Den västsvenska regionen, som omfattar en dryg
femtedel av Sveriges befolkning, har de senaste åren
drabbats mycket hårt av stora problem i näringslivet med
nedläggning och neddragning av industriell verksamhet.
Särskilt hårt har neddragningarna drabbat den i Västsverige
så betydande verkstads- och transportmedelsindustrin.
Delar av exportindustrin ökar nu sin produktion utan att
någon personalökning är aktuell. En sådan
strukturomvandling förutsätter att den generella
kompetensnivån i regionen höjs. Behovet av stora
satsningar inom utbildning och forskning är lika stort som
behovet av investeringar i byggande och infrastruktur.
För 15 år sedan var bara hälften av de lediga jobben
förenade med krav på utbildning eller erfarenhet. Nu är det
bara 10 % av jobben som saknar sådana krav. En allt större
del kräver utbildning på högskolenivå. Arbetsmarknaden
för korttidsutbildade har därmed minskat dramatiskt.
Vi socialdemokrater i Västsverige anser att
förnyelsearbetet inom vår region till stor del bör ske i
samverkan. Förnyelsearbetet skall understödja de
framtidsinriktade krafter som finns i regionen. I denna
motion redovisar vi vilka satsningar som bör ske på
högskolorna i Västsverige. I två andra motioner redovisar
vi förslag till insatser inom regionen vad gäller
arbetsmarknadspolitiken och näringspolitiken.
Antalet förstahandssökande per plats vid de västvenska
högskolorna är större än vid huvuddelen av övriga
universitet och högskolor i landet. Detta är en följd av att
högskolorna i Västsverige erhåller en mindre andel av de
resurser som anslås till utbildning och forskning än vad som
svarar mot befolkningstalen. Enligt vår mening måste
denna skeva fördelning rättas till genom att ökade resurser
tillförs de västsvenska högskolorna.
I främst de glest befolkade delarna av de västsvenska
länen är andelen invånare med längre utbildningar låg,
jämfört med genomsnittet för riket. Det är dessa delar av
regionen som nu har drabbats allra hårdast av nedgången
inom industrin. I dessa områden behövs därför nu riktade
utbildningsinsatser inom olika ämnesinriktningar och på
alla nivåer.
För att öka tillgängligheten till högskoleutbildning i de
områden som är belägna långt från högskolorna bör en
ökad satsning ske på distansundervisning. För att höja
kompetensnivån hos småföretag i glesbygd är det viktigt att
utveckla studieformer som den anställde på deltid kan delta
i och vara kvar på företaget under studietiden.
En viktig förutsättning för att klara det framtida behovet
av teknisk kompetens är att få fler kvinnor att välja tekniska
och naturvetenskapliga utbildningar. Detta kräver insatser
i såväl ungdomsskolan, vuxenutbildningen som högskolan.
Dessutom måste attityderna i arbetslivet till kvinnor som
valt en sådan yrkesinriktning bli bättre.
De stora behoven av förnyelse av Västveriges industri
kräver även ökade resurser för forskning och den
forskningsstödjande verksamheten vid de västsvenska
högskolorna. Forskning inom områden som teknik och
naturvetenskap liksom kultur och jämställdhet är viktiga
drivkrafter för en positiv utveckling.
I Västsverige utvecklas nu ett nätverk mellan regionens
universitet och högskolor för samarbete med sikte på hög
kvalitet inom forskning och grundutbildning. Syftet är både
att åstadkomma bättre koppling mellan grundutbildning
och forskning och att utveckla kompetenscentra med lokal
förankring i industri och samhälle.
Vi socialdemokrater kräver i vår partimotion att fler ges
chansen till gymnasie- och komvuxutbildning. Dessutom
föreslår vi att högskoleutbildningen i landet byggs ut genom
att tillföra resurser motsvarande storleksordningen 6 000
antagningsplatser utöver vad regeringen föreslagit. Därmed
skulle viktiga satsningar på bl.a. ett s.k. basår med teknik,
naturvetenskap och matematik och en utbyggnad av YTH
kunna genomföras. Vid fördelning av dessa resurser bör
stor hänsyn tas till behoven i Västsverige.
