Forskning vid de mindre och medelstora högskolorna
De mindre och medelstora högskolorna står för en viktig
del av vår högre utbildning och forskning både nationellt
och inom de egna regionerna. Deras utbildning skall som
all högskoleutbildning vara forskningsanknuten. Det råder
också full enighet om att deras lärarkår måste vara aktiv
inom forskningen.
Till detta och andra mera allmänna motiv för att de
mindre och medelstora högskolorna skall bedriva forskning
har under de senaste åren också alltmer lagts deras
näringspolitiska betydelse. Detta hänger framför allt
samman med den ökade vikt som nu läggs vid utvecklingen
i de små och medelstora företagen och dessa företags behov
av tillgång till forskningsmiljöer i närmiljön. Det har också
sin betydelse att storföretag och statliga verk som är
lokaliserade till mellanstora städer har ett behov av en
''kompetenstät'' regional miljö för sin utveckling. Detta
gäller även om de tillgodoser huvuddelen av sitt behov av
specialiserade forskningskontakter via egna internationella
nätverk.
I 1990 års forskningspolitiska proposition föreslog den
dåvarande socialdemokratiska regeringen att de mindre och
medelstora högskolorna skulle få ökade egna resurser för
forskning. Syftet var att resultatet skulle utvärderas och
kunna ligga till grund för senare ställningstaganden till hur
''forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna
och vårdhögskolorna kan utvecklas under 90-talet''.
Förslaget utlöste en vital och intressant
utvecklingsverksamhet. Högskolorna har under senare år
prövat olika vägar att utnyttja regionala förutsättningar till
ökat samarbete både sinsemellan och med stora lärosäten,
andra forskningsinstitutioner, statliga verk, kommuner och
FoU-verksamma företag. Olika organisatoriska former har
vidare utvecklats.
Vi har tidigare framhållit vikten av att forskningen vid
de mindre och medelstora högskolorna bör byggas ut under
90-talet. Målet bör vara att skapa en bas för kontinuerlig
forskningsverksamhet såväl i samverkan med fakulteterna
vid moderuniversiteten som med resurser för forskning på
eget programansvar.
För anslaget C 47 Forskningsstödjande åtgärder vid
mindre och medelstora högskolor föreslås i propositionen
151,5 miljoner kronor. Medel för att stärka deras
forskningsmiljö tillförs också från andra anslag, t.ex. C 45,
anslagsposten Vissa särskilda utgifter för
forskningsändamål.
Riksdagen beslutade vidare hösten 1992 om
öronmärkning av vissa medel inom varje fakultetsanslag för
forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. I 1993
års forskningsproposition (1992/93:170) underlät dock
utbildningsministern att lägga fram ett sådant förslag.
Utbildningsutskottet förutsatte (1992/93:UbU15) att
regeringen i regleringsbrev skulle ge direktiv för
fördelningen av dessa medel. Utgångspunkten för dessa
direktiv skulle enligt utskottet vara de resurser som för det
innevarande budgetåret avsatts under fakultetsanslaget för
motsvarande ändamål. Den erforderliga förändringen
borde också enligt utskottets uppfattning vara att ett i
förhållande till ''innevarande budgetår förhöjt belopp
budgeteras under fakultetsanslagen för den kommande
planeringsperioden''.
Av regleringsbrevet 1993/94 framgår att regeringen inte
fullföljt intentionerna i riksdagsbeslutet och avsatt några
konkreta belopp inom fakultetsanslagen för forskning vid
de mindre och medelstora högskolorna. Det framgår dock
att styrelse för universitet eller högskola skall ''avsätta
medel (rörlig resurs) för att bereda lektorer och adjunkter,
som har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande
kompetens, tillfälle att bedriva forskning''.
