Motion till riksdagen
1993/94:Ub706
av Olle Schmidt m.fl. (fp)

Konsthögskola m.m. i Skåne


Optimism och framtidstro är den viktigaste ingrediensen
i en tid av förändringar. Till detta bidrar staten genom att
visa tilltro till Skånes förmåga att själv bedöma var insatser
ska göras och vilka insatser som ska prioriteras. Vi
skåningar prioriterar t.ex. en konsthögskola i Malmö.
Konsthögskola i Skåne
Nu är troligen en konsthögskola i Skåne inom räckhåll.
Universitetet i Lund har lämnat in en begäran om
examensrättigheter till Utbildningsdepartementet. Den
behandlas för närvarande av Kanslersämbetet. Underlaget
är utarbetat i samarbete mellan universitetet och Malmö
kommun och bygger på den befintliga Forumskolan och
befintliga lokaler. Vi anser att det är oacceptabelt att det
söder om Göteborg och Stockholm inte finns någon
konsthögskola som bedriver både grundutbildning och
forskning. Detta trots att Skåne är den folkrikaste delen av
Sverige med ett mycket aktivt konstliv. En konsthögskola i
Skåne har krävts många gånger av många olika människor.
Frågan har väckts av enskilda riksdagsledamöter från
samtliga politiska partier, den har prioriterats av Universitet
i Lund/ Malmö och idén har i alla tider fått stöd av
konstnärer och organisationer.
Livsmedelsforskningen mera målinriktad
Skåne är den del av Sverige där mesta delen av våra
livsmedel produceras. Vi har i vår motion om miljö i Skåne
utförligt redovisat hur viktig en utveckling av
livsmedelsproduktionen och livsmedelsindustrin är för
landskapet. Vi jämför Danmark och Sverige i detta
avseende och beskriver hur metodiskt och målmedvetet
Danmark har satsat på sin livsmedelsproduktion. Samma
långsiktighet och målmedvetehet anser vi att Sverige ska
använda. Skåne har landets bästa åkerjord och är därmed
den viktigaste jordbrukande delen av landet. En
uppgradering av insatserna för forskning och utveckling
inom området är klart motiverad, en slutsats som det s.k.
LOK-projekt också har dragit.
Att LOK-projektet skall avslutas innan några
förändringar kan genomföras skriver
arbetsmarknadsutskottet i sitt betänkande 1993/94:AU113
som motiv till sitt avslag till motioner. I dag satsar Sverige
ca 15 milj.kr. mellan 1985 och 1994 inom SJFR programmet
''Forskning för bättre mat''. Detta ska jämföras med
Danmarks motsvarande satsning på 200 miljoner DKK
årligen mellan 1990 och 1994 och Frankrikes 60 miljoner
FRF per år. Våra huvudkonkurrenter satsar inom de FoU-
områden där svenska livsmedel anses ha framstående
egenskaper.
Vi anser att resurserna för livsmedelsforskningen borde
vara större men också mera målmedveten med en uttalad
strategi för hur målen ska nås och hur samarbetet ska
utvecklas med den skånska livsmedelsindustrin. Vi anser
också att detta är en strategisk fråga som lämpar sig för de
nya strategiska fonderna att överväga att finansiera ev i
samarbete med Nutek.
Förpackningsforskning
Förpackningsindustrin är stark i Skåne och den har
utvecklats i nära samarbete med skånsk livsmedelsindustri.
Men forskningscentrum finns inte i Skåne utan i Göteborg
och Stockholm. En utredning har arbetat med frågan om
lokalisering av förpackningsforskningen bl.a. Den föreslog
att en forskningsfilial skulle startas i Skåne i nära samarbete
med Lunds tekniska högskola. Där finns nämligen en
civilingenjörsutbildning med inriktning på förpackningar.
Kostnaderna för en filial är ca 10 milj.kr. på tre år. Fördelen
med en lokalisering till Skåne är att där finns de avnämare
som behöver modernt förpackningskunnande och som
driver på forskning om framtidens förpackningar, och där
finns människor med kunskaper.
Vi anser detta vara en strategisk framtidssatsning för
hela landet och utgår ifrån att de nya resurserna som
