Att utbilda sig är en bra investering för framtiden. Kunskaper har visserligen alltid behövts, men i den föränderliga värld vi nu lever i, där det tidigare industrisamhället är på väg in i kunskaps- och tjänstesamhället, är nödvändiga kunskaper nyckeln till arbete, utveckling och välfärd.
Att satsa på utbildning, när arbetslöshetssiffrorna är höga, är också det mest kostnadseffektiva sättet att använda inte bara de resurser som normalt står till utbildningens förfogande utan också arbetsmarknadsmedel. Det är bättre att alla, framför allt våra ungdomar, höjer sin kompetensnivå och utbildningsstandard istället för att gå sysslolösa och arbetslösa.
Trots ett besvärligt statsfinansiellt läge med stora besparingskrav har den nuvarande regeringen hävdat betydelsen av utbildning. Riksdagen har bl.a beslutat om ny högskolelag, nytt resursfördelningssystem och forskningspolitikens inriktning för den kommande treårsperioden. Från de tidigare löntagarfonderna har överförts ca. 10 miljarder kronor för forskningsändamål. Det har också tillskapats ytterligare nya högskoleplatser. Ökade satsningar på det tredje gymnasieåret genomförs. Extra platser har skapats inom den kommunala vuxenutbildningen. Ytterligare medel har också satsats för att erbjuda ungdomar påbyggnadsutbildningar.
Fler utbildningsplatser behövs
Alla de elever, som efterfrågat studieplats har trots de olika extraordinära utbildningssatsningarna inte kunnat erbjudas plats, vilket är olyckligt. Utbyggnaden av den högre utbildningen och forskningen måste därför ha högsta möjliga ambitionsnivå även framöver.
Sverige har, jämfört med våra viktigaste konkurrentländer, en lägre andel högutbildade i näringslivet. Det måste förändras. Svensk arbetskraft måste ha kvalitativt hög internationell standard, annars tappar vi tempo och konkurrenskraft gentemot omvärlden. Den högre utbildningen måste byggas ut och förstärkas även av dessa skäl.
Decentraliserad utbildning utvecklar regionerna
Ytterligare högskolesatsning är motiverat utifrån andra motiv än rent utbildningsmässiga.
I regioner med närhet till högskola/universitet skapas dynamik i näringslivet. För att alla regioner skall kunna utveckla sitt näringsliv krävs det god tillgång till högre utbildning, forskning och forskningsbyar. Tillgången till en decentraliserad kvalificerad utbildning och forskning är viktig för att '' Hela Sverige ska leva.'' Även de som bor utanför storstadsregionerna måste ha närhet till kvalificerade utbildningsmiljöer.
Ytterligare ett universitet
Ett utbyggt och decentraliserat utbildningssystem med möjlighet till hög kvalitet och närhet till utbildning förutsätter att de mindre och medelstora högskolorna ges möjlighet att utvecklas. En utbildningsstruktur där resurserna koncentreras till universitet i ett fåtal storstadsregioner är inte tillfredsställande i ett decentraliserat samhälle. Möjligheterna att snabbt ytterligare utöka antalet platser vid befintliga högskolor och universitet är dessutom i nuläget begränsade.
De mindre och medelstora högskolorna står idag för mycket av den dynamik och utveckling som sker inom olika regioner. De har idag 20 % av antalet studerande men endast 10 % av resurserna. Med ökade ekonomiska insatser och forskningsresurser skulle dessa högskolors betydelse för den regionala utvecklingen mångfaldigas.
Centern har under lång tid argumenterat för förstärkning av de mindre och medelstora högskolorna. Vi anser att man nu bör ta steget fullt ut och inrätta minst ett nytt universitet. Regeringen bör utreda formerna för detta och snarast återkomma till riksdagen, senast inför nästa forskningspolitiska proposition.
Utbyggnaden av den högre utbildningen och forskningen följer en linje om högsta möjliga ambitionsnivå. De beslut om fler högskoleplatser som hittills fattats innebär att vi om några år kommer att ha ytterligare ca. 50 000 studenter inom den högre utbildningen. Detta är både kortsiktigt och långsiktigt viktiga strategiska åtgärder.
Den kraftiga utökning av antalet studerande motsvarar gott och väl det antal studerande som finns vid något av våra större universitet. För att möta det behov som finns av mer utbildningsplatser, är det därför både rimligt och motiverat att bygga ut minst en högskola och ge denna status av universitet, förslagsvis någon av de f.d universitetsfilialerna. Då skulle fler sökande snabbare kunna beredas plats inom den högre utbildningen.
Vid de gamla universitetsfilialerna finns även en väl fungerande infrastruktur med god studiesocial miljö och forskningsmiljö. Det är vår uppfattning att investeringar här ger större effekt än motsvarande investeringar vid något av våra universitet.
Kostnaderna för ett nytt universitet kan finansieras inom befintliga anslag. Kostnaderna för årsstudieplatser eller helårsprestationer är upptagna i budgeten. Detta förändras inte av att man bokför dessa på ny ort. Vidare finns det en inte obetydlig del kvar av löntagarfondsmedlen. Dessa medel bör enligt vårt förmenande användas för en fortsatt decentralisering och utbyggnad av den högre utbildningen och forskningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om utbyggnad av minst en högskola till universitet.
Stockholm den 24 januari 1994 Ingbritt Irhammar (c) Marianne Andersson (c)