Statens insatser för forskning måste allokeras till
sektorer där effekterna av de statliga insatserna har störst
betydelse.
För utvecklingen av det allmänna välståndet i landet är
det väsentligt att bedriva forskning som ökar näringslivets
produktionsförmåga. Statens satsningar på forskning måste
grundas på bedömningar av dels
inom vilka sektorer som det på kort och längre sikt
finns goda möjligheter att förbättra näringslivets
produktionsförmåga dels
inom vilka sektorer de statliga insatserna är
avgörande för forskningens framskridande.
Turismen
Turismen är en expansiv näringsgren över hela världen.
Omsättningsmässigt hör turismen till världens tre största
näringar. Endast olje- och bilindustrin kan konkurrera i
detta avseende.
Den svenska turistnäringen har under senare år, av olika
skäl, kraftiga svängningar i efterfrågans omfattning och
inriktning. I NUTEK:s slutrapport i juni 1993
''Skattereformen och turismen'' R 1993:24 redovisas
utvecklingen fram till och med våren 1993. Effekterna av
kronans depreciering har därefter fått ytterligare genomslag
och förbättrat den svenska turistnäringens
konkurrenssituation. Turistnäringen i Sverige omsätter ca
100 miljarder kronor. Därav är utlänningars konsumtion 17
miljarder kronor. Svenskarnas utlandsresande svarar
samtidigt för resevalutautgifter på 40 miljarder kronor.
Resevalutaunderskottet har sedan mitten på 1980-talet
ständigt ökat men har minskat efter kronans depreciering.
Sysselsättningen i näringen i Sverige motsvarar ca 100
000 helårsarbetstillfällen (200 000 hel- och deltid).
Turistnäringen i Sverige har i flera avseenden goda
förutsättningar att utvecklas så att den bidrar till att skapa
ytterligare välstånd för landet. Turistnäringen är mycket
betydelsefull såväl i storstäder som inom delar av landets
glesbygder. Näringen har stor regionalpolitisk betydelse
bl.a. i norra Sverige, på Öland och Gotland samt i landets
kustområden.
Turismen innehåller dessutom en helt annan dimension.
Resor och rekreation är en viktig beståndsdel i vårt
välstånd. Tillgängligheten och nyttjandet är därför inte bara
en näringslivsfråga utan i hög grad en socialpolitisk fråga.
Universitets- och högskoleutbildningar riktade till
turistnäringen
Utbildningar med särskild inriktning mot turistnäringen
bedrivs vid Institutionen för turismvetenskap vid
Mitthögskolan i Östersund, vid Högskolorna i Borlänge och
Kalmar samt vid hotell- och restaurangekonomilinjen vid
Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. Andra
kortare utbildningar ges i Karlstad och Skövde.
Turismforskning är en samlande rubrik för forskning
ämnad att tillförsäkra turism-, rekreations- och
fritidssektorn en långsiktig kunskapsutveckling. Det är i
huvudsak ett område för tillämpad forskning och för
tvärvetenskaplig samverkan. Ämnesområden som berörs är
nationalekonomi, företagsekonomi, kulturgeografi,
sociologi, psykologi, statskunskap, etnologi, historia,
ekologi och informatik.
Turismforskningen har också koppling till andra
områden för tillämpad forskning, t.ex. transportforskning,
miljöforskning och byggforskning.
Genom forskning och utveckling inom det
turismvetenskapliga området bör ett antal för framtiden
avgörande frågor kunna finna lösningar som kommer såväl
konsumenterna, producenterna som samhället till godo.
Sådana lösningar är även av betydande värde för svensk
tjänste- och varuexport liksom för regional utveckling inom
landet.
Bilden av turistindustrin som en ekonomiskt och socialt
betydelsefull, expansiv och mångformig företeelse är svagt
förankrad i Sverige bland beslutsfattare. Detta medför att
sektorn i dag inte får tillnärmelsevis de resurser eller den
uppmärksamhet i övrigt som motiveras av dess ekonomiska
och sociala betydelse. Det gäller inte minst i fråga om
forsknings- och utvecklingsresurser. Inom turistnäringen
har såväl offentlig som privat FoU hittills till stora delar
saknats.
