Motion till riksdagen
1993/94:Ub689
av Lennart Brunander (c)

Textil formgivarutbildning vid Högskolan i Borås


Bakgrund
Det nya resurstilldelningssytemet för universitet och
högskolor innebär bl a att alla kurser klassificeras efter sitt
ämnesinnehåll i olika kostnadsklasser.
Vad gäller de konstnärliga inslagen i designutbildningen
vid Högskolan i Borås får inte högskolan ersättning för
normer enligt konstnärliga utbildningar (prop 1993/94:100
sid 160).
I denna motion föreslås att formgivarprogrammen vid
Högskolan i Borås skall erhålla resurser beräknade på
samma sätt som för andra designutbildningar.
De textila utbildningarna vid Högskolan i Borås
Utbildningen inom textil och konfektion är i Borås
baserad på hundraåriga traditioner. Verksamheten vid
dåvarande textilinstitutet överfördes läsåret 1993/94 till
högskolan, och de nya specialistutbildningar som därvid
organiserades omfattar 230 helårsstudenter.
Höskolans textila utbildningsprogram (om 120 poäng
vardera) leder till verksamheten som textilingenjörer,
textilekonom, modedesigner och textildesigner. Dessutom
finns yrkesteknisk högskoelutbildning om 60 poäng och
handvävningslinjen, 40/60 poäng (Väfskolan).
Utmärkande för dessa utbildningsprogram är dels att
utbildningen med hänsyn till det stora behovet av lärarstöd
och utrymme i verkstadslokalerna bedrivs i små grupper
dels att inslagen av konstnärlig utbildning/träning är
betydande. Framför allt gäller detta naturligtvis
designutbildningarna inom mode och textil.
I högskolans designutbildningar omfattar de
konstnärliga kurserna 76 % 
(mode) resp 71 % 
(textil).
Resurser för konstnärlig träning
Designundervisning bedrivs i olika speciallokaler som är
särskilt iordningställda och utrustade för resp kursområde.
För enskilda arbeten har eleverna tillgång till ateljéer och
verkstäder. De konstnärligt inriktade utbildningsmomenten
kräver handledning individuellt och i mycket små grupper.
De lärare som anlitas för det konstnärliga
utbildningsområdet har samtliga en gedigen konstnärlig
utbildning (Konstfackskolan eller motsvarande) och
omfattande erfarenhet från arbete i branschen.
Tre lärare är fast knutna till institutionen. Dessutom
anlitas ett flertal timlärare och gästföreläsare, varav en del
med professorskompetens. Projekt- och examensarbeten
bedöms alltid av specialistkompetent extern jury.
De ungdomar som söker till designutbildningarna får
genomgå inträdesprov som styrker deras konstnärliga
förmåga. Under dessa ''provdagar'' anlitas i
bedömningsarbetet personer med konstnärlig bakgrund och
erfarenhet.
Antalet sökande är stort och har de senaste åren uppgått
till 5--6 gånger antalet tillgängliga platser (20 st) 
i åk 1.
Designutbildningen vid Högskolan i Borås leder fram till
kandidatexamen i textildesign resp konfektionsdesign.
För att säkerställa kvaliteten i de textila
formgivarutbildningen sker ett nära samarbete med
Högskolan för design och konsthantverk vid Göteborgs
universitet (HDK). Ett motsvarande samarbete sker f ö
med Chalmers tekniska högskola vad gäller
textilingenjörsutbildningen.
Utredning och klädformgivning
Förra året fattade riksdagen beslut om att anslå medel
för att Konstfack skall ges möjlighet att undersöka
förutsättningarna för en förbättrad
klädformgivarutbildning. Utbildningsutskottet uttalade
därvid att det är självklart att Konstfack i sitt
utredningsarbete skall ta till vara den kompetens och det
kunnande som Högskolan i Borås har inom det textila
området.
Det kan här finnas skäl att understryka att frågan om hur
utbildningen vid Högskolan i Borås skall klassificeras inte
har något samband med detta uppdrag.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de textila
formgivarutbildningarna vid Högskolan i Borås skall
klassificeras och finansieras på samma sätt som annan
konstnärlig högskoleutbildning.

Stockholm den 25 januari 1994

Lennart Brunander (c)