De mindre och medelstora högskolorna står för en viktig del av vår högre utbildning och forskning både nationellt och inom de egna regionerna. Deras utbildning skall som all högskoleutbildning vara forskningsanknuten. Det råder också full enighet om att deras lärarkår måste vara aktiv inom forskningen.
Till detta och andra mera allmänna motiv för att de mindre och medelstora högskolorna skall bedriva forskning har under de senaste åren också alltmer lagts deras näringspolitiska betydelse. Detta hänger framför allt samman med den ökade vikt som nu läggs vid utvecklingen i de små och medelstora företagen och dessa företags behov av tillgång till forskningsmiljöer i närmiljön. Det har också sin betydelse att storföretag och statliga verk som är lokaliserade till mellanstora städer har ett behov av en ''kompetenstät'' regional miljö för sin utveckling. Detta gäller även om de tillgodoser huvuddelen av sitt behov av specialiserade forskningskontakter via egna internationella nätverk.
I 1990 års forskningspolitiska proposition föreslog den dåvarande socialdemokratiska regeringen att de mindre och medelstora högskolorna skulle få ökade egna resurser för forskning. Syftet var att resultatet skulle utvärderas och kunna ligga till grund för senare ställningstaganden till hur ''forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna och vårdhögskolorna kan utvecklas under 90-talet''. Förslaget utlöste en vital och intressant utvecklingsverksamhet. Högskolorna har under senare år prövat olika vägar att utnyttja regionala förutsättningar till ökat samarbete både sinsemellan och med stora lärosäten, andra forskningsinstitutioner, statliga verk, kommuner och FoU-verksamma företag. Olika organisatoriska former har vidare utvecklats.
Vi har tidigare framhållit vikten av att forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna bör byggas ut under 90-talet. Målet bör vara att skapa en bas för kontinuerlig forskningsverksamhet såväl i samverkan med fakulteterna vid moderuniversiteten som med resurser för forskning på eget programansvar.
För anslaget C 47 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor föreslås i propositionen 151,5 miljoner kronor. Medel för att stärka deras forskningsmiljö tillförs också från andra anslag, t.ex. C 45, anslagsposten Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål.
Riksdagen beslutade vidare hösten 1992 om öronmärkning av vissa medel inom varje fakultetsanslag för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. I 1993 års forskningsproposition (1992/93:170) underlät dock utbildningsministern att lägga fram ett sådant förslag. Utbildningsutskottet förutsatte (1992/93:UbU15) att regeringen i regleringsbrev skulle ge direktiv för fördelningen av dessa medel. Utgångspunkten för dessa direktiv skulle enligt utskottet vara de resurser som för det innevarande budgetåret avsatts under fakultetsanslaget för motsvarande ändamål. Den erforderliga förändringen borde också enligt utskottets uppfattning vara att ett i förhållande till ''innevarande budgetår förhöjt belopp budgeteras under fakultetsanslagen för den kommande planeringsperioden''.
Av regleringsbrevet 1993/94 framgår att regeringen inte fullföljt intentionerna i riksdagsbeslutet och avsatt några konkreta belopp inom fakultetsanslagen för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Det framgår dock att styrelse för universitet eller högskola skall ''avsätta medel (rörlig resurs) för att bereda lektorer och adjunkter, som har avlagt doktorsexamen eller har motsvarande kompetens, tillfälle att bedriva forskning''.
Inom den rörliga resursen under varje fakultetsanslag skall avsättas en viss minsta andel för lärare från mindre och medelstora högskolor. Denna andel skall baseras på antalet disputerade lärare. Dessa medel skall liksom hittills fördelas efter prövning i fakultetsnämnderna. Finns det vid ett visst fördelningstillfälle inte kvalificerade sökande skall medlen reserveras till ett följande budgetår eller användas t.ex. för lärares forskarutbildning.
Huruvida denna bestämmelse lett till att ett ''förhöjt belopp'' i enlighet med riksdagens beslut avsatts går ännu inte att avgöra. Det finns anledning att följa upp denna fråga.
Enligt vår uppfattning och i enlighet med de synpunkter vi framförde i samband med 1993 års forskningsproposition anser vi att de sammanlagda resurserna för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna bör räknas upp. Vi föreslår nu en uppräkning med sammanlagt 33,24 mkr utöver regeringens förslag på anslaget C 47.
Såsom vi anför i annan motion anser vi att Stiftelsen Högskolan i Jönköping inte bör ges särbehandling inom detta anslag. Under anslagsposten 16 Till regeringens disposition reserverade 10 miljoner kronor för Stiftelsen Högskolan i Jönköping bör användas för fördelning till samtliga under anslaget upptagna högskolor. Stiftelsen Högskolan i Jönköping bör sedan behandlas som motsvarande högskolor vad gäller andel av anslaget C 47.
Högskolan i Luleå
Vid sidan av den tekniska utbildningen finns vid Högskolan i Luleå utbildning av lärare samt ekonom-, systemvetar- och kyrkomusikerutbildning liksom ett humanistiskt och samhällsvetenskapligt kursutbud. Av högskolans drygt 5 000 studenter följer ungefär hälften utbildning utanför det tekniska och naturvetenskapliga området.
Dessa utbildningar saknar forskningsöverbyggnad då högskolan inte har något anslag för forskningsstödjande åtgärder. Det kan inte anses vara rimligt att Högskolan i Luleå skall använda det tekniska fakultetsanslaget för forskningsanknytning av lärare i statskunskap, pedagogik, språk m.m.
