I denna motion anges inriktningen på Vänsterpartiets
högskole- och forskningspolitik samt våra
ställningstaganden till regeringens budgetproposition,
bilaga 9. Vi avvisar inriktningen på regeringens generella
utbildnings- och forskningspolitik. I stället föreslår vi en
kraftig utbyggnad av grundutbildningen -- primärt på små-
och mellanstora högskolor -- med 10 000 platser redan i år.
Vi anslår 200 miljoner kronor till 1 000 nya
doktorandtjänster och forskningen vid de små och
mellanstora högskolorna stärks med 70 miljoner kronor
utöver regeringens förslag. 100 miljoner kronor föreslås till
en utökad nationell och internationell satsning på forskning
med inriktning på tjänstesektorn, vårdsektorn och offentlig
förvaltning och av regeringens medel för europeisk
forskningssamverkan föreslås 30 miljoner kronor gå till
forskningssamverkan utanför EU.
Mål för högskole- och forskningspolitiken
Parallellerna mellan förändringarna av grundskolan och
det svenska högskoleväsendet är många. Regeringens
friskolepolitik, omsatt på högre nivå, innebär att
stiftelsehögskolor ställs utanför lagar och regler samt att
enskilda utbildningsanordnare omformas till aktiebolag.
Allt för att som man säger skapa ''en konstruktiv spänning
gentemot de statliga universiteten till gagn för kvaliteten''.
Vänsterpartiet arbetar för en likvärdig högskola av hög
kvalitet över hela landet där den enskilde studentens
inflytande och behov ställs i centrum. En gemensam central
reglering av högskolan ser vi som en garanti för att enskilda
studenter får en likvärdig utbildning -- inte ett mål i sig. Vi
avvisar därför regeringens valfrihetsrevolution på
högskoleområdet. En ökad differentiering av högre
utbildning gynnar de redan starka, de som är hemmastadda
i ett marknadsstyrt konkurrenstänkande och de som har en
god tillgång till information. Den sociala snedrekryteringen
förvärras med regeringens politik.
Många signaler pekar på att regeringen nu vill
diversifiera den högre utbildningen ytterligare. En
mellannivå mellan gymnasium och högskola aviseras och
högskolorna ges olika juridisk och ekonomisk status. Den
ensidiga teknik- och industriinriktade EU-anknutna
forskningen får ett starkt ekonomiskt stöd vilket på sikt
hotar att ge det svenska forskningssamhället en slagsida.
Löntagarfondspengarna -- dvs. gemensamma medel -- läggs
på oberoende stiftelser utan offentlig insyn och
demokratiska tilldelningsprocesser. I stället för att stödja en
expansiv forskningspolitik under allmänhetens kontroll --
vilket Vänsterpartiet gör -- lägger man stora resurser
utanför de demokratiska instansernas kontroll.
Den sociala snedrekryteringen till högre utbildning är ett
stort problem. Vänsterpartiet välkomnar det ökade
studerandeutbyte som EES-avtalet för med sig. Vår
internationella utbildningspolitik bygger på ett Sverige som
står utanför EU. Vi vill att studenter från hela världen på
sikt ska kunna studera i Sverige och att de svenska
kontakterna med andra länders utbildningar inte ska
begränsas till Västeuropa. Vänsterpartiet arbetar för en
internationellt högstående forskning och utbildning med ett
världsomspännande perspektiv.
Högskoleutbildning 10
000 nya platser
Söktrycket på högskolan är hårt, inte minst p.g.a. det
dåliga arbetsmarknadsläget för ungdomar. De större
universiteten har generellt sett inte stora möjligheter att ta
emot fler studenter just nu. Däremot anger flertalet små
och mellanstora högskolor att de kan och vill bygga ut sin
grundutbildning. De redovisar dessutom att intresset för
fördjupningskurser och påpyggnadskurser ökat på senare
tid. Vänsterpartiets ekonomiska politik innebär en kraftig
satsning på utbildning på alla nivåer. På högskoleområdet
föreslås därför en utbyggnad av antalet högskoleplatser. En
budget på 250 miljoner kronor föreslås för detta ändamål i
kombination med studiestöd för ca 10 000 personer till en
beräknad kostnad av 160 miljoner kronor.
