I prop. 1992/93:170, avsnitt 8 angående Nationella forskningsanläggningar och Nationella forskningsresurser framhålls bl.a. att forskningsrådens ansvar även bör omfatta mindre, ofta tvärvetenskapliga, inrättningar av stort nationellt intresse, där det föreligger risk att det lokala ansvaret för anläggningen upphör. Som exempel på sådana inrättningar nämns i propositionen arkeologiska laboratorier som utför naturvetenskapliga analyser.
Utbildningsdepartementet anför vidare i ovannämnda proposition bl.a. följande i detta sammanhang:
Vid universiteten i Lund och Umeå bedrivs forskning vid små naturvetenskapliga laboratorier av stor betydelse för delar av den humanistiska, särskilt den arkeologiska forskningen. I Lund finns det dendrokronologiska laboratoriet och det keramiska laboratoriet vid naturgeografiska institutionen, i Umeå det miljöarkeologiska laboratoriet vid den arkeologiska institutionen. Delar av verksamheten har en resursmässigt svår situation, delvis beroende på den tvärvetenskapliga karaktären. Regeringen finner det angeläget att denna verksamhet säkerställs och förutsätter att universiteten i Lund och Umeå tillskjuter erforderliga medel minst fram till den tidpunkt då den nya organisationen enligt ovan träder i kraft. Regeringen avser inför budgetåret 1993/94 återkomma till riksdagen med en bedömning av resursbehovet hos anläggningarna.
Frågan om de mindre laboratoriernas ställning och finansiering har utretts av en referensgrupp i NFR:s och UHÄ:s regi. Utredningen föreslår att de tre ovannämnda mindre laboratorierna i Lund och Umeå skall få ställning som Nationella forskningsresurser. Riksdagen föreslås också ge ett gemensamt anslag för dessa resurser. Sedermera gav regeringen NFR i uppdrag att i samråd med respektive universitet och forskningsråd bedöma medelsbehovet för de Nationella forskningsanläggningarna och de Nationella forskningsresurserna.
I september 1993 redovisade NFR en rapport i vilken man bedömer de ekonomiska behoven för dessa anläggningar och resurser. Av rapporten framgår att var och en av de tre forskningsresurserna bör tilldelas ett grundbelopp för lönekostnader på 567 000 kronor per år.
I årets budgetproposition -- 1994/95:100 bil. 9 -- avsätter regeringen ekonomiska resurser för de stora forskningsanläggningarna. Däremot nöjer man sig vad beträffar de mindre anläggningarna med följande konstaterande (BP sid. 244):
Frågan om de nationella forskningsresurserna bör ytterligare övervägas. Det gäller miljöarkeologiska laboratoriet i Umeå samt laboratorierna för keramisk forskning och för vedanatomi och dendrokronologi i Lund. Det ankommer på respektive värduniversitet att tillföra laboratorierna de resurser som erfordras för att en verksamhet med god kvalitet skall kunna upprätthållas.
Den sammanlagda kostnaden för de tre aktuella laboratorierna beräknas enligt NFR:s rapport 93-09-17 uppgå till 1 701 000 kronor. Av detta beloppa beräknas de berörda fakulteterna bidra med 840 000 kronor. Kvarvarande beräknad nettokostnad är alltså 861 000 kronor.
Enligt vad vi inhämtat är universiteten i Umeå såväl som i Lund beredda att ta ett fortsatt ekonomiskt ansvar för dessa internationellt kända laboratorier i så stor utsträckning detta är möjligt i förhållande till universitetens samlade resurser. Eftersom emellertid riksdagen och regeringen i flera sammanhang klart slagit fast att det här rör sig om nationella forskningsresurser ligger häri också ett ansvar att medverka till att den unika kompetens och erfarenhet som byggts upp i Umeå och Lund inte går förlorad. Härav följer enligt vår uppfattning också att regeringen bör tillskjuta vissa ekonomiska medel till de berörda verksamheterna och snarast återkomma med förslag till riksdagen i detta avseende.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nationella forskningsresurser till mindre laboratorier i Lund och Umeå.
Stockholm den 25 januari 1994 Bengt Silfverstrand (s) Mats Lindberg (s)