Om Sverige skall kunna hävda sig i den allt hårdare
internationella konkurrensen på detta växande område
måste FoU-insatserna säkerställas och göras långsiktiga.
Det aktuella läget i fråga om forskning om turism kan
enklast beskrivas så att systematiskt bedriven eller
långsiktigt syftande verksamhet saknas i Sverige. Den brist
på forskningsbaserad kunskap som präglar området har sin
rot i att turism som forskningsfält inte haft någon förankring
inom forskarsamhället självt. Detta tillstånd kan endast
brytas om resurser tillförs forskningen så att både erfarna
och yngre forskare attraheras av möjligheterna och att
forskarmiljöer kan byggas upp.
Statens insatser för forskning inom skilda
näringslivsområden
Inom nästan all näringsverksamhet bedrivs forskning
och utveckling med enskilda eller statliga medel.
Fasta forskningsresurser är knutna till universiteten,
vissa tekniska högskolor, Karolinska institutet samt några
forskningsinstitut.
De små och medelstora högskolorna saknar fasta
forskningsresurser. Trots detta har turistforskning påbörjats
vid institutionen för turismvetenskap vid Mitthögskolan i
Östersund samt vid Högskolan i Borlänge.
Driftsutgifterna för universitets- och högskolesektorns
forsknings- och utvecklingsverksamhet uppgick 1991 till
10,4 miljarder kronor. Därav gick 10,2 miljarder kronor till
universitet och högskolor med fasta forskningsresurser.
Till Kungl. tekniska högskolan och Chalmers tekniska
högskola utgick till vardera drygt 0,7 miljarder kronor och
till Sveriges lantbruksuniversitet utgick 1,1 miljard kronor.
Svårigheter att inlämna nya forskningsområden som
konkurrerar med etablerade strukturer
Utmärkta exempel på svårigheterna att få nya
forskningsområden accepterade och finansierade har visats
i dagarna.
NUTEK inbjöd i april 1993 forskare och forskargrupper
vid landets universitet och högskolor,
industriforskningsinstitut och svensk industri att söka
planeringsanslag för att utarbeta förslag till industri- och
energirelevanta kompetenscentra i anslutning till
universitet och högskolor. Finansieringen av sådana centra
skulle ske med löntagarfondsmedel. I inbjudan uppgavs att
utöver vissa strategiska teknologiområden, bl.a.
informationsteknik, även förslag inom andra områden som
ligger inom NUTEK:s verksamhetsområde, skulle komma
att bedömas på lika villkor.
Planeringsmedel söktes för totalt 326 kompetenscentra
varav många var knutna till små och medelstora högskolor.
Ansökningar om planeringsmedel inlämnades bl.a. av
Mitthögskolan i Östersund. Mitthögskolan anhöll bl.a. om
planeringsmedel för kompetenscentrum inriktat på Tourism
Informatics.
Planeringsmedel har numera beviljats men enbart till
projekt knutna till universitet och tekniska högskolor trots
att det enligt inbjudan funnits möjligheter att lämna
planeringsanslag till en bredare krets.
Löntagarfondsmedel till kompetenscentra kommer nu
att styras endast till redan etablerade strukturer.
Statliga resurser för forskning måste satsas där de har
störst betydelse och mesta möjliga effekt.
Det är uppenbart att turismen, med dess stora
ekonomiska betydelse och stora utvecklingspotential, inte
tillnärmelsevis tilldelats en rimlig del av de
forskningsresurser som staten förfogar över.
Målssättningen bör därför vara att under 1990-talet få ett
10-tal professurer med inriktning på turism.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av forskning med
inriktning på turism och rekreation.
Stockholm den 24 januari 1994
Maja Bäckström (s)
Leo Persson (s)