Inom den rörliga resursen under varje fakultetsanslag
skall avsättas en viss minsta andel för lärare från mindre och
medelstora högskolor. Denna andel skall baseras på antalet
disputerade lärare. Dessa medel skall liksom hittills
fördelas efter prövning i fakultetsnämnderna. Finns det vid
ett visst fördelningstillfälle inte kvalificerade sökande skall
medlen reserveras till ett följande budgetår eller användas
t.ex. för lärares forskarutbildning.
Huruvida denna bestämmelse lett till att ett ''förhöjt
belopp'' i enlighet med riksdagens beslut avsatts går ännu
inte att avgöra. Det finns anledning att följa upp denna
fråga.
Enligt vår uppfattning och i enlighet med de synpunkter
vi framförde i samband med 1993 års forskningsproposition
anser vi att de sammanlagda resurserna för forskning vid de
mindre och medelstora högskolorna bör räknas upp. Vi
föreslår nu en uppräkning med sammanlagt 33,24 mkr
utöver regeringens förslag på anslaget C 47.
Såsom vi anför i annan motion anser vi att Stiftelsen
Högskolan i Jönköping inte bör ges särbehandling inom
detta anslag. Under anslagsposten 16 Till regeringens
disposition reserverade 10 miljoner kronor för Stiftelsen
Högskolan i Jönköping bör användas för fördelning till
samtliga under anslaget upptagna högskolor. Stiftelsen
Högskolan i Jönköping bör sedan behandlas som
motsvarande högskolor vad gäller andel av anslaget C 47.
Högskolan i Luleå
Vid sidan av den tekniska utbildningen finns vid
Högskolan i Luleå utbildning av lärare samt ekonom-,
systemvetar- och kyrkomusikerutbildning liksom ett
humanistiskt och samhällsvetenskapligt kursutbud. Av
högskolans drygt 5 000 studenter följer ungefär hälften
utbildning utanför det tekniska och naturvetenskapliga
området.
Dessa utbildningar saknar forskningsöverbyggnad då
högskolan inte har något anslag för forskningsstödjande
åtgärder. Det kan inte anses vara rimligt att Högskolan i
Luleå skall använda det tekniska fakultetsanslaget för
forskningsanknytning av lärare i statskunskap, pedagogik,
språk m.m.
Lärarutbildningarna i Luleå är också i en unik situation
genom att de varken kan basera sin forskningsanknytning
på ett fakultetsanslag eller på ett anslag för
forskningsstödjande åtgärder. Lärarutbildningarna, de
ekonomiskt-administrativa och de samhällsvetenskapligt-
humanistiska utbildningarna vid Högskolan i Luleå har
samma behov av forskningsstödjande åtgärder som
motsvarande utbildningar vid de mindre och medelstora
högskolorna.
Vi föreslår att Högskolan i Luleå mot denna bakgrund
tillförs 14 miljoner kronor för forskningsstödjande åtgärder
och för att påbörja en uppbyggnad av en bredare
fakultetsorganisation.
I övrigt bör det ankomma på regeringen att i samband
med aviserad uppföljningsproposition om forskning
återkomma med förslag till närmare fördelning på övriga
mindre och medelstora högskolor. Utgångspunkten skall
vara att så mycket som möjligt av anslaget skall fördelas på
högskolorna, dvs. att posten 16 ''Till regeringens
disposition'' minskas eller i varje fall redovisas inför
riksdagen före regeringsbeslut.
Ny organisation för forskning vid de mindre och
medelstora högskolorna
Universitet och högskolor får nu i stort sett själva besluta
om inriktningen av sitt utbildningsutbud inom den
grundläggande högskoleutbildningen. Detta påverkar i
praktiken också förutsättningarna för forskning vid de
mindre och medelstora högskolorna.
Enligt de riktlinjer som gäller skall lärare vid de mindre
och medelstora högskolorna ha motsvarande möjligheter
till forskning i tjänsten som sina kolleger vid universiteten.
