Den ökade internationaliseringen ställer ökade krav på juridisk kompetens i förvaltningar, företag och organisationer. Det har under lång tid varit en besvärande brist på utbildade jurister i norra Sverige. Glädjande nog kan juristutbildning numera erbjudas vid Umeå universitet. Antalet sökande var förhållandevis stort med nio förstahandssökande till varje utbildningsplats. Utöver juristutbildningen bedrivs dessutom annan grundutbildning inom det juridiska området. Efterfrågan på denna utbildning är stor och antalet studerande på fristående kurser är växande. Inslag av juridik finns i andra utbildningsprogram, t ex socionomprogrammet och ekonomprogrammen. För att ernå en god kvalitet i juristutbildningen krävs en förstärkt forskningsorganisation. Detta har också i olika dokument framförts från regering och riksdag.
Det juridiska området vid Umeå universitet tillhör den samhällsvetenskapliga fakulteten jämfört med att detta område vid universiteten i Stockholm, Lund och Uppsala har egna fakulteter som tilldelas särskilda medel. Detta skapar problem för Umeå universitet. Tillgången på disputerande lärare i grundutbildningen är för närvarande bristfällig. Endast 4 av institutionens drygt 25 lärare/forskare är disputerade. Omkring 20 doktorander och lärare deltar aktivt i forskarutbildning inom det juridiska området. Handledarresurserna är starkt begränsade då institutionen endast har en professur. Lund, Uppsala och Stockholm har vardera ca 20 professurer i juridik.
Dessvärre saknar den samhällsvetenskapliga fakulteten medel att finansiera högre forskartjänster inom området. De samhällsvetenskapliga ämnena vid Umeå universitet befinner sig fortfarande i en konsolideringsfas vilket gör det svårt att omprioritera medel utan att allvarligt äventyra annan verksamhet. Utan resurstillskott måste den fortsatta kunskapsutvecklingen inom det juridiska området ske på de samhällsvetenskapliga ämnenas bekostnad.
Umeå universitet saknar även de fonder som andra äldre universitet förfogar över och som ger möjligheter till ekonomiska tillskott vid liknande situationer.
Införs de aktivitetsrelaterade fakultetsmedlen är risken stor att den ekonomiska situationen kan försvåras. Denna situation måste kunna lösas antingen genom omfördelning i anslag så att nya utbildningar vid unga universitet ges en reell möjlighet att erbjuda hög kvalitet i sin utbildning utan att annan utbildning åsidosätts. Eller genom att resurstilldelningssystemet tar hänsyn till de ekonomiska problem som uppstår när unga universitet påbörjar nya utbildningar.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts rörande finansieringen av nya fakulteter vid unga universitet.
Stockholm den 24 januari 1994 Karin Israelsson (c) Stefan Attefall (kds) Hans Dau (m) Ulla Orring (fp)