Mitthögskolan driver en mycket aktiv och målmedveten utveckling av sin forskningsverksamhet. Denna är en direkt fortsättning av forskning och forskarutbildning vid de tidigare högskolorna i Sundsvall/Härnösand och Östersund, som under många år drivits med hög ambition. En viktig anledning för de båda tidigare högskolorna att gå samman till en gemensam enhet var också att åstadkomma en breddning av forskningsverksamheten vad gäller studentunderlag, för rekrytering av forskarstuderande, som forskarkompetens för kvalicerad forskning och forskningshandledning.
Kritiska faktorer vid utvecklingen av en högskola är av såväl kvalitativ som kvantatitativ karaktär. Som redan antytts finns också en koppling mellan dessa, så att en viss storlek på verksamheten krävs för att ge gynnsamma förutsättningar för önskvärd kvalitetsutveckling. Med skapandet av Mitthögskolan har en god utgångspunkt för fortsatt ambitiös kvalitativ utveckling av högskolans verksamhet skapats.
Högskolans kvalitativa utveckling är till stor del knuten till forskningen. Dels är forskningen i sig en av högskolans huvuduppgifter, dels är kopplingen till forskning en viktig kvalitetsaspekt för utbildningen. Den pågående utvecklingen av forskningsverksamheten vid högskolan utgör därför en mycket viktig faktor i dess kvalitetsutveckling.
Den hittillsvarande utvecklingen av forskningen inom den högskoleverksamhet, som nu ingår i Mitthögskolan, har varit framgångsrik. I nuläget är mer än 100 forskarstuderande knutna till högskolan. Andelen forskarutbildade lärare är större än vid någon annan av de mindre och medelstora högskolorna och cirka 20 lärare med professors- eller docentkompetens är knutna till högskolan på hel- eller deltid.
Utvecklingen av forskningen vid högskolan har hittills till stor del finansierats med medel från regionala/kommunala samhällsorgan och andra externa finansieringskällor. Utvecklingen har emellertid nu nått en nivå, där fortsatt finansiering via, i huvudsak, kortsiktiga källor ej längre är tillfredsställande. Det är önskvärt att den fortsatta utvecklingen sker med en ökande andel av kostnaderna för forskningen långsiktigt finansierade. Detta bör ges regeringen till känna.
Mot denna bakgrund finns starka motiv för att föreslå att de nuvarande statliga anslagen för forskningsstödjande åtgärder och forskarutbildning av lärare bör ökas.
Det faktum att den region där Mitthögskolan är lokaliserad, dvs. Jämtlands län och Västernorrlands län, är den del av Sverige där avståndet till universitet -- eller högskola med fasta forskningsresurser -- är störst, ger också ytterligare motiv för att Mitthögskolan bör prioriteras före övriga medelstora högskolor vad gäller basresurser för forskning. Mitthögskolan bör även tilldelas större resurser från anslaget C 47, forskningssamverkan näringsliv och högskolan. Detta bör ges regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts angående basresurser för forskning till Mitthögskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Mitthögskolans rätt att inrätta professurer och examinera doktorer i vissa ämnen.
Stockholm den 25 januari 1994 Stina Eliasson (c) Tage Påhlsson (c)