Regeringen bör få i uppdrag att fördela dessa platser
över landet, och särskilt prioritera små och mellanstora
högskolor vid den extra resurstilldelningen.
En utbildning på mellannivå
Vänsterpartiet avvisar de resonemang som regeringen
gör i propositionens inledning angående en särskild
mellannivå mellan högskole- och gymnasieutbildning. Som
utredningen av den sociala snedrekryteringen -- ''Ursprung
och kompetens'' SOU 1993:85 -- visat så bidrar varje
ytterligare differentiering av utbildningen till den sociala
snedrekryteringen. En mellannivå mellan högskola och
gymnasium skulle effektivt hämma gymnasiernas
ambitioner vad gäller att förbereda eleverna och ge dem
behörighet till högskoleutbildning.
För övrigt finns redan något som skulle kunna liknas vid
en mellannivå -- den kommunala vuxenutbildningens
påbyggnadslinjer. Ytterligare en utbildningsgren skulle
försämra och komplicera detta system som bygger på en
aktiv samverkan mellan ungdoms- och vuxengymnasier. I
stället för att inrätta en helt ny ''collegemodell'' bör
påbyggnadsutbildningarna kunna utvecklas och förstärkas
till att bli de praktiskt/teoretiska utbildningar av hög
kvalitet som regeringen eftersträvar. Resursfrågan är det
som återstår.
Utbildningscheck och traineeutbildning
Vänsterpartiet säger nej till regeringens planerade
förslag om en utbildningscheck för arbetslösa. Behovet av
vidareutbildning och praktik för arbetslösa ungdomar bör
kunna lösas inom den befintliga arbetsmarknadspolitiska
ramen och bör inte belasta Utbildningsdepartementets
budget. Vägen till flexibilitet och konkurrens mellan olika
utbildningsanordnare går inte via utbildningscheck och
traineesystem.
Sommaruniversitet
Vänsterpartiet välkomnar en ökad användning av
svenska universitet under sommarmånaderna. Under det
rådande arbetsmarknadsläget är det bra att studenter, som
ofta bara har arbetslöshet att se fram emot under
sommaren, får en möjlighet att studera året om.
I anslutning till denna form av sommarstudier föreslår
Vänsterpartiet i annan motion (om grund- och
gymnasieskolan) att 100 miljoner kronor anslås till ett s.k.
sommargymnasium. Det är av stor vikt att dessa två tankar
utvecklas parallellt.
Det finns många grupper i samhället som skulle kunna
nå högskolan genom en introduktion under sommaren.
Vänsterpartiet anser att ett sommaruniversitet ska ges en
tydlig profil som medverkar till att bryta den sociala
snedrekryteringen och medverka till att fler ungdomar
söker sig till högre studier. Introduktionsprogram för
gymnasieelever, fadderverksamhet och god
studievägledning bör därför integreras i
sommaruniversitetet. En vetenskaplig grundkurs, som
erbjuds i kombination med fördelaktiga studiemedel, bör
också erbjudas under sommarmånaderna.
Ett sommaröppet universitet måste också ses ur ett
långsiktigt perspektiv. Studenterna måste ha en god chans
att välja om de vill studera under sommaren eller inte.
Vänsterpartiet är t.ex. inte berett att på detta sätt bakvägen
medverka till en omläggning av terminsuppdelningen med
fler terminer och krav på intensivare studier.
Ett förslag om en mer långsiktig
sommaruniversitetsmodell bör därför utarbetas mer i detalj
och remissbehandlas. I utformningen av förslaget ska
effekterna för den sociala snedrekryteringen, studenternas
skuldsättning, samt möjligheten till flexiblare regler för
studieuppehåll under andra delar av året beaktas. Förslaget
måste också innehålla en del om studiemedlens utformning.
Utredning av högskolereformen
Regeringen gav i december 1993 direktiv till en särskild
utredning av 1993 års högskolereform. Vår kritik av
högskolereformen har meddelats i tidigare motioner varför
vi här kortfattat redogör för de kompletteringar till
direktiven som vi anser behövs.