Vi socialdemokrater har, jämfört med regeringen, vid de
senaste utökningarna av högskoleutbildningen förordat en
lika stor ökning av antalet platser vid de stora högskolorna,
och därutöver förordat en kraftigare satsning på de mindre
högskolorna. Vid den utbyggnad som vi nu föreslår för den
högre utbildningen i Västsverige bör därför högskolorna i
Borås, Halmstad, Skövde och Trollhättan/Uddevalla
prioriteras.
Högskolan i Borås har stor betydelse för den
högre utbildningen i Sjuhäradsbygden där sysselsättningen
inom tillverkningsindustrin minskat mer och där andelen
högskoleutbildade är betydligt lägre än riksgenomsnittet.
Högskolan ger utbildning inom områdena teknik, teko,
ekonomi/data, bibliotek/informationsvetenskap samt
pedagogik/barnomsorg. Ungefär 60 % av
utbildningsplatserna är inriktade mot näringslivet.
Sökandetrycket till högskolan i Borås har vuxit kraftigt.
Hösten l993 gick det tre förstahandssökande på varje
nybörjarplats. Högskolan är en av de få i landet som inte
hade några svårigheter att fylla alla platser på
ingenjörsutbildningarna och gjorde där ett överintag på
28%. Det samlade överintaget 1993/94 motsvarar 400
helårsplatser.
För att möta det stora intresset för högskoleutbildning
och för att underlätta regionens omstrukturering bör
högskolan i Borås tillföras resurser som motsvarar
ytterligare minst 250 utbildningsplatser utöver vad
regeringen föreslagit i budgetpropositionen.
Högskolan i Halmstad har stor betydelse för den
högre utbildningen i Halland som har en låg andel med
högre utbildning, har få moderna industrier och där FOU-
avdelningar är få vid de industrier som finns. Högskolan har
också riksunika utbildningar med sökande från hela riket.
Antalet sökande till högskolan är mycket högt.
Möjligheter finns att ge ytterligare minst 250 ungdomar en
god utbildning. Många önskar studera till
utvecklingsingenjörer, mekatronikingenjörer,
idrottspedagoger eller Europaekonomer. Vid ett utvidgat
anslag kan också utveckling ske av utbildning inom
områdena media, arbetsvetenskap, turism och miljö.
Högskolan satsar i hög utsträckning på innovation och
entreprenörskap. Detta har visat sig väcka stort intresse
bland annat hos flickor. Samverkan sker med bl.a.
gymnasieskolan och vårdskolan. Satsningar görs medvetet
för att få fler flickor att studera inom de tekniska
utbildningarna.
Högskolan i Skövde har stor betydelse för den
högre utbildningen i Skaraborg. Länet är ett industri- och
jordbrukslän som har en mycket låg andel högutbildade i
arbetskraften. Utan tvekan är länet för en fortsatt
utveckling beroende av att högskolan i Skövde kan byggas
ut även i fortsättningen.
Högskolan i Skövde kännetecknas av hög kompetens
inom ''smala'' begränsade områden, datavetenskap, teknik,
ekonomi, språk och media. Högskolan föreslås nu av
universitetskanslern få rätt att utfärda magisterexamen i
vissa ämnen. Skolans verksamhet är till mycket stor del
inriktad mot det privata näringslivet.
Den plan för utvecklingen av högskolan som styrelsen
beslutat innebär en utbyggnad av kompetensen som ligger i
nära anslutning till redan existerande ämnesområden. För
att säkra en fortsatt utveckling av högskolan i Skövde finns
behov av minst 250 nya helårsplatser för nästa budgetår.
