Trots kvarvarande stora brister på teckentolkar och behov av fortsatt intensivt utbildnings- och utvecklingsarbete står Sverige i den internationella fronten vid undervisning av döva och hörselskadade samt därmed sammanhängande verksamhet. Vårt lands möjligheter att på olika sätt medverka till att stärka teckenspråkets ställning och medverka i utvecklingen inom döv- och hörselområdet är internationellt sett mycket goda.
I detta arbete spelar Örebro län med sin särställning beträffande hörselvården en nyckelroll. Örebro har därmed unika möjligheter att utvecklas som ett europeiskt centrum för undervisning av döva och hörselskadade.
Stora behov
Att förstå och kunna bli förstådd är av grundläggande betydelse för en människas livskvalitet liksom för hennes möjligheter att utvecklas och leva ett liv med mening och innehåll.
I alltför stor omfattning saknas erforderliga kunskaper i teckenspråk bl.a. hos personal av olika kategorier, som i sitt arbete behöver kommunicera med hörselskadade/döva. Detta gäller t.ex personal inom undervisning, boende, vård, habilitering/rehabilitering, omsorger och annan serviceverksamhet, men också föräldrar, syskon och andra närstående.
Bristen på tolkar och teckenspråkskunniga lärare är allvarlig. Handikapputredningen visade att det finns 200 utbildade tolkar i Sverige, men behov av ytterligare 800. Situationen kommer att försämras ytterligare under de närmaste åren mot bakgrund av bl.a. pensionsavgångar ur yrket. Bristen på teckenspråkslärare är mycket allvarlig.
Örebro resurscentrum för kommunikationshandikapp
Örebro har lång tradition som resurscentrum för kunskap om kommunikationshandikapp. Specifik kompetens finns bl.a. inom områdena diagnostik, vård, omsorg, social service, habilitering/rehabilitering, hjälpmedel, utbildning och forskning.
För flera funktionshinder bl.a. hörsel- och synskador, dövblindhet samt vissa andra flerhandikapp/tilläggshandikapp har Örebro särskilda resurser på regional och nationell nivå. Genom samarbetsorganet, Centrum för kunskap om kommunikationshandikapp, har värdefull samverkan utvecklats för att optimalt utveckla dessa särskilda resurser till ett nationellt och internationellt kunskapscentrum.
Örebro resurscentrum för teckenspråk
I Örebro finns ett brett utbud av specialiserad verksamhet riktad till döva och hörselskadade: Kommunal barnomsorg för döva/hörselskadade barn Statlig specialskola, Birgittaskolan, med kunskapscentrum för döva/hörselskadadeSveriges enda riksgymnasium för döva respektive hörselskadade och även språksstörda Gymnasial utbildning, riksyrkessärskola för döva/hörselskadadeSveriges enda läromedelscentral för produktion av läromedel för specialskolorna för döva och hörselskadade
I Örebro finns också:Ekeskolan med dess nationella resurscentrum. Vid skolan bedrivs också undervisning för dövblinda barn och ungdomarEtt omfattande forsknings- och utvecklingsarbete pågår vid Ekeskolan i samverkan med olika universitet och högskolor liksom vid regionsjukhuset i Örebro. Vid RSÖ finns bl.a. en audiologisk klinik samt en professur i audiologiÖrebro läns landstings omfattande hörsel- och dövpedagogiska verksamhet för bl.a. barn och ungdomar Speciallärarutbildning f.n. i samverkan med Stockholms universitetEn av landets största tolkcentraler bl.a. för teckenspråkstolkarRegelbundna forskningskonferenser, där olika aspekter på kommunikationshandikapp kontinuerligt uppmärksammasSPRIDA, ett regionalt tvärfackligt expertteam för utprovning, anpassning och utveckling av databaserade hjälpmedel.
Teckenspråksundervisning bedrivs i länet bl.a. i: Fellingsbro folkhögskola med ettårig grundkurs och likaså ettårig fortsättningskurs i teckenspråkHögskolan i Örebro med bl.a. 20 poängs teckenspråkskurs, samt 60 poängs påbyggnadsutbildning för blivande speciallärare Teckenspråkskurser bl.a. för föräldrar och syskon till döva/hörselskadade barn genom Örebro läns landsting Omfattande utbildning i teckenspråk genom Dövas förening och ett stort antal studieförbund80-veckors grundkurs genom AMU-gruppen AB
Högskolan i Örebro, med sitt breda utbud av olika utbildningsmöjligheter, har också kommit att få stor betydelse för många döva och hörselskadade ungdomar, som väljer att bedriva sin högskoleutbildning här.
Ytterligare resurser för att anpassa högskolan till döva och hörselskadade studenter skulle underlätta möjligheterna till högskolestudier för ungdomarna. Vid högskolan drivs flera forskningsprojekt med inriktning på kommunikationshandikapp. Högskolans engagemang för döva och hörselskadade har också lett till kontakter med amerikanska universitet med särskilda förutsättningar att stödja studenter med hörselhandikapp. Mycket talar för att högskolan i Örebro skulle ha unika förutsättningar att utvecklas som ett europeiskt centrum för kommunikationshandikapp.
Örebros långa tradition inom döv/hörselområdet har också lett till stort intresse för teckenspråket bland kommunens ungdomar. Bl.a. har det senaste året 117 ungdomar i gymnasieskolan valt 190 timmars teckenspråksundervisning som individuellt tillval. Också intresset för studieförbundens teckenspråksundervisning är stort.
Gynnsamma förutsättningar för fortsatt utveckling
Som framgått ovan har Örebro unika resurser inom området kommunikationshandikapp. Bredden och mångfalden av kompetens och resurser i Örebroområdet liksom närheten mellan olika verksamheter är instrument för att utveckla Örebro som ett nationellt och internationellt resurscentrum och bidra till att komma till rätta med den allvarliga bristsituationen beträffande bl.a. teckenspråkstolkar och speciallärare, samt utveckla forskning runt kommunikationshandikapp.
Landstinget och Örebro stad har i samverkan bl.a. med specialskolorna bildat ett samverkansorgan, Centrum för kunskap om kommunikationshandikapp, CKH, för att främja samverkan och resurssamordning över huvudmannaskapsgränserna.
Om de resurser som finns i Örebro ska kunna tas till vara på ett optimalt sätt krävs en medveten satsning också från statsmakternas sida att genom särskilda insatser stödja utvecklingen av ett nationellt/europeiskt teckenspråkscentrum i Örebro.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av statliga åtgärder för att stödja utvecklingen av ett nationellt/europeiskt teckenspråkscentrum i Örebro.
Stockholm den 24 januari 1994 Maud Björnemalm (s) Sture Ericson (s) Håkan Strömberg (s) Hans Karlsson (s) Inger Lundberg (s)