Möjligheten till insyn i stiftelseägda och privata
högskolor är utomordentligt liten. Likaså försämras
möjligheten till oberoende tillsyn i högskolor med staten
som huvudman av högskolereformen, framför allt p.g.a.
den diversifiering av regelsystemen och descentralisering av
beslutsfattandet som reformen inneburit. Kanslerämbetets
utformning främjar inte heller en sådan opartisk tillsyn.
Högre utbildning och forskning är en angelägenhet för
alla medborgare. Därför är det viktigt med största möjliga
insyn i den verksamhet som bedrivs på universitet och
högskolor.
Rättssäkerheten för studenterna diskuteras bl.a. av SFS.
Det är viktigt för studenternas rättssäkerhet att tillräckliga
resurser och kompetens finns hos
överklagandemyndigheten. Vänsterpartiet anser det
angeläget att utreda huruvida JO, som är studenternas sista
instans för överklaganden, är rätt instans för att säkerställa
en god rättssäkerhet för studenterna.
Studentinflytandet påverkas kraftigt av ett avvecklat
kårobligatorium i kombination med högskolereformen.
Denna fråga måste givetvis ingå i utredningen.
Vänsterpartiet föreslår att riksdagen ger regeringen i
uppdrag att särskilt utreda möjligheten till insyn och
oberoende tillsyn av högskolor och universitet, studentens
rättssäkerhet, högskolereformens effekter på
studentinflytandet och den studerandes
överklagandemöjligheter av studiestödsärenden m.fl.
Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping
Vänsterpartiet avvisar såsom tidigare den pågående
omvandlingen av statliga högskolor till privaträttsliga
stiftelser/bolag. Detta gäller givetvis också omvandlingen av
Chalmers Tekniska Högskola och Högskolan i Jönköping
till aktiebolag respektive stiftelse.
Särskilt allvarligt ser Vänsterpartiet på det faktum att
dessa två högskolor inte avses omfattas av högskolelag och
förordning. Det är djupt inkonsekvent av regeringen att
utforma en högskolelag och förordning som en uttalad
minimireglering och samtidigt verka för att denna
miniminivå inte ska behöva följas. Effekten blir att alla
svenska studenter inte längre behandlas likvärdigt.
Vänsterpartiet anser inte att kvaliteten vid svenska
högskolor gynnas av en ojämlik rättsstatus. Snarare bidrar
detta faktum till förvirring och bristande rättssäkerhet för
studenterna. Ett ytterligare exempel på regeringens
särbehandlingspolitik är anslagsfördelningen i årets
proposition. Extra 10 miljoner kronor anslås till
regeringens disposition, för forskning och forskarutbildning
vid Högskolan i Jönköping. Vi frågar oss om detta är den
bonus som följsamma högskolor kan förvänta sig för gott
samarbete. Principen om konkurrensneutralitet, som
annars vägleder regeringens ekonomiska politik, åsidosätts
hur som helst.
Mot bakgrund av ovanstående avvisar Vänsterpartiet
regeringens förslag till omvandling av Chalmers Tekniska
Högskola och Högskolan i Jönköping till aktiebolag
respektive stiftelse. Vänsterpartiet avslår dessutom
regeringens förslag om 10 miljoner kronor till Högskolan i
Jönköping.
Examensrätt
Det är allvarligt att riktlinjerna för prövning av
examensrätt för fristående högskolor inte innefattar
studenternas möjlighet till inflytande och representation.
Vänsterpartiet anser att riktlinjerna bör ändras så att
studentinflytandet självklart ska ingå som ett krav för att
erhålla examensrätt.
Vänsterpartiet anser att samtliga statsfinansierade
och/eller statsunderstödda högskolor ska omfattas av
rådande högskolepolitisk lagstiftning.
Vänsterpartiet ser därför allvarligt på att regeringen gett
examensrätt till tre fria teologiska högskolor som -- genom
att de är s.k. fristående högskolor -- inte omfattas av
högskoleförordning och högskolelag.
Ny teknisk högskola
Vänsterpartiet vill att en ny teknisk högskola ska byggas.
Regeringen bör utreda frågan om ny teknisk högskola.
Internationalisering och studerandeinflytande
Vänsterpartiet arbetar för att utbytet mellan studerande
i olika länder ska bli bättre. Vi tycker dessutom att
studerandeinflytandet i internationella utbildningsorgan är
viktigt.