Högskolan i Trollhättan-Uddevalla har stor
betydelse för den högre utbildningen i Fyrstadsområdet
vilket även omfattar glesbygd i norra Bohuslän och
Dalsland som drabbats hårt av nedgången i bilindustrin.
Högskolan ger utbildning inom teknik, ekonomi/ADB och
undervisning/humaniora. Ytterligare minst 250 ungdomar
skulle kunna beredas plats vid högskolan till hösten.
Högskolan som är landets minsta bör vid slutet av
nittiotalet få lika stora resurser som andra regioners skolor.
Bland aktuella utvecklingsprojekt inom grundutbildningen
kan följande nämnas. Inrättandet av en YTH-utbildning i
ny studieform på halvfart, utbyggnad av decentraliserad
utbildning i norra Bohuslän och Dalsland, samt ökade
insatser för fort- och vidareutbildning.
På forskningssidan arbetar högskolan för att i samarbete
med universitet/tekniska högskolor och näringsliv få till
stånd forskningsprojekt förlagda till regionen. De närmast
aktuella projekten är ett centrum för termisk sprutning,
motorförbränningsteknik och teknik/miljö.
Göteborgs Universitet och Chalmers Tekniska
högskola är internationellt framstående skolor och
viktiga centra för kvalificerad utbildning, forskning och
utveckling i Västsverige. För Västsveriges utveckling är det
centralt att Göteborgs universitet och Chalmers i framtiden
tillförsäkras förutsättningar att bedriva lika avancerad
utbildning och forskning som skolorna i Stockholms- och
Malmö--Köpenhamns-regionerna.
Vid Göteborgs universitet finns intresse av att bygga upp
en fakultet för konstnärliga utbildningar. En sådan fakultet
är ett verktyg för att fortsätta att utveckla det konstnärliga
området och för att utveckla samarbetet med de
vetenskapliga fakulteterna.
Göteborgs universitet har visat intresse av att göra
insatser för att ta in ett stort antal ungdomar ytterligare i
utbildning om resurserna utökas. Tillsammans med de
utökningar som är möjliga vid Chalmers och Västsveriges
mindre högskolor skulle betydligt fler av regionens
ungdomar kunna få en högskoleplats.
Chalmers tekniska högskolas elektrotekniska utbildning
är av internationellt erkänd hög standard. Även
utbildningarna i industriell ekonomi och kemiteknik med
fysik är intressanta. Det är därför av utomordentligt högt
intresse för regionen att dessa utbildningar får möjlighet att
utvecklas vidare. Inom dessa och andra
civilingenjörsutbildningar kan Chalmers ta emot ytterligare
60 studenter.
Västsverige behöver för att skapa en ny struktur
mycket stora satsningar på såväl grundutbildning som
forskning. Målsättningen inför den kommande
planeringsperioden måste därför vara att tillföra
högskolorna i Västsverige en större andel av de totala
resurserna. Därvid bör utvecklingen av regionens mindre
högskolor uppmärksammas särskilt.
För det kommande budgetåret bör Västsveriges
högskolor tillföras avsevärt förstärkta resurser. Vi föreslår
därför en resursförstärkning motsvarande 1 350
utbildningsplatser utöver vad regeringen föreslagit. Av
dessa resurser bör motsvarande 1 000 utbildningsplatser
tillföras de fyra mindre högskolorna. En sådan bred
satsning på högre utbildning i Västsverige skulle ge ett
starkt bidrag till den industriella förnyelsen av regionen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om grundutbildning och forskning
vid högskolorna i Västsverige,
2. att riksdagen i enlighet med vad i motionen anförts
beslutar anslå resurser till högskolorna i Västsverige
motsvarande 1 350 antagningsplatser utöver vad regeringen
föreslagit.
Stockholm den 25 januari 1994
Ingvar Johnsson (s)
Lennart Nilsson (s)
Lahja Exner (s)
Inga-Britt Johansson (s)
Anders Nilsson (s)
Ingegerd Sahlström (s)