tilldelats löntagarfondsstiftelserna kan användas för detta.
Marinarkeologisk högskoleutbildning
Sverige saknar marinarkeologisk högre utbildning. Det
finns en tämligen ny utbildning som riktar sig mot
vrakarkeologi vid Stockholms universitet, men den fyller
inte helt de behov som finns av kunnande. En utbildning av
marinarkeologer kräver dubbla kompetenser dels som
dykare, dels som arkeolog. I Köpenhamn finns
marinarkeologi och vi anser att inga hinder finns mot att
Lunds universitet startar en utbildning i samarbete med
Köpenhamns universitet.
Nationella forskningsresurser
I dessa ingår tre mindre forskningslaboratorier, som
efter en utredning i NFR (Naturvetenskapliga
forskningsrådet) och UHÄs regi fick ställning som
nationalresurser. De är laboratorierna för dels
kvartärgeologi, dels vedanatomi och dendrokronologi i
Lund och miljöarkeologi i Umeå. September 1993 ansåg
NFR i en rapport att de skulle finansieras via statsbudgeten
med ca 600 000 kronor vardera och år vilket skulle täcka lön
för föreståndare. Resterande driftskostnader beräknades
täckas av uppdragsgivare. De tre laboratorierna är av stor
vikt för de arkeologiska ämnena och är viktiga basresurser
för den arkeologiska forskningen. Deras kunnande
utnyttjas både nationellt och internationellt. I årets budget
anser departementet att kostnaden skall belasta fakulteten
vid resp universitet.
Vi anser emellertid att laboratorierna skall bekostas
inom ramen för anslaget till Naturvetenskapliga
forskningsrådet, NFR.
Invandrare med akademisk kompetens
Vi ser att högutbildade invandrare är en tillgång för
landet som vi inte tar till vara. De breddar vårt lands
språkkunnande men också Sveriges kunnande om andra
kulturer. Detta har alltid varit viktigt för ett land med ett
udda språk men än viktigare nu när Europa och världen
öppnats genom GATT-avtal och andra internationella
avtal. Sverige behöver många internationella människor.
Undersökningar bekräftar att invandrande akademiker inte
får arbete utifrån sina kvalifikationer. Ungefär 35 % av dem
som kommer hit och får stanna är högskoleutbildade. Vi
anser att redan vid mottagandet av en flykting borde den
som är akademiskt utbildad få bosättning i eller nära en ort
med högskola. Det skulle underlätta dels
svenskundervisningen dels hans eller hennes kontakter med
ämneskollegor vid högskolan. Vi vet att ett svenskt
kontaktnät och svenska referenser är nästan det viktigaste
för att en akademiker med utländsk utbildning ska få ett
arbete utifrån sin reella kompetens.
Tandläkarutbildning
I budgetpropositionen aviserar departementet en
översyn och förändring av tandläkarutbildningen i landet.
Det är en nödvändig förändring som vi ställer oss bakom.
Men då gäller det att göra översynen på sätt som tar till vara
och ger stöd till de progressiva krafter som finns inom
svensk tandläkarutbildning och forskning. Vi anser att
tandläkarutbildningen i Malmö har visat en enastående
förmåga att inom sig förändra och utveckla pedagogik och
metodik. Malmö har en tandläkarutbildning som omfattar
50 platser med intagning en gång per år. Den är den enda
tandläkarutbildning i landet som bygger på problembaserad
inlärning tvärs igenom utbildningens alla terminer. Den är
också den enda som har intagning en gång per år.
När man nu ska genomföra en helt nödvändig
neddragning och förändring av landets tandläkarutbildning
så anser vi att utbildningen i Malmö ska vara kvar. Vi kan
däremot acceptera en neddragning av platserna till 40 per
år, vilket skulle motsvara behovet av tandläkare på sikt i
södra Sverige.
Skissernas museum
Museet finansieras i huvudsak av medel genom
Universitetet i Lund/Malmö. Skånes folkpartister har