Det är viktigt att studenterna finns representerade i
EG:s utvecklings- och utvärderingsgrupper för
utbytesprogram. En verksamhet som vi är med och
finansierar ska ge utrymme för ett betydande
studentinflytande, också internationellt.
I EU:s och EFTA:s planerade arbetsgrupp för
utbildningsoch undgdomsfrågor bör studenterna finnas
representerade. ESIB -- det europeiska samarbetsorganet
för nationella studentunioner -- skulle kunna fungera som
bas för en sådan studentrepresentation. Svenska SFS har
länge arbetat inom ESIB och stått som arrangör för
internationella konferenser. Svenska studenters möjlighet
att nå ett inflytande på EU:s utbytesprogram genom ESIB
är därför god.
Vänsterpartiet anser att det åligger regeringen att driva
frågan om studentinflytande i medlemsförhandlingarna
med EU. I relation till ett avvecklat kårobligatorium måste
dessutom frågan om svenska studenters inflytande på de
internationella utbildningsfrågorna behandlas och arbetet
för ett sådant inflytande intensifieras.
Kårobligatoriet
Vänsterpartiet återkommer till frågan om
kårobligatoriets avskaffande i samband med regeringens
kommande proposition om konsekvenser av avvecklingen
av kårobligatoriet.
Studerandeinflytande
Vänsterpartiet återkommer till frågan om
studerandeinflytande i samband med regeringens
kommande proposition.
Studenthälsovård
Vänsterpartiet återkommer till frågan om
studerandehälsovården i samband med regeringens
kommande proposition.
Studentrabatter
Vänsterpartiet anser att frågan om ett samnordiskt
reserabattsystem bör utredas och att reserabatterna bör
innefatta också den regionala busstrafiken, särskilt i
Norrlandslänen. Vänsterpartiet återkommer till denna
fråga i samband med regeringens kommande proposition.
Studentverket
Redan när regeringen för två år sedan beslöt att lägga
ner UHÄ ansåg Vänsterpartiet att ett gemensamt
Studentverk skulle vara ekonomiskt och demokratiskt mest
effektivt.
En hopslagning av bl.a. Verket för högskoleservice
(VHS) och Kanslerämbetet skulle leda till en tydligare
ansvarsfördelning och större demokratisk insyn, samt -- inte
minst -- bättre information till studenterna.
Som det nu ser ut behöver inte Kanslerämbetet sprida
sina utredningsresultat offentligt, trots att dessa av
regeringen tillmäts en utomordentligt stor vikt som grund
för utbildningspolitiska beslut.
Kraven på VHS å andra sidan att finansiera sin
verksamhet med avgifter styr verksamheten och
serviceviljan mot resursstarka beställare. Resursstarka
högskolor och universitet prioriteras framför studenter.
Efter något års verksamhet ser vi hur servicen och framför
allt informationen till studenterna kommit i andra hand.
Vänsterpartiet anser att en hopslagning av Verket för
högskoleservice och Kanslerämbetet till Studentverket bör
utredas och att demokratifrågorna i det sammanhanget ska
ges en framskjuten plats.
Jämställdhet
Vänsterpartiet ser positivt på det jämställdhetsarbete
som bedrivits inom den s.k. Jäst-gruppen. Ändå finns det
några frågor som borde lyftas fram mer. Frågan om
lagstiftning mot sexuella trakasserier är en sådan.
Vänsterpartiet anser att dagens jämställdhetslag ska
utvidgas till att gälla också den högre utbildningen och att
lagstiftningen mot sexuella trakasserier ska skärpas.
Riksdagen bör också ange klarare direktiv för det lokala
jämställdhetsarbetet eftersom många högskolor idag släpar
efter och inte uppfyller ens jämställdhetslagens minimikrav.
De högskolor som kan presentera en förbättring av
könsfördelningen genom ett medvetet arbete för ökad
jämställdhet bör kunna premieras för detta. God
jämställdhet bör premieras vid resurstilldelningen.
Vänsterpartiet anser att regeringen bör väga in
jämställdhetsaspekten i utformningen av
resurstilldelningen till högskolan.
Rådet för grundläggande högskoleutbildning har efter
många påtryckningar nu fått i uppgift att arbeta med den
ojämlika könsfördelningen i grundutbildningen. Det ska
satsas mer på kvinnodominerade utbildningar.
