Verksamheten vid den Demografiska databasen, DDB,
vid Umeå universitet är av infrastrukturell karaktär. En
unik kompetens kring registrering, databasuppläggning och
forskarstöd har byggts upp sedan 1973. Syftet med
Demografiska databasens verksamhet är främst att förse
forskare inom främst samhällsvetenskap och humaniora,
men även medicin, på nationell och internationell nivå med
högkvalitativa data. DDB saknar sitt motstycke i världen.
Ingen annanstans finns ett sådant detaljrikt och
högkvalitativt befolkningsmaterial, vilket återspeglas i det
stora internationella intresset. Detta ställer höga krav på
Demografiska databasens datorsystem, vilket skall
möjliggöra flexibla uttag av dataset för forskare på skilda
nivåer och från olika discipliner.
De forskare som har använt och använder DDB:s
material är spridda över landets universitet. En stor andel
av forskargrupperna kommer från utomnordiska länder,
varför DDB spelar en viktig roll för det internationella
forskningsutbytet.
Till DDB har knutits ett Centrum för befolkningsstudier
(CBS) med syfte att bedriva forskning på materialet. Ett
sådant centrum skall bidra till att förstärka
internationaliseringen, attrahera utländska forskare,
stimulera gränsöverskridande forskning och
forskarrekrytering. CBS vetenskapliga inriktning styrs via
ett vetenskapligt råd sammansatt av företrädare för
befolkningsstudier i Sverige, Norden, Frankrike, England,
USA och Kanada. Dessa representerar olika
ämnesinriktningar.
År 1989 genomförde HSFR en utvärdering av DDB.
Utredarnas slutsats var bland annat att DDB borde
utvecklas vidare som en nationell forskningsresurs. En
expertgrupp med forskare från flera universitet pläderade i
detta sammanhang dessutom för en utökning i tid och rum
av det material som DDB registrerar. Man underströk
också vikten av att takten i inregistreringen bibehålls på en
hög nivå.
Sammansättningen av styrelsen för DDB avspeglar det
nationella intresset. HSFR nominerar två ledamöter, vilka
kommer från universiteten i Stockholm respektive Uppsala.
Vidare har rektorsämbetet vid Umeå universitet utsett en
ledamot från landsarkivet i Lund.
Sett ur ett annat perspektiv har finansieringen av DDB
haft en tydlig nationell prägel. DDB startade 1973 som ett
forskningsprojekt med medel från Riksbankens
Jubileumsfond och Länsarbetsnämnden i Norrbotten. När
verksamheten övergick till att bli av mer permanent
karaktär 1978 och med Umeå universitet som huvudman
finansierades DDB via en särskild anslagspost i
regleringsbrevet. Länsarbetsnämnden bidrog även
fortsättningsvis med en betydande del i budgeten.
I nuläget ingår anslagstilldelningen till DDB i den
samhällsvetenskapliga fakultetens anslag. Den nya
modellen för resultatredovisning och resurstilldelning som
är under införande medför att fakulteten hamnar snett i den
riksjämförelse som görs enär DDB:s del i fakultetsanslaget
är ca 20%.
Umeå universitet har i sitt remissvar till utredningen om
nationella forskningsresurser (UHÄ-rapport 1992:5)
framhållit att Demografiska databasen bör bli en nationell
forskningsresurs i enlighet med det som framfördes i
utredningen från såväl HSFR som Forskningsrådsnämnden.
Den Demografiska databasen bör fr.o.m. 1994/95 tillföras
resurser i egenskap av nationell forskningsresurs.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av resurser till
Demografiska databasen i Umeå.
Stockholm den 25 januari 1994
Mats Lindberg (s)
Georg Andersson (s)
Lena Boström (s)
Rinaldo Karlsson (s)
Carin Lundberg (s)