tidigare krävt att formerna för finansiering och museets
ställning ska prövas. Vi anser att museet bör bli ett
ansvarsmuseum för skisser och därmed finansieras på
samma sätt som landets övriga ansvarsmuseum.
Vi anser, i likhet med Universitetet i Lund, att
Skissernas museum i Lund bör skiljas från universitetet och
finansieras av staten. Vi anser också att det finns skäl att
utse museet som ett ansvarsmuseum med ett övergripande
ansvar för att dokumentera skapandeprocessen i offentlig
konst. Detta bör den arbetande Kulturutredningen ta
ställning till.
Samhällsvetenskaplig bostads- och byggforskning
I propositionen om avvecklingen av SIB (Statens Institut
för Byggnadsforskning) i Gävle ingick i förslaget ett avsnitt
om hur forskningsfilialen i Lund skulle hanteras. Man skulle
inleda överläggningar med Lunds universitet i syfte att
inlemma filialen i universitetet. Detta verifierades i
riksdagen i samband med att riksdagen godkände förslaget.
Vi anser att dessa överläggningar ska börjas omedelbart så
att de som driver forskningen i Lund får arbetsro. Liksom
bostadsutskottet i sitt betänkande 1993/94:82, förutsätter vi
att det går att finna en godtagbar lösning både ekonomiskt
och kvalitativt. En lösning som tar till vara den breda
kompetens som finns vid SIB i Lund som bl a utvärderats
av HSFR senast 1993 och då bedömdes som ''värdefull
kunskapsuppbyggnad och intressant både empiriskt och
teoretiskt.''
Ideon
Ideon, forskarbyn, behöver ingen presentation. Den är
väl känd och väl etablerad som sammanhållande länk för
samarbete mellan forkning, utveckling och företagande i
Skåne. När nu teknikbrostiftelser etableras runt om i landet
för just sådant samarbete är det för oss självklart att den
sydsvenska stiftelsen lokaliseras till Ideon i Lund.
Högskolan i Kristianstad
Högskolan utgör en regional utvecklingsmotor. En
motor som kan utnyttjas till att skärpa den skånska
näringslivsprofilen inom jordbruks- och livsmedelssektorn.
Här skulle en kraftsamling kunna ske genom samverkan i
nätverk mellan Högskolan i Kristianstad,
Lantbruksuniversitetet i Alnarp inklusive dess anläggning
på Balsgård samt Tekniska högskolan och
Ekonomihögskolan vid Universitetet i Lund/Malmö.
Högskolan har av riksdagen fastställt regionalt ansvar att
svara för högre utbildning och utveckling. Högskolan förser
dessutom regionen med ''service'' i form av professionella
medarbetare inom såväl den offentliga som den privata
sektorn. För vissa utbildningsprogram medverkar
högskolan inte bara i ett regionalt utan även i ett nationellt
perspektiv.
Av grundläggande betydelse för en högskolas framtid är
att grundutbildning av studenter, utveckling och
forskningsverksamhet i lämplig form kan bedrivas jämsides.
Det förutsätter kompetenta lärare, bra utrustning och
ändamålsenliga lokaler. De av högskolans lärare som inte
är forskarutbildade ska beredas möjlighet att gå igenom
forskarutbildning i ökad omfattning. På sikt bör samtliga
lärare ha den kompetensen.
Viktigt är också att Universitetet i Lund/Malmö
samarbetar med den regionala högskolan i syfte att stärka
den gemensamma kompetensen i Skåne. Studenter som
gått utbildning i Kristianstad bör aktivt rekryteras till
forskarutbildning vid universitetet.
Lämpliga grundutbildningar bör lokaliseras från
Lund/Malmö till Kristianstad. Detta kan universitetet själv
fatta beslut om.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en konsthögskola i Skåne,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om tre mindre laboratorier som
nationella forskningsresurser,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om högre utbildning i Skåne.

Stockholm den 24 januari 1994

Olle Schmidt (fp)

Margitta Edgren (fp)

Bengt Harding Olson (fp)

Siw Persson (fp)