Turismforskning är en samlande rubrik för forskning ämnad att tillförsäkra turism, rekreations- och fritidssektorn en långsiktig kunskapsutveckling. Det är i huvudsak ett område för tillämpad forskning och för tvärvetenskaplig samverkan. Ämnesområden som berörs är nationalekonomi, företagsekonomi, kulturgeografi, sociologi, psykologi, statskunskap, etnologi, historia, ekologi och informatik.
Turismforskningen har också koppling till andra områden för tillämpad forskning, t.ex. transport-, miljö- och byggforskning.
Genom forskning och utveckling inom det turismvetenskapliga området bör ett antal för framtiden avgörande frågor kunna finna lösningar som kommer såväl konsumenterna, producenterna som samhället till godo. Sådana lösningar är även av betydande värde för svensk tjänste- och varuexport, liksom för regional utveckling inom landet.
Bilden av turistindustrin som en ekonomiskt och socialt betydelsefull, expansiv och mångformig företeelse är svagt förankrad i Sverige bland beslutsfattare. Detta medför att sektorn i dag inte får tillnärmelsevis de resurser eller den uppmärksamhet i övrigt som motiveras av dess ekonomiska och sociala betydelse. Det gäller inte minst i fråga om forsknings- och utvecklingsresurser. Inom turistnäringen har såväl offentlig som privat FoU hittills till stora delar saknats.
Om Sverige skall kunna hävda sig i den allt hårdare internationella konkurrensen på detta växande område måste FoU-insatserna särställas och göras långsiktiga.
Det aktuella läget i fråga om forskning om turism kan enklast beskrivas så att systematiskt bedriven eller långsiktigt syftande verksamhet saknas i Sverige. Den brist på forskningsbaserad kunskap som präglar området har sin rot i att turism som forskningsfält inte haft någon förankring inom forskarsamhället självt. Detta tillstånd kan endast brytas om resurser tillförs forskningen, så att både erfarna och yngre forskare attraheras av möjligheterna och att forskarmiljöer kan byggas upp.
Inom nästan all näringsverksamhet bedrivs forskning och utveckling med enskilda eller statliga medel.
Fasta forskningsresurser är knutna till universiteten, vissa tekniska högskolor, Karolinska institutet samt några forskningsinstitut.
De små och medelstora högskolorna saknar fasta forskningsresurser. Trots detta har turismforskning påbörjats vid Institutionen för turismvetenskap vid Mitthögskolan i Östersund samt vid högskolan i Borlänge.
Statliga resurser för forskning måste satsas där de har störst betydelse och mesta möjligt effekt.
Det är uppenbart att turismen, med dess stora ekonomiska betydelse och stora utvecklingspotential, inte till närmelsevis tilldelats en rimlig del av de forskningresurser som staten förfogar över.
Målsättningen bör därför vara att under 1990-talet få ett tiotal professurer med inriktning på turism. För att vidmakthålla och utveckla den turismforskning som redan sker, t.ex. vid institutionen vid Mitthögskolan i Östersund, bör inledningsvis avsättas 20 miljoner kronor årligen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om turismforskning vid Mitthögskolan i Östersund.
Stockholm den 24 januari 1994 Nils-Olof Gustafsson (s) Margareta Winberg (s) Berit Andnor (s)