Högskolan i Karlskrona/Ronneby är en ung högskola i snabb och dynamisk utveckling. Efter snart fem års verksamhet ligger uppdraget på cirka 1 300 helårsstudenter. Utbildningen är planerad att växa ytterligare under kommande år.
Verksamheten kännetecknas av ett nära samarbete med näringslivet inom utbildning, projekt och forskning.
Sambandet mellan högre utbildning, forskning och en positiv näringslivsutveckling är i flera fall mycket tydliga. Högskolor och universitet, som har ett nära samarbete med näringslivet och satsar på profilering inom kunskapsområden där näringslivets behov är stort, fungerar som motorer i denna utveckling. Detta innebär, förutom en stärkt konkurrenskraft för näringslivet, även en förbättrad arbetsmarknad.
Inom kunskapsintensiva områden såsom exempelvis informationsteknologin, dvs. något förenklat uttryckt användning av telekommunikation och datorer i olika sammanhang, är detta särskilt påtagligt. Vid exempelvis Högskolan i Karlskrona/Ronneby finns, som tidigare omnämnts i den forskningspolitiska propositionen, redan ett utvecklat samabete med näringslivet.
Profileringen mot tillämpad informationsteknologi vid Högskolan i Karlskrona/Ronneby har starkt påverkat den fina utvecklingen vid Soft Center i Ronneby där ett 50-tal dataföretag och Högskolan arbetar i samma miljö och utvecklas tillsammans. TelecomCity Karlskrona, ett nätverk av telekommunikationsföretag med god tillväxt, är för sin utveckling beroende av högskolans utbildning och tillämpade forskning. Detta betyder att studenter som inriktat sig på områden som telekommunikation och programvaruteknik är mycket attraktiva på arbetsmarknaden.
Höjt takbelopp för vissa högskolor
De fixerade takbeloppen för högskolorna behöver i vissa fall justeras om man inte skall hämma en positiv näringslivsoch arbetsmarknadsutveckling. Ett exempel på detta är Högskolan i Karlskrona/Ronneby. Inför nästa budgetår finns behov av ett höjt takbelopp motsvarande 266 helårsstudenter. Det handlar då om utbyggnad av utbildning i telekommunikation, programvaruteknik m.m. där näringslivets och studenternas efterfrågan är stor. Utöver en ökning av antalet studenter avses också en fördjupning av utbildningarna med bl.a. tekniska magisterprogram som Kanslersämbetet föreslagit.
En ung högskola som i Karlskrona/Ronneby, har under sin livstid, cirka fem år, planerat och genomfört en snabb tillväxt på ca 20 % per år. Det betyder att man redan innevarande år räknar med att nå sitt takbelopp. Den treåriga planeringsperioden, utan utrymme för tillväxt, är inte anpassad för en ny högskola som byggs upp och utvecklas. Tillgången på lärarkompetens är god dels beroende på god rekrytering (ca en tredjedel av den fasta lärarpersonalen är forskarutbildad och en tredjedel bedriver forskarstudier), dels på grund av ett väl utvecklat samarbete med det lokala näringslivet.
Arbetsmarknadssituationen i landet är allvarlig men det finns trots allt vissa områden inom näringslivet med en god tillväxt. Det gäller därför att man gör allt för att gynna utvecklingen inom dessa. En nödvändig åtgärd är satsning på högre utbildning så att näringslivet kan förses med kvalificerad arbetskraft.
Takbeloppet till Högskolan i Karlskrona/Ronneby bör därför höjas med 10,3 miljoner kronor.
Forskningsmedel till de nya högskolorna
En profilerad forskningsverksamhet vid en ny högskola är av utomordentlig vikt. Det betyder naturligtvis mycket för högskolornas kompetens men bidrar också till näringslivsutvecklingen. Till detta kommer att man också får en ökning av antalet forskarutbildade i landet.
Statens satsning på forskningsmedel till de nya högskolorna är blygsam. Ofta erhåller högskolorna betydligt större anslag från andra källor såsom NUTEK, EU:s forskningsprogram, stiftelser, företag m.m. Detta är t.ex. fallet för Högskolan i Karlskrona/Ronneby. En sådan situation innebär dock att den fasta statliga basen för verksamheten blir för liten. Det är naturligt att man har en fast finansiering för ca hälften av verksamheten. Statens finansiering är för närvarande här endast på 2 miljoner kronor. En ökning av forskningsmedlen bör därför ske med 5 miljoner kronor.
Särskilt vuxenstudiestöd är nödvändigt för YTH- utbildningen
I budgetpropositionen föreslås att det särskilda vuxenstudiestödet för studerande vid YTH-utbildningarna tas bort. Om förslaget genomförs kommer med stor säkerhet YTH-utbildningarna att försvinna. Därmed tas en väl fungerande utbildningsform för personer med god yrkeserfarenhet bort. Flera personer med YTH-utbildning går också vidare till en yrkeslärarutbildning och därför kommer också den att drabbas om förslaget i propositionen bifalls av riksdagen. Till detta kommer att de som söker och antas till YTH-utbildning nu under våren 1994 för att börja studera hösten 1994 inte heller får del av det särskilda vuxenstudiestödet om förslaget i propositionen bifalls. Verksamheten bör få fortgå med nuvarande finansiering.
Ny föreslagen form för tilldelning av lokalanslag
I budgetpropositionen föreslås att lokalanslaget utgör en del av ersättningen för antalet helårsstudenter. Detta förslag kan ha sina fördelar.
Här finns dock ett antal problem som man måste hantera i systemskiftet för att inte hamna i en omöjlig situation. För universiteten och högskolorna med fasta forskningsresurser har man utöver schablonbeloppet tillfört lokalmedel för forskningslokaler så att tilldelningen blir oförändrad. Vid de nya högskolorna tilldelas dock inga medel för forskningslokaler utan här slår först schablonen fullt ut och sedan korrigeras större avvikelser med positiva respektive negativa ''kuddar'' över några år. Det finns i regel mycket små möjligheter att ändra hyreskontrakten dels då lokalbehovet prövats noga av Byggnadsstyrelsen, dels därför att man därefter på uppdrag av regeringen tecknat långtidskontrakt. Det naturliga är därför att för de nya högskolorna använda en modell i likhet med den för universiteten, dvs. så att lokalmedlen blir oförändrade, och där bör man även koppla vissa lokalmedel till de nya högskolornas forskningsmedel. Med andra ord bör överföringen av lokalkostnader vara neutral mellan högskolorna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjt takbelopp för Högskolan i Karlskrona/Ronneby,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om höjt forskningsanslag till Högskolan i Karlskrona/Ronneby.
Stockholm den 25 januari 1994 Jan Björkman (s) Hans Gustafsson (s) Christer Skoog (s) Yvonne Sandberg-Fries (s)