Lärarutbildningarna i Luleå är också i en unik situation genom att de varken kan basera sin forskningsanknytning på ett fakultetsanslag eller på ett anslag för forskningsstödjande åtgärder. Lärarutbildningarna, de ekonomiskt-administrativa och de samhällsvetenskapligt- humanistiska utbildningarna vid Högskolan i Luleå har samma behov av forskningsstödjande åtgärder som motsvarande utbildningar vid de mindre och medelstora högskolorna.
Vi föreslår att Högskolan i Luleå mot denna bakgrund tillförs 14 miljoner kronor för forskningsstödjande åtgärder och för att påbörja en uppbyggnad av en bredare fakultetsorganisation.
I övrigt bör det ankomma på regeringen att i samband med aviserad uppföljningsproposition om forskning återkomma med förslag till närmare fördelning på övriga mindre och medelstora högskolor. Utgångspunkten skall vara att så mycket som möjligt av anslaget skall fördelas på högskolorna, dvs. att posten 16 ''Till regeringens disposition'' minskas eller i varje fall redovisas inför riksdagen före regeringsbeslut.
Ny organisation för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna
Universitet och högskolor får nu i stort sett själva besluta om inriktningen av sitt utbildningsutbud inom den grundläggande högskoleutbildningen. Detta påverkar i praktiken också förutsättningarna för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna.
Enligt de riktlinjer som gäller skall lärare vid de mindre och medelstora högskolorna ha motsvarande möjligheter till forskning i tjänsten som sina kolleger vid universiteten. Detta innebär bl.a. att lärarna vid de mindre och medelstora högskolorna har rätt att erhålla medel ur de s.k. rörliga resurser som skall avsättas inom ramen för fakultetsanslagen. Genom bestämmelser i bilaga till högskoleförordningen har regeringen hänfört de olika mindre högskolorna till fakulteter vid universitet och större högskolor.
Att en mindre högskola kan etablera utbildning inom i stort sett vilket område som helst innebär givetvis också att där kan komma att anställas lärare inom motsvarande i princip obegränsade fält. Regeringen kan inte genom högskoleförordningen sätta gränser för till vilka fakulteter en viss högskolas lärare får höra.
Det ovan redovisade ger en ny utgångspunkt för att aktualisera frågan om den principiella organisationen för forskning vid de mindre och medelstora högskolorna. Även en rad andra motiv för detta kan anföras. Framför allt bör det understrykas att de ''forskningsstödjande åtgärder'' som finansierats under en rad år nu nått en sådan omfattning att det förefaller svårt både principiellt och praktiskt att upprätthålla en rimlig distinktion mellan dessa och vad som rätteligen bör betecknas som forskning. Vissa av de större högskolorna får redan nu belopp för ''forskningsstödjande åtgärder'' som motsvarar ungefär hälften av vad i varje fall mindre fakulteter (t.ex. juridik) får i fakultetsanslag.
Under det särskilda anslaget till forskningsstödjande åtgärder finns också en post på mer än 80 miljoner kronor, som skall fördelas av regeringen. Om också denna post så småningom läggs ut direkt på de berörda högskolorna blir nivån på deras respektive anslagsposter i realiteten än mer ''fakultetslik''.
Det ovan anförda ger välgrundad anledning att nu på nytt ta upp frågan om den organisatoriska lösningen för forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna. Ett förslag som närmare bör diskuteras i det sammanhanget är att göra någon form av rikstäckande organisation för forskningen vid de mindre och medelstora högskolorna, som då gemensamt skulle kunna dela på ett fakultetsanslag för humaniora, ett för naturvetenskap etc.
Vi anser att det nu är angeläget att gå vidare från stöd för ''forskningsstödjande åtgärder'' till en form av uppbyggnad av forskningsresurser inom dessa högskolor. Redan de anslag som finns samt det resurstillskott socialdemokraterna föreslår talar för detta.
En möjlighet att gå vidare och förstärka de nya högskolornas forskningsmiljöer skulle vara att, såsom vi föreslår i en annan motion, avdela en del av de upplösta löntagarfondsmedlen till en fond med syfte att fram till år 2000 finansiera ytterligare uppbyggnad av en forskningsorganisation vid dessa högskolor. En samlad bedömning av forskningsorganisationen skulle därefter kunna göras inför 2000-talet.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 till anslaget C 47 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor anvisa 33 240 000 kr utöver regeringens förslag,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inte särbehandla Stiftelsen Högskolan i Jönköping genom ett anslag om 10 000 000 kr för forskning och forskarutbildning under anslagsposten 16 Till regeringens disposition anslaget C 47 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor,
3. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1994/95 anvisa 14 000 000 kr för högskolan i Luleå under anslaget C 47 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor i enlighet med vad i motionen anförts,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att regeringen i samband med aviserad uppföljningsproposition återkommer till riksdagen med förslag om närmare fördelning av medlen under anslaget C 47 Forskningsstödjande åtgärder vid mindre och medelstora högskolor,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en gemensam forskningsorganisation för de mindre och medelstora högskolorna.
Stockholm den 25 januari 1994 Lena Hjelm-Wallén (s) Bengt Silfverstrand (s) Berit Löfstedt (s) Ewa Hedkvist Petersen (s) Eva Johansson (s) Jan Björkman (s) Inger Lundberg (s) Krister Örnfjäder (s) Lena Öhrsvik (s) Inger Hestvik (s) Anders Nilsson (s) Margareta Israelsson (s) Ingegerd Sahlström (s) Ulrica Messing (s) Kristina Persson (s)