Vänsterpartiet anser att ett lika stort problem är
kvinnodominansen på de utbildningar som leder till arbeten
inom vård och omsorg. Dessa utbildningar ger höga
studieskulder och jämförelsevis låga löner varför
drivkraften för män att söka sig dit får anses låg.
Vänsterpartiet anser att Grundutbildningsrådet bör få i
uppdrag att se över dessa utbildningar (förskollärare,
sjuksköterska, bibliotekarie, lärare m.fl.) och genomföra
en omprioritering av utvecklingsarbetet så att lika stor
energi läggs på en förbättring av könsfördelningen i
kvinnodominerade som i mansdominerade utbildningar.
För detta ändamål föreslår Vänsterpartiet att
Grundutbildningsrådet tillförs ytterligare 10 miljoner
kronor.
Studentbostäder
En långsiktigt ökad dimensionering av antalet
utbildningsplatser ställer stora krav på en utbyggnad av
studentbostadsbeståndet, vilket man kan konstatera utifrån
Boverkets rapporter. Dagens jämförelsevis låga
byggkostnader gör dessutom läget för en utbyggnad
gynnsamt ur samhällsekonomiskt perspektiv. Inför ett
avvecklat kårobligatorium krävs det att kommunerna tar ett
större ansvar för studentbostäderna. Som det ser ut idag är
det högskoleorter som har en snabb utbyggnadstakt och
många inflyttade studenter som har det största
utbyggnadsbehovet. En särskild satsning krävs i framför allt
Lund, Uppsala och Umeå.
Vänsterpartiet föreslår i annan motion (om
bostadspolitiken) att riksdagen anslår 1 miljard kronor till
ROT. Vi uppskattar att medelsbehovet för ut- och
ombyggnad av studentbostäder vid landets högskoleorter
uppgår till omkring 300 miljoner. Möjligheten att genom
om- och tillbyggnad inrymma studentbostäder i redan
befintliga lokaler bör särskilt beaktas.
Forskning
Löntagarfondspengarna till forskning
Vänsterpartiet anser att de löntagarfondsmedel som
tilldelats särskilda forskningsstiftelser i första hand ska
tillkomma pensionsfonderna, i andra hand ska de lyftas in i
den normala forskningspolitiska beredningsprocessen. I
tredje hand, när och om ytterligare stiftelser bildas, skall
allmänföreträdare ingå.
Stiftelseformen innebär att staten helt avhänder sig såväl
ansvar som inflytande över en stor och viktig del av
forskningen. Det är särskilt stötande med tanke på att de
medel man för ut kommer från löntagarfonderna.
Naturvetenskapliga laboratorier av nationellt intresse
I regeringens proposition tillskjuts inte nationella
forskningsmedel för tre mindre naturvetenskapliga
laboratorier -- Laboratoriet för Keramisk Forskning vid
Lunds universitet, Laboratoriet för Vedanatomi och
Dendrokronologi samt Miljöarkeologiska Laboratoriet.
Dessa laboratorier har en stor betydelse för den
humanistiska forskningen och bidrar i hög grad till den
tvärvetenskapliga prägel som finns på t.ex. arkeologin idag.
Användarnas begränsade resurser gör det omöjligt för dem
att helt finansiera verksamheten. För att verksamheten
dessutom skall kunna drivas utifrån nationella behov så är
det viktigt att de enskilda universiteten inte blir ensamt
ansvariga.
Vänsterpartiet anser att FRN bör få det nationella
ansvaret för dessa tre laboratorier. För budgetåret 1994/95
anvisar vi 861 000 kronor utöver regeringens förslag vilket
tillsammans med viss överföring av fakultetsmedel för
laboratoriet för Vedanatomi och Dendrokronologi samt
Miljöarkeologiska laboratoriet (840 000) motsvarar tidigare
föreslagna medel (1 701 000).
Dessa forskningscentra har en resursmässigt svår
situation, delvis beroende på sin tvärvetenskapliga
karaktär. Vänsterpartiet anser inte att knappa statliga
resurser kan motivera en nedläggning av så viktig
verksamhet. Det måste ankomma på departementet att
garantera förekomsten av en tvärvetenskaplig forskning
som drivs med knappa resurser.
