Verksamheten vid den Demografiska databasen, DDB, vid Umeå universitet är av infrastrukturell karaktär. En unik kompetens kring registrering, databasuppläggning och forskarstöd har byggts upp sedan 1973. Syftet med Demografiska databasens verksamhet är främst att förse forskare inom främst samhällsvetenskap och humaniora, men även medicin, på nationell och internationell nivå med högkvalitativa data. DDB saknar sitt motstycke i världen. Ingen annanstans finns ett sådant detaljrikt och högkvalitativt befolkningsmaterial, vilket återspeglas i det stora internationella intresset. Detta ställer höga krav på Demografiska databasens datorsystem, vilket skall möjliggöra flexibla uttag av dataset för forskare på skilda nivåer och från olika discipliner.
De forskare som har använt och använder DDB:s material är spridda över landets universitet. En stor andel av forskargrupperna kommer från utomnordiska länder, varför DDB spelar en viktig roll för det internationella forskningsutbytet.
Till DDB har knutits ett Centrum för befolkningsstudier (CBS) med syfte att bedriva forskning på materialet. Ett sådant centrum skall bidra till att förstärka internationaliseringen, attrahera utländska forskare, stimulera gränsöverskridande forskning och forskarrekrytering. CBS vetenskapliga inriktning styrs via ett vetenskapligt råd sammansatt av företrädare för befolkningsstudier i Sverige, Norden, Frankrike, England, USA och Kanada. Dessa representerar olika ämnesinriktningar.
År 1989 genomförde HSFR en utvärdering av DDB. Utredarnas slutsats var bland annat att DDB borde utvecklas vidare som en nationell forskningsresurs. En expertgrupp med forskare från flera universitet pläderade i detta sammanhang dessutom för en utökning i tid och rum av det material som DDB registrerar. Man underströk också vikten av att takten i inregistreringen bibehålls på en hög nivå.
Sammansättningen av styrelsen för DDB avspeglar det nationella intresset. HSFR nominerar två ledamöter, vilka kommer från universiteten i Stockholm respektive Uppsala. Vidare har rektorsämbetet vid Umeå universitet utsett en ledamot från landsarkivet i Lund.
Sett ur ett annat perspektiv har finansieringen av DDB haft en tydlig nationell prägel. DDB startade 1973 som ett forskningsprojekt med medel från Riksbankens Jubileumsfond och Länsarbetsnämnden i Norrbotten. När verksamheten övergick till att bli av mer permanent karaktär 1978 och med Umeå universitet som huvudman finansierades DDB via en särskild anslagspost i regleringsbrevet. Länsarbetsnämnden bidrog även fortsättningsvis med en betydande del i budgeten.
I nuläget ingår anslagstilldelningen till DDB i den samhällsvetenskapliga fakultetens anslag. Den nya modellen för resultatredovisning och resurstilldelning som är under införande medför att fakulteten hamnar snett i den riksjämförelse som görs enär DDB:s del i fakultetsanslaget är ca 20%.
Umeå universitet har i sitt remissvar till utredningen om nationella forskningsresurser (UHÄ-rapport 1992:5) framhållit att Demografiska databasen bör bli en nationell forskningsresurs i enlighet med det som framfördes i utredningen från såväl HSFR som Forskningsrådsnämnden. Den Demografiska databasen bör fr.o.m. 1994/95 tillföras resurser i egenskap av nationell forskningsresurs.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av resurser till Demografiska databasen i Umeå.
Stockholm den 25 januari 1994 Mats Lindberg (s) Georg Andersson (s) Lena Boström (s) Rinaldo Karlsson (s) Carin Lundberg (s)