Detta innebär bl.a. att lärarna vid de mindre och
medelstora högskolorna har rätt att erhålla medel ur de s.k.
rörliga resurser som skall avsättas inom ramen för
fakultetsanslagen. Genom bestämmelser i bilaga till
högskoleförordningen har regeringen hänfört de olika
mindre högskolorna till fakulteter vid universitet och större
högskolor.
Att en mindre högskola kan etablera utbildning inom i
stort sett vilket område som helst innebär givetvis också att
där kan komma att anställas lärare inom motsvarande i
princip obegränsade fält. Regeringen kan inte genom
högskoleförordningen sätta gränser för till vilka fakulteter
en viss högskolas lärare får höra.
Det ovan redovisade ger en ny utgångspunkt för att
aktualisera frågan om den principiella organisationen för
forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Även
en rad andra motiv för detta kan anföras. Framför allt bör
det understrykas att de ''forskningsstödjande åtgärder'' som
finansierats under en rad år nu nått en sådan omfattning att
det förefaller svårt både principiellt och praktiskt att
upprätthålla en rimlig distinktion mellan dessa och vad som
rätteligen bör betecknas som forskning. Vissa av de större
högskolorna får redan nu belopp för ''forskningsstödjande
åtgärder'' som motsvarar ungefär hälften av vad i varje fall
mindre fakulteter (t.ex. juridik) får i fakultetsanslag.
Under det särskilda anslaget till forskningsstödjande
åtgärder finns också en post på mer än 80 miljoner kronor,
som skall fördelas av regeringen. Om också denna post så
småningom läggs ut direkt på de berörda högskolorna blir
nivån på deras respektive anslagsposter i realiteten än mer
''fakultetslik''.
Det ovan anförda ger välgrundad anledning att nu på
nytt ta upp frågan om den organisatoriska lösningen för
forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna. Ett
förslag som närmare bör diskuteras i det sammanhanget är
att göra någon form av rikstäckande organisation för
forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna,
som då gemensamt skulle kunna dela på ett fakultetsanslag
för humaniora, ett för naturvetenskap etc.
Vi anser att det nu är angeläget att gå vidare från stöd
för ''forskningsstödjande åtgärder'' till en form av
uppbyggnad av forskningsresurser inom dessa högskolor.
Redan de anslag som finns samt det resurstillskott
socialdemokraterna föreslår talar för detta.
En möjlighet att gå vidare och förstärka de nya
högskolornas forskningsmiljöer skulle vara att, såsom vi
föreslår i en annan motion, avdela en del av de upplösta
löntagarfondsmedlen till en fond med syfte att fram till år
2000 finansiera ytterligare uppbyggnad av en
forskningsorganisation vid dessa högskolor. En samlad
bedömning av forskningsorganisationen skulle därefter
kunna göras inför 2000-talet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 till
anslaget C 47 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och
medelstora högskolor anvisa 33 240 000 kr utöver
regeringens förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att inte särbehandla Stiftelsen
Högskolan i Jönköping genom ett anslag om 10 000 000 kr
för forskning och forskarutbildning under anslagsposten 16
Till regeringens disposition anslaget C 47
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor,
3. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa
14 000 000 kr för högskolan i Luleå under anslaget C 47
Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora
högskolor i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att regeringen i samband med
aviserad uppföljningsproposition återkommer till riksdagen
med förslag om närmare fördelning av medlen under
anslaget C 47 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och
medelstora högskolor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en gemensam
forskningsorganisation för de mindre och medelstora
högskolorna.
Stockholm den 25 januari 1994
Lena Hjelm-Wallén (s)
Bengt Silfverstrand (s)
Berit Löfstedt (s)
Ewa Hedkvist Petersen (s)
Eva Johansson (s)
Jan Björkman (s)
Inger Lundberg (s)
Krister Örnfjäder (s)
Lena Öhrsvik (s)
Inger Hestvik (s)
Anders Nilsson (s)
Margareta Israelsson (s)
Ingegerd Sahlström (s)
Ulrica Messing (s)
Kristina Persson (s)