Vänsterpartiet föreslår därför att 490 000 kronor anslås
till Kvartärgeologiska avdelningen vid Lunds universitet
utöver regeringens anslag.
Nationella och internationella forskningsresurser
Det är uppenbart att regeringen avser att finansiera en
stor del av de ökade utgifterna i och med EES-samarbetet
med forskningsrådsmedel. Eftersom EU-programmen har
en klart teknisk och industrirelaterad profil, innebär detta
en indirekt förskjutning av de svenska forskningsresurserna
till dessa områden. Baksidan hotar att bli en försämring av
det finansiella läget för samhällsvetenskaplig och
humanistisk forskning.
Vänsterpartiet anser att balansen mellan humanistisk
och samhällsvetenskaplig forskning å ena sidan och
naturvetenskaplig/teknisk forskning å andra sidan måste bli
bättre. Det bör åläggas Utbildningsdepartementet att se
över eventuella förskjutningar i denna balans som kan
uppkomma i samband med internationaliseringen.
Vänsterpartiet är kritiskt till regeringens
Europacentrering av internationella forsknings- och
utbildningskontakter. Samarbetet med andra kontinenter
än den europeiska och nordamerikanska måste öka. Därför
föreslår vi att 30 miljoner under anslaget Europeisk
forskningssamverkan reserveras för forskningssamverkan
med länder utanför EU.
Utbildningens och forskningens värde ur
biståndsperspektiv får inte glömmas bort. Sverige bör i
högre grad än idag exportera kunskap som ett led i arbetet
för en mer rättvis, långsiktigt hållbar, fredlig och solidarisk
värld. För det s.k. förvaltningsbiståndet är forskningens
utbyte med offentlig sektor av stor vikt.
För att rikta forskningsutbytet även mot Östeuropa
anser Vänsterpartiet att programmet Tempus på sikt även
bör kunna inkludera studentutbyte. Regeringen bör arbeta
för en sådan vidgning av Tempus.
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och
medelstora högskolor
Regeringen anslår 40 miljoner kronor för långsiktigt
samarbete med näringslivet. Vänsterpartiet anser att en del
av dessa medel bör kunna riktas också till offentliga
institutioner, t.ex. kommuner och landsting, eftersom en
betydande forskningspotential finns i ett ökat samarbete
med den offentliga sektorn. Vi ställer oss också tveksamma
till regeringens uttalade krav om prioritering av
näraliggande näringsliv -- prioriteringar av detta slag bör
ankomma på högskolan själv och regeringens mål bör vara
sysselsättningsbefrämjande forskningssamverkan i sig.
För att särskilt stödja de små och mellanstora
högskolorna i strävan att bygga upp egna forskningsresurser
föreslår Vänsterpartiet ett ökat anslag med 70 miljoner til
detta ändamål.
Doktorandtjänster
I den forskningspolitiska propositionen för denna
treårsperiod anslogs 130 miljoner kronor per år för att fram
till år 2000 fördubbla antalet doktorandtjänster. Enligt
beräkningar skulle inte den summan räcka till att ens
omvandla existerande utbildningsbidrag, än mindre öka
antalet doktorander.
Vänsterpartiet anser att takten i omvandlingen av
utbildningsbidrag måste öka; den kraftiga utbyggnad av
högskolans grundutbildning som vi föreslår förutsätter
dessutom fler disputerade lärare.
Vänsterpartiet anslår för detta ändamål 150 miljoner
kronor utöver regeringens förslag, medel som beräknas
räcka till omkring 1 000 tjänster. Regeringen får i uppgift att
fördela dessa medel över högskolorna.
Nätverk och tjänsteforskning för fler jobb
I Vänsterpartiets samlade förslag inom utbildnings-,
närings- och regionalpolitik betonas utvecklingen av
tjänstesektorn starkt. Det är inom detta kompetensområde
som nya jobb och framtida exportmöjligheter finns.
Därför ser vi med oro på den snedfördelning som vi i dag
iakttar inom forskningspolitiken. Forskarkontakter med det
privata näringslivet ses som produktiva, medan ytterst lite
intresse visas offentligt producerade tjänster.
I en alltmer internationaliserad värld kan Sveriges
erfarenheter som välfärdsnation spridas till andra länder.
