Att utbilda sig är en bra investering för framtiden.
Kunskaper har visserligen alltid behövts, men i den
föränderliga värld vi nu lever i, där det tidigare
industrisamhället är på väg in i kunskaps- och
tjänstesamhället, är nödvändiga kunskaper nyckeln till
arbete, utveckling och välfärd.
Att satsa på utbildning, när arbetslöshetssiffrorna är
höga, är också det mest kostnadseffektiva sättet att använda
inte bara de resurser som normalt står till utbildningens
förfogande utan också arbetsmarknadsmedel. Det är bättre
att alla, framför allt våra ungdomar, höjer sin
kompetensnivå och utbildningsstandard istället för att gå
sysslolösa och arbetslösa.
Trots ett besvärligt statsfinansiellt läge med stora
besparingskrav har den nuvarande regeringen hävdat
betydelsen av utbildning. Riksdagen har bl.a beslutat om ny
högskolelag, nytt resursfördelningssystem och
forskningspolitikens inriktning för den kommande
treårsperioden. Från de tidigare löntagarfonderna har
överförts ca. 10 miljarder kronor för forskningsändamål.
Det har också tillskapats ytterligare nya högskoleplatser.
Ökade satsningar på det tredje gymnasieåret genomförs.
Extra platser har skapats inom den kommunala
vuxenutbildningen. Ytterligare medel har också satsats för
att erbjuda ungdomar påbyggnadsutbildningar.
Fler utbildningsplatser behövs
Alla de elever, som efterfrågat studieplats har trots de
olika extraordinära utbildningssatsningarna inte kunnat
erbjudas plats, vilket är olyckligt. Utbyggnaden av den
högre utbildningen och forskningen måste därför ha högsta
möjliga ambitionsnivå även framöver.
Sverige har, jämfört med våra viktigaste
konkurrentländer, en lägre andel högutbildade i
näringslivet. Det måste förändras. Svensk arbetskraft måste
ha kvalitativt hög internationell standard, annars tappar vi
tempo och konkurrenskraft gentemot omvärlden. Den
högre utbildningen måste byggas ut och förstärkas även av
dessa skäl.
Decentraliserad utbildning utvecklar regionerna
Ytterligare högskolesatsning är motiverat utifrån andra
motiv än rent utbildningsmässiga.
I regioner med närhet till högskola/universitet skapas
dynamik i näringslivet. För att alla regioner skall kunna
utveckla sitt näringsliv krävs det god tillgång till högre
utbildning, forskning och forskningsbyar. Tillgången till en
decentraliserad kvalificerad utbildning och forskning är
viktig för att '' Hela Sverige ska leva.'' Även de som bor
utanför storstadsregionerna måste ha närhet till
kvalificerade utbildningsmiljöer.
Ytterligare ett universitet
Ett utbyggt och decentraliserat utbildningssystem med
möjlighet till hög kvalitet och närhet till utbildning
förutsätter att de mindre och medelstora högskolorna ges
möjlighet att utvecklas. En utbildningsstruktur där
resurserna koncentreras till universitet i ett fåtal
storstadsregioner är inte tillfredsställande i ett
decentraliserat samhälle. Möjligheterna att snabbt
ytterligare utöka antalet platser vid befintliga högskolor och
universitet är dessutom i nuläget begränsade.
De mindre och medelstora högskolorna står idag för
mycket av den dynamik och utveckling som sker inom olika
regioner. De har idag 20 % av antalet studerande men
endast 10 % av resurserna. Med ökade ekonomiska insatser
och forskningsresurser skulle dessa högskolors betydelse för
den regionala utvecklingen mångfaldigas.
Centern har under lång tid argumenterat för
förstärkning av de mindre och medelstora högskolorna. Vi
anser att man nu bör ta steget fullt ut och inrätta minst ett
nytt universitet. Regeringen bör utreda formerna för detta
och snarast återkomma till riksdagen, senast inför nästa
forskningspolitiska proposition.
Utbyggnaden av den högre utbildningen och
forskningen följer en linje om högsta möjliga
ambitionsnivå. De beslut om fler högskoleplatser som
hittills fattats innebär att vi om några år kommer att ha
ytterligare ca. 50 000 studenter inom den högre
utbildningen. Detta är både kortsiktigt och långsiktigt
viktiga strategiska åtgärder.
Den kraftiga utökning av antalet studerande motsvarar
gott och väl det antal studerande som finns vid något av våra
större universitet. För att möta det behov som finns av mer
utbildningsplatser, är det därför både rimligt och motiverat
att bygga ut minst en högskola och ge denna status av
universitet, förslagsvis någon av de f.d
universitetsfilialerna. Då skulle fler sökande snabbare
kunna beredas plats inom den högre utbildningen.
Vid de gamla universitetsfilialerna finns även en väl
fungerande infrastruktur med god studiesocial miljö och
forskningsmiljö. Det är vår uppfattning att investeringar
här ger större effekt än motsvarande investeringar vid något
av våra universitet.
Kostnaderna för ett nytt universitet kan finansieras inom
befintliga anslag. Kostnaderna för årsstudieplatser eller
helårsprestationer är upptagna i budgeten. Detta förändras
inte av att man bokför dessa på ny ort. Vidare finns det en
inte obetydlig del kvar av löntagarfondsmedlen. Dessa
medel bör enligt vårt förmenande användas för en fortsatt
decentralisering och utbyggnad av den högre utbildningen
och forskningen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om utbyggnad av minst en högskola
till universitet.
Stockholm den 24 januari 1994
Ingbritt Irhammar (c)
Marianne Andersson (c)