Sambandet mellan forskningen, högre utbildning och en
bra utveckling av näringslivet framstår allt tydligare. De
högskolor och universitet som satsar på att profilera sig
inom de ämnesområden där näringslivets behov är stort
verkar som motor i denna utveckling. Detta innebär såväl
stärkt konkurrenskraft för företagen som en positiv
utveckling av möjligheterna på arbetsmarknaden. Vid
Högskolan i Karlskrona/Ronneby är denna koppling,
främst inom sektorn informationsteknologi, påtaglig.
Denna profilering har starkt påverkat den goda
utvecklingen bl a vid Soft Center där ett femtiotal företag
och högskolan arbetar och utvecklas tillsammans. Det s k
TelecomCity i Karlskrona som är ett nätverk av
telekommunikationsföretag är i högsta grad beroende av
högskolans utbildning och forskning. Detta medför att de
studenter som utbildas vid högskolan i högsta grad är
attraktiva på arbetsmarknaden och således kan få en bra
utbildning som ger möjligheter till såväl anställning som
vidareutveckling.
För att möjliggöra en positiv utveckling av
arbetsmarknaden och näringslivet är det viktigt att
takbeloppen för högskolorna i vissa fall kan justeras. Ett
exempel där detta borde ske är just Högskolan i
Karlskrona/Ronneby. Man har här begärt en höjning av
takbeloppet motsvarande drygt 260 helårsstudenter. Det
handlar då om en utbyggnad av utbildningar inom bl a
telekommunikation och programvaruhantering där
efterfrågan är stor från såväl företagen som från
studenterna. Utöver denna ökning av antalet studenter
avser man också en fördjupning av utbildningarna med bl a
tekniska magisterexamina, i linje med förslag från
kanslersämbetet.
Högskolan i Karlskrona/Ronneby är ung. Drygt fyra år
gammal. Man har här planerat och genomfört en tillväxt om
cirka 20 % per år. Detta innebär att man redan under
innevarande år räknar med att nå sitt tilldelade takbelopp.
Med tanke på det allmänna allvarsamma läget inom
arbetsmarknaden är det dock positivt att olika positiva
faktorer kommer fram och att vi klart kan se olika sektorer
inom näringslivet med god tillväxt. Det är därför viktigt att
stimulera utvecklingen inom dessa sektorer. Det är då en
viktig och avgörande satsning på den högre utbildningen
inom dessa områden att behovet av kvalificerade
medarbetare kan tillgodoses.
Det är viktigt att också de mindre och nya högskolorna
ges möjlighet till forskning, i synnerhet inom olika och
profilerade områden. Detta innebär och ger möjlighet till
en höjning av högskolornas kompetens liksom av
näringslivets. Statens satsning på forskningsmedel till dessa
högskolor är blygsam och borde ökas. De medel som i dag
finns för forskning kommer ofta till större delen från andra
källor såsom stiftelser, företag, NUTEK m fl. Detta innebär
att den fasta samhälleliga basen för denna verksamhet blir
begränsad. Det vore rimligt att förhållandet mellan
samhällets/statens insatser och andra finansiärers i detta fall
fick en förändrad proportion. Rimligt vore att statens andel
blev cirka hälften av denna forskningsverksamhet. Medel
för detta bör tas från anslag C 47, anslagsposten 16, för
forskningssamverkan mellan högskolor och näringsliv.
I årets budget föreslås även att lokalanslaget skall utgöra
en del av ersättningen för antalet helårsstudenter. Det är i
sak ett rimligt och sunt ekonomiskt förslag. Men det synes
dock finnas ett antal problem som man måste hantera och
finna bra lösningar på i detta systemskifte för att inte hamna
fel. För universiteten och de högskolor som har fasta
forskningsresurser har man utöver schablonbeloppet tillfört
lokalmedel för forskningslokaler så att tilldelningen blir
oförändrad. För de nya högskolorna, dit bl a högskolan
Karlskrona/Ronneby hör, slår dock schablonen fullt ut och
avvikelser föreslås sedan korrigeras över ett antal år. Det
finns dock små, om ens några, möjligheter att ändra
hyreskontrakten då de är av långtida art. Det vore därför
riktigt att låta den modell som gäller för universiteten bli
gällande även för de nya högskolorna så att lokalmedlen blir
oförändrade och att lokalmedel även kopplas mot nya
forskningsmedel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om takbeloppen för vissa högskolor,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om fördelningen av forskningsmedel
till de nya högskolorna,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av tilldelningen av
lokalanslag.
Stockholm den 24 januari 1994
Sven-Olof Petersson (c)