Detta förutsätter dock goda kunskaper om mekanismerna
bakom t.ex. åldringsvården, vuxenutbildning eller den
svenska barnomsorgen.
Vänsterpartiet vill se särskilda forskningspolitiska
insatser med tvärvetenskaplig profil riktade mot den
offentliga sektorn samt ett generellt ökat samarbete mellan
högskola och samhälle.
100 miljoner föreslås till en utökad nationell och
internationell satsning på forskning med inriktning på
tjänstesektorn, vårdsektorn och offentlig förvaltning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om mål för högskole- och
utbildningspolitiken,
2. att riksdagen till särskilt anslag för budgetåret 1994/95
för högskoleutbildning anvisar 250 miljoner kronor utöver
vad regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts,
3. att riksdagen till Studiemedel m.m. för budgetåret
1994/95 anvisar 160 miljoner kronor utöver vad regeringen
föreslagit,1
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en mellannivå mellan den
treåriga gymnasieskolan och den rena
universitetsutbildningen,
5. att riksdagen avslår regeringens förslag om
utbildningscheck enligt vad i motionen anförts,
6. att riksdagen avslår regeringens förslag om
traineeutbildning enligt vad i motionen anförts,
7. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om
frågan om sommaruniversitet i enlighet med vad i motionen
anförts,
8. att riksdagen hos regeringen begär tilläggsdirektiv till
Utredningen av högskolereformen i enlighet med vad i
motionen anförts,
9. att riksdagen avvisar regeringens förslag om
omvandling av Chalmers tekniska högskola till aktiebolag
enligt vad i motionen anförts,
10. att riksdagen avvisar regeringens förslag om
omvandling av Högskolan i Jönköping till stiftelse enligt vad
i motionen anförts,
11. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95
anvisar 10 miljoner kronor mindre än vad regeringen
föreslagit enligt vad i motionen anförts,
12. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om examensrätt,
13. att riksdagen beslutar om sådan ändring i
högskolelagen att även fristående högskolor omfattas av
högskolelagen enligt vad i motionen anförts,
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om examensrätt för tre teologiska
högskolor,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utredning av en ny teknisk
högskola,
16. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att det åligger regeringen att
driva frågan om studentinflytande i
medlemsförhandlingarna med EU,2
17. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppgift att se över möjligheterna att inrätta ett gemensamt
Studentverk enligt vad i motionen anförts,
18. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om jämställdheten i högskolan,
19. att riksdagen till Rådet för grundläggande
högskoleutbildning för budgetåret 1994/95 anslår 10
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit till
jämställdhetsinsatser i kvinnodominerade utbildningar,
20. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om löntagarfondsmedlen,
21. att riksdagen till Forskningsrådsnämnden: Forskning
och forskningsinformation för budgetåret 1994/95 anvisar
861 000 kr utöver vad regeringen föreslår enligt vad i
motionen anförts,
22. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Tempus på sikt även bör
inkludera studentutbyte,
23. att riksdagen beslutar att 30 miljoner kronor under
anslaget Europeisk forskningssamverkan för budgetåret
1994/95 reserveras för forskningssamverkan med länder
utanför EU enligt vad i motionen anförts,
24. att riksdagen beslutar att 20 miljoner kronor under
anslaget Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och
medelstora högskolor för budgetåret 1994/95 riktas till
offentliga institutioner enligt vad i motionen anförts,
25. att riksdagen till särskilt anslag för budgetåret 1994/95
för forskarutbildning anvisar 150 miljoner kronor utöver
regeringens förslag enligt vad i motionen anförts,
26. att riksdagen till särskilt anslag för budgetåret 1994/95
anvisar 100 miljoner kronor till forskning med inriktning på
tjänstesektorn, vårdsektorn och offentlig förvaltning enligt
vad i motionen anförts,
27. att riksdagen till Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor för budgetåret 1994/95
anvisar 70 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslår.
Stockholm den 22 januari 1994
Gudrun Schyman (v)
Bertil Måbrink (v)
Rolf L Nilson (v)
Björn Samuelson (v)
Lars Werner (v)
Eva Zetterberg (v)
Berith Eriksson (v)
1 Yrkande 3 hänvisat till SfU
2 Yrkande 16 hänvisat till UU