetsmarknadsmyndigheterna.
Vi anser att en del av den framtida ökningen av
högskoleutbildningen i landet bör ske vid högskolan i
Karlstad. Målet bör vara att skapa en flexibel
resursanvändning och en kraftfull ökad insats inom
distansutbildning och fort- och
vidareutbildningsverksamhet.
Vi är medvetna om att högskolan i Karlstad kommer att
visa så goda resultat vad gäller utbildningskvalitet att
högskolan med det nya bidragssystemet på sikt kommer att
utveckla sin verksamhet och därmed tillföras ytterligare
resurser.
Forskning och forskarutbildning
Kvaliteten i högskolans verksamhet med
forskarutbildning garanteras genom den omfattande och väl
fungerande samverkan som nu finns med
fakultetsorganisationen vid Göteborgs universitet och
Chalmers. Högskolan i Karlstad har därmed en unik
möjlighet att dra nytta av där befintliga resurser.
Den nätverksstruktur som etablerats i Västsverige inom
fakultetsorganisationens ram och som benämns
Högskolerådet för västsvensk forskningssamverkan är en
kvalificerad mottagare och bedömare av resurser för
forskning och forskarutbildning.
Antalet examina inom forskarutbildning som har
utbildning och handledning i Karlstad som grund ökar
snabbt. Det finns således garantier för att verksamheten
kommer att resultera i kvalificerad forskning och
forskarutbildning av högskolans studenter och ett
betydande antal licentiat- och doktorsexamina.
Högskolan i Karlstad är nu nära att uppfylla
kvalitetskriterierna för en reguljär organisation för
forskning och forskarutbildning inom profilämnen. Vi anser
att riksdagen bör anta en plan över hur högskolan under de
närmaste åren skall kunna ta de ytterligare steg som
erfordras.
Högskolan i Karlstad har utvecklingsmöjligheter!
I debatten om högskolan har två ståndpunkter
konfronterats mot varandra. Den ena ståndpunkten har
varit att utbildningsoch forskningsresurser skall
koncentreras till de stora högskolorna och universiteten.
Den andra är att satsningarna på de mindre högskolorna
bör öka, även vad gäller forskningsresurser.
Vi anser att en viss decentralisering och pluralism gynnar
förnyelse och utveckling och vi anser att utvecklingen gått
åt detta håll de senare åren. Decentraliseringen av besluten
till respektive högskolestyrelser enligt den nya
högskoleförordningen från den 1 juli 1993 ger
förutsättningar för att lokala/regionala intressen och
önskemål ska kunna beaktas och att ett fruktbart samarbete
mellan högskola och näringsliv kan utvecklas ännu mera.
Sett ur vårt läns synpunkt är det synnerligen viktigt att
det finns högkvalificerad utbildning att tillgå i någorlunda
närhet till hemorten. Ungdomar har visat sig trögrörliga vad
gäller valet av studieort och en alltför centraliserad
utbildning kan bidra till en utarmning och svårighet för
företag på mindre orter att rekrytera den kompetens de
behöver.
Nischer är viktiga
Högskolan i Karlstad skapade ''skola'' genom den s.k.
Karlstadsmodellen i ett nära samarbete med sitt tidigare
''moderuniversitet'' i Göteborg. Högskolan har även senare
visat sig kunna söka speciella ''nischer'' inom utbildning och
forskning, vilket vi anser vara mycket positivt för
högskolans vidare utveckling. Genom satsning på nischer
och samverkan i nätverk kan också en helhetssyn skapas.
Vi vill här nämna några av de samverkansmöjligheter
med framtidsbranscher och offentliga institutioner som vi
anser viktiga inför framtiden.
Kommunikationssektorn är en snabbväxande
bransch och i Värmland finns viktiga framtidsföretag inom
denna sektor, bl.a. inom telekommunikationsområdet.
Inför framtiden torde alltfler kopplingar behövas t.ex.
mellan humaniora och teknik/elektronik.
Högskolan i Karlstad med sin närhet såväl till företag
inom sektorn som till kulturinstitutioner likaväl som till
välutbildade forskargrupper borde kunna skapa ett viktigt
forskningscentrum inom denna nisch. För att kunna
utvecklas positivt bör såväl kommuner, länsstyrelse som
näringsliv samverka för att åstadkomma en positiv
infrastruktur, bl.a. för att komma åt s.k. electronic
highways.
Turismsektorn är ett fält där Sverige i stort sett
saknar forskning utöver den forskning som är inriktad på
national- och företagsekonomi samt i viss utsträckning
kulturgeografi. Värmland borde ha mycket goda
möjligheter till forskningsobjekt och miljöer inom både
natur och kultur.
Fördjupad skogsforskning är ytterligare ett
område där befintlig forskning kan breddas och fördjupas i
samarbete med skogs- och massaindustrin.
Tjänstesektorn kommer i framtiden att bli alltmer
betydelsefull som näringsgren. I samarbete med Centrum
för tjänsteforskning där en internationellt ansedd forskning
bedrivs kan högskolans forskning utvecklas till en viktig
nisch.
I samarbete med Arbetsvetenskap och
Jämställdhetscentrum bedrivs unik forskning inriktad mot
könssocialisation och samhällelig arbetsfördelning samt
utveckling av strategier rörande jämställdheten i arbets- och
samhällsliv.
Riskforskning är ett annat intressant
forskningsområde som bör kunna utvecklas i samband med
planer på inrättandet av ett Centrum för riskforskning.
Internationellt nätverk
Ett bra internationellt nätverk är alldeles nödvändigt för
en positiv utveckling av högskolan i Karlstad. Högskolans
internationella kontakter ökas också alltmer. Inte minst
förtjänar samverkan med Åbo akademi att nämnas. En
liknande konstruktion kan byggas ut med övriga universitet
och högskolor där det redan idag finns samarbete.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utvecklingen av högskolans
grundutbildning,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en plan för reguljär forskning och
forskarutbildning vid Högskolan i Karlstad,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om lämpliga framtida nischer för
forskning vid Högskolan i Karlstad.
Stockholm den 24 januari 1994
Gullan Lindblad (m)
Isa Halvarsson (fp)
Kjell Ericsson (c)
Roland Lében (kds)