med anledning av prop. 1993/94:177 Utbildning och forskning. Kvalitet och konkurrenskraft
Frågan om hur brist och överskott av metaller påverkar
hälsan hos människor och djur är en viktig framtidsfråga.
Alla de tungmetaller som spritts och sprids i vår miljö utgör
ett hot mot allt liv. Försurningen gör att kadmium i marken
fälls ut och tas upp i växterna. I vissa delar av Sverige där
kadmiumhalterna i marken är höga har även älgar och
andra vilda djur höga halter kadmium i organ som lever och
njure. Detta har visats av Statens veterinärmedicinska
anstalt i Uppsala. Även i brödsäden tas kadmium upp, t ex
i vissa områden i Skåne där Sveriges geologiska
undersökning och Naturvårdsverket slagit larm om höga
kadmiumhalter i marken. Inför avvecklingen av amalgamet
som tandlagningsmaterial kommer också frågan om
amalgamets påverkan på människors hälsa att väcka allt
mer uppmärksamhet och oro bland medborgarna. Det blir
nödvändigt att kunna svara på enskilda människors frågor
om deras sjukdom kan bero på tandfyllningarna.
Mätmetoder, som kan visa om en individ har sjukdom som
orsakats av kvicksilver och andra metaller i
tandlagningsmaterial, finns inte i allmänt bruk idag. Vid
Amalgamenheten vid Akademiska sjukhuset i Uppsala
pågår forskning i samarbete med bl a institutionen för
strålningsvetenskap vid Uppsala universitet för att ta fram
sådana mätmetoder. Sådana diagnoshjälpmedel finns ännu
inte någon annanstans i världen. Hittills har man kunnat
visa att vissa individer med svåra sjukdomssymtom har
kvicksilver lagrat i röda och vita blodkroppar. Man har
också konstaterat att vissa svårt sjuka individer visar
överkänslighetsreaktioner, inte bara emot kvicksilver från
tandlagningsmaterial utan också emot metaller som guld,
palladium och titan, vilka ingår i dentalmaterial.
De patienter som visat avvikande reaktioner enligt dessa
mätmetoder är ofta svårt sjuka. De har dålig livskvalitet och
kostar samhället stora pengar. Bara en mindre grupp
patienter har hittills kunnat få möjlighet till diagnos genom
dessa mätmetoder. Brist på resurser gör att utvecklingen av
diagnosmetoderna inte går så snabbt som den skulle kunna
göra. Forskningsråden ser inte som sin uppgift att satsa på
sådan verksamhet.
All den forskning som beskrivs ovan bedrivs tillsammans
med mycket annat inom ramen för Metallbiologiskt
centrum i Uppsala. Vid Metallbiologiskt centrum pågår en
uppbyggnad av ett kompentenscentrum på miljöområdet
med forskningssamarbete både i Sverige och med andra
länder. En gemensam forskarutbildning är också under
uppbyggnad. Detta är ett embryo till en forskarskola.
Inom nätverket Metallbiologiskt centrum är 20
institutioner vid Uppsala båda universitet verksamma.
Dessutom ingår myndigheterna SVA och SGU samt
Akademiska sjukhuset och Uppsala kommun.
I utbildningsutskottets betänkande 1993/94:UbU5 sägs:
''Ett metallbiologiskt centrum inrättades i Uppsala 1 juli
1992 med uppgift att fungera som ett samverkansorgan för
forskning och information om hur spårelement påverkar
hälsan hos människor och djur. Det är fr o m innevarande
budgetår knutet till SLU, som enligt förslag i
forskningspropositionen våren 1993 tillförts en miljon
kronor för att säkra basfinansieringen. Utskottet instämmer
i vad motionärerna anför om att verksamheten vid
Metallbiologiskt centrum är viktig och utgår ifrån att
berörda myndigheter prövar möjligheterna att göra
erforderliga insatser för ifrågavarande forskning.''
Liknande uttalanden har gjorts även av socialutskottet och
jordbruksutskottet.
Med tanke på verksamhetens stora omfattning och
betydelse är dess medel otillräckliga. Det är därför helt
nödvändigt att resurser ställs till förfogande för
vidareutbildning av centrumets arbete och forskning. För
informationsutbyte inom nätverket för internationellt
samarbete, för att ge medlemmarna möjlighet att satsa mer
på metallbiologiska frågor och för att utvecklingen av
diagnosmetoder skall kunna genomföras effektivt och
dessutom snabbt kunna föras ut i klinisk tillämpning behövs
ökade resurser. Detta bör ske genom en omfördelning av
medel ur återstoden av Fond 92--94 till Metallbiologiskt
centrum.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en omfördelning av pengar till
Metallbiologiskt centrum ur Fond 92--94.
Stockholm den 18 april 1994
Marianne Andersson (c)